Arkiv

Archive for the ‘SD’ Category

Sammanfattning av dagens BUN

18 oktober, 2021 Lämna en kommentar

Gårdagens blogg lämnade ett stort frågetecken efter sig. Hur skulle Bo Carlsson (C) och de styrande partierna ställa sig till Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder? Och hela barn- och utbildningsnämnden? Och Vänsterpartiet? I denna blogg får du reda på svaren.

Jag beskrev barn- och utbildningsnämndens (BUN) ärenden i två bloggar innan sammanträdet, “Inför BUN 18/10 (1/2)” och “Inför BUN 18/10 (2/2)”. Där beskrev jag det mesta i faktaväg.

Dagens sammanträde blev inte den långbänk som jag befarade. Bo Carlsson (C) beordrade avstängning av MS Teams kl 12.35. Mötet fortsatte dock med ytterligare ett ärende. Det var ett sekretessärende som bara kunde avhandlas fysiskt. Därför var några ledamöter samlade fysiskt i kommunhuset. Dock inte bloggare Kärvling.

BUN fick som vanligt en lokalinformation. Nämnden fick reda på att man just nu arbetar på en bygglovsansökan för Holmängenskolan. Den beräknas vara klar i november. “Produktionen” ska sedan, förhoppningsvis, starta i februari-mars och skolan ska stå färdig ht 2024. Det ska gå att flytta in lite tidigare, i maj 2024. Prognoserna är också att budgeten håller…

Henrik Josten (M) får uppenbarligen lika stor ångest av behandlingen av Norra skolan som jag själv. Idag var det dock Josten som gav uttryck för den.

Det har inte fattats några beslut om Norra skolan, sa Josten, bara beslut som har påverkat Norra “indirekt” – och faktiskt avgjort dess öde. Josten sade lite melankoliskt:

“Norra skolan seglar iväg mot solnedgången och vi kan inte göra något åt det.”

Henrik Josten hade funderat på om inte en grupp borde bildas för att diskutera Norra skolans framtid. Kanske kunde Norra bli t ex en förskola? Josten ville diskutera detta på något sätt. Det slutade med att han lämnade följande protokollsanteckning:

“Moderaterna anser att det hade varit bra om en utredning om Norra skolans framtid som förskola hade kunnat genomföras.”

Det verkade emellertid som om det förbereds ett beslut om Norra skolan. Det kan vara endera att BUN säger upp förhyrningen av lokalerna. (Uppsägningstiden är på 9 månader.) Eller också kan ett ärende väckas i BUN om nedläggning. Ett sådant beslut måste slutligt fattas av kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kan en sådan grupp, som Josten efterlyser, bildas innan dess.

Nämnden fick siffror på vad avvecklingen av moduler kostar. BUN har ju några sådan utplacerade lite varstans på kommunens skolor och förskolor… Det var ingen rolig information… Det var nämligen väldigt dyrt, i varje fall för de nyare modulerna.

Modulen på Tärnan tillhör de nya modulerna. Den skulle kosta nämnden totalt 720.000 kr att avveckla…

“Nästan en miljon för en avetablering? Det var en oerhört hög kostnad.”

Sa ordförande Bo Carlsson (C) och uttryckte nog vad alla tänkte. Det var en grundavgift, som stod inskrivet i kontraktet, omkoppling mm av larm och återställning av mark osv. Men som kontrast kostade det “bara” ca 194.600 kr (exklusive återställningskostnader) för att avveckla den äldre modulen vid Skördegatans förskola…

Jag fick för övrigt nöjaktiga och bra svar på mina frågor om den kommande Holmängenskolan. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förvaltningen hade tänkt på det mesta (allt?) kring att integrera förskolan i Holmängenskolan. Och tjänstemännen delade oron för befolkningsprognoserna, dvs hur tillförlitliga de egentligen är. Men de menade att de inte hade något val. Och prognoserna kan ju också slå fel på “båda hållen”. Och så är det. Man får utgå från de fakta som finns. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens förslag.

Jag fick en fråga på min första “BUN-blogg” (se här) om i vilken skola barnen på Sanden ska gå. Svaret var att det är fritt skolval och att de får gå där det finns plats.

Verksamhetsuppföljningen handlade om arbetet med, och vikten av, språklig utveckling i förskola. Det var en mycket bra och givande information. Och jag kunde inte låta bli att lite magistralt påpeka för nämnden att infon var viktig att komma ihåg inför kommande budgetdiskussioner. Det höll Bo Carlsson helt med om, och jordbrukaren Carlsson passade också på att dra en parallell till kalvarnas språkliga utveckling…  ;)

Det är inte mycket att säga om fördelningen av de extra statsbidrag som kallas “skolmiljarden”. Ingen har lyssnat på vad jag hade att säga tidigare, så varför “bråka” nu igen? Jag sa vad jag hade tänkt säga och avstod sedan från att rösta. Min vänsterpartistiske kollega Magnus Lilja höll med och avstod också.

Mina funderingar kring de stora barn- och elevökningarna från augusti till september besvarades också. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förskolechefen meddelade att siffrorna till viss del gav en felaktig bild på grund av avstämningsdatum mm. Men framför allt visste förvaltningen redan innan hur många som skulle börja förskola och fritids och hann planera för detta.

Förvaltningschef Sofia Bråberg berättade att det hade kommit några hotfulla mejl från vårdnadshavare angående vaccinationen av elever för covid-19. Det är helt otroligt. Förvaltningen och rektorerna följer ju bara de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, och dessutom är vaccinationen frivillig. Det är vårdnadshavarna som bestämmer.

Ordförande Carlsson meddelade att nämnden ska diskutera skolskjutsfrågor på nästa sammanträde. Många vårdnadshavare har hört av sig till honom och förvaltningen om skolskjutsar. Det har några vårdnadshavare för övrigt gjort till mig också, och därför passade jag på att ställa en fråga. Jag undrade hur flexibel förvaltningen var om t ex en elev bodde 50 meter från “skolskjutsgränsen”, och alltså inte var berättigad till skolskjuts, och skolbussen ändå gick förbi. Enhetschefen svarade att förvaltningen alltid är flexibel och om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter så löser den detta.

Bo Carlsson (C) passade även på att informera nämnden om att jordbruk är den enda produktionen som binder kol. Det var hans medverkan på Nuntorpsdagarna (hållbarhetsveckan) som inspirerade honom till detta konstaterande. Jag kan bara hålla med honom…

Och så var det Sverigedemokraternas motion… (Se “Inför BUN 18/10 (2/2)”.)

Det blev en bra diskussion, med två ajourneringar… Det visade sig att alla var positiva till fria arbetskläder för personalen i förskola, fritidshem och för dagbarnvårdare etc. Samtidigt insåg alla att det skulle behövas ett extra tillskott av ekonomiska medel till BUN för att det skulle vara möjligt. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om extra pengar till en nämnd.

Jag frågade varför det inte fanns med ett yrkande om tilläggsanslag i beslutsförslaget till nämnden. Vilket gav upphov till ytterligare diskussion. Sverigedemokraterna passade på att yrka bifall till sin motion. Men Vänsterpartiet höll inne med hur vi tänkte rösta, men vi framförde att vi var positiva till fria arbetskläder. Vi hade bestämt att vi skulle avstå från att rösta och lämna en protokollsanteckning där vi förklarade varför. Den skulle lyda:

“Vänsterpartiet är självklart positivt till fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Vi inser emellertid att det innebär kostnader för nämnden och att en eventuell finansiering är en fråga för kommunfullmäktige. Därför avstår vi från att rösta i nämnden och återkommer vid behandlingen i fullmäktige.”

Men det sa vi alltså inte till någon…

Men så kom ett nytt beslutsförslag från S+C+MP efter ajourneringen:

  • “BUN anser motionen besvarad (enligt dagens förslag)”
  • “BUN tar upp frågan om arbetskläder som särskild budgetpost i budget 2023 (tilläggsförslag)”

Det var den andra beslutssatsen som var ny.

Vänsterpartiet ändrade sig, Sverigedemokraterna ändrade sig och den borgerliga oppositionen var nöjd… Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt för det nya förslaget.

Det innebär med största sannolikhet att alla arbetskläder för förskolepersonal mfl blir helt fria år 2023. Det vill mycket till för att något parti ska ändra sig och svika detta beslut – och, kanske, vallöfte…

Vänsterpartiet anser att det var ett mycket bra beslut. Och naturligtvis lämnade vi aldrig fram någon protokollsanteckning.

Om en månad sammanträder BUN nästa gång.

Kategorier:BUN 2021, SD, Skola, Skollokaler

Inför BUN 18/10 (2/2)

17 oktober, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra blogg (se “Inför BUN 18/10 (1/2)”) beskrev jag alla nämndens ärenden utom ett, ärende 5 “Svar på motion om kläder till förskolepersonal”.

SD-motion om arbetskläder

Sverigedemokraterna har lagt en motion i kommunfullmäktige som barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig om. Motionen har rubriken “Motion om kläder till förskolepersonal”. Den är kanske inte helt genomtänkt och stringent i alla sina formuleringar, men det tycker jag egentligen saknar betydelse. Det går inte att missförstå vad motionärerna syftar till och vad de yrkar:

“att Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”

BUN behandlade ett yttrande på motionen på sitt sammanträde i juni. Då beslutades att ärendet skulle återremitteras med motiveringen:

“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet.”

Sverigedemokraterna lade även ett tilläggsyrkande, men mitt minne säger mig att både ordförande och SD:arna glömde bort detta. Det fattades nämligen inget beslut om det. Å andra sidan är jag inte säker på att man kan ha ett tilläggsyrkande i en nämnd på en motion lagd i fullmäktige. I varje fall skrev de i yrkandet:

“Ansvaret ska inte ligga på enskilda rektorer utan på kommunen , alternativt på BUN. Detta för att få ett mer rättvist system.”

Bakgrund

Jag har vid tre tillfällen skrivit om den motion från Sverigedemokraterna som har gett upphov till ärendet:

Motionen tar alltså upp den aktuella frågan om fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Facket har fortsatt att driva frågan, men kom inte längre. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013.

Lärarförbundet har inte släppt frågan om fria arbetskläder och den har fått förnyad aktualitet de senaste åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.

Det finns flera kommuner i Sverige som erbjuder de anställda inom förskola, fritidshem mm fria arbetskläder. I andra kommuner pågår diskussioner. I Stockholm drivs frågan främst av Feministiskt Initiativ.

Egentligen tror jag att alla stödjer förslaget. Det är nog bara bekymret med att finansiera det hela som kan tala emot kravet.

Och nu har alltså Sverigedemokraterna i Vänersborg skrivit en motion i frågan…

Yttrandet

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen. Det ska behandlas på morgondagens nämndsammanträde. Det är dock viktigt att påpeka att BUN bara ska lämna ett yttrande till kommunfullmäktige. Det är fullmäktige som slutligen beslutar om personalen ska erbjudas fria arbetskläder.

Yttrandet från ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg är i det närmaste identiskt med det yttrande som de skrev till nämndens sammanträde i juni. Det enda tillägget av ytterligare fakta är en tabell med exempel på årskostnader för arbetskläder. Och det var ju det som motiveringen till återremissen innebar.

Yttrandet börjar med att beskriva vilka arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren idag. All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem, som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Visstidsanställd personal, anställda med arbetsmarknadsstöd och praktikanter kan låna begagnade arbetskläder i mån av tillgång. (Vill du veta mer om regler etc kring de fria arbetskläderna i Vänersborg kan du läsa mer i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)

I en tabell i yttrandet beräknas kostnaden för dessa kläder uppgå till 522.453 kr per år. Det är dock lite svårt att avgöra om detta är en exakt siffra och om all personal ingår. Det står t ex i förklaringen att tabellen bara gäller tillsvidareanställda inom förskola.

Sedan följer en tabell över hur mycket ytterligare kläder skulle kosta. Om varje anställd varje år skulle få 4 st t-shirt och 2 st innebyxor, termobyxa vart 5:e år, joggingskor vartannat år och kängor vart 3:e år så skulle det kosta 1.350.281 kr. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det är väl det här det kostar för arbetskläder till alla mansdominerade yrken inom t ex samhällsbyggnadsnämnden varje år… Och har gjort i flera mansåldrar…

I yttrandet till nämnden i juni så skrev ordförande och förvaltningschefen:

“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”

Det här avsnittet finns inte med i yttrandet nu, men jag antar, och är ganska säker på, att det gäller även efter sommaren. Det betyder då att varje enskild rektor hanterar de ”extra” fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs alltså mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv.

Så kan det, vad man än tycker i sakfrågan, inte vara. All personal måste behandlas lika.

Den enda nya informationen i yttrandet är följande tabell över de totala årskostnaderna – fördelade över en sexårscykel:

Bör kommunen ta de här kostnaderna? För min del är svaret ett självklart ja. Det är överhuvudtaget inget att diskutera anser jag. När arbetskläder till mansdominerade yrken köps in utan att ifrågasättas ska samma gälla de kvinnodominerande yrkena. Det är med andra ord ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Jag håller med socialdemokraten Joakim Sjöling när han på junisammanträdet sa att frågan om fria arbetskläder borde vara en “icke-fråga”, dvs det var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder.

Det finns alltså en tabell med ytterligare fakta i yttrandet samtidigt som fakta har tagits bort (se ovan). I båda yttrandena dras dock samma slutsats:

“Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att medel behöver tillföras barn- och utbildningsnämnden för att köpa in både nuvarande utbud samt en utökning i enlighet med intentionen i inlämnad motion.”

Eftersom ordförande Bo Carlsson (C) också har skrivit på yttrandet antar jag att han menar att också nämnden tycker eller i varje fall borde tycka detta. Eller?

Eller inte?

I förslaget till beslut för nämnden står det att BUN:

“…föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”

Det står inte att nämnden anser att personalen ska få fria arbetskläder eller att nämnden yrkar på att kommunfullmäktige ska skjuta till pengar. Det står att motionen är besvarad, dvs den ska läggas till handlingarna utan åtgärd.

Så vad anser Bo Carlsson (C) egentligen…? Och BUN?

Och oavsett vad BUN anser – det står naturligtvis fritt för kommunfullmäktige att besluta som det vill.

Kategorier:BUN 2021, förskolan, SD

KF igår: SD räddade S

17 juni, 2021 1 kommentar

Kommunfullmäktige igår blev en lång tillställning. Sammanträdet började kl 13.00 och slutade inte förrän strax efter kl 22. Det innebar även att ledamöterna missade två matcher och en halvlek av EM-fotbollen…

Inledning

Budgeten för 2022 var den stora frågan på fullmäktige. Det låg inte mindre än fem budgetförslag på fullmäktiges bord, och det är nog rekord i Vänersborg. Det är nämligen inte vanligt att medborgarpartiet lägger något eget förslag. Fast frågan är om de gjorde det denna gång, eller om det bara var ledamoten Göran Svenssons (MBP) alldeles eget förslag. Partiets andre ledamot i kommunfullmäktige, Morgan Larsson (MBP), stödde nämligen inte sitt partis budgetförslag. Morgan Larsson yrkade i stället bifall till förslaget från M+KD+L… Det är inte så ofta sådant händer…

Jag har beskrivit de olika budgetförslagen i tidigare bloggar. (Du kan läsa om de olika budgetförslagen genom att klicka på respektive partinamn eller partikonstellation – S+C+MP, M+KD+L, SD, Vp och MBP.) Det fanns bara en ändring sedan kommunstyrelsen, och den fanns i förslaget från S+C+MP. Ändringen var en eftergift till den borgerliga oppositionen. Den gick ut på att nämnderna skulle få möjlighet att själva ändra mellan anslagsbindningsnivåer för driftbudgeten.

Det var ingen större skillnad mellan de olika partiernas budgetförslag. Det började också Henrik Harlitz (M) med att påpeka i sitt anförande. Det var Vänsterpartiets förslag som skilde sig åt, som vanligt genom att minska kommunens budgeterade resultat och lägga pengarna på välfärden istället. Vilket i och för sig också socialdemokraterna gjorde, men till mindre del.

Budgetdebatten började ca kl 13.30 och slutade inte förrän kl 19.11 då själva beslutsprocessen började. Det går naturligtvis inte att återge hela debatten, som avbröts av några pauser för toalettbesök och en 20 minuters ajournering för partivisa diskussioner. (Jag hann springa till kylskåpet och få i mig några kalla köttbullar…) Jag tänker “bara” återberätta vissa episoder från den över 5,5 timmar långa budgetdebatten. Urvalet är självklart subjektivt… Den som är intresserad kan själv lyssna på debatten i efterhand på kommunens hemsida. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.)

Budgetdebatten

Budgetdebatten skulle inledas med ett övergripande anförande innan budgetyrkanden nämnd för nämnd skulle behandlas. Det hade ordförande Annalena Levin (C) bestämt, och fått fullmäktiges godkännande för. Det visade sig dock att det bara var Lutz Rininsland (V) som höll sig till reglerna av de olika partirepresentanterna.

Rininsland menade att Vänsterpartiet utgick från förvaltningarnas texter, och där får politikerna reda på verkligheten – att resurstilldelningen är alldeles för låg. Rininsland kunde inte heller låta bli att vara kritisk mot hela budgetprocessen och den bristande tillit som visades de anställda. Han menade att man måste bestämma sig och välja väg. Bestäms mål först, så måste finansiering ske för att kunna nå fram. Sätts ribban för utgifter först, måste målsättningen anpassas. Nu sätts en mycket tuff ekonomisk ram och oberoende av detta fortsätter man med vidlyftiga målformuleringar.

Vänersborg nye kommunalråd Mats Andersson (C) pratade om sina drömmar. Han läste upp samma tal som han hade för några år sedan. Drömmarna var lika overkliga nu som då, även om Andersson tyckte att de höll på att förverkligas. Han exemplifierade med att det byggs mycket i Vänersborg. Det märks att vi närmar oss ett val…

De “småpartier” som är i allians med större partier och därmed också i skuggan av dem, jag tänker på MP, KD och L, hade i sina budgettal inte mycket att tillföra mer än några enstaka detaljer. De presenterade inte ens några drömmar. SD:s presentation var som vanligt kort och tämligen intetsägande. MBP:s Göran Svensson var desto utförligare. Han läste upp hela sitt budgetförslag.

Sedan följde en debatt. Den var mycket lång och stundtals onödigt detaljerad, ibland om teknikaliteter. Det fanns få eller inga visioner om vad partierna politik syftade till och vilket Vänersborg de ville ha. De handlade om pengar hit och dit, överraskande ofta om frågor som betingade mindre prislappar. 

En stor del av debatten handlade om socialnämnden, om försörjningsstöd och äldrevården. Det handlade också om de borgerligas vilja att införa “valfrihet” i äldreomsorgen. Det blev en mer principiell eller kanske snarare ideologisk diskussion. Skiljelinjerna var tydliga, S och V på den ena sidan och den borgerliga oppositionen på den andra. “Valfriheten” blir antagligen på nytt en valfråga i kommande val.

Även partiernas syn på resurstilldelningen till andra nämnder diskuterades självklart. På barn- och utbildningsnämndens område pratade jag som vanligt en del. Jag lyfte “utmaningarna”, dvs problemen, med att få resurserna att räcka till åt de elever som är i behov av särskilt stöd. Den tråden togs inte upp av någon annan. Jag lyfte också arbetsmiljön för framför allt pedagogerna. Den tråden togs inte heller upp.

Däremot blev det en diskussion om profilklasser initierad av BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Minialliansen (M+KD+L) tänkte tydligen införa det om de fick makten nästa år. Att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för rektorerna (regleras i Skollagen och Skolförordningen), tycktes inte bekymra de borgerliga debattörerna:

“Men vi politiker måste väl få prata om det.”

Sa till slut Henrik Josten (M).

Det blev en del debatt kring behovet av en ny hiss på teatern i Folkets Hus, eller gamla Stadshotellet som Harlitz sa. Frågan tillhör kultur- och fritidsnämndens område.

När fullmäktige kom till samhällsbyggnadsnämnden var det frågan om besöken till Kretsloppsparken skulle vara gratis eller inte. Det var faktiskt moderaterna, tillsammans med KD+L, som hade föreslagit detta.

“Gratis innebär att någon annan betalar.”

Sa Mats Andersson (C), och det skulle i så fall bli skattebetalarna. Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) upplyste om att, förutom de fyra gratisbesöken på Kretsloppsparken, var det alltid gratis att slänga elektronik. Det var också gratis att lämna sopor om man cyklade eller gick till fots. Det visste jag inte.

Den tidigare moderatledaren Gunnar Lidell (M) och också Tommy Christensson (M) tog upp problemet med nedskräpning i naturen – på annans mark. Båda äger mark och får regelbundet städa på sin mark på grund av att andra slänger skräp där, t ex från bilarna. Det är nämligen markägarens skyldighet. Sedan får de betala avgift för att lämna detta skräp på Kretsloppsparken. Harlitz kunde inte låta bli att ge miljöpartisten Wiklund en känga:

“Skojigt att miljöpartiet är emot att återvinningen ökar.”

Det var inte så mycket diskussion kring de mindre nämnderna, även om olika budgetförslag presenterades. Karta-GIS nämndes ett flertal gånger, men partierna tycktes egentligen vara överens. Ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) försvarade som vanligt sin nämnd:

“Det är en liten nämnd som gör ett stort avtryck.”

Och där kan man nog hålla med ordförande Dahlberg, som också berättade att det var ansträngt på personalsidan. Men personalen gör ett otroligt bra jobb sa Dahlberg – och avslutade:

“Vi ska inte vara en nej-nämnd, utan en ja-nämnd.”

Det ska bli spännande att se om det slår in…

Henrik Harlitz (M), som deltog i debatten lite överallt, ansåg:

“Byggnadsnämnden har i vissa delar ett oförtjänt dåligt rykte.”

Och där kan man nog inte hålla med Harlitz… 

Beslut

Hela budgetdebatten slutade som väntat med en votering. Det gick relativt lätt att utse, även om jag inte tror att förfarandet riktigt var enligt regelboken, ett motförslag till kommunstyrelsens förslag, som alltid är huvudförslaget. Kommunstyrelsens budgetförslag var detsamma som förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP, och motförslaget blev förslaget från M+KD+L. Budgetförslagen från SD, V och MBP “röstades ner”.

I min förra blogg (se “Inför KF+ett ev avslöjande”) spekulerade jag om de olika partiernas planer inför denna slutliga votering. Och jag har fått bekräftat att dessa planer gick ut på att den borgerliga oppositionen (M+KD+L) tillsammans med SD och MBP skulle fälla den styrande minoritetens (S+C+MP) förslag. Det skulle med all sannolikhet också leda till Benny Augustssons (S) avgång som kommunstyrelsens ordförande. Och ett maktskifte i Vänersborg. Hade planerna gått i lås hade morgonens intervju i Frukostforum (sändes på Facebook) med 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M) varit en intervju med kommunstyrelsens ordförande…

Det var planerat att den borgerliga “storoppositionen”, M+KD+L+SD+MBL, skulle få 26 av kommunfullmäktiges 51 röster och därmed majoritet, oavsett hur Vänsterpartiet röstade. (Vänsterpartiet röstade för den styrande minoritetens budgetförslag i den avgörande omröstningen därför att detta förslag låg närmast Vänsterpartiets eget, dvs det var det förslag av de båda som gav mest pengar till verksamheterna. Utom Lutz Rininsland, som hade ett annat skäl – se nedan.)

Men något hände, någonstans blev det en “fnurra på tråden”. Sverigedemokraterna övergav sitt informella löfte till de andra partierna och lade ner sina röster. Det betydde att deras 9 röster för ett maktskifte försvann – och den styrande minoriteten med Benny Augustsson i spetsen kunde andas ut…

Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har alltså sverigedemokraterna att tacka för att de fick igenom sin budget – och därmed fortsätta att styra Vänersborg. Dock fortfarande i minoritet, för jag vägrar tro att de har ingått någon slags överenskommelse med SD. (Däremot kan jag tänka mig att samtal och övertalning förekommit, fast jag vet inte. Men jag vet att det har förekommit under tidigare mandatperioder…)

Under valåret 2022 kommer således Vänersborgs kommun att styras med en budget från S+C+MP, och som faktiskt också fick Vänsterpartiets röster i slutomröstningen.

Och Norra skolan blir utan den miljon kronor för utredning om vad som ska hända med fastigheten i framtiden som Bo Carlsson var övertygad om att kommunfullmäktige skulle besluta om… (Se “Inför KF+ett ev avslöjande”.) 

Anm. Lutz Rinsland (V) lämnade en protokollsanteckning till beslutet. Det löd bland annat:
”Jag röstade ”ja” till förmån för kommunstyrelsens förslag i MRP-yrkandet eftersom beskedet ”jag avstår” kunde ha bidragit till en svår situation för kommunledningen. Jag röstade ja till förslaget endast av detta skäl.”

PS. TTELA har skrivit om budgetbeslutet och voteringen – se ”De styrande fick igenom sin budget”. TTELA beskriver också diskussionerna kring socialnämnden, men även lite om BUN. 

Budget 2022 (5): SD och MBP

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången innan sommaren. Då ska årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år, år 2022.

I ett antal bloggar har jag beskrivit de olika partiernas budgetförslag. (Se listan i slutet av bloggen.) Jag har två partier kvar, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Deras förslag är ganska korta, i synnerhet SD:s, och därför beskriver jag förslagen i samma blogg.

Sverigedemokraterna

Det har funnits tillfällen då SD har lämnat in långa budgetförslag med omfattande “programförklaringar”, ungefär som M+KD+L har gjort i år. (Se ”Budget 2022 (4): M+KD+L”.) I år är SD:s budgetförslag däremot extremt kort. Det innehåller inga som helst förklaringar, motiveringar eller analyser.

Budgetförslaget utgår liksom alla andra partiers budgetförslag från de anvisningar som kommunstyrelsens ordförande lade fram i februari. (Det gör naturligtvis också Medborgarpartiets.) Sedan framställer SD egentligen bara tre egna budgetkrav

SD föreslår att barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna. De följer upp den motion om fria arbetskläder som behandlades i barn- och utbildningsnämnden tidigare idag, och som nämnden återremitterade. (Jag kommer att skriva mer om det i en senare blogg.) SD har inga andra förslag på mer pengar till förskola eller skola. Det är sällan som BUN prioriteras av SD.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 450.000 kr till cirkulationsplats vid Björkholmsgatan samt för underhåll av Ursands badplats. Kostnaderna för cirkulationsplatsen beräknas i kommunstyrelsens ordförandes förslag till 200.000 kr. Det betyder följaktligen att 250.000 kr ska användas på Ursand. Ursand var viktigt, sa Ola Wesley under sin mycket korta presentation i kommunstyrelsen. Vad pengarna ska användas till på Ursand, till vilket underhåll, förklarar inte SD, och jag har faktisk ingen aning.

SD är förhållandevis generösa till socialnämnden. Nämnden tilldelas 21 milj kr i förslaget. Dock bara för nästa år. Pengarna är alltså bara tillfälliga och inte ramhöjande. Som jämförelse föreslår M+KD+L 10 milj kr, de styrande partierna 16 milj (tillfälligt anslag för 2022) och Vänsterpartiet 23,8 milj.

Det innebär att SD räknar med att deras budgetförslag ger ett resultat nästa år på 41 milj kr.

I investeringsbudgeten vill SD stryka byggnationen av ny sessionssal. Det kan man väl på sätt och vis hålla med om, problemet är dock att uppförandet av en ny sessionssal/möteslokal redan har beslutats av kommunfullmäktige.

Partiet vill också lägga 5 milj kr extra till samhällsbyggnadsförvaltningen. Pengarna föreslås bli öronmärkta till underhåll av gator samt till trygghetsbelysning.

Det är ett tämligen magert och innehållslöst budgetförslag som läggs av kommunens 3:e största parti. De ger knappt någon fingervisning om vad de vill med Vänersborgs kommun. Om de nu har några visioner för framtiden. Vänersborgs sverigedemokrater tycks räkna med att partiets politik nationellt ska ge dom röster även i Vänersborg. Här i kommunen behöver de tydligen inte lägga ner någon speciell möda eller tid på att tänka igen hur skattebetalarnas pengar borde användas och prioriteras.

Medborgarpartiet

Medborgarpartiet är kommunens minsta parti sett till antalet röster. Partiet har 2 mandat i kommunfullmäktige. Efter att ha ingått i en valallians med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen fick MBP en plats i kommunstyrelsen.

 Det har vid ett flertal tillfällen hänt att MBP inte har lagt någon egen budget. Partiet har menat att det inte har varit någon idé, eftersom ett budgetförslag ändå inte hade haft någon chans att få majoritet i kommunfullmäktige. Och så har det naturligtvis varit. Inte helt sällan har partiets syn på budgetfördelningen legat ganska nära Vänsterpartiets.

I år har MBP lagt ett eget budgetförslag. Det är på 4 sidor och innehåller till skillnad från SD:s en hel del text. Partiet har också lite annorlunda tankar jämfört med de andra partierna.

Partiet inleder med att slå fast att att inga nya administrativa tjänster ska skapas och tillsättas under 2022. Det känns lite populistiskt. Det är nog på det viset att inga tjänster tillsätts nu för tiden om de inte behövs. Däremot kan man ibland undra om alla kommunala tjänster som finns verkligen är nödvändiga…

Barn- och utbildningsnämnden

MBP vill ge barn- och utbildningsnämnden 4 milj kr till elever med särskilt stöd. Det är partiet och Vänsterpartiet ensamma om att yrka. (V yrkar på 3 milj.) MBP säger dock inget om pengar till det ökade antalet elever på grundsärskolan.

Socialnämnden

Medborgarpartiet anser:

“det helt felaktigt att äldreomsorgen i Vänersborgs kommun skall finansiera kostnaden för ökat försörjningsstöd.”

Jag vet egentligen inte om något annat parti hävdar att de äldre ska göra det. Jag har svårt att tro det. Uttalandet känns lite populistiskt. MBP knyter kostnaderna för det ökade försörjningsstödet till de nyanlända och skriver att de därför vill att hela kommunen delar på dessa kostnader.

MBP vill öka budgetramen för socialnämnden med 8,75 milj kr för försörjningsstöd samt tillföra lika mycket (8,75 milj) som tillfälligt anslag för försörjningsstöd. Medborgarpartiet har en förhoppning om att försörjningsstödet ska minska 2023 när pandemins effekter är historia.

MBP vill satsa på en äldreombudsman, dock utan att satsa några pengar på en sådan tjänst. Partiet ville ju inte inrätta några nya tjänster… MBP menar att kompetensen finns inom nämndens verksamhet, men den måste kanaliseras till en person…

Samhällsbyggnadsnämnden

MBP säger inget om att samhällsbyggnadsnämnden ska få extra pengar till t ex ny cirkulationsplats på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden eller för vinterväghållning. Däremot har partiet en del andra krav.

Partiet vill satsa 50.000 kr till underhåll på bryggan vid Nabbensberg. MBP vill också avsätta 125.000 kr till drift av ett kallbadhus på Skräcklan. Det finns som bekant inget kallbadhus, men MBP  kommer att motionera om ett.

Medborgarpartiet har också:

“motionerat om streetrace inom ordnade förhållanden.”

Partiet vill avsätta 125.000 kr till säkerhetsåtgärder.

Det är onekligen en aning visionära krav… Vi får se vilka resultat tjänstemännen kommer fram till när de utreder partiets motioner.

Kommunstyrelsen

MBP har en del åsikter om kommunstyrelsens förfogandeanslag, hyror etc, men partiet vill inte ge några mer pengar till kommunstyrelsen. Tvärtom, drygt 11 milj kr ska tas från förfogandeanslaget till försörjningsstödet. Jag vet inte om dessa pengar ingår i de drygt 17 milj kr ovan till försörjningsstödet (se under socialnämnden) eller om det är ytterligare pengar. Jag tror dock att de ingår i de 17 milj.

Medborgarpartiet har också en del åsikter om investeringsbudgeten. Partiet har en del allmänna önskemål och förhoppningar om att det inte ska behöva investeras så mycket på olika saker. Partiet vill också att VA Vänersnäs ska omprövas. Det är ett lite underligt krav eftersom det är Länsstyrelsen som har förelagt att kommunen ska dra VA till Gardesanna. Och när dessa ledningar går till Gardis så passerar de förbi andra fastigheter och det är dessa som kommunen vill ansluta så att säga “på köpet”. 

MBP vill precis som SD ompröva bygget av en ny sessionssal. Då måste en motion om detta komma snabbt som upphäver fullmäktiges tidigare beslut.

Till sist skriver MBP:

“Medborgarpartiet vill satsa på ett Kallbadhus på Skräcklan och badbrygga på Nabbensberg. Då det i dagsläget inte finns några ekonomiska beräkningar av investeringen avsätts en symboliska summa av 1 mkr.”

MBP tänker i varje fall nytt. Och partiet har lite udda, men ibland intressanta uppslag och idéer. Jag tror dock att partiet ibland saknar en helhetssyn för kommunen och att flera förslag blir lite väl populistiska och opportunistiska.

Medborgarpartiet tänker sig att budgetförslaget kommer att resultera i ett överskott på 54 milj kr. Det är viktigt att hålla på på 2%-målet sa Göran Svensson (MBP) när han mycket kortfattat presenterade partiets förslag i kommunstyrelsen.

PS. Idag presenterade TTELA en artikel om de olika partiernas budgetförslag – ”Socialnämnden vinnare i budgetförslagen”.

==

Bloggar i denna serie:

Morgondagens BUN (14/6)

Veckan som kommer blir mycket intensiv, rent politiskt alltså. På måndag, imorgon den 14 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde för denna säsong och på onsdag är det kommunfullmäktiges tur. Då ska fullmäktige fatta beslut om budgeten för nästa år – årets viktigaste beslut.

Barn- och utbildningsnämnden ska inte fatta några sådana viktiga beslut, men alla beslut, stora som små, måste blir rätt och riktiga.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Sammanträdet börjar som vanligt med en månadsuppföljning. I maj uppvisade nämnden ett överskott på ca 5,9 milj kr. Det ger dock inte en riktigt rättvisande bild för hela året, prognosen är nämligen ett plus/minus/noll-resultat. Och då räknar prognosen med att det blir färre barn i extern verksamhet, vilket sparar pengar till nämnden. Men förvaltningen räknar istället med att kostnaderna för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år ökar. Ökningen beror på fler placeringar i grundsärskola och att behovet av särskilt stöd ökar:

“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd.”

Det särskilda stödet handlar framför allt om elever med psykosociala och språkliga behov. Och båda dessa verksamheter, fler elever i grundsär och fler barn i behov av stöd, innebär en utmaning, som det kallas på ett mer byråkratiskt präglat språk. Det är svårt för förvaltningen att finansiera dessa kostnader. Det finns typ inga “reservpengar” utan ska pengar läggas på t ex fler platser i grundsärskolan så riskerar det att försämra förutsättningarna för övriga verksamheter. (Grundsärskolan ska senare i år byta namn till “anpassad grundskola”.)

Dessutom ökar, skriver förvaltningen:

“Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän”

Alla skolor har enligt Skollagen en skyldighet att ge särskilt stöd åt barn och elever som är i behov av det. Så är det, även om flera politiker inte känner till det… Fristående förskolor och skolor kan söka ekonomiskt bidrag för barn och elever i omfattande behov av särskilt stöd och för extraordinära stödinsatser. Det är detta som kallas tilläggsbelopp.

Det intressanta med tilläggsbelopp är att det inte får bestämmas utifrån en förutbestämd budgetram. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 2020 (se “Dom i mål om tilläggsbelopp till fristående skola enligt skollagen”) bestämt att särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det går, som jag ser det, inte heller att tolka Skollagen på annat sätt.

Rektorer på friskolor begär i sådana här fall de belopp som krävs för elevens särskilda stöd. Men hur gör kommunens egna rektorer? Finns det särskilt avsatta pengar för det här? Går budgetföljsamheten före elevernas individuella behov? Det får bli några frågor till förvaltningen imorgon.

I månadsuppföljningen kan vi läsa att antalet barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun” ökar för varje månad. Det är 24 fler i maj än i april. Skolbarnomsorgsplatserna fortsätter däremot att minska, med 16 platser sedan april.
Förskoleklass, grundskola och särskola “finansierade av Vänersborgs kommun” är dock tämligen stabilt. 

BUN ska avskriva några fordringar. Det handlar om totalt 180.007 kronor. Fordringarna består av ärenden som återredovisats från Kronofogdemyndigheten. Det är nämligen så att utmätningarna inte har gett några resultat, eller så har gäldenärerna helt enkelt inte kunnat delges. Sådana här ärenden är väldigt ovanliga.

Det blir information om hur det går med Holmängenskolan. Även kostnaderna för moduler ska tas upp. Det finns inget underlag om detta ärende i utskicket.

Ola Wesley (SD) och Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har skrivit en motion om kläder till förskolepersonal. Den ska behandlas imorgon.

Jag har skrivit en ganska utförlig blogg i ärendet. (Se “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.) Det är ingen hemlighet att jag har fått tämligen blandade reaktioner på den, mestadels dock positiva…

Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:

“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten.”

Fria arbetskläder har fått förnyad aktualitet de senaste två åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.

Sverigedemokraterna, som inte helt sällan känner hur vindarna blåser, har nu lämnat in en motion om fria arbetskläder. (Jag refererar inte motionen, det gjorde jag i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)

Förvaltningens förslag är att föreslå kommunfullmäktige att:

“anse motionen besvarad.”

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen.

Det räknas upp flera motiv. Det viktigaste är att Carlsson och Bråberg menar att det finns anvisningar som anger att tillsvidareanställd personal har tillgång till nya arbetskläder. Lite samma motivering som för avslaget i fullmäktige 2013. Man får uppfattningen att motionärerna är ute och cyklar. Läser man vidare i yttrandet så får man dock en annan bild. Ordförande och förvaltningschefen fortsätter:

“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”

Det betyder med andra ord att varje enskild rektor hanterar de fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs därför mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv. Det förefaller åtminstone mig vara orimliga val.

Hur som helst innebär dagens system att personal på vissa förskolor har mer fria arbetskläder än andra. Och skulle alla få lika mycket arbetskläder:

“skulle ytterligare medel behöva tillföras barn- och utbildningsnämnden”

Avslutar ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg. Men faktum är att SD har tänkt på det. I sitt förslag till budget 2022 vill SD tillföra BUN 1,1 milj kr för kläder till pedagogerna.

Lärarförbundet har samma syn som SD – eller rättare sagt, SD har samma syn som facket. Fackliga representanter i Lärarförbundet skriver till mig att de har lyft frågan med arbetsgivaren:

“Anledningen till att vi lyfter frågan är just att personal som arbetar på förskolor med sämre ekonomiska förutsättningar inte har samma tillgång till arbetskläder, trots att de naturligtvis har samma behov av dem.”

De passar också på att påpeka att utprovning, och ofta utlämning, av kläder sker hos Klädexpressen (som är en daglig verksamhet inom omsorg om funktionshindrade, socialförvaltningen):

“Klädexpressen ligger i Hagaparken och har mycket begränsade öppettider, vilket gör det svårt för arbetande personal att ta sig dit, särskilt från förskolor i ytterområden.”

SD har ett, som jag ser det, “felaktigt” yrkande i sin motion. De yrkar att:

“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”

Och som yrkandet är formulerat så uppfylls det redan. På det sättet är det lätt att anse motionen besvarad, precis som ordförande och förvaltningschef argumenterar för. Men politikerna borde inte stanna där.

Frågan borde kanske återremitteras så att förvaltningen kan göra en mer noggrann undersökning av hur det ser ut på de olika förskolorna, förskoleklasserna, dagbarnvårdarna och fritidshemmen. Det är om inte annat viktigt för både BUN och kommunfullmäktige att få reda på kostnaderna innan beslut fattas.

För jag anser att det är självklart att alla anställda inom barn- och utbildningsnämnden ska behandlas lika och få sina arbetskläder. Och även att kommunen behandlar alla lika, oavsett om de arbetar inom kvinno- eller mansdominerade yrken.

Ett medborgarförslag ska behandlas som vill att:

“skolor ska få mer pengar till att kunna resa med sin elever, så alla barn får samma möjlghet till samma förståelse.”

Förslagsställaren anser att skolorna ska tilldelas pengar för att kunna resa till något museum, gammal krigsplats eller Auschwitz.

Förvaltningen skriver ett tämligen utförligt svar där olika aspekter av frågan tas upp. Jag tycker i och för sig att det skulle ha räckt med att konstatera att det helt enkelt skulle bli alldeles för dyrt. Förslaget är att medborgarförslaget avslås.

Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till Detaljplan för Grävlingen 28. (Se “Detaljplan för Grävlingen 28”.) Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i den konsekvensanalys som görs i planbeskrivningen och har inget ytterligare att tillägga.

Nämnden avslutar med att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2021/2022”. Och när den har gjort det är det dags för nämndens ledamöter att ta ett politiskt sommarlov, utom för dem som sitter i kommunfullmäktige. De har ytterligare ett (långt) möte framför sig.

Kategorier:BUN 2021, SD

KF 2 (12/5): NÄRF, mutor och SD-motioner

8 maj, 2021 1 kommentar

Kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag börjar med två föredragningar av tre revisorer. Det skrev jag om i min förra blogg. (Se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“.)

Kommunfullmäktige ska sedan godkänna NÄRF:s (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) årsredovisning för 2020. Dessutom ska förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Och det är inga problem. Min uppfattning är att NÄRF sköts mycket bra nu för tiden och att det är ordning och reda på det mesta, ja kanske till och med på allt. Det är annat än hur det var för några år sedan… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.)

Två ärenden handlar om om- och tillbyggnaden av Lunddalas äldreboende. Det är två mer “formella” punkter, vem som ska underteckna avtal och om utökad borgensram. Det står i och för sig i ett av besluten också att:

“Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig positiv till om- och tillbyggnad av Lunddala äldreboende.”

Och det är naturligtvis ingen som är emot detta. Det nya äldreboendet blir fantastiskt bra tror jag. Däremot framförde jag en del synpunkter i kommunstyrelsen om att “kompromissen” mellan Lunddalas framtida arkitektur och utseende (enligt ritningarna) och grannarnas rättmätiga intressen kunde ha lösts på ett annorlunda och bättre sätt. (Se ”Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)

Sedan är det dags för kommunfullmäktige att anta “Policy mot korruption, mutor och jäv”. Ärendet är inte föranlett av någon speciell händelse (tror jag), utan en kommun måste helt enkelt ha regler kring sådant här. Eller som det beskrivs i underlaget:

“Policyn och riktlinjen ska utgöra ett stöd för anställda och förtroendevalda i utövningen av uppdrag för att förebygga och visa på innebörden i begreppen kring vad som faller inom de olika begreppen korruption, mutor och jäv.
Korruption och oegentligheter kan förutom att ge ekonomiska konsekvenser för kommunen, påverka synen på tjänstepersoner och förtroendevalda samt kommunens anseende. I förlängningen kan legitimiteten för demokratin och det politiska systemet påverkas.”

Visst förekommer det med all sannolikhet oegentligheter i Vänersborgs kommun, varför skulle Vänersborg vara ett undantag? Men oegentligheter är naturligtvis inget som uppmuntras eller legitimeras av politiker eller andra. Och jag måste nog säga att korruption och mutor inte tycks vara något större problem i Vänersborg. Det skulle väl i så fall vara att det ibland förekommer rykten om ”vänskapskorruption” och att kommunen behandlar folk olika… Men är det typ pengar inblandade, så är nog de ansvariga på kommunen hänvisade till att “visselblåsare” både inom förvaltningarna och, framför allt, bland allmänheten och företagare berättar. Och det hoppas jag att de gör.

Det kan nog vara ett större problem många gånger att många politiker och tjänstemän ser på kommunen och invånarna på fel sätt. De verkar ibland betrakta kommunen, dvs sig själva, som en slags “självständig enhet”, med gemensamt intresse skilt från människorna i kommunen. Det blir “vi och dom” där “vi” naturligtvis alltid har rätt, både demokratiskt, juridiskt och moraliskt. De ser inte, eller vill inte se, att de ska företräda och ge service åt vänersborgarna – att “vi” finns faktiskt till för “dom” och inte tvärtom.

Se t ex på ärendena om verksamhetsområdena på Vänersnäs, som ska upp på kommunfullmäktige, och som jag har skrivit en hel del om, och dessutom återkommer till i nästa blogg. Vänersnäsarna vill inte ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men många politiker och tjänstemän ser sig företräda något abstrakt annorlunda, och högre – ett “Vänersborg” som är viktigare än de vänersborgare på Vänersnäs som protesterar.

Ibland kan jag tycka att något politiker i ledande position skulle slå näven i bordet och tala om för vissa förvaltningar och tjänstemän vad deras uppgift egentligen är och varför de har de jobb de har.

Efter denna utvikning återgår jag till fullmäktiges dagordning.

Kommunfullmäktige kommer att bifalla ett medborgarförslag om assistanshund som hjälpmedel. Jag hoppar dock över detta ärende och hänvisar till Lutz Rininslands (V) blogg – se “Föga uppmuntrande”. Läs gärna, Rininsland lyfter både tidsaspekten av behandlingen, som bryter mot kommunens regler kring medborgarförslag, och själva beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige ska besluta att en moderat motion om att “Öka tryggheten i Vänersborgs kommun- ett måste!” ska anses vara besvarad. Det betyder att den läggs till handlingarna utan åtgärder.

I kommunstyrelsen var moderaterna nöjda med svaret, vilket förvånade mig. Hur kan man skriva en motion, tänkte jag, och sedan bli nöjd när den läggs till handlingarna? För svaret från förvaltningen var tämligen intetsägande, det var egentligen bara några självklarheter som påpekades – något som motionärerna sannolikt visste, eller borde ha vetat, innan de skrev motionen. Förvaltningen påpekade t ex att man måste utreda vilka brottsförebyggande mål kommunen vill uppnå… Och att det krävs tillstånd för att bedriva kamerabevakning samt att man måste visa att behovet av kamerabevakning väger tyngre än integritetsintresset. Självklarheter men kommunalrådet Henrik Harlitz framförde i kommunstyrelsen, som sagt, att han och moderaterna var nöjda med svaret.

Mathias Olsson (SD) har lämnat in en motion om att:

“berörda nämnder [ges] i uppdrag att komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ‘strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’.”

Det blev lite fel, det finns t ex inga formella projektidéer. Det som Olsson hänvisar till är bara en slutrapport i ett projekt. Därför ska fullmäktige enligt beslutsförslaget avslå motionen.

I kommunstyrelsen reserverade sig sverigedemokraterna. Jag tror att SD borde strunta i att yrka bifall i kommunfullmäktige och istället formulera en ny motion, som är så att säga är formellt riktig.

Sverigedemokraterna genom Anders Strand har också lämnat in en motion om att “höja språkkraven för anställda och vikarier inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade”. Det är en motion som SD har lagt i flera kommuner. (Jag har dock inte hittat någon som är skriven innan denna motion i Vänersborg.)

SD yrkar i motionen att:

“Kommunen utreder de resursmässiga förutsättningarna för att ge anställda och vikarier med bristande språkkunskaper en utbildning som motsvarar socialstyrelsens rekommendation: svenska som andraspråk på gymnasienivå.”

Det är inte utan att man undrar varför sverigedemokraterna intresserar sig så för “nysvenskar”, och i detta fall deras språkkunskaper. Partiets inställning till invandring och invandrare är ju väl känd och det gör ju inte direkt att man blir mindre misstänksam med syftet med en sådan här motion…

Socialförvaltningen har sammanställt ett mycket sakligt och gediget svar på motionen. I svaret hänvisar förvaltningen till fackförbundet Kommunals rapport “Svenska språket A och O inom äldreomsorgen”, den statliga utredningen “Stärkt kompetens i vård och omsorg” och Socialstyrelsens lägesrapport 2018, “Vård och omsorg om äldre”, där det framkommer att många inom äldreomsorgen har allvarliga språkbrister. 

Socialförvaltningen citerar Kommunals rapport:

“Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska.”

Kommunal menar å ena sidan att en nationell satsning krävs på komvux och SFI och å den andra att det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser:

“Arbetsgivare får inte låta personer som inte kan språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska. De med otillräckliga språkkunskaper måste få studera svenska på arbetstid.”

Kommunal menar att bra språkkunskaper ökar omsorgskvaliteten och patientsäkerheten. Socialförvaltningen skriver i utredningen:

“Idag är ett krav för en fullgjord examen till undersköterska, att den studerande har godkänd svenska dvs. svenska 1/svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå.”

Det ställs dock inte samma krav på språkkunskaper för vikarier/vårdbiträden skriver förvaltningen. Det skulle göra att det blev svårt att t ex få tag i vikarier under semesterperioderna.

I utredningen framgår det också att socialförvaltningens personalspecialister är väl medvetna om betydelsen av att kraven på språkkunskaper upprätthålls. De känner också till de problem som kan uppstå när språkkunskaperna brister.

Socialförvaltningen försöker slutligen sig på ett försök till den kostnadsberäkning för utbildning av vårdbiträden/vikarier till svenska 1 svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå som motionen efterlyste. Och det visar sig att det skulle bli dyrt… Väldigt dyrt…

Socialchefen skriver i den samlade bedömningen att:

“socialförvaltningen avslår motionens förslag att införa Socialstyrelsen rekommendation på nivå för språkkunskaperna hos anställda inom äldreomsorg och funktionshinder. Orsaken är, som nämnts ovan, dels svårigheterna att genomföra språklyftet praktiskt och dels bristande budgetutrymme för språklyftets kostnader. Därtill är genomförandet av språklyftet förenat med ekonomiska risker i form av avhopp från den eventuella utbildningen.
Avslutningsvis vill förvaltningen framhålla att man generellt ställer sig bakom motionens syfte att våra äldre är värda den högsta kvalitén i vår omsorg.
Förvaltningen anser dock att vägen dit, i det här fallet bäst nås genom språkombudsreformen och på sikt.”

Och man kan inte annat än hålla med socialchefen efter den uttömmande utredningen. Och jag tror också att en majoritet i kommunfullmäktige kommer att avslå sverigedemokraternas motion. Och det alltså av helt ekonomiska orsaker.

Vi får se hur förvaltningen svarar, och politikerna beslutar, den dag då socialnämnden får mer pengar och/eller staten tar ett (ännu) större ansvar för språkutbildningen.

Jag återkommer med ytterligare en blogg om ärendena kring verksamhetsområdena på Vänersnäs.

Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder

21 mars, 2021 1 kommentar

Sent omsider lämnades en motion in till onsdagens kommunfullmäktige. Den behandlades dock inte, utan remitterades bara till kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden.

Motionen kom från Sverigedemokraterna (SD). SD-motionärerna yrkade att:

“Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”

Det är ett bra yrkande. Och aktuellt. Det pratas en del om fria arbetskläder på riksplanet och det kanske också är orsaken till att SD:s motion kommer just nu.

I ett pressmeddelande i december 2019 skrev socialminister Lena Hallengren (S) (se Kommunalarbetaren, “Utredning: Får alla fria arbetskläder?”):

“Det är en rättvisefråga i grund och botten. I mansdominerade yrken är detta (fria arbetskläder; min anm) sällan ett problem. Men i kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för rätten till arbetskläder. Därför skärpte vi under förra mandatperioden Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nu ska vi också följa upp att dessa förändringar får önskvärt resultat.”

I februari i år (2021) var Socialstyrelsen klar med sin kartläggning. (Kartläggningen kan laddas ner här.) Kartläggningen omfattade dock bara:

“hur arbetskläder tillhandahålls, hanteras och finansieras i de verksamheter inom omsorgen som omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter.”

Det är nog inte någon som ifrågasätter att arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivarna. Det skulle i så fall vara av rena kommunalekonomiska skäl. Och det är, eller borde vara, lika självklart att även förskolepersonal ska ha fria arbetskläder, precis som anställda inom socialtjänsten. Eller anställda inom mansdominerade yrken.

Sverigedemokraterna skriver i sin motion:

“Behovet av exempelvis badkläder, vinterkläder eller kläder anpassade för frilufts-verksamhet förekommer frekvent. Inom verksamheten förekommer att personalen kan behöva klättra, krypa eller på annat vis slita på kläderna. Inom arbetsuppgifterna förekommer även att på daglig basis ta hand om blöjor eller kläder och barn som inte hunnit fram till toaletten i tid.”

Elisabet Mossberg, utredare på Lärarförbundet, säger (se “Experten svarar: Arbetskläder i förskolan”, 6 feb 2019):

“Det är uppenbart att det här blir en jämställdhetsfråga.”

Det torde finnas en stor opinion som ser kravet på fria arbetskläder även i kvinnodominerade yrken som ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Det finns sannolikt även en majoritet av politiker och partier som ställer sig bakom kravet.

Så var det då det här med att motionen i Vänersborg kommer från Sverigedemokraterna…

Det finns olika åsikter bland icke-SD-politiker om andra partier ska stödja motioner och förslag från SD. Främst är det väl socialdemokrater och vänsterpartister som är mest skeptiska eller negativa. De menar att man inte ska legitimera SD inför väljarna. SD ska, menar de, inte behandlas som ett ”normalt parti som alla andra”, utan behandlas som det främlingsfientliga, eller rasistiska parti, som de menar att det är. Andra ska inte ha något som helst med SD att göra.

Frågan är om det är eller har varit en speciellt “taktisk” eller “strategisk” korrekt inställning. Under tiden som många partier har haft den här inställningen till SD, inte bara S och V, så har SD växt kraftigt. I riksdagsvalet 1998 fick SD 19.624 röster vilket var 0,37% av väljarna. Endast 20 år senare, i valet 2018 så fick SD 1.135.627 röster eller 17,53 %.

Någonting har uppenbarligen inte fungerat med strategin. Det är bara att konstatera. Även om det inte finns något facit på hur utvecklingen skulle ha varit med en annan “taktik”. Det kanske hade varit ännu värre, det kan knappast någon svara på. Men det verkar osannolikt. Jag tror tvärtom att många väljare har röstat på SD just för att andra partier inte vill “ta i” SD och därigenom inte heller lyssna på vad partiet, och kanske framför allt dess väljare, har haft att säga.

Och det kan bli absurt. I fredagens pappersupplaga av TTELA läser jag (finns som låst artikel på TTELA:s hemsida, men något annorlunda redigerad – “Sjukhusen i Västra Götaland slipper betala tillbaka 689 miljoner”):

“När regionstyrelsen under tisdagen behandlade regionens årsredovisning för 2020 yrkade SD på nytt att sjukhusens gamla skulder skulle strykas. Den här gången fick de med sig såväl S som V och tillsammans kunde oppositionen köra över minoritetsstyret i regionen.”

Vore det inte absurt om S och V hade röstat mot ett förslag som de instämmer i till hundra procent, eller avstått från att rösta – bara för att det är SD som blev först med att lägga förslaget? Jag tror att en majoritet av väljarna skulle svara ja på den frågan.

Vad jag förstår (inget protokoll finns ute än) så “löste” Vänsterpartiet situationen genom att lägga ett förslag som yrkade på precis samma sak som SD… De flesta uppfattar nog detta som, om inte absurt, så i varje fall som synnerligen tramsigt. Det praktiska resultatet blev ju detsamma… Precis som TTELA rapporterade.

Nu tror jag att ett sådant här “beteende” från andra politiker och partier knappast är resultatet av en “taktisk” eller “strategisk” syn eller genomtänkt analys. Det är nog bara så, kan man kanske misstänka, att det istället finns en baktanke. Sådana här attityder och handlingar ger nog mest en personlig känsla av moralisk tillfredsställelse, och kanske överlägsenhet(?), för de inblandade.

Handen på hjärtat, ska förskolepersonal få ”lida”, och inte få fria arbetskläder, för att vissa andra ska känna en moralisk tillfredsställelse?

I riksdagen stötte jag alldeles nyligen på en speciell reservation. Det var i Socialutskottets betänkande “Covid-19-pandemin och därmed sammanhängande frågor”. (Vi är i riksdagen nu.) Den bör få åtminstone vänsterpartister att börja fundera… 

Jag trodde först inte att det var sant, men texten i betänkandet ljuger inte – en gemensam reservation från 3 sverigedemokrater och en vänsterpartist… (Det handlade om vaccintillverkning i statlig regi.)

Frågan tål onekligen att diskuteras. Verkligen. Och det handlar inte om att bjuda in SD i värmen. Tvärtom. En annan inställning, taktik och strategi skulle bara visa kommuninvånarna, och SD:s väljare, att andra partier också lyssnar på dem. Och att dessa partier bara har ett mål för ögonen, det bästa för invånarna. Då skulle det också finnas en ännu mindre anledning att rösta på SD…

Nu visar det sig att det finns tid att diskutera frågan om förhållningssättet till SD. Sverigedemokraternas motion slår nämligen in öppna dörrar…

Den 1 september 2006(!) skrev TTELA (se “Fria arbetskläder till förskolepersonal”):

“Personalen inom förskolan i Vänersborg ska få fria arbetskläder. Det beslöt barn- och ungdomsnämnden vid senaste mötet. … Beslutet om fria arbetskläder gäller dagbarnvårdare, barnskötare och förskollärare inom förskolan. Det rör sig om ungefär 400 anställda som nu slipper att slita på sina egna kläder i ur och skur.”

Det var ett bra beslut, och jag satt faktiskt med i nämnden redan på den tiden…

Den 24 oktober 2012 lämnade Theresia Nordlund (S) och Bengt Larson (S) in en motion, “Arbetskläder”. (Kan laddas ner här.) De skrev:

“Personal inom social och — samhällsbyggnadsförvaltningen innehar arbetskläder och skyddskläder. Dessa självklarheter finns inte inom barn och ungdomsförvaltningen. Vaktmästarna inom denna förvaltning innehar dock arbetskläder. Personal inom förskoleverksamheterna har förvisso arbetskläder för utemiljö, men inte för arbete inomhus, varför?”

Det var tydligen så att nämndens beslut från 2006 hade brister.

Nordlund och Larson yrkade i motionen:

“att personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”

Det var en nödvändig komplettering av det gamla beslutet.

Den här motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013:

“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheten. Därmed är motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del. “

26 ledamöter röstade för avslag av motionen, medan 23 röstade för bifall. En ledamot avstod. Vänsterpartiet röstade för motionen (med ett undantag, och det var inte jag). Det intressanta är att Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna röstade avslag på motionen. (En SD-plats var tom.)

Jag kunde inte låta bli denna historiska utvikning… (Sån är jag.) Vill man veta vad som gäller idag kan man gå in på kommunens intranät och läsa under rubriken “Arbetskläder Barn- och Utbildningsförvaltningen”. För att komma in på sidan måste man ha en inloggning i kommunen, och det har man som politiker – också Sverigedemokrater. Även kommunanställda, t ex förskolelärare, kan självklart logga in och läsa.

Det står bland annat:

Vem ska få tillgång till nya arbetskläder?
Tillsvidareanställd personal inom förskolan 1-5 år, förskoleklass och fritidshem som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare omfattas.

Vilka kläder får jag låna?
Arbetskläderna består av en tre i ett jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk samt ett regnställ. Övriga kläder utifrån behov.

Vems är kläderna?
Arbetskläderna tillhör arbetsgivaren det vill säga Vänersborgs kommun, barn- och utbildningsförvaltningen.

Hur länge får jag låna dem?
När du slutar din anställning ska kläderna lämnas tillbaka till arbetsplatsen, för dagbarnvårdare till närmaste chef. Närmaste chef meddelar sedan den som är ansvarig för hanteringen av kläderna som plockar bort rekvisitionen.

Hur sker märkning och tvätt?
Var och en som kvitterar ut arbetskläder ansvarar själv för eventuell märkning och tvätt av kläderna.

Utslitna arbetskläder
Utslitna arbetskläder kan bytas genom att du kontaktar närmaste chef som fattar beslut om att du kan erhålla nya kläder.”

Det har hänt en del under åren. Jämställdheten i kommunen har tagit några steg framåt. Personalen på förskolan har enligt dessa anvisningar fria arbetskläder – och jag hoppas verkligen att rektorerna har en generös inställning till “övriga kläder utifrån behov”.

Det verkar inte som om Sverigedemokraterna har läst på hur det förhåller sig i verklighetens Vänersborg. De borde göra det innan de motionerar. Det har vi sett många exempel på de senaste åren – inte bara med denna motion.

Kategorier:förskolan, Motion, SD

KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat

9 december, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av  denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.

Information

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.

Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…

Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.

Fyrstads Flygplats AB

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:

“täckning av förluster under år 2021.”

Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.

Trollhättan och Nordkroken

Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.

Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.

Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

GC-väg i Brålanda

Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.

SD-motion

Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.

Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.

Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.

Vattenpalatset

En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.

Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.

Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.

Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.

Fastighetsutredning

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…

Inköp av ismaskiner

Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.

“Härtill är vi nödda och tvungna.”

Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.

Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…

Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…

Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:

“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”

Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…

Avslutning

Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.

Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Budgetförslaget från SD

6 november, 2020 Lämna en kommentar

Det var naturligtvis budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+MP, som fick majoritet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det blir därför huvudförslaget till kommunfullmäktige om två veckor. De andra förslagen fick bara stöd från det parti som hade lagt respektive förslag. (Medborgarpartiet lade inget eget förslag, jag uppfattade dock att partiet röstade för Vänsterpartiets förslag.) Kommunstyrelsen röstade alltså ner förslagen från den borgerliga oppositionen (M+L+KD), V och Sverigedemokraterna (SD).

Vilket förslag som får majoritet i fullmäktige återstår dock att se. Mitt tips är att de två stora blocken, de styrande partierna S+C+MP och den borgerliga oppositionen med M+L+KD, kommer överens. Sverigedemokraternas förslag kommer i varje fall inte att få majoritet, det kan man vara säker på. Däremot skulle SD kunna fälla avgörandet i en omröstning, om inte de två stora blocken kommer överens.

Jag har inte tidigare presenterat SD:s budgetförslag. Det ska jag göra med denna blogg.

Sverigedemokraterna har vid några tillfällen under åren presenterat sina budgetförslag i fina och välarbetade broschyrer på flera sidor. Årets budgetförslag är motsatsen, det är både kort och tämligen intetsägande. Både layout- och innehållsmässigt. SD har t ex nästan inga kommentarer, motiveringar – eller förslag. Och inte heller något som sticker ut eller provocerar. Borta är tydligen den tid då SD kunde föreslå att Tärnanskolan skulle få mindre pengar för att det gick så många nysvenskar där. Det är väl ett sundhetstecken antar jag.

SD:s förslag utgår inte från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt, som Vänsterpartiet gjorde. Istället utgår SD-förslaget från de budgetramar som kommunstyrelsen antog i februari. Dessa budgetramar var extremt ”tajta” och knappt några nya pengar skulle delas ut till välfärden. Det var bara lite “småpengar” hit och dit. Det enda var att de 15 milj kr som barn- och utbildningsnämnden fick i år (2020) som ettårsanslag skulle bli ramhöjande och alltså finnas med kommande år. (Se “Budgetramar 2021”.)

SD:s förslag:

“utgår från anvisningarna antagna av kommunstyrelsen i februari 2020, med hänsyn till den nya skatte/statsbidragsprognosen från oktober 2020, samt justeringar av de finansiella kostnaderna utifrån nya prognoser under 2020.”

Så börjar förslaget. Sedan presenterar SD en tabell, “Resultatbudget”, precis som den borgerliga oppositionen. Och den är lika intetsägande som den borgerliga motsvarigheten. Det enda som kan utläsas med bestämdhet av tabellen är att SD:s budgetförslag ger ett överskott i kommunens resultat på 50 miljoner kr. Det är till och med 3 milj mer än de styrande partiernas återhållsamma och snåla budget.

SD vill med andra ord satsa minst på verksamheterna av samtliga partier. SD vill faktiskt bara göra två ekonomiska “satsningar”.

SD föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får ett tillfälligt anslag, för endast 2021 alltså, på 2 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“förebyggande trygghetsskapande åtgärder.”

Det är precis samma förslag som de borgerliga oppositionspartierna har lämnat.

Den andra “satsningen” är att SD vill öka budgetramen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) med 5 milj kr. Det är ungefär lika mycket som de styrande partierna föreslår (5,2 mkr), men betydligt mindre än Vänsterpartiet (12,9 mkr). Men då hör det också till att SD föreslår ytterligare 5 milj kr till BUN – återigen som ett tillfälligt anslag bara för 2021 för att täcka ökade kostnader. Och så konstaterar SD:

“med detta beslut blir nämndens förslag på Övriga Åtgärder inte aktuella”

I “övriga möjliga åtgärder” (se tabell ovan) återfinns de besparingar och nedskärningar som barn- och utbildningsnämnden röstade igenom på sitt juni-sammanträde – tack vare SD:s röster. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) Tydligen har SD-representanterna i BUN fått “bassning” av de andra i partiet…

Men hur räknar SD?

Av tabellen framgår det med all önskvärd tydlighet att BUN behöver spara 12,9 milj kr utifrån de budgetramar som SD utgår ifrån. Och SD vill ge 5+5 milj kr. Det fattas alltså fortfarande 2,9 milj kr. Tycker SD att BUN ska minska personalen? Eller minska öppethållandet inom förskola och fritidshem? Eller lägga ner Rösebo och Mulltorp…?

Det är inte första gången som sverigedemokraterna har svårt med matematiken.

Och… Att ge BUN ett tillfälligt anslag under bara ett år, 5 milj kr 2021, visar hur lite SD förstår av skolans värld. Skolan arbetar ju som bekant med läsår och inte budgetår. Organisationen, med all vad det innebär av antal klasser, klasstorlekar, antal lärartjänster, scheman, speciallärare osv osv, läggs inför ett läsår. En sådan här organisation kan sedan inte ändras under ett läsår, mer än “i marginalen”. Tillfälliga pengar kan därför bara användas ytterst kortsiktigt, kanske för att anställa t ex en elevassistent under en eller två terminer. Sedan får denne person lämna skolan igen… Hur meningsfullt är det, för elev, för personal?

Och när tycker SD att personen ska anställas – under vårterminen 2021 eller höstterminen? Eftersom organisationen för läsåret 2020-2021 redan är på plats kan knappast de 5 milj i tillfälligt anslag användas under vårterminen 2021. De får därför sannolikt användas under höstterminen 2021. Men eftersom de försvinner senare under läsåret, dvs på vårterminen 2022, kan de inte användas för att t ex utöka organisationen. Pengarna kan som sagt bara användas till tillfälliga anställningar. Det är inte särskilt förnuftigt eller meningsfullt.

En sak är i varje fall klar med “ettårspengarna”, de kommer inte att kunna användas för att de “övriga åtgärderna” inte ska bli aktuella.

Feltänk SD. I år igen.

SD fortsätter med en följetong också. Partiet måste varje år markera att de inte gillar ekologiska livsmedel:

“Ekologiska livsmedel är i snitt ca 30% dyrare är konventionella livsmedel. Vi föreslår att fullmäktiges mål om 25% ekologiska livsmedel stryks, och att istället fokuseras på närodlat, för miljön och vår landsbygds överlevnad, då sparas en stor summa…”

SD kan som vanligt inte precisera hur mycket som skulle sparas, men det är “en stor summa” skriver de… Det här har dementerats i talarstolen vid flera tillfällen genom åren av andra politiker. (Det är som sagt inte första gången SD för fram kravet.) Den närodlade maten är nämligen inte speciellt mycket billigare än den ekologiska. (Det kan däremot finnas andra skäl till att handla närodlat.)

Sedan känns det som om SD för fram ett krav som mest är till för att påskina hur “pålästa” de är. De tycker att fullmäktige ska revidera sitt finansiella mål om årets investeringar och vill att de ska motsvara max 20% av skatter och generella statsbidrag – i stället för 10%. Ja, ja…

När det gäller investeringsbudgeten skriver SD att det finns ett behov av att bredda vägen ut till Vänersnäs. Och det är helt riktigt. Det är bara det att vägen är Trafikverkets ansvar. På kommunstyrelsen påpekade Benny Augustsson (S) detta, och då sa Anders Strand (SD) att eftersom VA ska läggas ner till Vänersnäs så var det lämpligt att samköra detta med Trafikverket. OK, det gäller bara att verket är med på idén.

Slutligen anser SD att bygget av ny sessionssal ska strykas 2021 eftersom driftkostnaden inte är finansierad.

Ibland brukar man säga att även en blind höna kan finna ett korn. Denna gång är jag inte säker på att ordspråket är tillämpligt på SD:s budget… Ja, ok då. Kanske ett litet korn på investeringsbudgeten.

Anm. Du kan ladda ner Sverigedemokraternas budgetförslag här.

PS. Här hittar du mina bloggar om de andra partiernas budgetförslag – S+C+MP, M+L+KD och V.

Kategorier:Budget 2021, SD

Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.

29 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.

I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna.  Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)

Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.

Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:

“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”

Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.

I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:

Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.

Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:

“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”

Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.

Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.

Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:

“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”

Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:

“Men de tog en större besparing på personalen.”

BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.

Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):

“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”

Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.

Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)

Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:

“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”

Och lite senare i brevet:

“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”

Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…

Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:

“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”

Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.

Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):

“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…

Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?

Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?

Svaret är nej.

För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…

Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)

Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster… 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat. 

%d bloggare gillar detta: