Arkiv

Archive for the ‘budget allmänt’ Category

Budget 2021 (1/2): BUN

22 november, 2020 1 kommentar

Onsdagens budgetbeslut i kommunfullmäktige utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram. Det var naturligtvis också det förslag som den styrande minoriteten S+C+MP stod bakom. Det blev en del ändringar och kompletteringar när den borgerliga ”oppositionen” M+L+KD inte helt oväntat också ställde sig bakom förslaget. Det var ju viktigt att de borgerliga partierna också fick göra ett visst “avtryck” i budgeten.

Det gemensamma förslaget, och följaktligen det som blev beslutet och som efter att protokollet har justerats, är Vänersborgs kommuns budget för 2021.

För att få en riktig uppfattning om budgeten och de pengar som fördelades till de olika nämnderna nu i onsdags kan vi inte göra som TTELA gjorde i dagens artikel och enbart beskriva hur fullmäktiges beslut såg ut. Det är också tvunget att utgå från de behov som varje nämnd har 2021 och som respektive förvaltning redovisade när budgetarbetet rullade igång i början av 2020. Det gjorde inte TTELA. (Se TTELA “Småskolorna är räddade”.)

Förvaltningarnas redovisningar av behoven skedde efter att kommunstyrelsen tidigt under året hade beslutat om de budgetramar som gällde och som varje förvaltning och nämnd skulle anpassa sina kostnader till. Om pengarna i kommunstyrelsens budgetram inte räckte så skulle förvaltningarna och nämnderna beskriva vilka besparingar och åtgärder som skulle vidtas för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men jag tänkte upprepa dem här så att man får en riktig helhetsbild av budgeten för år 2021.

Allmänt

I budgeten för 2021 får alla nämnder kompensation för löneökningar. De pengarna ligger så att säga “utanför” den budget, de “ramar” som jag diskuterar nedan. Dessutom sänks internräntan från 1,5% till 1%. Det innebär att pengar tas från alla nämnder, men det är i praktiken ett nollsummespel. En sänkt ränta betyder däremot att kostnaderna för nya investeringar blir lägre.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat ett behov nästa år på 12,9 milj kr mer än den budgetram den fick sig tilldelad av kommunstyrelsen. Då utgick förvaltningen också från att den skulle få 2,6 milj kr för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen varnade också för att den kunde gå miste om statsbidrag på ca 36,2 milj kr. Statsbidrag kan nämligen försvinna därför att de är förbundna med en kommunal motprestation, som att kommunen också ska satsa pengar – och inte spara och skära ner… 

Kommunfullmäktige beslutade att BUN får 5,2 milj kr till ökade kostnader nästa år som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Det anges inga extra pengatillskott för måltider. Men, enligt uppgift nu i efterhand, dvs efter fullmäktiges budgetbeslut, så sägs det att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har kommit överens om skolmåltiderna i veckan som har gått, och att BUN därför fick de 2,6 milj. (Det står alltså inget om detta i budgetbeslutet.) Det betyder att det saknas 7,7 milj kr för BUN år 2021. 

I budgeten har 3 milj kr avsatts tillfälligt nästa år för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

BUN kan ansöka om dessa pengar.

Det här förslaget är enligt min mening skamligt. Men innan jag utvecklar det så kan jag inte låta bli att undra var förslaget kom ifrån. Det är inget som har funnits med tidigare, varken i den styrande minoritetens eller den borgerliga “oppositionens” förslag. Fackliga representanter har inte heller hört talats om tanken. Det har aldrig varit uppe på t ex FSG. Är det ett sätt att gardera sig från kritik från de fackliga organisationerna? Eller från Vänsterpartiet…?

BUN får alltså 7,7 milj kr mindre än vad nämnden behöver, vilket innebär att den måste spara dessa pengar någonstans i verksamheten – mest troligt genom att göra sig av med personal. Och i gengäld så kan nämnden ansöka om högst 3 milj kr. Och så har betongpartierna mage att kalla de 3 miljonerna för en satsning på skolan och på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det innebär ju bara att nämnden istället måste spara 4,7 miljoner… Betongpartiernas ledamöter, särskilt de som sitter i barn- och utbildningsnämnden, har en del att förklara för vårdnadshavare, elever, rektorer och pedagoger…

Det finns andra aspekter på de 3 miljonerna som gör en numera pensionerad legitimerad lärare totalt mållös. Och frustrerad. Beslutet visar nämligen en oerhörd brist på respekt för rektorer och lärare och deras arbete, kompetens och professionalism.

I kapitel 3 i Skollagen, “Barns och elevers utveckling mot målen”, utvecklas rektors och pedagogernas uppdrag:

“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller…”

…och om detta är fallet så utvecklar Skollagen i paragraf efter paragraf vad som gäller och vad skolan är skyldig att göra. Det handlar om extra anpassningar, anmälan till rektor, rektors skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, samråd med elevhälsan och upprättande av åtgärdsprogram. Och:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här står i Skollagens kapitel 3, det har alla rektorer och lärare läst, studerat och diskuterat.

“…ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och så kommer betongpartierna i Vänersborgs kommunfullmäktige med sina pekpinnar och låtsas att de har kommit på något nytt – och nu ska meddela rektorer och pedagoger detta…

Det är ganska logiskt att man faktiskt kan tro att det förhåller sig på det här viset när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i sin presentation av budgeten sa följande på fullmäktige:

“Vi vet ju också då att det här behovet [av särskilt stöd; min anm] finns ju även senare, men det är att få en start på detta och få en utvärdering vad det ger för att senare hanteras i kommande mål- och resursplan.”

“få en start på detta”… “…en start…”?

Jag saknar ord. Det här är något som varenda lärare arbetar och funderar på dagligen! Och har gjort i alla år. Det är rektorernas och lärarnas skyldighet och uppdrag från riksdagen – och det ska de inte ens behöva redovisa för politiker i en kommunstyrelse! Behovet av stöd är en pedagogisk bedömning och skolan ska inte behöva motivera något för kommunen som är lagstadgat!

Pedagoger och rektorer ska inte heller behöva ansöka om extra pengar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är huvudmannens, dvs kommunens, förbaskade skyldighet enligt Skollagen att avsätta tillräckligt med pengar för dessa elever. Och det har rektorer och lärare försökt att uppmärksamma politikerna i Vänersborgs kommun på i alla år. Skollagen är en lag – och en lag gäller även i Vänersborgs kommun!

Jag tror inte ens att politikerna vet att hela “frågeställningen” utgör en inte oväsentlig del av lärarutbildningen och lärarnas profession. Det utgör också en väsentlig del av de samtal och det kollegiala lärande som lärare dagligen för med varandra.

Förresten, tror betongpartiernas politiker att insatser för barn i behov av särskilt stöd bara kostar 3 milj kr per år? De här kostnaderna särredovisas i och för sig inte, men helt inofficiellt nämnts en siffra på 40 milj kr per år… Och om betongpolitikerna inte tror att 3 milj räcker till stödet, så kan man fråga sig varför de beslutar om en sådan liten summa. Och förresten, hur tänker de sig att stödet för just dessa 3 miljoner ska särredovisas från alla de andra tiotals miljoner kronorna som stödet kostar varje år…?

BUN ska alltså spara netto 4,7 milj kr nästa år, i bästa fall. Även om den får alla de 3 miljonerna, och vem vet om om betongpartierna verkligen kommer att bevilja nämnden pengarna…

För att få en uppfattning om hur mycket, eller lite, 3 milj kr är för Vänersborgs elever i behov av särskilt stöd, så vill jag nämna att en genomsnittlig lönekostnad för en legitimerad lärare idag inklusive PO mm är 655.000 kr per år. Motsvarande lönekostnad för en legitimerad specialpedagog är 710.000 kr. Betongpartiernas “enorma satsning” räcker alltså till högst 4 legitimerade specialpedagoger… Och det efter att rektorerna först har varit tvungna att avskeda 7 legitimerade lärare…

Det lär väl för övrigt bli så att 1/3 av de “extra” pengarna går åt till en heltidstjänst bara för att ansöka, dokumentera, “fortlöpande utvärdera”, redovisa och “återrapportera” till kommunstyrelsen så att nämnden kan få pengarna… (Och blir inte kommunstyrelsen nöjd med dokumentationen så kanske den säger nej till att ge BUN några pengar. Och så förlorar nämnden istället pengar…)

Det är bara att konstatera, betongpartierna visar en total brist på kunskap för skolans villkor och Skollagen – och sin totala brist på förtroende för de som arbetar i skolan. De borde skämmas!

När det gäller statsbidragen för år 2021 till barn- och utbildningsnämnden så är det ingen som vet vad som händer. Nämnden riskerar att förlora ett antal miljoner på grund av betongpartiernas besparingar (ca 36,2 milj kr, se ovan). Och de nya statsbidrag, som det flaggas för nu i corona-tider för nästa år, uppgår i nu-läget inte till mer än ungefär 3,5 milj kr för Vänersborgs del.

Kommunfullmäktige beslutade också att eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Vilket rättsväsendet redan har slagit fast i en dom. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo på egen hand. Det här beslutet kompletteras med att:

“Kommunstyrelsen ges i uppdrag att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Jag är inte säker på vad syftet med “genomlysningen” är. Är det ett sätt att ändå komma fram till att det behövs skolnedläggningar? Barn- och utbildningsnämnden har efter flera utredningar av både förskole- och grundskolestrukturen enligt min mening en mycket bra koll på framtiden.

Fullmäktige säger också att behoven av barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska tillgodoses även i fortsättningen. Lanternan ska alltså finnas kvar.

Till sist anser kommunfullmäktige att BUN tillsammans med kultur‐ och fritidsnämnden ska ta fram:

“en uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”

Betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet, klia varandras ryggar och krama varandra bäst de vill (se ”Budget 2021: Kan det bli bättre?”) – det här är ändå en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i förskolor och skolor. Förutom att det också är ett slag i ansiktet på rektorer och pedagoger.

Och bevis på en total okunnighet om rektorers och pedagogers statliga uppdrag.

Anm. Det når mig rykten nu på helgen, när jag arbetar med denna blogg, att prognoserna för elevantalet har skrivits ner. Det betyder i så fall att barn- och utbildningsnämndens beräknade kostnader för nästa år kan bli ett antal miljoner mindre än vad som uppgetts i de underlag som lämnats och som ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. Är det på detta sätt så kommer det säkerligen att meddelas vid nästa sammanträde med nämnden.

PS. Nästa blogg handlar om den övriga delen av budgeten – ”Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder”.

Skolan, coronan och besparingar

1 september, 2020 2 kommentarer

Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.

Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.

Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.

Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:

Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.

Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.

Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?

 Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.

Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.

Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.

I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.

Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.

Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…

Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Anm. Läs gärna också:

Värme, kyla och budget 2021

25 augusti, 2020 Lämna en kommentar

Det har varit lite upp och ner i sommar. Juni var kanonhet och juli slog rekord åt andra hållet. Stundtals trodde man att hösten var kommen. Men så slog vädret om igen och augusti blev hetare än någonsin. Till och med Vänervattnet letade sig upp till över 20 grader, vilket naturligtvis gladde en gammal simskoleelev från en av legendaren Arne Anderssons barnkullar på Ursand. Så varmt var det aldrig i vattnet på 60-talet.

Det brukar däremot alltid vara varmt i vattnet på Vattenpalatset. Men pandemin ledde tidigt till att Vattenpalatset tvingades låsa sina portar, redan den 25 mars. Och självklart innebar det även ett ekonomiskt avbräck för det kommunala aktiebolaget. Kommunstyrelsen beslutade därför i våras att Vattenpalatset skulle tillföras ett förlusttäckningsbidrag på 2,5 milj kr. Då hoppades ledningen att badet skulle öppna igen i augusti-september. Men det torde knappast bli aktuellt och därför kan man nog tänka sig att Vattenpalatset kommer att behöva ytterligare några miljoner senare i år. Det är för övrigt pengar utöver de 7,6 milj kr som badet årligen får i ägartillskott. (Plus en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.)

Så det har varit tur för vänersborgarna att det under pandemin har gått att bada i den varma sjön. Även om åskväder med störtregn och kanadagäss i en symbiotisk förening ibland har lyckats förorena vattnet så till den milda grad att det inte har gått att bada på Skräcklan, Sikhall eller Nordkroken. Denna sommar har emellertid kommunen äntligen gjort något åt gässen. Jägare har skjutit några stycken och det har blivit betydligt bättre, åtminstone på Skräcklan. Det tackar vi för, och hoppas att jägarna nästa sommar också tar itu med fiskmåsarna…

I den nästan tropiska sommarhettan spolade ett antal vaktmästare på kultur och fritid under några veckor upp isen i arenan:

“I flera veckor har vaktmästarna på Arena Fritid jobbat med att lägga is i Arena Vänersborg och Ishallen.”

Det skrev Vänersborgs kommun på Facebook den 5 augusti. Kommunen som faktiskt rankades som nummer 3 bland landets kommuners Facebooksidor under andra kvartalet i år. (Se här.) Det gällde:

“högst influens på sin närvaro”

Det är läge att gratulera kommunens informatörer för den bedriften.

På grund av pandemin tvingades tyvärr ungdomarna från Norge att vara kvar hemma i Norge, så IFK Vänersborg hade bara en veckas bandyskola. Det blev således inte så mycket åkt på den nyspolade isen som det var tänkt. Och det åks egentligen fortfarande inte särskilt mycket. Det är väl ungefär 3-4 pass per dag på vardagarna, ett pass på fredag kväll och på lördag kanske det är någon träningsmatch. Det blir dyra träningspass för kommunen…

IFK:s elitsatsande damlag har använt en del av dessa träningspass. Damerna gick igår in på sin tredje träningsvecka. Laget ligger därmed före herrarnas A-lag i träningshänseende. Herrarna snörade inte på sig skridskorna förrän i förra veckan. Även Gripen och Blåsut har ungefär två pass per vecka. Vänersborgarna i gemen får däremot vänta ytterligare på att få debutera i arenan… Allmänhetens åkning är på grund av den ökade risken för smittspridning inställd tills vidare.

Den tidiga isläggningen kostar den kommunala kassan några hundratusen kronor extra varje år antar jag. Hur mycket har jag inte fått svar på än, men frågan är ställd. Annars kostar ju arenan årligen ungefär 20 miljoner netto. Det är också tänkt att arenan ska få en ny takduk mm för 22 milj kr nästa år…

Det stängda äventyrsbadet kostar kommunen stora pengar, vilket det i och för sig gör även om det hade varit öppet för allmänheten, och det kostar stora pengar att spola upp is i värmen, vilket arenan gör även om det inte hade varit någon is förrän i typ oktober. Men det är pengar som betalas utan större diskussioner. Om det nu blir några diskussioner överhuvudtaget. För det mesta sker tilldelningen av pengar på rutin. Vattenpalatset och arenan har ju alltid fått sina miljoner… Det finns knappast några politiker som ifrågasätter detta.

Men pengar, andra pengar, kommer en stor del av de politiska diskussionerna att handla om de närmaste veckorna… Budgeten för nästa år har nämligen inte tagits än…

Budgetarbetet startade som vanligt under våren, men coronan ställde naturligtvis till det även här. Det beslutades att budgetprocessen skulle pausa. Budgeten skulle inte tas förrän i oktober.

Nu får budgetarbetet därför på sätt och vis börja om från början. Imorgon onsdag, och sedan redan på fredag (28 aug), träffas budgetberedningen för första gången i denna “nya omgång”. Budgetberedningen består, kort sagt, av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige. Beredningen förbereder budgeten, bland annat genom att möta de olika nämndernas presidier och tjänstemän.

“Under våren hade det från alla nämnder lämnats in synpunkter och önskemål, men vad visste man i april och maj om utvecklingen?”

Det skrev Lutz Rininsland (V) på sin blogg häromdagen. (Se Rininsland, “När vet vi?”.) Det är mycket som har hänt i dessa pandemitider, det har uppstått en oerhört massa frågetecken. Det är osäkert både när det gäller intäkts- och kostnadssidan. Vilket naturligtvis också gör hela budgetarbetet väldigt osäkert. Och senast torsdag den 17 september ska partierna lämna in egna budgetförslag. Det har kommunledningen bestämt. Vilket är i det närmaste absurt. Som Rininsland skriver:

“Fyra dagar senare blir regeringens budgetförslag offentligt. Magdalena Anderssons ”paket” borde innehålla mängder av förslag som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att komma rätt igen 2021 och framåt.”

Partierna ska således lämna in sina budgetförslag innan de känner till viktiga, och kanske avgörande, ekonomiska förutsättningar…

Vänersborgs budget ska alltså beslutas i oktober. I stort sett alla kommuner fattar sina budgetbeslut i november. Men i Vänersborg måste tydligen allt göras annorlunda – och sämre…

I våras blev det uppenbart att de stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, samt kultur- och fritidsnämnden, behöver mer pengar för sina verksamheter. Det fick de inte i de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade innan pandemins konsekvenser stod klara. Men Vattenpalatset och Arena Vänersborg fick självklart sina miljoner…

Vi får se var det slutar denna gång när budgetberedningen har gjort klart “sitt jobb”. Ska kommunen spara på barn och ungdomar, gamla och sjuka, medan bad och bandy får sina pengar som vanligt? Det återstår att se.

Det har redan blivit kyligare i luften och man anar att hösten är på gång. Ändå har jag en känsla att det kan bli en het höst…

Budget, extra pengar och Hallsjön

Budgetprocessen är i full gång.

Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.

I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.

Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.

Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.

I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)

Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.

Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.

Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…

Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:

“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”

Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism…

Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.

Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…

Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.

Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.

Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.

Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.

Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.

Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…

Och till sist.

Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.

Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)

I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…

Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:

“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”

En tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:

“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”

Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.

Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…

För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.

Tycker jag.

Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

12 januari, 2020 Lämna en kommentar

Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.

Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:

“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:

* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess

Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. 

Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.

Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.

Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…

Public Partner uppfattar att processen:

“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”

Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:

“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”

I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).

Och sedan:

“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”

Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.

Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.

De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.

Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.

“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”

Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.

“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”

Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)

Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:

“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”

Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.

Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:

“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”

Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:

“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”

Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:

“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”

Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.

Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:

“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”

Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.

Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.

När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):

“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”

Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

SD:s agerande i kommunens viktigaste beslut

3 september, 2018 2 kommentarer

På söndag avgörs det vilka partier som ska styra Vänersborg de närmaste fyra åren. Utgången är oviss. Det enda säkra är väl att de mörka högerkrafterna i form av sverigedemokraterna (SD) går framåt…

I Vänersborg innebär en röst på sverigedemokraterna en röst på ett parti som egentligen inte har gjort särskilt mycket i det politiska arbetet under de senaste fyra åren. Det tycks ibland inte ens som om SD:s ledamöter har satt sig in i frågorna, läst kommunala utredningar, protokoll och handlingar etc. De ger ofta intryck av att de kastar tärning om hur de ska rösta. Om nu SD inte helt enkelt avstår från att delta i besluten. Det händer inte alltför sällan…

För att ta några exempel, och inte vilka exempel som helst – mandatperiodens budgetbeslut.

Det är budgetarna som avgör vad som ska hända i kommunen under ett år. I budgeten (=mål- och resursplanen) fördelar fullmäktige pengarna till de olika nämnderna. Budgeten bestämmer t ex hur mycket pengar som barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka ska få.

Det årligt återkommande budgetbeslutet är därför kommunens i särklass viktigaste beslut.

När kommunfullmäktige skulle besluta om budgeten för 2015, i stort sett direkt efter valet år 2014, så hade SD inget förslag. Ja, du läste rätt. I den viktigaste frågan under året hade SD överhuvudtaget inget eget budgetförslag.

I omröstningen stödde SD sedan det borgerliga (M+L+KD) budgetförslaget, men det förslaget förlorade till S+C+MP. När Vänsterpartiet efter detta beslut begärde en särskild omröstning om att 9 miljoner kr skulle tillfalla barn- och utbildningsnämnden direkt, och inte avsättas som en slags fond till kommunstyrelsen (som de styrande partierna S+C+MP föreslog), så röstade SD mot förslaget. Trots att det var ett förslag som ingick i det borgerliga budgetförslaget, dvs det förslag som SD strax innan hade röstat ja till…

Det var total förvirring i de sverigedemokratiska leden. Det tycktes som om de röstade mot förslaget bara för att det fördes fram av Vänsterpartiet…

När budgeten för 2016 antogs (i juni 2015) röstade SD för budgetförslaget från S+C+MP. Det var egentligen ganska anmärkningsvärt i sig att SD stödde socialdemokraternas och miljöpartiets budget. Budgetbeslutet överklagades emellertid av Morgan Larsson i välfärdspartiet (nu medborgarpartiet) och beslutet fick tas om av kommunfullmäktige 10 månader senare. S+C+MP lade då återigen fram sitt förslag, exakt detsamma som tidigare. Denna gång trodde inte fullmäktige sina öron vid voteringen – SD svängde 180 grader och röstade för det borgerliga förslaget… Och ingen från SD förklarade orsaken till omsvängningen…

På 10 månader hade SD alltså helt ändrat uppfattning…

När budgeten för 2017 skulle antas (vid fullmäktiges sammanträde i juni 2016) avstod SD från att rösta och det borgerliga (M+L+KD) förslaget fick majoritet. Det var väl nästan så att man misstänkte att SD hade så dålig koll på kommunens inkomster och utgifter, och de olika partiernas budgetförslag, att de tyckte att det var bäst att göra så lite väsen av sig som möjligt…

Den budget som gäller för i år, 2018, antogs i juni 2017. Återigen avstod SD från att rösta… Ingen av de andra i fullmäktige var denna gång särskilt förvånade…

Budgetbeslutet är definitivt det i särklass viktigaste beslutet som kommunfullmäktige fattar under året – och SD:s agerande i Vänersborg har varit föga förtroendeingivande. Snällt sagt. Och finns det en tanke bakom SD:s agerande, så har nog inte bara jag utan hela fullmäktige svårt att upptäcka den… Men tydligen har de som funderar på att rösta på SD upptäckt en logik i agerandet… Såvida de inte kände till hur SD har uppträtt. I så fall finns det hopp om att väljarna tar sitt förnuft till fånga och lägger sin röst på något annat parti.

När det gäller sverigedemokraterna i Vänersborg så skulle jag faktiskt vilja gå så långt som att påstå att en röst på SD är i det närmaste totalt bortkastad. Det är inte Jimmie Åkesson man röstar på i kommunalvalet! Det är Ola Wesley och Kurt Karlsson som får rösterna.

Och finns det verkligen någon som tycker att Wesley och Karlsson är de rätta personerna att styra Vänersborg?

Kategorier:budget allmänt, SD

Mandatperiodens budgetar

23 februari, 2018 Lämna en kommentar

2019Det börjar dra ihop sig i budgetarbetet. Det är budgeten för år 2019 det handlar om. På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) besluta om det som kallas budgetramar. Budgetramarna ska inte gå vidare till kommunfullmäktige (KF), utan de beslutas i KS och går sedan till nämnderna. Men KS-beslutet om ramarna är det första riktiga avstampet för den kommande budgeten. Och dessutom första gången som partierna visar sina kort.

budgetramBudgeten tas inte av KF förrän i juni, och nu när det är valår så kommer faktiskt budgeten upp även i november. Då kan KF riva upp budgetbeslutet från juni och besluta om en helt ny budget. Denna tingens ordning beror på att det kan vara helt nya majoritetsförhållanden i KF efter att väljarna har sagt sitt i september.

De budgetramar som tas i KS nästa vecka är både viktiga och inte viktiga. Under de tre tidigare åren denna mandatperiod så har de styrande partierna (S+C+MP) fått igenom ramarna i KS. Det beror på att den styrande konstellationen har fått majoritet i KS eftersom sverigedemokraterna (SD) har avstått från att rösta. När budgeten slutligen har avgjorts i KF, så har emellertid utfallet oftast blivit ett annat.

Så här inför budgetdiskussionerna i KS tänkte jag göra en liten återblick över budgetbesluten denna mandatperiod. Det kan vara bra att ha den här kunskapen inför vårens budgetarbete, som slutar med budgetbeslutet i juni. Det kan också vara bra att ha i minnet inför det stundande valet…

2015Budgetbeslutet för år 2015 var lite annorlunda än det brukar vara.

Det var ju valår 2014 och budgeten togs därför i november 2014. S+C+MP hade då tagit över styret av Vänersborg. Det visade sig i budgetförslaget att de styrande partierna  snabbt hade glömt sina vallöften. Särskilt tänker jag på miljöpartiet (MP) som innan valet ville höja skatten för att satsa på skolan. Några månader efter valet lade de tillsammans med S+C, som också struntade i sina vallöften, fram en budget som präglades av återhållsamhet. Vänsterpartiet, som i vanlig ordning ville satsa på verksamheterna, fick se sitt budgetförslag nedröstat i ett tidigt skede. I slutomröstningen lade Vänsterpartiet sedan ned sina röster, eftersom de två huvudförslagen, från S+C+MP respektive M+L+KD, var till förväxling lika. S+C+MP fick igenom sin budget med röstsiffrorna 22-21. För övrigt präglades budgetdebatten av en total sverigedemokratisk förvirring. (Se ”Budgeten”.)

2016Budgeten för år 2016 hade en egen, väldigt speciell historia.

Den budget som KF tog i juni 2015 för år 2016 var en tydlig nedskärningsbudget. Pengar skulle sparas på verksamheterna. Förslagen från S+C+MP, M+L+KD respektive SD var till förväxling lika. Alla ville ”hålla igen”. Vänsterpartiet lade sin vana trogen ett förslag som gick mot strömmen, och ville satsa på verksamheterna. Det förslaget röstades naturligtvis ner i ett tidigt skede. Till slut vann förslaget från S+C+MP – och det var med SD:s aktiva stöd. Vänsterpartiet lade ner sina röster. Välfärdspartiet, som röstade på Vänsterpartiets förslag, nekades av ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att lägga ett eget förslag. (Se ”Mörkret lägrar sig över Vänersborg”.)

MorganLMorgan Larsson (VFP, numera medborgarpartiet) överklagade Ljunggrens beslut. Förvaltningsrätten ogiltigförklarade sedan fullmäktiges budgetbeslut – och hela budgetärendet fick tas om i april 2016. Och då hände det saker. S+C+MP lade samma besparingsbudget som fick majoritet året innan. Men, hör och häpna, M+L+KD kom med ett helt nytt förslag – ett förslag som i stort sett var en kopia på Vänsterpartiets förslag. Det kan inte sägas vara annat än en historisk förändring av de borgerligas politik i Vänersborg. De ville satsa på verksamheterna.

Det stod klart för var och en i fullmäktige vilket förslag Vänsterpartiet (och välfärdspartiet) skulle rösta på i slutomröstningen. Trots det vägrade S+C+MP att kompromissa. De styrande räknade kallt med att få igenom sin budget med SD:s aktiva stöd. Igen. Vilket var synnerligen anmärkningsvärt. Men så uppenbarade sig en blixt från en klar himmel. SD, som stödde budgeten från S+C+MP 10 månader tidigare, gjorde nu helt om och stödde istället oppositionens budget. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)

2017I juni 2016 var det dags för KF att besluta om budgeten för år 2017.

S+C+MP lade som vanligt fram en traditionell borgerlig budget. De ville hålla tillbaka kostnaderna i verksamheterna, i välfärden. Den borgerliga budgeten (M+L+KD) däremot var, återigen, till förväxling lik Vänsterpartiets budget. Den borgerliga budgeten prioriterade verksamheterna före investeringar. I slutomröstningen röstade därför Vänsterpartiet på det borgerliga förslaget, efter att det egna budgetförslaget hade fallit. Oppositionens budget fick majoritet, 23-22. SD avstod nämligen från att rösta. (Se ”Budget 2017”.)

Det innebar att S+C+MP med Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp i spetsen skulle styra Vänersborg ytterligare ett år med oppositionens budget. För avgå, som styrande partier normalt brukar gör i sådana här lägen – det vägrade de…

2018Förra året slutligen, när årets budget beslutades, så ville inte de styrande förlora en budgetomröstning till. De tog därför kontakt med Vänsterpartiet. I överläggningarna några veckor innan fullmäktigesammanträdet så antog S+C+MP i stort sett hela Vänsterpartiets budgetförslag. (Se ”Budgetöverenskommelsen S+C+V”.)

TTELA skrev (se här):

”det var i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet.”

Det var en budget som satsade på verksamheterna. Det ska också sägas att budgeten från M+L+KD var mycket lik detta budgetförslag. De styrandes och Vänsterpartiets budget antogs av kommunfullmäktige med röstsiffrorna 27-16. SD och VFP avstod från att rösta. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget”.)

historiaOvanstående historik visar att det tre år i rad har varit, i stort sett, Vänsterpartiets budgetar som har blivit de som antagits av fullmäktige. Det har betytt betydligt mer pengar till verksamheterna än det har varit föregående mandatperioder. Vänsterpartiet har gjort skillnad.

På onsdag ska kommunstyrelsen alltså fatta beslut om de budgetramar som ska gälla när nämnderna utarbetar sina budgetar för år 2019. Nämndernas budgetar ska i sin tur sammanställas, analyseras och avvägas för att beslutas av kommunfullmäktige i juni. Det är inget som säger att de budgetramar som fastställs kommer att överensstämma med det slutgiltiga budgetbeslutet, erfarenheterna från tidigare år visar annorlunda. På det sättetbudget2 är budgetramarna inte särskilt viktiga. Men budgetramarna går efter beslutet i KS, som sagt, till nämnderna. Om KS beslutar om t ex neddragningar av nämndernas pengar, så innebär det att nämnderna tvingas anpassa sina budgetar utifrån de nya ramarna. Det betyder i sin tur att avsevärd tid måste avsättas i förvaltningarna med att titta på var besparingar och nerdragningar ska ske. Tjänstemännen, och då särskilt cheferna, ska då också upprätta konsekvensbeskrivningar som visar vilka effekter neddragningarna får på verksamheten. Det här är ett tröstlöst jobb för tjänstemännen. Det tar både kraft och tid från övrigt arbete. Det kostar mycket att spara pengar…

Och som det ser ut nu, om vi förutsätter att SD återigen lägger ner sina röster i KS, så kommer förvaltningarna att återigen få genomföra det tröstlösa arbetet med att leta besparingar och upprätta konsekvensbeskrivningar.

Men det kommer jag att beskriva i en kommande blogg.

%d bloggare gillar detta: