Stefan Kärvlings blogg

Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Klockan 17.41 vandrade trötta ledamöter och ersättare hemåt.

Vi hann dock klart. Alla ärenden gicks igenom och protokollet blev fullständigt – kommunstyrelsen behövde inte ta ytterligare en dag i anspråk. Men det var stundtals till priset av begränsningar i frågor och synpunkter till de föredragande. Det var även färre diskussioner än förväntat. Och självklart blev tröttheten, i synnerhet under eftermiddagen, en hämsko över beredningen av ärenden. Det är nog så att vill ordförande ha en levande och konstruktiv politisk diskussion så måste mer tid avsättas eller antalet ärenden och föredragningar begränsas. Det är ingen bra idé för varken politiken eller besluten om allt ska stressas igenom.

En partikamrat skickade med en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) – är kommunstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten? Det var de inte. Det illustrerades senare på mötet av att kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) ställde en liknande fråga. Levin var på kommunstyrelsen för att berätta om Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, hon är ordförande där. Efter föredragningen frågade hon ordförande Augustsson om hon fick stanna kvar och lyssna. Det fick inte kommunfullmäktiges ordförande…

I tre bloggar innan KS-sammanträdet gick jag tämligen utförligt igenom ärendena. (Se “Tunga ärenden på KS (29/3)”.) Dessutom har jag i två bloggar efter sammanträdet redogjort för hamnfrågan. (Se “Framtiden för Vargöns hamn”.) I denna blogg ska jag göra en del kompletteringar och framför allt berätta om själva sammanträdet.

Sammanträdet började med en så kallad bolagsdag. Två kommunalförbund där kommunen är medlem informerade om verksamhet, ekonomi och framtidsplaner – Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Det gjorde också fyra aktiebolag som är kommunens egna, AB Vänersborgsbostäder (ABVB), Fastighets AB Vänersborg (FABV), Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum och Vattenpalatset Vänerparken AB. 

Det var utförliga redovisningar och tämligen många siffror, men förhållandevis få frågor. Jag tror att några av representanterna blev lite besvikna på det. Men det var viktig och nödvändig information för kommunstyrelsen. Nu hoppas vi att även kommunfullmäktige får samma information. Det är tämligen omöjligt att redogöra för de kommunala aktiebolagen och kommunalförbunden i en blogg. Om man vill veta mer kan man emellertid läsa på de olika hemsidorna – se länkarna ovan.

Det informerades också kring några av de beslutspunkter som KS skulle fatta beslut om senare under dagen. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade. Jag passade på att fråga efter lite mer information kring anställningsstoppet på socialförvaltningen. Ordförande Dan Nyberg (S) hjälpte till med svaret. Orsaken är det allvarliga ekonomiska läget i socialnämnden. Prognosen för innevarande år är ett underskott på 63 milj kr… Genom besparingar hoppas nämnden att få ner underskottet till hälften, 31 milj kr. Nyberg talade för övrigt inte om anställningsstopp utan om “vakansprövning”.

Det var en längre så kallad dialog om ett förslag som så småningom ska bli eller i varje fall leda till kommunens nya styr- och ledningsmodell. Modellen återremitterades som bekant i kommunfullmäktige i februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Det var efter ett initiativ av Vänsterpartiet, och motiveringen var:

“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”

Jag vet inte om dialogen blev särskilt “bred”. Det var mest Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S), och till viss del Benny Augustsson (S), som pratade. Men det är ingen kritik av dom, det är mer en kritik av oss andra som mestadels satt tysta. Det är ingen enkel fråga hur en kommun ska styras och ledas. Förhoppningsvis blir man mer insatt och förstår lite mer för varje gång ärendet diskuteras…

Jag tror att skiljelinjen är att moderaterna vill ha en modell som enbart består av en struktur. (Jag kallade det “skelett”, men det kanske inte var ett så lyckat ord.) Sedan är det politikens uppgift att fylla strukturen med ett innehåll. Strukturen för styr- och ledningsmodellen ska vara bestående och ska inte ändras efter t ex ett val. Blir det maktskifte ska endast det politiska innehållet i strukturen bytas ut. (Eller kanske “musklerna” på skelettet, men det är nog inte heller något lyckad liknelse i sammanhanget.)

Socialdemokraterna och de andra styrande partierna vill ha in politiken i själva strukturen. De talar t ex om att en politisk platfform ska ingå i modellen och ge information till alla, både politiker och tjänstepersoner, om hur och mot vilka mål kommunen ska styras. Den politiska plattformen ska styra inriktningsmålen som i sin tur ska styra de förväntade resultaten. 

Eckerbom Wendel menade att med de styrande partiernas förslag till modell skulle det vara omöjligt att lägga en oppositionsbudget. Det är den politiska plattformen som ”stör”. De styrande menade i sin tur att om oppositionen i kommunfullmäktige fattar ett beslut om en annan Mål- och resursplan (budget) än vad de styrande partierna vill se – ja, då får den politiska plattformen bytas ut och allt i styr- och ledningsmodellen som har med den att göra.

Även om dessa olikheter i utgångspunkt och synsätt skulle vara de principiella skillnaderna (jag vet inte om jag har fattat rätt) är det i nästa steg svårt att se var det i praktiken skiljer sig. Tycker jag.

I förslaget till ny styr- och ledningsmodell används en bojort för att förklara tankarna i förslaget. Eckerbom Wendel ansåg att bojorten kunde användas i ett förklarande pedagogiskt informationsmaterial, men inte i ett officiellt och formellt styrdokument.

Det kunde kanske ligga en del i det. I andra kommunala styrdokument talar ju själva texten för sig själv, om det behövs tolkningar och exempel så skapas andra dokument som konkretiserar och förklarar styrdokumenten.

Eckerbom Wendel undrade även om tidshorisonterna:

“Vad är kopplat till de 3 åren och vad till mandatperioden?”

Det undrade jag också. Dessutom är vissa nämnders, t ex barn- och utbildningsnämnden, inverkan på många av t ex nyckeltalen på längre sikt än 4 år. Det tänkte jag på efteråt, däremot frågade jag om varför alla indikatorer från Agenda 2030 används i Mål- och resursplanen. Det är ju t ex bara 3 av 58 av dessa indikatorer som direkt berör barn- och utbildningsnämndens ansvar. Och så har indikatorerna i Agenda 2030 huvudsakligen fokus på hårda värden. Det passar de tekniska nämnderna, men knappast social-, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden… KS hann, eller orkade, inte diskutera dessa aspekter.

Det tycktes vid vissa tillfällen på sammanträdet som om de båda perspektiven höll på att mötas. Och vem vet, kanske gör de det så småningom.

Det är viktigt att en styr- och ledningsmodell har en så bred förankring som möjligt bland partierna, även hos de som befinner sig i opposition. Därför måste diskussionen fortsätta. Kanske med ett annat upplägg än som var fallet i KS förra onsdagen. Sådana här svåra och komplicerade frågor gör sig nog bäst om deltagarna får framföra och pröva sina åsikter i mindre grupper. Jag tror att fler skulle vara med och diskutera då.

Fortsättning följer i bloggen ”Om KS 29/3 (2/2): Övrigt”.