Arkiv
Arenans tak
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt. (Se ”Augustsson om Arena Vänersborg”.) Det kan med ett visst mått av säkerhet konstateras att det konstanta takläckaget är ett tydligt bevis på att hela
arenabygget är en felkonstruktion… Om nu inte takraset var bevis nog.
Det är tyvärr inget att göra något åt. De felbeslut som togs av S Anders Larsson och gänget när Arena Vänersborg uppfördes är oåterkalleliga. Och nu står arenan där den står. Några uttrycker i vredesmod åsikten att den borde rivas. Det är en tämligen meningslös idé, eftersom de stora kostnaderna för arenan inte skulle påverkas. Det är amorteringar och räntor som kostar, och de ska betalas oavsett om det finns en arena eller inte.
Kommunen har tänkt att åtgärda arenans tak nästa år, år 2024. Det ska enligt planerna avsättas 20,8 milj kr för ändamålet. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. Tjänstepersoner i kommunen säger emellertid att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna.
Kommunstyrelsen behandlade den 3 maj en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på en hel del frågor om både arenataket och annat. Kommunstyrelsen avslog dock kultur- och fritidsnämndens begäran. Det vände sig Vänsterpartiet mot och reserverade sig mot beslutet. Det skrev jag om i bloggen “KS: Inga pengar till arenautredning”.
De åtgärder som planeras för arenataket beräknas hålla i ca 10 år. Sedan är det sannolikt att allt måste göras om igen, dvs det kostar 20-30 milj kr igen…
Det låter inte särskilt klokt. Det blir till att laga och lappa för att hålla den felkonstruerade arenan under armarna. Och sedan måste samma dyra procedur göras om för att den ska kunna nyttjas ytterligare några år osv. Allt detta för att behålla den “gamla” arenan med dess traditionella användningsområden. Den fortsätter att vara en bandyhall. Och förhoppningen om att någon privat aktör skulle vilja satsa pengar i arenan i detta “traditionella” skick är i det närmaste obefintlig.
Jag kontaktades av en byggtekniker som har helt andra idéer om arenan och takreparationen. Huruvida han har helt eller delvis rätt, eller inte alls, är utanför min kompetens att bedöma. Men han har stor erfarenhet och var faktiskt på sätt och vis inblandad i arenabygget då det begav sig. Det företag han arbetade för vid den tiden fick dock inte anbudet att bygga arenan. Vilket antagligen var synd, i varje fall när man tittar i backspegeln. Det hade blivit en annorlunda arena, och billigare…
Denne byggtekniker anser att man ska behålla befintliga stålbalkar på arenan. De ska bli kvar på höjden som en konstruktion likt O2-arenan i London. Sedan gör man en horisontell konstruktion med en sänkt takhöjd.
Byggteknikern skriver:
“Detta tak läggs med trapetsplåt som man sedan isolerar med cellplast (möglar inte). Utvändigt blir det ett par lager med takpapp (Nordsvenska Tak) och över ytpappen blir det underhållsfri bandplåt. På så vis får man en hållbar lösning utan takduk.”
Genom att man sänker taket så får arenan stora fördelar genom att värmen som stiger då kan fläktas ner igen med en “evo x ventilation”. Det kommer att innebära att användningsområdet på arenan blir betydligt större med ett bra ”klimat” inomhus.
Tänkt lösning av ett låglutande tak med diffusionsspärren NR3. Den kondens som blir tas om hand om av en exoair, en luftcirkulant som ventilerar ev kondens. Det låglutande taket börjar vid den 3:e raden med lysrör på båda sidor.
Byggteknikern menar vidare att man kan använda samma typ av golv i arenan som t ex Scandinavium använder sig av. Den är av en slags cellplast med luftspalt mellan nederdel och överdel:
“Vikten är hanterbar med rätt verktyg. Platsen den tar är ca 3×3 meter (går att ställa en container på utsidan).”
Det finns tydligen skickliga konstruktörer på t ex Stålab i Trollhättan som kan hjälpa till med sådant här. (Byggteknikern arbetar inte på Stålab.)
Problemet är att en sådan här genomgripande ombyggnad skulle bli ganska dyr, kanske upp mot 50 milj kr. Men då skulle arenan också få en mycket längre livslängd och fler användningsområden, särskilt när isen ligger.
En utredning skulle kunna få svar på frågan om tankarna som framförs av byggteknikern är realistiska och om det i så fall skulle vara en kostnadseffektiv lösning på sikt. Även om det inte är riktigt den utredning som kultur- och fritidsnämnden efterlyste och föreslog. En möjlighet skulle också kunna vara att kommunen helt enkelt går ut och begär in offerter på olika lösningar för arenan…
Byggteknikern tillägger att det är ett stort problem att kommunen inte tar tillvara på värmen från kylanläggningen. Det finns system som kan göra det. Avslutningsvis föreslår byggteknikern att kommunen, efter ombyggnad av taket, kikar på möjligheten att montera solceller på arenan.
Avsikten med att jag återger dessa synpunkter är att jag vill ge ett annat perspektiv på arenan och vad som kan göras för att förlänga dess livstid – och även få andra användningsområden för den.
Mötet med byggteknikern fick mig att fundera över och börja omvärdera mina egna uppfattningar om arenan. Det blev ett tillfälle att tänka några steg längre… Kanske kan byggnadsteknikerns idéer också få andra att fundera några varv till, både om arenans tak och framtid. Möjligtvis kan även kommunens sakkunniga, och andra externa experter, få en annan vinkling på “arena-utmaningen”. Och vem vet, kanske finns det med ett annorlunda tänk privata aktörer som är villiga att satsa på en “ny” arena.
KS: Inga pengar till arenautredning
Antydningar och rykten kretsar just nu kring arenataket likt aggressiva och parningsvilliga fiskmåsar runt hustaken i Nordstan.
Vänersborgs kommun har avsatt 2 milj kr i investeringsbudgeten till arenataket i år. De används för att undersöka taket och förbereda för nästa års åtgärder. Det arbetet pågår just nu. 
Företaget Nobab utreder taket och en rapport kommer troligtvis inom någon vecka. Om vänersborgarna ser bilar och arbetare på taket från Nordsvenska Tak AB så beror det på att företaget är med och sätter igen de hål som behöver göras vid utredningen. Fast hål finns det i och för sig många redan innan Nobab kom till arenan och började undersöka taket…
Syftet med utredningen är att förbereda för den stora investeringen i arenataket nästa år. Då är 20 milj kr avsatta till att få ordning på taket så att det blir stopp på allt läckage. Det lär väl inte ha undgått någon vänersborgare att taket har läckt ända sedan arenan togs i bruk 2009, och att det bara har blivit värre och värre. Det skrev jag alldeles nyligen om i en blogg. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.)
Tjänstepersoner i kommunen säger att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna. Och här har jag hört från annat håll att kommunen får vara glad om kostnaden för taket stannar vid den dubbla summan… Det sägs bland annat att allt trä som är inbyggt i takkonstruktionen är mögelskadat, att reglar är fuktskadade och att vatten rinner ner utefter taket. Men det är alltså obekräftade rykten och inom någon vecka kommer vi att få reda på hur statusen på taket verkligen ser ut när Nobabs utredning blir klar.
Kommunstyrelsen behandlade i onsdags en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på frågorna som bara blir fler och fler. I vilket skick befinner sig arenan som byggnad? Vad kan vi använda arenan till? Hur kan kostnaderna minskas? Hur kan intäkterna ökas? Finns det en framtid för arenan? Vänsterpartiet tyckte att det lät förnuftigt med en utredning och yrkade bifall till den begärda summan. Det tyckte inget annat parti.
Någon i kommunstyrelsen sa att de var för en utredning men inte just nu. Den skulle genomföras efter att taket hade åtgärdats. Vänsterpartiet ansåg att det var fel ordning.
Kommunstyrelsen avslog följaktligen kultur- och fritidsnämndens begäran.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 17: Utredning av Arena Vänersborg
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå kultur- och fritidsnämndens begäran om 500 000 kr till en utredning av Arena Vänersborg. En utredning av framtiden för Arena Vänersborg har varit på kultur- och fritidsnämndens agenda i flera år, men nämnden har haft brist på resurser för att genomföra den.
Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500 000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till kostnader för att en extern part ska genomföra utredningen. En enig kultur- och fritidsnämnd stod bakom beslutet. Arenan är ju inte en angelägenhet enbart för kultur- och fritidsnämnden utan för hela kommunen. Dessutom ligger evenemangsdelen hos kommunstyrelsen.
Utredningsuppdraget är redan formulerat. Det innebär att kommunen vill ha svar på arenans nuvarande status avseende kostnader, driftsform, täckningsgrad, kapacitet, status som anläggning för issporter och status som evenemangsarena. Utredningsuppdraget innehåller även framtidsutsikter som miljövänlig drift, evenemangsmöjligheter, underhållsbehov, omvärldsbevakning om arenor och isanläggningar samt förslag på ägar- och driftsformer.
Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader. Det kan också leda till att inga investeringar alls görs och att arenan förfaller och fortsätter att gräva hål i kultur- och fritidsnämndens ekonomi.
Självklart innebär en arena att kommunen har kostnader för den och att det inte går att helt få balans med intäkter och kostnader, men kommunen måste sträva efter att minska nettokostnaderna för att inte andra viktiga områden inom kultur- och fritidsnämnden får stå tillbaka till förmån för en issportanläggning.
Vänersborg 20230504
==
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”. Du kommer inte att ångra dig.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”. Dessutom kommer det fler bloggar i ämnet.
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga ja till att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget – se ”KS prioriterar flygplatsbolaget”.
KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm
Strax efter två högtidsdagar, en religiös (se “Valborgsmässoafton”) och en världslig (se ”Första maj i Vänersborg”), är det dags för sammanträde med kommunstyrelsen. På onsdag den 3 maj ska som vanligt en diger lista med ärenden avhandlas.
Alla ärenden kommer naturligtvis att hinnas med, precis som på alla andra sammanträden. Det som kan diskuteras är hur meningsfullt det är att begränsa talartiden, låta bli att ställa frågor, lägga band på sig själva, undvika mer eller 
mindre tidskrävande diskussioner och snabbt klubba igenom besluten – allt för att hinna med och för att kunna avsluta mötet i rimlig tid… Det är knappast ett klokt sätt för kommunstyrelsen att styra en kommun. Det borde ges tid åt fördjupade diskussioner där syftet borde vara att hitta det bästa för kommunen.
Kommunstyrelsens underlag är på 786 sidor, men det är ändå inte mängden som oroar denna gång. Det är mer ärendenas tyngd. På dagordningen finns nämligen 
många komplicerade och viktiga ärenden som “Policy för sponsring och donationer” (som också inkluderar “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”), “fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”, “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”, en ny “Bolagspolicy”, “Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg” (bolagsordning, ägardirektiv och samverkansavtal) och antagande av en “Naturvårdsstrategi”. Några motioner ska också behandlas, bland annat en författad av undertecknad om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare och en från moderaterna om ökad trygghet i Vänersborgs kommun.
Samtliga dessa ärenden ska gå vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Det innebär sannolikt att chansen, bland annat på grund av tidspressen under sammanträdet, för att partierna ska hitta varandra och enas är mycket liten. Istället kommer, tror jag, ärendena att med automatik och utan någon vidare dialog eller diskussion snabbt att skickas vidare till kommunfullmäktige. Och möjligheterna att komma fram till kompromisser och enighet i kommunfullmäktige är i det närmaste obefintliga. Där är det voteringsknapparna som gäller.
Det här är inte något bra sätt att styra Vänersborg.
Kommunfullmäktige sammanträder den 17 maj. Innan dess tänkte jag att redogöra för ovanstående ärenden. Naturligtvis tänker Vänsterpartiet komma med synpunkter och kanske också ställningstaganden redan på onsdag, men som sagt, det är i fullmäktige som det avgörs.
Det finns en hel del ärenden som avgörs direkt av kommunstyrelsen. De är i sammanhanget mindre 
viktiga och handlar alltid om mindre summor pengar, men de saknar absolut inte intresse för vänersborgarna. Två sådana ärenden handlar om flygplatsbolaget och arenan…
Vänersborgs kommun avsätter ett verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB varje år. Bidraget uppgår 2023 till 1.155 tkr, över en miljon kr alltså. På onsdag ska kommunstyrelsen bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420.000 kr till Fyrstad Flygplats. Sammanlagt behöver bolaget ytterligare 2 milj kr, men Vänersborgs del uppgår alltså “bara” till nästan en halv miljon. De andra ägarkommunerna, dvs Trollhättan, Uddevalla och Lysekil, delar på resten.
I beslutet står det att pengarna är till för:
“täckning av förluster under år 2023”
Det är egentligen inte riktigt korrekt. I ansökan från flygplatsbolaget, underskriven av ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och vice ordförande Benny Augustsson (S), står det:
“De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023. 
Ett ökat passagerarantal ger bättre förutsättningar för branschens hållbarhetsomställning till exempel genom att öka efterfrågan på bioflygbränsle vilket flygplatsbolaget kan tillhandahålla. Aktiviteterna väntas också leda till att flygoperatören på sikt kan bredda sitt utbud av destinationer.”
Pengarna ska uppenbarligen användas för att “utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet” och, på sikt, “bredda sitt utbud av destinationer”. Och det genom att bland annat göra ”ägarkommunerna mer kända”. Är det sistnämnda flygplatsbolagets uppgift?
De här pengarna är inte helt okontroversiella. Man kan fråga sig t ex varför skattepengar ska till för att främja att företagsledare och andra i de övre skikten av samhället ska tjäna lite extra tid genom att ta flyget till Stockholm. Och om tidsbesparingen är så viktig – borde då inte flygplatsbolaget bära sina egna kostnader? Skattesubventionerna kan också ifrågasättas utifrån de besparingar som skola, vård, omsorg och kultur och fritid står inför.
Kommunstyrelsen i Trollhättan har redan beviljat pengarna för Trollhättans del. I kommunstyrelsen i Trollhättan röstade Vänsterpartiets representant ja till det extra bidraget. I Vänersborg kommer inte Vänsterpartiet att göra det.
Den andra viktiga frågan, som stannar i kommunstyrelsen, handlar om Arena Vänersborg.
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt.
Det är dags att åtgärda taket anser kommunen. Kostnaden för takreparationen var beräknad till 22 milj kr. Nu ryktas det om att det inte räcker, men några nya siffror har inte nämnts offentligt. Antagligen skulle det behövas ett 
helt nytt tak. För några år sedan sades det att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr. Gör man bara den “billigare” varianten, byte av takduk och isolering för 22 milj, är risken stor att man får göra om åtgärden igen om 10 år.
Man kan också undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Kultur- och fritidsnämnden vill utreda Arena Vänersborg innan investeringarna i ett nytt tak påbörjas. Nämnden vill att det ska bli en ordentlig och uttömmande utredning där även frågor om olika ägar- och driftsformer ska utredas. Nämnden beräknar att en sådan utredning kan komma att kosta upp mot en halv miljon kronor, pengar som nämnden inte har. Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500.000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till en utredning.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det betyder vad jag kan förstå att de ledande partierna anser att investeringarna i arenataket ska genomföras mer eller mindre “i blindo”.
För att ta en jämförelse. Argumentet mot att investera i Hallevibadet är att om man åtgärdar en sak, kan något annat gå sönder dagen efter. Och så kan det hålla på. Badet är nämligen uttjänt och det går inte att göra något åt det. Det vore att kasta miljoner kronor i sjön. Och då funderar jag på om inte samma sak gäller arenan… Borde inte kommunen av samma anledning försäkra sig om att inget annat går sönder i arenan direkt efter att taket reparerats? Eller borde man inte vara säker på att inte arenan är uttjänt och inget att göra något åt?
Kommunstyrelsen ska som sagt besluta om en hel del andra ärenden som inte går vidare till fullmäktige. Det är dock inga kontroversiella eller dyrare beslut som ska fattas.
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”.
Kommunen och IFK
Det går inte så bra för IFK Vänersborg i elitserien i bandy. De slåss mot framför allt GripenTrollhättan för att slippa kvala för att hålla sig kvar i den högsta divisionen. Men det kanske vänder nu. Seger i tisdags mot Motala, ett lag som IFK verkar ha hyfsat lätt mot – i varje fall hemma på Arena Vänersborg. Siffrorna skrevs till 8-2. Jag såg inte matchen, men jag såg faktiskt den förra matchen när IFK tog poäng. Det var mot Broberg hemma, 5-5.
Det tycks som om en stor del av den trogna bandypubliken har tröttnat på sitt lag. IFK spelar inför halvtomma läktare. Det var bara ungefär 800 personer på plats när jag var en i publiken och faktiskt ungefär lika få i tisdags. På sittplatserna är det glest (se bild ovan), men det som kanske överraskade mig mest, när jag var där, 
var att det var tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det är nog så att det krävs resultat för att åskådarna ska komma, och det gäller tydligen också de mest inbitna supportrarna. Det duger inte att ligga i det absoluta bottenskiktet i tabellen.
Även logerna var till största del tomma, men det fanns i varje fall folk i 3-4 av dem. Fast kommunens loge var tom. Det var den dock inte i matchen mot Motala. IFK får kanske hyra ut fler loger i fortsättningen, efter segern mot Motala. Det kanske också kommer en större publik. Det behövs. 
IFK har enligt uppgift budgeterat med ca 1.200 åskådare per match. Kommer det inte fler i fortsättningen så betyder det antagligen ett tungt ekonomiskt avbräck för klubben, även om derbyt mot Gripen putsade till genomsnittet en hel del. Då kom det hela 3.719 personer varav ganska många trollhättebor. Om inte publiken kommer så hjälper det knappast att Vänersborgs kommun har ingått ett sponsoravtal med IFK Vänersborg denna säsong också.
Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. Sponsoravtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har nästan haft en identisk utformning ända sedan arenan stod klar. Även under den borgerligt ledda mandatperioden, med moderaterna i spetsen, tecknades sådana här avtal. Det kanske är detta avtal som förärar Vänersborgs kommun beteckningen “platinapartner” på IFK:s hemsida.
Kommunen betalar, eller ersätter som det står i sponsoravtalet, IFK Vänersborg med 125.000 kr under säsongen. (Då är inte reklamskatt inberäknat.) Det finns som vanligt en skrivning om att IFK får ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal – och 15.000 kr till om det blir semifinal osv. Det är dock inte aktuellt i år. För IFK handlar det som sagt mest om att undvika kvalspel för nedflyttning. Det finns dock inget i avtalet som stadgar att IFK ska betala pengar om de åker ur elitserien.
Vänersborgs kommun ska enligt sponsoravtalet få 10 stycken säsongskort/årskort av IFK Vänersborg. Hanteringen av dessa administreras av en tjänsteperson på kommunens näringslivsavdelning. Det är viktigt med:
“kontroll av vem som nyttjar samarbetet med biljetter och loge respektive restaurangplatser samt instruera och guida de som ska vara värdar.”
Så stod det i ett mail som jag fick som svar efter några frågor till kommunen. Jag är inte säker på vad formuleringen riktigt innebär, men någon typ av kontroll på användningen ter sig självklart. Med biljetterna:
“kan vi antingen vara i loge eller på läktare.”
Jag vet inte vilka som åsyftas med “vi”. Jag torde i varje fall inte tillhöra denna skara.
Logerna ja. Det står faktiskt inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen, men det finns ett förtydligande som “tillägg” till avtalet. Det har rubriken “Partnerskap IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I förtydligandet står att de 10 biljetterna kan användas till att sitta i kommunens loge. Kommunen har alltså fortfarande en loge i arenan, vilket även framgår av den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över logen.
Det har emellertid varit svårt för IFK att fylla våningen med loger denna säsong. IFK Vänersborg har dock målsättningen att:
“efter efterfrågan med mål att ha minst 3 ”aktiveringar” under grundspelet 2022-2023”
Kommunen får istället flytta till AK:s restaurang med motsvarande platser om logen inte är “aktiverad”. Logen har dock varit tillgänglig vid några tillfällen. Då har ett schema upprättats som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och näringslivschef har huvudansvar för.
När kommunen är värd bekostar den:
“matpaket och alkoholfri dryck/kaffe för sina gäster. En kvällsmeny kostar 134 kronor ex moms per person och ett bandypaket (2 rätters) kostar 223 kronor ex moms per person, dryck tillkommer. Antal gäster har varit mellan 4-9 personer.”
Enligt uppgift utnyttjade kommunen sin loge i tisdags. Jag vet inte vem som var där, men det är inte troligt att det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). När jag ställde frågor till kommunen för någon vecka sedan fick jag reda på att varken Augustsson eller näringslivschef hade haft några egna gäster i logen denna säsong. Det kanske blir aktuellt om IFK börjar spela bättre, och vinna matcher. De inbjudna har möjligtvis varit:
“gäster från företag och föreningar som gynnar eller potentiellt kan komma att gynna kommunens evenemang.”
Den är antagligen kommunens näringslivsavdelning som sköter dessa inbjudningar kan jag tänka. Totalt har kommunen under säsongen varit:
“stor matchvärd vid ett tillfälle, med aktivitet i entrén, samt haft gäster vid sex matcher av nio så här långt.”
Sponsoravtalet ger kommunen möjlighet att vara ”stor matchvärd” respektive ”liten matchvärd” under säsongen. Hur många gånger står inte i avtalet. Vid dessa tillfällen sker det en särskild profilering av kommunen:
“Detta i form av att kommunens logotype exponeras där matchen annonseras eller på annat sätt sprids via sociala medier samt i matchblad. Exponering av kommunens logotype ska även ske vid speakerreklam, vid intervju av representant från Vänersborgs kommun i samband med match samt visuell exponering i entrehall,”
Att vara matchvärd är alltså en del av den “valuta” som Vänersborgs kommun får för sina pengar. Under dessa tillfällen får kommunen också 15 extrabiljetter till ståplatsläktaren. Det står dock inte i själva sponsoravtalet utan i “tillägget”.
Kommunen har andra fördelar av sponsoravtalet.
Ett viktigt syfte med sponsoravtalet är att IFK ska profilera kommunens varumärke:
“på såväl nationell som internationell nivå.”
Denna profilering kanske inte är värd särskilt mycket just denna säsong. Å andra sidan vet jag inte riktigt hur stor genomslagskraft den internationella profileringen har.
För att profilera kommunen ska IFK Vänersborg bland annat ha kommunens märke på matchdräkten, kommunens märke ska finnas på hemsidan och kommunen ska få en väl synlig reklamplats i arenan. Dessutom ska Vänersborgs kommun kunna anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang utan kostnad.
Kommunen får också möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som IFK anordnar. Dessa tillställningar verkar vara populära och dra en hel del människor. Den senaste nätverksträffen hölls förra fredagen (27 januari) på Quality Hotel. Jag känner inte till om kommunen hade någon representant där.
Det är i korta drag innehållet i det “traditionella” avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det enda nya som jag ser i detta avtal, fast jag kan ha missat det tidigare, är en formulering i “tillägget” till avtalet. Det står att kommun inom ramen för sponsoravtalet har följande rättigheter:
“Tv reklam vid sändning faktura 6.000kr för hela säsongen”
Meningen är något oklar, men jag antar att det är någon typ av “intern” TV-reklam, t ex på monitorer i arenan. Jag vet inte heller till vem kommunen betalar dessa reklampengar, en gissning är IFK.
Det är lite konstigt att det finns ett “tillägg” till sponsoravtalet kan jag tycka. Borde inte “tillägget” eller i varje fall delar av det, som t ex pengarna för TV-reklamen, vara inarbetat i avtalet? Själva avtalet är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), men inte tillägget. På tillägget finns det bara signaturer, men det kan vara Benny Augustssons signatur.
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…
Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag.
Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.
Augustsson om Arena Vänersborg
“Vad är alternativet? Det är ju att vi inte skulle ha en arena som fungerar överhuvudtaget.”
Så börjar inslaget i P4 Väst som sändes igår (klicka här). Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som intervjuas.
Det är ett märkligt sammanträffande att P4 Väst uppmärksammar Arena Vänersborg just dagen efter att jag bloggade om den. (Se “Arena Vänersborg 2023”.) Men det är naturligtvis bra och viktigt att P4 Väst lyfter problemen, eller utmaningarna, som Vänersborgs kommun står inför. Det är ju tyvärr inte så ofta som radiostationen i Uddevalla gör det…
I intervjun säger Benny Augustsson också:
“Om man skulle kunna skruva tillbaka allting i tid så är det klart att önskemålet hade varit att livslängden hade varit längre på ett sånt men nu är vi där vi är.”
Ja, det var många misstag som gjordes när arenan uppfördes. Beslut och byggstart gick så snabbt att man inte hann ta reda på alla fakta innan bygget sattes igång. För att uttrycka det milt. Men så blev det som det blev… Det blev en ytterst dyrköpt läxa. Men förhoppningsvis en läxa, en läxa som man kan lära sig av. Och det är väl det minsta man kan begära, att kommunen tar lärdom av misstagen.
Jag skrev i tisdagens blogg (se “Arena Vänersborg 2023”) att det vore klokt av kommunen att avvakta den genomlysning av Arena Vänersborg som kultur- och fritidsnämnden har fattat beslut om – innan eventuella investeringar i taket och annat sätts igång. Politikerna måste först, kanske med hjälp av en invånardialog, bestämma sig för vad man vill med arenan. Det vore väl att lära av de gångna misstagen? Jag hoppas att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna, liksom oppositionen, har is i magen (om uttrycket tillåts) och avvaktar genomlysningen.
Det är inte omöjligt att en sådan genomlysning kan lägga både gamla glömda och helt nya fakta på bordet om arenan. Den här investeringen på 22 milj för taket behöver nämligen, enligt uppgift, göras om efter ungefär 10 år. Takduken som ska bytas håller inte längre. Är det värt att lägga 22 milj kr nu och ytterligare 22 milj kr om 10 år? Och vem vet förresten om 22 milj räcker, 
kostnaden uppskattades innan de enorma kostnadsökningarna i byggsektorn var ett faktum.
Och är det riktigt och klokt att avsätta ytterligare 10 milj kr i investeringsbudgeten till arenan – 2 milj kr i år för bland annat planering, upphandling etc och 8 milj år 2024 för snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning?
Kanske kan också en genomlysning komma fram till hur det står till med väggar och golv efter 15 år av läckage. Och konsekvenserna av att hela arenan rör på sig.
Och hur står det till med isolering och värmeläckage, som kommunens tidigare kommunalråd Gunnar Lidell frågade i en kommentar till min förra arenablogg? (Klicka här.)
Lidell skrev:
“Jag har ju inte det exakta underlaget för vad som ingår i ”omläggning av takduk” mm, men man får ju iaf hoppas kostnaden för byte av fuktig isolering ingår. Spekulerar i att ca 30% av isoleringen är vattenskadad, det blir drygt 3000 kvm isolering som behöver bytas ut.”
Lidell skrev vidare att fuktig/blöt isolering är mycket mindre isolerande och dessutom mycket tyngre per kvadratmeter.
En kunnig och intresserad expert med eget företag i branschen gjorde 2013 en undersökning av arenan på eget bevåg. Undersökningen gömdes förresten undan av kommunen och diariefördes inte förrän drygt 3 år senare. Nu verkar undersökningen ha glömts bort.
Undersökningen med värmekameror visade att Arena Vänersborg “läckte värme som ett såll”, som Lidell skrev i sin kommentar. Experten hade många och utvecklade synpunkter. Jag talade, då det begav sig, med en person som var bevandrad i byggnadstekniska frågor. Hen kommenterade rapportens resultat:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte.”
Det är inte en “omfattande ombyggnad/takbyte” kommunen får för 22 milj kr. (Det går att läsa betydligt mer om undersökningen i en blogg från den 15 september 2016 – “Märkliga turer kring arenan”.)
Benny Augustsson verkar emellertid inte tvivla på målet – investeringarna i arenataket mm ska verkställas, punkt, slut. Han nämner inget om någon genomlysning eller utredning i intervjun. Vänersborg ska tydligen ha en arena som “fungerar överhuvudtaget”, precis som tidigare. Jag är inte säker på att Benny Augustsson har lärt sig läxan…
Det korta inslaget i P4 Väst tar också upp frågan om varifrån pengarna till investeringen ska tas. Det kan naturligtvis inte ordförande Augustsson (S) uttala sig om i detta läge.
“Jag kan inte gå in och tala om att det är vissa verksamheter som konkret får stryka på foten på grund av det här, utan det är ju en helhet.”
Ja, det är riktigt, det är en helhet. Kommunen har bara en påse med pengar. Men det betyder självklart också att pengarna måste tas någonstans ifrån, andra verksamheter får med nödvändighet ”stryka på foten”. Det är väl en inte alltför avancerad gissning att t ex andra föreningar och idrottsanläggningar är de som i första hand får stå tillbaka. Det kan också bli så att pengar tas från skola, vård och omsorg. När alla fakturor för Arena Vänersborg skulle betalas kring 2009-2010 så skedde det till priset av massiva nedskärningar inom grundskolan.
Det måste ske en ordentlig dialog kring Arena Vänersborg. Med tanke på alla diskussioner kring arenan som just nu pågår i flera grupper på Facebook så är arenan fortfarande ett hett och kontroversiellt ämne. Kommunen får inte heller ägna sig åt drömmar och förhoppningar, alla beslut måste fattas på gedigna underlag.
Det finns emellertid åtminstone en mycket positiv sak med arenan. I den finns AK:s restaurang. Jag tror att det kan vara Vänersborgs bästa…
Arena Vänersborg 2023
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Men trots den glädjefyllda tillställningen var inte allt frid och fröjd. På kommunens gator, vägar och torg hördes en mängd missnöjda röster. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna för arenan skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds nämligen med råge. Slutnotan för skattebetalarna hamnade på 286 milj kr. Och då ingick inte riktigt allt. (Det finns en liten arenahistorik på “Arena Vänersborg 2021”.)
För 1,5 år sedan, i augusti 2021, gjorde ett antal vänsterpartister ett studiebesök i arenan. Vi ville få en bild av hur läget för arenan var. Jag sammanfattade då (se “Arena Vänersborg 2021”) vad vi fick höra om arenan som byggnad:
“Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det 
inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.”
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Arenataket läcker än idag. Det får en också att undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Det genomförs inga arbeten för att komma till rätta med arenans “problem”. Det beror antagligen på att Arena Vänersborg fortfarande betraktas som en “känslig” fråga för kommunens politiker, framför allt naturligtvis för dom som drev igenom arenabygget, dvs S+C+KD+L. Det är inte nog med att arenan blev mer än dubbelt så dyr än beräknat, den kostar fortfarande pengar. Förra året, 2022, kostade arenan 19.139.338 kr – netto! (Hyresintäkter: 2.274.778 kr och kostnader 21.414.117 kr.) 
Och avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är ungefär 17 år kvar att betala. Samtidigt sjunker arenan i värde. För ca 2 år sedan var Arenans bokförda värde 195 milj kr.
Och så behövs det ytterligare kostnadskrävande investeringar…
Det har avsatts pengar till investeringar i arenans tak, men de har skjutits fram. Nu ligger en investering i budgeten på 2 milj för taket i år och 30 miljoner år 2024. Det är alltså nästa år som det är tänkt att hända något konkret med taket. Och fram tills dess kommer sannolikt inget överhuvudtaget att åtgärdas på arenan.
I investeringsbudgeten står det att de 30 miljonerna ska användas till:
”Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning”
Det sägs att dessa åtgärder utgör de billigare alternativen av åtgärder. Samma källor uppger att takduken sannolikt kommer att behöva läggas om igen efter 10 år.
Det är samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvaret för arenan, för själva byggnaden.
Det gjordes en genomlysning av kultur- och fritidsnämnden för något år sedan, slutrapporten lämnades i februari 2020. I rapporten skrevs det en del om Arena Vänersborg.
“Arenan tar den enskilt i särklass största budgetandelen i anspråk, då hyran för anläggningen uppgår till drygt 20,6 mkr och utgör 60% av idrotts- och fritidsanläggningarnas hyreskostnader och ca 15% av KFNs bruttobudget (19% av nettobudget).”
Och utredningen konstaterade det alla redan visste:
“Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året.”
Slutsatsen av genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden blev för arenans del:
“Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”
Det har ännu inte skett någon genomlysning av Arena Vänersborg. Men kultur- och fritidsförvaltningen kommer att anlita en konsult under 2023 som ska göra en genomlysning av arenan utifrån flera perspektiv. Det är tänkt att denne konsult ska vara utomstående och oberoende. Och det kan nog vara klokt. Planen är att resultatet av genomlysningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden i oktober.
Jag tror att en sådan genomlysning antagligen kommer fram till att det behövs ett helt nytt tak. Det sades för några år sedan att kostnaden för ett sådant beräknades till 36-40 milj kr…
Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där den står och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. 
Det måste till en diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Det har tidigare föreslagits, av Vänsterpartiet, att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Då förde vi i Vänsterpartiet fram tanken på att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs.
Men ska isen i arenan tas bort eller om arenan ska rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…
Om arenan ska vara kvar däremot, så är det bara att “bita i det sura äpplet” – då måste det investeras.
Och då finns det ju egentligen bara två alternativ. Ett “försiktigt” alternativ med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner?
Det andra, det mer “offensiva” alternativet, skulle innebära större och betydligt kostsammare investeringar. Det skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Men det skulle självklart betyda att den blev ännu dyrare…
Vänersborgarna får se vad genomlysningen kommer fram till. Och det är nog klokt att avvakta den innan kommunen beslutar om framtiden för Arena Vänersborg. För det beslutet, det valet, måste sannolikt göras i år och det beslutet måste komma innan mer pengar investeras i den kostsamma gökungen…
Det blir ett mycket svårt beslut, kanske skulle kommunen initiera en invånardialog om framtiden för Arena Vänersborg?
Anm. Läs gärna ”fortsättningen” – ”Augustsson om Arena Vänersborg”.
Vänersvallen Syd, fd Isstadion
Som jag skrev i tisdags så besökte Vänsterpartiet i Vänersborg enhetschef Magnus Nordin på Arena Vänersborg. (Se “Arena Vänersborg 2021”.) När vi efter drygt en och en halv timme lämnade arenan så var det, i varje fall för mig, en fråga som hängde kvar i luften. Varför togs isen bort på den gamla anrika Isstadion?
Isstadion fungerade som hemmaarena för en mängd klubbar under en hel massa år. Ja, till och med innan den blev konstfryst 1964. Det var storlag som IFK Vänersborg, Vänersborgs IF, Blåsut och mitt eget favoritlag Lira som huserade på ispisten. Och det var också ofta som Wargön och Storegården förlade sina hemmamatcher på Isstadion. Publikrekordet låg enligt Wikipedia på 7.515 personer och sattes på annandagen 2001 när IFK tog emot Gripen från Trollhättan. Jag var där då, precis som på publikmatchen Sverige mot Ryssland någon gång på slutet av 60- eller början på 70-talet. Då var det VM. Jag kommer också ihåg en match mot Villa som drog över 6.000 personer, tror jag i varje fall, det var mycket folk… Då lät det som om det var Villa som hade hemmaplan, och det är jag åtminstone helt säker på.
Det var också på Isstadion som jag lärde mig åka skridskor och där jag som 14-15-åring debuterade i Liras B-lag. Det säger i och för sig inte så mycket. Matchen spelades nämligen på nyårsdagen och de ordinarie spelarna hade i god tid lämnat återbud till matchen. De anade väl att de av någon anledning inte skulle vara i form för en bandymatch kl 09.00 på årets första dag…
Isen fanns kvar på Isstadion ända fram till 2011. Det betyder att det fanns två konstfrysta bandyplaner i några år, Isstadion och arenan. Arena Vänersborg invigdes ju som bekant 2009.
Och så var det faktiskt tänkt, det skulle finnas två planer. Redan i en rapport från 2007 om planerna för det kommande arenabygget, “Sportcentrum Arena Vänersborg”, nämndes att isen på Isstadion skulle vara kvar parallellt med isen i arenan. Orsaken var att det skulle finnas möjlighet att flytta bandyn till Isstadion vid evenemang i arenan.
Så här såg planerna för Sportcentrum ut:
Och på Isstadion stod det skrivit på Isstadion (se bild vänster):
Under en kort tid fanns det alltså två planer, när takraset på arenan den 20 februari 2010 omöjliggjorde spel och träningar i bandyhallen. Det var då bara isen på Isstadion som gällde. Men senare under året, säsongen 2010-11, var det återigen två isar. (Fast jag vet inte riktigt när arenan kom igång igen.) IFK:s A-lag flyttade i varje fall till Trollhättan. Det berodde antagligen på att isen var sen den hösten… Det var svårt på grund av vädret att göra is utomhus, på Isstadion – se TTELA “Isen på stadion dröjer”.
Men det var sista säsongen, kommande säsong var isen på Isstadion borta. För alltid. Isstadion förvandlades till en fotbollsplan. Men även det var behäftat med vissa problem. I december 2012 klagades det på att det var oplogat på Isstadion efter snöfall – för fotbollen… (Se “BUN 10 dec (2): Frågor och svar”.) 
På sätt och vis hade Isstadion varit en fotbollsplan även innan 2011, men bara under sommarhalvåret. Sedan 2005 hade Isstadion nämligen använts som fotbollsplan tack vare konstgräs. Nu blev det fotboll även under vintern.
Jag har försökt att ta reda på vem som fattade beslutet att ta bort isen för alltid, och varför. Jag var själv ledamot i barn- och ungdomsnämnden, som den hette då, och kan inte minnas något sådant beslut.
Jag frågade på kommunen, kunde de duktiga tjänstepersonerna där hjälpa mig att hitta ett beslut? Jo, det kunde de så klart. Men… Det fanns inga. De letade i alla möjliga och omöjliga protokoll, det fanns inga beslut att ta bort isen.
Jag har ställt frågan till flera som var med på den tiden, politiker i barn- och ungdomsnämnden och flera “gamla” chefer i förvaltningen. Ingen av dem kan dra sig till minnes exakt vad som hände, men den kollektiva minnesbild som framträder ser ut ungefär som följer.
Det fanns inget behov av någon is på Isstadion. Det blev färre bandylag i kommunen, både Blåsut och Wargön lade t ex ner sin ungdomsverksamhet. Arenan räckte till för samtliga bandylag.
Fotbollen hade behov av fler planer och en längre säsong. När arenan, och även Gymmixhallen, byggdes så gjordes det på befintliga fotbollsplaner. Det försvann därmed tränings- och matchmöjligheter för fotbollen. En av mina källor skriver:
“När konstgräset var utslitet och ideliga översvämningar gjorde att matcher och cuper fick ställas in gjordes i stället en stor investering i Vänersvallen Syd som fotbollsarena och hemmaplan för VFK.”
Och för det tredje, och som jag tror, det viktigaste skälet – pengar. Så klart.
Det blev för stora kostnader med ytterligare en konstfryst bandyplan vid sidan av arenan. Och eftersom arenan blev så dyr så behövdes alla pengar till den. Det är till och med möjligt enligt en av källorna att detta låg i planeringen – att när arenan var klar skulle pengar sparas på Isstadion. Det var dock något som i så fall inte jag kände till. En av källorna menar också att rören, för konstfrysningen, var gamla och uttjänta. Och det skulle bli alltför kostsamt att byta ut dem. Rören plockades för övrigt bort av Fastighetsenheten någon gång efter den 1 januari 2014 när Fastighetsenheten tog över ägandet av anläggningen.
Det kan slutligen konstateras att en del underlag från den här tiden har gallrats, rensats bort, från diarier och arkiv – dock inga protokoll med beslut. Och det var ju ett tag sedan, minnena på de inblandade sviker.
Det var allt som jag har fått fram i faktaväg. Frågan som jag tidigare ställde om vem som fattade beslutet om att ta bort isen för gott har jag inte kunnat besvara. Däremot har väl frågan om ”varför” besvarats på ett ganska nöjaktigt sätt. Men det kanske finns någon som läser detta som kan bidra med mer fakta och fler upplysningar. Skriv i så fall gärna en kommentar här på bloggen.
Arena Vänersborg 2021
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg. Det var under pompa och ståt med bland annat flera musikkårer och en storslagen operaföreställning. Den dåvarande landshövdingen Lars Bäckström höll ett inspirerat tal och 
kopplade sedan på strömmen som fick reklamen med Länsförsäkringars logga att lysa upp mot den mörka himlen.
Det var en glädjens dag…
I varje fall för alla socialdemokrater, centerpartister, liberaler och kristdemokrater. De hade tillsammans röstat igenom arenabygget några år tidigare. Vänersborgarna i gemen var inte lika glada. För att inte tala om kommunens vänsterpartister, de var inte heller glada. Minst sagt. Vänsterpartiet hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg, från början till slut. Och det är inte helt osannolikt att landshövding Bäckström var den ende vänsterpartisten på plats vid invigningen.
Vänsterpartiet hade tidigt varnat för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar och att fullmäktigebeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta.
De andra partierna insåg snart att Vänsterpartiet hade rätt. Men det erkände de aldrig, åtminstone inte öppet.
Byggkostnaderna skenade iväg på ett totalt okontrollerat sätt. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds med råge. Slutnotan, som var okänd vid invigningen, visade sig sluta på 286 milj kr. Men då var inte alla kostnader medräknade, som t ex en ny gata förbi arenan, P-platser och rondellen på Gropbrovägen.
Och den 20 februari 2010 rasade taket…
Det tillsattes en takrasutredning, som först hemligstämplades av någon anledning. Men det var mer regel än undantag på den tiden att allt som hade med arenan att göra belades med sekretess. Utredningen menade att det inte säkert gick att bestämma orsaken till raset, men man pekade på mängden snö och att takplåten var underdimensionerad. Av någon anledning gick utredningen inte in på takbågarnas antal. Ritningarna hade ju ändrats under byggets gång och antalet takbågar hade minskats från 18 till 13.
Det hade för övrigt ändrats mycket i ritningarna under byggnationen, ändringar som fördyrade arenan – och som avvek från kommunfullmäktiges beslut. Så byggdes t ex entré- och restaurangdelen på andra våningen till utan beslut i
fullmäktige. (Se ”Hur Arena entréns andra plan och restaurang kom till”.)
Ingen ställdes dock till ansvar för de beslut som ledde till fördyringarna. Utom av väljarna. De flydde arenapartierna, framför allt Socialdemokraterna. S minskade i valet hösten 2010 från 23 till 12 mandat, medan Vänsterpartiet ökade från 4 till 8…
Och efter att arenan stod klar fortsatte skandalerna. Det handlade om takläckage, loger, biljettsystem, sponsringavtal, planhyror osv. Det finns mycket att skriva om, om någon i framtiden skulle vilja ta sig an uppgiften att teckna historien om Arena Vänersborg.
Igår besökte 9 vänsterpartister Arena Vänersborg. Det har väl aldrig varit så många vänsterpartister i arenan på en gång. Magnus Nordin, den gamle IFK-tränaren, numera en av enhetscheferna på kultur- och fritidsförvaltningen, tog emot.
Nordin berättade om verksamhet, anläggningar inom kultur- och fritidsnämndens område, men naturligtvis stod arenan i centrum. Han berättade öppet och ärligt om problem/utmaningar med arenan, samtidigt som han framhöll potentialen med anläggningen.
Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär, menar Nordin, att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.
Det finns stora problem med själva anläggningen, med bandyhallen. Taket läcker fortfarande, vilket det har gjort sedan arenan togs i bruk 2009. Och det blir bara värre och värre. Det är svårt att ta reda på var det läcker och vad det beror på. Antagligen skulle det behövas ett helt nytt tak. Det påminner mig om att jag för drygt 2 år sedan hörde att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr.
Det skulle också finnas ett billigare alternativ, men det innebar att samma åtgärder måste vidtas fler gånger under arenans livstid. Det handlade om en ny takduk och isolering. Det är antagligen det som fullmäktige tänkte sig när den i investerings- och exploateringsplanen för 2021-2023 skrev in 22 milj kr till arenan 2023. Pengarna ska då, är det tänkt, användas till:
“Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning.”
Med tanke på hur mycket vatten det måste ha läckt in i arenan under snart 15 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Det är väl inte helt osannolikt att det finns påväxter av olika slag lite överallt. Och det reser onekligen frågor som t ex “hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan?” och “hur länge kan arenan användas?”…
Och inte nog med att det är problem med taket, och antagligen också väggar – hela byggnaden rör på sig. Det är sättningar och sprickor – och det händer att fönster går sönder av spänningarna. Det är till och med så att det låter lite farligt.
Arena Vänersborg är dyr i drift. Arenans bokförda värde är idag 195 milj kr. Avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är nästan 20 år kvar. Nettokostnaden för arenan hamnade förra året (2020) på 19.779.537 kr – netto! Det blir nästan 50.000 kronor per dag. Det är bara att inse, hur mycket kommunen än lyckas hyra ut arenan så kommer den aldrig att generera någon vinst, eller ens gå plus-minus-noll.
Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. Det måste till en stor diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Ska den rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…
Vänsterpartiet har tidigare, fast det är ett antal år sedan nu, tagit flera initiativ om Arena Vänersborg. Det första så tidigt som 2011. Ett förslag var då att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Där tänkte vi oss t ex att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs. Den blev några utredningar/genomlysningar under de borgerliga partiernas tid vid styret, men inte mer. Även om vi ska glömma det som har varit så är alternativen kvar.
Och ska arenan vara kvar är det bara att “bita i det sura äpplet”, det går inte att sopa problemet under mattan – då måste det investeras. I den genomlysning av kultur- och fritidsnämnden som gjordes tidigare i år skrev utredaren om Arena Vänersborg:
“För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”
Det finns ju egentligen bara två alternativ. Det försiktiga alternativet med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner? Eller det andra alternativet med stora och kostsamma investeringar, men som skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Och antagligen också att den blev ännu dyrare varje år…
Behovet av diskussion är akut och måste komma igång snarast. Arena Vänersborgs öde måste avgöras så fort som möjligt. Och som sagt, det är läge att börja om på “noll”. Alla måste glömma det förflutna – och se framåt. Arena Vänersborg har blivit alla vänersborgares problem. Jag tror också att jag som vänsterpartist bara kan beskriva läget och skildra situationen – initiativet till en diskussion måste komma från de styrande i Vänersborg för att det ska hända något. De måste axla denna ansvarsfulla roll.
PS. Läs gärna bloggen som jag publicerade två dagar efter denna, den 2 september – ”Vänersvallen Syd, fd Isstadion”.
KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan
Tiden går och strax börjar en ny vecka. Och fortfarande har jag inte redovisat mina politiska förehavanden från den gångna veckan.
I två bloggar har jag beskrivit två av de ärenden på kommunstyrelsen som engagerade mig mest, “budgetramarna” (se “KS 1: Budgetramarna fastställda”) och “skolmiljarden” (se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”).
Det var en hel del information på mötet, precis som det brukar. Jag tyckte att informationen från Trafikverket om de planerade, nya slussarna var väldigt intressant. De gamla slussarna i Göta älv kommer som bekant inte att kunna användas efter 2030. Så om inte slussprojektet blir av så kommer inga båtar överhuvudtaget att kunna ta sig upp till Vänern efter detta årtal. Och det kommer inte att bli någon ny kanal till Uddevalla…
Den aktuella frågan just nu för Vänersborgs del handlar om var slussen vid Brinkebergskulle ska anläggas – väster eller öster om den nuvarande.
Trafikverket förordar i nu-läget ett alternativ där den framtida kanalen och slussen går öster om den nuvarande.
Trafikverket räknar med att börja bygga slussen vid Brinkebergskulle 2025. Det kommer att bli enorma schaktmassor under byggtiden, som ska fraktas bort från området. Men detta och mycket mer kommer att tas upp på ett så kallat avgränsningssamråd, som genomförs i mars-april. Allmänheten kommer att få både information och möjlighet att lämna synpunkter. (Du kan läsa mer om slussprojektet på Trafikverkets sida – klicka här.) Kommunstyrelsen fick för övrigt bara information, inga beslut i frågan fattades.
Drogförebyggare Sara Gunnarsson Forsberg berättade om det drogförebyggande arbetet under 2020. Och det var ett mycket imponerande arbete som utfördes, trots att man arbetade i motvind, tänker jag. Typ bristande polisresurser, narkotika som flödar in i landet, sprututdelningar, alltmer tillåtande attityder bland skådespelare, kändisar och allmänhet osv. Tänker jag, igen.
Kommunstyrelsen fick även en gedigen information om bostadsförsörjningen och läget på bostadsmarknaden. En ny bostadsförsörjningsplan ska nämligen antas av kommunfullmäktige.
“Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”
Det har byggts alltför få bostäder i Vänersborg de senaste åren. Nu har bostadsbyggandet kommit igång och det byggs i snitt 200 nya bostäder per år.
“Bostadsbyggandet i Vänersborg har tagit fart sedan 2016 och har senaste åren varit uppe i nivåer i närheten av det förra bostadsförsörjningsprogrammets mål. Det är framför allt flerbostadshus i Holmängen, Korseberg och Vänersborgs centrum som står för det ökade bostadsbyggandet sedan 2017.”
Det råder fortfarande brist på alla typer av bostäder. Bland annat är det en kö på 3,5 år till en hyresrätt i Vänersborgsbostäder…
Kommunstyrelsens ledamöter fick också en information om en “genomlysning av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet”. Den hade förhoppningsvis också ledamöterna läst innan sammanträdet.
Det var en mycket omfattande och genomarbetad genomlysning, till och med lite imponerande… Det framfördes en oerhörd kritik mot kultur- och fritidsförvaltningen. En förödande kritik om man ska vara ärlig. Det handlade inte om att personalen gjorde ett dåligt jobb, tvärtom så lovordades personalens insatser på många olika sätt.
Men…
Det handlade om bristande organisation och ledningsstruktur, brister i budgetarbete och ekonomisk uppföljning, saknade avtal, brister i samverkan mellan chefer, otydlig politisk styrning, få styrdokument och otillfredsställande hantering av inkomna och upprättade handlingar etc…
Det finns mycket att ta tag i för nämnden och förvaltningen. Vilket jag är övertygad om att den nye förvaltningschefen kommer att göra. Men för att ta ett exempel på hur det inte får gå till i en kommunal förvaltning, eller kanske förvaltningar:
“Månatligen sänds en excel-fil (samlad hyresfaktura) från SBN (=samhällsbyggnadsnämnden; min anm) till KFN (=kultur- och fritidsnämnden; min anm). I den finns två poster – oidentifierade sporthus och oidentifierade idrottsplatser – till en hyreskostnad om ca 420 tkr. Det har inte varit möjligt för KFN att få klarhet i vilka sporthus och idrottsplatser som avses.”
Och så vill jag avsluta detta ärende med allas vårt “skötebarn” – Arena Vänersborg. Den finns med i genomlysningen, i varje fall till viss del. Om arenan skrivs det i sammanfattningen:
“Vänersborgs Arena är storleksmässigt byggd för bandy (och skrinnande), de enda idrotter som kräver sådan storlek på isbanan. Idrotterna i sig kräver ingen arena, det fungerar med en enklare ishall. Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året. Nyttjandegraden har trots det uppskattats till 61 % i den analys som förvaltningen gjorde 2019. För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”
Den som vill veta mer om genomlysningen – och kritiken av kultur- och fritidsförvaltningen, kan ladda ner rapporten här.
Jag återkommer imorgon med resten av de ärenden som behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.
Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.
Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.
Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025.
I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:
“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (=årsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“
Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:
“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”
Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.
Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.
Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.
Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?
Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)
Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:
“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”
För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, 
omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:
“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”
Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…
Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…
Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…
Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…
Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.
GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:
“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”
Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…
Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.
Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.
Skandalen var ett faktum.
Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…
Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer