Arkiv

Archive for the ‘budget allmänt’ Category

Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

12 januari, 2020 Lämna en kommentar

Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.

Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:

“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:

* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess

Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. 

Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.

Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.

Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…

Public Partner uppfattar att processen:

“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”

Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:

“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”

I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).

Och sedan:

“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”

Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.

Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.

De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.

Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.

“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”

Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.

“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”

Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)

Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:

“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”

Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.

Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:

“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”

Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:

“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”

Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:

“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”

Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.

Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:

“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”

Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.

Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.

När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):

“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”

Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

SD:s agerande i kommunens viktigaste beslut

3 september, 2018 2 kommentarer

På söndag avgörs det vilka partier som ska styra Vänersborg de närmaste fyra åren. Utgången är oviss. Det enda säkra är väl att de mörka högerkrafterna i form av sverigedemokraterna (SD) går framåt…

I Vänersborg innebär en röst på sverigedemokraterna en röst på ett parti som egentligen inte har gjort särskilt mycket i det politiska arbetet under de senaste fyra åren. Det tycks ibland inte ens som om SD:s ledamöter har satt sig in i frågorna, läst kommunala utredningar, protokoll och handlingar etc. De ger ofta intryck av att de kastar tärning om hur de ska rösta. Om nu SD inte helt enkelt avstår från att delta i besluten. Det händer inte alltför sällan…

För att ta några exempel, och inte vilka exempel som helst – mandatperiodens budgetbeslut.

Det är budgetarna som avgör vad som ska hända i kommunen under ett år. I budgeten (=mål- och resursplanen) fördelar fullmäktige pengarna till de olika nämnderna. Budgeten bestämmer t ex hur mycket pengar som barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka ska få.

Det årligt återkommande budgetbeslutet är därför kommunens i särklass viktigaste beslut.

När kommunfullmäktige skulle besluta om budgeten för 2015, i stort sett direkt efter valet år 2014, så hade SD inget förslag. Ja, du läste rätt. I den viktigaste frågan under året hade SD överhuvudtaget inget eget budgetförslag.

I omröstningen stödde SD sedan det borgerliga (M+L+KD) budgetförslaget, men det förslaget förlorade till S+C+MP. När Vänsterpartiet efter detta beslut begärde en särskild omröstning om att 9 miljoner kr skulle tillfalla barn- och utbildningsnämnden direkt, och inte avsättas som en slags fond till kommunstyrelsen (som de styrande partierna S+C+MP föreslog), så röstade SD mot förslaget. Trots att det var ett förslag som ingick i det borgerliga budgetförslaget, dvs det förslag som SD strax innan hade röstat ja till…

Det var total förvirring i de sverigedemokratiska leden. Det tycktes som om de röstade mot förslaget bara för att det fördes fram av Vänsterpartiet…

När budgeten för 2016 antogs (i juni 2015) röstade SD för budgetförslaget från S+C+MP. Det var egentligen ganska anmärkningsvärt i sig att SD stödde socialdemokraternas och miljöpartiets budget. Budgetbeslutet överklagades emellertid av Morgan Larsson i välfärdspartiet (nu medborgarpartiet) och beslutet fick tas om av kommunfullmäktige 10 månader senare. S+C+MP lade då återigen fram sitt förslag, exakt detsamma som tidigare. Denna gång trodde inte fullmäktige sina öron vid voteringen – SD svängde 180 grader och röstade för det borgerliga förslaget… Och ingen från SD förklarade orsaken till omsvängningen…

På 10 månader hade SD alltså helt ändrat uppfattning…

När budgeten för 2017 skulle antas (vid fullmäktiges sammanträde i juni 2016) avstod SD från att rösta och det borgerliga (M+L+KD) förslaget fick majoritet. Det var väl nästan så att man misstänkte att SD hade så dålig koll på kommunens inkomster och utgifter, och de olika partiernas budgetförslag, att de tyckte att det var bäst att göra så lite väsen av sig som möjligt…

Den budget som gäller för i år, 2018, antogs i juni 2017. Återigen avstod SD från att rösta… Ingen av de andra i fullmäktige var denna gång särskilt förvånade…

Budgetbeslutet är definitivt det i särklass viktigaste beslutet som kommunfullmäktige fattar under året – och SD:s agerande i Vänersborg har varit föga förtroendeingivande. Snällt sagt. Och finns det en tanke bakom SD:s agerande, så har nog inte bara jag utan hela fullmäktige svårt att upptäcka den… Men tydligen har de som funderar på att rösta på SD upptäckt en logik i agerandet… Såvida de inte kände till hur SD har uppträtt. I så fall finns det hopp om att väljarna tar sitt förnuft till fånga och lägger sin röst på något annat parti.

När det gäller sverigedemokraterna i Vänersborg så skulle jag faktiskt vilja gå så långt som att påstå att en röst på SD är i det närmaste totalt bortkastad. Det är inte Jimmie Åkesson man röstar på i kommunalvalet! Det är Ola Wesley och Kurt Karlsson som får rösterna.

Och finns det verkligen någon som tycker att Wesley och Karlsson är de rätta personerna att styra Vänersborg?

Kategorier:budget allmänt, SD

Mandatperiodens budgetar

23 februari, 2018 Lämna en kommentar

2019Det börjar dra ihop sig i budgetarbetet. Det är budgeten för år 2019 det handlar om. På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) besluta om det som kallas budgetramar. Budgetramarna ska inte gå vidare till kommunfullmäktige (KF), utan de beslutas i KS och går sedan till nämnderna. Men KS-beslutet om ramarna är det första riktiga avstampet för den kommande budgeten. Och dessutom första gången som partierna visar sina kort.

budgetramBudgeten tas inte av KF förrän i juni, och nu när det är valår så kommer faktiskt budgeten upp även i november. Då kan KF riva upp budgetbeslutet från juni och besluta om en helt ny budget. Denna tingens ordning beror på att det kan vara helt nya majoritetsförhållanden i KF efter att väljarna har sagt sitt i september.

De budgetramar som tas i KS nästa vecka är både viktiga och inte viktiga. Under de tre tidigare åren denna mandatperiod så har de styrande partierna (S+C+MP) fått igenom ramarna i KS. Det beror på att den styrande konstellationen har fått majoritet i KS eftersom sverigedemokraterna (SD) har avstått från att rösta. När budgeten slutligen har avgjorts i KF, så har emellertid utfallet oftast blivit ett annat.

Så här inför budgetdiskussionerna i KS tänkte jag göra en liten återblick över budgetbesluten denna mandatperiod. Det kan vara bra att ha den här kunskapen inför vårens budgetarbete, som slutar med budgetbeslutet i juni. Det kan också vara bra att ha i minnet inför det stundande valet…

2015Budgetbeslutet för år 2015 var lite annorlunda än det brukar vara.

Det var ju valår 2014 och budgeten togs därför i november 2014. S+C+MP hade då tagit över styret av Vänersborg. Det visade sig i budgetförslaget att de styrande partierna  snabbt hade glömt sina vallöften. Särskilt tänker jag på miljöpartiet (MP) som innan valet ville höja skatten för att satsa på skolan. Några månader efter valet lade de tillsammans med S+C, som också struntade i sina vallöften, fram en budget som präglades av återhållsamhet. Vänsterpartiet, som i vanlig ordning ville satsa på verksamheterna, fick se sitt budgetförslag nedröstat i ett tidigt skede. I slutomröstningen lade Vänsterpartiet sedan ned sina röster, eftersom de två huvudförslagen, från S+C+MP respektive M+L+KD, var till förväxling lika. S+C+MP fick igenom sin budget med röstsiffrorna 22-21. För övrigt präglades budgetdebatten av en total sverigedemokratisk förvirring. (Se ”Budgeten”.)

2016Budgeten för år 2016 hade en egen, väldigt speciell historia.

Den budget som KF tog i juni 2015 för år 2016 var en tydlig nedskärningsbudget. Pengar skulle sparas på verksamheterna. Förslagen från S+C+MP, M+L+KD respektive SD var till förväxling lika. Alla ville ”hålla igen”. Vänsterpartiet lade sin vana trogen ett förslag som gick mot strömmen, och ville satsa på verksamheterna. Det förslaget röstades naturligtvis ner i ett tidigt skede. Till slut vann förslaget från S+C+MP – och det var med SD:s aktiva stöd. Vänsterpartiet lade ner sina röster. Välfärdspartiet, som röstade på Vänsterpartiets förslag, nekades av ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att lägga ett eget förslag. (Se ”Mörkret lägrar sig över Vänersborg”.)

MorganLMorgan Larsson (VFP, numera medborgarpartiet) överklagade Ljunggrens beslut. Förvaltningsrätten ogiltigförklarade sedan fullmäktiges budgetbeslut – och hela budgetärendet fick tas om i april 2016. Och då hände det saker. S+C+MP lade samma besparingsbudget som fick majoritet året innan. Men, hör och häpna, M+L+KD kom med ett helt nytt förslag – ett förslag som i stort sett var en kopia på Vänsterpartiets förslag. Det kan inte sägas vara annat än en historisk förändring av de borgerligas politik i Vänersborg. De ville satsa på verksamheterna.

Det stod klart för var och en i fullmäktige vilket förslag Vänsterpartiet (och välfärdspartiet) skulle rösta på i slutomröstningen. Trots det vägrade S+C+MP att kompromissa. De styrande räknade kallt med att få igenom sin budget med SD:s aktiva stöd. Igen. Vilket var synnerligen anmärkningsvärt. Men så uppenbarade sig en blixt från en klar himmel. SD, som stödde budgeten från S+C+MP 10 månader tidigare, gjorde nu helt om och stödde istället oppositionens budget. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)

2017I juni 2016 var det dags för KF att besluta om budgeten för år 2017.

S+C+MP lade som vanligt fram en traditionell borgerlig budget. De ville hålla tillbaka kostnaderna i verksamheterna, i välfärden. Den borgerliga budgeten (M+L+KD) däremot var, återigen, till förväxling lik Vänsterpartiets budget. Den borgerliga budgeten prioriterade verksamheterna före investeringar. I slutomröstningen röstade därför Vänsterpartiet på det borgerliga förslaget, efter att det egna budgetförslaget hade fallit. Oppositionens budget fick majoritet, 23-22. SD avstod nämligen från att rösta. (Se ”Budget 2017”.)

Det innebar att S+C+MP med Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp i spetsen skulle styra Vänersborg ytterligare ett år med oppositionens budget. För avgå, som styrande partier normalt brukar gör i sådana här lägen – det vägrade de…

2018Förra året slutligen, när årets budget beslutades, så ville inte de styrande förlora en budgetomröstning till. De tog därför kontakt med Vänsterpartiet. I överläggningarna några veckor innan fullmäktigesammanträdet så antog S+C+MP i stort sett hela Vänsterpartiets budgetförslag. (Se ”Budgetöverenskommelsen S+C+V”.)

TTELA skrev (se här):

”det var i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet.”

Det var en budget som satsade på verksamheterna. Det ska också sägas att budgeten från M+L+KD var mycket lik detta budgetförslag. De styrandes och Vänsterpartiets budget antogs av kommunfullmäktige med röstsiffrorna 27-16. SD och VFP avstod från att rösta. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget”.)

historiaOvanstående historik visar att det tre år i rad har varit, i stort sett, Vänsterpartiets budgetar som har blivit de som antagits av fullmäktige. Det har betytt betydligt mer pengar till verksamheterna än det har varit föregående mandatperioder. Vänsterpartiet har gjort skillnad.

På onsdag ska kommunstyrelsen alltså fatta beslut om de budgetramar som ska gälla när nämnderna utarbetar sina budgetar för år 2019. Nämndernas budgetar ska i sin tur sammanställas, analyseras och avvägas för att beslutas av kommunfullmäktige i juni. Det är inget som säger att de budgetramar som fastställs kommer att överensstämma med det slutgiltiga budgetbeslutet, erfarenheterna från tidigare år visar annorlunda. På det sättetbudget2 är budgetramarna inte särskilt viktiga. Men budgetramarna går efter beslutet i KS, som sagt, till nämnderna. Om KS beslutar om t ex neddragningar av nämndernas pengar, så innebär det att nämnderna tvingas anpassa sina budgetar utifrån de nya ramarna. Det betyder i sin tur att avsevärd tid måste avsättas i förvaltningarna med att titta på var besparingar och nerdragningar ska ske. Tjänstemännen, och då särskilt cheferna, ska då också upprätta konsekvensbeskrivningar som visar vilka effekter neddragningarna får på verksamheten. Det här är ett tröstlöst jobb för tjänstemännen. Det tar både kraft och tid från övrigt arbete. Det kostar mycket att spara pengar…

Och som det ser ut nu, om vi förutsätter att SD återigen lägger ner sina röster i KS, så kommer förvaltningarna att återigen få genomföra det tröstlösa arbetet med att leta besparingar och upprätta konsekvensbeskrivningar.

Men det kommer jag att beskriva i en kommande blogg.

%d bloggare gillar detta: