Arkiv

Archive for the ‘styrning’ Category

KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet

27 januari, 2023 Lämna en kommentar

Det var många ärenden på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Jag redovisade några ärenden i min förra blogg. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.)

IT-chef Jörgen Haglund och digitaliseringschef Fredrik Carlsson höll i en längre föredragning om “IT och digitalisering”. Digitaliseringen är en av kommunens största utmaningar inledde kommundirektör Lena Tegenfeldt informationen med. Och det är nog helt korrekt.

IT- och digitaliseringschefens budskap var att digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling. Därför är det verksamheterna “längst ut i kedjan”, som är de viktigaste i sammanhanget. Det är personalen “på golvet” som ska vara “motorn” i processen, inte kommunens IT-enhet. Det ska leda till automatisering eller innovation. Digitaliseringen kostar naturligtvis pengar – och det behövs större satsningar i kommunen.

Det var en fantastiskt bra och klargörande information.

Förslaget till ny organisation för turismutvecklingen på Halle- och Hunneberg var ett av gårdagens alla viktiga ärenden. Kommundirektör Lena Tegenfeldt och Margareta Hallin, ordförande i Visit Trollhättan/Vänersborg AB, började med att informera.

Det är tänkt att Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt aktiebolag som ska arbeta för att bergen ska bli en “exportmogen destination för det rörliga friluftslivet”. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra och uppgå i det nya aktiebolaget. Dessutom ska Trollhättan och Grästorp ingå ett samverkansavtal för att delta i verksamheten, och även att vara med i finansieringen.

Det var diskussion kring varför ett nytt bolag skulle bildas och varför inte Kungajakt- och Viltmuséet istället ombildades. Men det fanns tydligen ett stort värde med en nystart. Naturskolan ska läggas ner av det nya bolaget. Det har det varit en del skriverier i TTELA om. Ingen av kommunerna vill vara med och finansiera en sådan verksamhet. Muséet ska vidare omvandlas till ett “Visitor Center” är det tänkt. Det framfördes att det vore tråkigt om muséet helt skulle avvecklas. Där flikade Mathias Olsson (SD) in att det till stor del var ett mossigt museum… Det försäkrades att delar av muséet ska behållas.

En enig kommunstyrelse röstade på att ett nytt bolag skulle bildas enligt det liggande förslaget. Ärendet avgörs senare i kommunfullmäktige.

Det lades fram ett förslag på en del organisationsförändringar i kommunen. Det gällde olika kommunala grupper och råd. Orsaken var, menade kommundirektör Tegenfeldt, att begränsade resurser måste omfördelas för att räcka till. Det skulle ske en kraftsamling mot inriktningsmålen. Dessutom ansåg kommunens chefer att antalet kontaktytor måste minskas, det var inte alltid effektiva möten.

Det följdes av ett antal val, men i de grupper och råd där förändringar skulle ske skulle val hållas senare. Det valdes representanter till Konsumentutskottet, Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, Dalslands Kanal AB, Kooperativ utveckling Fyrbodal, Kommunala pensionärsrådet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Vänerns vattenvårdsförbund, Wargön Innovation, Göta älvs vattenråd och några till. Ja, ganska många fler faktiskt. Det kan noteras att en vänsterpartist valdes till PFU (Personal- och förhandlingsutskottet). Det var Gunilla Cederbom. 

Ett tidskrävande ärende var den nya styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun. Fördelen med den nya modellen är enligt förslaget, i korthet:

“… att förstärka den politiska styrningen, förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan politik och förvaltning och mellan de olika politiska beslutsnivåerna inom ramen för styrning. Utrymme för systematisk grunduppdragsuppföljning har skapats, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet har stärkts liksom förutsättningarna för långsiktig planering.”

Ärendet föregicks av en workshop om något som kallades “politisk situationsanalys”. Det var utvecklingsledare Anna Helena Wiechel som höll i trådarna.

Kommunstyrelsens politiker delades upp i fyra grupper som skulle diskutera utmaningar som Vänersborg står inför utifrån fyra “trender”. Trenderna var “Ökat behov av livslångt lärande”, “Användarna driver teknisk utveckling”, “Ökad polarisering och utsatthet” och “Komplexa samhällsutmaningar kräver nya arbetssätt”. Jag var med i gruppen polarisering och utsatthet. Där fanns det en hel del att diskutera och det var intressanta diskussioner med representanter från andra partier.

När beslutet om styr- och ledningsmodellen skulle fattas hade Lena Eckerbom Wendel (M) en hel del ändringsförslag. Egentligen har Eckerbom Wendel en annan grundsyn tror jag, där hon bland annat vill vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. Eckerbom Wendels inlägg fick i varje fall kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att bli, så att säga, “något engagerad”. Han tyckte att mängden av alla ändringsförslag var:

“totalt respektlöst mot förvaltningarna.”

Det hettade alltså till, men kommunstyrelsens beslut blev ändå att föreslå kommunfullmäktige att anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det tidigare, och nuvarande, begreppet “mål- och resultatstyrning” ska därmed vara ett minne blott.

Jag är emellertid inte helt säkert att det blir så “enkelt”. I kommunfullmäktige räcker det med att 1/3 av ledamöterna begär återremiss för att ärendet ska skickas tillbaka för ytterligare beredning…

Det blev lite samma diskussion på det följande ärendet, “Struktur för styrande dokument”. Kommunstyrelsen bestämde sig även här för det liggande förslaget, och gick därmed inte på Lena Eckerbom Wendels linje med ändringsförslagen. Detta ärende går dock inte vidare till fullmäktige.

Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen från Vänsterpartiet om att utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning.

Det var en besvikelse. Det är en motion som är viktig för Vänsterpartiet. Den ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det ger tid och utrymme för t ex kontakter med andra partier. På något sätt måste jämställdhetsfrågan lyftas i kommunen. Jag yrkade i varje fall bifall till motionen i kommunstyrelsen.

Anm. Det blev ytterligare en blogg om kommunstyrelsens sammanträde – se ”KS (3): Vattenpalatset, flygplats, avslag och Korseberg”.

Om KS 9/11

10 november, 2022 Lämna en kommentar

När klockan precis hade passerat 14-slaget tackade ordförande Benny Augustsson (S) alla deltagare för det goda samtals- och diskussionsklimatet i kommunstyrelsen (KS) – och slog klubban i bordet.

Och det stämde väl i stort sett. Det var bara Mathias Olsson (SD) som var dum. Han hade synpunkter på att undertecknad Kärvling (V) satt på fel plats i sammanträdesrummet. Olsson tyckte nämligen att jag skulle veta min plats som ersättare och inte sitta vid samma bord som de ordinarie. Jag flyttade mig, ville ju inte utmana den informella hierarkin…

Kl 11.00 fick jag dock hoppa in som ordinarie istället för Medborgarpartiets ledamot som var tvungen att avvika. Då äntligen fick jag känna mig lite mer som jämlik deltagare i kommunstyrelsen… Det fanns emellertid de som hade teorin att Olsson utmärkte sig med sitt pedantiska ordningssinne för att han ansåg att jag bloggade alldeles för lite om honom. Efter dessa rader om Olsson kanske han tillåter att jag får sitta vid de ordinaries bord nästa sammanträde.

Det var som jag skrev i tisdagens blogg (se “Imorgon KS (9/11)”) väldigt mycket information. Upp till 75% av mötestiden gick åt till att lyssna. Och inget ont med det. Det var en mycket givande och lärorik information som gavs. Det är egentligen synd att den inte spelas in och visas för andra intresserade. Det är svårt, eller omöjligt, att återge all information till t ex sina partikamrater – eller i en blogg.

En stor del av information handlade om det nya förslaget för “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)

Lena Eckerbom Wendel (M) är sannolikt den politiker i kommunstyrelsen som är allra mest intresserad och påläst i frågor om styrning, ledning, utvärdering osv. Hon yrkade att förslaget skulle återremitteras. Det kanske inte är den sortens läsning som intresserar majoriteten av mina bloggläsare allra mest, men Eckerbom Wendels motivering till yrkandet är viktig och intressant.

“Verktyget vi politiker har för att genomföra det vi gick till val på är kommunens system för styrning och ledning. Detta system måste vara uppsatt så att det lägger ansvar och ansvarighet på rätt ställen, och så tydligt att vi alltid kan peka på den som har det yttersta ansvaret och den som har ansvaret för att utföra. Detta är särskilt viktigt för det lagstadgade grunduppdraget.

Delar av verksamheten har krav på sig att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (Se t.ex. SOSFS 2011:9 som gäller för socialnämnden.) Det är helt självklart att kommunens system för styrning och ledning även inkluderar kvalitetsledningssystemen och inte ställer dessa vid sidan av. Sannolikt kommer vi spara in 10-20 procent av kommunens kostnader om fler nämnder än de som har krav på kvalitetsledning får verktyg att ta sitt ansvar genom ett gemensamt angreppssätt för kvalitetsledningssystem.

En av anledningarna till att det politiska engagemanget minskar i Sverige är att man som enskild förtroendevald inte ser att man har några påverkansmöjligheter på det som ligger nära kommuninvånarna; därför behöver styr- och ledningssystemet innefatta hela verksamhetens styrning och ledning.

Jag yrkar att ärendet ska återremitteras för att:

  • Beskriva likheter och skillnader med det nu gällande ledningssystemet som grund för förståelse av vad ändringen innebär 
  • Komplettera det kommunöveripande systemet för styrning och ledning så att även påbjudna kvalitetsledningssystem omfattas
  • Beskriv de styrande dokumentens betydelse inom kommunens system för styrning och ledning
  • Remittera förslaget till system för styrning och ledning till demokratiberedningen – och dessutom till de nämnder som har krav på kvalitetsledningssystem.”

Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning, dock ingen votering, om en återremiss. Det hör till saken att hade inte kommunstyrelsen fattat detta beslut så hade återremissen gått igenom i kommunfullmäktige istället. I kommunfullmäktige krävs det nämligen bara 1/3 av rösterna för en återremiss, och det hade yrkandet fått eftersom även Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Då kanske hela ärendet hade försenats 1-2 månader i onödan…

Som en följd av kommunstyrelsens beslut så blev det återremiss även i ärende 6 “Struktur för styrande dokument”. Ärendena hörde liksom ihop. Däremot beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta “Policy för medborgardialog i Vänersborgs kommun”. (Dokumentet kan laddas ner här.) Det hörde till stor del också ihop med styrning och ledning, men var ändå fristående. 

Kommunstyrelsen fattade beslutet att budgetprocessen i fortsättningen ska se ut som den har gjort de senaste åren, dvs att budgetbeslutet tas i juni. Det var bara två vänsterpartister, James Bucci och Marianne Ramm, som yrkade på att ett beslut i november var att föredra.

Sedan klubbades ärendena i rask takt. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 800.000 kr i tilläggsbudget 2023 till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” och kommunen ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren. Kommunstyrelsen föreslog vidare enhälligt kommunfullmäktige att skattesatsen nästa år ska vara oförändrad – 22:21, att partistöd ska betalas ut också 2023, att samhällsbyggnadsnämnden får de extra pengar som behövs för att bygga färdigt Holmängenskolan, att ansöka hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Grunnebo, att anta reviderad Pensionspolicy och att medborgarförslaget om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk ska anses besvarad.

Till sist.

Ordförande Benny Augustsson (S) informerade att det var en hel del diskussion kring ekonomi när ägarsamrådet för Kunskapsförbundet Väst hade möte. Det verkade, som jag uppfattade det, som att förbundet kommer att behandlas på samma sätt som Trollhättans och Vänersborgs nämnder och styrelser när det gäller pensionspengar och annat. Samarbetskommittén Trollhättan/Vänersborg hade diskuterat hamnfrågan. Det finns fortfarande många frågetecken berättade Augustsson, men det verkar som om hamnen i Trollhättan kommer att få en betydligt ökad verksamhet i framtiden. Och vem vet, tänker jag, då kanske hamnen i Trollhättan också får möjlighet att ta hand om “godset” från Vargön Alloys…

Det var ett lugnt och stilla sammanträde med kommunstyrelsen. Det var som sagt bara Mathias Olsson (SD) som var dum…

Kategorier:KS 2022, styrning

Imorgon KS (9/11)

8 november, 2022 1 kommentar

Imorgon onsdag har kommunstyrelsen (KS) sitt näst sista sammanträde för år 2022. 

Det är ganska många ärenden på dagordningen. Flera av dem handlar till stor del om hur kommunen ska fungera och ledas. Och som vanligt kommer de flesta av ärendena att gå vidare till kommunfullmäktige (KF), där de slutligen ska avgöras.

Morgondagens dagordning har följande utseende:

Sammanträdet inleds som vanligt med flera informationspunkter. Eller inleds… En stor del av hela sammanträdet upptas helt enkelt av information. Och så är det alltid med kommunstyrelsens möten.

Förutom att kommunalråden informerar om vad de har gjort sedan sist och kommundirektör Tegenfeldt tar upp vad som har gjorts och är på gång i förvaltningen, så ska ledamöter och ersättare få information om “Antagande av riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”, “Medborgardialog som en del i styrningen”, “Omvärldsanalys och situationsanalys”, “Struktur för styrande dokument”, “Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2024–2026” och “Revidering – Pensionspolicy 2023”.

På det förra KS-sammanträdet, i oktober, informerades om kommunens styrning och ledning. Denna gång ska KS, efter mer information, fatta ett “vägledande” beslut till kommunfullmäktige. Det är alltså KF som fattar det slutliga beslutet.

Några av de förändringar som görs i de riktlinjer som ska ligga till grund för kommunens nya styr- och ledningsmodell är positiva. Modellen är formaliserad och dokumentet är enkelt och tydligt. Det var en nödvändig och bra förändring. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)

Kommundirektör Tegenfeldt beskriver i punktform de innehållsliga förändringar som görs i den nya modellen:

  • “Bredda beskrivningen från mål- och resultatstyrning till styr- och ledningsmodell”
  • “Tydliggöra politisk inriktning – Politisk plattform”
  • “Införa relevanta styrdokument kopplat till inriktningsmål”
  • “Målvärden på kommunfullmäktigenivå”
  • “Uppdrag på kommunfullmäktige- och nämndsnivå”
  • “Tydliggöra treårsperspektivet i MRP och inför treåriga verksamhetsplaner”
  • “Kvalitetsdimensioner; Omvärldsorientering, Analysmodell, internkontroll”

De som trodde och hoppades på en ny styrmodell med mer av “tillitsbaserad styrning” lär bli besvikna. Kanske finns det några tankar från denna styrmodell här och där, men i stort lyser de med sin frånvaro. Det är fortfarande inriktningsmål, förväntade resultat och olikfärgade ploppar som gäller.

En väsentlig del av tankarna kring den nya styr- och ledningsmodellen handlar om organisationens “kultur”. I de riktlinjer som ska antas står det:

“Förhållningssättet innebär att medarbetarna både har viljan och förmågan att sätta sig in i medborgarens, brukarens, företagarens och besökarens perspektiv.”

Med tanke på de tekniska nämndernas och förvaltningarnas behandling av t ex Bengt Davidsson, Magnus Larsson och Anders Solvarm behöver det ske väldigt mycket för att få mig att tro och hoppas på att kulturen i Vänersborgs kommunhus ska förändras. Vilket naturligtvis kan vara ett starkt argument mot tillitsbaserad styrning i Vänersborg… I sådana här fall tror jag att det måste finnas en struktur som påverkar, styr och ändrar kulturen.

När ärendet var uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ville moderaterna återremittera ärendet. Vi får se hur M+L agerar imorgon och vilket stöd de får från de andra oppositionspartierna.

Kommunen ska också anta en policy för medborgardialog. Ett av skälen till att kommunen ska göra det är skriver kommunstyrelseförvaltningen:

“invånarna har ett lägre förtroende för kommunen och upplever sämre möjlighet till påverkan än riksgenomsnittet”

Det är nog tänkt, tror jag, att kommunen ska använda sig av medborgardialog oftare i framtiden. Om det blir så är det glädjande. Det är viktigt att kommuninvånarna får inflytande i politiken även mellan valen.

I underlaget till kommunstyrelsen står det att medborgardialog kan vara ett “verktyg för att öka delaktigheten och inflytandet”, “skapa förutsättningar för olika samhällsgrupper att komma till tals”, “ett verktyg för att öka förtroendet för den lokala demokratiska processen” och ett sätt att “ta tillvara medborgarnas kompetens, idéer och erfarenheter i beslutsprocesser”. Det låter bra, nu väntar vi på att det ska bli verkstad kommande mandatperiod.

För övrigt anser jag att invånardialog är ett bättre och mer korrekt begrepp än medborgardialog.

Även ärende 6 hör ihop med kommunens styrning och ledning. Det finns inom kommunen “oöverskådligt många styrdokument”, skriver KS-förvaltningen.

Det är tänkt att KS imorgon ska anta en riktlinje för styrande dokument. Syftet med riktlinjen är bland annat att förenkla och tydliggöra beslutsnivåer för respektive styrande dokument och att skapa en tydlighet och enhetlighet i framtagandet och användandet av styrande dokument.

Jag tror att frågan om styrande dokument är viktigare än man kan tro. Det måste vara “ordning och reda” på dessa…

Hälften av landets kommuner antar budgeten för nästkommande år i juni. Den andra hälften väntar med beslutet till november. Det kan i vissa fall ställa till problem, t ex när kommuner ingår i ett kommunalförbund. Vänersborg och Trollhättan tar sina budgetbeslut vid olika tillfällen. Det har ställt till problem för Kunskapsförbundet Väst.

Frågan om när Vänersborg ska fatta sitt budgetbeslut i framtiden har utretts. Utredningen har kommit fram till att Vänersborgs kommun ska fortsätta att fatta sitt budgetbeslut tidigt, dvs i juni.

“En tidig tidsplan ger nämnderna större möjligheter att anpassa sig efter budgetbeslutet. Det ger mer tid för förvaltningarnas verksamhetsplanering och detaljbudgetarbete och underlättar ett bredare deltagande i årsplaneringen.”

Det sägs att dessa fördelar väger över fördelarna med att en sen tidsplan ger tillgång till aktuellare prognoser och mer information kring pågående verksamhetsår.

Även i detta ärende yrkade Moderaterna i KSAU återremiss. Kristdemokraterna som i stort sett alltid har stött M i KSAU röstar nu hela tiden på samma sätt som S+C. Det är intressant hur ett parti kan svänga 180 grader på det sättet. Vi får se hur KS hanterar ärendet imorgon.

Enligt Kommunallagen måste kommunfullmäktige fastställa skattesatsen senast i november, även om inte budgeten tas förrän i december. I Vänersborg kommer inte kommunfullmäktige att hinna besluta om budgeten denna månad. (Kommunerna kan fatta två budgetbeslut när det är valår – ett som vanligt i juni och ett efter att det nyvalda KF har samlats.)

Förslaget är oförändrad skatt, dvs 22,21%.

Partierna kommer att få partistöd även nästa år. Det blir ingen besparing på det. Det minsta partiet, Miljöpartiet, ska få 76.125 kr och det största, Socialdemokraterna, 406.875 kr. Vänsterpartiet får 147.000 kr år 2023.

KS ska besluta om att tilldela samhällsbyggnadsnämnden 800.000 kr i tilläggsbudget för 2023 till projektet Kommunvärdar. Det är ett mycket bra projekt tycker jag.

Holmängenskolan blir dyrare än beräknat, 20 milj kr. Det beror inte helt oväntat på höjda priser inom byggbranschen (inflation och räntor). Skolan beräknas kosta sammanlagt 280 milj kr. Sådana stora summor beslutas alltid av KF.

Det ska inte fattas beslut om några framtida investeringar i detta läge, men man kan notera att senare under denna mandatperiod kan det bli ytterligare två stora investeringar i kommunen – lokaler för räddningstjänsten och badanläggningar. Det pågår utredningar.

KS ska föreslå KF att inte göra något åt ett medborgarförslag om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk:

“Frågan om portens bevarande och eventuella omplacering hanteras inom ramen för pågående detaljplanearbete”

Porten kommer att bevaras vad som händer. Frågan är om den ska stå kvar eller flyttas till något annat ställe i Vargön. Den stora frågan i sammanhanget är vad kommunen ska göra med Holmens gamla kontorsbyggnad…

Kommunstyrelsen ska besluta att ingå ett så kallat “idéburet offentligt partnerskap” med Brottsofferjouren. Brottsofferjouren ska få ett verksamhetsstöd om 2 kr per invånare. Det betyder ca 80.000 kr om året, om jag räknar rätt.

Ärendet “Revidering – Pensionspolicy 2023” borde kanske vara det som intresserar mig mest på morgondagens sammanträde. Men så är det inte, tvärtom. Det är ett ärende där jag får lita på att andra kan mer än jag.

Till sist vill jag slå ett slag för den omvärldsanalys som KS-förvaltningen har arbetat fram. Den ligger på många sätt till grund för de kommande budgetarna. Omvärldsanalysen är definitivt mycket läsvärd, även om den inte är föremål för något beslut. Imorgon ska KS få information om den. (Du kan ladda ner omvärldsanalysen här.)

Morgondagens kommunstyrelse ska som synes behandla många stora frågor kring styrning och ledning. Och det är på sätt och vis intressant att förra mandatperiodens kommunstyrelse, som sitter kvar fram till och med årsskiftet, ska behandla ärenden för nästa mandatperiods styre. I praktiken är det dock samma gamla gubbar, och kvinnor (men inte så många), som sitter och bestämmer nästa år också…

Kategorier:KS 2022, styrning

KS 12/10 (1)

9 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Och så var det dags för ytterligare ett sammanträde med kommunstyrelsen (KS). En stor del av helgen har därför ägnats att gå igenom de 626 sidorna i underlaget för de 31 olika ärendena…

Det ska väl emellertid erkännas att det är i stort sett omöjligt att hinna läsa riktigt allt. Och en del känns lite överflödigt eftersom tjänstepersonerna har gett både bra sammanfattningar och yttranden – i bland annat ärenden som är av mer “formell” karaktär.

Så här ser dagordningen för KS-mötet på onsdag ut:

Som vanligt är det många ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige i oktober, det nya fullmäktige för övrigt. Flera av de nya ledamöterna kommer sannolikt att bli överraskade över den stora mängd handlingar, och sidor, som de ska förväntas läsa igenom. Men ska de 1.309 kr för att delta i ett möte med kommunfullmäktige kvitteras ut gäller det att göra skäl för arvodet… Nämnt belopp är nämligen inläsningsarvodet. Det utgår samma belopp för alla möten med fullmäktige, korta eller längre möten spelar ingen roll. Detta belopp för inläsning går också till alla ledamöter och ersättare som någon vecka tidigare har läst alla handlingar och lite därtill (av kommunstyrelsens lista på 31 ärenden går denna gång 17 vidare till fullmäktige).

I kommunstyrelsen finns inte något inläsningsarvode, utan endast arvode för sammanträdestiden – första timmen 304 kronor, därefter 100 kronor för varje påbörjad halvtimme. Styrelsens ordinarie ledamöter, inte ersättare, erhåller därutöver ett årsarvode som ger 2.944 kronor varje månad.

Det blir som vanligt en hel del information på KS sammanträde på onsdag, och som vanligt blir det säkerligen både intressant och lärorikt. Jag ser särskilt fram emot informationspunkten “Utveckla styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. (Ja, jag vet att jag ibland har udda intressen…) Det följer inte med något underlag till denna punkt, men det gjorde det i KSAU. (Ytterligare några sidor att läsa.)

Det har diskuterats mycket i landet de senaste åren om ett annat sätt att styra en offentlig verksamhet, som en kommun, än den traditionella mål- och resultatstyrningen. Det har t ex talats om tillitsbaserad styrning och ledning. (Se t ex mina bloggar “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Det trodde jag var syftet med de nya riktlinjerna för styrning och ledning som kommunen arbetade med, att växla spår till mer av “tillit”… Dock, därav tycks vi inte se något. Jag uppfattar tvärtom tankarna och idéerna på det arbete som pågår som ett sätt att formalisera och få ner de “gamla principerna” i ett mer lättförståeligt dokument.

KS ska bara få information om arbetet, inga beslut om styrning och ledning ska fattas på onsdag.

Delårsrapporten för augusti 2022 ska behandlas. KS ska få både information och besluta om att skicka den vidare till kommunfullmäktige, där rapporten så småningom ska “noteras”.

Det är som alltid med ekonomiska rapporter, de visar på bra resultat men varnar för framtiden. Det tycks alltid följa svåra år efter de goda. Kanske ligger det dock mer sanning i denna uppfattning än vanligt – världsläget är ju inte direkt ljust för närvarande.

Delårsrapporten konstaterar att:

“För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås.”

Delårsrapporten innehåller en mycket utförlig övergripande målavstämning för kommunen. Den drar slutsatsen att 3 av 6 inriktningsmål uppfylls. Det är målen “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”, “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag” och “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”.

Två mål är delvis uppfyllda, “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”. Endast ett inriktningsmål uppfylls inte. Det är “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”. I pandemitider är väl detta helt förståeligt, även om det också finns fler förklaringar.

Rapporten kommer alltså fram till slutsatsen att “minst hälften av inriktningsmålen uppnås”. Det vore intressant att veta vilken uppfattning gemene kommuninvånare har om detta. Å andra sidan har det genomförts en medborgarundersökning som ligger till grund för flera av resultaten på måluppfyllelsen.

Ekonomin går bra, ja till och med osannolikt bra. Det syns på staplarna i diagrammet. (År 2022 är en prognos.)

Kommunens resultat är historiskt unika. (Koncernen är inklusive de kommunala bolagen.) Resultatet för kommunen uppgick år 2020 till 161 milj kr, år 2021 till 185 milj och prognosen för i år ligger på 187 milj kr. Det är ett överskott på 533 miljoner kr de tre senaste åren – en bra bit över en halv miljard kronor!

Kommunen uppfyller inte helt oväntat samtliga finansiella mål.

Vänersborgs kommun tycks stå bra rustad för de kommande åren, trots världsläget och stora investeringar. Men självklart, de kommande investeringar som kommunen står inför är mycket omfattande och inflationen och energikrisen pressar upp kostnaderna för både räntor, investeringar och verksamhet.

Kommunens pensionskostnader kommer också att öka de kommande åren. Fortfarande har kommunen en högre arbetslöshet jämfört med riket, men hittills under året har faktiskt arbetsmarknaden i Vänersborg haft en positiv utveckling.

Det finns hur mycket som helst att säga om delårsrapporten. Den innehåller en oerhörd mängd information. Det kanske blir tillfälle att skriva mer om den när den ska upp i kommunfullmäktige om två veckor. (Den som är intresserad av att läsa delårsrapporten kan ladda ner den här.)

I den här bloggen har jag skrivit om två saker som ska upp på onsdagens kommunstyrelse. Det är ganska mycket mer som ska avhandlas. Jag tänkte återkomma till ytterligare några ärenden.

Anm. Du kan läsa del 2 här: ”KS 12/10 (2)”.

KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm

26 januari, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder kommunstyrelsen (KS) för första gången år 2021. Mötet hålls återigen på “riktig” distans. Det betyder att personer som undertecknad kan delta hemifrån. Det tackar jag ordförande Benny Augustsson (S) för.

Det blir ett mycket långt sammanträde, antagligen fram till åtminstone 4-5-tiden på eftermiddagen. Ärendelistan är lång och det är framför allt alla informationspunkter som kommer att dra ut på tiden.

Morgondagens dagordning ser ut så här:

I tre tidigare bloggar (se “Motioner om ökad demokrati” del 1, del 2 och del 3) har jag utförligt beskrivit ärende 25, ”Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.

Som sagt, det är en hel massa information. Och så ska kommunstyrelsen, precis som barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna, ha en workshop. Det handlar naturligtvis om framtagande om kommunens nya varumärkesplattform – vem som nu har bestämt att kommunen behöver det… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Workshopen lär ta mellan 60-90 minuter…

Informationen återfinns under ärende 3:

Några informationpunkter tycker jag är lite extra intressanta.

Det blir information om “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2020”. Det är också ett ärende som ska beslutas senare på dagen. I mål- och resursplanen (budget 2021) beslutade kommunfullmäktige om nya inriktningsmål samt nya förväntade resultat för kommunstyrelsen. Det är alltså ett resultat av den överenskommelse som de 6 betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) kom överens om i november förra året. (Se “Budget 2021” – 1 “BUN” och 2 “Övriga nämnder”.)

Enligt min mening är målen och de förväntade inriktningsmålen enbart pappersprodukter – till intet förpliktigande. Eller vad sägs om kommunstyrelsens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Samtidigt som budgeten innehöll ytterligare besparingar för barn- och utbildningsnämnden… Som dessutom hade tvingats att reducera antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen med 40 personer förra året (2020) jämfört med året innan. Nä, tydligen kan detta göras med färre personal. Aktiviteten för att nå målet är nämligen:

“Föreslå och stödja arbetsstrategier utifrån forskningen om trygghet i skolan för att nå fullföljda studier.”

Ja, ja… Det inger nog respekt ute på förskolor och skolor runt om i kommunen… (Någon kanske hävdar att bygget av t ex nya förskoleavdelningar i Brålanda är ett resultat av inriktningsmålet. Jag tvivlar dock på det.) Det går att ta betydligt fler exempel på att de olika målen och förväntade resultaten är pappersprodukter för att ha “ryggen fri”, och visa att man gör något. Typ…

Kommunledningen ställer stora förhoppningar på Fyrstads Flygplats. Men i Trafikverkets rapport, som kom i mitten av 2020, föreslogs en utökning från nuvarande 10 beredskapsflygplatser. Det visade sig emellertid att flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg inte fanns med varken bland “original-10” eller i förslaget om utökning. Ja, flygplatsen nämns inte överhuvudtaget. Efter påstötning från SKR går statliga medel dock till Trollhättans flygplats under innevarande månad och till slutet av februari, i pandemin tecken.

Vi får höra vad informationen ger. Jag tror inte framtiden är särskilt ljus för flygplatsen ute vid Malöga.

Informationen om “Lokalförsörjningsunderlaget” ska bli intressant liksom ekonomichefens information om det preliminära bokslutet. Hur stort överskott blev det egentligen förra året med alla oväntade statsbidrag? Jag ser också fram emot att få veta mer om pensionspolicyn och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Jag kan alldeles för lite om de här frågorna. Och eftersom vi med dagens rutiner får handlingarna så sent (sent i torsdags), så har jag inte heller hunnit med att få information från de i Vänsterpartiet som kan sådana här saker på riksnivå.

Det finns säkert mycket att lära sig av all information. Jag hade egentligen önskat att alla politiskt förtroendevalda i hela kommunen, och även intresserade invånare, hade fått möjlighet att lyssna på föredragningarna. Som det nu är ska ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen lyssna och lära – för att sedan förmedla lärdomarna vidare. Det hade varit bättre att alla intresserade hade fått informationen direkt, utan ”mellanhand”.

Och så hade kommunstyrelsen kunnat diskutera politik istället…

Några beslut ska fattas av kommunstyrelsen framåt sena eftermiddagen. I flera ärenden ska KS också rösta fram beslutsförslag till kommunfullmäktige, som då har det slutliga avgörandet.

KS ska besluta att 4 milj kr ska avsättas för IT-säkerhet/ IT-informationssäkerhet. Med tanke på pandemin och att allt fler anställda, och politiker, tvingas arbeta på distans så kan de pengarna tyckas vara befogade.

Och så var det då Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888. Byggnaden gömmer sig under ärendet “Planuppdrag för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön”. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan. Syftet med en ny detaljplan är att det ska bli möjligt att riva gamla huvudkontoret. I nuvarande plan är det rivningsförbud.

Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, nu senast i “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” (i bloggen finns länkar till andra bloggar om Holmen).

Det är stor synd och skam hur kommunen har misskött byggnaden. Den har förfallit i många år, nästan så att man kan misstänka att det har skett medvetet. Byggnaden blev efterhand sönderslagen och vandaliserad. Och den 22 maj förra året brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Det är mycket pengar, är det för mycket pengar? Det tycker samhällsbyggnadsförvaltningen och det verkar också vara de styrandes åsikt. Med all sannolikhet kommer kommunstyrelsen imorgon att ge grönt ljus för en rivning.

Det kan man kan fundera på är hur kommunen skulle ha ställt sig till förslaget om det hade varit en privat fastighetsägare som hade misskött byggnaden på detta viset. Skulle kommunstyrelsen då bara acceptera det och låta ägaren riva den? Jag tvivlar. Man kan också fråga sig om kommunen har uttömt alla möjligheter – har kommunen t ex försökt att sälja byggnaden? Det kanske vore någon som för en billig penning skulle vilja överta och renovera kontoret? Det finns ju faktiskt exempel på att det finns företag som kan tänka sig sådana projekt. I Trollhättan hände det med en gammal kraftstation kallad “Rucklet”. (Se “Den provisoriska kraftstationen”.) Försöka duger, kan man tycka, innan man river kontorsbyggnaden – som är ett monument över en tidsepok och som har betytt så mycket för Vargön.

Kommunstyrelsen ska också “dela ut” lite projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlar dock bara om “småpengar”, sammanlagt 606.284 kr. Förhoppningsvis kan satsningen på sikt ge mångdubbelt tillbaka till kommunen.

Ja, det var de flesta ärenden som ska avgöras på morgondagens KS. Det finns säkerligen anledning att återkomma med mer information om både vad ledamöterna fick lära sig och vilka beslut som fattades.

Den politiska Corona-krisen (2/2)

7 juni, 2020 1 kommentar

Den här bloggen är en direkt fortsättning på fredagens blogg: “Den politiska Corona-krisen (1/2)”. Bloggarna ifrågasätter med eftertryck kommunledningens agerande under Corona-krisen. Det handlar om grundläggande och principiella beslut om den politiska demokratin i kommunen.

Jag rekommenderar också att läsa kommentaren som jag fick på gårdagens blogg – klicka här.

==

Den 11 maj hände det något väldigt överraskande.

Det kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Skrivelsen riktades till alla ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och nämnderna. Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.

Jag redovisade på ett mycket kritiskt sätt innehållet i skrivelsen i en tidigare blogg. (Se “Coronakris i Vänersborg”.) Det visade sig att skrivelsen och de nya bestämmelserna endast gällde “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är nämligen de enda som är årsarvoderade, dvs de får ett extra arvode. (Jag kan förstå varför presidierna har årsarvoden men jag kan inte förstå varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen ska ha det.) De får också ersättning för “själva arbetet” som politiker, dvs sammanträdesarvode, och naturligtvis även för förlorad arbetsinkomst.

Enligt Augustssons och Borgmalms skrivelse fick dessa, de årsarvoderade personerna, möjlighet att lyssna på sammanträdena hemifrån. De skulle inte få yttra sig eller rösta etc – bara lyssna. Och det var ju på sätt och vis ett steg framåt. Ordförandena i nämnderna och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle kunna sitta hemma och lyssna. De behövde inte ta sig till kommunhuset.

Men de nya reglerna gällde inte ersättarna i kommunstyrelsen och inte heller de ordinarie ledamöterna, eller ersättarna, i nämnderna…

Så här kom ytterligare ett beslut från kommunledningen som gjorde skillnad på folk och folk. Med vilken rätt utestängde de båda socialdemokraterna ersättare i kommunstyrelsen och ordinarie ledamöter i nämnderna från att lyssna? Tekniken finns ju uppenbarligen att låta ledamöter sitta i hemmet och lyssna. Ja, tekniken, finns ju egentligen också för att delta fullt ut på ett sammanträde…

I en promemoria från SKR (kan laddas ner här) står det så här:

“Det finns inget som hindrar att en ledamot på distans tillåts lyssna till det som sägs vid ett sammanträde eller att yttra sig via telefon eller annat tekniskt hjälpmedel. Detsamma gäller en ersättare.”

I och för sig ger inte kommunallagen ledamöter och ersättare någon laglig rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. Men det är enligt min mening mycket beklagligt att de styrande i Vänersborg (S+C+MP) förvägrar demokratiskt valda politiker denna rätt när tekniska möjligheter finns.

Borgmalms och Augustssons beslut, eller vad det var, har fler aspekter.

Har Borgmalms och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status? Hur kommer det sig att just dessa två fattade detta beslut? Var står det att de har den befogenheten? Det är möjligt att det finns någonstans men i varje fall inte i de reglementen som jag har kollat. Och det känns som jag har kollat det mesta. Borgmalm och Augustsson åberopar eller hänvisar inte heller till några paragrafer eller dokument, t ex arbetsordningen. Allt verkar mycket märkligt – och godtyckligt.

Och Kenneth Borgmalm? Borgmalm sitter ju faktiskt i kommunstyrelsen som ordinarie och årsarvoderad ledamot. Han fattade uppenbarligen ett beslut som angick honom själv. Jäv? Det kan tilläggas att Borgmalm var frånvarande på kommunstyrelsens senaste möte, men tack vare sitt och Augustssons beslut hade Borgmalm möjlighet att vara med och lyssna hemifrån…

Och på samma sätt är det med Benny Augustsson. Även om han är heltidsanställd som kommunalråd (tillsammans med Gunnar Lidell och Bo Carlsson), så räknas det som årsarvodering. Det betyder att om Augustsson t ex är sjuk så får han också lyssna på sammanträdet hemifrån…

Som en liten anekdot kan jag berätta att ryktet går att i en av kommunens nämnder medverkade vice ordförande i sammanträdet – på distans, från hemmet alltså, utan att räknas som närvarande… Det är oklart vem som fattade beslutet om hens frånvaro trots hens närvaro…

Men vad jag förstår av kommunfullmäktiges beslut så måste det faktiskt vara upp till varje ordförande att fatta sådana beslut:

“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.”

Det framgår också av Annalena Levins och Benny Augustssons skrivelse den 31 mars att de också tolkar fullmäktiges beslut på det sättet:

“Detta innebär att ett deltagande på distans alltid ska godkännas av ordföranden i respektive kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd.”

Det måste med andra ord betyda att det är ordförande i varje nämnd som beslutar om ledamöterna får delta på distans från hemmet eller, om inte, om de hemifrån åtminstone får lyssna på sammanträdet. Eller som på nämnden i exemplet ovan, lyssna och prata hemifrån, men inte delta… Och det betyder i sin tur att Borgmalm och Augustsson genom sin information “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” har gått emot fullmäktiges beslut…

Vem bestämmer i Vänersborg kommun – och vem bestämmer vad? Och varför har inte kommunens jurister reagerat på de uppenbara felaktigheterna?

Mats Andersson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, för att ta ett exempel, markerar tydligt, men samtidigt välvilligt, vem som bestämmer:

“Efter samråd med presidiet har jag beslutat att…”

Notera “jag beslutat”…

Beslutet är välvilligt i den meningen att Andersson har beslutat precis som Augustsson och Levin ville i sin skrivelse.

Rörigt. Ja, vi pratar om Vänersborgs kommun… Det tycks inte vara någon ordning i vad som bestäms och vem som bestämmer vad. Dessutom är de beslut som fattas, om inte diskriminerande, så åtminstone på gränsen. Politiker i riskgrupper mm kan inte delta i det politiska livet och inte fullgöra de uppdrag som deras väljare har gett dem. Dessutom ser vi en tydlig tendens att makten centraliseras och vissa politiker får allt mer att säga till om…

Hanteringen av Corona-krisen visar på stora brister i Vänersborg och frågan är om inte det demokratiska systemet har naggats ordentligt i kanten.

Frågan är vad man ska göra åt det. Överklaga? Och i så fall vad? Jag tar gärna emot råd och tips…

Jag kan slutligen tillägga att i tisdags så skrev jag till kommunjuristen i Vänersborg. Min förhoppning var i första hand att jag skulle få lyssna på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags – på distans, dvs hemifrån… Men samtidigt hade jag också hoppats på att få några av de frågor och funderingar besvarade som jag har redogjort för i denna blogg. Jag har emellertid inte fått något svar än, bara ett meddelande i tisdags eftermiddag om att jag ska få svar senare.

Och när det gäller kommunstyrelsens sammanträde fick jag inte vara med och lyssna.

Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (1/2)”.

Den politiska Corona-krisen (1/2)

5 juni, 2020 1 kommentar

I onsdags var det sammanträde med kommunstyrelsen. Jag hade hoppats att åtminstone få lyssna på sammanträdet. Det fick jag inte.

I Coronatider har det politiska livet i Vänersborg inte varit sig likt. Den 18 mars beslutade kommunfullmäktige om en revidering av “arbetsordning samt av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Revideringen innebar att kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder fick, om särskilda skäl förelåg:

“sammanträda med ledamöter närvarande på distans.”

Och det föreligger naturligtvis särskilda skäl så länge Covid-19 härjar.

Den 31 mars skickade kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ut information till “samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder”:

“under vilka former ett sådant sammanträde kommer kunna äga rum.”

Det räknas upp en hel del kriterier om vad som krävs för att delta på distans, och i mina ögon tycks Vänersborgs kriterier och krav vara synnerligen stränga. Slutsatsen i Vänersborg var, och är, i vilket fall som helst:

“För att kunna tillgodose samtliga kriterier har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. Dessa fem rum kommer att vara kopplade till ett mötesverktyg där samtliga rum kommer kunna överföra bild och ljud till samtliga andra rum. I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans, beroende på rummets storlek, med en placering långt isär.
Rummen kommer vara direkt anslutna till kommunhusets datanätverk för att säkerställa att uppkopplingen i samtliga rum håller den kvaliten som krävs.
I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet, detta möjliggör även sluten omröstning om det skulle begäras.”

Med andra ord:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”

Andra kommuner och regioner tycks ha en mer “flexibel” syn på “reglerna” kring deltagande på distans. Och jag ser inte heller i informationen från t ex Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som Levin och Augustsson hänvisar till, att det inte skulle vara möjligt att delta t ex hemifrån. I Västra Götalandsregionen finns det t ex nämnder som tillåter ledamöter att vara med från hemmet. Ja, till och med Regionstyrelsen (i VGR) har haft möten med uppkopplade ledamöter. (Det är också bättre för miljön.) Härryda, Borås och Karlskoga är några kommuner där ledamöter, vad jag kan utläsa av deras hemsidor, kan befinna sig hemma under ett sammanträde. På tisdag ska Kunskapsförbundet Väst göra en “teknisk test” för att se om det går att anordna sammanträden på distans. Fungerar allt, så kanske det kommer att bli ett sammanträde följande vecka där ledamöter ska kunna sitta hemma och delta. Vi får se.

Jag kan inte låta bli att fundera på vilken innebörd Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) ger ordet “distans”. De tolkar ordet som att personerna ifråga ska sitta i ett rum i kommunhuset några meter från de andra personerna – med bara en vägg emellan. Är det verkligen den mening som man lägger in i ordet? (I så fall har jag haft analog distansundervisning på Dalboskolan sedan 1980 då det fanns gott om grupputrymmen för klasserna att vara i. Och jag kunde stå mellan rummen och prata högt…)

Strax efter att dessa rader skrevs så fick jag en notis från tidningen “Dagens Samhälle”. (Fast artikeln är från 3 juni… Se “Så ska digitala möten genomföras säkrare”.) Ingressen berättar vad artikeln handlar om:

“Kommuner och regioner har under våren gått över till att hålla sina politiska sammanträden helt eller delvis digitalt. Nu lanseras en ny tjänst som ska göra det lättare och säkrare att mötas digitalt.”

Artikeln slutar:

“Jag tror att det här bara är början. Många har sett fördelarna med digitala möten nu. Det kan till exempel underlätta för yngre personer som vill engagera sig politiskt och har familj. Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”

Det är nog så för de flesta kommuner och regioner – distans handlar inte om att alla deltagare måste vara fysiskt närvarande i ett kommunhus. Det handlar om att det ska vara möjligt att delta hemifrån… Utom i Vänersborg.

Det finns äldre politiker i kommunen, det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Inte ens i ett kommunhus.

Vänersborgs “lösning” innebär att alla dessa personer utestängs från att delta i det politiska livet. Som jag ser det är det en slags diskriminering. 

Är det alltför tufft att nämna ordet? Jag vet inte. Diskriminering innebär bland annat att någon blir orättvist behandlad. Det kan vara t ex på grund av funktionsnedsättning eller ålder. (Se vidare – Diskrimineringsombudsmannen “Vad är diskriminering?”.) Och det tycks väl vara fallet här. I så fall är Vänersborgs hantering av politiken i dessa Corona-tider naturligtvis olaglig.

Det är även frågan om vilken status informationen från Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) har. Informationen är ju deras personliga tolkning av fullmäktiges beslut och riktlinjerna från SKR. Och det som de två ordförandena “informerar” om har ju karaktären av tvingande regler, och då är även frågan – får de fatta sådana här beslut? Får de verkställa fullmäktiges beslut på egen hand med egen tolkning av vad beslutet innebär konkret? Har Levins och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status?

För det är så. “Informationen”, beslutet, har inte fattats i någon annan församling. Det som samtliga partiers gruppledare kom överens om den 2 april var vad som skulle gälla för kommunfullmäktige under corona-pandemin. Så skulle t ex antalet ledamöter i fullmäktige gå ner från 51 till 26 ledamöter. Ingen överenskommelse gjordes för kommunstyrelsen eller nämnderna.

Nä, för kommunstyrelsen och nämnderna gällde Annalena Levins (C) och Benny Augustssons (S) “regler” från den 31 mars.

Kommunallagen säger inte särskilt mycket om deltagande på distans. Det står att:

“Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. … Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.”

När det gäller kommunstyrelse och nämnder står det i samma kommunallag:

“Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans.”

Det är som synes en viss skillnad mellan kommunfullmäktige och nämnder. Jag vet inte vilka följder det kan få att det i kommunallagen inte står något om reglering i arbetsordningen när det gäller deltagande på distans i kommunstyrelse och nämnder. Som det står nu så är det kommunfullmäktige som ska besluta. Och det vet jag att det inte har gjorts… Däremot beslutade fullmäktige den 18 mars att:

“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

Innebär denna formulering att ordförandena Levin och Augustsson får fatta så långtgående beslut som de har gjort i sin “information”? Jag vet inte. Uppenbarligen har kommunens jurister tyckt så, eftersom de tydligen har “släppt igenom” reglerna och den tolkning som ordförandena har gjort.

Reglerna och riktlinjerna i Vänersborg utestänger alltså vissa personer som är valda av vänersborgarna i valet 2018 från att fullgöra sina uppdrag. Det känns oerhört tveksamt att två ordföranden ska få fatta ett sådant här långtgående beslut på egen hand.

Anm. Del 2 hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (2/2)”.

KS: Skulder, översvämning och resultat

28 april, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder imorgon onsdag. I söndags skrev jag om de ärenden som handlade om vatten och avlopp och idag tar jag upp de flesta av de ärenden som är kvar. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.)

Responsen på söndagens blogg har varit stor. Reaktionerna var enbart negativa, eller mycket negativa, till Trollhättans planer på att uppföra en pumpstation i stort sett på badstranden i Nordkroken och sedan dra vattenledningar därifrån till Överby. Och ju mer jag läser kommentarerna, ju mer negativ blir jag också. Trollhättan, och tydligen Uddevalla också, måste väl kunna ta vatten någon annanstans ifrån än från Nordkroken? Däremot har ingen respons kommit från Gardesanna och den planerade VA-utbyggnaden där. Men det kanske beror på att invånarna och “sommargästerna” är nöjda med att ingå i ett verksamhetsområde.

Men jag var inte helt ärlig i gårdagens blogg. Det finns faktiskt ett ärende till som handlar om vatten – mycket vatten om det vill sig illa. Ärende 17 har rubriken “Revidering av översvämningsprogram för Vänersborgs kommun”.

Det nuvarande översvämningsprogrammet togs fram 2014. Jag vet inte vilken roll det har spelat i praktiken. Det verkar som det har ”kringgåtts” på olika sätt där kommunen har haft intresse av byggnation tex vid Holmängs hage och Sanden. Medan det har satt käppar i hjulet för enskilda personer, som t ex “Arne” (se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”).

I det nu gällande översvämningsprogrammet angav kommunen:

“+47,16 (RH 2000) som högsta dimensionerade nivån för Vänern i kommunen vilket skilde sig från länsstyrelsens handbok Stigande vatten, där +47,31 angavs som högsta nivå.”

Jag vågar mig inte på att förklara varför kommunens bedömning skilde sig från Länsstyrelsens. Men sedan uppdaterade SMHI sina prognoser 2017 och då reviderade Länsstyrelsen sin bedömning och angav:

“ny högsta nivå till +47,81, totalt 3,17 meter över nuvarande medelvattenstånd.”

Det är av detta skäl som kommunstyrelsen nu vill ge tjänstemännen i uppdrag att revidera översvämningsprogrammet.

Det kan för övrigt konstateras att det finns många områden i kommunen som ligger i områden som riskerar att översvämmas. Revideringen av programmet bör vara klar i slutet av 2021.

Vi får se om Vänersborg klarar en stor översvämning. Den kommer med all sannolikhet inte nästa år i varje fall. För 2021 kommer att bli ett bra år. Det märks på de förväntade resultat som det är tänkt att kommunstyrelsen ska ställa sig bakom på onsdag. Det är förväntade resultat för kommunstyrelsens egen verksamhet.

Så här ser förslaget ut:

  • “Andelen invånare som når egen försörjning ska öka.”
  • “Barn och elevers upplevda trygghet i skolan ska öka.”
  • “Förvaltningarna upplever en ökad samordning och styrning i arbetet med barnperspektivet/barnkonventionen.”
  • “Återanvändning av kommunala möbler ökar.”
  • “Kommunanställdas medvetenhet kring miljöfrågor ska öka.”
  • “Invånarnas medvetenhet kring miljöfrågor ska öka.”
  • “Näringslivet upplever ett förbättrat samarbetsklimat och service från kommunen.”
  • “Nöjd kund-index (INSIKT) ska öka.”
  • “Styrning och samordning av det kommunövergripande digitaliseringsarbetet ska öka.”
  • “Ökad digitalisering av manuella arbetsmoment.”
  • “Nöjd medborgar-index kring bemötande och tillgänglighet ska öka.”
  • “Sjukfrånvaron ska minska till nivå med rikssnitt för kommunalt anställda.”
  • “Andelen anställda som rekommenderar sin arbetsplats ska öka.”

Dessa 13 förväntade resultat kommer säkerligen att göra Vänersborg till en ännu bättre kommun att bo, leva och verka i nästa år… Vi hoppas bara att ingen ny Corona eller översvämning kommer att sätta käppar i hjulet.

Det finns en del ärenden som ska avhandlas som jag har skrivit om tidigare i andra sammanhang, t ex Kunskapsförbundet Västs årsredovisning för 2019. (Se “Snart KFV igen”.)

Kommunstyrelsen ska besluta att:

“Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2019 års förvaltning. … Kommunfullmäktige beslutar vidare att Kunskapsförbundet Västs negativa balanskravsresultat om 5 011 tkr för 2019 inte behöver återställas med hänvisning till synnerliga skäl, eftersom underskottet kan täckas inom ramen för eget kapital i förbundet.”

Vi som är ledamöter och ersättare föreslås också beviljas ansvarsfrihet.

Även årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud ska godkännas. Liksom årsrapporten från Konsument Vänersborg.

Jag vet inte hur känt Konsument Vänersborg är bland vänersborgarna, men det är viktigt att veta att det finns och att det kan hjälpa till i olika situationer. Så här beskriver Konsument Vänersborg sig självt på kommunens hemsida (se här):

“Hos konsumentkontoret arbetar det en konsumentvägledare och två budget- och skuldrådgivare. Konsumentvägledaren ger råd kring konsumentrelaterade frågor. Budget- och skuldrådgivarna ger råd kring privatekonomiska frågor. Konsument Vänersborg arbetar mycket utåtriktat med förebyggande information till allmänheten.”

Det finns mycket intressant och tankeväckande att hämta i årsrapporten. Jag fastnade t ex för en tabell från Kronofogden som återges i rapporten:

Jag tror att många glömmer att det finns invånare i kommunen som inte har det så lätt. Och att de mest utsatta ofta är barn:

“Av de som är skuldsatta hos Kronofogden i kommunen är det 823 barn som lever i hushåll med skulder och/eller skuldsanering vilket motsvarar 9,7% av alla barn i Vänersborgs kommun. Dessa barn lever med existensminimum där det inte finns ekonomiskt utrymme för fritidsaktiviteter och nöjen.”

En av tio… Vart tionde barn… Det är fler än jag anade…

Jag hoppas verkligen att kommunstyrelsens förväntade resultat: 

  • “Andelen invånare som når egen försörjning ska öka.”

… inte bara är en fin formulering utan tas på yttersta allvar.

Kommunstyrelsen ska anta en Pandemiplan. Det kanske tycks vara i senaste laget, men det är nog så att Coronan inte är den sista pandemin som kommer att drabba oss. I framtiden får vi väl emellertid hoppas att inte bara Vänersborg och Sverige utan hela världen är mer förberedda på vad som kan hända.

Till sist kan jag berätta att kommunen ska införa en avgift vid användning av externa laddpunkter. Det finns nio laddpunkter i kommunen, sex är placerade vid kommunhusets parkering och tre på pendelparkeringen vid Öxnereds station. Det kommer att kosta 1,60 kr/kWh exkl moms att ladda sin bil. (Min partikamrat James Bucci skrev en blogg om bakgrunden till detta ärende – se “What? Inga fler gratis watt!”.)

Det var nästan alla ärenden som kommunstyrelsen, eller delar av den, ska behandla på onsdag. Som vanligt i dessa Corona-tider avvaktar jag utvecklingen hemmavid. Om du vill studera handlingarna i “original”, så går det att ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.

Kategorier:konsument, KS 2020, styrning

KS sammanträder (2): Marknadsföring, polis och laxar

26 januari, 2020 Lämna en kommentar

Medan Åsebro/Brålanda på damsidan och Vänersborgs FK på herrsidan blev kommunmästare i futsal, Spanien europamästare i handboll och andra jagade vildsvin, så ägnades en stor del av helgen i Nordstan till förslagen på nya regler för sponsring och marknadsföring mm.

På kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag ska tre nya “regelverk” presenteras och diskuteras. Det är “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte så många sidor.

I helgen har jag sammanställt mina tankar, också utifrån en hel del synpunkter från andra – en sammanställning som i sin tur är skickade på “remiss”. Det jag saknar är tankar från några av föreningarna, kanske framför allt från idrottsföreningar i kommunen. Men de kanske kommer…

Jag trodde nog att jag skulle vara klar med att ha sorterat funderingarna och kommit fram till vad jag egentligen anser. Men det var svårare och mer komplicerat än jag anade.

Det ska informeras om reglerna på onsdagens kommunstyrelse (KS) och sedan ska ärendet tillbaka till KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), som ska bestämma hur kommunen ska gå vidare. Jag tror att de framlagda förslagen borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum, typ i en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen har stora brister… De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för diskussioner, men de är inte färdiga.

Ett helt annat ärende handlar om att Stiftelsen Laxfond för Vänern ansöker om ett treårigt kommunalt anslag á 60.000 kr per år, totalt 180.000 kr. Stiftelsen vill förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i Vänern. Det vill troligtvis inte kommunstyrelsen. Det föreslås avslag med motiveringen att kommunen ska avvakta en ny förvaltningsplan för Vänern, en plan som Länsstyrelsen arbetar med. Och det är klart, om kommunen inte vill fortsätta stödja fisket i Hallsjön, varför ska den göra det i Vänern…?

Kommunstyrelsen ska också besluta om “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. (Klicka på rubriken för att ladda ner.) Jag avundas inte dom som ska följa denna riktlinje. Tuffa regler med mängder av detaljer – och undantag… Jag har sällan sett ett sådant komplicerat regelverk. Men så har jag ju aldrig blivit någon chef heller…

Vad sägs om denna djungel när det gäller förtäring?

“Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Däremot räknas inte möten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande, som intern representation. Förmån av fri kost i dessa fall är alltså skattepliktig. … Det som serveras [i samband med internt arbete] ska inte kunna jämställas med en måltid. Sådan enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning för de anställda. Detsamma gäller om den enkla förtäringen serveras som en trivselfrämjande åtgärd, s.k. personalvårdsförmån som erbjuds hela personalen. … Måltider vid informationsmöten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas inte som intern representation. De utgör en skattepliktig arbetsmåltid. För att måltid vid ett informationsmöte ska ses som intern representation ska det handla om enstaka och viktig information … Personalfest/julbord räknas till intern representation.”

Det är säkert bra regler…

Jag blev ganska full i skratt när jag läste sammanfattningen av ärendet “Antagande av riktlinje för styrande dokument”:

“Ett styrande dokument för området styrande dokument har tidigare saknats i kommunen.”

Det kändes tämligen byråkratiskt i överkant… Men vid en genomläsning visade det sig vara en viktig riktlinje. Men inte heller denna riktlinje ska det fattas beslut om på onsdag. Det blir information och kanske också diskussion. Sedan ska KSAU besluta hur kommunen ska gå vidare. Det är nog klokt.

Kommunstyrelsen ska också godkänna något som kallas medborgarlöfte. (Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.) Medborgarlöfte är något som kommunen kommer överens om med Polisområde Fyrbodal. Kommunen och polisen ska arbeta tillsammans för att:

“kommunen ska vara en trygg plats att bo, verka och vistas i.”

Syftet med medborgarlöften är att:

  • “Skapa och ta tillvara på engagemang i lokalsamhället
  • Öka samverkan mellan Polisen och kommunen
  • Kommunicera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten
  • Involvera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet”

Kommun och Polisen har valt sportcentrum i Vänersborg och Brålanda som fokusområden för 2020 års medborgarlöften.

Det är fler ärenden som ska behandlas på onsdag, men nu blir det till att titta ännu mer på reglerna kring sponsring och marknadsföring…

Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser

13 januari, 2020 Lämna en kommentar

Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.

I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.

Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:

“Utveckla processägarskap”

Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:

”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”

Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.

Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.

Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:

“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”

Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:

“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”

Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:

“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”

Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.

Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:

“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”

Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)

En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…

Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.

Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.

Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.

Public Partner skriver:

“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”

Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”

Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.

Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.

Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)

En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.

Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.

Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

%d bloggare gillar detta: