Stefan Kärvlings blogg

Vårterminen närmar sig sitt slut. Snart stundar sommarlov för både politiker, lärare och elever. För min del är det “bara” barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige kvar innan hängmattan hägrar… 

Imorgon måndag sammanträder BUN. Det blir en heldag förvarnade ordförande Bo Carlsson (C) när jag sprang på honom på Aqua Blå. Det beror inte på att nämnden ska fatta en massa komplicerade beslut. Det är snarast så att det sakta men säkert närmar sig svåra och komplicerade beslut… 

Ordförande Carlsson vill till skillnad från vissa andra nämndsordförande i kommunen komma fram till de bästa besluten. Det spelar ingen roll från vilket parti som tankar och idéer kommer eller vem som kommer med de bästa förslagen. Carlsson lyssnar på alla och vill att politikerna resonerar sig fram till de allra vettigaste lösningarna och som de flesta (helst alla) kan stå bakom. På nämndens förra sammanträde fick t ex alla tjänstepersoner lämna mötet. Ledamöterna i nämnden diskuterade därefter förutsättmnings- och prestigelöst i över en timme förvaltningens strukturförslag för förskole- och grundskoleorganisationen. (Se “För- och grundskola: Strukturutredningen”.) Jag kan tänka mig att ordförande Carlsson har liknande planer även för detta sammanträde.

Dagordningen har följande utseende:

Det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning: Pedagogiska anpassningar och särskilt stöd, lärande och utveckling”, är ett informationsärende. Det är två mycket välgjorda utredningar som ska presenteras.

Den första utredningen är “En skola för alla Slutrapport – uppdrag tillgängliga lärmiljöer”. (Den kan laddas ner här.)

“Tillgängliga lärmiljöer är en del av inkluderande utbildning, vilket innebär att utbildningen ska organiseras för att alla elever ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i sitt lärande.”

Utredningen syftar till att ge en:

”helhetsbild av hur kommunens grundskolor arbetar med att utforma och anpassa lärmiljöer för elever i behov av stöd.”

Utredningen analyserar om kommunens grundskolor lyckas skapa inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Underlaget bygger på självskattningar från rektorer och elevhälsopersonal samt kompletterande data om trygghet, studiero, skolfrånvaro, åtgärdsprogram och kunskapsresultat.

Resultaten visar att skolorna generellt bedömer sig ha goda förutsättningar när det gäller elevers rättigheter, likvärdighet, trygghet och arbete mot kränkningar. Samtidigt identifierar rapporten också flera utvecklingsområden. Den fysiska lärmiljön är det område som skolorna skattar lägst. Många beskriver slitna lokaler, bristfälliga ljudmiljöer, otillräckliga skolgårdar och andra lokalrelaterade problem som kräver åtgärder från nämnden, och kommunfullmäktige. Även elevernas möjligheter till inflytande över sin skolvardag samt uppföljningen av lärverktyg och stödinsatser behöver stärkas anser utredningen.

Rapporten visar också stora skillnader mellan skolorna, särskilt bland F–6-skolorna, när det gäller lärmiljöer, kunskapsresultat, skolfrånvaro och användning av åtgärdsprogram. Detta tyder på brister i likvärdigheten mellan skolorna. Det är ett problem/utmaning som är viktigt för oss politiker att ta tag i.

Utredningen menar vidare att stödinsatser inte enbart ska fokusera på elevernas individuella svårigheter utan också på hur lärmiljöerna kan utvecklas för att bättre möta olika behov. Det är en spännande aspekt som skulle kunna leda till intressanta diskussioner, särskilt om man betänker:

”Forskning visar att trygghet och studiero är avgörande för lärande och kan kopplas till tillgängliga lärmiljöer. Kunskapsresultaten påverkas direkt av om eleverna upplever lugn, struktur och en välfungerande undervisningsmiljö.”

Och vem vet, kanske är det detta faktum som förklarar varför många tycker att skolan var bättre förr…

Slutsatsen av utredningen är att tillgängliga lärmiljöer måste bli en central del av kommunens utvecklingsarbete för att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan.

Hela ämnet är faktiskt mer en fråga för professionen än för politikerna. Vår uppgift som politiker är inte att tala om för lärare och annan skolpersonal vad som ska göras, vi politiker ska skapa förutsättningar för lärare, rektorer och alla andra anställda inom förskola och skola att kunna utföra det uppdrag de har fått från riksdag och regering. Och det är inte så bara… Ger kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun grundskolan de förutsättningar som behövs? Tja…

Den andra utredningen heter “En lägesbild av särskilt stöd Vänersborgs kommunala grundskolor”. (Den kan laddas ner här.)

Bakgrunden till utredningen är att revisorerna för inte så länge sedan gjorde en granskning av det särskilda stödet i kommunen. Kommunen fick i januari 2025 ganska skarp kritik för de brister som revisorer upptäckte. Det handlade t ex om brister i utredningar, åtgärdsprogram och uppföljning. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna”.)

Nämnden har sedan gett förvaltningen i uppdrag att vidta fördjupade utredningar för att komma till rätta med bristerna. Förvaltningen har genomfört kartläggningar, kompetensutveckling och utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten. Rapporten på nämndens bord imorgon visar att arbetet med särskilt stöd i Vänersborgs kommunala grundskolor har utvecklats positivt mellan 2025 och 2026. 

Resultaten visar tydliga förbättringar, särskilt i årskurs 7–9. Fler utredningar om behov av särskilt stöd har initierats och slutförts, väntetiderna har minskat och samarbetet mellan skolorna och den centrala elevhälsan har stärkts. Även i F–6 syns positiva förändringar, bland annat genom ökad uppföljning av extra anpassningar och större delaktighet för elever och vårdnadshavare.

Rapporten konstaterar samtidigt att det finns utvecklingsområden. Kvaliteten på åtgärdsprogrammen varierar fortfarande, och det saknas ibland en tydlig koppling mellan elevens behov, beslutade insatser och uppföljningsbara mål. Det finns också behov av att tydligare skilja mellan extra anpassningar och särskilt stöd.

Forskning och nationella granskningar pekar på att framgångsrikt stödarbete förutsätter ett starkt pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Det är faktiskt något som jag har hävdat i åtskilliga år. Rektor är en statlig titel/tjänst och en rektor ska vara en pedagogisk ledare. I och med kommunaliseringen 1991 blev rektor alltmer en kommunal tjänsteperson som fick en massa kommunala uppgifter – och allt mindre av pedagogiskt ledarskap. Rektorerna är som jag ser det nyckelpersoner för en bra förskola och skola. Rapporten betonar också elevhälsoarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet.

Rapporten bedömer att skolorna har tagit viktiga steg mot ett mer sammanhållet, likvärdigt och rättssäkert arbete med särskilt stöd. Utvecklingsarbetet behöver emellertid fortsätta för att ytterligare höja kvaliteten och förbättra elevernas möjligheter att nå utbildningens mål.

Det kan slutligen sägas att rapporterna är mycket läsvärda och de innehåller en hel del intressanta fakta kring t ex antal åtgärdsprogram i Vänersborgs skolor.

Det ekonomiska resultatet uppgick till +9,6 milj kr för maj. Prognos för 2026 är en budget i balans, plus/minus-noll med andra ord

BUN ska svara på en remiss gällande “Strategi för kommunens bad- och simanläggningar”. Kultur- och fritidsnämnden svarade tidigare på denna remiss och det svaret tycker jag att BUN ska kika på och använda sig av. Kanske det också kan diskuteras medan tjänstepersonerna får lämna rummet…

Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen (6 a). Kapitlet tydliggör huvudmannens, dvs politikerna i kommunen, ansvar för:

“säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte inom skolväsendet.”

Förvaltningen vill informera BUN om arbetet.

Bo Carlsson kommer, som jag inledde detta blogginlägg med, troligen att avsätta ganska lång tid till att diskutera strukturutredningen. Det nämnden mer konkret bör komma fram till i detta skede är att ge förvaltningen i uppdrag att:

“återkomma med vidare utredningar och underlag som bedöms relevanta för strukturförslag som redovisas i rapporten”

Nämnden ska också besluta att skicka utredningen på remiss till andra nämnder i kommunen. Nedläggningar av förskola och skolor är eller bör i varje fall vara en angelägenhet för hela kommunen. Därför bör frågorna diskuteras och ventileras överallt i organisationen.

Det kommer att bli ett långt sammanträde, men inga beslut om förändringar eller nedläggning av förskolor och skolor alltså. Det har ordförande Carlsson (C) bestämt ska ske efter valet.