Arkiv

Archive for the ‘styrning’ Category

Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser

13 januari, 2020 Lämna en kommentar

Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.

I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.

Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:

“Utveckla processägarskap”

Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:

”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”

Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.

Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.

Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:

“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”

Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:

“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”

Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:

“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”

Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.

Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:

“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”

Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)

En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…

Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.

Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.

Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.

Public Partner skriver:

“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”

Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”

Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.

Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.

Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)

En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.

Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.

Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

12 januari, 2020 Lämna en kommentar

Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.

Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:

“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:

* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess

Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. 

Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.

Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.

Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…

Public Partner uppfattar att processen:

“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”

Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:

“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”

I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).

Och sedan:

“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”

Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.

Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.

De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.

Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.

“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”

Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.

“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”

Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)

Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:

“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”

Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.

Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:

“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”

Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:

“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”

Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:

“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”

Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.

Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:

“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”

Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.

Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.

När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):

“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”

Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning av kommunen 3: BUN

8 januari, 2020 2 kommentarer

Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)

Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.

I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.

Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.

Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:

“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”

Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg. 

Konsulterna skriver vidare:

“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”

Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…

“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”

Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.

Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…

Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…

Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:

“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”

Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:

“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”

Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.

Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,

Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:

“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”

Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…

Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.

Public Partner skriver att:

“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”

“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)

Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.

Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.

Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.

Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.

Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:

“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”

Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?

Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.

Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.

“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”

Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?

Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:

“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”

Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.

Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.

Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.

Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…

Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…

I rapporten står det:

“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”

Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.

Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:

Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.

Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:

“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”

Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…

Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:

“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”

Och utvecklar det:

“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”

Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…

Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”

Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:

Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…

Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar

6 januari, 2020 Lämna en kommentar

Public Partners slutrapport av genomlysningen är alltså färdigställd och officiellt inlämnad till uppdragsgivaren Vänersborgs kommun.

I min förra blogg lämnade jag några allmänna synpunkter kring rapporten och dess tillkomst. (Se “Genomlysning av kommunen 1: Allmänt”.) Nu tänkte jag titta noggrannare på innehållet. Jag tänker dock lämna de detaljerade beskrivningarna av de enskilda nämnderna, liksom förändringsförslagen, till (minst) ett senare tillfälle.

Public Partner ägnar ett stort utrymme till att beskriva kommunen utifrån en del officiell statistik och framför allt utifrån intervjuerna med kommunens företrädare i politiken och förvaltningen. Och det har ju sina poänger att se vad som sägs under anonymitetens skydd… Konsulterna har naturligtvis också en hel del egna synpunkter.

Beskrivningarna börjar i ett kapitel som Public Partner har gett rubriken “Läget i kommunen och förmågan att i anpassa sig med hjälp av inriktning, mål och strategier”.

Public Partner menar inledningsvis att:

“De ekonomiska utmaningar som finns i Vänersborg överensstämmer i stort med hur det ser ut i riket. Det finns ett större undantag och det är kostnadsnivån för äldreomsorgen som är mycket högre än det modellberäknade värde som finns att tillgå.”

Det stämmer med äldreomsorgen, det finns det jämförande statistik med andra kommuner på. Och jag tror mig veta att detta också är något som har påtalats av kommunens ekonomiavdelning genom åren. Men det är nog ändå inte så enkelt. Jag tror t ex inte att Public Partner har gått in och studerat verksamheterna, t ex när kommunens personal möter brukarna… Därför tror jag inte heller att Public Partner kan uttala sig om kvaliteten i verksamheterna och brukarnas, och även medarbetarnas, nöjdhet. I Public Partners ögon handlar sådana här jämförelser om “effektivitet” – och pengar. För övrigt har socialförvaltningen gjort nedskärningar på äldreomsorgen.

Det framgår av intervjuerna, står det i rapporten, att flera medarbetare känner sig stolta över att Vänersborg klarade av att hantera flyktingvågen 2015. Men menar konsulterna:

“Det relativt stora flyktingmottagande som kommunen haft att hantera används som förklaring till olika former av resultat- och kostnadsavvikelse i större omfattning än vad som egentligen är riktigt sant.”

Det här vågar jag inte ha någon uppfattning om. Men jag kan inte heller se att Public Partner belägger sitt påstående. Jag vet dock att de statliga bidragen via Migrationsverket, och även reglerna, har varit en “snårskog”, som egentligen inte har varit särskilt realistisk varken mot kommunen eller de ensamkommande.

Däremot håller jag med om följande:

“Flera lyfter låga skolresultat och ett ansträngt läge i skolan som en fråga relaterat till flyktingvågen. Det är en bild som inte är helt sann. Elevresultaten i grundskolan är låga men det var de även innan 2015 och det är inte skolenheter med största mottagandet som presterar kunskapsmässigt sämst utifrån sina egna förutsättningar.”

Så är det. Men jag skulle vilja påstå att barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning är medvetna om detta, även om inte alla ledande kommunpolitiker är det…

Public Partner beskriver några allmänna förutsättningar för Vänersborg. Företaget konstaterar att Vänersborg har ett bra geografiskt – men ett komplicerat parlamentariskt läge. Det sistnämnda syftar på det “eviga” minoritetsstyret i kommunen.

Stundtals “blandas och ges” det i rapporten. Det är ibland lite svårt att se tråden i framställningen. Det står t ex om kommunens budgetarbete på flera ställen, framför allt i slutet när förändringsförslagen presenteras. Men redan i “förutsättningarna” beskriver konsulterna om vilka åtgärder som behöver vidtas. Jag sparar dock åtgärderna till senare och konstaterar att flera av de intervjuade, enligt Public Partner, lyfter fram budgetprocessen:

“som ett problem.”

Public Partner skriver:

“Dagens process upplevs dra isär organisationen och främja ”spel och taktik”. Det kan handla om att processen bjuder in till att fokusera på ekonomiska brister istället för balanserade möjligheter eller att det lönar sig att ropa högt efter ytterligare resurser.”

Det är en allvarlig kritik som har kommit fram i intervjuerna. Rent spontant känns det som om orden kommer från tjänstemännen. Det skulle ju vara lätt för de ledande politikerna att helt enkelt kalla till möten och diskutera en kommande budget. Men visst, det hade varit intressant att få veta vem som har uttryckt detta – och vem som anses “ropa högt” och vem som “spelar och är taktisk”…

Tanken slår mig också att det kan vara själva budgetprocessen som åsyftas.

Budgetprocessen börjar nämligen alltid med att kommunstyrelsen fastställer ramarna för alla nämnder. Då visas en “dövhet” och en tuffhet i överkant. Sedan behandlas ramarna i nämnderna och då betonas “sakligheten” och behov anmäls. Efter det beslutar kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och då betonas helheten, dvs ramarna slås fast, ibland med några “små erkännanden” av nämndernas behov för att visa på “insikt”…

På ett annat ställe i rapporten står det:

“budgetprocessen snarare lett fram till taktiskt beteende än en kultur av att leverera god analys för förändring.”

Kan det vara en iakttagelse (från en tjänsteperson?) av att de få gånger betongpartierna inte är överens om alla detaljer, så spelar de hellre ett spel om vem som ska vinna nästa val än att se till Vänersborgs bästa…?

I kapitlet “Förmåga att organisera arbetet för att på bästa sätt understödja verksamheters syfte och mål” fortsätter Public Partner att beskriva kommunen, denna gång beskrivs själva förvaltningsorganisationen:

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att både politiker och tjänstemän ser dessa stuprör. Och alla är nog övertygade om att åtminstone delar av verksamheterna borde organiseras på andra sätt. Det torde dock vara lättare sagt än gjort… 

Public Partner fortsätter att beskriva förvaltningsorganisationen. Mycket kritik riktas mot kommunstyrelseförvaltningens roll. Och redan här kommer förslag till lösningar och åtgärder. Fast de borde sparas till slutkapitlet…

Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad för att på bästa sätt nå framgång i tvärsektoriella frågor. Dess förvaltning tar idag påfallande lite ägarskap i de processer som man har att hantera för hela kommunen, det gäller såväl ledningsprocesser som stödprocesser. Förvaltningen är inte heller koordinerad internt mellan dess olika funktioner kring hur de ska arbeta med övriga organisationen.”

Det är nog helt riktiga iakttagelser som konsultföretaget gör utifrån intervjuerna. På samma sätt är det med kommunstyrelsen – en i Vänersborg tämligen meningslös och mycket dyrbar politisk institution anser jag. (Alla ledamöter, inklusive ersättarna, har ett sammanträdesarvode för varje timme och halvtimme. Varje ordinarie ledamot i kommunstyrelsen har dessutom ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån) utan krav på motprestation. Detta gäller inte våra tre heltidsavlönade kommunalråd.)

Konsultföretaget skriver också:

“Vi ser att det finns en utbredd vilja att kommunstyrelsen ska ta en tydligare ledarroll.”

Det var intressant. Jag har faktiskt bara hört vänsterpartister uttala detta tidigare….

Det finns dock hopp skriver Public Partner:

“Under den mängd möten och intervjuer som vi har hållit under 4 månader så uppfattar vi en samsyn i form av att det ”nu är ett bra läge”. Det gäller möjligheten att komma fram kring viktiga övergripande politiska frågor och att bli framgångsrik med att jobba i tvärsektoriella frågor.”

Se där. Och anledningen till det är att många lyfter fram att:

“det idag finns en ledning för kommunstyrelsen som är för samarbete och som söker nya former för att leda det politiska systemet.”

Om det är någon som “söker nya former” i kommunstyrelsen låter jag vara osagt, det har jag inte sett (inte ännu kanske ska tilläggas), men visst är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en betydligt öppnare och mer lyssnande samtalspartner än sin föregångare… Men det är inte bara ord och samtal som gäller, utan till syvende og sidst handling…

Slutrapporten fortsätter sedan med en detaljerad beskrivning av de enskilda nämnderna – för att sedan avslutas med förändringsförslagen. Men det får jag jobba vidare med och redovisa senare.

Till sist rekommenderar jag en läsning av “Runes” kommentar på min förra blogg. Den är läsvärd, vilket inte betyder att jag håller med om allt hen skriver. Du kan läsa kommentaren här.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning av kommunen 1: Allmänt

5 januari, 2020 1 kommentar

Det har nog inte undgått några politiskt intresserade vänersborgare att det under hösten har pågått en så kallad genomlysning av Vänersborgs kommun. Den har genomförts av konsultföretaget Public Partner.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om genomlysningen och senast var den 5 december. (Se “Gårdagens sittning med KS”.) Det var i samband med att Public Partner hade det slutliga “dialogmötet” med kommunstyrelsen. Företaget hade också ett likadant möte med tjänstemännen senare samma dag. På dessa möten presenterade Public Partner det preliminära “slutresultatet” så att politiker och tjänstemän skulle få en sista möjlighet att reagera och komma med synpunkter.

Genomlysningen bestämdes av kommunfullmäktige i samband med beslutet om Mål- och resursplan 2019-2021. De styrande partierna och den borgerliga oppositionen visade redan vid beslutstillfället att de satte stor tilltro till och framför allt stora förhoppningar på en genomlysning. Den skulle liksom hjälpa kommunen att bli effektivare, dvs ytterst att spara pengar. De här förhoppningarna, eller ska man kalla det önsketänkanden, har sedan hörts vid många tillfällen då kommunens budget eller ekonomiska situation har diskuterats. Det är nästan så att hänvisningarna till genomlysningen har lagt “locket på” för seriösa diskussioner…

Det övergripande uppdraget för genomlysningen formulerades så småningom till:

”I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organiseras sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Nu har Public Partners slutrapport av genomlysningen kommit.

Rapporten är på 28 sidor. (Du kan ladda ner den här.) Den beskriver tämligen noggrant “läget” i den kommunala organisationen, hur den är uppbyggd och hur själva det kommunala arbetet organiseras. Arbetet i de enskilda nämnderna beskrivs omfattande och detaljerat. Utifrån beskrivningarna dras sedan slutsatser och hela rapporten avslutas med fem förändringsförslag. Det kan väl sägas att rapporten är ganska tydlig i sin kritik och bedömning av arbetet och organisationen i Vänersborgs kommun. 

Det jag saknar rent metodiskt är att det enbart är “betongpolitiker” som intervjuas, dvs de politiker som styr Vänersborg genom att de sitter i nämndernas och styrelsernas presidier. Dessa politiker är arvoderade, träffar varandra regelbundet i kommunhuset och kommer ofta överens om den politiska inriktningen redan innan nämnder och/eller kommunfullmäktige sammanträder. Och nästa mandatperiod byter samma personer stolar med varandra… Det råder alltså ofta en stor samsyn mellan dessa politiker. Därför skulle jag ha velat se att politiker utanför maktens kretsar hade fått tillfälle att utveckla sina synpunkter i intervjuer.

Det är egentligen på samma sätt på tjänstemannasidan. Det är bara chefer som har kommit till tals:

“Intervjuer av … förvaltningschefer, avdelningschefer, förbundschef och bolags-VD. [Och] fokusgrupper med ett 20-tal enhetschefer”

Genomlysningen hade säkert gett ett bredare och därmed riktigare perspektiv om “vanliga anställda” hade fått komma med synpunkter…

 Det är möjligt att kommunens betalning inte räckte till fler intervjuer, men det känns som om Public Partners faktainsamling och därmed slutsatser får, så att säga, “en viss slagsida” med denna inriktning på intervjuerna… Slutsatserna och rekommendationerna stannar vid förändringar inom systemet.

Jag skulle ha velat se en genomlysning som också går “utanför ramarna”. Som liksom ifrågasätter själva grunderna för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Som ifrågasätter NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. En genomlysning som rekommenderar något annat än den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Eller som en av kommunens chefstjänstemän sa på Public Partners dialogmöte med kommunstyrelsen:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Jag kommer att skriva fler bloggar om Public Partners slutrapport och vad den egentligen har kommit fram till. Men redan nu skulle jag vilja flika in en stor “taktisk miss” med hela genomlysningsprocessen. Det är dock något som inte Public Partner kan lastas för. Jag tänker naturligtvis på avskedandet av kommundirektör Pascal Tshibanda. 

Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman. Det är hen som är den högste chefen för alla förvaltningschefer, tjänstemän och anställda, både innanför och utanför kommunhusets väggar. Det är hen som är ansvarig för den kommunala organisationen och för hur arbetet fungerar och utförs. Kommundirektören har med andra ord en nyckelroll i hela genomlysningen och arbetet med det förändringsarbete som Public Partner föreslår ska genomföras.

Och precis när denna genomlysningsprocess gick in i sin aktiva process, så avskedade alltså kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), med uppbackning och stöd av de andra kommunalråden, den sittande kommundirektören. Vem ska nu vara chef och driva de förändringar som föreslås? Rekryteringen av en ny kommundirektör går vad jag förstår in i sitt slutskede, om den inte redan har gjort det. Men vad tycker den blivande kommundirektören om genomlysningen? Och hur ställer sig en ny kommundirektör till att driva igenom något som hen inte på något sätt ha varit en del av?

Det kanske till och med blir så att hela genomlysningen kommer att läggas i en skrivbordslåda…

PS. Lutz Rininsland har skrivit en blogg om genomlysningen: “Vilket blir nästa steg?”.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 202
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Gårdagens sittning med KS

5 december, 2019 2 kommentarer

Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS) höll på till kl 15.10. Och som vanligt bestod en stor del av mötet av information. …och som vanligt lyste de politiska diskussionerna med sin frånvaro. Men jag börjar bli van, det är så det går till. Inga politiska diskussioner i kommunstyrelsen, inga diskussioner i kommunfullmäktige. Politiken bara rullar på… 

Det är väl inte konstigt att man undrar vem som bestämmer i Vänersborg, om det verkligen är politikerna… Ofta får jag känslan av att det faktiskt är tjänstemännen. Det tjänstemännen inte tar med i t ex underlagen, det finns inte… Underlagen läses i bästa fall igenom av politikerna, och det finns de som anser att det är en bedrift i sig. Visar någon politiker tveksamhet, ifrågasätter, framför en annan uppfattning eller föreslår något annat – då råder ofta tystnad. Och så röstar betongpartierna som tjänstemännen har föreslagit – mot kritiska politiker eller partier. Det kanske i och för sig är vanligare i fullmäktige än i kommunstyrelsen – i kommunstyrelsen klubbas ärenden till 95% utan några kommentarer överhuvudtaget.

Gårdagen hade en “annorlunda” information. Konsultföretaget Public Partner hade 2,5 timme till förfogande för att redogöra för den pågående genomlysningen som företaget genomför. Vi var väl flera som trodde att slutrapporten skulle presenteras. Men så blev det inte. Ledamöterna och ersättarna fick reda på att slutrapporten kommer någon gång före jul. Gårdagens “dialogmöte” var en del av själva processen, även om det var en del av avslutningen.

I och med att genomlysningen närmar sig slutet så fick kommunstyrelsen trots allt reda på vartåt “det lutar”. Public Partner gjorde nämligen ett antal “inspel” och så fick ledamöterna reagera och diskutera i 5-10 min vad de (vi) tyckte. 

Det här är företagets förändringsförslag:

  1. “Förändra budgetprocessen”
  2. “Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den”
  3. “Utveckla processägarskap”
  4. “Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under kommunstyrelsen”
  5. “Sammanhållen beredningsprocess”

Varje förändringsförslag konkretiserades i ytterligare punkter – se bilderna nedan:

Sedan fördjupade sig Public Partner i speciellt två av punkterna.

Först var det om en förändrad budgetprocess. Konsulterna menade att alla, både politiker och förvaltningar, ska vara med och arbeta med helheten. Alla ska vara delaktiga i processen och det ska vara mer dialog och mindre debatt. Man ska göra en gemensam analys och komma överens var vi är och vart vi ska.

Det tyckte jag var tämligen kloka ord. En sådan gemensam budgetprocess skulle jag välkomna. Det tycktes också som om de flesta deltagarna var ganska positiva till förslaget.

Den andra fördjupningen handlade om att “ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under kommunstyrelsen”. Här var nog deltagarna inte riktigt lika positiva, men det fanns både positiva och mer kritiska röster.

Public Partner förespråkade att kommunens olika förvaltningar, t ex social-, samhällsbyggnads-, barn- och utbildningsförvaltningarna, skulle slås samman till en stor förvaltning. Som skulle hamna direkt under kommunstyrelsen. På det här sättet skulle helhetsperspektivet bli bättre, och även underlagen och verkställigheten skulle bli det. I den här organisationen skulle de “traditionella” politiska nämnderna kunna finnas kvar.

Jag vet inte vad jag anser. Och jag vet inte heller hur en eventuell förändring skulle gå till och vilka som skulle leda denna. Det var det också flera av deltagarna som undrade. En chefstjänsteman ansåg att:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Det var ett mycket viktigt påpekande tyckte jag.

Public Partner tog också upp punkten “klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den”, även om den tidsmässigt inte fick lika stort utrymme.

Skolan togs upp som exempel. Orsaken till det var troligen därför att det finns en särskild skrivning i budgetbeslutet från nov 2018:

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Public Partner jämförde med en annan kommun som var i en liknande situation när det gällde elevernas skolresultat. Även om socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inte trodde detta. Nyberg sa inför församlingen att Vänersborg låg på ungefär plats 90 av Sveriges 290 kommuner. 

Ooops…

Det var många som höjde på ögonbrynen, visste inte socialnämndens ordförande tillika ledamot i kommunfullmäktige att Vänersborg låg betydligt sämre till? Vänersborg hamnade på plats 237 av 290 kommuner i “Lärarförbundets Skolranking 2019”. (Här kan du också läsa om Skolverkets statistik “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Är okunskapen så utbredd bland fullmäktiges styrande politiker så kan jag förstå att kommunfullmäktiges ledamöter t ex sa nej till barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar i onsdags… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)

Public Partner menade att skolutveckling var en uppgift för hela organisationen och arbetet borde ledas av kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Det är helt riktigt att hela organisationen bör vara engagerad, men jag vet inte om jag anser att arbetet måste ledas av just kommunstyrelsen…

Efter en sådan här sittning med Public Partner så skulle man kunna förmoda att kommunstyrelsen fortsatte att diskutera företagets förslag till förändringar. Ur politisk synvinkel… Och med ambitionen att försöka komma överens från början… Men så blev det inte. Inte ett ord nämndes om de tämligen radikala förslagen.

I stället fick kommunstyrelsen ännu mer information.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Vänersborg och Vargön ska ut på samråd mellan den 16 dec-21 feb. Då har alla vänersborgare och vargöbor möjlighet att lämna synpunkter. (Det blir antagligen också information på kommunens födelsedag i början av februari.)

Jag ställde några frågor. (Se “Höstens sista KS”.) Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) jämförs med ett ”nollalternativ” helt enkelt för att visa vad som blir resultatet om inte FÖP:en antas. När FÖP:en talar om “måttliga negativa konsekvenser”, vilket torde vara en politisk/ideologisk fråga, så hade en konsult bestämt detta. Dock skulle noteras att FÖP:en är en “mjukare styrning” och att andra beslut kan fattas senare. Den som föredrog ärendet höll med om att större tyngd kunde ha lagts på klimatbelastningen. Men kommunen har en en marknad att förhålla sig till. Kommunen kan också styra på andra sätt, med t ex markanvisningar.

Som sagt, allmänheten kan snart börja lämna synpunkter direkt till kommunen.

Kommunen kastar möbler varje år. Gamla möbler förvaras i källare, vindar och andra lokaler lite överallt i kommunen. Samtidigt köps det in nya möbler för 10,3 milj kr varje år. Nu ska kommunen starta ett projekt där deltagare på AME ska renovera möbler som inte används. Projektet låter mycket spännande. Det kommer att ge deltagare på AME meningsfull sysselsättning samtidigt som kommunen kan spara stora pengar. För att inte prata om miljön…

Det blev en del frågor kring reservkraftverk när förvaltningschefen för samhällsbyggnads presenterade Oden-köket…

Efter all information avverkades dagens beslutsärenden i rasande fart. Ordförande Benny Augustsson (S) fick bara stanna upp i två ärenden. Jag frågade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) om källsortering i utemiljöer och fastighetsnära insamling (FNI). (Se “Höstens sista KS”.)

Om FNI sa Wiklund att det är förpackningsindustrierna som enligt (kommande?) lagstiftningen ska ha ansvaret. Det pågår pilotprojekt, men flera kommuner, däribland Vänersborg, vill utvärdera dessa innan man går vidare. När det gäller utemiljöer, som t ex Ursand, så är det fastighetsägaren som har ansvaret. Det är lite tråkigt att Vänersborg sällan tar täten för något nytt…

Wiklund tyckte att jag skulle prata med min representant i samhällsbyggnadsnämnden. Jag ska göra det. Det var nästan så att man kunde tro att det var jag som var miljöpartiets ledamot i kommunstyrelsen…

Det blev också ett kort avbrott i ärendet om Vattenpalatset. Henrik Harlitz (M) tyckte nämligen att det var spännande att det fanns indexuppräkning på förlusttäckningsbidrag. Och det är det. Det är nog så att det beror på några slags juridiska finesser. Harlitz påpekade dock att det inte finns några andra kommunala bolag där man gör på liknande sätt.

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är inte förrän den 29 januari.

KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning

27 augusti, 2019 1 kommentar

Idag hade kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Det märktes att det var ett extra möte, det var nämligen ovanligt många frånvarande. Jag tror att det berodde på att informationen om mötet helt enkelt inte hade nått fram till alla ledamöter. Och att inte riktigt alla läser min blogg…

Rent beslutsmässigt gjorde det inte så mycket eftersom inga beslut togs. Det var ”bara”, som jag skrev om i söndagens blogg (se ”Extra KS: Genomlysning”), information och utbildning.

På förmiddagen informerade förhandlingschef Kent Johansson om kommunens arvodesregler och kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén om kommunikation. Sedan avslutades förmiddagen med en webbaserad utbildning om kommunal juridik, typ om Regeringsformen och Kommunallagen. Det är för övrigt en utbildning som alla förtroendevalda i nämnder och styrelser ska genomgå.

När det gällde kommunikationsavsnittet så blev det ett längre samtal kring varför det är viktigt att lyfta fram goda exempel från och i kommunen. Och det är klart att det kan vara viktigt för att få folk att bo kvar och dessutom att få andra att flytta till Vänersborg. Dessutom ansåg flera politiker att det var viktigt att skapa stolthet för kommunens personal för att de arbetar i kommunens tjänst. Ett annat skäl var att invånarna också ska se att de får valuta för sina skattepengar, vilket bygger förtroende hos allmänheten.

Goda exempel menade politikerna kunde vara att visa vad som har beslutats och att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut. Det kan också vara att lyfta fram det som i vardagen gör att kommunen fungerar, t ex att sopkärl töms och att rent vatten kommer ur kranarna. Men också att t ex nya skolor byggs.

Det var med andra ord väldig fokus på just goda exempel, men jag kunde väl för en gångs skull hålla med Kurt Karlsson (SD). Han sa att ett sätt att göra Vänersborg bättre är faktiskt att ta fram det negativa. Fast jag tror att Karlsson och jag tänkte på helt olika saker…

Det hade egentligen varit intressant att veta vad kommuninvånarna hade för syn på de goda och mindre goda exemplen. Vad är viktigast att lyfta fram? Och vilka goda exempel är det som ska belysas? Eller är de negativa exemplen viktigare?

Alla var överens om att det är viktigt att kommunen kommunicerar med sina invånare. Det tycker jag också…

På eftermiddagen var det så dags för Mats Carlström från konsultföretaget Public Partner att berätta om hur genomlysningen av kommunens styrning och ledning ska gå till.

Carlström gjorde ett mycket kunnigt och kompetent intryck. Han var dessutom med vid genomlysningen av IT-enheten (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Det var i samband med den stora IT-kraschen den 20 december 2016, så han har en viss erfarenhet av Vänersborg. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.) På gott och ont.

Carlström började med att presentera det uppdrag som Public Partner har fått av kommunen:

”Vänersborgs kommun står inför en rad komplexa samhällsutmaningar som direkt eller indirekt kommer att påverka kommunens arbete och ekonomi.
I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen:
Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

När genomlysningen dessutom ska leda till förslag för:

ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde”

Så kan det naturligtvis finnas anledning att dra öronen åt sig. Det här språket, ”begränsade ekonomiska resurser”, ”ökad effektivitet” och ”förbättrad ekonomisk hushållning” brukar handla om besparingar och nedskärningar i verksamheterna…

Men det nämnde inte Carlström. Public Partner är så professionellt så det föregår inte genomlysningen. Som för övrigt började idag och som ska vara färdig och redovisas i oktober.

Det blev en del diskussioner i grupp och därefter sammanfattningar, där grupperna redovisade vad de kom fram till. Det fanns uppenbarligen stora förväntningar på vad genomlysningen ska leda fram till…

I vår grupp hade vi förväntningar på en genomlysning av kommunens ”modell för ekonomisk resursfördelning”. Som det är nu får nämnderna/verksamheterna en ekonomisk tilldelning utifrån vad tilldelningen var förra året, ibland lite mer, ibland lite mindre – eller mycket mindre. Och tilldelningen förra året utgick från tilldelningen året innan… Och så vidare… Efter att budgeten har tagits så diskuteras sedan kommunens mål… Lite bakvänt kan tyckas…

Det är som Tove af Geijerstam (L) sa vid redovisningen:

”Vi har ingen modell.”

Vår grupp, liksom de flesta andra, tyckte att en genomlysning av kommunens organisation skulle prioriteras. Det borde finnas en bättre och mer ändamålsenlig organisation. Flera tyckte att det tänktes för mycket utifrån nämnderna och verksamheterna, så kallat ”stuprörstänk”, i stället för att se kommunen som en koncern, som en helhet.

”Går det att samordna t ex administrationen?”

Undrade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Kommunen har ju samordnat förvaltningen av lokaler och det har blivit lyckat. Går det att samordna kommunens mål med social integrering eller med målet att höja skolresultaten? Undrade andra.

Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M) redogjorde för ett avskräckande exempel. Det kostar upp till 100 kr för varje faktura i interndebiteringen, dvs när en nämnd/förvaltning skickar en faktura till en annan nämnd/förvaltning. Och om fakturan är mindre än 100 kr så är det ju en ren ekonomisk förlust att fakturera en annan nämnd/förvaltning. Överhuvudtaget är det interna kommunala ”köp-och-sälj-systemet” något som borde sättas under lupp. Tycker jag.

Det framfördes också, i dessa tider av bristande ekonomiska resurser, att det borde tittas på vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som inte är det. Och kanske kunde de icke-lagstadgade uppgifterna skötas av någon annan aktör än kommunen.

Fast Benny Augustsson lämnade en brasklapp:

”Skulle kommunen bara syssla med vård, skola och omsorg så har vi snart inga invånare.”

Dan Nyberg (S) efterlyste en genomlysning av arbetssättet och undrade om det inte fanns effektivare sätt att arbeta. Och nämnde t ex robotar. Jag tror att Nyberg tänkte på personalen och arbetet inom socialförvaltningen.

Det är väl ingen överdrift att konstatera att förväntningarna på Public Partner är stora, mycket stora. Jag undrar om de har en chans att tillfredsställa alla önskemål. Och då fanns det ändå ännu fler förväntningar… Här kommer ett axplock (OBS! Inga ordagranna citat, därför sätter jag inte heller ut några namn.):

  • ”Det är viktigt med en tydlig och stark ledning. Kunde inte Public Partner titta på detta?”
  • ”Hur skapar vi resurser för förändring? Vi är dåliga på långsiktiga investeringar. Det blir dyrt och ostrukturerat.”
  • ”Budgetprocessen och skolans läsår är inte i samklang.”
  • ”Det förvaltningarna gör ska alltid härledas till politiska beslut.”
  • ”Kan inte Public Partner titta på en alternativ form av kommunal styrning, den så kallade tillitsbaserade styrningen?”

Den sista frågan ställde jag. Carlström från Public Partner kände naturligtvis till denna styrningsmodell. (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”.)

Det är intressant att just två socialdemokrater hade förväntningar om att arbetet med genomlysningen skulle kunna upprätthålla de goda politiska relationerna och att vi tillsammans ska hitta en strategi för att bli överens om vart kommunen ska.

Lutz Rininsland (V) efterlyste under den förra mandatperioden detta vid ett flertal tillfällen och kanske har hans tankar nu slagit rot. Men det var nog snarare så att det var en önskan från socialdemokraterna om att ”betongpartierna” ska komma närmare varandra…

Det ska bli mycket intressant att se vad Public Partner kommer fram till för slutsatser av sin genomlysning.

Kategorier:KS 2019, styrning
%d bloggare gillar detta: