Arkiv

Archive for the ‘Nyberg Dan’ Category

Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff

9 september, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (7): Kovändning”.

TTELA hade en artikel den 5 maj där kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och Centerpartiets “starke man” Mats Andersson uttalade sig. (Se TTELA “Centerns kovändning – vill rädda Sörbygården”.) Tro det eller ej, dagen efter hade TTELA ytterligare en artikel med Mats Andersson (C) i huvudrollen. (Se TTELA “Sörbygården ser ut att räddas: ”Det är inte valfläsk””.) Det var samma dag som kommunstyrelsen sammanträdde. I artikeln sa Mats Andersson att:

“Mats Andersson (C), kommunalråd meddelade att hans parti till dagens möte i kommunstyrelsen lagt ett förslag om att avbryta vakanshållningen och att renovera brandskyddet.”

Uppgiften var felaktig. Det lades inget sådant förslag. (Se “Historien om Sörbygården (7): Kovändning”.) Varför initiativärendet inte lades fram vet jag inte, men kanske visade Benny Augustsson (S) sitt ogillande av Centerpartiets ändrade ståndpunkt i frågan om Sörbygården…

Min uppfattning är att Socialdemokraterna insåg att Centerpartiets förslag var en verklig kovändning, och den var inte sossarna bekväma med. De ville inte godta den utan att fundera några varv till. En sådan kovändning skulle, om inte annat, innebära en oerhörd prestigeförlust för både Socialdemokraterna som parti och, i synnerhet, Dan Nyberg (S). Socialdemokraterna behövde antagligen mer tid för att presentera sin kovändning utan att det såg ut som en kovändning. De såg snabbt att Mats Anderssons argument för Centerns kovändning inte var hållbar i allmänhetens ögon.

I den mycket märkliga artikeln (se TTELA “Sörbygården ser ut att räddas: ”Det är inte valfläsk””) hade Mats Andersson också mage att påstå:

“Jag tycker att det är en styrka att vi har en bred enighet om våra äldreboende och våra äldre ska ha det bra på ålderns höst.” 

“en bred enighet”? Vad då “bred enighet”? Oppositionspartiernas beslut om att rädda Sörbygården hade ju motarbetats av de styrande partierna i nästan ett års tid. Och under tiden hade flera av de boende tvångsförflyttats under dramatiska former, de anhöriga och de boende hade varit både oroliga och rädda,  personalen mådde dåligt och var osäker på sin framtid och en stor del av Brålanda undrade vad som skulle hända med restaurang Solrosen, apoteket osv.

Det började snabbt pratas i kommunhusets korridorer om att, hör och häpna, ingen mindre än ordförande Dan Nyberg (S) själv skulle lägga förslaget om “kovändningen” i socialnämnden – för hela styrets räkning. Det skulle dock inte se ut som en “kovändning”.

Den 21 maj sammanträdde socialnämnden. På dagordningen fanns Sörbygården.

I stort sett direkt efter beslutet i socialnämnden så fick alla läsa på Facebook (FB) att ordförande Dan Nyberg (S) tog åt sig äran för socialnämndens beslut om Sörbygården:

“M och V hade först ett något annat förslag, men ändrade sig väsentligt efter en bra diskussion i nämnden och anpassade sitt förslag till i princip identiskt med vårt. Denna enighet är bra för både kommun och Socialnämnden men också för socialförvaltningen.”

Oppositionspartierna (M+V+MBP+L) i sin tur gick senare samma dag gemensamt ut med information på FB:

“Grattis Sörbygården – en seger för demokratin, de boende, anhöriga, personalen och hela Brålanda”

Vad hade egentligen hänt på socialnämndens sammanträde den 21 maj? Var alla partier överens? Vilket förslag fick majoritet? Vilka partier hade lagt det förslag som blev socialnämndens slutliga beslut? Vad blev nämndens beslut?

I gårdagens TTELA (se TTELA ”Nej, det finns ingen dold agenda om Sörbygården”) återfinns en insändare av ordförande Dan Nyberg (S). Som vanligt sprider han vilseledande information och halvsanningar. Så här gick det till på socialnämndens sammanträde.

Oppositionspartiernas (M+V+L+MBP) beslutsförslag i initiativärendet var tydligt. Jag återger här det viktigaste:

  • ”att inleda förhandlingar med Hemsö för att förlänga hyresavtalet i två år med möjlighet till option ett plus ett.”
  • “att omgående verkställa genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder enligt tidigare beslut. Förvaltningen ska i dialogen med Hemsö arbeta för att installationen av sprinklersystem kan ske utan att de boende ska behöva flytta samt för att åter öppna intaget på samtliga platser snarast möjligt.”
  • “att finansiering av sprinklersystem sker genom tidigare fattat beslut 2026-03-26…”
  • “…att juristerna förberetts att ännu en gång undersöka det juridiska betalningsansvaret…”

Den noggranne läsaren kan notera att socialnämnden flera gånger tidigare hade fattat beslut om de viktigaste delarna i detta förslag.

Dan Nyberg (S) lade också ett initiativärende på sammanträdet. Det stöddes även av Centerpartiet. Ingen från KD eller MP fanns bland de ordinarie ledamöterna. Initiativärendet hade följande lydelse:

  • “Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att inleda förhandlingar med fastighetsbolaget Hemsö i syfte att förlänga nuvarande hyresavtal avseende äldreboendet Sörbygården i Brålanda med två år.
  • “Blir det juridiskt klarlagt att Vänersborgs kommun är betalningsansvarig för utförandet av brandskyddsåtgärden sprinklersystem föreslås att den kostnaden läggs som ett tillägg till nuvarande hyreskostnad och fördelas under den kvarvarande tiden av hyresavtalet.”

Det här är Nybergs hela förslag. Dan Nyberg (S) hävdade alltså efter mötet att oppositionspartiernas förslag var “i princip identiskt” med hans eget förslag. Läsarna kan själva ta en liten stund och jämföra de två förslagen.

Var de identiska? Och om inte, vilket förslag var tydligast? Vilket förslag innebar faktiskt att Sörbygården skulle vara kvar och åter kunna ta emot boende?

Min åsikt är att Nybergs och de styrande partiernas förslag var ganska menlöst, urvattnat och oklart. Det skulle “inledas förhandlingar” och det skulle utredas om vad som gällde “juridiskt”. Hur lång tid skulle dessa utredningar och förhandlingar ta? Vad skulle hända med de boende och de tomma avdelningarna på Sörbygården medan utredningar och förhandlingar pågick?

På sammanträdet behandlades varje förslag som ett eget ärende, trots att de så att säga handlade om samma sak. Förslaget från Dan Nyberg (S) behandlades före oppositionspartiernas initiativärende.

Vid voteringen av Nybergs förslag röstade oppositionspartierna nej. Förslaget avslogs alltså och det med röstsiffrorna 7-6.

Sedan var det dags att rösta om oppositionspartiernas förslag.

Naturligtvis röstade de 7 ledamöterna från oppositionspartierna ja till förslaget. Men nu hände det märkliga.

Dan Nyberg (S) och de styrande partierna röstade emot oppositionspartiernas förslag. Förslaget vann ändå med 7–6, oppositionspartierna hade ju majoritet.

Men varför röstade de styrande partierna nej? Det var egentligen svårt att förstå eftersom Nyberg (S) hävdade att de två förslagen var “i princip identiska”. Om förslagen verkligen var identiska – eller ens i princip identiska – är det svårt att förstå varför Nyberg röstade nej till oppositionspartiernas förslag. Det finns naturligtvis en annan förklaring. Det var ju inte Nyberg själv som hade lagt det…

Behandlingen i socialnämnden innebär, och det är oerhört viktigt:

I just det ärende som handlade om Sörbygårdens fortsatta existens röstade Dan Nyberg (S), Daniel Tesfay (C) och de andra i de styrande partierna inte för att Sörbygården skulle fortsätta som äldreboende, inte att nödvändiga brandskyddsåtgärder skulle genomföras och inte att intaget skulle öppnas igen.

Det får mig att undra – har det verkligen skett någon förändring, en “kovändning”, i de styrande partiernas syn på Sörbygården? Vill de verkligen behålla Sörbygården…? Eller är det bara prat för att förvirra invånarna, och vinna röster…? 

Dan Nyberg försökte emellertid att ta åt sig äran för socialnämndens beslut. Det utvecklade han i en lång interpellationsdebatt på kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni.

Det gick inget vidare…

Fortsättning följer…

Anm. Igår tisdag debatterades bland annat Sörbygården på gågatukrysset. Det var P4 Väst som arrangerade. Här kan du se och höra vad som sades om Sörbygården – “Valdebatt P4 Väst”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:AnderssonMats, Brålanda, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, ttela, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (6): Styret ger sig inte

4 september, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (5): KF dec & feb”.

Efter kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari såg det ut som om Sörbygårdens öde var på väg att beseglas. De styrande partierna (S+C+KD+MP) hade föreslagit att socialnämnden inte skulle kunna räkna med ytterligare pengar till brandskyddsåtgärder på Sörbygården. Socialnämnden skulle i stället uppmanas att:

”omgående och tills vidare tömma Sörbygården på boende.”

Men oppositionspartierna i kommunfullmäktige (M+V+MBP+L+SD) återremitterade ärendet. Det krävdes bara 1/3 av rösterna. Det innebar att ärendet sköts fram. Det kom tillbaka till fullmäktige i april. Under tiden hade socialnämnden ett sammanträde där nämnden behandlade återremissen.

I socialnämnden har oppositionspartierna majoritet. Den 26 mars 2026 beslutade de om svaret på återremissen. Nämnden beslutade att det enligt förvaltningens underlag fanns:

“ett faktiskt behov av nuvarande antal säbo-platser fram till år 2029, då nytt boende beräknas kunna tas i drift.”

Det innebar att Sörbygården måste vara kvar som boende åtminstone tills det nya äldreboendet på Kalkonen (fd Östra skolan) stod klart. Platserna skulle annars inte räcka till för behoven med ökade köer, eventuella viten etc som följd. Men det var ändå den andra beslutspunkten som var viktigast:

“Socialnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att det är nödvändigt att erforderliga brandskyddsåtgärder verkställs utan dröjsmål. För detta ändamål ska medel äskas alternativt omfördelas inom socialnämndens budget, i syfte att säkerställa både rättssäkerhet och trygghet för de boende.”

Det behöver kanske inte påpekas att ordförande Nyberg (S) och de andra ledamöterna från de styrande partierna röstade nej. De var alltså emot att brandskyddsåtgärder skulle genomföras på Sörbygården. De följde därmed den linje som de hade drivit sedan hösten: Sörbygården skulle tomställas. 

Oppositionspartierna var som vanligt tydliga. Sörbygården skulle vara kvar.

Det återremitterade ärendet återkom till kommunfullmäktige den 23 april. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) lade även denna gång ett tilläggsförslag.

“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”

Alltså, inga pengar till brandskyddsåtgärder på Sörbygården. Fastigheten var ju “externt förhyrd och privatägd” samt hade “omfattande underhållsbehov i närtid”.

De styrande politikernas beskrivning av Sörbygården var mycket negativ. Det började faktiskt redan i en reservation från S+KD i socialnämnden den 25 september 2025. Då skrev Nyberg (S) och Ekström (KD) varför det just var Sörbygården som var aktuell för “vakanshållning”:

”De huvudsakliga skälen var undermåliga boenden, arbetsmiljöproblem för personalen, brandskyddsföreläggande och att fastigheten inte ägs av kommunen men kräver betydande investeringar som kommunen får svara för. Sörbygården har inte varit fullbelagd på många år och mer än hälften av de som bor där kommer från Vänersborg. Flera av dessa har redan tackat ja till att få flytta till boenden i Vänersborg. Att nu avbryta dessa processer är inte värdigt varken för de boende eller deras anhöriga.”

Dan Nyberg (S) gick ännu längre. Socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) berättade i fullmäktige att Nyberg den 17 februari på socialnämndens presidiemöte hade sagt att Sörbygården var:

“det farligaste boendet vi har i dagsläget”

Och så hade Nyberg otvivelaktigt uttryckt sig. Redan dagen efter fullmäktigesammanträdet skickade nämligen ordförande Dan Nyberg (S) ut ett mycket märkligt mejl till bland annat alla gruppledare, däribland Kärvling (V):

“så citerade Robin Skenhede (M) inlägg som gjorts på presidiet … Det är ett mycket anmärkningsvärt beteende … Det påverkar dessutom starkt det politiska klimatet såväl i presidiet som i socialnämnden.”

Jag vet inte om “det politiska klimatet” kunde bli så mycket sämre i socialnämnden efter att Nyberg hade sagt:

“Skit ner dig!”

… till nämndsledamoten Göran Svensson (MBP) under ett pågående sammanträde i december.

Det är svårt att förstå att de styrande hade tillåtit människor att bo och arbeta i Sörbygårdens lokaler… Lokalerna borde ha blivit utdömda för länge sedan – om beskrivningarna hade varit korrekta…

Det var de inte.

Det fanns många i Brålanda, boende, anhöriga och andra, som inte höll med om beskrivningar från de styrande. Inte heller personalen, det vet jag genom både platsbesök och flera samtal. En person skrev t ex på Facebook till Dan Nyberg:

“Du pratar om modernt boende med pentry på alla rum, men vad Brålanda har som inte de andra boendena i Vänersborg inte har det är egen uteplats med egen täppa att plantera i och det är mer uppskattat än ett pentry som ett fåtal av de gamla senila förstår att använda. Jag besöker lite olika boende i kommunen eftersom jag har flera huvudmän, och när jag kommer till Brålanda så sitter de flesta boende ute i allrummet tillsammans med personalen ”

Benny Augustssons (S) förslag på kommunfullmäktige den 23 april blev också beslutet. Samtliga ledamöter i S+C+KD+MP röstade för att äldreboendet i Brålanda skulle läggas ner. Det tycktes vara dödsstöten för Sörbygården.

Det märkliga var att det inte verkade som om de styrande partierna hade läst vad socialförvaltningen hade skrivit. I utredningen om Kalkonen (det nya äldreboendet som ska byggas vid fd Östra skolan) framgick det tydligt att platserna på Sörbygården behövdes fram tills dess att det nya boendet förhoppningsvis stod klart 2029. (Se “Utredningar visar att Sörbygården behövs”.) 

De styrande partierna visade att de inte accepterade oppositionspartiernas beslut i socialnämnden. I stället använde de majoriteten i kommunfullmäktige för att driva igenom en annan linje. De rörde sig definitivt i Kommunallagens gråzoner och använde enligt min mening demokratiskt tvivelaktiga metoder för att få sin vilja igenom.

Flera i oppositionspartierna ifrågasatte lagligheten i fullmäktiges beslut. Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. Vi ifrågasatte om tilläggsförslaget överhuvudtaget tillhörde ärendet. Det fanns en del som talade för att tilläggsförslaget faktiskt var ett nytt ärende. Och var det ett nytt ärende så skulle det dels ha funnits med i fullmäktiges utskickade dagordning och dels skulle det ha varit berett. (Se Kommunallagen 5 kap. 26 §.)

Det största frågetecknet var dock om beslutet var en angelägenhet för fullmäktige. Det är mycket möjligt, kanske till och med troligt, att fullmäktige överskred sin kompetens genom att besluta att specifika verksamhetsåtgärder ”ska verkställas”. Det innebar ett operativt ingripande i socialnämndens ansvar som knappast är förenligt med 6 kap. 6 § kommunallagen. (Det går att ladda ner Harlitz och Kärvlings överklagande här. I dokumentet är argumenten utvecklade.)

Beslutet är naturligtvis allra mest respektlöst mot de som direkt drabbades av beslutet, oavsett om det genomfördes eller inte. Beslutet spred oro och ångest bland de boende på Sörbygården, deras anhöriga och vänner och inte minst bland personalen.

Harlitz (M) och jag (V) begärde inhibition av fullmäktiges beslut. Inhibition betyder att verkställandet inte ska ske förrän Förvaltningsrätten avkunnar en slutlig dom. Förvaltningsrätten avslog dock yrkandet om inhibition. Däremot väntar vi fortfarande på den slutliga domen. Den lär inte komma före valet.

Men det dröjde inte mer än 10 dagar så hände det saker som gjorde fullmäktiges beslut och därmed överklagan överspelad…

Fortsättning följer: ”Historien om Sörbygården (7): Kovändning”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:AugustssonBenny, Brålanda, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (5): KF dec & feb

2 september, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (4): Stängning”.

Socialnämnden hade under hösten 2025 vid upprepade tillfällen beslutat att inte fortsätta vakanshållningen, trots motstånd från de styrande partierna. Det var moderater, vänsterpartister, medborgarpartister, sverigedemokrater och liberaler mot socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister. Omröstningarna slutade alltid med 7-6 för att inte fortsätta “vakanshållningen”. Ändå återkom frågan, gång på gång…

Konflikten fortsatte i kommunfullmäktige. I fullmäktige hade nämligen de styrande partierna majoritet genom den mandatfördelning som uppstått efter att fem SD-mandat blivit vakanta på grund av avhopp. Ordförande Annalena Levin (C) hade därmed fått utslagsröst. Det började de styrande partierna använda för att försöka påverka vad som skulle ske med Sörbygården.

På decembermötet med kommunfullmäktige avhandlades ärendet “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. För att göra en lång historia kort så yrkade helt överraskande kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Socialnämnden har inte visat förmåga att hantera det stora underskott man har för 2025. Socialnämnden har också med rösterna 7 mot 6 avvisat åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslagit i syfte att nå balans mot budget. Kommunfullmäktige beslutar därför att tilldela Socialnämnden 8,7 Mkr i ett tillfälligt tilläggsanslag mot de begärda 24,5 Mkr.”

Oppositionspartierna yrkade att socialnämnden skulle tilldelas de begärda 24,5 miljonerna, något som faktiskt Dan Nyberg (S) och de styrande partierna hade stått bakom i socialnämnden.

Men så briserade den riktiga bomben. Augustsson fortsatte yrkandet:

”Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.”

”Bomben” i förslaget var formuleringen:

”samtliga 13 åtgärdsförslag”…

Sörbygården nämndes inte i yrkandet, men alla i fullmäktige visste – ett av de 13 förslagen handlade just om att vakanshålla/tomställa Sörbygården. Det som kommunfullmäktige skulle besluta om var alltså inte bara ett tilläggsanslag, som faktiskt var själva ärendet. Genom formuleringen om de 13 åtgärderna ville de styrande använda sin majoritet i fullmäktige för att också få igenom en åtgärd som socialnämnden tidigare hade röstat bort – flera gånger.

Respekten för de demokratiska spelreglerna var inte särskilt stor bland de styrande partierna. Och frågan var om det tillhörde ärendet… Eller om det ens ingick i fullmäktiges kompetens att fatta ett sådant här beslut. (Det återkommer jag till.)

Enligt kommunallagen kan en minoritet på minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna få till stånd en återremiss. Ett yrkande om återremiss ska också motiveras. Robin Skenhede (M) och Ida Hildingsson (V) yrkade på återremiss. Efter lite diskussioner blev det Hildingssons motivering som blev oppositionspartiernas förslag:

“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att komplettera med fullständig underlag kring de föreslagna punkterna i åtgärdsförslaget som hänvisades till.”

Då gjorde Benny Augustsson (S) och de styrande ett annat yrkande – återremiss i andra hand. Det innebar att om kommunfullmäktige inte sa ja till deras ursprungliga beslutsförslag om 8,7 milj kr och de 13 åtgärdsförslagen, så yrkade de på återremiss. Och varför det, det skulle ju ändå bli återremiss? Jo, då kunde de styrande partierna (S+C+KD+MP) lägga ett eget förslag till motivering på återremissen.

Oppositionspartierna röstade ja till återremiss och de styrande partierna nej. Men det blev återremiss på grund av att det räckte med 1/3 av rösterna. Men eftersom Benny Augustsson (S) hade yrkat på återremiss i andra hand ansåg ordförande Levin (C) att han fick lägga ett förslag på motivering. Och den gick igenom eftersom de styrande hade majoritet…

Det här förfarandet ansåg oppositionspartierna emellertid inte vara förenligt med Kommunallagen. Harlitz (M) och Kärvling (V) överklagade beslutet. Förvaltningsrätten hade samma tolkning av Kommunallagen och förklarade att beslutet skulle upphävas. Det var inte enligt lagen. Förvaltningsrätten ansåg med andra ord, precis som Harlitz och Kärvling, att fullmäktiges beslut om återremiss hade fattats på ett sätt som inte var förenligt med Kommunallagen. Det gick inte att rösta nej till en återremiss och ändå ja… Förvaltningsrättens dom kom dock inte förrän den 19 maj och var i det läget överspelad när det gällde sakfrågan.

Hela förfarandet visar enligt min mening de styrande partiernas bristande respekt både för oppositionspartierna och lagen. Allt skulle göras för att tvinga igenom en “vakanshållning”/nedläggning av Sörbygården. Jag kommer att tänka på Ignatius av Loyola, jesuitordens grundare. Det sägs att han myntade det bevingade uttrycket:

“Ändamålet helgar medlen.”

Det återremitterade ärendet kom tillbaka till kommunfullmäktige den 18 februari 2026. (Förvaltningsrättens dom avkunnades ju inte förrän i maj.) De styrande partierna föreslog då, i februari, att:

”Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården…”

och:

”…socialnämnden uppmanas i stället att … omgående och tills vidare tömma Sörbygården på boende…”

Förslaget var om möjligt ännu tydligare än tidigare. Här var det ingen som helst tvekan om vad de styrande partierna ville och vad de menade med “vakanshållning”. Sörbygårdens boende skulle alltså tömmas samtidigt som socialnämnden inte kunde ”räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel”, dvs socialnämnden skulle inte få några pengar till brandskyddsåtgärder, sprinklersystem, till Sörbygården. Och utan de åtgärder som krävdes kunde kommunen inte fortsätta bedriva verksamheten!!

Men fortfarande var flera i de styrande uppe i talarstolen och pratade om att tomställningen var tillfällig… Och att, som Benny Augustsson (S) och även andra påstod, att brandskyddsåtgärderna krävde en tomställning av hela Sörbygården.

Mats Andersson (C) hade vid ett tidigare tillfälle sagt från talarstolen:

“Tror inte att Ida är så naiv så att hon tror att man inte behöver tomställa boendet då.”

Det här sa de styrande politikerna trots att Hemsö uttryckligen hade uppgett att detta inte stämde, arbetet med att installera ett sprinklersystem kunde ske etappvis – avdelning för avdelning… För övrigt det som har skett nyligen på Ringhem i Frändefors. Det har installerats ett sprinklersystem utan att Ringhem behövde tomställas. Som vanligt har varken Benny Augustsson (S), Dan Nyberg (S), Mats Andersson (C) eller Magnus Ekström (KD) medgett att de hade fel på denna punkt – också… Jag tror till och med att de har trängt bort beslutet nu inför valet…

Debatten blev stundtals märklig. Det var halvsanningar, obekräftade påståenden, lek med ord, billiga poänger, felaktiga faktauppgifter – allt i debatten anpassades för att styrka uppfattningen att Sörbygården måste läggas ner. De boende var inte intressanta, de anhöriga inte heller och personalen på Sörbygården tyckte tydligen som de styrande. Fast i verkligheten gjorde de inte det – som alla i Brålanda vet.

Vid ett tillfälle i debatten så slant tungan på socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) när han viftade med ett dokument från Kommunal:

“Så dömde dom (Kommunal; min anm) fullständigt ut det förslaget. Och dom förordade hellre en stängning, eller…, öh, vakanshållning av Sörbygården…”

Det var en ganska talande felsägning…

Här skulle jag, innan jag går vidare med kommunfullmäktige, vilja komplettera med att när oppositionspartierna fattade följande beslut i socialnämnden i november: 

”Socialnämnden beslutar att socialförvaltningen ska komma överens med fastighetsägaren Hemsö om att ta ansvar för brandskyddsåtgärder enligt föreläggandet som varit känt hos förvaltningen sedan länge, för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamhet i lokalerna.”

… så röstade de styrande partierna nej…

Tillbaka till fullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026…

Bo Carlsson (C) verkade lite obekväm under debatten. (Det är min subjektiva iakttagelse.) I talarstolen sa han i slutskedet av sammanträdet:

“Självklart att vi ska se till att de som bor i området runt Brålanda har möjlighet att ha en plats på äldreboendet där uppe. Och det är vi överens om.”

Jag tror knappast att de fyra styrande partierna inbördes var överens om det… Eller att alla i Centerpartiet hade den uppfattningen… Det var svårt att förena uttalandet med en politik där Sörbygården skulle tömmas och inga brandskyddsåtgärder utföras, dvs ett nedlagt Sörbygården.

Och då gick Henrik Harlitz (M) fram till talarstolen och levererade en smärre “bomb” – den andra bomben för kvällen. Han kom med faktauppgifter som var nya och omvälvande för en stor del av församlingen. Harlitz hade läst utredningen “Om det framtida behovet av SÄBO-platser i Vänersborgs kommun” från socialförvaltningen:

“Med befintliga boenden som vi har idag och det inkluderar [Sörbygårdens äldreboende] som nästa år, 2027, så klarar vi oss precis utifrån det behovet som vi har i Vänersborgs kommun på SÄBO-platser. 2028, då har vi en brist på platser, då har vi fortfarande kvar Sörbygården i beräkningarna. 2029, som möjligtvis i bästa fall, ett nytt boende är byggt med 48 platser, så har vi ett överskott på 33 platser. Det är jättebra med ett överskott på 33 platser vid det tillfället.”

Och även 2029 är Sörbygården inräknat. Harlitz fortsatte:

“För då finns det möjlighet att ha evakueringsplatser så att vi kan renovera dom boendena som är utav sämre standard. Så det innebär att tyvärr på grund utav att vi inte har skött vårat underhåll eller förhandlingar med fastighetsägare … så sitter vi i en rävsax med behovet och efterfrågan synkar inte riktigt. … Grejen är att vi klarar oss inte utan Sörbygården. Och tyvärr så behöver vi göra mindre ekonomiskt försvarbara investeringar i den fastigheten för att vi inte ska dra på oss en massa viten 2027 och 2028 som med största sannolikhet kommer att överskrida dom här pengarna som vi pratar om idag.”

Enligt socialförvaltningens egen utredning var alltså slutsatsen att kommunen inte klarade behovet av SÄBO-platser utan Sörbygården.

“Grejen är att vi klarar oss inte utan Sörbygården.”

Socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) begärde ordet. Han yrkade på återremiss. Motiveringen var:

“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet för att säkerställa att nödvändiga säboplatser finns tillgängliga fram till att planerade boenden finns färdigställda och i drift för att täcka behovet och undvika viten – samt preciserar åtgärdsplanen.”

Det blev votering. Med 23 ja-röster och 23 nej-röster beslutade kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Det behövdes endast en tredjedel av rösterna för återremiss, eftersom det felaktiga förfarandet i december innebar att den återremissen faktiskt räknades som en majoritetsåterremiss.

Jag fick intrycket att det åtminstone fanns några ledamöter i de styrande partierna (S+C+KD+MP) som började skruva på sig i stolarna och ställa sig frågor om beslutsunderlaget – hade de verkligen tagit ställning på riktiga och faktamässiga grunder? Här levererade oppositionspartierna fakta som de styrande toppolitikerna inte hade haft en aning om…  Jag tror att de började ifrågasätta Dan Nyberg (S), Benny Augustsson (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C). Kanske hade oppositionspartierna M+V+MBP+L+SD trots allt rätt…

I de styrande partierna viner dock partipiskorna obevekligt…

Men frågan om Sörbygården var långt ifrån avgjord. Konflikten hade till viss del gått från en strid om ett äldreboende till en strid om vem som egentligen bestämmer i Vänersborgs kommun.

Fortsättning i inlägget ”Historien om Sörbygården (6): Styret ger sig inte”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Brålanda, Centerpartiet, Nyberg Dan, S, särskilt boende, Sörbygården, socialnämnden, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (4): Stängning!

23 augusti, 2026 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning”.

Dan Nyberg (S) och de styrande partierna talade återkommande om ”vakanshållning”. När man läser de förslag som de styrande partierna (S+C+KD+MP), och socialförvaltningen, faktiskt lade blir bilden emellertid en helt annan. Det handlade inte bara om att låta platser stå tomma när de blev lediga. De boende skulle flyttas och Sörbygården skulle tomställas. I praktiken handlade det alltså om att avveckla verksamheten. Sörbygården skulle stängas som särskilt boende.

De styrande insåg nog själva, i varje fall stundtals, att de var ute och “cyklade” med sin definition och användning av ordet ”vakanshållning”. I interpellationsdebatten i fullmäktige den 17 september 2025 menade Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C) att “vakanshållning” helt enkelt betydde att ett boende var tomt, men fortfarande hyrdes av kommunen…

Hyresavtalet med Hemsö löper till den 31 december 2027. Det betyder att kommunen skulle ha tillgång till lokalerna under hela denna tid, oavsett om de var bebodda eller inte. Men om kommunen samtidigt inte avsåg att förlänga avtalet efter 2027 blev det omöjligt att se ”vakanshållningen” som något annat än ett steg mot att lämna Sörbygården. 

Argumentet återkom inte någon mer gång. Det föll på sin egen motsägelse. Och en sak var ju klar, vilket Nyberg, Ekström eller Andersson naturligtvis inte kommenterade – för de boende på Sörbygården var inte flytten under några omständigheter tillfällig…

De styrande partiernas (S+C+KD+MP) viktigaste argument för “vakanshållningen” var ekonomin. Nämnden var tvungen att minska sitt underskott, dvs spara åtskilliga miljoner. Det fördes även fram ett annat argument för att visa på nödvändigheten av att “vakanshållningen” skulle ske just på Sörbygården. Det fanns inte något brandskydd på Sörbygården. Det framfördes redan den 8 september 2025 på informationsmötet med de anhöriga på Sörbygården (se “Historien om Sörbygården (1): Bakgrunden”):

”Vi har ett brandföreläggande på Sörbygården.… Lokalen är egentligen utdömd för att bedriva verksamhet i.”

Ordförande Dan Nyberg (S), och socialförvaltningen, hävdade åtskilliga gånger att Räddningstjänsten skulle stänga Sörbygården. Argumentet användes flitigt i debatten. Den första gången argumentet framfördes politiskt var på kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september 2025. Då konstaterade Dan Nyberg (S) med sedvanlig tydlig och säker stämma:

“Brandskyddet kommer att stänga anläggningen i december 2025.”

Det var inte korrekt. Och det vet Dan Nyberg (S) vid det här laget. Jag har emellertid inte kunnat hitta något senare uttalande där Nyberg rättar eller tar tillbaka uppgiften.

Räddningstjänsten hade gett Hemsö ett föreläggande, det stämmer, men det fanns inget hot om stängning i december. Jag kontaktade själv Räddningstjänsten Fyrbodal efter sammanträdet. Den ansvarige var mycket frågande till Dan Nybergs uppgift, och sa:

”Vi hotar aldrig med att stänga.”

I föreläggandet stod det däremot att:

“Ny uppföljning planeras 1 december 2025.”

Det skulle alltså ske en uppföljning. Fastighetsägaren Hemsö hade redan vidtagit en del av de brandskyddsåtgärder som hade förelagts. Hemsö var också villigt att installera ett sprinklersystem, det skulle kosta 3-4 milj kr. Men så sa socialförvaltningen själv nej till sprinklersystem, Sörgårdens äldreboende skulle ju ändå tomställas…

Och eftersom Sörbygården var i drift efter årsskiftet, och är fortfarande, kan man tämligen enkelt konstatera att Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra hade fel. Räddningstjänsten stängde inte Sörbygården.

Oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) beslutade vid ett flertal tillfällen i socialnämnden att sprinklersystem skulle installeras på Sörbygården. De beslutade också, flera gånger, att avbryta “vakanshållningen” och den tomställning och tvångsflytt som denna innebar. Besluten respekterades knappast.

Det första beslutet om att pausa vakanshållningen av Sörbygården fattades av socialnämnden den 25 september 2025. Det skedde under två olika ärenden faktiskt. Det ena var ett initiativärende från Robin Skenhede (M) och det andra under behandlingen av delårsrapporten. Då uttryckte sig nämnden lite annorlunda:

“Socialnämnden godkänner delårsrapport augusti och helårsprognos 2025 med ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda…”

Nämnden och nämnden… Besluten fattades i båda ärendena med röstsiffrorna 7-6. De styrande partierna röstade emot. Det var alltså inte en otydlig eller informell uppfattning. Socialnämnden hade fattat två formella beslut med en majoritet av nämndens ledamöter. 

Inför socialnämnden sammanträde den 30 oktober så återkom socialförvaltningen med förslaget att “vakanshålla” Sörbygården. Under ärendet “Brandskyddsföreläggande avseende fastighet där Sörbygårdens särskilda boende bedrivs” så användes faktiskt inte ordet “vakanshållning”. Förvaltningen var ännu tydligare:

”Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd…”

Förslaget var att ”tomställa Sörbygården som särskilt boende”. Det är svårt att beskriva det som något annat än en planerad avveckling av Sörbygården som särskilt boende. 

I stället för att åtgärda brandskyddsbristerna föreslog förvaltningen alltså att Sörbygården skulle tomställas. Sörbygården skulle stängas.

Oppositionspartierna i socialnämnden beslutade att:

“socialförvaltningen ska komma överens med fastighetsägaren Hemsö om att ta ansvar för brandskyddsåtgärder enligt föreläggandet som varit känt hos förvaltningen sedan länge, för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamhet i lokalerna.”

I ärendet “Åtgärdsplan för att nå budget i balans” föreslog förvaltningen på nytt att Sörbygården skulle “vakanshållas”. Denna gång formulerades beslutsförslaget bland annat så här:

“Med vakanshållning menar förvaltningen att de personer som idag får sina beslut om särskilt boende verkställda på Sörbygårdens särskilda boende erbjuds att få dem verkställda på annan enhet inom vård och omsorgs boendebestånd, vilket leder till att Sörbygården tomställs…”

Det handlade alltså inte om att låta platser stå tomma när de blev lediga. De människor som redan bodde på Sörbygården skulle erbjudas plats någon annanstans – och resultatet skulle bli att hela Sörbygården tomställdes. Flytten av de boende var inte tillfällig. Det var ingen vakanshållning, det var stängning.

Ida Hildingsson (V) yrkade på att ärendet återremitterades, vilket också blev nämndens, dvs oppositionspartiernas beslut.

Socialnämndens sammanträden i september och oktober visade med all önskvärd tydlighet att oppositionspartierna vill bevara Sörbygården som äldreboende och för att möjliggöra det så skulle brandskyddsåtgärder vidtas i samarbete med fastighetsägaren, dvs Hemsö.

Men det ville inte bli ett avslut. Den 18 december återkom förvaltningen (för vilken gång i ordningen?) med ett förslag om att:

”återuppta vakanshållning/tomställning av Sörbygårdens särskilda boende som ekonomisk åtgärd”. 

Trots socialnämndens tidigare beslut försökte man alltså återigen få igång processen. Oppositionspartiernas beslut respekterades uppenbarligen inte. Frågan återkom gång på gång. Det var som om processen aldrig tog slut.

För tredje sammanträdet i rad beslutade oppositionspartierna att inte återuppta vakanshållning/tomställning av Sörbygården. Och mitt i denna politiska konflikt kom också de personliga angreppen. (Se ”Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning”.) Vid sammanträdet sa ju Nyberg, som jag skrivit tidigare, till Göran Svensson (MBP):

”Skit ner dig”

När man bara hörde ordet ”vakanshållning” kunde det låta ganska odramatiskt. Platser hålls tomma tills vidare. Men det var alltså inte det som skulle hända på Sörbygården. Sörbygården skulle stängas. De 24 platserna skulle inte bara stå tomma när de blev lediga. De personer som redan bodde på Sörbygården skulle erbjudas att flytta till andra boenden.

Det var ett svek och lurendrejeri mot de boende, anhöriga och personalen att låtsas om något annat. De styrande partierna försökte dupera alla inblandade – och fortsatte också att göra det. Brandskyddet skulle inte åtgärdas och det fanns inga planer på att fortsätta hyresförhållandet efter 2027.

Det är i den här processen som den kommunala demokratin blir konkret. Socialnämnden fattade beslut – men besluten fick inte den effekt som de borde ha fått. De styrande partierna och förvaltningen respekterade helt enkelt inte oppositionspartiernas beslut utan återkom gång på gång med förslag om att återuppta tomställningen – trots att socialnämnden hade fattat beslut med 7–6 om att inte fortsätta vakanshållningen.

Men inte nog med det, konflikten fortsatte i kommunfullmäktige… De styrande partierna började använda sin majoritet i fullmäktige för att kunna avveckla och stänga Sörbygården.

Det är nästa del av historien – se ”Historien om Sörbygården (5): KF dec & feb”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Brålanda, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning

21 augusti, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?”.

I det här inlägget tänkte jag visa hur konflikten utvecklades och hur debattklimatet blev allt hårdare.

Stämningen mellan de styrande partierna (S+C+KD+MP) och oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) blev allt hätskare. Det syntes inte minst i sociala medier, där debatten ibland fortsatte långt efter att de politiska sammanträdena var avslutade. Ofta var det sena helgkvällar, och Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, stod oftast i centrum.

Facebook-inläggen från socialnämndens ordförande Nyberg (S) blev allt “tuffare” och “råare” och passerade ofta, som jag ser det, flera gränser. Jag ska ge några exempel.

Nyberg påstod flera gånger att det jag skrev var “falskt och ohederligt” med “mycket faktafel” (13/9), att jag ägnade mig mer åt “personförföljelse än att bemöta sakargument” (3/10), att jag skrev “en fullständigt obegriplig blogg och därmed totalt ointressant. Inget att ödsla tid på således” (3/11). Han påstod att “den mest lögnaktige i den här frågan [är] väl Stefan Kärvling. Du är falsk. … oj, hur många lögner klarar du av egentligen” (9/11), “Det som står om Socialnämndens ordförande är en ren lögn”(10/11), “vad tröttsamt det är med alla de sakfel Kärvling ägnar sig åt!” (13/11), ”du ljuger” (14/3) och ”Kärvling är en bland de största lögnare jag stött på…” (31/5).

Problemet var inte att han kritiserade mina texter. Det är en självklar del av en politisk debatt. Problemet var att jag, trots upprepade anklagelser om lögner och faktafel, inte fick veta vilka uppgifter som var felaktiga.

Den 14 nov 2025 gick Dan Nyberg ett steg längre. Då skrev han:

“…känner du någon terapeut tycker jag du ska rådgöra med den…”

Det blev ytterligare några liknande kommentarer.

Det var emellertid inte bara jag som fick ta emot hårda formuleringar. Även andra politiker och kommuninvånare drogs in i den allt hårdare debatten.

Atmosfären blev som synes allt tätare. Det blev allt mer spänt, tryckt och intensivt. Det politiska året 2025 slutade med två debatter – i kommunfullmäktige den 17 december och i socialnämnden dagen efter. En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var naturligtvis Dan Nyberg (S). Det gjorde han genom att töja på, eller gå över, ytterligare några gränser.

På sammanträdet med fullmäktige avhandlades två ärenden om Sörbygården, “Återrapportering från socialnämnden avseende åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetnivå” och “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”.

I det första ärendet så inledde Dan Nyberg (S). Han berättade att han försökte vara en seriös politiker. I motsats till oppositionspartierna då, i synnerhet Vänsterpartiet och Moderaterna.

Nyberg (S) beskrev också förhållandet i socialnämnden – som han såg det…

“Den här gruppen med 7 stycken har liksom tagit över majoriteten i socialnämnden.”

De sju ledamöterna i oppositionen hade, tyckte alltså Nyberg, ”tagit över majoriteten”. Det återkom han till flera gånger. Det Nyberg beskrev var i själva verket ett resultat av vanliga demokratiska omröstningar. Den som har majoritet i en omröstning vinner omröstningen – oavsett om majoriteten består av styrande eller opposition. Nyberg verkade inte vara riktigt van vid att inte få som han ville. Att oppositionen röstade mot Nyberg var också:

“hånfullt mot våran förvaltning”

Oppositionspartierna hade alltså röstat emot ett förslag efter att ha lyssnat på tjänstepersonernas föredragning. Det beskriver Nyberg som ”hånfullt mot våran förvaltning”. Men, vem är det egentligen som bestämmer – politikerna eller förvaltningen?

Nyberg gjorde sedan en tillbakablick på historien om Sörbygården – utifrån sin egen uppfattning av händelseförloppet. Det var en beskrivning som jag inte kände igen. Man fick intrycket att alla parter och partier hade varit överens kring Sörbygården ända fram till skördefesten i Brålanda den 13 september… 

Dan Nyberg (S) från talarstolen:

“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”

Det här stämde inte. Och när jag dementerade Nybergs påhittade påstående, så trodde han mer på sina källor eftersom brålandabor var ett ärligt folk. Jag ljög tydligen från talarstolen också, när jag påpekade att jag inte hade samlat in namn. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)

Namninsamlingen för att “Rädda Sörbygården” genomfördes av Brålandas pensionärsförening, vilket också Bo Carlsson (C) senare konstaterade från talarstolen.

Nyberg fortsatte att utgjuta sig över Vänsterpartiet och Moderaterna:

“har haft ett väldigt respektlöst och ibland till och med ett rent ignorant förhållande till våra föredragningar som våra tjänstemän har gjort.”

Det är värt att stanna upp vid Nybergs formulering. Att oppositionspartierna inte accepterade förvaltningens bedömningar beskrevs alltså som ett ”respektlöst” och ”ignorant” förhållande till tjänstepersonernas föredragningar. Men politiker är inte satta att okritiskt godkänna förvaltningens bedömningar. Det är en del av det politiska uppdraget att ställa frågor, ifrågasätta underlag och fatta beslut.

Nyberg påstod till och med att V och M hade en gemensam chattgrupp på socialnämndens sammanträde. Många som var med på sammanträden:

“ser precist vad som händer i rummet … det skulle spelas in på en YouTube-film detta för att spegla hur det kan se ut i en nämnd”

Nyberg förvånade nog till och med sina egna partikamrater, det blev onekligen lite pinsamt.

Det framgick med all önskvärd tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen med sitt anförande. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:

“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”

Vid ett tillfälle avbröts Nyberg av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Levin tyckte att han inte höll sig till ämnet. Det tyckte Nyberg att han gjorde, och fortsatte som vanligt.

Det var fler ledamöter uppe i talarstolen. Ida Hildingsson (V), som sitter i socialnämnden, sa bland annat att det var:

“uppenbart … att socialnämndens ordförande har väldigt svårt att acceptera den demokratiska ordningen i nämnden.” 

Dagen efter, den 18 december, fortsatte på sätt och vis fullmäktigedebatten i socialnämnden. Då kom det kanske mest uppmärksammade uttalandet under hela konflikten. Mitt under mötesförhandlingarna sa socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) till ledamoten Göran Svensson (MBP):

”Skit ner dig”

Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””. Det här förnekade för övrigt Nyberg på Facebook. Han skrev:

Både TTELA:s reporter och jag själv hade självklart kontrollerat med flera ledamöter vad Nyberg sa, bland annat med Göran Svensson själv. Nyberg sa precis så.

Den hätska stämningen fortsatte även under 2026, även om de personliga påhoppen blev något mildare. Men alla dessa hårda ord är egentligen bara en del av historien om Sörbygården. Bakom bråken, anklagelserna och personkonflikterna fanns naturligtvis den betydligt viktigare frågan: Vad var det egentligen som den styrande majoriteten ville skulle hända med Sörbygården?

Det återkommer jag till i nästa inlägg, se ”Historien om Sörbygården (4): Stängning!”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Brålanda, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, ttela, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?

19 augusti, 2026 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (1): Bakgrunden”.

Sörbygården skulle “vakanshållas”. Äldreboendet skulle tömmas och de boende tvingas flytta därifrån – det var budskapet från socialförvaltningens ledning och socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Det hade förvaltningsledningen beslutat och det meddelades offentligt på ett informationsmöte med de anhöriga den 8 september 2025.

De boende började flyttas, vilket de ville eller ej, utan att ett politiskt beslut hade fattats. Det kom rapporter från personalen om dramatiska scener i samband med flyttningarna. Det hade varit skrik, gråt och tårar, sorg och bedrövelse bland de boende. En i personalen på Sörbygården skrev:

“Det har varit fruktansvärda veckor med stor oro för våra patienter och ett otroligt lidande för personalen som kämpat att dölja sina egna känslor framför de gamla och sköra. Även min roll som sjuksköterska på boendet har jag aldrig varit med om ett sådant här lidande.”

Det handlade om “vakanshållning” av Sörbygården…

Det fick oppositionspartierna (Moderaterna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna) formellt och officiellt reda på under socialnämndens sammanträde den 25 september. Då hade ”vakanshållningen” redan påbörjats…

Partierna i opposition motsatte sig “vakanshållningen” när de insåg vad de styrande partierna lade in i begreppet och att det egentligen betydde: tomställning, tvångsflytt och nedläggning av äldreboendet Sörbygården i Brålanda.

Mycket av diskussionerna kring Sörbygården utgick från och kretsade kring begreppet “vakanshållning”. Själva begreppet och användningen av det skapade missförstånd och framför allt – det gav upphov till irritation, frustration och ilska.

Så vad betyder då begreppet “vakanshållning” – egentligen?

“Vakanshållning” betyder att platser som normalt skulle kunna användas hålls tomma och inte återbesätts, trots att de finns kvar organisatoriskt och fysiskt. En organisation väljer alltså medvetet att lämna en plats, eller en tjänst, ofylld/obemannad under en viss period, trots att platsen, eller tjänsten, formellt finns kvar i organisationen.

Överfört till fallet Sörbybygården betyder “vakanshållning” således, enligt gängse definition, att kommunen slutar att anvisa nya boende till Sörbygården när platser blir lediga t ex när någon flyttar ut eller avlider. Platserna finns alltså kvar, men används inte för nya inflyttningar under den tid de är vakanshållna.

Men vakanshållningen på Sörbygården handlade inte om detta. För socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och det politiska styret samt socialförvaltningens ledning innebar ”vakanshållning” en akut tomställning av Sörbygården och flytt av de boende. De boende skulle inte få komma tillbaka till Sörbygården. Det var också vad oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) hela tiden hävdade. Socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) var tydlig i fullmäktige i december:

“En vakanshållning är inte en tomställning. Att tömma ett boende på tre månader med demenssjuka är inte en vakanshållning.”

Min uppfattning är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) medvetet använde begreppet “vakanshållning” på ett felaktigt sätt, under hela processen. Detta för att försöka dölja vad förslaget, och “beslutet”, handlade om. Det påminner mig om hur de makthavande använde språket i George Orwells klassiska roman “1984”. Språket användes då som ett verktyg för att dölja verkligheten och därigenom manipulera människors uppfattning om den. Till slut verkar det som om Nyberg, Ekström, Augustsson med flera själva trodde på den “nya verkligheten”…

På KF-sammanträdet i juni i år hävdade nämligen både socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och 1:e vice ordförande Magnus Ekström (KD) att de använde begreppet precis som oppositionspartierna hade gjort hela tiden. Det var tänkt att de äldre skulle flytta tillbaka till Sörbygården. Så var det inte alls, det var ett felaktigt påstående, i klartext en ren och skär … osanning… 

Nyberg argumenterade bland annat från en nypåhittad nödlögn. Han sa i fullmäktige i juni:

“det är ingen som har hotat äldreomsorgen i Brålanda.”

Notera, förutom nödlögnen, glidningen från Sörbygården till “äldreomsorgen i Brålanda”. Jag återkommer till detta fullmäktige.

Socialnämnden 1:e vice ordförande Magnus Ekström ville inte vara sämre utan försvarade sitt agerande det gångna halvåret med att uppfattningen hela tiden har varit att tillskapa tillräckligt antal platser i Brålanda av god kvalitet… Men inte på Sörbygården…?

Jag får en stark känsla av att de styrande partierna avslutade det sista fullmäktigesammanträdet före valet i september med att försöka dupera kommunens väljare…

Men, är det ändå så att oppositionspartierna har missuppfattat Dan Nyberg och de styrande partierna? Eller som Dan Nyberg uttryckte det ett flertal gånger, senast från talarstolen i kommunfullmäktige den 17 juni.

“Jag har ju hållit på med politik väldigt länge men jag har väl sällan varit med om ett ärende som har varit fullt med så mycket osanningar och vilseledande information i sociala medier och kanske alldeles särskilt i en speciell blogg som har kommit här från stan också då.”

Nyberg var betydligt vänligare i talarstolen än under de sena kvällarna på Facebook…

Hur kan oppositionspartierna, och jag, hävda att “vakanshållning” betydde nedläggning?

Hemsö hade fått ett brandföreläggande. Fastighetsägaren hade fått många punkter att åtgärda, men Hemsö fixade det mesta. Men när det var dags för att installera ett sprinklersystem så sa Hemsö till Stefan Lindqvist (Sunt Förnuft), vilket har publicerats på Facebook:

“vi stod i startgroparna att börja installera sprinklersystem, som var en anmärkning vi fått till oss vid en brandbesiktning, men YY [namnet anonymiserat av mig; min anm] (kommun) tyckte det var onödigt då dom tänkt tomställa fastigheten”

Sörbygården skulle ju läggas ner… Kommunens hyresavtal löpte ju bara till 31 december 2027…

Den 17 september (2025) var Dan Nyberg (S) mycket tydlig i fullmäktige:

”Brandskyddet kommer att stänga anläggningen i december 2025.”

Och han återkom med ett längre uttalande:

”Det här föreläggandet som Räddningstjänsten har lagt, det innebär att anläggningen ska stängas i december 2025 om dom här åtgärderna inte är genomförda. Och det kan jag nog säga att dom är omöjliga att genomföra fram tills dess.”

Det här var för övrigt inte sant. Jag pratade med den ansvarige på Räddningstjänsten. Han sa:

”Vi hotar aldrig med att stänga”

Det skulle bara vara en uppföljning av föreläggandet i december.

Den 13 november fanns ett konkret beslutsförslag i socialnämnden från de styrande partierna (S+C+KD+MP) och förvaltningen:

”Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd, och erbjuda verkställighet av enskildas särskilda boendebeslut inom förvaltningens övriga boendebestånd.”

Det är svårt att tolka på något annat sätt än att Sörbygården skulle tömmas på boende och inte längre fungera som särskilt boende. Särskilt när Dan Nyberg en månad senare raljerade om oppositionspartierna i fullmäktige för att de ville att:

“Sörbygården ska räddas till varje pris!”

Här tänkte jag att ni läsare skulle få utrymme att andas lite. Under tiden, innan jag snart återkommer med del 3, kan ni fundera på vilken uppfattning ni själva har om de styrande partiernas användning av begreppet “vakanshållning”.

Fortsättning följer i inlägget ”Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Brålanda, Ekström Magnus, KD, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, Vänsterpartiet

Historien om Sörbygården (1): Bakgrunden

18 augusti, 2026 Lämna en kommentar

Det har varit svårt att släppa det första ärendet på vårterminens sista sammanträde med kommunfullmäktige (KF). Den 17 juni 2026 avhandlades nämligen ärendet “Interpellation till socialnämndens ordförande rörande Sörbygården”. Debatten om interpellationen har legat i bakhuvudet och malt sedan dess. 

Det är få politiska strider i Vänersborgs kommun som har väckt så mycket ont blod, känslor, oro och ilska som turerna kring Sörbygårdens äldreboende i Brålanda. När dammet nu har lagt sig efter kommunfullmäktiges junisammanträde, finns det anledning att se tillbaka och summera processen, vad hände egentligen? Utifrån en analys av historien kanske också slutsatser kan dras inför kommande mandatperiod. För faktum är att historien ännu inte är slut…

Upprinnelsen till de infekterade motsättningarna är naturligtvis nedläggningshotet som legat över Sörbygårdens äldreboende. Men, ju mer jag har tänkt på det, desto mer inser jag att historien om Sörbygården kom att handla om så mycket mer än äldreboendet. Frågan blottlade konflikter om demokrati, ansvar och maktfördelning i kommunen. Processen gav upphov till en mängd funderingar och frågor – hur långt kan en förvaltning gå utan tydliga politiska beslut, hur fungerar minoritetsstyre, vad händer när en nämnds majoritetsbeslut inte får genomslag? Och vad väger tyngst – ekonomiska kalkyler och argument eller omsorgen och tryggheten för äldre människor i livets allra sköraste skede?

 Interpellationsdebatten i kommunfullmäktige i juni blev både ett uppvaknande och en utlösande faktor för att berätta historien om Sörbygården. Och det tänker jag försöka göra nu…

För att förstå historien måste vi gå tillbaka till början. 

Socialnämnden stod förra året (2025) inför ett ansträngt ekonomiskt läge, och det var inte första gången. Kommunens politiska styre, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, tillsammans med socialförvaltningens ledning, såg lösningen på nämndens ekonomiska underskott i en “vakanshållning” av ett äldreboende. Sörbygårdens äldreboende med 24 platser skulle ”vakanshållas”. På det sättet skulle socialnämnden spara 14 milj kr, påstods det.

Det hade tidigare talats om vakanshållning i socialnämnden för att spara pengar. Det fanns också med i det MRP-beslut, budgeten för 2026, som fattades av de styrande partierna (S+C+KD+MP) i juni 2025. Men att det var just Sörbygården som skulle “vakanshållas” var ett beslut som fattades av tjänstepersoner i socialförvaltningen. Vem eller vilka personer som faktiskt beslutade, eller när, har inte blivit klarlagt. Det fanns och finns fortfarande inget skriftligt beslut. Men självklart har förvaltningschefen varit inblandad.

Det är naturligtvis anmärkningsvärt att inte ett sådant här viktigt och principiellt beslut, som får sådana genomgripande konsekvenser för så många människor (de boende, anhöriga och personal), inte fattades av politiker. Och att hela processen kring vakanshållningen var så “ogenomskinlig”. Att Dan Nyberg (S) och Magnus Ekström (KD) senare hävdade att nämnden borde ha kunnat räkna ut att det handlade om Sörbygården håller inte. Politiker kan inte gissa sig till vad förslag och beslut innebär.

Faktum är att det odokumenterade beslutet inte blev formellt känt för politikerna i socialnämnden förrän under sammanträdet den 25 september. På sammanträdet innan, den 28 augusti, hade nämnden endast fått reda på att det var aktuellt att börja verkställa ett beslut om “vakanshållning”. Det sades emellertid inte vilket äldreboende som det gällde.

Redan i början av september hade emellertid ett rykte spridit sig bland Brålandabor och sedan till resten av kommuninvånarna att det handlade om just Sörbygården. Det var Sörbygården som skulle “vakanshållas”. Det bekräftades strax av socialförvaltningen. Även ordförande Dan Nyberg (S), som uppenbarligen var informerad om beslutet, fastslog på Facebook den 4 september att det var Sörbygården som skulle “vakanshållas”. Det var upprörda känslor i Brålanda och debatten blev het och stundtals hätsk på gator, torg och arbetsplatser – och på Facebook. Ordförande Nyberg försökte lugna de snabbt uppblossande protesterna. Det gick inget vidare.

Det blev inte lugnare efter ett informationsmöte på Sörbygården med de boende och anhöriga den 8 september 2025. Det var alltså fortfarande innan Sörbygården ens hade nämnts i socialnämnden.

Socialchefen tillsammans med några andra av de ledande cheferna informerade om förvaltningens planer. Naturligtvis deltog även ordförande Nyberg (S) på mötet.

En av cheferna meddelade de närvarande att socialnämnden dras med en tung ekonomisk utmaning och att ett stort underskott prognostiserades. Förvaltningsledningen hade diskuterat frågan och:

“då landade vårat beslut i … att det var Sörbygården i Brålanda som ska vakanshållas eller tomställas som vi också säger.”

Och för att ingen skulle tvivla på vad som var på gång upprepade samma chef budskapet:

“Ingen kommer att bo på Sörbygården. Det är det som ska göras, vi ska tomställa huset. Om man ska vara väldigt, väldigt tydlig.”

Det var raka och tydliga besked:

“Ingen kommer att bo på Sörbygården.”

Sörbygården skulle tömmas på boende genom att de äldre skulle flyttas – med eller mot sin vilja. Det var detta förvaltningen, och uppenbarligen även ordförande Nyberg (S), menade med “vakanshållning”… 

I praktiken innebar det att verksamheten skulle upphöra. Sörbygården skulle stängas.

“Det är tuffa beslut som förvaltningen har tagit.”

Sa Dan Nyberg (S) på mötet med de anhöriga. Men socialnämnden skulle ju spara 14 milj kr på åtgärden….

Det meddelades att tomställningen av Sörbygården skulle vara klar innan utgången av år 2025. (I MRP-beslutet skulle vakanshållningen börja först året efter, 2026.) Och förvaltningen var effektiv. De boende och anhöriga fick ett brev med rubriken ”Information inför flytt”. (Kan laddas ner här.) I brevet framgick det tydligt att de boende skulle börja packa “för transport till nytt boende”.

Och faktum är att socialförvaltningen började flytta de boende och stoppa nya inflyttningar under 2025 – innan det fanns några som helst beslut i justerade protokoll eller underlag i verksamhetsplan/budget för vakanshållning av just Sörbygården. Och som sagt, till och med innan socialnämndens ledamöter visste att det handlade om just Sörbygården. Förvaltningen respekterade inte heller de hyresavtal med 3 månaders uppsägning som var undertecknade med de boende. Det hade vidare inte gjorts några individuella utredningar av de boendes omsorgs- och stödbehov och hur de påverkades av en flytt eller om de överhuvudtaget förstod vad som var på gång osv.

De boendes behov och integritet tycktes väga lätt när det gällde att spara pengar. Eller som Benny Augustsson (S) uttryckte det i juni 2026:

“Det är ingen nånsin från början som har velat det här men på grund av den ekonomiska situationen så har det varit nödvändigt.”

Det fanns inte heller några planer för återflytt. De styrande lade inga förslag, föreslog inga förstudier eller riktade några resurser på hur Sörbygården skulle renoveras eller hur de äldre någonsin skulle kunna flytta tillbaka. Och om inte brandskyddet åtgärdades kunde ingen flytta in igen.

Dan Nyberg förklarade på Facebook den 4 september varför det var just Sörbygården som skulle “vakanshållas”:

“att boendet är i väldigt undermåligt skick jämfört med boendena i Vänersborg. De behöver därför renoveras till en standard som är värdigt för de boende. Det tredje skälet (det första skälet var ekonomin; min anm) är besiktningsanmärkningar inom brandskyddet som måste åtgärdas. Det är nog allas förhoppning att orsakerna till nuvarande situation kan lösas snart möjligt.”

Dan Nyberg (S) anförde också argumentet, t ex på fullmäktige den 18 februari 2026, att Hemsö var ett privat företag som gör en extrem god vinst – och fortsatte:

“jag tillhör dom som tycker att man bör rätta till den här bristen.”

För övrigt är det Tredje AP-fonden (se Hemsös webbplats) som är majoritetsägare (85%) i Hemsö. Det innebär att merparten av vinsten går till AP-fonden, som är en statlig myndighet. Vinsten avsätts för pensionssystemet.

Och inte bara det, äldreboendet i Hemsös lokaler var enligt Nyberg, återberättat i kommunfullmäktige av socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M):

“det farligaste boendet vi har i dagsläget”

I en insändare i TTELA (se TTELA “Minst smärtsamma alternativet att vakanshålla Sörbygården i Brålanda”) förklarade Benny Augustsson (S), Joakim Sjöling (S), Mats Andersson (C), Magnus Ekström (KD) och Anna-Karin Sandberg (MP) i samma anda att en “vakanshållning” av Sörbygården var:

“det minst smärtsamma alternativet “

“Det minst smärtsamma alternativet” – för vem?

Insändaren visade tydligt att hela det styrande blocket stod bakom Dan Nyberg.

Socialförvaltningen pratade inte bara, förvaltningen handlade. Förvaltningen visade med all tydlighet att Sörbygården skulle tömmas och de boende tvingas flytta.

Personalen på Sörbygården upprördes, mobiler och datorer gick heta – protesterna ökade. “Vakanshållningen” hade börjat verkställas.

Fortsättning följer i inlägget ”Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?”.

===

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Brålanda, Nyberg Dan, S, Sörbygården, socialnämnden, Vänsterpartiet

KF (20/5): Tråkigt möte med några höjdpunkter

19 maj, 2026 Lämna en kommentar

I morgon onsdag sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Det är som vanligt en diger dagordning, men det är ganska många formella och rutinmässiga ärenden som ska behandlas och beslutas. Precis som det var på kommunstyrelsen den 6 maj, dvs det möte där ärendena till fullmäktige bereddes. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…” och “KS (6/5): Brålanda, Sanden, Plantaget mm”.)

Dagordningen har följande utseende:

Det har hittills tillkommit tre ärenden på dagordningen sedan kallelsen skickades ut i förra veckan. Det är en motion från Göran Svensson (MBP) och två interpellationer. Interpellationerna är båda ställda till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Jag återgav interpellationerna från Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) i gårdagens blogginlägg. (Se “KF (20/5): Två interpellationer till Dan Nyberg”.)

OBS! Jag nåddes ca 45 minuter efter publiceringen av detta blogginlägg av meddelandet att Dan Nyberg (S) inte kommer att besvara interpellationerna imorgon. Han skriver att de har inkommit så sent, vilket de faktiskt har gjort, och tänker besvara dem på nästa fullmäktigesammanträde i juni.

Två motioner har lämnats av den flitige motionären Göran Svensson (MBP). Den första motionen startar i princip sammanträdet och den andra avslutar det. Motionerna har titlarna “För bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande” respektive “Gör allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation”. Motionerna ska inte diskuteras eller avgöras imorgon utan bara skickas vidare för utredning.

Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S) har lämnat en motion om Sörbygården. Motioner brukar avslutas med yrkanden. Den här skiljer sig. Här kallas det förslag, men den andra punkten är varken yrkande eller förslag utan en tydlig flirt till invånarna i Brålanda:

  • “kommunen utreder om Solrosen vid sidan av Odenköket kan utgöra en del av kommunens beredskap i att tillhandahålla matproduktion. Två kök minskar sårbarheten om något av dem skulle få produktionsstörningar.”
  • “detta sätt att se på Solrosen säkrar restaurangens fortbestånd. Det blir klarare och det kan kännas tryggare för Brålandaborna. Brålandaborna vill ha sin uppskattade restaurang Solrosen.”

Det är lätt att uppfatta motionen som ett sätt att rätta till och glömma de felsteg och missbedömningar som Nyberg och Socialdemokraterna gjorde i Sörbygårdsfrågan. Socialdemokraternas försöker, som jag ser det, återvinna Brålandabornas förtroende utan att utöva någon form av självkritik för sina tidigare ställningstaganden och sin tvivelaktiga “argumentationsteknik”… De verkar, liksom Centerpartiet, inte ens vilja erkänna sin pågående kovändning. (Som inte är avslutad än.)

Men det är ett bra förslag. Restaurang Solrosen har hela tiden varit ett av oppositionens (M+V+MBP+L+SD) argument för att behålla Sörbygården. Det förutsätter emellertid att kommunen förlänger hyresavtalet med företaget Hemsö. Det är ett företag som har utmålats i mycket negativa färger av Dan Nyberg. Kommunen skulle inte ha något att göra med detta privata, vinstdrivande och underförstått hemska företag. Nyberg använde Hemsö som ett argument mot framför allt Vänsterpartiet när han ville att Sörbygårdens äldreboende skulle “vakanshållas” och tomställas…

Det närmar sig val. Vi får se om kommuninvånarna glömmer hur de styrande partierna har behandlat de äldre och dementa, anhöriga och personalen på Sörbygården…

Två medborgarförslag har lämnats. Kurt vill se att kommunen rustar upp grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald. Tommy tycker att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken.

Medborgarförslagen ska inte diskuteras eller avgöras imorgon. De ska liksom motionerna skickas till någon eller några styrelser och nämnder för att utredas. 

Flera av de ärenden som ska avhandlas imorgon har jag skrivit om i samband med kommunstyrelsens senaste sammanträde. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…”.) Det är flera ärenden som är väldigt formella. De är inte på något sätt oviktiga men de leder antagligen inte till varken enstaka inlägg eller diskussioner, och än mindre voteringar. Fast man vet aldrig. Jag brukar sällan lyckas med att pricka in vad enskilda ledamöter, eller partier, anser vara intressant och viktigt…

Det kan vara någon som tycker att en parkeringsfråga i Nordstan är viktig, en annan att formuleringar i riktlinjer, styrdokument eller reglementen borde förtydligas eller ändras. Andra vill kanske kommentera markmiljöundersökningen vid Vargön station, betona vikten av att följa riktlinjen för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda, berömma strategin för social hållbarhet eller säga några ord om det brottsförebyggande arbetet.

Det kanske till och med blir några inlägg om protokollsanteckningar som nu skrivs in i fullmäktiges arbetsordning:

“42 § Ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att lämna en protokollsanteckning efter medgivande av ordföranden. Protokollsanteckningen ska vara skriftlig, kort och koncis och får inte förses med bilagor. Anteckningen ska anmälas innan sammanträdet avslutas och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som ordföranden anger. För sent anmäld eller inlämnad anteckning avvisas.”

Det är på tiden att rätten att lämna protokollsanteckningar blir formaliserad. Men jag har alltid undrat varför de styrande partierna mfl helt i onödan vill begränsa yttrandefriheten i kommunen på olika sätt.

Kommunfullmäktiges protokoll är till för alla kommunens invånare. Här ska de kunna se hur varje ledamot och parti har röstat i samtliga frågor som beslutats. De ledamöter som vill ska kunna lämna in yrkanden, reservationer och protokollsanteckningar osv så att kommuninvånare, och kanske framtida lokalhistoriker, kan se motiveringar till varför man har röstat på ett visst sätt, ge förklaringar till sitt handlande etc. Varför ska det i dessa digitala tider vara “kort och koncist”? Varför ska det överhuvudtaget sättas begränsningar? Vad är förresten definitionen på “kort och koncist”? Ledamöterna ska väl åtminstone kunna ges möjlighet att få någorlunda utrymme att kunna utveckla sina tankar och åsikter. Vill man förhindra att någon skriver noveller och lämnar in kan man väl åtminstone nöja sig med en begränsning på två A4-sidor…

Imorgon ska också Vänsterpartiets Julia Sikström (V) väljas in i miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare.

Det ser ut att kunna bli ett mindre intressant och upplyftande sammanträde, men då ska vi komma ihåg att de två interpellationerna, om de nu besvaras av Dan Nyberg (S), vilket vi hoppas och tror, ska behandlas i slutet av sammanträdet.

Kategorier:Brålanda, Kommunfullmäktige 2026, Nyberg Dan, protokollsanteckning, Sörbygården

KF (20/5): Två interpellationer till Dan Nyberg

18 maj, 2026 2 kommentarer

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Jag har inte hunnit skriva om de ärenden som ska behandlas, men ska försöka hinna med det imorgon. (Det gjorde jag, se ”KF (20/5): Tråkigt möte med några höjdpunkter”.) Men när jag tittar på dagordningen så har två nya ärenden tillkommit idag. Och det är två interpellationer till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S).

De interpellationerna har ett stort intresse bland kommuninvånarna tror jag. Därför tänker jag återge ge dem i sin helhet nedan. (Det går också att ladda ner dem.)

Den första interpellation är signerad av Ida Hildingsson (V) och har rubriken ”Sörbygården: ett politiskt ansvar som kräver svar”. (Kan laddas ner här.) Den andra är undertecknad av Göran Svensson (MBP) och heter ”Anser socialnämndens ordförande, Dan Nyberg (S) att det förekommer minutstyrning i hemtjänsten?”. (Kan laddas ner här.)

Tyvärr ligger interpellationsdebatterna sist på dagordningen, men det beror på att interpellationerna kom in så sent.

Här återger jag först Ida Hildingssons (V) interpellation.

==

Sörbygården: ett politiskt ansvar som kräver svar

Processen kring Sörbygårdens äldreboende har varit långdragen, oviss och påfrestande för personal, boende, anhöriga, Brålandabor samt förvaltningen. Det politiska styret har återkommande vägrat acceptera socialnämndens majoritetsbeslut om att Sörbygården ska vara kvar och att brandskyddsåtgärder ska genomföras.

Styret har i stället aktivt motarbetat och blockerat verkställigheten av nämndens beslut. Konsekvensen har blivit att både förvaltning och nämnd satts i ett låst läge, där man varken kunnat komma vidare i frågan om Sörbygården, hantera övriga ekonomiska utmaningar eller skapa arbetsro för verksamheten.

Vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet drev Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet igenom en skarp rekommendation om omedelbar stängning och tömning av Sörbygården – i direkt strid med majoritetsbeslutet i socialnämnden.

Reaktionerna blev självklart starka och kort därefter anordnades en välbesökt manifestation i Brålanda för att rädda Sörbygården. Civilsamhället, SPF Seniorerna södra Dal, Svenska kyrkan, anhöriga, Brålandabor samt oppositionspartierna deltog och var återigen mycket tydliga i sina krav: Sörbygården ska vara kvar. Socialnämndens ordförande (S) deltog inte – men det gjorde Centerpartiet.

Vid manifestationen lämnade Centerpartiets representant ett nytt besked. Sörbygården skulle vara kvar – det var ett löfte – och ett initiativärende skulle skyndsamt väckas i kommunstyrelsen för att säkra finansiering till brandskyddsåtgärder. Intaget till boendet skulle dessutom omedelbart öppnas igen.

Något sådant initiativärende kom dock aldrig upp i kommunstyrelsen. I stället kunde vi läsa i TTELA hur kommunalrådet Mats Andersson (C) uttalade att samtliga styrande partier nu hade ändrat sig i frågan. Skälet som angavs var nya prognoser kring framtida platsbehov och kötider. Detta framstår inte som trovärdigt, då dessa underlag och prognoser varit väl kända under lång tid. Socialnämndens ordförande har trots detta fortsatt varit helt tyst.

Nu ligger dagordningen inför torsdagens socialnämnd på bordet. I ärende 1, delårsrapporten, föreslås återigen en omedelbar stängning av Sörbygården. Samtidigt finns senare på dagordningen ett initiativärende från styret där det föreslås att hyreskontraktet med Hemsö ska förlängas samt att den juridiska frågan kring brandskyddet ska klargöras.

Detta är både motstridigt och anmärkningsvärt. Socialnämndens ordförande har sedan i höstas haft som återkommande mantra att ”oppositionen inte litar på förvaltningen”, särskilt när vi efterfrågat just juridiska klargöranden kring brandskyddet. Samtidigt har ordföranden konsekvent hävdat att avtal inte ska förlängas med privata fastighetsägare samt att boende inte kan vara kvar under installation av sprinklersystem.

Den kovändning som Centerpartiet nu gjort, och som hela styret därefter följt, väcker därför flera frågor. Detta inte minst med tanke på den utdragna processen, den höga konfliktnivån och den stress och osäkerhet som boende, anhöriga, personal och förvaltning har utsatts för. I en fråga som varit allt annat än transparent hanterad vore det dessutom rimligt att vi alla får ta del av de ”nya uppgifter” som påstås ha lett till denna omsvängning.

Mot denna bakgrund ställs följande frågor:

1 – Vilka är de nya prognoser kring framtida platsbehov och kötider som styret hänvisar till och vilken ny information har tillkommit som motiverar att ni nu ändrat er i frågan?

2 – Delar socialnämndens ordförande nu oppositionens uppfattning om hur framtiden för Sörbygårdens boende bör se ut, det vill säga:

■ ingen vakanshållning,
■ öppet intag,
■ genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder utan att de boende ska behöva flytta,
■ förlängning av hyresavtalet fram tills att Kalkonen är i drift och fram tills att tillräckligt med boendeplatser finns säkrade i Brålanda?

3 – Är du som socialnämndens ordförande nöjd med hur du har hanterat denna process och vilka lärdomar drar du kring hanteringen av detta ärende?

Denna interpellation är framtagen i samarbete mellan Robin Skenhede (M), Ida Hildingsson (V), Göran Svensson (MBP) och Cecilia Prins (L) men lämnas in och ställs av undertecknad:

Ida Hildingsson – 15 maj 2026

==

Och så interpellationen från Göran Svensson (MBP):

==

Anser socialnämndens ordförande, Dan Nyberg (S) att det förekommer minutstyrning i hemtjänsten?

I den offentliga debatten, bland annat i TTELA, har begreppet minutstyrning använts för att beskriva organiseringen av hemtjänsten i Vänersborg. Både personal och S-kvinnor har uttryckt att de anser att minutstyrning förekommer inom hemtjänsten i Vänersborg. Även Kommunal, som företräder hemtjänstpersonalen, har uttryckt att de anser att minutstyrning förekommer inom hemtjänsten i Vänersborg.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialnämndens ordförande:

1. Hur definierar ordföranden begreppet minutstyrning inom äldreomsorgen?
2. Anser ordföranden att den nuvarande organiseringen av hemtjänsten i Vänersborg kan beskrivas som minutstyrd utifrån denna definition?
3. Delar ordföranden den bedömning som Kommunal och S-kvinnor har gjort, eller görs en annan analys från din sida?

Göran Svensson (MBP) – 18 maj 2026

==

Jag tar för givet att ordförande Dan Nyberg (S) kommer att besvara interpellationsfrågorna på onsdagens sammanträde.

OBS! Kl 18.15 dagen efter (19/5) publiceringen av detta blogginlägg nåddes jag av meddelandet att Dan Nyberg (S) inte kommer att besvara interpellationerna. Han skrev att de hade inkommit alltför sent, vilket de faktiskt hade gjort, och tänker besvara dem först på nästa fullmäktigesammanträde i juni.

Kategorier:Brålanda, Interpellation, Kommunfullmäktige 2026, minutstyrning, Nyberg Dan, Nyheter och politik, Sörbygården, socialnämnden

Nybergs beslut accepterades inte. Och SD…?

26 mars, 2026 1 kommentar

Idag sammanträdde socialnämnden.

Mötet började i stort sett med att nämnden fick reda på att ordförande Dan Nybergs (S) ordförandebeslut inte var förenligt med Kommunallagen. Beslutet behövdes tas om.

Det var dock inte Nyberg själv som meddelade nämnden detta. Det var istället förvaltningschefen som hade åtagit sig uppdraget i Nybergs ställe. Nyberg nämnde överhuvudtaget inte att hans beslut var felaktigt, och kanske olagligt – inte på hela sammanträdet. Det är märkligt, och anmärkningsvärt, särskilt som han ivrigt och välformulerat försvarade sitt ordförandebeslut på Facebook så sent som igår (25 mars). Nyberg (S) förklarade då noggrant varför beslutet var “brådskande” och därmed lagligt.

Förvaltningschefen menade att det var förvaltningens fel att Nyberg fattade ett felaktigt beslut. Det var förvaltningen som hade gjort ett misstag. Undrar förresten var förvaltningen hade läst det någonstans, att beslutet var felaktigt menar jag… (Se “Vem bestämmer – nämnden eller ordförande?” och “Utredningar visar att Sörbygården behövs”.) Men måste inte ordförande Nyberg själv ta ansvar för sina beslut?

Det förklarades inte på sammanträdet mer i detalj varför beslutet inte var förenligt med Kommunallagen (KL), även om förvaltningschefen hänvisade till lagens paragrafer. De aktuella paragraferna finns under avsnittet ”Delegering av ärenden” och gäller kommunala nämnder.

KL 5 kap 38 § tar i 5 punkter upp vad som inte får delegeras. Jag återger de två första punkterna eftersom dessa punkter är aktuella i detta fall: 

“Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,”

Dan Nybergs (S) ordförandebeslut bröt antagligen mot båda dessa punkter. Men, och det är ett stort “MEN” – även dessa ärenden får enligt 39 § delegeras om:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Det är begreppet “brådskande” som är centralt i sammanhanget. Det hänvisades till just 39 § i ordförandebeslutet liksom av Nyberg på Facebook. Jag förstår därför inte vilken paragraf som senare hade “upptäckts” som skulle ha omkullkastat ordförandebeslutet. Men förvaltningen måste på något sätt ha insett att beslutet inte hade varit brådskande… Kanske Nyberg hade förstått det också…

Det var bra att förvaltningen tog sitt förnuft till fånga – alla kan ha fel och det är ok om man erkänner det och ändrar sig. Även om det var under galgen. Men som sagt, det är svårt att förstå Nybergs tystnad under sammanträdet…

Det kunde ha begåtts ett dubbelfel i sammanhanget, men förvaltningschefen var medveten om att det inte går att dra tillbaka ett delegationsbeslut i efterhand. Det kan varken nämnden eller ordförande själv göra. Ordförande har ju fått delegering att fatta beslut i nämndens namn. Och fattat beslut gäller.

Det nämnden, eller andra, kan göra med ett felaktigt och eventuellt olagligt beslut är att överklaga beslutet (begära laglighetsprövning) i Förvaltningsrätten. Nämnden kan också fatta ett nytt beslut som ersätter effekten av det gamla. Och det var det som socialnämnden gjorde.

Socialnämnden fattade ett nytt beslut i ärendet om att svara på återremissen från fullmäktige om ”socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Det handlade om att nämnden skulle säkerställa att nödvändiga SÄBO-platser fanns tillgängliga fram tills dess att planerade boenden var färdigställda och i drift för att täcka behovet – och undvika viten… Åtgärdsplanen skulle också preciseras.

Det var det beslutet som ordförande Nyberg (S) felaktigt hade fattat beslut om.

Ida Hildingsson (V), Göran Svensson (MBP) och Robin Skenhede (M) lade ett yrkande som hade följande lydelse:

”1. Socialnämnden bedömer att avseende platsbehovet framgår det tydligt av förvaltningens underlag att det finns ett faktiskt behov av nuvarande antal säbo-platser fram till år 2029, då nytt boende beräknas kunna tas i drift. Bedömningen måste även göras med beaktande av de kostnader, risker och konsekvenser som ett otillräckligt antal säbo-platser skulle innebära för kommunen.

2. Socialnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att det är nödvändigt att erforderliga brandskyddsåtgärder verkställs utan dröjsmål. För detta ändamål ska medel äskas alternativt omfördelas inom socialnämndens budget, i syfte att säkerställa både rättssäkerhet och trygghet för de boende.

3. Socialnämnden bedömer angående den preciserade åtgärdsplan, att utifrån förvaltningens underlag är det i dagsläget svårt att bedöma åtgärdsplanen som en sammanhållen helhet omfattande samtliga åtgärder, punkterna 1–12, samt ytterligare beslutade åtgärder. Dessa bör framgent hanteras som en och samma åtgärdsplan, med tydligare och regelbundna statusuppdateringar som redovisar vilka faktiska besparingar respektive åtgärd genererar.

4. Ärendet justeras omedelbart och överlämnas till kommunstyrelsen.”

De styrande partierna var naturligtvis emot förslaget, men i vanlig ordning säger de ”nej!”. Men oppositionspartierna är ju i majoritet. Socialnämnden beslutade enligt yrkandet från V+MBP+M. Det betyder att Sörbygården i Brålanda ska vara kvar!

Det var ett viktigt beslut. Det går nu till kommunfullmäktige via kommunstyrelsen.

Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) väckte även ett initiativärende som handlade om Nybergs ordförandebeslut. Jag återger motiveringen:

”Socialnämndens ordförande har i aktuellt ärende fattat ett ordförandebeslut med hänvisning till delegeringsordningen, trots att detta troligtvis strider mot kommunallagen (2017:725) 6 kap. 38 §, där det uttryckligen anges att framställningar eller yttranden till fullmäktige inte får delegeras.

Beslutet fattades dessutom i ett skede där det var väl känt att majoriteten i nämnden hade en annan uppfattning i sakfrågan. Användningen av delegeringsordningen i detta sammanhang uppfattas som ett sätt att föregripa nämndens ställningstagande, snarare än att hantera ett faktiskt brådskande ärende. Detta är enligt vår mening inte förenligt med intentionerna bakom delegeringsordningen eller med principen om politisk förankring i nämndens arbete.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi genom detta initiativärende tydliggöra vår uppfattning att ordförandebeslutet inte borde ha fattats, utan i stället hänskjutits till socialnämnden för beslut. Socialnämnden hade haft möjlighet att kalla till ett extra sammanträde, alternativt avvakta med beslut till dagens sammanträde 2026-03-26 med direktjustering. Ett sådant förfarande hade inneburit att ärendet kunnat överlämnas till kommunstyrelsen inom rimlig tid och hanteras på samma kommunstyrelsesammanträde 2026-04-01, vilket hade varit i linje med den arbetsgång som tillämpats i flera tidigare ärenden. ”

Denna motivering mynnade ut i följande tre yrkanden:

”Vi föreslår att socialnämnden beslutar att:

  1. Notera att ordförandebeslutet troligtvis strider mot kommunallagen
  2. Förvaltningen ser över tillämpningen av delegeringsordningen i syfte att säkerställa demokratiskt politisk förankring, tydlighet och rättssäkerhet framöver.
  3. Ärendet justeras omedelbart och överlämnas till kommunstyrelsen som en inlaga inför när aktuellt ärende ska hanteras.”

De styrande partierna yrkade avslag på beslutet. Oppositionspartierna har ju majoritet i nämnden, men Sverigedemokraterna överraskade. De gör det rätt som det är… SD avstod från att delta i beslutet. Det betydde att de styrande fick majoritet. Rösterna från V+MBP+M räckte inte för att få igenom förslaget.

Det var ett långt och intensivt sammanträde med många ajourneringar. Jag tror att de flesta ledamöter och ersättare behövde en lång och stärkande promenad i naturen efter mötet för att återhämta krafterna.

Kategorier:Äldrevård, Brålanda, Centerpartiet, Juridik, Nyberg Dan, Nyheter och politik, S, Sörbygården, SD, socialnämnden