Arkiv

Archive for the ‘Arena Vänersborg’ Category

Kommunen och IFK

2 februari, 2023 Lämna en kommentar

Det går inte så bra för IFK Vänersborg i elitserien i bandy. De slåss mot framför allt GripenTrollhättan för att slippa kvala för att hålla sig kvar i den högsta divisionen. Men det kanske vänder nu. Seger i tisdags mot Motala, ett lag som IFK verkar ha hyfsat lätt mot – i varje fall hemma på Arena Vänersborg. Siffrorna skrevs till 8-2. Jag såg inte matchen, men jag såg faktiskt den förra matchen när IFK tog poäng. Det var mot Broberg hemma, 5-5.

Det tycks som om en stor del av den trogna bandypubliken har tröttnat på sitt lag. IFK spelar inför halvtomma läktare. Det var bara ungefär 800 personer på plats när jag var en i publiken och faktiskt ungefär lika få i tisdags. På sittplatserna är det glest (se bild ovan), men det som kanske överraskade mig mest, när jag var där, var att det var tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det är nog så att det krävs resultat för att åskådarna ska komma, och det gäller tydligen också de mest inbitna supportrarna. Det duger inte att ligga i det absoluta bottenskiktet i tabellen.

Även logerna var till största del tomma, men det fanns i varje fall folk i 3-4 av dem. Fast kommunens loge var tom. Det var den dock inte i matchen mot Motala. IFK får kanske hyra ut fler loger i fortsättningen, efter segern mot Motala. Det kanske också kommer en större publik. Det behövs. IFK har enligt uppgift budgeterat med ca 1.200 åskådare per match. Kommer det inte fler i fortsättningen så betyder det antagligen ett tungt ekonomiskt avbräck för klubben, även om derbyt mot Gripen putsade till genomsnittet en hel del. Då kom det hela 3.719 personer varav ganska många trollhättebor. Om inte publiken kommer så hjälper det knappast att Vänersborgs kommun har ingått ett sponsoravtal med IFK Vänersborg denna säsong också.

Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. Sponsoravtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har nästan haft en identisk utformning ända sedan arenan stod klar. Även under den borgerligt ledda mandatperioden, med moderaterna i spetsen, tecknades sådana här avtal. Det kanske är detta avtal som förärar Vänersborgs kommun beteckningen “platinapartner” på IFK:s hemsida.

Kommunen betalar, eller ersätter som det står i sponsoravtalet, IFK Vänersborg med 125.000 kr under säsongen. (Då är inte reklamskatt inberäknat.) Det finns som vanligt en skrivning om att IFK får ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal – och 15.000 kr till om det blir semifinal osv. Det är dock inte aktuellt i år. För IFK handlar det som sagt mest om att undvika kvalspel för nedflyttning. Det finns dock inget i avtalet som stadgar att IFK ska betala pengar om de åker ur elitserien.

Vänersborgs kommun ska enligt sponsoravtalet få 10 stycken säsongskort/årskort av IFK Vänersborg. Hanteringen av dessa administreras av en tjänsteperson på kommunens näringslivsavdelning. Det är viktigt med:

“kontroll av vem som nyttjar samarbetet med biljetter och loge respektive restaurangplatser samt instruera och guida de som ska vara värdar.”

Så stod det i ett mail som jag fick som svar efter några frågor till kommunen. Jag är inte säker på vad formuleringen riktigt innebär, men någon typ av kontroll på användningen ter sig självklart. Med biljetterna:

“kan vi antingen vara i loge eller på läktare.”

Jag vet inte vilka som åsyftas med “vi”. Jag torde i varje fall inte tillhöra denna skara.

Logerna ja. Det står faktiskt inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen, men det finns ett förtydligande som “tillägg” till avtalet. Det har rubriken “Partnerskap IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I förtydligandet står att de 10 biljetterna kan användas till att sitta i kommunens loge. Kommunen har alltså fortfarande en loge i arenan, vilket även framgår av den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över logen.

Det har emellertid varit svårt för IFK att fylla våningen med loger denna säsong. IFK Vänersborg har dock målsättningen att:

“efter efterfrågan med mål att ha minst 3 ”aktiveringar” under grundspelet 2022-2023”

Kommunen får istället flytta till AK:s restaurang med motsvarande platser om logen inte är “aktiverad”. Logen har dock varit tillgänglig vid några tillfällen. Då har ett schema upprättats som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och näringslivschef har huvudansvar för.

När kommunen är värd bekostar den:

“matpaket och alkoholfri dryck/kaffe för sina gäster. En kvällsmeny kostar 134 kronor ex moms per person och ett bandypaket (2 rätters) kostar 223 kronor ex moms per person, dryck tillkommer. Antal gäster har varit mellan 4-9 personer.”

Enligt uppgift utnyttjade kommunen sin loge i tisdags. Jag vet inte vem som var där, men det är inte troligt att det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). När jag ställde frågor till kommunen för någon vecka sedan fick jag reda på att varken Augustsson eller näringslivschef hade haft några egna gäster i logen denna säsong. Det kanske blir aktuellt om IFK börjar spela bättre, och vinna matcher. De inbjudna har möjligtvis varit:

“gäster från företag och föreningar som gynnar eller potentiellt kan komma att gynna kommunens evenemang.”

Den är antagligen kommunens näringslivsavdelning som sköter dessa inbjudningar kan jag tänka. Totalt har kommunen under säsongen varit:

“stor matchvärd vid ett tillfälle, med aktivitet i entrén, samt haft gäster vid sex matcher av nio så här långt.”

Sponsoravtalet ger kommunen möjlighet att vara ”stor matchvärd” respektive ”liten matchvärd” under säsongen. Hur många gånger står inte i avtalet. Vid dessa tillfällen sker det en särskild profilering av kommunen:

“Detta i form av att kommunens logotype exponeras där matchen annonseras eller på annat sätt sprids via sociala medier samt i matchblad. Exponering av kommunens logotype ska även ske vid speakerreklam, vid intervju av representant från Vänersborgs kommun i samband med match samt visuell exponering i entrehall,”

Att vara matchvärd är alltså en del av den “valuta” som Vänersborgs kommun får för sina pengar. Under dessa tillfällen får kommunen också 15 extrabiljetter till ståplatsläktaren. Det står dock inte i själva sponsoravtalet utan i “tillägget”.

Kommunen har andra fördelar av sponsoravtalet.

Ett viktigt syfte med sponsoravtalet är att IFK ska profilera kommunens varumärke:

“på såväl nationell som internationell nivå.”

Denna profilering kanske inte är värd särskilt mycket just denna säsong. Å andra sidan vet jag inte riktigt hur stor genomslagskraft den internationella profileringen har.

För att profilera kommunen ska IFK Vänersborg bland annat ha kommunens märke på matchdräkten, kommunens märke ska finnas på hemsidan och kommunen ska få en väl synlig reklamplats i arenan. Dessutom ska Vänersborgs kommun kunna anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang utan kostnad.

Kommunen får också möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som IFK anordnar. Dessa tillställningar verkar vara populära och dra en hel del människor. Den senaste nätverksträffen hölls förra fredagen (27 januari) på Quality Hotel. Jag känner inte till om kommunen hade någon representant där.

Det är i korta drag innehållet i det “traditionella” avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det enda nya som jag ser i detta avtal, fast jag kan ha missat det tidigare, är en formulering i “tillägget” till avtalet. Det står att kommun inom ramen för sponsoravtalet har följande rättigheter:

Tv reklam vid sändning faktura 6.000kr för hela säsongen

Meningen är något oklar, men jag antar att det är någon typ av “intern” TV-reklam, t ex på monitorer i arenan. Jag vet inte heller till vem kommunen betalar dessa reklampengar, en gissning är IFK.

Det är lite konstigt att det finns ett “tillägg” till sponsoravtalet kan jag tycka. Borde inte “tillägget” eller i varje fall delar av det, som t ex pengarna för TV-reklamen, vara inarbetat i avtalet? Själva avtalet är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), men inte tillägget. På tillägget finns det bara signaturer, men det kan vara Benny Augustssons signatur.

Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…

Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag.

Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.

Augustsson om Arena Vänersborg

19 januari, 2023 6 kommentarer

“Vad är alternativet? Det är ju att vi inte skulle ha en arena som fungerar överhuvudtaget.”

Så börjar inslaget i P4 Väst som sändes igår (klicka här). Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som intervjuas.

Det är ett märkligt sammanträffande att P4 Väst uppmärksammar Arena Vänersborg just dagen efter att jag bloggade om den. (Se “Arena Vänersborg 2023”.) Men det är naturligtvis bra och viktigt att P4 Väst lyfter problemen, eller utmaningarna, som Vänersborgs kommun står inför. Det är ju tyvärr inte så ofta som radiostationen i Uddevalla gör det…

I intervjun säger Benny Augustsson också:

“Om man skulle kunna skruva tillbaka allting i tid så är det klart att önskemålet hade varit att livslängden hade varit längre på ett sånt men nu är vi där vi är.”

Ja, det var många misstag som gjordes när arenan uppfördes. Beslut och byggstart gick så snabbt att man inte hann ta reda på alla fakta innan bygget sattes igång. För att uttrycka det milt. Men så blev det som det blev… Det blev en ytterst dyrköpt läxa. Men förhoppningsvis en läxa, en läxa som man kan lära sig av. Och det är väl det minsta man kan begära, att kommunen tar lärdom av misstagen.

Jag skrev i tisdagens blogg (se “Arena Vänersborg 2023”) att det vore klokt av kommunen att avvakta den genomlysning av Arena Vänersborg som kultur- och fritidsnämnden har fattat beslut om – innan eventuella investeringar i taket och annat sätts igång. Politikerna måste först, kanske med hjälp av en invånardialog, bestämma sig för vad man vill med arenan. Det vore väl att lära av de gångna misstagen? Jag hoppas att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna, liksom oppositionen, har is i magen (om uttrycket tillåts) och avvaktar genomlysningen.

Det är inte omöjligt att en sådan genomlysning kan lägga både gamla glömda och helt nya fakta på bordet om arenan. Den här investeringen på 22 milj för taket behöver nämligen, enligt uppgift, göras om efter ungefär 10 år. Takduken som ska bytas håller inte längre. Är det värt att lägga 22 milj kr nu och ytterligare 22 milj kr om 10 år? Och vem vet förresten om 22 milj räcker, kostnaden uppskattades innan de enorma kostnadsökningarna i byggsektorn var ett faktum.

Och är det riktigt och klokt att avsätta ytterligare 10 milj kr i investeringsbudgeten till arenan – 2 milj kr i år för bland annat planering, upphandling etc och 8 milj år 2024 för snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning?

Kanske kan också en genomlysning komma fram till hur det står till med väggar och golv efter 15 år av läckage. Och konsekvenserna av att hela arenan rör på sig.

Och hur står det till med isolering och värmeläckage, som kommunens tidigare kommunalråd Gunnar Lidell frågade i en kommentar till min förra arenablogg? (Klicka här.)

Lidell skrev:

“Jag har ju inte det exakta underlaget för vad som ingår i ”omläggning av takduk” mm, men man får ju iaf hoppas kostnaden för byte av fuktig isolering ingår. Spekulerar i att ca 30% av isoleringen är vattenskadad, det blir drygt 3000 kvm isolering som behöver bytas ut.”

Lidell skrev vidare att fuktig/blöt isolering är mycket mindre isolerande och dessutom mycket tyngre per kvadratmeter.

En kunnig och intresserad expert med eget företag i branschen gjorde 2013 en undersökning av arenan på eget bevåg. Undersökningen gömdes förresten undan av kommunen och diariefördes inte förrän drygt 3 år senare. Nu verkar undersökningen ha glömts bort.

Undersökningen med värmekameror visade att Arena Vänersborg “läckte värme som ett såll”, som Lidell skrev i sin kommentar. Experten hade många och utvecklade synpunkter. Jag talade, då det begav sig, med en person som var bevandrad i byggnadstekniska frågor. Hen kommenterade rapportens resultat:

”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte.”

Det är inte en “omfattande ombyggnad/takbyte” kommunen får för 22 milj kr. (Det går att läsa betydligt mer om undersökningen i en blogg från den 15 september 2016 – “Märkliga turer kring arenan”.)

Benny Augustsson verkar emellertid inte tvivla på målet – investeringarna i arenataket mm ska verkställas, punkt, slut. Han nämner inget om någon genomlysning eller utredning i intervjun. Vänersborg ska tydligen ha en arena som “fungerar överhuvudtaget”, precis som tidigare. Jag är inte säker på att Benny Augustsson har lärt sig läxan…

Det korta inslaget i P4 Väst tar också upp frågan om varifrån pengarna till investeringen ska tas. Det kan naturligtvis inte ordförande Augustsson (S) uttala sig om i detta läge.

“Jag kan inte gå in och tala om att det är vissa verksamheter som konkret får stryka på foten på grund av det här, utan det är ju en helhet.”

Ja, det är riktigt, det är en helhet. Kommunen har bara en påse med pengar. Men det betyder självklart också att pengarna måste tas någonstans ifrån, andra verksamheter får med nödvändighet ”stryka på foten”. Det är väl en inte alltför avancerad gissning att t ex andra föreningar och idrottsanläggningar är de som i första hand får stå tillbaka. Det kan också bli så att pengar tas från skola, vård och omsorg. När alla fakturor för Arena Vänersborg skulle betalas kring 2009-2010 så skedde det till priset av massiva nedskärningar inom grundskolan.

Det måste ske en ordentlig dialog kring Arena Vänersborg. Med tanke på alla diskussioner kring arenan som just nu pågår i flera grupper på Facebook så är arenan fortfarande ett hett och kontroversiellt ämne. Kommunen får inte heller ägna sig åt drömmar och förhoppningar, alla beslut måste fattas på gedigna underlag.

Det finns emellertid åtminstone en mycket positiv sak med arenan. I den finns AK:s restaurang. Jag tror att det kan vara Vänersborgs bästa…

Arena Vänersborg 2023

17 januari, 2023 4 kommentarer

Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Men trots den glädjefyllda tillställningen var inte allt frid och fröjd. På kommunens gator, vägar och torg hördes en mängd missnöjda röster. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna för arenan skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds nämligen med råge. Slutnotan för skattebetalarna hamnade på 286 milj kr. Och då ingick inte riktigt allt. (Det finns en liten arenahistorik på “Arena Vänersborg 2021”.)

För 1,5 år sedan, i augusti 2021, gjorde ett antal vänsterpartister ett studiebesök i arenan. Vi ville få en bild av hur läget för arenan var. Jag sammanfattade då (se “Arena Vänersborg 2021”) vad vi fick höra om arenan som byggnad:

“Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.”

Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Arenataket läcker än idag. Det får en också att undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.

Det genomförs inga arbeten för att komma till rätta med arenans “problem”. Det beror antagligen på att Arena Vänersborg fortfarande betraktas som en “känslig” fråga för kommunens politiker, framför allt naturligtvis för dom som drev igenom arenabygget, dvs S+C+KD+L. Det är inte nog med att arenan blev mer än dubbelt så dyr än beräknat, den kostar fortfarande pengar. Förra året, 2022, kostade arenan 19.139.338 kr – netto! (Hyresintäkter: 2.274.778 kr och kostnader 21.414.117 kr.) Och avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är ungefär 17 år kvar att betala. Samtidigt sjunker arenan i värde. För ca 2 år sedan var Arenans bokförda värde 195 milj kr.

Och så behövs det ytterligare kostnadskrävande investeringar…

Det har avsatts pengar till investeringar i arenans tak, men de har skjutits fram. Nu ligger en investering i budgeten på 2 milj för taket i år och 30 miljoner år 2024. Det är alltså nästa år som det är tänkt att hända något konkret med taket. Och fram tills dess kommer sannolikt inget överhuvudtaget att åtgärdas på arenan.

I investeringsbudgeten står det att de 30 miljonerna ska användas till:

”Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning”

Det sägs att dessa åtgärder utgör de billigare alternativen av åtgärder. Samma källor uppger att takduken sannolikt kommer att behöva läggas om igen efter 10 år.

Det är samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvaret för arenan, för själva byggnaden. 

Det gjordes en genomlysning av kultur- och fritidsnämnden för något år sedan, slutrapporten lämnades i februari 2020. I rapporten skrevs det en del om Arena Vänersborg. 

“Arenan tar den enskilt i särklass största budgetandelen i anspråk, då hyran för anläggningen uppgår till drygt 20,6 mkr och utgör 60% av idrotts- och fritidsanläggningarnas hyreskostnader och ca 15% av KFNs bruttobudget (19% av nettobudget).”

Och utredningen konstaterade det alla redan visste:

“Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året.”

Slutsatsen av genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden blev för arenans del:

“Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Det har ännu inte skett någon genomlysning av Arena Vänersborg. Men kultur- och fritidsförvaltningen kommer att anlita en konsult under 2023 som ska göra en genomlysning av arenan utifrån flera perspektiv. Det är tänkt att denne konsult ska vara utomstående och oberoende. Och det kan nog vara klokt. Planen är att resultatet av genomlysningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden i oktober.

Jag tror att en sådan genomlysning antagligen kommer fram till att det behövs ett helt nytt tak. Det sades för några år sedan att kostnaden för ett sådant beräknades till 36-40 milj kr…

Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där den står och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. Det måste till en diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Det har tidigare föreslagits, av Vänsterpartiet, att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Då förde vi i Vänsterpartiet fram tanken på att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs.

Men ska isen i arenan tas bort eller om arenan ska rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…

Om arenan ska vara kvar däremot, så är det bara att “bita i det sura äpplet” – då måste det investeras.

Och då finns det ju egentligen bara två alternativ. Ett “försiktigt” alternativ med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner?

Det andra, det mer “offensiva” alternativet, skulle innebära större och betydligt kostsammare investeringar. Det skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Men det skulle självklart betyda att den blev ännu dyrare…

Vänersborgarna får se vad genomlysningen kommer fram till. Och det är nog klokt att avvakta den innan kommunen beslutar om framtiden för Arena Vänersborg. För det beslutet, det valet, måste sannolikt göras i år och det beslutet måste komma innan mer pengar investeras i den kostsamma gökungen…

Det blir ett mycket svårt beslut, kanske skulle kommunen initiera en invånardialog om framtiden för Arena Vänersborg?

Anm. Läs gärna ”fortsättningen” – ”Augustsson om Arena Vänersborg”.

Vänersvallen Syd, fd Isstadion

2 september, 2021 Lämna en kommentar

Som jag skrev i tisdags så besökte Vänsterpartiet i Vänersborg enhetschef Magnus Nordin på Arena Vänersborg. (Se “Arena Vänersborg 2021”.) När vi efter drygt en och en halv timme lämnade arenan så var det, i varje fall för mig, en fråga som hängde kvar i luften. Varför togs isen bort på den gamla anrika Isstadion? 

Isstadion fungerade som hemmaarena för en mängd klubbar under en hel massa år. Ja, till och med innan den blev konstfryst 1964. Det var storlag som IFK Vänersborg, Vänersborgs IF, Blåsut och mitt eget favoritlag Lira som huserade på ispisten. Och det var också ofta som Wargön och Storegården förlade sina hemmamatcher på Isstadion. Publikrekordet låg enligt Wikipedia på 7.515 personer och sattes på annandagen 2001 när IFK tog emot Gripen från Trollhättan. Jag var där då, precis som på publikmatchen Sverige mot Ryssland någon gång på slutet av 60- eller början på 70-talet. Då var det VM. Jag kommer också ihåg en match mot Villa som drog över 6.000 personer, tror jag i varje fall, det var mycket folk… Då lät det som om det var Villa som hade hemmaplan, och det är jag åtminstone helt säker på.

Det var också på Isstadion som jag lärde mig åka skridskor och där jag som 14-15-åring debuterade i Liras B-lag. Det säger i och för sig inte så mycket. Matchen spelades nämligen på nyårsdagen och de ordinarie spelarna hade i god tid lämnat återbud till matchen. De anade väl att de av någon anledning inte skulle vara i form för en bandymatch kl 09.00 på årets första dag…

Isen fanns kvar på Isstadion ända fram till 2011. Det betyder att det fanns två konstfrysta bandyplaner i några år, Isstadion och arenan. Arena Vänersborg invigdes ju som bekant 2009.

Och så var det faktiskt tänkt, det skulle finnas två planer. Redan i en rapport från 2007 om planerna för det kommande arenabygget, “Sportcentrum Arena Vänersborg”, nämndes att isen på Isstadion skulle vara kvar parallellt med isen i arenan. Orsaken var att det skulle finnas möjlighet att flytta bandyn till Isstadion vid evenemang i arenan.

Så här såg planerna för Sportcentrum ut:

Och på Isstadion stod det skrivit på Isstadion (se bild vänster):

Under en kort tid fanns det alltså två planer, när takraset på arenan den 20 februari 2010 omöjliggjorde spel och träningar i bandyhallen. Det var då bara isen på Isstadion som gällde. Men senare under året, säsongen 2010-11, var det återigen två isar. (Fast jag vet inte riktigt när arenan kom igång igen.) IFK:s A-lag flyttade i varje fall till Trollhättan. Det berodde antagligen på att isen var sen den hösten… Det var svårt på grund av vädret att göra is utomhus, på Isstadion – se TTELA “Isen på stadion dröjer”.

Men det var sista säsongen, kommande säsong var isen på Isstadion borta. För alltid. Isstadion förvandlades till en fotbollsplan. Men även det var behäftat med vissa problem. I december 2012 klagades det på att det var oplogat på Isstadion efter snöfall – för fotbollen… (Se “BUN 10 dec (2): Frågor och svar”.)

På sätt och vis hade Isstadion varit en fotbollsplan även innan 2011, men bara under sommarhalvåret. Sedan 2005 hade Isstadion nämligen använts som fotbollsplan tack vare konstgräs. Nu blev det fotboll även under vintern.

Jag har försökt att ta reda på vem som fattade beslutet att ta bort isen för alltid, och varför. Jag var själv ledamot i barn- och ungdomsnämnden, som den hette då, och kan inte minnas något sådant beslut.

Jag frågade på kommunen, kunde de duktiga tjänstepersonerna där hjälpa mig att hitta ett beslut? Jo, det kunde de så klart. Men… Det fanns inga. De letade i alla möjliga och omöjliga protokoll, det fanns inga beslut att ta bort isen.

Jag har ställt frågan till flera som var med på den tiden, politiker i barn- och ungdomsnämnden och flera “gamla” chefer i förvaltningen. Ingen av dem kan dra sig till minnes exakt vad som hände, men  den kollektiva minnesbild som framträder ser ut ungefär som följer.

Det fanns inget behov av någon is på Isstadion. Det blev färre bandylag i kommunen, både Blåsut och Wargön lade t ex ner sin ungdomsverksamhet. Arenan räckte till för samtliga bandylag.

Fotbollen hade behov av fler planer och en längre säsong. När arenan, och även Gymmixhallen, byggdes så gjordes det på befintliga fotbollsplaner. Det försvann därmed tränings- och matchmöjligheter för fotbollen. En av mina källor skriver:

“När konstgräset var utslitet och ideliga översvämningar gjorde att matcher och cuper fick ställas in gjordes i stället en stor investering i Vänersvallen Syd som fotbollsarena och hemmaplan för VFK.”

Och för det tredje, och som jag tror, det viktigaste skälet – pengar. Så klart.

Det blev för stora kostnader med ytterligare en konstfryst bandyplan vid sidan av arenan. Och eftersom arenan blev så dyr så behövdes alla pengar till den. Det är till och med möjligt enligt en av källorna att detta låg i planeringen – att när arenan var klar skulle pengar sparas på Isstadion. Det var dock något som i så fall inte jag kände till. En av källorna menar också att rören, för konstfrysningen, var gamla och uttjänta. Och det skulle bli alltför kostsamt att byta ut dem. Rören plockades för övrigt bort av Fastighetsenheten någon gång efter den 1 januari 2014 när Fastighetsenheten tog över ägandet av anläggningen.

Det kan slutligen konstateras att en del underlag från den här tiden har gallrats, rensats bort, från diarier och arkiv – dock inga protokoll med beslut. Och det var ju ett tag sedan, minnena på de inblandade sviker.

Det var allt som jag har fått fram i faktaväg. Frågan som jag tidigare ställde om vem som fattade beslutet om att ta bort isen för gott har jag inte kunnat besvara. Däremot har väl frågan om ”varför” besvarats på ett ganska nöjaktigt sätt. Men det kanske finns någon som läser detta som kan bidra med mer fakta och fler upplysningar. Skriv i så fall gärna en kommentar här på bloggen.

Kategorier:Arena Vänersborg, is

Arena Vänersborg 2021

31 augusti, 2021 4 kommentarer

Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg. Det var under pompa och ståt med bland annat flera musikkårer och en storslagen operaföreställning. Den dåvarande landshövdingen Lars Bäckström höll ett inspirerat tal och kopplade sedan på strömmen som fick reklamen med Länsförsäkringars logga att lysa upp mot den mörka himlen.

Det var en glädjens dag…

I varje fall för alla socialdemokrater, centerpartister, liberaler och kristdemokrater. De hade tillsammans röstat igenom arenabygget några år tidigare. Vänersborgarna i gemen var inte lika glada. För att inte tala om kommunens vänsterpartister, de var inte heller glada. Minst sagt. Vänsterpartiet hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg, från början till slut. Och det är inte helt osannolikt att landshövding Bäckström var den ende vänsterpartisten på plats vid invigningen.

Vänsterpartiet hade tidigt varnat för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar och att fullmäktigebeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta.

De andra partierna insåg snart att Vänsterpartiet hade rätt. Men det erkände de aldrig, åtminstone inte öppet.

Byggkostnaderna skenade iväg på ett totalt okontrollerat sätt. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds med råge. Slutnotan, som var okänd vid invigningen, visade sig sluta på 286 milj kr. Men då var inte alla kostnader medräknade, som t ex en ny gata förbi arenan, P-platser och rondellen på Gropbrovägen.

Och den 20 februari 2010 rasade taket…

Det tillsattes en takrasutredning, som först hemligstämplades av någon anledning. Men det var mer regel än undantag på den tiden att allt som hade med arenan att göra belades med sekretess. Utredningen menade att det inte säkert gick att bestämma orsaken till raset, men man pekade på mängden snö och att takplåten var underdimensionerad. Av någon anledning gick utredningen inte in på takbågarnas antal. Ritningarna hade ju ändrats under byggets gång och antalet takbågar hade minskats från 18 till 13.

Det hade för övrigt ändrats mycket i ritningarna under byggnationen, ändringar som fördyrade arenan – och som avvek från kommunfullmäktiges beslut. Så byggdes t ex entré- och restaurangdelen på andra våningen till utan beslut i fullmäktige. (Se ”Hur Arena entréns andra plan och restaurang kom till”.)

Ingen ställdes dock till ansvar för de beslut som ledde till fördyringarna. Utom av väljarna. De flydde arenapartierna, framför allt Socialdemokraterna. S minskade i valet hösten 2010 från 23 till 12 mandat, medan Vänsterpartiet ökade från 4 till 8…

Och efter att arenan stod klar fortsatte skandalerna. Det handlade om takläckage, loger, biljettsystem, sponsringavtal, planhyror osv. Det finns mycket att skriva om, om någon i framtiden skulle vilja ta sig an uppgiften att teckna historien om Arena Vänersborg.

Igår besökte 9 vänsterpartister Arena Vänersborg. Det har väl aldrig varit så många vänsterpartister i arenan på en gång. Magnus Nordin, den gamle IFK-tränaren, numera en av enhetscheferna på kultur- och fritidsförvaltningen, tog emot.

Nordin berättade om verksamhet, anläggningar inom kultur- och fritidsnämndens område, men naturligtvis stod arenan i centrum. Han berättade öppet och ärligt om problem/utmaningar med arenan, samtidigt som han framhöll potentialen med anläggningen.

Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär, menar Nordin, att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.

Det finns stora problem med själva anläggningen, med bandyhallen. Taket läcker fortfarande, vilket det har gjort sedan arenan togs i bruk 2009. Och det blir bara värre och värre. Det är svårt att ta reda på var det läcker och vad det beror på. Antagligen skulle det behövas ett helt nytt tak. Det påminner mig om att jag för drygt 2 år sedan hörde att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr.

Det skulle också finnas ett billigare alternativ, men det innebar att samma åtgärder måste vidtas fler gånger under arenans livstid. Det handlade om en ny takduk och isolering. Det är antagligen det som fullmäktige tänkte sig när den i investerings- och exploateringsplanen för 2021-2023 skrev in 22 milj kr till arenan 2023. Pengarna ska då, är det tänkt, användas till:

“Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning.”

Med tanke på hur mycket vatten det måste ha läckt in i arenan under snart 15 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Det är väl inte helt osannolikt att det finns påväxter av olika slag lite överallt. Och det reser onekligen frågor som t ex “hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan?” och “hur länge kan arenan användas?”…

Och inte nog med att det är problem med taket, och antagligen också väggar – hela byggnaden rör på sig. Det är sättningar och sprickor – och det händer att fönster går sönder av spänningarna. Det är till och med så att det låter lite farligt.

Arena Vänersborg är dyr i drift. Arenans bokförda värde är idag 195 milj kr. Avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är nästan 20 år kvar. Nettokostnaden för arenan hamnade förra året (2020) på 19.779.537 kr – netto! Det blir nästan 50.000 kronor per dag. Det är bara att inse, hur mycket kommunen än lyckas hyra ut arenan så kommer den aldrig att generera någon vinst, eller ens gå plus-minus-noll.

Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. Det måste till en stor diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Ska den rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…

Vänsterpartiet har tidigare, fast det är ett antal år sedan nu, tagit flera initiativ om Arena Vänersborg. Det första så tidigt som 2011. Ett förslag var då att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Där tänkte vi oss t ex att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs. Den blev några utredningar/genomlysningar under de borgerliga partiernas tid vid styret, men inte mer. Även om vi ska glömma det som har varit så är alternativen kvar.

Och ska arenan vara kvar är det bara att “bita i det sura äpplet”, det går inte att sopa problemet under mattan – då måste det investeras. I den genomlysning av kultur- och fritidsnämnden som gjordes tidigare i år skrev utredaren om Arena Vänersborg:

“För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Det finns ju egentligen bara två alternativ. Det försiktiga alternativet med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner? Eller det andra alternativet med stora och kostsamma investeringar, men som skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Och antagligen också att den blev ännu dyrare varje år…

Behovet av diskussion är akut och måste komma igång snarast. Arena Vänersborgs öde måste avgöras så fort som möjligt. Och som sagt, det är läge att börja om på “noll”. Alla måste glömma det förflutna – och se framåt. Arena Vänersborg har blivit alla vänersborgares problem. Jag tror också att jag som vänsterpartist bara kan beskriva läget och skildra situationen – initiativet till en diskussion måste komma från de styrande i Vänersborg för att det ska hända något. De måste axla denna ansvarsfulla roll.

PS. Läs gärna bloggen som jag publicerade två dagar efter denna, den 2 september – ”Vänersvallen Syd, fd Isstadion”.

Kategorier:Arena Vänersborg, is

KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan

28 februari, 2021 Lämna en kommentar

Tiden går och strax börjar en ny vecka. Och fortfarande har jag inte redovisat mina politiska förehavanden från den gångna veckan.

I två bloggar har jag beskrivit två av de ärenden på kommunstyrelsen som engagerade mig mest, “budgetramarna” (se “KS 1: Budgetramarna fastställda”) och “skolmiljarden” (se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”).

Det var en hel del information på mötet, precis som det brukar. Jag tyckte att informationen från Trafikverket om de planerade, nya slussarna var väldigt intressant. De gamla slussarna i Göta älv kommer som bekant inte att kunna användas efter 2030. Så om inte slussprojektet blir av så kommer inga båtar överhuvudtaget att kunna ta sig upp till Vänern efter detta årtal. Och det kommer inte att bli någon ny kanal till Uddevalla…

Den aktuella frågan just nu för Vänersborgs del handlar om var slussen vid Brinkebergskulle ska anläggas – väster eller öster om den nuvarande.

Trafikverket förordar i nu-läget ett alternativ där den framtida kanalen och slussen går öster om den nuvarande.

Trafikverket räknar med att börja bygga slussen vid Brinkebergskulle 2025. Det kommer att bli enorma schaktmassor under byggtiden, som ska fraktas bort från området. Men detta och mycket mer kommer att tas upp på ett så kallat avgränsningssamråd, som genomförs i mars-april. Allmänheten kommer att få både information och möjlighet att lämna synpunkter. (Du kan läsa mer om slussprojektet på Trafikverkets sida – klicka här.) Kommunstyrelsen fick för övrigt bara information, inga beslut i frågan fattades.

Drogförebyggare Sara Gunnarsson Forsberg berättade om det drogförebyggande arbetet under 2020. Och det var ett mycket imponerande arbete som utfördes, trots att man arbetade i motvind, tänker jag. Typ bristande polisresurser, narkotika som flödar in i landet, sprututdelningar, alltmer tillåtande attityder bland skådespelare, kändisar och allmänhet osv. Tänker jag, igen.

Kommunstyrelsen fick även en gedigen information om bostadsförsörjningen och läget på bostadsmarknaden. En ny bostadsförsörjningsplan ska nämligen antas av kommunfullmäktige.

“Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”

Det har byggts alltför få bostäder i Vänersborg de senaste åren. Nu har bostadsbyggandet kommit igång och det byggs i snitt 200 nya bostäder per år.

“Bostadsbyggandet i Vänersborg har tagit fart sedan 2016 och har senaste åren varit uppe i nivåer i närheten av det förra bostadsförsörjningsprogrammets mål. Det är framför allt flerbostadshus i Holmängen, Korseberg och Vänersborgs centrum som står för det ökade bostadsbyggandet sedan 2017.”

Det råder fortfarande brist på alla typer av bostäder. Bland annat är det en kö på 3,5 år till en hyresrätt i Vänersborgsbostäder…

Kommunstyrelsens ledamöter fick också en information om en “genomlysning av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet”. Den hade förhoppningsvis också ledamöterna läst innan sammanträdet.

Det var en mycket omfattande och genomarbetad genomlysning, till och med lite imponerande… Det framfördes en oerhörd kritik mot kultur- och fritidsförvaltningen. En förödande kritik om man ska vara ärlig. Det handlade inte om att personalen gjorde ett dåligt jobb, tvärtom så lovordades personalens insatser på många olika sätt.

Men…

Det handlade om bristande organisation och ledningsstruktur, brister i budgetarbete och ekonomisk uppföljning, saknade avtal, brister i samverkan mellan chefer, otydlig politisk styrning, få styrdokument och otillfredsställande hantering av inkomna och upprättade handlingar etc…

Det finns mycket att ta tag i för nämnden och förvaltningen. Vilket jag är övertygad om att den nye förvaltningschefen kommer att göra. Men för att ta ett exempel på hur det inte får gå till i en kommunal förvaltning, eller kanske förvaltningar:

“Månatligen sänds en excel-fil (samlad hyresfaktura) från SBN (=samhällsbyggnadsnämnden; min anm) till KFN (=kultur- och fritidsnämnden; min anm). I den finns två poster – oidentifierade sporthus och oidentifierade idrottsplatser – till en hyreskostnad om ca 420 tkr. Det har inte varit möjligt för KFN att få klarhet i vilka sporthus och idrottsplatser som avses.”

Och så vill jag avsluta detta ärende med allas vårt “skötebarn” – Arena Vänersborg. Den finns med i genomlysningen, i varje fall till viss del. Om arenan skrivs det i sammanfattningen:

“Vänersborgs Arena är storleksmässigt byggd för bandy (och skrinnande), de enda idrotter som kräver sådan storlek på isbanan. Idrotterna i sig kräver ingen arena, det fungerar med en enklare ishall. Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året. Nyttjandegraden har trots det uppskattats till 61 % i den analys som förvaltningen gjorde 2019. För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Den som vill veta mer om genomlysningen – och kritiken av kultur- och fritidsförvaltningen, kan ladda ner rapporten här.

Jag återkommer imorgon med resten av de ärenden som behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.

Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.

7 februari, 2021 2 kommentarer

Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.

Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025. 

I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:

“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (rsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“

Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:

“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”

Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.

Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.

Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.

Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?

Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)

Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:

“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”

För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:

“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…

Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…

Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…

Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…

Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.

GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:

“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”

Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…

Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.

Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.

Skandalen var ett faktum.

Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…

Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?

Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan

3 januari, 2021 Lämna en kommentar

Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.) Men det tar inte slut där. Kommunen har otaliga historier om onödiga och/eller misslyckade köp av fastigheter. Kommunen har också byggt med mer eller mindre, eller ännu mindre, framgång. Och skötseln av fastigheterna är ett kapitel för sig. Jag tror ofta att kommunen överhuvudtaget inte ska äga och sköta fastigheter. Kanske skulle istället ett kommunalt aktiebolag bildas, som signaturen Ceberg skrev i en kommentar (klicka här):

“Tror även att vi bör ordentligt utreda frågan om det inte vore bäst att tillskapa ett AB där dessa fastigheter placeras/ägs. Kan se många fördelar med en tydlig fördelning av ansvar dvs hyresgäst/fastighetsägare.”

I denna blogg ska jag ta upp några fastigheter eller byggnader som inte finns med i fastighetsutredningen. Det är kommunhuset, sessionssalen och arenan.

Kommunhuset

Som de flesta erinrar sig så fanns det stora problem i kommunhuset med inomhusklimatet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det sattes igång en renovering, anmärkningsvärt nog utan att varken ett investeringsbeslut hade fattats eller en upphandling hade skett… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”.)

Renoveringen och ombyggnaden visade sig bli dyr, den totala kostnaden kom att uppgå till ungefär 130 miljoner kronor. Och för de miljonerna har Vänersborgs kommun egentligen inte fått något nytt. Men blivit av med en sessionssal.

Revisorerna specialstuderade “projektet” och deras ”torra” sammanfattning var kort och koncis:

”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”

På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord. Det var också lite överraskande att revisorerna avslutade granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, bland annat:

”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”

Sessionssalen

De 130 miljonerna räckte inte till någon sessionssal. Den tidigare sessionssalen hade ju rivits 2018 på grund av mögelangrepp. De styrande partierna (S+C+MP) ville att en ny skulle byggas på samma plats. Det var liksom “bestämt” innan frågan hade diskuterats i kommunens politiska organ, än mindre beslutats. Tvärtom, kommunfullmäktige hade i mars 2018 bifallit en motion från Dan Åberg (M) och Henrik Josten (M) om att utreda en kombinerad sessionssal och ett kongress-/konsert-/kulturhus på Huvudnässkolans tomt. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)

De styrande partiernas uppfattning om sessionssalen baxades fram med olika taktiska överväganden, bland annat genom “förhalning”. Sedan hamnade kommunen i ett läge där “tiden hade runnit iväg” – och ett beslut var tvunget att fattas.

Den 17 juni förra året, alltså 2020, beslutade kommunfullmäktige att uppföra en ny sessionssal där den gamla hade stått – till en kostnad av 40 miljoner kr. De ekonomiska beräkningarna inför projektet var ofullständiga. Moderaterna skrev i en protokollsanteckning (se “KS: Ny sessionssal”):

“Förslaget har inte sin grund i fullmäktiges tidigare beslut om ny sessionssal. Några alternativa förslag till utformning och placering av sessionssal redovisas ej. Underlaget är dessutom bristfälligt, inte minst av de ekonomiska beräkningarna för investering och drift.”

Hittills har väl kommunen aldrig hållit sig inom de uppsatta kostnadsramarna, och det är inte särskilt mycket som talar för att så ska ske denna gång heller. Det tycks inte som om kommunledningen lär sig något av alla misstag som har begåtts i det förgångna, t ex arenan, eller av den kritik som revisorer har framfört vid upprepade tillfällen. Fast det tyckte inte Dan Nyberg (S). I kommunfullmäktige (se KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad) sa han att han kände tillförsikt till samhällsbyggnadsnämndens beräkningar. Det var andra som räknade:

“än de glada amatörer som räknade på arenan.”

Arena Vänersborg

Arena Vänersborg ja… Den är av någon anledning inte med på fastighetsutredningens lista över kommunala fastigheter som (se “Fastighetsutredningen”):

“inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter”

Bandy är ju inte direkt någon kommunal angelägenhet… Och dyr är arenan för kommunen också – 20 miljoner netto varje år.

Det är inte svårt att hålla med Dan Nyberg (S) om “de glada amatörerna” som räknade på arenan, även om han som dåvarande ordförande i kommunfullmäktige var mycket positiv till arenabygget. Och inte alls delade Vänsterpartiets kritik av “de glada amatörernas” kalkyler. “Amatörerna” beräknade att arenan skulle kosta 140 milj kronor, och då skulle sponsorer stå för 20 milj. Arenan uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr – och då syntes inte heller några sponsorer till. (Länsförsäkringar betalade en miljon per år för reklamen.) Gator och rondell var inte medräknade i slutkostnaden.

Och de misstag vi såg på den tiden, de ser vi fortfarande, t ex kommunhuset, sessionssalen, Bergagården… Det tycks även i dagsläget saknas riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar och styrning vid renoveringar, tillbyggnationer och fastighetsköp. Och allvarligast av allt, politiska beslut grundas fortfarande ofta på bristfälliga underlag.

Och nu behöver 22 milj kr investeras i ny takduk, snörasskydd och skärmtak på arenan… (Se TTELA “Nu planeras för nytt tak på arenan.) Kommunen borde titta mycket seriöst och med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna för Arena Vänersborg. Finns det möjligheter att hitta nya användningsområden för arenan, som t ex att ta bort isen och lägga konstgräs? Eller ännu hellre med tanke på den diskussion som motionen från Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L) initierade och som gav upphov till fastighetsutredningen – borde inte frågan om ägandeförhållandena kring arenan tas upp, som t ex att bjuda ut arenan till försäljning eller bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?

 

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

IFK, hyror och likställighetsprincipen

19 december, 2020 Lämna en kommentar

Det har väl inte undgått någon sportintresserad vänersborgare att det har varit en del turbulens kring IFK Vänersborg och matchhyran för Arena Vänersborg. Just den knuten löstes emellertid upp förra fredagen, den 11 december, på kultur- och fritidsnämndens sammanträde. Och även om det inte var med varken ett Alexander- eller bandyhugg så kommer lösningen att ge upphov till fler utmaningar…

I en blogg för några veckor sedan (se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”) beskrev jag hur ett antal föreningar vände sig till kommunen och bad om stöd i dessa corona-tider. Och det var inte första gången de kontaktade kommunen… Föreningarna ville bland annat få en reducerad hyra:

“ett engångsbidrag och/eller en hyresreduktion vore otroligt välkommet”

Föreningarna fick inte något engångsbidrag eller någon hyressänkning. Med ett undantag då – IFK Vänersborg… (Se TTELA “Nämndens beslut: IFK får sänkt hyra”.)

Det beslutade alltså kultur- och fritidsnämnden för en vecka sedan… Och det var  både en lösning och ett nytt problem.

En kort bakgrund. Kultur- och fritidsnämndens beslut satte punkt på en stormig tid för nämndens ordförande Hans-Peter Norén (S). Nämnden hade ju IFK och arenahyran uppe för behandling den 13 november, men då fattades inget beslut. Nämnden bara noterade den information som meddelades. Knappt en vecka senare, den 18 november, fattade däremot ordförande Norén själv ett så kallat ordförandebeslut. Han sänkte IFK Vänersborgs hyra från 18.458 till 3.903 kr per match. Det var en sänkning med nästan 80%. Beslutet överklagades av kommunalrådet Gunnar Lidell (M) som menade att beslutet var olagligt, eftersom beslutet inte var brådskande. Det är detta begrepp som kommunallagen använder för att ge ordförande möjlighet att fatta beslut helt själv – i nämndens ställe. (Se “Lidell överklagar!”) Förvaltningsrätten höll med Lidell och förklarade beslutet olagligt.

Beslutet förra fredagen i kultur- och fritidsnämnden var däremot både lagligt och en lösning på både ordförande Noréns och IFK:s dilemma.

Nämnden beslutade att IFK Vänersborg skulle få en hyresreduktion:

  1. “För perioden 13/11 – 31/12 2020 justera hyran för IFK Vänersborgs herrars elitseriematcher till 3 903 kr/match.
  2. För perioden 1/1 – 21/3 2021 justera hyran för IFK Vänersborgs herrars elitseriematcher till 4 237 kr/match.
    Beslutet gäller under den tid då restriktionerna begränsar antalet publik till 50 personer.”

Förvaltningen hade inför mötet föreslagit att hyresreduktionen skulle gälla från och med den 12 december, dvs först efter nämndens sammanträde, och beslut. Mathias Olsson (SD) föreslog under sammanträdet att beslutet om den reducerade matchhyran skulle gälla retroaktivt från och med den 13 november.

Det är sannolikt lagligt att fatta retroaktiva beslut på det här sättet, även om det handlar om pengar och ett inkomstbortfall för kommunen. Men det är helt klart ovanligt, kanske till och med sällsynt. Jag kan faktiskt inte erinra mig på rak arm att jag har varit med och fattat ett beslut som gällde retroaktivt.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade enligt Sverigedemokraternas förslag, men nämnden var inte enig. Kristina Edvinsson (M), nämndens vice ordförande, föreslog en något annorlunda prissättning. Edvinsson ville att hyran skulle uppgå till 4.640 kr per match fram till årsskiftet, vilket var 737 kr mer än Mathias Olssons förslag och vad som beslutades, och 5.212 kr nästa år, 975 kr mer. Även det beslutet skulle bara gälla under coronarestriktionerna. Och – det skulle också gälla retroaktivt från den 13 november.

Vänsterpartiets Bo Silfverberg begärde återremiss. Han menade att de förslag och frågor som hade framkommit under mötet behövde utredas innan nämnden fattade beslut, liksom hans eget förslag att en reducerad hyra på arenan:

“sätts i paritet med hyra av motsvarande isanläggning i Trollhättan.”

IFK Vänersborg var ju som bekant berett att flytta sina matcher till Trollhättan om klubben inte fick sänkt hyra..

Yrkandet på återremiss avslogs vilket föranledde Vänsterpartiet att rösta på moderaternas förslag. Det blev dock Sverigedemokraternas förslag som vann med 5 röster mot 4. Konstellationen SD+S+C+MP vann således över M+KD+V.

Under den långa debatten betonade tydligen de som yttrade sig hur viktigt det var att alla föreningar behandlades lika. Och även förvaltningen tryckte på detta. Och jag antar att det var denna diskussion som föranledde vice ordförande Edvinsson (M) att väcka ett ärende. Eller “initiativärende” som det kallas i protokollet.

Edvinsson lämnade in en skrivelse om orsaken till sitt “initiativärende”. Skrivelsen finns inte med i protokollet, men det finns en sammanfattning:

“Kultur- och fritidsnämnden har 2020-09-18 fastställt prislista för fritidsverksamhet för år 2021. Det som inte uppmärksammades var nya förutsättningar för hyra vid matcher då man ej har möjlighet att ta in publik. Detta har nu uppmärksammats och diskuterats för en aktuell förening. Det är rimligt att alla föreningar behandlas lika och att eventuella rabatter ges generellt med samma procentuella avdrag under den tid som man ej får ta in publik.”

Kristina Edvinsson ville därför att prislistan skulle revideras och gälla för alla kommunens föreningar.

Beslutet i det väckta ärendet blev att kultur- och fritidsförvaltningen skulle bereda ärendet till nästa sammanträde – och nästa sammanträde är nästa år, 2021.

Och nästa år ser budgetarna, både för kommunen i stort och kultur- och fritidsnämnden, annorlunda ut. Så är t ex, som läget är nu, de flesta extra statsbidragen för coronan borta och kommunen får enligt prognoserna betydligt kärvare ekonomiskt. En hyresreduktion på 80% för alla föreningar, som Edvinsson skriver i sin motivering, innebär ganska mycket pengar för både kultur- och fritidsnämnden och kommunen. Och det i ett läge när både social- och barn- och utbildningsnämnden med sina lagstadgade uppgifter ska spara…

Dessutom har kommunledningen varit mycket restriktiv, eller snarare helt avvisande, till alla ansökningar från föreningarna för ekonomiskt stöd under coronan. Jag har svårt att tro att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har ändrat eller kommer att ändra uppfattning. (Kommunen har dock vidtagit en del åtgärder, se “Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”.)

Men Kristina Edvinsson (M) tänker naturligtvis rätt, har IFK fått så ska alla andra också få… Alla föreningar ska behandlas lika. Kommunallagens likställighetsprincip lyder, 2 kap 3 §;

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Likställighetsprincipen är tydlig. Tja, eller så tydlig som juridik kan vara… Jag har svårt att se att kommunen skulle strunta i likställighetsprincipen.

Men det kan ju också vara så att IFK Vänersborgs situation är unik. IFK begär ju hyresnedsättning vid tillfällen då det är match, och andra föreningars matcher är inställda…

Kultur- och fritidsförvaltningen skrev så här i underlaget inför fredagens sammanträde:

”Rådande restriktioner rekommenderar att all tränings- och tävlingsaktivitet för lag över 15 år ska ställas in. Undantag gäller elitseriematcher där spelarna har idrotten som huvudförsörjning. I Vänersborg gäller detta undantag endast IFK Vänersborgs herrlag. På grund av restriktionerna har kultur- och fritidsförvaltningen stängt sina anläggningar i enlighet med dessa restriktioner.”

Vi får se vad kultur- och fritidsnämnden kommer fram till på sammanträdet nästa år – och hur kommunledningen reagerar.  Det gäller för föreningarna, och kanske även andra, i kommunen att bevaka frågan.

KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat

9 december, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av  denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.

Information

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.

Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…

Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.

Fyrstads Flygplats AB

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:

“täckning av förluster under år 2021.”

Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.

Trollhättan och Nordkroken

Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.

Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.

Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

GC-väg i Brålanda

Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.

SD-motion

Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.

Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.

Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.

Vattenpalatset

En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.

Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.

Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.

Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.

Fastighetsutredning

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…

Inköp av ismaskiner

Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.

“Härtill är vi nödda och tvungna.”

Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.

Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…

Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…

Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:

“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”

Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…

Avslutning

Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.

Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

%d bloggare gillar detta: