Arkiv

Archive for the ‘Polis’ Category

Dags att utveckla Brålanda

27 augusti, 2020 2 kommentarer

I tisdags kunde alla brålandabor träffa kommunala tjänstemän och poliser i Centrumparken – mitt i samhället.

TTELA beskrev den så kallade medborgardialogen i en artikel dagen innan (se TTELA “Dags att tycka till om Brålanda”) och i den utlovades det att allmänheten också skulle få träffa politiker. Det förvånade mig något eftersom jag inte hade hört något från kommunen eller sett någon inbjudan till mötet på kommunens hemsida. (Vilket jag naturligtvis också kan ha missat.)

På morgonen samma dag som dialogen fick jag däremot ett mail från en brålandabo som var aktiv i både Företagarföreningen och Lions. Hen hälsade mig välkommen till Brålanda. Och får man en “personlig” inbjudan från en person, som dessutom kom ihåg min motion om tågstoppet för några år sedan, så var det bara att åka upp till Brålanda… (Se “Tågstopp i Brålanda”.)

Det var inte många politiker i Centrumparken. Gunnar Lidell (M) var naturligtvis där i sin egenskap av ordförande i det lokala Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). (I kommunens brottsförebyggande råd sitter politiker och tjänstemän samt den lokala polisen. Se “Brottsförebyggande rådet”.) Anders Strand från sverigedemokraterna hade också han sett artikeln i TTELA och cyklat till Brålanda. Carl-Ewert Berg (KD) var självklart också närvarande, men det var nog mer som representant för Brålanda än som politiker. Och så var det jag då…

Det var glädjande nog tämligen många brålandabor på plats. De flesta var pensionärer, eftersom dialogen hölls mitt på dagen och de flesta andra invånare arbetade eller gick i skolan.

Medborgardialogen var en del av “Medborgarlöfte 2020”. (Se “Medborgarlöfte 2020”.) Kommunens tjänstemän hade börjat dagen med att tillsammans med polisen och BRÅ vandra runt i Brålanda. De hade tittat på vilka trygghetsskapande åtgärder som kunde genomföras. Efter lunch diskuterade de sedan vad de hade kommit fram till med invånarna i Brålanda, som självklart också hade tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.

Av TTELA-artikeln var det lätt att få intrycket att det enbart var kriminaliteten i Brålanda, förebyggande av brott och medborgarlöfte som skulle diskuteras. Så var inte fallet, även om dessa saker också togs upp. Det blev mest diskussion kring samhällsbyggnad, dvs detaljplaner, bostäder, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och tågstopp. Det framkom t ex en hel del synpunkter på var det borde sättas upp gatubelysning och anläggas GC-vägar. Åhörarna fick också reda på att detaljplanen för Källeberg överklagades i sommar. (Se “Detaljplan för Källeberg 1:205 m. fl ÖVERKLAGAD”.)

Det togs också upp helt andra frågor. Någon sa att det fortfarande luktade från Dahlbergs Slakteri, även om det var mycket bättre än innan. Det behövdes ljus vid återvinningsstationen sa en annan deltagare. En tredje höll med och påstod att det allt som oftast var någon som ställde dunkar, burkar och flaskor med rester av miljöfarliga ämnen på marken bredvid. Och någon hade till och med hittat slaktavfall vid återvinningen.

Men de frågor som överskuggade alla andra frågor var de “gamla vanliga”. Med andra ord, helt enkelt de synpunkter som under flera år har framförts av Brålanda Företagarförening och andra – frågor som jag också tog upp i min motion 2016. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) De frågorna är fortfarande aktuella – och viktigast.

Den fråga som har den absolut största betydelsen för Brålandabygdens utveckling, menade alla som jag hörde yttra sig, är att det blir ett tågstopp i Brålanda så snabbt som möjligt. Kommunen behöver därför, ansåg man, påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering för att visa regionen att Vänersborgs kommun menar allvar med en satsning på Brålanda.

Det var lite olika meningar om var “bollen låg” just nu. Jag skrev därför till utvecklingsledare Lars Rudström på kommunen. Enligt Rudström ligger inte bollen om tågstopp hos kommunen. Västra Götalandsregionens utredning “Målbild tåg” är nämligen fortfarande ute på remiss och tiden för denna går inte ut förrän senare i höst. Först därefter tar regionen beslut. Men det är klart, börjar kommunen investera åtminstone lite smått, så skickar det tydliga signaler till regionen…

Jag frågade också Lars Rudström om kommunens kostnader för investeringar. Han berättade att det på tjänstemannanivå förs diskussioner med regionen i detta nu. De försöker få fram hur investeringarna kan finansieras.

Det verkar inte helt enkelt. Det finns tre aktörer, kommunen, regionen och staten – och de behöver “synka” med varandra. Perronger, stickspår och planskild övergång över spåren är statens ansvar, det är helt klart, medan utformningar av GC-vägar, pendelparkering mm är kommunens. Och regionen? Och annat som behövs?

 Många brålandabor tyckte att kommunen kunde börja med att bygga en ny ringled, och kanske också få Trafikverket med på noterna. De ansåg att en ringled är en mycket viktig och prioriterad fråga. Ringleden skulle börja strax norr om Toppfrys och gå ner till Färgelandavägen. Den skulle avlasta Storgatan, som är mycket trafikerad med både lätt och tung trafik, och som är en viktig skolväg – och trafikfarlig. Och skulle det bli ett tågstopp kommer belastningen att öka ännu mer.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i dagarna tagit fram en ansökan till regionen. Det handlar om att kommunen kanske kan få hjälp med att finansiera förbättringar i infrastrukturen, som t ex att flytta tung trafik. I detta fall finns det uppenbarligen stora brister i den nuvarande…

Många brålandabor lyfte också fram att korsningen vid Tånvägen är mycket trafikfarlig. Kommunen håller enligt uppgift på att arbeta fram underlag för förändring av korsningen. Här är också Trafikverket ”på” och vill lösa problemen snarast. Det verkar hoppfullt.

Ytterligare önskemål från Brålanda är att 45:an blir en 2+1-väg, men det ligger inte på kommunens ansvar. Fast visst kan kommunen “puffa på” Trafikverket, så att den byggs om fortare än de planer som finns. Enligt planerna blir det nog inte aktuellt förrän efter 2030… Jag tror emellertid att kommunen gör så gott den kan för att Trafikverket ska prioritera sträckan.

Till sist fanns det också önskemål om fler detaljplaner i Brålanda. Det behövs en tätortsplanering tyckte flera invånare som tar hänsyn inte bara till järnväg och vägar, utan också till företag, handel och bostäder. 

Brålandaborna var väl förberedda med frågor och synpunkter – och kommunens tjänstepersoner antecknade för glatta livet. Det saknas inte engagemang och kreativa idéer bland invånarna. Jag hoppas bara att kommunens politiker, även om det var få på plats, inser vilken potential det finns i bygden. Det är läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda. Sedan bör man också avsätta investeringspengar – och börja verkställa enligt de framkomna synpunkterna.

Det är dags att kommunen satsar på att utveckla Brålanda.

KS sammanträder (2): Marknadsföring, polis och laxar

26 januari, 2020 Lämna en kommentar

Medan Åsebro/Brålanda på damsidan och Vänersborgs FK på herrsidan blev kommunmästare i futsal, Spanien europamästare i handboll och andra jagade vildsvin, så ägnades en stor del av helgen i Nordstan till förslagen på nya regler för sponsring och marknadsföring mm.

På kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag ska tre nya “regelverk” presenteras och diskuteras. Det är “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte så många sidor.

I helgen har jag sammanställt mina tankar, också utifrån en hel del synpunkter från andra – en sammanställning som i sin tur är skickade på “remiss”. Det jag saknar är tankar från några av föreningarna, kanske framför allt från idrottsföreningar i kommunen. Men de kanske kommer…

Jag trodde nog att jag skulle vara klar med att ha sorterat funderingarna och kommit fram till vad jag egentligen anser. Men det var svårare och mer komplicerat än jag anade.

Det ska informeras om reglerna på onsdagens kommunstyrelse (KS) och sedan ska ärendet tillbaka till KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), som ska bestämma hur kommunen ska gå vidare. Jag tror att de framlagda förslagen borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum, typ i en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen har stora brister… De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för diskussioner, men de är inte färdiga.

Ett helt annat ärende handlar om att Stiftelsen Laxfond för Vänern ansöker om ett treårigt kommunalt anslag á 60.000 kr per år, totalt 180.000 kr. Stiftelsen vill förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i Vänern. Det vill troligtvis inte kommunstyrelsen. Det föreslås avslag med motiveringen att kommunen ska avvakta en ny förvaltningsplan för Vänern, en plan som Länsstyrelsen arbetar med. Och det är klart, om kommunen inte vill fortsätta stödja fisket i Hallsjön, varför ska den göra det i Vänern…?

Kommunstyrelsen ska också besluta om “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. (Klicka på rubriken för att ladda ner.) Jag avundas inte dom som ska följa denna riktlinje. Tuffa regler med mängder av detaljer – och undantag… Jag har sällan sett ett sådant komplicerat regelverk. Men så har jag ju aldrig blivit någon chef heller…

Vad sägs om denna djungel när det gäller förtäring?

“Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Däremot räknas inte möten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande, som intern representation. Förmån av fri kost i dessa fall är alltså skattepliktig. … Det som serveras [i samband med internt arbete] ska inte kunna jämställas med en måltid. Sådan enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning för de anställda. Detsamma gäller om den enkla förtäringen serveras som en trivselfrämjande åtgärd, s.k. personalvårdsförmån som erbjuds hela personalen. … Måltider vid informationsmöten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas inte som intern representation. De utgör en skattepliktig arbetsmåltid. För att måltid vid ett informationsmöte ska ses som intern representation ska det handla om enstaka och viktig information … Personalfest/julbord räknas till intern representation.”

Det är säkert bra regler…

Jag blev ganska full i skratt när jag läste sammanfattningen av ärendet “Antagande av riktlinje för styrande dokument”:

“Ett styrande dokument för området styrande dokument har tidigare saknats i kommunen.”

Det kändes tämligen byråkratiskt i överkant… Men vid en genomläsning visade det sig vara en viktig riktlinje. Men inte heller denna riktlinje ska det fattas beslut om på onsdag. Det blir information och kanske också diskussion. Sedan ska KSAU besluta hur kommunen ska gå vidare. Det är nog klokt.

Kommunstyrelsen ska också godkänna något som kallas medborgarlöfte. (Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.) Medborgarlöfte är något som kommunen kommer överens om med Polisområde Fyrbodal. Kommunen och polisen ska arbeta tillsammans för att:

“kommunen ska vara en trygg plats att bo, verka och vistas i.”

Syftet med medborgarlöften är att:

  • “Skapa och ta tillvara på engagemang i lokalsamhället
  • Öka samverkan mellan Polisen och kommunen
  • Kommunicera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten
  • Involvera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet”

Kommun och Polisen har valt sportcentrum i Vänersborg och Brålanda som fokusområden för 2020 års medborgarlöften.

Det är fler ärenden som ska behandlas på onsdag, men nu blir det till att titta ännu mer på reglerna kring sponsring och marknadsföring…

Polis, ordningsvakter och medborgarlöfte

13 januari, 2017 2 kommentarer

polisDet pågår en slags diskussion om trygghet och säkerhet, poliser och ordningsvakter, i det fördolda – i kommunens diarium. Kanske letar sig debatten så småningom ut i offentligheten…

Det handlar om något som kallas medborgarlöften. Och det läste vi om för en tid sedan när det gällde Mellerud och i gårdagens TTELA handlade det om Trollhättan (se här).promise

Medborgarlöften är ett initiativ som har kommit från Polisen och som handlar om att uppfylla Polisens verksamhetsidé. Så här står det i skriften ”Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan” som Polisen har gett ut (kan hämtas här):

”För uppnå Polisens verksamhetsidé ”Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati” krävs att polisen samordnar sina insatser med övriga samhället. Medborgarlöften är en del av polisens styrmodell som förstärker och utvecklar samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun. Medarbetarna och medborgarna ska kunna påverka verksamheten i större omfattning än tidigare.”

polis2Det sker genom att Polisen ska lyssna på (se här):

”vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigt för att de ska känna sig trygga och säkra.”

Och det låter väl helt ok. Det är nästan så att man skulle vilja utropa – ”äntligen!”.

Syftet med medborgarlöften är att:

  • ”öka tryggheten”
  • ”förebygga brott”
  • ”öka medborgarnas och lokalsamhällets delaktighet i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet”polischef
  • ”stärka förtroendet för polisen.”

Och det låter fortfarande helt ok, även om förtroendet för Polisen kanske inte är så stort just nu med Dan Eliasson som rikspolischef. De borgerliga partierna går ju faktiskt så långt att de kräver hans avgång.

Tanken är att varje kommun i landet ska ingå ett medborgarlöfte med Polisen. Det betyder att kommuner och Polisen i den kommun det gäller ska komma överens om hur man ska samordna sina insatser för att skapa en tryggare kommun och för att förebygga brott. Och eftersom Polisen ska lyssna till invånarna så ser dessa medborgarlöften olika ut i olika kommuner.

overenskommelseÄven Vänersborgs kommun har nyligen tecknat en samverkansöverenskommelse i samband med ett medborgarlöfte med Polisen. Det har skett efter en medborgardialog som polisen och kommunen har genomfört med 305 invånare under hösten. Utgångspunkten var frågan:

”Vad anser du att det finns för åtgärder som polisen och kommunen skulle kunna göra för att öka din säkerhet, tillit och trygghet?”

Polisen och kommunen har kommit fram till att satsa på tre områden i Vänersborg (se Vänersborgs hemsida):

  • ”Det ska vara tryggare att vistas ute”
  • ”Insatser inom integrationsområdet”
  • ”Organiserad brottslighet ska minska”

morker3Det visade sig efter medborgardialogen att många vänersborgare känner sig otrygga i en del områden och på vissa platser och vägar, särskilt på kvällstid när det är mörkt. Det kan handla om områden där det vistas flyktingar eller ensamkommande ungdomar, där det förekommer myndighetsutövning, badplatser och promenadstråk, Resecentrum, kring Sportcentrum, biblioteket och delar av centrum.

Kommuninvånarna vill ha bättre belysning och insyn inte bara på gator och vägar, utan också i parker och motionsområden. Det nämns att det förekommer ordningsstörningar vid bland annat Resecentrum, Arena Vänersborg med Sportcentrum, delar av polis5affärscentrum, Sanden och myndighetsutövande verksamheter. Dessutom efterfrågar människor i kommunen:

”mer synlighet av polis, vakter, volontärer, fältare och nattvandrare.”

Och utifrån denna medborgardialog har Vänersborgs kommun och Polisen kommit överens om följande polisiära aktiviteter:

  • ”Bil- och fotpatrullering i centrala Vänersborg, tätorterna och motionsområden.”
  • ”Aktivt användande av lagen om omhändertagande av berusade personer och Polislagen.”

Dessa aktiviteter känns väl tämligen självklara. Och torde göra så även för poliserna själva kan man tycka, medborgarlöfte eller inte.

polis_loggaI de polisiära aktiviteterna ska också ingå:

  • ”Direktförverkande av alkohol på allmän plats (nolltolerans).”
  • ”Bidra till vuxennärvaron med hjälp av polisens volontärer.”

Kommunen har å sin sida åtagit sig, förutom att inventera vilka platser där tryggheten behöver ökas, att:

”bidra till vuxennärvaro med hjälp av fältare och fritidspersonal.”

ordningsvaktInget av det här är antagligen speciellt omstritt, men det finns en aktivitet i medborgarlöftet som kanske är mer kontroversiellt. Polisen ska nämligen låta ordningsvakter arbeta i större områden på allmän plats och dessa ordningsvakter betraktas som polisens förlängda arm. Ordningsvakterna utbildas av och lyder under polisen.

Ordningsvakterna har större befogenheter än t ex väktare. De får omhänderta personer, avvisa eller avlägsna personer som ge­nom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Ordningsvakterna får också använda våld om ”situationen” inte kan lö­sas på annat sätt. Men då får det naturligtvis, som i alla andra sammanhang, inte vara fråga om mer våld än vad nöden kräver. De ska också vara utrustade med batong och handfängsel, vilket även kan kompletteras med hund.

vbg_kommun_logoVänersborgs kommun har ansökt om att få sådana här ordningsvakter. I kommunens ansökan om ordningsvakter motiverar kommunen sin inställning:

”De kommande personalförstärkningarna inom Polismyndigheten be­döms inte få något praktiskt genomslag i Vänersborgs kommun under 2017. Ordningsvakter som ett komplement till polisens ordningshållning behövs i kommunen åtminstone under detta år.”

Och så är det säkerligen.

moderat2Moderaterna Gunnar Lidell och Jonathan Axelsson har tidigare gjort sig kända i kommunen för att engagera sig i polisfrågor (se TTELA). Nu har de författat en skrivelse som de har skickat till kommundirektören med kopior till polisområdeschefen i Fyrbodal och lokalpolisområdeschef i Fyrbodal Östra.

Lidell och Axelsson har principiella invändningar mot systemet med ordningsvakter. De citerar Polislagen och menar att ansvaret för ordningshållningen i kommunen ankommer på staten, dvs Polismyndigheten.

lagbok2I Polislagen står att Polismyndighetens uppgifter är att

  1. ”förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten,
  2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,
  3. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal,
  4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen”

Lidell och Axelsson menar att:

”om kommunen anser att lag och ordning inte kan upprätthållas/tryggas så är det kommunens uppgift att signalera det till berörd polischef för att åtgärder ska kunna vidtas.”

regeringenOm systemet med ordningsvakter införs så menar moderaterna att gränsen mellan det statliga ansvaret och den kommunala kompetensen suddas ut:

”Vi anser att det vore olyckligt för medborgarna i kommunen om det skulle skapas en gråzon mellan vad som är det kommunala respektive det statliga ansvaret.”

Jag kan inte annat än att hålla med Lidell och Axelsson om att det är viktigt att gränserna upprätthålls mellan vad staten ansvarar för och kommunerna. Kommunerna ska inte behöva gå in och ta ansvar för något som staten misslyckas med. Då får staten, Polismyndigheten, banne mig skärpa sig. Det får inte heller bli så att vi får någon slags stor organisation med ”halvpoliser” som ska upprätthålla ordningen och som inte har samma kompetens som riktiga poliser. Vem vet var ett sådant system kan sluta. Personer som är medlemmar i högerextrema nationella organisationer kanske ansöker om att få bli rekryterade som ordningsvakter…

pengapaseDet finns en annan aspekt av frågan också, den ekonomiska.

En ordningsvakt kommer att kosta kommunen 347 kr per timma. Å andra sidan hyr kommunen redan nu in väktare från Avarn Security (fd G4S) vid olika tillfällen och de kostar 341,77 kr per timma. Kommunen använder sig av väktare varje natt hela veckorna, vid larmutryckningar och som bevakning vid vissa evenemang och händelser. Hur många ordningsvakter Vänersborgs kommun kommer att använda sig av vet man inte i nu-läget. Det är upp till kommunens riskhanteringsgrupp, i samarbete med Polisen, att avgöra. Det beror bland annat också på om kommunen vill fortsätta att använda sig av väktare eller om man väljer ordningsvakter istället.

braaFrågan om ordningsvakter tycks, i varje fall för tillfället, inte vara en politisk fråga i kommunen. Frågan verkar ligga helt hos kommunens riskhanteringsgrupp och kommunens säkerhetssamordnare, men vad jag förstår så ska information och strategisk diskussion av brottsförebyggande åtgärder ske inom den lokala BRÅ-avdelningen. Och den leds av kommunalrådet Gunnar Lidell (M). Som är den person, tillsammans med Jonathan Axelsson, som ifrågasätter hela systemet med ordningsvakter…

Vi får se om kommunens åtaganden i medborgarlöftet kommer upp på politikernas bord så småningom och hur moderaternas kritiska inställning kommer att behandlas. Än så länge verkar den diskussion som förs ske utom allmänhetens insyn – i kommunens diarium.

Vänersborgarnas trygghet är en oerhört viktig fråga, den kanske viktigaste av alla. Och kanske är ordningsvakter en bra tillfällig lösning tills det har blivit ordning och reda på Polismyndigheten, så att folk vill utbilda sig till poliser och de som redan är poliser stannargatulykta kvar i yrket. För uppgiften att upprätta lag och ordning och se till att invånarna känner sig trygga är och måste vara polisens uppgift.

Däremot är det kommunens uppgift att se till att det finns ordentligt belysning på kommunens gator, parker och torg…

Kategorier:Medborgarlöfte, Polis
%d bloggare gillar detta: