Arkiv
KF 22/4 (3): Mer pengar till arenan?
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Det var en glädjens dag för alla de som några år tidigare hade fattat beslutet om bygget. (På Youtube går det att lyssna på delar av fullmäktigedebatten 2007 – “Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”.) Champagnen flödade bland socialdemokrater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater.
Kommuninvånarna i gemen var inte lika glada. Bygget av arenan var omgärdat av skandaler. Det var dokument som hade hemlighållits och det var beslut som hade fattats i hemlighet mellan skål och vägg. Och framför allt hade byggkostnaderna skenat iväg på ett totalt okontrollerat sätt. (Se Youtube “El och is – Arena Vänersborg”.) Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring hade överskridits med råge. Slutnotan, som var okänd vid invigningen, visade sig senare sluta på 286 milj kr. Men då var inte alla kostnader medräknade, som en ny gata förbi arenan, P-platser och rondellen på Gropbrovägen.
Vänsterpartiet i Vänersborg hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg, från start till mål. Partiet hade tidigt varnat för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar och att fullmäktigebeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta.
Många invånare höll med Vänsterpartiet och uppskattade partiets arbete. Vänsterpartiet fick 14,99% av kommuninvånarnas röster och dubblerade sina mandat i valet 2010, från 4 till 8 mandat.
Taket på arenan läckte från början och efter bara några månader så visade det sig att taket inte höll för snömassorna. Det var fler problem med bygget, redan från början. (Se t ex ett blogginlägg från 2011 “BUN 18 april: Gökungen (2)”.)
Och i påskas blåste delar av taket bort… Det har varit mycket elände med arenan under de gångna åren.
“Gökungen” har ända sedan den byggdes hela tiden gapat efter mer pengar… Och hur mycket man än har matat den så har den aldrig blivit mätt.
Ett större underhåll av arenan var planerat till år 2023. Det var avsatt 22 milj kr. Av olika anledningar försenades projektet framför allt beroende på att inga företag ville åta sig arbetet. Nu ska NCC göra jobbet – med både arenan och B-huset. I år planeras omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer.
Men det räcker inte med 22 milj kr. På onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till ytterligare 14 milj kr för underhållet.
Ytterligare 14 miljoner?
Det känns som ett lotteri där det bara finns nitlotter och en enda vinstlott. Å andra sidan, om man inte köper en lott så har man ingen chans att vinna. Det är samma sak med arenan. Görs ingenting åt arenan så kommer förfallet att fortsätta. Inom en ganska snar framtid skulle risken vara stor att kommunen står med en arena som inte går att använda överhuvudtaget. Och när det händer, då får kommunen nya problem.
Kommunen kommer inte att få några hyresintäkter, hundratals ungdomar och vuxna kommer att stå utan lokal att bedriva sina sporter. Kapitalkostnader ska fortsätta att betalas i ytterligare, jag tror att det är 17 år. Idag ligger kapitalkostnaden på ca 13 milj kr per år. Kostnaden, som minskar varje år, finns kvar även om arenan inte används – eller rivs. En rivning skulle gå på åtskilliga tiotals miljoner kronor. Vad jag förstår så kan inte heller en sådan kostnad räknas som en investering utan som en driftskostnad, som belastar det årets resultat… Sedan lär kommunen få bygga någon typ av
idrottsplats för bandyn och de andra issporterna som utnyttjar arenan, t ex curling. Jag själv kan inte se en kommun som Vänersborg utan en konstfrusen större isyta.
Det hörs röster om en ombyggnad av arenan. Går det? Går det att ta bort taket så att man t ex skulle kunna spela fotboll utomhus på sommarhalvåret? Kanske, kanske inte. Det lär kräva omfattande och kostnadskrävande utredningar och planering. Själva ombyggnaden, om den är möjlig, skulle kosta ett antal tiotal miljoner. Sannolikt betydligt mer än 14, eller 36 (14+22), miljoner..
Förvaltningen menar att de extra 14 milj kr som fullmäktige ska besluta om på onsdag, tillsammans med de tidigare beslutade 22 milj kr, ska bekosta åtgärder som beräknas få taket att hålla i 20-30 år. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Förvaltningen menar också att delas investeringen upp i etapper så tillkommer ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 milj kr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.
Men tänk om det visar sig att även andra saker måste åtgärdas i arenan. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 26 mars fick ledamöterna höra att det är fukt i väggar pga kondensation. Det skulle kunna leda till t ex mögeltillväxt. Det kanske behövs ett nytt fläktsystem. Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Det tyder på sättningar.
Har stormen på påskdagen satt käppar i hjulet för en renovering av arenataket? Samhällsbyggnadschef Daniel Jerling sa till TTELA om det skadade arenataket:
“Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Det var en dålig tajming av stormen. Ska kommunfullmäktige fatta ett sådant beslut innan ledamöterna vet vad de nya skadorna på taket innebär? Och kostar? Borde inte fullmäktige åtminstone invänta resultatet av den dokumentation som Daniel Jerling berättade var på gång?
Då är frågan, ska man investera 36 (22+14) miljoner om man inte är säker på att det inte behövs ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige. Det var tråkigt, och dumt. En sådan utredning hade gett värdefull kunskap om arenans status.
Finns det en vinstlott i arena-lotteriet? Ja, kanske – och tänk om man köper den… Tänk om ett takbyte sätter stopp för fukten i väggarna och att det inte är eller blir några sättningar i marken. Tänk om stormens härjningar på påskdagen inte ledde till så stora och dyrbara skador. Då är 14 milj kr extra en ganska överkomlig peng för att arenan ska stå ytterligare 20-30 år.
För man får inte glömma att det är oerhört många aktiviteter i arenan, särskilt under vintertid. Då är det fullbokat. Tiderna räcker inte till.
Flera på “stan” och på Facebook tycker att kommunen ska sälja arenan. Jag vet inte om det går, finns det t ex något företag som vill ta över lånen och driva arenan i privat regi? Vargön Alloys? Arena Vargön Alloys AB… Jag har mina tvivel, men kommunen har knappast undersökt intresset. Eller är ett kommunalt aktiebolag ett alternativ?
Ytterligare miljonsatsningar i arenan är ett lotteri, och det är ett oerhört svårt beslut att fatta på onsdag.
Arena Vänersborg kommer att kosta miljontals kronor även i framtiden – hur man än gör. Vilken vågskål väger tyngst? Jag undrar vad kommuninvånarna skulle tycka i en folkomröstning…
Benny Augustsson (S) och de styrande partierna har ju numera majoritet i kommunfullmäktige. De har bestämt sig, de kommer att besluta om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg.
PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktiges sammanträde här “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige” och här ”KF 22/4 (2): Revisorernas kritik”.
Vad har hänt i stan sen sist?
Jag har under våren publicerat ett antal blogginlägg där jag har skrivit om vad som händer i kommunen. Inläggen har innehållit kortare beskrivningar av flera olika händelser. (Det finns länkar till dessa blogginlägg längst ner i detta inlägg.) Det är händelser som jag av olika orsaker inte tagit upp i andra inlägg, bland annat därför att de inte har behandlats där jag är ledamot, i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Det är händelser som annars har gått under, i varje fall, min “radar”.
Det går naturligtvis inte att undvika att nämna några ord om Arena Vänersborg. TTELA skrev den 7 april (se TTELA “Arena Vänersborgs tak blåste i väg: ”Inget som är normalt””):
“Taket har rasat in en gång, taket har läckt flera gånger och nu har det även blåst i väg. Ett par dagar efter att stormen Dave förstörde delar av Vänersborgs mest hatade tak undersöker kommunen fortfarande hur det kunde ske.”
Kommunen “mest hatade tak”… Det stämmer nog även om flera tjänstepersoner i kommunhuset hatar det svarta taket i Vargön ännu mer… (Se “Beslut om taket! Och Sikhall.”.) Som bekant rycktes bitar av taket, mot hockeyhallen, bort av stormen Dave söndagen den 5 april.
I gårdagens TTELA berättade Sthefan Rosén för TTELA (se TTELA “Sthefans mystiska upptäckt efter stormen: ”Vet fan inte vad det är””) att han fick en chock när han såg att en stor och konstig plåtbit dunsat ner i hans trädgård i samband med stormen. En teori är att det kanske var en plåtbit från arenan som hamnade i Roséns trädgård.
Fast inte flyger plåtbitar från arenan ända till Trollhättan…? Nej, det gör de inte. Idag bekräftade TTELA att det inte var en plåtbit från arenan.
Samhällsbyggnadschef Daniel Jerling sa till TTELA om det skadade arenataket:
“Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Det var en dålig tajming av stormen. På kommunfullmäktige nästa vecka är det tänkt att ett beslut ska fattas om att tillföra Arena Vänersborg ytterligare 14 milj kr till byte av taket på arenan. 22 miljoner är avsatta sedan tidigare, dvs totalt 36 milj kr.
Ska verkligen kommunfullmäktige fatta ett sådant beslut innan ledamöterna vet vad de nya skadorna på taket innebär? Och kostar? Borde inte fullmäktige åtminstone invänta resultatet av den dokumentation som Daniel Jerling berättade var på gång:
“Vi håller på att dokumentera situationen just nu. Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Curlingklubben vill ha en hall
Och på tal om ishallar. Curlingklubben Vänersborg har skrivit till kommunen. Klubbens ordförande Mattias West skrev:
“Curlingklubben har under ca 16 år vid återkommande tillfällen försökt att komma framåt i försöken att bygga en curlinghall i Vänersborg.”
Och det stämmer att Curlingklubben länge har velat ha en egen hall för curling.
I min dator hittar jag faktiskt två gamla handlingar om curling. I samband med att förberedelserna och utredningarna inför beslutet om Arena Vänersborg pågick skrev kommunstyrelseförvaltningen den 15 december 2006 ett missiv. Förvaltningen skrev:
“Utöver bandyn … gynnar en ny arena även klubbarna som bedriver konståkning, ishockey och curling.”
Curlingen nämndes även i debatten när kommunfullmäktige fattade arenabeslutet den 20 juni 2007. (Det går att lyssna på delar av debatten på Youtube – “Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”.)
Det andra dokumentet är ett beslut från september 2010 fattat på delegation av ingen mindre än Bo Carlsson (C). Carlsson var då ordförande i barn- och ungdomsutskottet, som ersatte barn- och ungdomsnämnden, som den hette på den tiden, efter arenaskandalen. (Barn- och ungdomsutskottet var ett utskott direkt under kommunstyrelsen.)
Barn- och ungdomsnämnden hade nämligen inte fått ansvarsfrihet efter skandalen med arenabygget och hela nämnden fick avgå, även en viss vänsterpartist som hela tiden hade motsatt sig bygget. (Se Youtube “Skandalen Arena Vänersborg fortsätter”.)
Ordförande Carlsson fattade följande beslut:
“… curlinghall ska ingå i vision för sportcentrum, har utredning med ritningar gjorts i ärendet till en kostnad om 40.000kr. … Ordförande beslutar att kostnaden skall belasta barn- och ungdomsutskottets anslag till förfogande.”
Det har inte blivit någon curlinghall trots de långt framskridna planerna 2010. Curlingklubben har nu:
“slagit i taket för vad som är möjligt om vi vill utveckla klubben”
Skrev ordförande West till kommunen. Det ska nog inte tolkas bokstavligt, även om det skulle förklara en del…
Intresset för curling är just nu stort efter OS och klubben undrar om det går att bygga en curlinghall på en kommunalt ägd fastighet. Det har skett samtal med kultur- och fritidsnämndens presidium och kommunalrådet Mats Andersson (C).
Ordförande West skriver om ett eget bygge, men det är lite oklart om klubben själv tänker stå för hela eller del av kostnaden.
Möjligtvis tänker sig de styrande att Hallevibadet ska göras om till curlinghall – vatten som vatten typ… Bassäng finns ju redan, så det blir inte mycket gräv för att lägga rören. Dessutom finns redan omklädningsytor och duschar – och taket håller…
PS. Varför inte passa på att läsa vad som har hänt utanför stan sen sist? – ”Vad har hänt utanför stan sen sist?”.
===
Tidigare blogginlägg om vad som händer i kommunen “under min radar”:
- “Fler tankar om staden” – 22 mars 2026
- “Slow City? New York City?” – 19 mars 2026
- “Aktuella politiska frågor i Vargön” – 16 mars 2026
- “Vad händer i kommunen?” – 1 mars 2026
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Några ord om Sanden norra och aulan” – 7 februari, 2026
- ”Vad har hänt i stan sen sist?” – 16 april 2026
- ”Vad har hänt utanför stan sen sist?” – 17 april 2026
Ett ovanligt lugnt KS
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Sammanträdet började kl 08.30 och slutade strax efter halv 5. Vi som justerade de två ärenden som det var direktjustering på, ordförande Benny Augustsson (S) och undertecknad (V), fick stanna kvar i konferensrummet ytterligare 30 min.
Mötet öppnades med att ordförande Benny Augustsson (S) hälsade ledamöter och ersättare välkomna. Det gjorde Augustsson med ett stort leende på läpparna. Sverige hade ju genom 3-2-segern mot
Polen kvällen före kvalificerat sig till fotbolls-VM i USA/Kanada/Mexico i sommar. Ordförande Augustsson är en känd fotbollsfantast liksom många av de närvarande… Hans leende varade under hela sammanträdet liksom den trevliga och gemytliga stämningen. De små och få “gliringarna” som förekom kunde inte lägga sordin på den.
Hela förmiddagen ägnades åt den så kallade bolagsdagen. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB.
De två kommunalförbunden som presenterades var Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det var bolagens verkställande direktörer (VD) respektive kommunalförbundens förbundschefer som informerade.
Föredragningarna var både intressanta och lärorika. Det är synd att inte fler kan få tillfälle att ta del av dem. Det görs ett bra jobb ute i bolagen och kommunalförbunden och de föredragande cheferna är utan undantag mycket kompetenta och professionella.
Det blev mer information efter lunchen. Det som de flesta antagligen kommer att minnas allra mest är Augustsson redogörelse för sin resa till Lviv i Ukraina. Han berättade engagerat om varningslarm (drönare), möten i skyddsrum och massgravar…
Jag har skrivit om flera ärenden i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “KS-maraton på onsdag” och “KS imorgon alltså (2/2)”.) Det blev inga andra beslut än de som var föreslagna, med ett undantag – som inte var något undantag eftersom det kom ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev alltså inte en enda votering på sammanträdet. Det var med andra ord ett bra möte för den som senare skulle justera protokollet. (Den som inte nöjer sig med informationen i mina blogginlägg kan ladda ner kallelsen till sammanträdet här. Protokollet kommer i mitten på nästa vecka.)
I ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser påpekade jag att det inte fanns någon redovisning om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Kommundirektören var ärlig och rakt på sak:
“Vi har missat detta.”
Kommundirektören lovade att det ska komma en särredovisning om sponsringen.
Vänsterpartiet meddelade att partiet skulle avstå i beslutet om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg för takbyte mm. (Se “KS-maraton på onsdag”.) Vänsterpartiet återkommer i kommunfullmäktige.
Jag nämnde att en orsak till att vi avstod var att samhällsbyggnadsnämnden på sitt sammanträde förra veckan (26/3) fick reda på att det är mycket fukt i väggarna på grund av kondensation. (Det kan också bero på takläckage.) Fukt kan som alla vet leda till t ex mögeltillväxt… Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Som kan tyda på sättningar…
Vänsterpartiet har tidigare yrkat på att en genomlysning av arenans skick och framtida användning ska utföras. Det förslaget avslog fullmäktige. Det hade varit bra i detta läge om en sådan hade gjorts…
Det blev många frågor och synpunkter på ärendet “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. (Se “KS-maraton på onsdag”.) De handlade framför allt om den breddade GC-vägen längs Tärnan och Silvertärnan. Vägen skulle breddas på grund av att räddningstjänstens fordon skulle kunna komma fram där om det behövdes. Eleverna är tvungna att korsa denna väg för att komma till skolgårdarna. Kanske inte en optimal lösning.
Inget parti var dock mot detaljplanen. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige (KF) onsdagen den 22 april.
Samtliga partier var positiva till det nya särskilda boendet i kvarteret Kalkonen utom Medborgarpartiet. MBP avstod därför från att delta i beslutet, även om de i konsekvensens namn borde ha röstat nej. Även M avstod men det berodde på att partiet hade synpunkter på finansieringen. M lade en protokollsanteckning, som vi får läsa när protokollet anslås.
Handlingsprogram och handlingsplan för “förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare” skulle beslutas av kommunfullmäktige. Kenneth Borgmalm (S) som, liksom Lena Eckerbom Wendel (M), är grym på kommunens styr- och ledningsprinciper noterade att fullmäktige inte ska besluta om program och planer. Kommunstyrelsen fattade därför själv beslutet att anta dem.
I inlägget “KS imorgon alltså (2/2)” skrev jag om policy för digitalisering. Vänsterpartiet yrkade att följande mening skulle infogas i avsnittet “Vi utvecklar för våra invånare” i policyn:
“Digitala lösningar ska användas där de skapar nytta, men får inte ersätta mellanmänskliga möten där dessa är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit i välfärden.”
Ordförande Augustsson (S) tyckte att andemeningen bakom meningen var viktig, men att den inte hörde hemma i denna policy. Det tyckte ingen annan heller. Vi får se om något parti har blivit påverkade av Vänsterpartiets yrkande och ändrar inställning när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att ingå en överenskommelse med Röda Korset i Vänersborg om idéburet offentligt partnerskap (IOP) under perioden april 2026-mars 2029. Kommunen finansierar arbetet med 456.000 kr per år.
IOP är en samverkansform mellan offentliga aktörer och idéburna organisationer för att gemensamt lösa samhällsutmaningar. I det här fallet ska marginaliserade grupper identifieras och man ska tillsammans:
“få bättre kunskap om invånarnas behov [så att vi kan] möta dessa med mer träffsäkra insatser i syfte att tillhandahålla rätt typ av stöd.”
Även Vänsterpartiets motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna avslogs. (Se “KS imorgon alltså (2/2)”.) Motionen fick under beredningen i förvaltningen ett mycket välformulerat svar där det bekräftades att vikten av grönska i tätorterna ska få ett högre värde liksom att grönska/träd ska öka.
Som Gunilla Cederbom (V) sa:
“Verktyget i sig är inte grejen utan målet.”
I ärendet om socialnämndens åtgärdsplan så kom alltså ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev inte Dan Nybergs (S) ordförandebeslut som kommunstyrelsen skickade vidare till kommunfullmäktige som svar på en återremiss. (Dan Nyberg var för övrigt inte närvarande på sammanträdet.) I stället skickades det svar som socialnämndens majoritet (M+V+MBP+SD) antog i förra veckan (26/3). (Se “Nybergs beslut accepterades inte.”)
Det var ingen som yttrade sig, ingen diskussion och ingen votering. Svaret från socialnämnden skickades bara vidare med ett enkelt klubbslag. Jag vet inte om det var upprymdheten från Sveriges fotbollsseger eller Nybergs frånvaro som bidrog till enigheten. Antagligen accepterade de styrande partierna helt enkelt att Nybergs ordförandebeslut med all säkerhet var olagligt. Och att oppositionspartierna svar i socialnämnden faktiskt var nämndens svar. Det kunde ju inte ens kommunstyrelsen ändra på…
När det gällde “åtgärder för klimatväxlingspott 2026” avstod M och SD från att delta i beslutet. De andra partierna biföll förslaget.
Det sista ärendet var Fastigheten Krickan 1. (Ärendet beskrevs i “KS imorgon alltså (2/2)”.) Efter en kortare diskussion bifölls förslaget. Moderaterna yrkade som enda parti avslag. Ärendet ska till kommunfullmäktige.
Kl 16.35 fick politikerna gå eller åka hem, utom de två justerarna som fick prata fotboll en stund innan direktjusteringen kunde ske.
KS-maraton på onsdag
I övermorgon, onsdag den 1 april, sammanträder kommunstyrelsen. Det blir en riktig långkörare, ett maratonsammanträde.
Mötet börjar kl 08.30 med en så kallad bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2025. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det
gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg,
AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolagen Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB och Fyrstads Flygplats AB deltar inte på bolagsdagen, antagligen för att de inte är helägda av Vänersborgs kommun. Fast det hade varit intressant att få höra om dessa bolag också.![]()
Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025. Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal.
De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk.
Bolagsdagen följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”, “Information om idéburet
offentligt partnerskap mellan Vänersborgs kommun och Röda Korset”, “Antagande av Handlingsprogram och tillhörande handlingsplan för förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare”, “Bokslut och årsredovisning 2025” och “Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål- och resursplan 2027–2029”.
Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och de tre kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Dagordningen har följande utseende:
Dagordningen innehåller onekligen en del ärenden – och underlaget är på 1330 sidor…
Det är många rapporter och redovisningar att avhandla. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Jag tror dock att det blir fler diskussioner denna gång – om KS-ledamöterna och ersättarna fortfarande har krafter kvar…
År 2025 är till ända och vi kan konstatera att det blev ett ganska bra år ur ekonomisk synpunkt. Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2025 innebar ett budgeterat resultat på +31 milj kr.
Kommunens redovisade resultat uppgick till +72 milj. Det är +41 milj bättre än budget. Pengar hade med andra ord kunnat delas ut till verksamheterna, t ex 10 milj kr vardera till social- och barn- och utbildningsnämnden, och kommunen hade ändå gjort ett bra resultat.
Några andra intressanta siffror från årsredovisningen: antal invånare i Vänersborgs kommun uppgick till 40.047 (en liten minskning), antal anställda i kommunen var 3.652, årets investeringar hamnade på 436 milj kr och kommunens banklåneskuld är 869 milj.
Nämndernas verksamhetsberättelser 2025
Jag tänker inte säga så mycket om nämndernas verksamhetsberättelser 2025. Det är en diger läsning. (Jag har redogjort för barn- och utbildningsnämndens korta verksamhetsberättelse i inlägget “Vårterminen börjar för BUN” och den långa i “BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”.) Men det kan nämnas att nämnderna gjorde ett överskott förra året på 23 milj kr trots socialnämndens underskott på nästan 20 miljoner.
Det fanns ingen redovisning i år heller om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Jag vet att i varje fall IFK Vänersborg har fått sponsringspengar, som vanligt. Jag ser inte att det står någonstans. Är det för att det är ordförande Benny Augustsson (S) som själv bestämde om IFK-pengarna? Men hur ska kommuninvånarna få reda på sådant här? Det är ju ändå deras skattepengar… (Se “Sponsoravtal IFK 2025-2026”.)
Ärende 8 handlar om arenan. Den behöver mer pengar. Det är till omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. (Byte av invändig belysning har utförts.) De 22 milj kr som är avsatta för underhåll räcker inte. Det behövs ytterligare 14 milj kr, alltså totalt 36 milj. Samhällsbyggnadsnämnden skriver i underlaget:
“Ska samtliga beslutade arbeten utföras är det mest praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt hållbart att utföra arbetena samtidigt.”
En uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 milj kr och dessutom skulle det kunna tillkomma kostnader för tillfälliga lösningar och risk för fastighetsskador. Nämnden avslutar:
“åtgärderna är nödvändiga för att säkerställa trygghet, god arbetsmiljö och fortsatt full användning av anläggningen.”
Jag har varit motståndare till arenabygget ända från början och röstade nej till bygget den 20 juni 2007 (se Youtube från 2007 ”Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”), men tycker ändå att det är en svår fråga. Hela arenabygget är på många sätt ett “fuskbygge”, men ska kommunen låta den successivt förfalla så att den blir farlig och obrukbar om några år? Och sedan riva den? Det låter i mina öron som en enorm kapitalförstöring, arenan är fortfarande inte betald. Om arenan rivs ska kommunen fortsätta att betala för kapitaltjänstkostnaderna. (Och rivningen lär kosta några tiotals miljoner…)
Åtgärderna beräknas få taket att hålla i 20-30 år. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant just nu. Men ska man investera 36 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Det är svårt. Jag undrar vad kommuninvånarna tycker…
KS ska yttra sig om “Detaljplan för Lasarettet 6 och 7”. Planen är ute på samråd. (Se kommunen “Detaljplan för Lasarettet 6 och 7”.)
Detaljplanen ska göra det möjligt att utveckla området mellan tågstationen och Vänerparken med lokaler för kontor och samhällsverksamheter i nära anslutning till resecentrum. Det ska enligt förslaget bli tillåtet att bygga upp till 37 meters nockhöjd på en del av området.
Det föreslagna yttrandet är tämligen kritiskt. Yttrandet menar att det som byggs kommer att kunna få stor påverkan på stadsbilden. Perspektivbilder efterlyses som visar de tänkta nya byggnadsvolymerna. Den viktigaste kritiken är emellertid att det saknas:
“en samlad analys av hur förslaget kan påverka parkeringsbehoven för berörda fastigheter och för Vänersborgs innerstad.”
Detaljplanen för “Sportcentrum och Torpagärdet” är klar för antagande. (Se “Detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet”.) Planen är kompletterad sedan granskningen så att en skolgård på Silvertärnan kan anläggas.
Det finns fler ärenden som är av intresse t ex så är det några ärenden som har med socialnämnden att göra. Jag får se om jag hinner skriva några rader om det imorgon.
Fortsättning följer i blogginlägget ”KS imorgon alltså (2/2)”.
==
Anm. Se även blogginlägget efter sammanträdet – ”Ett ovanligt lugnt KS”.
Fler tankar om staden
Det har varit en del diskussion den senaste tiden om tillståndet i Vänersborgs stad. Ja, egentligen ända sedan frisör Marie Karlsson lade ut sina bilder med kommentarer på Facebook.
Vänersborgs centrum skulle onekligen behöva ett lyft. Det är de flesta som deltar i diskussionerna helt överens om.
Huvudnäsaulan behöver t ex en översyn och renovering, kioskerna på Torget borde rivas och ersättas med någonting nytt, lekplatsen på Plantaget måste rustas upp osv. Och sedan har vi ju faktiskt en del privatägda fastigheter som står och förfaller i centrala Vänersborg.
Följer man kontot “overgivet_vanersborg” på Instagram så får man en bra bild över hur det ser ut med de “övergivna” fastigheterna. Kontot, skriver personerna bakom, är:
“dedikerat till övergivna hus i centrala Vänersborg.”
TTELA skrev om kontot i somras med en bild av Timjanhuset i bakgrunden… (Se “Ellens och Staffans jakt på övergivna fastigheter i centrala Vänersborg”.) Och det finns fler byggnader som “overgivet_vanersborg” ännu inte fotograferat t ex huset i hörnet Drottninggatan/Vallgatan
och även huset bredvid, det gamla församlingshemmet.
Det finns många tomma affärslokaler i centrum även om de inte är direkt övergivna. Fastighetsägare säger att efterfrågan från affärsidkare att hyra lokaler är lågt. Jag vet inte om det beror på höga hyror eller att vänersborgarna hellre handlar på Överby eller på nätet än i stan.
Margaretha kommenterade tillståndet i centrala stan på Facebook häromdagen:
“…hus förfaller, lokaler står tomma, restauranger stänger, potthål överallt, i vissa grönområden får det växa igen, bra för miljön enligt kommunen, boende i kommunen åket till andra städer för att fröjdas, det är skitigt i hela stan, ex hundbajs…”
Margaretha tyckte att det skulle anordnas en städdag i Vänersborg.
En städdag skulle behövas – och billigt för kommunen skulle den också bli. Den kanske kunde förläggas i samband med att sopbilen börjar köra runt på gatorna och samla in allt grus från vinterns halkbekämpning. Och i Plantaget kunde kommunen bjuda på kaffe.
Eller ska kanske Forum Vänersborg göra det istället?
Forum Vänersborg är en ekonomisk förening som arbetar för att skapa möjligheter för utveckling och samverkan. På sin webbplats skriver Forum Vänersborg:
“Vi är en samverkansplattform för föreningar, företag, fastighetsägare och kommunen – alla som vill bidra till en levande och framgångsrik småstad.”
Forum får drygt en milj kr (inklusive moms) från kommunen varje år. Och visst anordnar Forum, eller är med och anordnar, en hel del arrangemang i centrala Vänersborg, t ex påskparaden, Aqua Blå och Oktobermarknaden. Arrangemangen uppskattas av invånarna, men en miljon av skattebetalarnas pengar till just en förening? Tja, kanske…
Det krävs pengar för att rusta upp centrum och pengar är en bristvara i Vänersborgs kommun. Samtidigt finns det investeringar som är akuta och som det inte går att komma ifrån. Jag tänker t ex på saneringen av Sjövallen. Det finns ju P-Fas i marken. Det har avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar. Sedan måste Dalbobron repareras. Det finns också investeringar som det finns olika uppfattningar om, är de nödvändiga eller inte? De styrande partierna, S+C+KD+MP, anser t ex att investeringen i en ny GC-bro från Sundsgatan till Sanden för 10 milj måste byggas. Denna investering tycker samtliga partier i oppositionen, M+SD+V+MBP+L, är onödig.
Frågan är om takbytet på Arena Vänersborg är ett måste. Jag tror att invånarna i kommunen inte är eniga kring denna investering. I de styrandes budget är 22 milj kr avsatta till arenataket. Det visar sig dock inte vara tillräckligt utan snart kommer ett ärende till kommunstyrelsen om ytterligare 15 milj kr. Det ska få taket att hålla i 20-30 år enligt källor i kommunhuset. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant här just nu. Men ska man investera 22+15 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs läggas ut ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Sedan är ju frågan om det går att öka arenans intäkter. På vinterhalvåret är arenan uthyrd i stort sett jämt, men kan man få in fler aktiviteter på sommarhalvåret när isen är borta?
De styrandes vision, i varje fall enligt Dan Nybergs (S) tolkning, är ju att Sanden ska förvandlas till Vänersborgs Manhattan (se “Slow City? New York City?”).
Kanske skulle kommunen fortsätta på det spåret och bygga om arenan sommartid till Sveriges första och största idrottshall för baseball…?
Tillägg kl 21.30. Fick precis se i kommunens diarium att det har kommit in ett anonymt klagomål om Huvudnäsaulan:
”Istället för att bygga nya byggnader broar med mera ta hand om de vi har först och främst, det gör ni inte, det här pinsamt hur ni behandlar skolor med mera. Varför gör ni inte något åt Huvudnässkolans Aula? Det [är] Vänersborgs kultur.”
Vad händer i kommunen?
Allt som händer i kommunen kommer inte fram i offentlighetens ljus. Det betyder emellertid inte att dessa saker ändå inte kan vara av ett större allmänt intresse. Jag har skrivit några sådana inlägg de senaste veckorna som visar det. Inläggen “Vad händer i stan?”, “Vad händer utanför stan?”, “Några ord om Sanden norra och aulan” och “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” har nämligen lästs av många. Feedbacken var ovanligt stor, det var en hel del frågor och kommentarer.
Här följer ytterligare några nedslag i kommunens dolda värld. Jag börjar i öster, på Vänersnäs nära gränsen till Grästorp, och går runt Vänersborgsviken till Huvudnässkolans aula och Arena Vänersborg för att vända mot norr och sluta i Sikhall, inte långt från Melleruds kommun.
Den 11 september 2024 beslutade Vänersborgs kommun att montera ner och byta ut vägbelysningen på Vänersnäs. Det politikerna inte visste, och tydligen inte tjänstepersonerna heller, det var att Grästorp Energi ägde ett antal belysningsstolpar som Vänersborgs kommun ville ta ner.
Men inte kunde Vänersborg montera ned stolpar som ägdes av Grästorp… Grästorps kommun reagerade kraftigt. Det gjorde för övrigt även Trollhättan. Trollhättan Energi ägde nämligen en betydande del av vägbelysningen i Västra Tunhem. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)
I en kommentar till ett blogginlägg (se här) skrev en boende på Vänersnäs den 12 januari i år:
”Kommunen var blixtsnabb med att ta ner gatubelysningen under hösten. Utan att ha en plan för att ersätta dessa. Så numera står alla vara ungdomar i totalt mörker och väntar på bussen.”
Jag frågade en av cheferna på Grästorp Energi om vem som till slut tog ner belysningen hösten 2025, Vänersborg eller Grästorp. Jag fick följande svar:
“Under hösten har Vänersborgs kommun med hjälp av sin entreprenör (Vattenfall service) monterat ner all belysning, både stolpar och armaturer på Vänersnäs. Den 31/12 avslutades även det el-abonnemang hos oss som kommunen har haft för belysningen. Beträffande diskussionen om stolpar är denna utredd mellan oss och kommunen. Som jag har förstått det när jag har pratat med Vattenfall så planeras det att monteras upp ny belysning på vissa platser på Vänersnäs igen.
När detta är i tiden är ingenting som jag vet utan där får jag hänvisa dig till att så fall ta kontakt med kommunen.
Jag vill vara tydlig med att Grästorp Energi inte är inblandad i belysningen på något sätt utan att det är Vänersborgs kommun som har ansvaret för detta.”
Det är alltså, inte helt oväntat, Vänersborgs kommun som har stängt av offentlighetens ljus ute på Vänersnäs. Det sparas på landsbygden…
I inlägget “Några ord om Sanden norra och aulan” skev jag om Huvudnässkolans aula. På Facebook var det en person som skrev att ett företag hade lagt ett anbud på ett köp av aulan för några år sedan. Det var inget som jag hade hört talas om. Det hade inte någon på samhällsbyggnadsförvaltningen heller:
“Jag kan varken bekräfta eller dementera det där påståendet. Har helt enkelt inte hört talas om att det förekommit budgivning på byggnaden. Har frågat mina kollegor och de har inte hört talas om att någon budgivning skulle ha skett.”
Är det någon av bloggläsarna som vet mer så hör av er.
Det har donats och fixats en del inne i arenan. Det beror på att logerna i arenan inte har hyrts ut/använts i någon större utsträckning de senaste åren. Efterfrågan har varit låg. Tre av de 13 logerna har därför tagits bort och istället har ett mötesrum iordningställts. Det har nämligen efterfrågats ett större mötesrum.
Kultur- och fritidsförvaltningen skrev i ett mejl:
“IFK Vänersborg har i samarbete med AK:s restaurang som bedriver restaurangverksamhet i Arena Vänersborg möblerat en del av ytan för att kunna servera mat och dryck i samband med att IFK Vänersborg hyr Arena Vänersborg när deras seniorlag spelar hemmamatcher.”
Kostnaden för ombyggnationen uppgick till 342.800 kr. Jag tror att det var en bra idé med ett större mötesrum. Det ökar säkerligen intäkterna, även om kostnaden för Arena Vänersborg fortfarande är stor.
Kultur- och fritidsförvaltningen mejlade siffrorna:
“Under fjolåret var samhällsbyggnadsnämndens kostnad för Arena Vänersborg ca 22 mkr. Av detta totalbelopp utgör cirka 13 mkr den så kallade kapitalkostnaden.
För 2025 betalade kultur- och fritidsnämnden 23.346.354 kr i hyra för Arena Vänersborg.”
I år ska takduken läggas om, taket förstärkas vid snöficka och entréer snösäkras. Det kostar kommunen 36 milj kr.
Och igår serverade TTELA en nyhet om arenan. TTELA berättar att en tv-skärm för publiken har diskuterats på kultur- och fritidsförvaltningen.
Enhetschef Adam Gistedt säger:
”Det behövs en stor skärm och kostnaden börjar på en miljon”
Förvaltningen tänker sig en stor vägghängd skärm på kortsidan, där restaurangen finns. (Se ”Önskemålet: Stor tv-skärm i Arena Vänersborg”.)
Och visst, hade det funnits pengar så hade det bara varit att slå till. Men fullmäktige tycker att det inte ens finns 3-4 milj kr (sammanlagt under 2 år) till brandskyddsåtgärder på äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Men det är klart, det är ju inte Vänersborgs stad…
Vänsterpartiet var emot bygget av Arena Vänersborg. Det känner antagligen de flesta till. Det var inte särskilt svårt att räkna ut att kostnaden skulle skjuta i höjden. Arenan blev mer än dubbelt så dyr som beräknat, 286 milj kr. Och den fortsätter alltså att kosta kommunen stora pengar. Hur det ser ut fortsättningsvis med underhåll och renoveringsbehov är idag oklart. Det vi vet är att taket behöver åtgärdas igen om 10 år. Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Å andra sidan, Arena Vänersborg står där den står. Och åtgärdar kommunen inte taket så kommer arenan successivt att förfalla – och inom några år kommer den inte att kunna användas. Det skulle innebära en avsevärd kapitalförstöring.
Det var synd att det bara var Miljöpartiet som stödde Vänsterpartiet den tid det begav sig när betongpartierna beslutade att bygga arenan.
TTELA har fortfarande inte uppmärksammat att Magnus Larsson har mottagit kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls magasin. (Se “Grattis Magnus Larsson!”.) Det är många som frågar sig varför. Några undrar till och med om det kan vara för att TTELA vet att flera politiker i de styrande partierna S+C+KD+MP inte vill det…? Men så kan det väl inte vara?
Eller…?
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad.
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
Sponsoravtal IFK 2025-2026
Bandysäsongen är i full gång. Det kan knappast ha undgått någon i Vänersborg. Derbyna haglar tätt och intresset är stort, i varje fall i vår lokaltidning. Jag var själv i arenan och såg, tyvärr, Gripen Trollhättan köra över de blåvita kamraterna i IFK Vänersborg med 7-3 i slutet av november. Det var en rättvis seger där Gripen, särskilt under andra halvlek, visade en helt annan klass än IFK. Det kunde nog alla drygt 2.300 på läktarna intyga. De flesta verkade för övrigt komma från Trollhättan.
IFK Vänersborg fick dock en efterlängtad revansch i Trollhättan på annandagen. IFK vann med 2-1 inför en betydligt större publik. Det var 3.884 åskådare i Slättbergshallen. Några dagar senare var det dags för ytterligare ett derby. På nyårsafton mötte IFK rivalen Villa från Lidköping hemma i arenan. IFK gjorde en heroisk insats mot serieledarna. Det blev en tuff match där Villa dock till slut avgick med en uddamålsseger, siffrorna skrevs till 4-5. Vänersborgarnas intresse för bandy verkar dock inte vara på topp, endast 1.053 åskådare slöt upp på läktarna. Intresset för bandy är inte lika stort som förr i tiden.
IFK Vänersborg ligger i skrivande stund på plats 10 i serien, bara 3 poäng efter Gripen. IFK har stor chans att klara sig kvar i Elitserien och har faktiskt vissa chanser att få spela kvartsfinal. En kvartsfinal kommer att stärka IFK Vänersborgs kassa med ytterligare 20.000 kr från Vänersborgs kommun. Det framgår av det nya sponsoravtalet mellan kommunen och IFK.
Den 31 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs styrelseordförande Per-Arne Melander på avtalet “Avtal om sponsring IFK Vänersborg säsong 2025/2026”.
Sponsoravtalet är i stort sett identiskt med förra årets avtal. Det enda som skiljer är att det är en ny avtalsperiod, ny kontaktperson för IFK och uppdaterade säsongsangivelser. Det nya avtalet är därför i praktiken en förlängning av avtalet, inte ett nytt avtal i materiell mening. Därför tänker jag inte heller gå igenom avtalet, utan hänvisar till blogginläggen där jag redogjorde för förra säsongens avtal. Avtalen är som sagt identiska. (Här kan du läsa om innehållet i sponsoravtalet mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg.)
Det är två saker i de gamla avtalen, som finns med i det nya, och som fortfarande är oklara. IFK ska ordna reklamytor i Arena Vänersborg för kommunen. Men arenan ägs ju av kommunen och kommunen borde därför få ha vilken reklam som helst, var som helst. Dessutom borde kommunen få intäkterna, eller åtminstone en del av dem, från all reklam som sätts upp i arenan. I varje fall som jag ser det.
Eller som en bloggläsare kommenterade vid ett tidigare tillfälle (se ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2))”:
”Att kommunen måste ”köpa sig” platser för att montera skyltar med kommunvapnet, namnet Vänersborgs kommun och platsvarumärket i sin egen byggnad låter ju spännande rent juridiskt.”
Det andra är att avtalet ger kommunen biljetter, logeplatser och tillträde till IFK:s nätverksträffar, men det är oklart hur dessa förmåner faktiskt används. Som ledamot i kommunstyrelsen och regelbunden studerande av kommunens diarium har jag ingen kännedom om detta.
I förra säsongens avtal fanns det några nyheter som finns med även i det senaste avtalet. Det står:
“Syftet med detta Avtal är att reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke.”
Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Eller, hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK Vänersborg stärka kommunens varumärke? Men om, då torde väl även andra föreningar få sponsorpengar av detta skäl…?
En nyhet förra säsongen var också att avtalet nu även omfattar IFK Vänersborgs damlag. Det är naturligtvis bra i jämställdhetens namn, men frågan om damlagets sportsliga situation väcker frågor om den faktiska marknadsnyttan.
En tredje viktig nyhet, som också finns med i denna säsongs avtal, var kravet på uppföljning och utvärdering:
“Parterna ska gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år. Vid sådant tillfälle ska Föreningen bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”
Avtalet förra säsongen innehöll alltså uttryckliga bestämmelser om uppföljning, utvärdering och bedömning av om “nyttan har uppnåtts”. Men i det senaste avtalet finns inga justeringar som visar att någon sådan utvärdering har fått genomslag, inga ändrade krav, ersättningar eller prestationsmått och inte heller några villkor som kopplar ersättning till faktisk effekt.
Det betyder att, om det nu har gjorts en uppföljning och en utvärdering överhuvudtaget, har de inte varit styrande.
Kommunstyrelsen har inte heller fått någon information om uppföljning eller utvärdering om hur t ex det ekonomiska stödet har använts, vilka resultat som har uppnåtts eller vilken nytta avtalet har genererat.
Det har vad jag kunnat upptäcka, inte heller funnits i kommunens diarium. Hur ska kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och inte minst kommunens skattebetalare kunna veta att de ekonomiska medlen har använts effektivt, att nyttan motsvarar kostnaden och att fortsatt stöd till IFK Vänersborg är det bästa användandet av skattemedel?
Det är lätt att uppfatta årets avtal, särskilt i beaktande av alla de avtal som slutits historiskt mellan kommunen och IFK Vänersborg, som en automatisk eller rutinmässig förlängning. Det har ju inte skett några sakliga förändringar.
Detta skulle faktiskt kunna vara i strid med god kommunal praxis, eftersom avtalet behandlas som ett rutinärende. Sponsoravtalet skulle istället behöva en förnyad självständig prövning varje säsong så att inte avtalet i praktiken permanentas utan ett ordentligt och verkligt ställningstagande.
I ett sådant ställningstagande bör det bland annat framgå varför kommunen ska fortsätta gynna just IFK Vänersborg. Det borde också åtminstone övervägas om det finns alternativa användningar av de ekonomiska medlen. Som det är nu är det faktiskt en ganska tydlig brist i beslutsunderlag, beredning och ansvarstagande. God ekonomisk hushållning är nämligen inte bara budgetdisciplin, utan även krav på fortlöpande prövning av nyttan av varje ekonomiskt åtagande.
Det tycks alltså inte ha skett någon uppföljning eller utvärdering av det tidigare sponsoravtalet, i varje fall inget som har haft någon faktisk betydelse för beslutet om det nya avtalet. Det är knappast förenligt med god ekonomisk hushållning.
Det är väl inte så att uppföljning och utvärdering har reducerats till ett “administrativt alibi”?
KS imorgon onsdag (26/2)
Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.
Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:
“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”
Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.
Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?
I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:
- “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.”

- “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
- “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
- “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
- “utgår verksamheten från invånarna”
- “beslut tas utifrån barnets bästa”
Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…
Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.
Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:
“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”
Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.
Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:
“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”
Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?
Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.
Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.
Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:
“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”
Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)
Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:
“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”
Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?
Det blir till att fråga.
Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:
“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”
Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:
“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”
Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.
Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.
Under ett av investeringsobjekten står det:
“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”
Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?
I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:
“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.
Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:
“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”
Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:
“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”
Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…
KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)
Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.
Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:
- “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
- “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
- “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”
Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år.
Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:
“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen?
Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.
Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.
Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.
Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)
Anm. Fortsättning på inlägget “Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)”.
I utbyte mot de åtaganden och tjänster som IFK Vänersborg ska leverera enligt sponsringsavtalet åtar sig Vänersborgs kommun att:
“utbetala ett ekonomiskt stöd om 150.000 kronor per år (ex moms, reklamskatt, produktion och tryck) under Avtalets löptid. Reklamskatten tillkommer på fakturan.”
Det är faktiskt en höjning av stödet med 25.000 kr. Eller om man så vill, en slags indexuppräkning. IFK har nämligen fått 125.000 kr ända sedan åtminstone 2011.
Som tidigare utbetalar kommunen en extra bonus om IFK herr respektive IFK dam når slutspel i elitserien. Bonusen för IFK herr är på 20.000 kr, en höjning med 5.000 kr, om laget går till kvartsfinal. Det blir ytterligare 20.000 kr om det blir semifinal och 20.000 kr extra vid final. Förra året skulle IFK herr också få en bonus om laget tog SM-guld. Det är dock borttaget i år.
IFK:s damlag får 10.000 kr om laget går till semifinal och ytterligare 10.000 kr vid final. Det tycks dock inte vara aktuellt i år, vilket det antagligen inte är för herrarna heller.
IFK Vänersborg ska från och med årets sponsringsavtal tillhandahålla regelbundna rapporter till kommunen om hur stödet används och vilka resultat som uppnås. Samtidigt som det står om “regelbundna rapporter” så ska parterna enligt avsnitt 8 i avtalet:
“gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år.”
Detta är mer än enbart en rapport. Vid ett sådant här tillfälle ska IFK nämligen:
“bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”
Det ska bli intressant att så småningom läsa vad en sådan utvärdering och analys kommer fram till.
“Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025” har kompletterats med avsnitt som vi är vana vid att se på “riktiga” affärsavtal. Det är avsnitt som “Ansvar”, ”Förtida upphörande”, “Ändrade förhållanden”, “Överlåtelse” och “Tvist och tillämplig lag”. Det är, som jag förstår, inga konstigheter.
Så är det inte heller med avsnittet “Force Majeure”.
I avtalet räknas det upp ett antal oförutsedda händelser som gör att parterna inte kan anses vara ansvariga för brister i uppfyllandet av de förpliktelser som överenskommits i avtalet. Det kan gälla:
“myndighets ingripande, strejk (såväl Avtalsenlig som Avtalsstridig), lockout, blockad, omfattande brand eller översvämning, allvarlig olyckshändelse, epidemier/pandemier, karantäner eller liknande situationer eller annan liknande omständighet utanför parts kontroll”
Det jag seriöst undrar över är hur arenans status kan påverka avtalet. Det är ju ingen hemlighet att arenataket läcker och att det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster har tidigare under åren gått sönder.
I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige därför att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket (och sätta upp en ny belysning). Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB)
utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga. Rapporten beskrev mycket omfattande skador som behövde omfattande åtgärder. Niklas Johansson på TTELA konstaterade (se TTELA “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB ändå inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:
”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Vänsterpartiet begärde en utredning men kommunfullmäktige sa nej. I budgetbeslutet i juni i år avsattes istället 18,9 milj kr till arenan för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Samhällsbyggnadsförvaltningen räknade sedan ”baklänges”, vilka åtgärder skulle de avsatta pengarna räcka till? Pengarna får då användas till att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. Det skulle egentligen behövas betydligt mer pengar. En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. (Se “Läget för Arena Vänersborg?”.) Inget företag har så vitt jag vet åtagit sig att åtgärda arenataket. Vad händer med sponsringsavtalet om arenan blir obrukbar? Arenans skick är ju onekligen inte utanför kommunens kontroll…
Det kan för övrigt noteras att i år finns ingen bilaga till avtalet som det av någon outgrundlig anledning fanns förra året. (Se “Kommunens sponsoravtal med IFK”.)
Avtalet är undertecknat den 18 december av IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det här var i stort sett innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det finns många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… (Gripen t ex får 750.000 kr av Trollhättans stad.) Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för Vänersborgs kommun. Det vet jag inte, men förhoppningsvis kommer den framtida utvärderingen att ge svar.
Jag kan tänka mig att andra föreningar och klubbar i Vänersborg sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg och sponsringsavtalet med kommunen. Och det kan man ha en viss förståelse för… Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Dit torde dock inte Gripen räknas…
Men så är det ju också så att innebandyklubben IBK Vänersborg har ett liknande sponsringsavtal som IFK. Och IBK ligger inte i innebandyns högsta serie… Kommunen och IBK Vänersborg undertecknade avtalet den 16 december, två dagar före kommunens avtal med IFK. Det kanske förklarar varför IBK fortfarande inte har kommunens logga på sin webbplats. Fast IBK har ju haft ett sponsringsavtal med kommunen även tidigare…
Vänersborgs kommun åtar sig att ge ekonomiskt stöd till IBK Vänersborg på 40.000 kronor per år. Det är samma syfte med detta avtal som kommunens med IFK. Det torde innebära att även innebandy är ett varumärke för Vänersborgs kommun.
Vad jag vet har inga andra föreningar sponsoravtal med kommunen i år, men 2023 hade Vänersborgs IF (VIF) ett avtal. Det finns emellertid inga tecken på att VIF har något avtal innevarande år. På VIF:s hemsida räknas flera så kallade ”partners” upp, men Vänersborgs kommun är inte en av dem. Jag har dock för
säkerhets skull skrivit till kommunen och ställt frågan om VIF har ett avtal även 2024 och 2025.
Kanske kan IBK Vänersborgs avtal med kommunen innebära att alla andra föreningar och klubbar nu kan teckna sponsringavtal med Vänersborgs kommun. Kommunen ska ju behandla alla lika…
PS. Det var tänkt att bli två inlägg om sponsringsavtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg. Nu inser jag att det finns mer att skriva om, bland annat utifrån de kommentarer jag fick på det första inlägget – se här.
===
I denna bloggserie:
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)” – 28 december 2024
- ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)” – 29 december 2024
- ”Sponsring – tydliga regler och riktlinjer? (1)” – 1 januari 2025
- ”Sponsring 2: Evenemang och marknadsföring” – 3 januari 2025
- ”Sponsring 3: Öppenhet och transparens?” – 5 januari 2025






















Senaste kommentarer