Arkiv

Archive for the ‘centrum’ Category

Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra

20 september, 2026 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag ett inlägg om Patrique Daghäll och Sellbergska huset. (Se “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.) Efter det hände det inte så mycket under några dagar – med undantag av att TTELA hade en artikel om Daghäll och huset. (Se TTELA “Patrique Daghäll kan tvingas lämna Sellbergska huset: ”Det känns lite smärtsamt””.) Artikeln följdes upp med en ledare av tidningens ledarskribent Karl af Geijerstam. (Se TTELA “Kommunen måste välja väg för Sellbergska huset”.)

Det skulle visa sig att det var viktiga artiklar för Sellbergska huset. Vänersborgs äldsta hus hamnade så att säga i offentlighetens ljus. Och det skulle i sin tur få betydelse för det besked som Patrique Daghäll fick i fredags av kommunens fastighetschef Jonnie Persson. Jag återkommer till det. 

Patrique Daghäll, som sedan drygt ett år tillbaka hyr Sellbergska, har de senaste veckorna blivit alltmer besviken och pessimistisk om framtiden. Det märks i TTELA-artikeln och inlägg på Instagram och Facebook.

“Jag vill utveckla det här fantastiska huset till något bättre än vad det har blivit, men nu är jag på väg att ge upp”

Sa Daghäll till TTELA. (Se också “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.)

Vad är en marknadsmässig hyra?

Vänersborgs kommun har genom fastighetschef Jonnie Persson meddelat att hyran för Patrique Daghäll skulle höjas till en nivå som förvaltningen betraktar som marknadsmässig.

Sellbergska huset är emellertid inte som vilket annat hus som helst. Och Patrique Daghäll är inte vilken hyresgäst som helst.

Sellbergska huset är ett unikt och viktigt hus med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Byggnaden är Q-märkt vilket innebär att den inte får rivas och att den ursprungliga exteriören inte får förändras. Byggnaden är även utpekad som ett riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.

I den marknadshyresundersökning som kommunen beställde inför uthyrningen till Daghäll står det:

“Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Det är en signal om att här finns så höga värden att kultur- och naturmiljön har företräde då motstående intressen finns.”

Sellbergska huset är inte som vilket annat hus som helst… 

Kulturgärning

Patrique Daghäll gör en kulturgärning av stora mått. Han har omvandlat ett hus som har stått tomt i sex år till en utställningshall, ett slags museum. Det finns antikviteter och vackra föremål överallt och under flera helger är allmänheten välkommen. Daghäll ordnar event och andra aktiviteter.

Sellbergska huset lever och lockar till sig både kommuninvånare och turister.

Som jag ser det utför Daghäll ett arbete som kommunen egentligen borde göra, att vårda, sköta och bevara Sellbergska huset. Han öppnar dessutom stadens äldsta hus för besökare. Vilka andra hyresgäster utför sådana tjänster för kommunen? Och vilka andra personer tar hand om ett kulturminne och riksintresse som Daghäll? 

Och denna kulturgärning gör han utan att det kostar kommunen en krona. Tvärtom. Via hyran betalar Daghäll kommunen för möjligheten att bedriva denna verksamhet. 

Marknadshyra

Kommunen försvarar sitt krav på marknadshyra med argumentet likvärdighet, att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika. 

Kommunens fastighetschef Jonnie Persson sa till TTELA att han gärna ser Patrique Daghäll som hyresgäst, men att kommunen samtidigt måste:

“förhålla sig till hur andra hyresgäster behandlas.”

Visst. Men Patrique Daghäll är alltså inte vilken hyresgäst som helst.

Fastighetschefen fortsatte:

“Vi har inte satt hyran själva utan gjort en marknadsundersökning.”

Det finns minst två aspekter på detta.

För det första är Sellbergska huset unikt. Det finns inget annat hus i Vänersborg som är likvärdigt. Och det framgår faktiskt av den hyresanalys som kommunen beställt.

Angående bostadsdelen står det i hyresanalysen:

“Normhyresnivåer för bostäder i centrala Vänersborg har granskats och redovisats. Samtliga jämförelseobjekt bedöms inneha ett bättre skick och standard än hyresobjektet med hänsyn tagen till skick, standard, byggnads- och värdeår.”

Och för lokaldelen:

“Jämförelseobjekten med kontorslokaler i kommunen uppvisar en betydligt högre standard och är därför inte direkt jämförbara med hyresobjektets lokaldel.”

Det är ganska anmärkningsvärt. De bostäder som jämförs med Sellbergska har bättre standard. Det gäller också kontorslokalerna, även de har betydligt bättre standard. Det finns således inga hus som är direkt jämförbara med Sellbergska huset.

Dessutom står det i hyreskontraktet:

“Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom.”

En bokal som inte riktigt går att jämföra 

Sellbergska huset är alltså en så kallad bokal, kombinerad lokal och bostad. Och även på denna punkt innehåller hyresanalysen ett viktigt konstaterande:

“Generellt sett är både hyresnivå och efterfrågan för en bokal något lägre än om motsvarande bostad och lokal hyrdes ut separat.”

Varför? Jo, enligt analysen är målgruppen mer begränsad. En kombination av bostad och arbetsplats kan vara attraktiv för vissa, men mindre flexibel för andra.

Det betyder att kommunen inte bara hyr ut en bostad och en lokal. Kommunen hyr ut en speciell kombination som enligt den egna hyresanalysen har lägre efterfrågan och generellt lägre hyresnivå än motsvarande bostad och lokal var för sig.

Det finns alltså inget verkligt likvärdigt objekt att jämföra Sellbergska med. Konsultföretaget har därför fått göra en bedömning utifrån objekt som i flera avseenden är bättre eller annorlunda.

Det hör ju också till saken att huset har stått tomt i sex långa år. Och till det kommer att andelen tomma lokaler i centrala Vänersborg är hög.

Hur var det tidigare?

För det andra tycker jag att kommunens behandling av Daghäll blir intressant när man jämför med hur Sellbergska huset hyrdes ut tidigare.

Mellan den 1 september 1996 och den 30 september 2021 hyrdes Sellbergska huset, som flera vänersborgare känner till, av Birgitta Peterson. Peterson hade ett dockmuseum i huset. Dockmuseet blev ett begrepp i stan, och fortfarande är det många som kallar Sellbergska för Dockmuséet, eller fd Dockmuséet.

Kommunen insåg betydelsen av uthyrningen och Birgitta Petersons insats för riksintresset och för Vänersborg. Hon fick därför ett slags ”subventionerat” avtal.

Peterson hade två hyresavtal för Sellbergska, ett för bostadsdelen och ett för den så kallade lokalytan. 

Hyresavtalet för bostaden, 59 kvm och två rum och kök, var på 2.212,50 kr i månaden. Peterson betalade uppvärmning och el, medan VA ingick. Hyran för lokalen, 193 kvm, var 100 kr (etthundra kronor) per år.

För att kolla om siffrorna var riktiga kontrollerade jag med den sista hyresfakturan från den 31 oktober 2019. Peterson betalade då 2.521 kr. Det tycks som om det var en indexreglering av bostadshyran, men det står inget om det i kontraktet.

Det hör till saken att Peterson själv fick stå för underhåll och renoveringar. Hon lade enligt uppgift mycket tid och pengar på att göra i ordning fastigheten. Huset var slitet och omodernt. Peterson målade väggar och fixade bland annat bad/wc, andra våningen, uthuset mm. Det kan med fog sägas att Peterson lyfte ett bortglömt hus till att bli en kulturhistorisk ”pärla”.

När Peterson lämnade Dockmuséet i slutet på 2019 fick hon ingen ersättning från Vänersborgs kommun för det arbete och de kostnader hon lagt ner i huset.

Och sedan stod som sagt Sellbergska tomt i 6 år…

 Daghäll hyr Sellbergska

När Patrique Daghäll började hyra huset renoverade kommunen, enligt uppgift från samhällsbyggnadsförvaltningen, fönster och farstun på baksidan. En ledamot i nämnden sa också att kommunen även bytte ut brädor på åtminstone en väggsida.

Enligt Patrique Daghäll kan några partier på baksidans yttervägg ha fått nya bräder. Partierna blev rödmålade vid Daghälls tillträde. Det har emellertid inte skett några åtgärder på de andra fasaderna. Däremot reste Dagus Bygg ställningar mot sydgaveln i augusti. Sedan avbröts arbetet med ett SMS och ställningarna togs ner. Orsaken var att samhällsbyggnadsnämnden skulle spara. (Det här kan vara ett ämne för ytterligare blogginlägg…)

När det gäller farstukvisten står den ännu ofärdig utan innervägg och isolering. Det snöar in… (Se bild till vänster, från februari i år.)

I ett blogginlägg från 2025 skrev jag (se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”) att Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit, och fortsatte:

“Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.”

Det är svårt att riktigt få klarhet i vad kommunen faktiskt åtgärdade och hur mycket det kostade. Jag skulle nog med ett ganska stort mått av säkerhet kunna påstå att Daghäll fick hyra ett hus som kommunen under lång tid hade lagt relativt begränsat med pengar på. Men Daghäll skulle ändå få en betydande hyreshöjning…

Fortsättning följer…

===

Blogginlägg om Sellbergska huset:

Kategorier:centrum, kultur, Sellbergska huset, ttela

GC-bron: Beslut byggt på osäker mark

19 september, 2026 Lämna en kommentar

Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. En sådan bro kan skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan… 

Kommunstyrelsens (KS) förslag till kommunfullmäktige (KF) i onsdags var att motionen från SD om att byggnationen av gång- och cykelbron över Hamnkanalen ska pausas. (Oppositionspartierna har majoritet i KS.)

I KF hävdade Vänsterpartiet att det var omöjligt att ta ställning till motionen. Det gick inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen. 

Det har nämligen kommit fram ny information, eller rättare sagt. Det har funnits information men den har inte kopplats till GC-bron. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.)

Redan den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:

  • “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
  • “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”

Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder. Den geotekniska utredningen var solklar – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.

Den 29 januari i år utfärdades en lokal föreskrift om lastbilsförbud och avveckling av parkeringsplatser på Hamngatan och Magasinsgränd. Handlingen diariefördes dock inte förrän den 28 maj och fanns med först i september i samhällsbyggnadsnämndens lista över delegationsbeslut. Beslutet togs nämligen på delegation.

För tunga laster så nära kajkanten…?

“Med anledning av genomförd geoteknisk undersökning av Hamngatan och kajen till gamla hamnkanalen visar resultat att det krävs ökade marginaler till maximal belastning för markens släntstabilitet. … Det är också lämpligt att inte statiskt belasta kajkanten med bilar, därför avvecklas parkeringsplatserna närmast kantkanten.”

Inte lämpligt att “belasta kajkanten med bilar”? (Och palmer?)

Vad pratade samhällsbyggnadsförvaltningen om? Och en geoteknisk utredning?

I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken togs en geoteknisk utredning fram, men denna mycket viktiga utredning ingick inte i fullmäktiges beslutsunderlag. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Det borde den ha gjort. Underlaget till kommunfullmäktige var därför inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen.

Den geotekniska utredningen visade att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen. 

I kommunens investeringsplan har pengar avsatts för “Kajstabilitet Hamngatan”. År 2027 avsätts 4,0 milj kr, 2028 avsätts 13,0 milj och 2028, slutligen, 8,5 milj. Totalt avsätts alltså 25,5 milj kr. Pengarna ska användas till:

“Stabiliseringsåtgärder av Hamngatan efter genomförd geoteknisk utredning.”

Det kostar alltså 25,5 milj kr för att åtgärda kajstabiliteten, oavsett om en bro byggs eller inte. Den geotekniska utredningen har nämligen inte utrett vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då behövs, skrev utredningen, kompletterande geotekniska undersökningar för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att inte ens den geotekniska utredningen ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. För det står helt klart att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. En sådan geoteknisk utredning har jag inte sett och tror inte att den finns.

Det krävs naturligtvis även undersökningar på andra sidan, väster om hamnkanalen på Sanden södra. Här har Sweco gjort en del utredningar i samband med att detaljplaner upprättats även på denna sida. Inte heller dessa utredningar ingick i kommunfullmäktiges beslutsunderlag…

När jag läser Swecos utredningar om marken på västra sidan hamnkanalen blir det tydligt att brofrågan inte är färdigutredd där heller, trots att den finns med i detaljplanearbetet. Sweco skrev uttryckligen:

”Kompletterande geotekniska undersökningar kan erfordras i projekteringsskedet.”

Det innebär att utredningen inte är slutlig för genomförande. Den är avsedd som underlag för detaljplanen och inte för den slutliga projekteringen av en GC-bro. Det är inte samma sak som att marken är olämplig, men det är ett starkt argument mot att hävda att allt redan är färdigutrett.

Sweco behandlade bron i ett särskilt avsnitt:

”För att bl.a. inte försämra stabiliteten mot Gamla Hamnkanalen ska planerad bro och tillhörande bank och brokoner djupgrundläggas med spetsburna pålar.”

Och vidare:

”Tillfartsbankarna till bron kan alternativt delvis grundläggas genom kompensationsgrundläggning t.ex. genom lättfyllning.”

Det här är viktigt. Det visar nämligen att GC-bron kräver särskilda geotekniska åtgärder, att vanliga jordbankar inte utan vidare kan anläggas och att pålning och lättfyllning kan behövas.

Sweco skrev vidare:

”Markens lämplighet (avseende ras och skred) för den planerade bron ska klarläggas under planskedet.”

Detta sista kom från SGI:s granskning. SGI (Statens geotekniska institut) ansåg alltså uttryckligen att brofrågan måste belysas. Det har inte gjorts.

Det kan vara värt att fundera på om Swecos utredningar verkligen motsvarar det beslutsunderlag som fullmäktige behöver inför ett investeringsbeslut… Jag kan själv inte se att rapporten redovisade några stabilitetsberäkningar för ett brofäste eller de koncentrerade laster som en GC-bro medför.

Rapporterna visar bara att marken klarar en GC-väg, men den visar inte att marken klarar ett brofäste.

Det saknas svar, beräkningar och kunskap om vad som måste göras för att bygga en GC-bro över hamnkanalen. Och så länge kommunen inte känner till detta är det också omöjligt att veta vad den sammanlagda kostnaden kommer att bli.

Kommunfullmäktige kunde således inte fatta ett beslut om att gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen skulle pausas eller inte. I varje fall inte så länge som alla dessa frågor inte var utredda och redovisade i ett samlat underlag.

I onsdags föreslog Vänsterpartiet därför att ärendet skulle återremitteras. Oppositionspartierna höll med, men det gjorde inte de styrande, dvs S+C+KD+MP.

Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige. 

==

Andra blogginlägg om GC-bron:

Kategorier:centrum, GC-bron, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026

Inget beslut om GC-bron

17 september, 2026 Lämna en kommentar

Ärende 16 på fullmäktiges dagordning igår onsdag handlade om SD:s motion om paus för byggnation av gång- och cykelbron över Hamnkanalen. GC-bron, som de styrande redan har döpt till Sundsbron, har tilldragit sig ett stort intresse, inte minst under valrörelsen. Samtliga oppositionspartier har varit mot byggandet av bron, hela det styrande blocket av partierna S+C+KD+MP har varit för.

Den senaste veckan har jag fått kännedom om utredningar som jag inte tidigare hade en aning om. Det var utredningar som var viktiga, ja till och med avgörande, för att kunna svara på motionen. Utredningarna borde helt enkelt ha ingått i underlaget till gårdagens beslut. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Så sent som igår förmiddag fick jag ta del av utredningar om markförhållandena på ”andra sidan” kanalen, dvs. på Sanden-sidan. Även de utredningarna avskräckte från ett byggande av GC-bron.

Det var lätt att se i utredningarna att hela broprojektet kunde bli oerhört kostnadskrävande. Det handlade inte bara om kostnaderna för själva bron utan även om grundläggning, kajförstärkningar och geotekniska konsekvenser osv. Det skulle vara ett vågspel att sätta spadarna i marken innan kommunen hade mer kunskap.

Benny Augustsson (S) delade inte den beskrivningen. Och det förstår jag fortfarande inte. De utredningar som kommunen själv hade gjort, eller beställt och betalat för, pekade på behovet av mer kunskap och fler utredningar innan en GC-bro byggdes. Benny Augustsson (S) viftade undan mina argument med att de var överdrivna och typ skrämselpropaganda. Ett tag seglade mina tankar okontrollerat iväg till juni 2007 och Arena Vänersborg-debatten… (Lyssna till ”Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”,)

Vänsterpartiet genom undertecknad yrkade på återremiss.

Det blev också återremiss, eftersom det räckte med en tredjedel av rösterna för en så kallad minoritetsåterremiss. Voteringen slutade 23-23. De styrande partierna ville chansa och gå vidare med byggandet av GC-bron, medan samtliga ledamöter i oppositionspartierna röstade för återremiss. Det betyder att mandatperiodens sista fullmäktige inte tog något beslut i sakfrågan utan skickade tillbaka motionen för ytterligare utredning. Det blir det nya kommunfullmäktige som får hantera GC-bron i fortsättningen.

Jag tänkte kanske återkomma senare med mer fakta om osäkerheterna kring projektet, men här nöjer jag mig med att publicera motiveringen till återremissen.

==

Yrkande om återremiss

Jag yrkar för Vänsterpartiet att svaret på motionen om att pausa byggnationen av gång- och cykelbro över Hamnkanalen återremitteras för komplettering och vidare beredning. 

Motivering

Det är omöjligt att ta ställning till motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen. Underlaget till kommunfullmäktige är inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.

Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Mot denna bakgrund saknas en samlad och fullständig analys av vad en GC‑bro innebär för:

  • den totala kostnadsbilden, inklusive grundläggning, kajförstärkningar och framtida underhåll,
  • de geotekniska konsekvenserna av de extra laster som bron medför,
  • risker och osäkerheter, inklusive behov av ytterligare geotekniska, miljötekniska och arkeologiska utredningar,
  • påverkan på befintliga anläggningar, särskilt VA,
  • samt stabilitetsförhållandena på båda sidor av kanalen, inklusive den västra sidan vid Sanden södra.

Så länge dessa frågor inte är utredda och redovisade i ett samlat underlag kan kommunfullmäktige inte avgöra om gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen bör pausas eller inte.

Fortsättning i inlägget ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark”.

==

Blogginlägg om GC-bron:

Kategorier:centrum, GC-bron, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Mandatperiodens sista fullmäktige kan bli tufft

15 september, 2026 Lämna en kommentar

Valdagen är förbi men rösträkningen fortsätter. Det senaste budet är att valresultatet inte blir klart förrän på torsdag. Men innan dess ska kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genomföra det sista sammanträdet med den gamla sammansättningen. Det betyder att det är sista gången som den styrande koalitionen bestående av S+C+KD+MP har majoritet i församlingen. Nästa sammanträde, den 21 oktober, kommer det att se annorlunda ut i bänkarna. Det kommer bland annat att finnas 5 ledamöter och 3 ersättare från Vänsterpartiet. Vi kommer också att hitta fler från MBP och, inte minst, representanter från det nya lokala partiet Sunt Förnuft. Men färre socialdemokrater och centerpartister.

Mandatperiodens sista kommunfullmäktige arbetar enligt följande dagordning:

Två ärenden har tillkommit och båda ärenden kommer från MBP. Det är en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) om de invasiva växterna parkslide och jättebalsamin samt en motion om “Stärkt service till företagare genom företagslots”. Fullmäktige ska dock inte fatta några beslut om motionen imorgon.

Beslut ska inte heller fattas om de två medborgarförslagen om “ny asfalt på cykelbanan på Dalbobron” respektive “Busskort till tonåringar”. Det gäller även motionen från Centerpartiet om att:

“öppna dagens bussgata i Torpavägens förlängning till att utgöra en gårdsgata med begränsad hastighet för att underlätta matningstrafik ut mot Gropbrovägen och att tillgängliggöra fastigheterna på Krickanområdet.”

Medborgarpartiets motion om “krav på öppet bankkontor för den bank som hanterar Vänersborgs kommuns pengar” ska inte heller varken diskuteras eller avgöras imorgon. Medborgarförslagen och motionerna ska skickas vidare (remitteras) för att utredas.

Alla de andra ärendena på dagordningen har som vanligt behandlats i kommunstyrelsen. Flera av dem har jag skrivit om i diverse blogginlägg. Det kan bli en hel del diskussion och kanske debatter av det tuffare slaget kring några av ärendena. Det återstår att se.

Ärende 5, “Förslag till sammansättning i nämnder, beredningar utskott och fullmäktige för mandatperioden 2026-2030”, och ärende 6, “Revidering av bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” handlar om kommande mandatperiod. Det gamla fullmäktige bör besluta om hur nämndsorganisationen ska se ut för det nya kommunfullmäktige och framför allt fatta beslut om vilka arvoden som ska gälla. Det är inte bra om de nya ledamöterna bestämmer sina egna ersättningar.

Ärendena har beretts och utretts mycket noggrant och under lång tid. Samtliga partier har lämnat synpunkter och haft möjlighet att påverka. PFU (Personal- och förhandlingsutskottet) har utarbetat två förslag som av nödvändighet har blivit kompromisser. Det är viktigt att uppnå så stor enighet som möjlighet i sådana här frågor, kan i varje fall jag tycka. Det visar sig att flera partier tänker yrka på en annan organisation och andra bestämmelser, av bland annat några som knappt har varit med i den föregående diskussionen.

De liggande förslagen kommer dock antagligen att också bli fullmäktiges beslut. De styrande partierna (S+C+KD+MP) står bakom dem och de har en hårfin, men ändå majoritet. Dessutom står Vänsterpartiet bakom förslagen. (Jag har skrivit en del om arvoden och nämndsorganisation här.)

Nu på eftermiddagen har emellertid ett mejl skickats ut till alla partier från Moderaterna med förslag på förändringar i arvodesbestämmelserna. Det kan möjligtvis föranleda någon ajournering på morgondagens sammanträde, där frågan diskuteras mellan partierna.

Under ärende 10 ska motionen om att “avskaffa minutstyrning i hemtjänsten” avgöras. Det har skrivits mycket om minutstyrning i denna blogg, se bland annat “Kan man ta sossarna på allvar?”, “AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” och “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan återigen bli en tuff debatt. De styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen anser att det inte finns någon minutstyrning i hemtjänsten. MBP och Vänsterpartiet har en annan uppfattning. De andra partierna säger inte så mycket men röstar med de styrande.

Tor Wendel (M) har lagt en motion om att Vänersborgs kommun ska:

“underlätta för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där och att Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för andra aktörer att ta över skolbyggnaden utan att uppehåll i undervisning behöver ske.”

Vänsterpartiet är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. Dessutom skulle det bli dyrt för barn- och utbildningsnämnden. Om det etablerar sig en fristående aktör på Norra skolan så måste BUN samtidigt behålla en beredskap för att kunna ta emot alla elever om friskolan av någon anledning läggs ner. Det betyder att de kommunala skolorna behöver ha fler skolplatser än vad som faktiskt används. Det gör att, skriver barn- och utbildningsnämnden i ett yttrande:

“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”

Moderaterna har lämnat in en motion om ökad trygghet genom kamerabevakning i centrala Vänersborg. I underlaget menar KS att det inom det lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet) redan finns en fungerande process där beslut tas utifrån fakta, lägesbilder och brottsstatistik. Kameraövervakning ska bara sättas in där det finns evidensbaserat underlag som visar att det faktiskt gör nytta som brottsförebyggande åtgärd. KS biföll därför bara den första punkten i motionen:

“Kommunen genomför en kartläggning av områden där kamerabevakning skulle vara mest effektiv för att öka tryggheten.”

De andra punkterna föreslås bli avslagna. Det lokala BRÅ får helt enkelt arbeta vidare med frågan.

 Sedan är det dags för SD:s motion “pausa byggnationen av gång- och cykelbro över hamnkanalen”. Samtliga oppositionspartier är emot att bygga en ny GC-bro över gamla hamnkanalen. Benny Augustsson (S) och hans S samt partierna i “svansen”, C+KD+MP, är stenhårt för bygget. De ser bron som ett måste när Vänersborgs Manhattan växer fram på Sanden.

Min uppfattning är att underlaget till kommunfullmäktige inte är tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till den. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.

Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Men om en bro ska byggas… Se vidare blogginlägget “Kommunen har inte råd med GC-bron”.

Samhällsbyggnadsnämnden har begärt om tilläggsbudget för underhåll av ladan på Landeriet, fastigheten 1:12, och driftkostnader för tomställda lokaler. Kommunfullmäktige kommer inte att ge några extra pengar till nämnden…

Eftersom det är mandatperiodens sista kommunfullmäktige avslutas sammanträdet med en avtackning. Det är flera i kommunfullmäktige som inte kommer att fortsätta nästa mandatperiod, som för fullmäktige alltså börjar redan på nästa möte i oktober. I Vänsterpartiet har vi en trotjänare som gör sitt sista sammanträde. Jag återkommer till det och till valet vid ett senare tillfälle.

Kategorier:centrum, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026, minutstyrning, Skola och utbildning

Kommunen har inte råd med GC-bron

11 september, 2026 2 kommentarer

Det finns politiska beslut som är svåra att fatta. Och så finns det politiska beslut som egentligen är ganska enkla.

Att säga nej till en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen tycker jag hör till den senare kategorin. För ibland måste man som politiker, oavsett partitillhörighet och oavsett visioner, våga ställa sig frågan:

“Har vi verkligen råd?”

På onsdagens kommunfullmäktige, efter valet, ska frågan om en ny GC-bro över gamla hamnkanalen diskuteras. Det skulle bli den 4:e bron över kanalen. 

Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. Den kan ”binda ihop” staden och dess olika delar, skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan… 

Men innan kommunen börjar bygga en 4:e bro över gamla hamnkanalen så borde man naturligtvis prata om vad den faktiskt kan komma att kosta. Och då blir en geoteknisk utredning för Hamngatan mycket intressant. Det har nämligen gjorts en sådan, redan i oktober 2024. Jag har inte sett den förrän igår då jag fick den skickad till mig. Det är anmärkningsvärt att denna geotekniska utredning inte finns med i underlaget till fullmäktiges sammanträde.

Uppdraget och syftet med den geotekniska undersökningen var att utföra en utredning för en detaljplan inom Hamngatan och del av Järnvägsbacken i Vänersborg. Detaljplanen syftade till:

“att möjliggöra väderskyddande uteserveringar, bryggor längs Gamla Hamngatans kajer, möjliggöra för en gång- och cykelbro samt bevara och utveckla Hamngatan inom riksintresse för kulturmiljövård.”

Utredningen är tydlig – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.

I de undersökta sektionerna ligger de beräknade säkerhetsfaktorerna under de nivåer som krävs. Därför behövs stabilitetsförbättrande åtgärder längs hela kajen.

Det betyder alltså att kommunen har ett problem att lösa redan innan någon bro byggs.

Utredningen föreslår bland annat att delar av fyllnadsmassorna ska ersättas med lättfyllning och att trafiklasten begränsas. Den föreslagna åtgärden bedöms kunna ge tillräcklig stabilitet.

Det finns också en annan möjlighet: att förstärka den befintliga spontkonstruktionen. Men den lösningen bedöms vara betydligt mer kostsam. Det handlar alltså inte om en kaj där man bara behöver plocka fram ritningen, beställa bron och börja bygga.

Och under kajen finns det lera… Leran under fyllningen är “normalkonsoliderad”. Utredningen konstaterar att all tillförd belastning riskerar att orsaka långtidssättningar. Det är kanske inte det man helst vill höra när man planerar nya konstruktioner på platsen.

Ska en grov uppskattning av kostnaden göras bara för det allra nödvändigaste så är det inte orimligt, enligt “AI-Copilot”, att den hamnar mellan 7–15 milj kr – själva GC-bron inte inräknad. Siffran är alltså mycket osäker och i utredningen saknas en sådan uppgift..

Utredningen är tydlig med vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då kan kompletterande geotekniska undersökningar behövas för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att den utredning vi har framför oss inte ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. Men klart är att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. Och sponten som förstärker kajen klarar antagligen inte dessa laster. Det betyder att kommunen måste göra ytterligare förstärkningar, specifikt vid brofästena. Det skulle enligt “AI-Copilots” osäkra siffror kunna kosta ytterligare 3–8 milj kr.

Det handlar alltså inte bara om själva bron för 15 milj kr, varav Trafikverket ska bidra med 5,5 milj. Det handlar också om grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar. Och inte minst viktigt – vad kommer kommunen att behöva lägga på underhåll och framtida åtgärder? En GC‑bro är ju t ex inte en engångskostnad. Kajen är dessutom gammal. Redan den befintliga kajkonstruktionen har sina utmaningar.

Vid en inspektion konstaterades korrosion på HEB-balkarna och röta i delar av spontkonstruktionen. Enligt Port Engineering är det inget problem idag. (Det visar sig att företaget Port Engineering också har utfört en utredning/bedömning av tillståndet för kajen, april 2024.) Men utredningen konstaterar samtidigt att korrosionen kan bli ett problem i framtiden, bland annat eftersom delar av sponten ligger i vattenlinjen där korrosionen kan vara större. 

Det betyder inte att kajen håller på att rasa eller att en GC-bro är omöjlig att bygga. Det betyder att kommunen har en befintlig konstruktion som behöver hållas under uppsikt. Det är ytterligare en kostnad och ytterligare ett ansvar.

I samband med detaljplanen för Hamngatan studerades möjligheten att anlägga flytbryggor. När en antagen belastning från flytbryggor lades till i beräkningarna sjönk säkerhetsfaktorn till en nivå som inte uppfyllde kraven. För att flytbryggor ska kunna anslutas krävs därför ytterligare utredning och kompletterande beräkningar.

Nya belastningar på kajen, som en ny GC-bro, kan inte bara läggas till utan att man räknar på dem. Det gäller särskilt när marken består av känslig lera och den befintliga kajkonstruktionen redan kräver stabilitetsåtgärder.

Det är alltså mycket att ta hänsyn till innan vi ens vet vad bron kommer att kosta. Och det är inte svårt att räkna upp fler osäkerheter och riskfaktorer. Det har inte undersökningen gjort eftersom det är en geoteknisk stabilitetsutredning och inte en risk- eller kostnadsanalys. Det kan ju hända att leran är svagare än beräknat och kräver mer förstärkning, skicket på kajen och glessponten kan vara sämre än tänkt. Det skulle också kunna finnas förorenade massor och arkeologiska fynd kan göras. Det kan stoppa arbetet i månader.

Och faktum är att det finns risk för att det behövs torrläggning av kanalen om det behövs ny spont eller omfattande kajombyggnad eller om det upptäcks oväntade skador eller om kajen är underminerad eller om det finns erosionsproblem. Det är dock ett “worst-case-scenario”…

Sedan verkar det inte som om kommunen har undersökt den västra sidan av kanalen, dvs på Sanden södra. Behövs det göras några stabiliseringsåtgärder där? Finns det risk att stöta på föroreningar…?

Den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:

  • “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
  • “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”

Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder.

Vänersborgs kommun har begränsat med pengar. Vi har förskolor och skolor som behöver resurser. Vi har en socialtjänst med stora behov. Vi har fastigheter som behöver underhåll. Vi har investeringar som redan är beslutade eller planerade. Vi har ett centrum som behöver utvecklas… Och någonstans i den kön står en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen…

Och då undrar jag – är det verkligen på en ny GC-bro över gamla hamnkanalen där kommunens pengar gör störst nytta?

Det anser de styrande partierna som tänker rösta igenom bygget av en ny GC-bro på fullmäktiges sammanträde nästa onsdag (efter valet!). Det ska de göra utan ytterligare utredningar. Trots att den geotekniska undersökningen har visat att det inte bara är 9,5 milj kr i kommunala pengar, och 5,5 milj i statliga, det handlar om för själva bron. Det handlar också om möjliga stora kostnader för grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar. Det vore tämligen ansvarslöst att besluta om att bygga GC-bron utan ytterligare utredningar om de totala kostnaderna.

Vänsterpartiets åsikt är solklar, Vänersborgs kommun har viktigare saker att lägga skattebetalarnas pengar på. 

PS. Den geotekniska utredningen för Hamngatan kan laddas ner här.

Anm. Här kan du läsa hur det gick i kommunfullmäktige med GC-bron – se ”Inget beslut om GC-bron”.

Anm. I tisdags arrangerade P4 Väst en valdebatt i gågatukrysset. Här kan du se och höra vad som sades om den 4:e bron över gamla hamnkanalen – ”Valdebatt P4 Väst: En fjärde GC-bro över gamla hamnkanalen”.

==

Blogginlägg om GC-bron:

Kategorier:centrum, GC-bron, GC-väg

Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked

10 september, 2026 1 kommentar

Idag har Patrique Daghäll haft besök av en tjänsteperson från Vänersborgs kommun. Det handlade naturligtvis om Sellbergska huset och den förestående hyresförhandlingen. (Se “Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning”.) Eller om det nu blir någon förhandling. Daghäll själv är ingen större optimist efter dagens möte…

Efter mötet skrev Patrique Daghäll följande nedslående ord på Facebook och Instagram.

====

I efterdyningarna…

Så var då ett kort möte avslutat och enhetschefen utsänd av Samhällsbyggnadsförvaltningen lät meddela att hyran kommer att höjas med utgångspunkt från dagens nivå…

Hade i min enfald någonstans hoppats på ett något bättre utfall och i stunden känner jag mig förkrossad…

Den fyrkantiga tjänstemannasyn som präglar stadens förvaltning är en stor besvikelse.

Dessutom, i en passus, fick jag önskemålet presenterat om att i mina inlägg på sociala medier icke namnge vissa tjänstepersoner knutna till ärendet…

Jag trodde att sådana uppgifter om en tjänsteperson, såsom namn, titel och beslutsfattande i ett ärende, är som huvudregel offentliga enligt tryckfrihetsförordningen. Namn på en tjänsteman som fattar beslut eller upprättar handlingar i offentlig verksamhet är därmed inte hemliga i efterhand.

Lämnade över den ”analys” jag och mina förtrogna sammanställt i ärendet och jag lovades en återkoppling i saken nästa vecka.

Min hastiga sammanfattning i detta nu är att jag tvingas tomställa Sellbergska Huset, avyttra samlingarna och söka mig till en ny plats att verka på, var vet jag inte…

Jag hoppas av hela mitt hjärta husets fortsatta liv blir till det bästa…

Tack för nu!

Bästa hälsningar

Patrique Daghäll

====

Vad sysslar kommunen med? Vänersborgs kommun måste självklart ändra inställning. Patrique Daghäll är definitivt den rätte att hyra och förvalta Sellbergska huset. Han gör en kulturgärning av oerhört stora mått för Vänersborg. 

Skärpning Vänersborgs kommun!

===

Blogginlägg om Sellbergska huset:

Kategorier:centrum, Nyheter och politik, Sellbergska huset

Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning

8 september, 2026 7 kommentarer

På kommunens Facebook-sida den 27 juni förra året publicerades en viktig och välkommen nyhet:

“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”

På Vänersborgs Museums hemsida kan man läsa följande om Sellbergska huset, i folkmun ofta kallat ”f.d Dockmuseét”:

“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna.”

Sellbergska huset är alltså inte vilket hus som helst. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Byggnaden är Q-märkt vilket innebär att den inte får rivas och att den ursprungliga exteriören inte får förändras. Byggnaden är även utpekad som ett riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken. 

Nyheten om uthyrningen följdes upp på kommunens webbplats. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskrev vad som hade hänt:

“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”

Kommunens näringslivschef skrev:

“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”

Det är viktigt att Vänersborgs kommun nu när den hyr ut en byggnad av riksintresse också agerar med särskild omsorg och transparens. 

Patrique Daghäll och sambon Malin infriade alla förväntningar med råge. De har gjort underverk i Sellbergska huset. Huset, som har varit tomställt under 6 års tid, är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter och vackra föremål överallt och på flera helger är allmänheten välkomna. Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter. På Instagram och Facebook kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.

Patrique Daghäll gör som jag ser det en kulturgärning av stora mått!

Daghälls hyresavtal med Vänersborgs kommun gäller till den 31 december 2026. I avtalet under “Särskilda bestämmelser” står det:

“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”

Formuleringen “befintligt skick” innebär att hyresvärden inte ansvarar för att höja standarden, men det innebär också att hyran måste spegla den lägre standarden.

Kommunen har nu lämnat besked till Patrique Daghäll om att hyresavtalet ska omförhandlas. Samtidigt har Daghäll fått en indikation på att hyran kan höjas med omkring 3.000 kr i månaden, en höjning med ungefär 30%.

Det innebär skrev Daghäll på Facebook:

“vilket sannolikt gör att vi tvingas tacka för oss.”

Kommunen hade inför uthyrningen förra året anlitat konsulthjälp för att utföra en marknadshyresundersökning. Den kostade 47.500 kr. Konsultens uppdrag syftade till att:

“bedöma en marknadsmässig hyra samt driftskostnader för en kombinerad lokal och bostad (Bokal) i Vänersborgs kommun inom del av fastigheten Vänersborg Huvudnäs 2:14 med adress Residensgatan 2, 462 33 Vänersborg.”

Med undersökningen som stöd sattes hyran till 9.825 kr i månaden. Då ingick enbart VA-kostnader. Nu vill kommunen alltså höja hyran. Men kommunen kan naturligtvis inte höja hyran hur som helst. Det finns lagar kring hyror.

I Jordabalken 12 kap. 57 a § står det:

“…skall en krävd hyra inte anses som skälig, om den överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden (marknadshyra). Marknadshyran skall i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten.”

Det var precis vad marknadshyresundersökningen, också kallad hyresanalys, tittade på förra året. Sellbergska ligger ju t ex centralt, är stort osv men trots det finns det flera faktorer som talar för att den marknadsmässiga hyran ska befinna sig i det “lägre spannet”.

Huset har kulturhistoriska begränsningar, det är Q-märkt och av riksintresse. Det ger stora begränsningar i användning. Det är också svårt eller omöjligt att hitta jämförelseobjekt. Lokalen har dessutom varit tomställd under 6 år vilket visar på svårigheten med att finna lämplig hyresgäst.

Andra argument är att huset inte är en vanlig bostad, utan en så kallad bokal, alltså en kombination där samma hyresgäst ska kunna bo och bedriva verksamhet. Analysen säger uttryckligen:

”Generellt sett är både hyresnivå och efterfrågan för en bokal något lägre än om motsvarande bostad och lokal hyrdes ut separat.”

När det gäller bostadsdelen på Sellbergska bedöms alla jämförelseobjekt ha bättre skick och standard. Konsulten beskriver äldre och enklare invändiga ytskikt, slitna trägolv, äldre köksutrustning, begränsat ljusinsläpp på övervåningen, flagande färg i bostaden, självdrag/frånluft, direktverkande el och ingen hiss.

Lokaldelen anses ha begränsad användbarhet. Den har betydligt sämre standard än jämförelseobjekten. Användbarheten är sämre och den är i sämre skick. Dessutom drar alltså bokalkonstruktionen ner hyran. Det finns många tomma lokaler i centrala Vänersborg. Kommunen kan helt enkelt inte räkna med en hög hyra när det samtidigt finns ett stort utbud av lediga lokaler. Det faktum att hyresgästen ska stå för nästan alla driftskostnader drar också ner hyran, driftskostnaderna är höga.

Marknadshyresundersökningen kom fram till en årshyra på 117.700 kr, dvs en månadshyra på 9.808 kr. Det är i stort sett exakt den hyra som Daghäll har betalat under den tid han har hyrt Sellbergska. (Kommunen avrundar lite uppåt…)

Men.

Det framgår av hyresanalysen att denna marknadsmässiga hyra enbart gällde lokalhyran, dvs bottenvåningen. Analysen uppskattade den marknadsmässiga bostadshyran (övervåningen) till 46.670 kr per år, dvs 3.889 kr i månaden. Det skulle då ha blivit en total hyra för Sellbergska huset på 164.370 per år, dvs 13.700 kr i månaden. Det är den hyra som kommunen förvarnat Patrique Daghäll om ska gälla i fortsättningen.

I hyresavtalet mellan Daghäll och kommunen från den 26 juni 2025 står det inget om dessa ”två olika hyror”. Daghäll har inte heller sett marknadshyresundersökningen från förra året förrän för en vecka sedan. Kommunen som hyresvärd har inte heller informerat Daghäll. Därför har Daghäll tagit för givet att hyran återspeglade marknadshyran för hela huset.

I hyresavtalet står att hyra utgår med 9.825 kr per månad. Det står inte att bostadshyran är X kr och lokalhyran Y kr. Enligt hyresavtalet är Sellbergska huset ett enda hyresobjekt med en enda hyra. Kommunen har alltså själv valt att behandla Sellbergska huset som ett enda sammanhållet objekt. Det torde inte vara möjligt att i efterhand hävda att hyran “egentligen” består av två delar. 

 Hyresvärden har en skyldighet att informera hyresgästen om väsentliga förutsättningar för hyressättningen. Det har inte skett. Kommunen har inte informerat Daghäll om marknadshyresundersökningen, men har alltså ändå använt den som grund för ett tidsbestämt avtal. Kommunen har följaktligen inte redovisat något underlag eller förklarat att hyran var “tillfällig” eller “provisorisk”. Patrique Daghäll har därför haft fullt fog att tro att hyran 9.825 kr/mån var marknadshyran för hela huset och att hyran var korrekt satt samt att den var baserad på kommunens egen bedömning. Och självklart att det var en sammanvägd bokalhyra (bostad+lokal).

Kommunen kan knappast komma i efterhand och säga att “vi har egentligen två hyror, och nu ska den andra delen också betalas”. Det är inte vad avtalet säger.

Kommunen vill nu höja hyran med ca 3.900 kr/mån. Det motsvarar alltså bostadshyran i konsultens analys. Det innebär som jag ser det att kommunen försöker införa en “dold” bostadshyra retroaktivt trots att avtalet inte innehåller någon sådan uppdelning. Daghäll har inte heller informerats och kanske det viktigaste, kommunen har själv valt att skriva ett samlat hyresavtal. 

Det är svårt att se hur kommunens agerande kan förenas med god sed i hyresförhållanden. Hyresnämnden brukar vara mycket kritisk när hyresvärdar försöker införa nya hyresdelar retroaktivt eller höja hyran utan transparent underlag.

Sellbergska huset är inte bara en fastighet i kommunens bestånd. Det är ett kulturarv, ett stycke Vänersborgs historia som överlevt stadsbranden 1834 och som nu, tack vare Patrique Daghälls arbete, har fått nytt liv. Under drygt ett år har huset gått från att stå tomt och förfalla till att bli en levande mötesplats, ett besöksmål och en kulturgärning som kommunen inte hade kunnat köpa för pengar.

Det är därför svårt att förstå varför kommunen nu väljer att möta denna insats med en hyreshöjning på omkring 30 procent. Det är inte förenligt med kommunens eget ansvar att värna kulturmiljöer. Och det är inte förenligt med den uppskattning som kommunen själv uttryckte när avtalet skrevs.

Vänersborgs kommun borde vara rädd om hyresgäster som gör kommunens kulturarv levande, tillgängligt och attraktivt. I stället för att höja hyran med 30 procent borde kommunen fråga sig vad Patrique Daghälls arbete faktiskt är värt – inte i kronor och ören, utan i kultur, besöksnäring, stolthet och identitet.

Det är svårt att se någon saklig grund för den föreslagna hyreshöjningen. Däremot är det lätt att se värdet av att Sellbergska huset fortsätter vara öppet, levande och tillgängligt för vänersborgarna. Det borde vara kommunens utgångspunkt när hyresavtalet nu ska omförhandlas.

Anm. Jag har utgått från att bostadsdelen i Sellbergska huset ligger på övervåningen och lokalytan på bottenvåningen. Det är så Patrique Daghäll och sambon Malin har ordnat det när de har flyttat in i huset. När jag tittade en extra gång på bilderna och ritningarna i hyresanalysen, efter att jag skrev detta inlägg, så upptäckte jag att bostadsytan är belägen på plan 1 och lokalytan på både plan 1 och 2. Jag vet inte hur stor betydelse denna min missuppfattning har för hyran. Jag antar att det har mindre betydelse, men jag vet inte. För övrigt är avtal, hyror, lagar och juridik komplicerade företeelser… 

===

Blogginlägg om Sellbergska huset:

Kategorier:centrum, Sellbergska huset

Döda träd och sopor

16 augusti, 2026 2 kommentarer

Det finns de som skriver insändare i TTELA för att få fram sina synpunkter, andra använder Facebook och någon enstaka hör av sig till mig. Det finns också de som skriver till Vänersborgs kommun och framför synpunkter. Men om de inte får feedback eller gehör eller upplever att ingenting händer, så kanske de också vänder sig någon annanstans.

Tidigare i sommar skrev jag om att almarna i Plantaget håller på att dö och att Länsstyrelsen har gett dispens för att avverka upp till 14 träd. (Se “Det händer i staden”.) Nu har kommunen också fått dispens för att avverka fyra almar som ingår i en allé längs med Edsvägen. 

Träden har nämligen dött av almsjukan. Länsstyrelsen har i detta fall bedömt att det föreligger särskilda skäl för att avverka träden. För en lekman som jag kändes det ganska givet att döda träd var ett givet skäl. Och att kommunen därför “enkelt” kunde avverka de döda träden och plantera nya. Nu har jag lärt mig att så är det inte. Länsstyrelsen gav i stället dispens av följande skäl:

“utifrån hälsa- och säkerhetsaspekten.”

Det finns nämligen risk för att träden, eller kanske grenar, kan ramla ner och skada personer och egendom. Träden står nämligen vid den trafikerade Edsvägen och det går också en GC-väg där. Är det inte så att alla döda träd riskerar att falla ner och skada människor, oavsett var träden finns i områden där människor rör sig? 

Det finns döda almar även på Skräcklan t ex nära Länsan mot Sjövallen. De har stått där ganska länge nu. Jag har inte sett några ansökningar eller dispenser om de träden, men det har jag antagligen missat. Det torde i varje fall finnas risk för att de också rasar omkull vid t ex en storm. Och risken är förstås inte obefintlig att någon människa, eller en husbil, kan befinna sig där när ett träd eller en större gren faller.

Det finns också döda träd vid Östra vägen. Det skrev en kommuninvånare till mig idag. Hen har skrivit till kommunen:

“Kommunen är meddelad om träden nära Östra vägen, och ärendet har anmälts som Riskträd, pga att de blir bräckliga av larvernas perforering av virket.”

Enligt kommuninvånaren är det troligen trädödarlarven som har angripit träden. (Se “STÖRRE TRÄFJÄRIL”.) Det har nämligen hittats en larv i området. De döda träden står alldeles bredvid Kyrkängens koloniområde. Och eftersom fjärilen och larven gillar lövträd och fruktträd, så kan det leda till stora ekonomiska skador för både privata ägare, och kommunens egna marker. Det finns ju många lövträd och fruktträd även centralt inne i stan.

Trädödarlarven är inte ovanlig i Sverige, skriver kommuninvånaren, men när det sker en större koncentration av den, är det viktigt att försöka begränsa den. Det finns emellertid begränsade möjligheter att bekämpa larven när den väl har tagit sig in i ett träd. Ett sätt att bekämpa den är att angripna träd tas bort.

Och sist men inte minst. De döda träden riskerar att falla ner över både bilvägen och den intilliggande GC-vägen. Oavsett om Länsstyrelsen behöver ge dispens eller inte torde det vara prioriterat att bekämpa både larven och skydda trafikanterna.

En annan kommuninvånare undrar:

“vem som dekorerar med plastblommor och plastgräs i gågatekrysset?”

Hen frågar sig också varför stolpen med de små vägskyltarna har tagits bort och istället placerat återvinningskärl där.

Det är antagligen någon på kommunen som har försökt att piffa upp och försköna centrum och tycker att denna ommöblering är en del i att göra centrum attraktivare. Själv har jag knappt lagt märke till förändringarna. Blicken är suddig av alla tårar när man ser alla tomma lokaler…

Och apropå kommuninvånarnas synpunkter, väldigt många invånare verkar tycka att det är en bra idé att satsa på att utveckla kommunens badplatser. Kanske ska Vänsterpartiet lägga ett förslag om detta i samband med att det nya kommunfullmäktige ska fatta ett nytt budgetbeslut för 2027.

Gör gärna den lokala Valkompassen. Du kanske blir förvånad över vilket parti som ligger närmast dina åsikter. Det behöver inte alls vara samma parti som i valet till riksdag och region. Och röstar du på ”rätt parti” så kanske ett förslag om att utveckla badplatserna kan få stöd av en majoritet i kommunfullmäktige.

Kategorier:centrum, Länsstyrelsen, miljö, träd

Några kommunala nedslag

19 juli, 2026 Lämna en kommentar

VM i fotboll

Fotbolls-VM närmar sig sitt slut. Som fotbollstokig har det varit en intensiv tid. Många timmar har gått åt för att följa matcherna. Men det har det varit värt, fotbolls-VM är för mig idrottsvärldens absoluta höjdpunkt. Och det trots att Infantino och Trump har gjort sitt bästa för att förstöra en del av stämningen. Nu är det “bara” finalen kvar. Det vore pricken över “i” om Spanien visar Argentina och fotbollsvärlden hur fotboll ska spelas.

Om fotbolls-VM har varit en exceptionellt stor händelse, som slagit publikrekord på läktarna och följts av miljarder människor världen över, så kan man inte säga detsamma om motsvarigheten i bandy.

VM i bandy

I TTELA kunde vi i slutet av maj läsa att det inte blir något bandy-VM nästa år. 

“Man bör spela senior-VM vart annat år”

Det sa enligt TTELA svensk bandys generalsekreterare Daniel Andersson. (Se TTELA “Beskedet: Bandy-VM ställs in”.) Och det kan man förstå. Intresset för bandy minskar successivt. Såvitt jag vet var det bara Aftonbladet som visade årets bandyfinal för sina prenumeranter. Det var ett VM som både Sveriges herrar och damer vann planenligt med 9-1.

Så länge Ryssland inte är med i VM saknar de svenska landslagen egentligen kvalificerat motstånd. Bandyn är dock kritisk till ryskt deltagande mot bakgrund av kriget i Ukraina, även om Internationella olympiska kommittén (IOK) har beslutat att häva avstängningen av ryska idrottare. De ska få delta fullt ut från och med sommar-OS i Los Angeles 2028. 

Vi får se om bandyns kräftgång kan förhindras, annars kommer den säkerligen att också påverka IFK Vänersborg i form av minskat publikintresse. Och då ligger det nära till hands att även intresset från sponsorer och samarbetspartners avtar. 

Arenan

Oavsett vilket kommer Vänersborgs kommun att stå där med en arena som fortsätter att kosta stora pengar. Bara i år kostar det kommunen 36 milj kr för att åtgärda taket. (Se “KF (22/4): Mer pengar till arenan”.) Och när taket är klart får vi svar på frågan om läckagen i yttertaket enbart beror på t ex regn eller om det också beror på att kondens uppstår i takkonstruktionen.

Pengarna för arenataket skulle ha behövts på andra ställen i kommunen. Och fortfarande är det tyst kring vad sättningar och rörelser i marken kan leda till för arenan… Men de politiker som bestämmer i kommunen lägger fram de pengar som behövs för reparationer och underhåll och skjuter problemen framför sig – hur mycket är det värt att investera i arenan? 

Det har, som jag skrivit om tidigare, skapats ett nytt mötesrum på logeplanet i arenan. Tre loger har byggts om till ett större mötesrum. Kostnaden för denna ombyggnation uppgick till 342.800 kr. Den stora logen/mötesrummet kan hyras av alla, både internt i kommunen och av föreningar eller företag, enligt den prislista som kultur- och fritidsnämnden beslutat om.

Torget

Kioskerna på torget ska bort. Den ena är redan riven och den närmast Kungsgatan står på tur. Det är lite tråkigt kan jag tycka att riva kioskerna innan kommunen vet vad det ska bli av med torget. Kunde inte någon ha sålt glass i sommar precis som förra året? Turister, liksom vänersborgare, har säkert sina funderingar på hur kommunen tänker.

Fastighetsägare i centrum vill att torget ska bli levande. De vill se en lekplats för barn, restauranger och caféer, parkeringsplatser och snabbladdare för besökare.

Innan en sådan satsning kan bli verklighet får vi vara glada och tacksamma för att Lilla Paris Arbetsintegrerande Socialt Företag i Vänersborg AB säljer glass mm i Plantaget. Varför inte ta en kopp kaffe och en glass medan man spelar ett parti schack? Schackpjäserna finns på plats i lådorna och nyckel kan lånas på VISIT.

Huvudnäsaulan

Fastighetsägarna vill också att Huvudnäsaulan utvecklas till en modern kulturarena med konserter, föreläsningar och teater. Aulan ska bli en mötesplats för alla.

Det ligger faktiskt i linje med ett initiativärende från Gunilla Cederbom (V) i kultur- och fritidsnämnden i mars i år. (Se TTELA “Gunilla Cederbom (V) vill skaka liv i Brödrosten i Vänersborg”.) Cederbom lade ett förslag om att förvaltningen skulle ta fram:

“en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Huvudnäsaulan med syfte att fungera som komplement till Kulturhuset.”

Kultur- och fritidsnämnden gick helt på Cederboms linje (förslaget kan laddas ner här) och beslutade att utvecklingsplanen ska tydliggöra:

  • “Aulans roll som komplement till Kulturhuset, med fokus på ett breddat kulturutbud, konserter, scenkonst och arrangemang”
  • “Hur aulan kan utvecklas till ett modernt, flexibelt och tillgängligt scenrum”
  • “Former för samverkan med kulturföreningar och civilsamhälle”

Målet bör vara att ha en uppdaterad Huvudnäsaula för kulturlivet i bruk om 5 år. Och medan man väntar på VM-finalen kan man passa på att titta på denna korta film om Huvudnässkolans aula (klicka här).

Gågatuscenen 

Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:

“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”

Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Det lämnades bland annat in ett medborgarförslag i ärendet.

På kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni beslutades mot Vänsterpartiets protester:

“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.” 

Det var ett något märkligt beslut. KS krånglade av någon anledning till det. Men tills ett nytt beslut fattas så gäller de gamla riktlinjerna från den 21 mars 2025, dvs det ska vara låg ljudvolym och bara kulturarrangemang… Eller? Skulle det vara viktigare att undvika eventuella störningar än att stärka demokratin och värna yttrandefriheten? Kommunstyrelsen beslutade ju faktiskt också att “ett bredare utbud av evenemang” ska tillåtas. De regler som fanns före beslutet den 21 mars förra året tillät politik. Borde inte de riktlinjerna gälla tills nya antas?

Demokratin behöver fler öppna mötesplatser – inte färre.

Kategorier:Arena Vänersborg, centrum, Fotboll, Huvudnäs, KS 2026, Kultur- och Fritidsnämnden, Plantaget

KS: Vårens sista sammanträde

2 juni, 2026 2 kommentarer

Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.

Budget

Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…

Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.

Morgondagens dagordning har följande utseende:

Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…

Wargön Innovation

På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.

Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.

WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.

Kollektivtrafik

Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.

I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:

“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”

Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).

Brättelänken

KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.

Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.

Scenen gågatukrysset

Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:

“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”

Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:

“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”

Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:

“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”

Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:

“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”

Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?

Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.

Till sist.

Sponsring

Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:

“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”

Sponsringen redovisas nu:

  • “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
  • “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”

Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:

De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…

Men KS föreslås också besluta att:

“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”

Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:

“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”

Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…

Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…

Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras…

Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…

Kategorier:Brätte, Budget 2027, centrum, Föreningar, kollektivtrafik, KS 2026, marknadsföring, sponsring, Vargön, Wargön Innovation