Arkiv
Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)
De partier som styr Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP). I torsdags beskrev jag deras budget “i stort”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) I detta inlägg ska jag gå vidare och beskriva hur de tänker sig att fördela pengarna mellan kommunens nämnder, dvs till de olika verksamheterna.
Vänersborgs kommun har 3.292.519 tkr (tkr=tusen kronor), alltså över 3 miljarder kronor, att fördela. Budgetförslaget börjar med några konstateranden, tilldelningar och omflyttningar av pengar som är gemensamma för samtliga nämnder.
Alla nämnder
För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) är nedjusterat jämfört med för ett år sedan, från 40,66% till 40,51%. Det spelar dock ingen roll för nämnderna, det är ett “nollsummespel”. 
Internräntan är oförändrad och ligger på 2,75%. Nämnderna får 1,9% i inflationskompensation och de kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 166 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2026 och 2027. Kommunstyrelsen ska i fortsättningen dra pengar från alla nämnder till den avdelning på kommunen som sysslar med film, foto och formgivning. Tidigare betalade varje nämnd vad just deras tjänster kostade. (Det är “småpengar” i sammanhanget.)
De här förändringarna upprepar jag inte för varje nämnd, de gäller alla.
Barn- och utbildningsnämnden
I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden (BUN) en budgetram för 2027 på 1.090.448 tkr, dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och lönehöjningar, inräknade i den föreslagna budgeten. BUN har även fått 1.999 tkr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). I den ökade tilldelningen ingår också 4.640 tkr då:
“de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa.”
De drygt 4 miljonerna är alltså pengar som kommer från staten.
Budgetförslaget bygger på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De “frigjorda” resurserna beräknas till ca 5,7 milj kr. Så mycket ska “frigöras” genom personalminskningar… Trots att minskningen av barn och elever är utspridd över hela kommunen…
Förvaltningen skriver:
“Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Samtidigt behövs det 1,7 milj till den anpassade grundskolan, vars elever ökar i antal. Denna summa omfördelas från grundskolan.
Budgetförslaget innebär alltså att inga som helst nya pengar kommer att gå till barnen i förskolan eller eleverna i grundskolan. Tvärtom så minskas pengarna ut till varje förskole- och skolenhet på grund av barn- och elevminskningen.
BUN skriver vidare att det finns ett omfattande eftersläpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. Nämnden får även ökade kostnader för lokaler och IT. Det kommer sannolikt att betyda ytterligare neddragningar på själva verksamheten. BUN tänker sig att spara genom effektivare lokalutnyttjande samt att moduler och externa lokaler ska sägas upp. Men det kommer alltså att ske “personalanpassningar”, dvs lärare kommer att sägas upp.
Det är inte helt lätt att få orden i den politiska inriktningen (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”) att stämma överens med verkligheten… De styrande partierna hänvisar dock, bland annat på Facebook, till att de satsar 9,8 milj kr för att genomföra ett handlingsprogram för barn och unga. Det är ett bra program som bland annat Vänsterpartiet stöder. Men satsningen innebär inga pengar till mindre barngrupper, mindre klasser, fler lärare eller speciallärare etc.
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden är en liten nämnd. Den föreslås få en budgetram 2027 på 22.013 tkr. Det är 2 milj kr mer än nämnden har i år. Verksamheten är till stor del avgiftsfinansierad. Det betyder att om det blir färre bygglovsärenden nästa år på grund av t ex lågkonjunktur eller den uppdaterade Plan- och bygglagen så minskar intäkterna. Det finns dessutom en osäkerhet i nämnden kring den kommunala lantmäterimyndighetens framtid. Nämnden tänker återkomma med förslag till ny reviderad taxa, men det blir i så fall ett särskilt ärende.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige ska få 2.757 tkr. Det är en minimal ökning jämfört med förra året, +88 tkr. Fullmäktige får lägre kostnader när det efter alla avhopp bara finns 5 av ursprungliga 15 ledamöter och ersättare kvar från SD…
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslås få en budget 2027 på 555.455 tkr. Det är 39 milj kr mer än förra året.
Kommunstyrelsens och kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 20% av budgeten. 
En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunstyrelsen får inga nya pengar för egen del, t ex för att förstärka verksamheterna i ekonomi- eller juridik- och säkerhetsavdelningarna.
I KS budget finns ett tillskott till anslaget för kommande driftskostnader 10 milj kr och 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Driftskostnaderna är ett slags överskott som ska fungera som en reserv om, eller när, det uppstår kostnader för “oväntade” investeringar.
För att hålla budget måste kommunstyrelsen och dess förvaltning spara 0,5 milj. Och hur kan förvaltningen göra det? Jo, genom “effektivisering”. Jaha, och hur “effektiviserar” man? Jo, man vakanshåller en tjänst. Med andra ord, effektivisering innebär att man drar ner på personal. Det var kanske ingen överraskning, men det kan vara bra att ha i minnet – särskilt när jag så småningom ska skriva om budgetförslaget från Moderaterna och Liberalerna…
Sedan skulle väl kanske kommunstyrelsen kunna göra en liten omfördelning för att behålla tjänsten, t ex genom att ta pengarna riktade till Aqua Blå. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.) Eller från pengarna till flygplatsen.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2027 föreslås fastställas till 159.427 tkr. Nämnden får 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.
Nämnden redovisar ett ansträngt ekonomiskt läge. För att nå budget i balans föreslår nämnden åtgärder som sparar 3,2 milj kr. Det handlar bland annat om höjda avgifter i idrottsanläggningar samt avveckling av verksamheter som t ex Barnens Kastanj. Den nya mötesplatsen för unga planeras stå klar 2027. Nämnden saknar 2,9 milj kr till hyran… Får inte nämnden mer pengar är ytterligare besparingar aktuella.
Det blir tufft nästa år för nämnden. Det blir nog till att förbereda besparingar redan nu…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2027 hamnar på 12.762 tkr. Samtidigt är stora delar av verksamheten intäktsfinansierad genom avgifter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver, nästan lite försynt:
“Utrymmet för utvecklings‑ och förbättringsinsatser bedöms vara begränsat inom ramen för befintliga resurser.”
Nämnden får inga ekonomiska tillskott trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang.
Revisionen
Det har varit turbulent kring revisorerna den här mandatperioden, men de arbetar vidare. Nästa år blir budgeten på lite drygt 2 milj kr (2.004 tkr).
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden är den enda nämnden som begär mer pengar än vad de styrande partierna föreslog i budgetanvisningarna i februari. Nämnden begär sammanlagt 16.350 tkr i utökad budgetram 2027 varav 11.350 tkr avser en ramökning och 5.000 tkr är ett tillfälligt anslag under 2027.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver att den har:
“… kraftigt ökade kostnader för energi, material och entreprenader samt en växande underhållsskuld inom fastigheter, gator, VA‑anläggningar och annan teknisk infrastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder tränger successivt undan planerat och förebyggande underhåll, vilket bedöms leda till ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lagstiftning och EU‑regler, bland annat avseende beredskap, säkerhet, energiprestanda och bibehållen krontäckning i urbana miljöer, vilka medför ytterligare kostnader som inte ryms inom nuvarande ram.”
Nämnden betonar att behovet av fastighetsunderhåll är särskilt stort, den samlade underhållsskulden är redan mycket stor. Nämnden vill ha ett årligt tillskott på 4,8 milj kr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. Ja, det finns många andra stora och dyrbara projekt på gång, t ex bro‑ och kajstabilitet, gång‑ och cykeltunneln i Skaven/Öxnered osv. Nämnden vill, som sagt, ha mer pengar.
Samhällsbyggnadsnämnden kan glömma några extra pengar. Nämnden får dock ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 milj kr för rivning av en del av fastigheten på Krickan och 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostnader för den del av fastigheten som är kvar.
No more, no less.
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget 2027 på 1.319.446 tkr. Det är drygt 93 milj kr mer än i år, ökade statsbidrag bidrar till nästan 12,5 milj av dessa pengar.
Socialnämnden skriver att behoven är betydligt större än de pengar som de föreslås få. Nämnden skulle behöva ytterligare ca 41 milj kr. Det handlar om ökade kostnader inom individ‑ och familjeomsorgen, särskilt för:
“placeringar av barn och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflationskompensation samt ökade kostnader för IT‑säkerhet.”
Socialnämnden redovisar ett omfattande sparpaket som börjar verkställas redan i år. Det saknas nämligen pengar i år också. Vi får se hur underskotten utvecklas. Förra året redovisade nämnden i en prognos i april ett underskott på ca 50 milj kr. Några månader senare, efter sommaren, hade det beräknade underskottet halverats.
Socialnämnden har viktiga uppgifter och stora behov. Men kommunens möjligheter att öka anslaget till nämnden tycks vara begränsade. Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också. Förhoppningen står till ökade statsbidrag…
Valnämnden
Valnämnden ska bara få 780 tkr nästa år. Det är en minskning med ungefär 2,8 milj. Men så är det ju inga val nästa år.
Överförmyndarnämnden
Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare ekonomiska medel, det behövs en årsarbetskraft till. Nämnden skriver att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli i år och den innebär:
”… nya uppgifter, bland annat övertagande av icke‑tvistiga god-manskap från tingsrätterna, ökad granskning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställföreträdare.”
Överförmyndarnämnden får inga extra pengar för en sådan tjänst…
Avslutning
De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 70 milj kr. De styrande partierna, S+C+KD+MP, tänker alltså använda det mesta av medlen i pengapåsen till kommunens verksamheter. Förutom då att de har avsatt 10 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.)
Tiden går och det är oerhört mycket för en fritidspolitiker att stå i under dessa dagar. Och det blir inte heller bättre av att det är val. Frågor och enkäter om det kommande valet fyller mailboxarna…
Om tid medges ska jag presentera några av de andra partiernas budgetförslag också.
Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)
Onsdagen den 17 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om “MRP 2027-2029”. Det är alltså budgeten för nästa år samt en investeringsplan som sträcker sig fram till 2029.
Två budgetbeslut
Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november är med andra ord årets viktigaste beslut.
Novemberbeslutet gör på sätt och vis julibeslutet ganska meningslöst. Det är mycket som kan ändras både i Sverige och världen under ett halvår. Det kan bli fler tullar och fler krig, eller det kan bli frihandel och fred. Det kan bli en borgerlig högerregering med SD vid rodret som skär ner ytterligare på välfärden och sänker skatterna för de rikaste. Det kan bli tvärtom, en rödgrön regering som höjer skatten för miljardärerna och satsar på skola, vård och omsorg. Omvärlden och regeringens politik betyder oerhört mycket för kommunerna.
På sammanträdet om en vecka är det de styrande partiernas budgetförslag som gäller som huvudförslag. Förslaget bifölls i kommunstyrelsen. Alla andra partier röstade på sina egna förslag eller lade ner sina röster. De styrande partierna i Vänersborgs kommun är som bekant Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP).
Budgetanvisningarna
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle komma att se ut. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2027. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslutet utgår från detta förslag med vissa justeringar.
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på pengarna.
Politisk kommentar
Men först några ord om inledningen till de styrande partiernas budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”. Den handlar precis som förra året huvudsakligen om barn och unga:
“Vi i de styrande partierna är enade i en fortsatt politisk inriktning, som handlar om fokus på att barn och unga ska ges så goda förutsättningar som möjligt, att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder.”
Och det håller antagligen alla partier med om, det står ju “som möjligt”…
De styrande skriver också om trygghet och tillit, att lägga resurser på det civila försvaret och vikten av att:
“prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”
Trots att de styrande partierna skriver om en orolig omvärld så är grundsynen på framtiden mer positiv, i varje fall jämfört med förra året. Då skrev de om en “svår tid” och att den ekonomiska situationen var “svår framöver”.
Hur fördelar då S+C+KD+MP kommunens ekonomiska resurser? Satsar de t ex på förskolan och skolan som man kan tro av den politiska kommentaren? Det ska vi titta på så småningom.
Helheten
De styrande partiernas förslag beskriver att kommunens verksamheter står inför stora ekonomiska utmaningar. De beror bland annat på:
“ökade kostnader för insatser för barn och unga samt på högre driftkostnader till följd av genomförda investeringar.”
De fortsätter med att konstatera att kommunens ekonomi är ansträngd och att de finansiella målen inte kommer att nås fullt ut under planperioden. De styrande drar slutsatsen att:
“Mot denna bakgrund behöver nämnderna även fortsättningsvis arbeta med effektiviseringar och anpassa verksamheten till beslutad budget. Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.”
“Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.” Det är ett viktigt konstaterande och det präglar de styrandes budgetförslag.
De styrande betonar vidare att kommunen behöver prioritera god ekonomisk hushållning. De slår fast att åldersstrukturen i befolkningen förändras. Det blir fler äldre och färre barn och unga. Det innebär, skriver de:
“att resurser behöver omprioriteras mellan verksamheter.”
De framhåller slutligen att årets budget bygger på att skatten inte höjs. Den är och har varit 22.21 kr. (Det innebär 22,21% av inkomsten.)
Budgetförslaget från S+C+KD+MP fördelar kommunens pengar på följande sätt:
Notera gärna totalsumman – över 3 miljarder kronor…
Kolumnen “Lönerevision 2026” är pengar som tillförts nämnderna efter att löneöversynen blev klar. De pengarna ingår i den grå kolumnen. 10.800 tkr (tkr=tusen kronor), 10,8 milj kr alltså, i kolumnen “Övrigt” är ett “Anslag för kommande driftskostnader” (10 milj) och 800 tkr för Västtrafiks seniorkort. De blev nämligen dyrare än beräknat, så dessa pengar är till “fördyringen”. Pengarna hamnar i kommunstyrelsens pengapåse.
De 5,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden ska gå till fastigheten Krickan. En del av fastigheten ska rivas nästa år och det kommer att kosta 5 milj kr. En halv miljon kr är för ökade drift- och kapitalkostnader av den del av fastigheten som inte ska rivas.
Anslaget för kommande driftskostnader på 10 milj kr är ett slags överskott som budgeteras på detta vis. Det är tredje året som de styrande avsätter 10 milj kr. “Potten” är därför tämligen stor nästa år. Pengarna ska användas, säger Benny Augustsson (S), till att betala driftskostnader för kommande lån till nödvändiga investeringar. Färjan Linea betalades ur denna pott.
De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det är i enlighet med lagkraven, en budget får inte gå med minus. Målsättningen är dock ett överskott på 2%, dvs omkring 70 milj kr. Det är alltså tuffa tider…
Man kan nog säga att S+C+KD+KD använder de pengar som finns till verksamheterna.
Riktade uppdrag
Till sist måste det nämnas att de styrande partierna ger verksamheterna, dvs kommunens styrelser och nämnder, ett antal riktade uppdrag som ska utföras nästa år och ibland också under de två kommande åren. Några av dem får pengar, andra ska utföras “inom ram”. Jag nämner endast de uppdrag som tilldelas pengar:
- “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp”, 9,9 milj kr.
- “Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”, 500 tkr.
- “Stärka befolkningens kunskap, förståelse och beredskapsvilja”, 150 tkr.
Pengarna för de riktade uppdragen finns i posten “kommunstyrelse” (se tabellen ovan). Här finns för övrigt också pengar till Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är förklaringen till den stora summan.
Det blir extra utförligt kring de styrande partiernas budgetförslag eftersom detta förslag är grunden för att kunna jämföra med de övriga partierna…
I nästa inlägg ska jag redovisa och kommentera tankarna som de styrande har om nämnderna. En stor del av budgetprocessen och det slutliga beslutet handlar om investeringar. Om jag hinner så kommer de i ett eget, avslutande blogginlägg.
Anm. Del 2 hittar du här ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)”.
SBN skickar Hallevibadet vidare
I onsdags sammanträdde kommunfullmäktige. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.) Det finns en del att skriva om vad som hände på mötet men jag väntar på att inspelningen från sammanträdet ska publiceras på kommunens webbsida. Jag vill höra en gång till varför Mats Andersson (C) var så sur på mig och vad han försökte lära mig om Arena Vänersborg…
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 april. Ärendet “Avslut av uppdrag uthyrning Hallevibadet” skulle återigen behandlas. Och äntligen skulle ärendet, efter en bordläggning den 26 februari och en återremiss den 26 mars, avgöras. Eller åtminstone ta ett steg framåt mot att verkställa fullmäktiges beslut från den 19 februari 2025, dvs att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Trodde man…
Men så blev det inte…
Och det kanske inte var så konstigt. Det fanns ju ingen som ville hyra Hallevibadet.
Beslutsförslaget var detsamma som vid de två tidigare sammanträdena:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Beslutsförslaget innebar att försöken att hyra ut Hallevibadet ska stoppas. Och orsaken var ju att det faktiskt inte fanns några intressenter som ville driva badet vidare.
Inför sammanträdet hade samhällsbyggnadsförvaltningen svarat på återremissen från sammanträdet i mars. Det var i praktiken ett intetsägande svar, men formellt var det korrekt. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Hur diskussionerna gick på sammanträdet har jag bara begränsad kännedom om. Det sägs att ”talande suckar” låg i luften. Det mest väsentliga framgår emellertid av protokollet så jag utgår från det. (Protokollet kan laddas ner här.)
På sammanträdet föreslog Tor Wendel (M) ett tilläggsyrkande:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunstyrelsen ersätter samhällsbyggnadnämnden för dess kostnader för Hallevibadet i enlighet med gällande riktlinjer under den tid det står outhyrt, från och med 2026-01-01”.
Wendel tycktes med andra ord acceptera och bifalla beslutsförslaget ovan, som innebär stängning av Hallevibadet för gott, men han ville också att nämnden skulle få ersättning för att badet står tomt. Tilläggsförslaget hade alltså inget att göra med Hallevibadets vara eller inte vara.
Det kan tyckas vara lite svårt att förstå Wendels förslag. Men jag tror att det har att göra med att Tor Wendel (M) driver den rent principiella frågan, även i andra sammanhang, att det borde vara kommunstyrelsen som står för kostnaderna för tomma lokaler. (Det ligger mycket i det kan jag tycka…) I det här sammanhanget passade det säkerligen de styrande Socialdemokraterna, som är tre ledamöter i nämnden, och Centerpartiet (en ledamot) väldigt bra. Det innebar ju att oppositionen verkade splittrad och att de styrandes förslag om att få igenom ett avslut av uppdraget att hyra ut badet skulle kunna bli nämndens beslut.
Och så blev det. Det lämnades förvånansvärt nog inget annat yrkande. Därför kunde nämnden genom acklamation besluta att anta det liggande beslutsförslaget
från förvaltningen och Tor Wendels tilläggsförslag. (Wendel fick alltså med sig både S och C på sitt förslag, ett förslag som kommunstyrelsens ordförande inte är särskilt förtjust i…)
Men för Hallevibadets del blev beslutet ett – Västgötaklimax…
Hans-Peter Nielsen (KD) lämnade in en skriftlig reservation mot beslutet trots att han inte hade yrkat på något annat beslut. (Det är formellt helt ok.) Och Nielsen var inte ensam. Samtliga 6 ledamöter från oppositionspartierna (2 från M, 2 SD, 1 MBP och 1 V) anslöt sig till reservationen… De hade inte heller yrkat på något annat beslut. Det kan noteras att även Tor Wendel (M) reserverade sig. Fast reserverade de sig egentligen mot beslutet? Knappast, det var snarare processen de inte var nöjda med. Det framgår tydligt av Hans-Peter Nielsens (KD) sakliga och mycket välformulerade reservation:
“Jag reserverar mig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet har hanterats och anser att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte har gjorts.
Uppdraget från Kommunfullmäktige till SBN var att hyra ut Hallevibadet utan att kommunen skulle behöva lägga pengar på underhåll eller renoveringar. Ett årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet.
Efter tre års tomställning har det visat sig att det inte har gått att hitta någon hyresgäst på de premisser som erbjudits. Marknaden är ointresserad av att hyra badet utan driftsbidrag och med den korta hyrestid som erbjuds. Även begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig.
Jag anser därför att ett verkligt marknadsmässigt försök inte har gjorts. En badhusstrategi borde ha tagits fram innan stängningen så att villkoren kunnat anpassas efter kommunens långsiktiga behov av simning, bad och simskola.
För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävs realistiska villkor, inklusive ett årligt driftsbidrag och en hyrestid på minst 8-10 år. Detta bör beslutas innan uppdraget avslutas slutgiltigt.”
Reservationen förklarar tydligt orsakerna till att Hallevibadet inte blev uthyrt. Ingen entreprenör skulle kunna driva badet utifrån de upprättade avtalsvillkoren i upphandlingen. Nielsen, och de som ställde sig bakom reservationen, var med andra ord missnöjda med hur förvaltningen hade hanterat uppdraget och att förvaltningen egentligen inte hade gjort något seriöst försök att få badet uthyrt. Reservationen talade klartext. Förvaltningen ville inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.
I praktiken betyder dock nämndens beslut inte särskilt mycket. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen för att därefter avgöras av kommunfullmäktige. Men antagligen kommer hela ärendet att ytterligare försenas. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadsnämnden besluta om t ex driftsbidrag, vilket är ett måste för att kunna driva badet. En sådan fråga måste åtminstone till kommunstyrelsen.
Hans-Peter Nielsen (KD) hade rätt i sin reservation att ett:
“årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet”
Sett så här i backspegeln borde kommunfullmäktige ha varit tydligare i sitt beslut i denna fråga. Å andra sidan kunde samhällsbyggnadsnämnden, när den såg det bristande intresset i att hyra Hallevibadet med de föreslagna avtalsvillkoren, faktiskt beslutat om en ny upphandling. I en ny upphandling skulle frågan ha kunnat ställas om det fanns intresse av att hyra badet om driftsbidrag utbetalades.
Det fanns ju också en del andra “påhittade” villkor i det föreslagna avtalet som förvaltningen kunde ha strukit och förändrat i en ny upphandling.
Hans-Peter Nielsen menade bland annat att hyrestiden var för kort och att:
”begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig”
Det fanns ytterligare några märkliga klausuler i avtalet t ex:
”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
Det skulle alltså betyda att hyresgästens investeringar fryser inne och tillfaller kommunen när avtalstiden är slut… (Se vidare om villkoren “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” och TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”.)
De här sistnämnda villkoren och klausulerna kunde förvaltningen och nämnden själva ha tagit bort.
I praktiken betyder oppositionspartiernas agerande att de har hänskjutit frågan om Hallevibadets vara eller inte vara till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och kanske är det på det sättet att det är där som frågan om Hallevibadets vara eller inte vara egentligen hör hemma. (Ärendet skulle möjligtvis från första början skulle ha stannat i kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen…) Men jag kan ändå tycka att KD skulle ha formulerat om sin protokollsanteckning till ett yrkande som gav förvaltningen i uppdrag att göra “ett verkligt 
marknadsmässigt försök” med “realistiska villkor” innan ärendet lämnades vidare.
Som förvaltningen gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Det ska noteras att partierna som vill behålla och hyra ut Hallevibadet är i majoritet i både samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det inger vissa förhoppningar, samtidigt som det framgår hur odemokratiskt kommunen fungerar just nu. Majoritetsbeslut som går emot de styrandes vilja motverkas och hindras från att verkställas. (Se även “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Under tiden står Hallevibadet tomt. Och det blir allt svårare att starta upp badet…
KF: Demokratin undergrävs…
När det gäller att inte respektera andra partiers åsikter, så trodde jag i min enfald att kommuninvånarna i Vänersborg hade upplevt det mesta från de styrande partierna (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet). Eller, hur långt de egentligen är beredda att gå för att använda demokratiskt tvivelaktiga metoder för att få sin vilja igenom. Eller, hur de rör sig kring Kommunallagens absoluta gråzoner för att visa sin makt. Men se, de styrande partierna slår nya rekord i kreativa metoder för att tvinga igenom sin vilja.
Det hände på gårdagens kommunfullmäktige. Igen. Det gällde ärende 19, “Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Beslutsförslaget var:
“Kommunfullmäktige noterar att Socialnämnden som svar på återremiss som beslutades 2026-03-26 §43”.
Beslutet skulle alltså bara noteras. Det hindrade inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att lägga ett tilläggsförslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Så var vi där igen, Sörbygården i Brålanda… Det spelade ingen roll att Socialnämndens oppositionspartier (Vänsterpartiet, Moderaterna, Medborgarpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna) vid tre (eller är det fyra?) tillfällen har beslutat att äldreboendet på Sörbygården ska vara kvar. Det respekterades inte. De styrande partierna drev igenom tilläggsförslaget trots oppositionspartiernas protester.
Som jag ser det kan det ifrågasättas om det nya tilläggsförslaget tillhörde ärendet. Det finns en del som talar för att tilläggsförslaget faktiskt var ett nytt ärende. Och var det ett nytt ärende så ska det dels finnas med i fullmäktiges utskickade dagordning och dels ska det vara berett. 
(Se Kommunallagen 5 kap. 26 §.) Tilläggsförslaget kom som en blixt från en klar himmel. Benny Augustsson (S) hade t ex inte sagt ett knyst om sitt förslag eller sina tankar när ärendet var uppe i kommunstyrelsen för tre veckor sedan…
Det största frågetecknet är dock om beslutet handlade om något som i denna form var en angelägenhet för fullmäktige. Det är mycket möjligt, eller till och med troligt, att fullmäktige överskred sin kompetens genom att besluta att specifika verksamhetsåtgärder ”ska verkställas”. Det innebär ett operativt ingripande i nämndens ansvar som knappast är förenligt med 6 kap. 6 § kommunallagen:
“Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.”
En nämnds uppgifter och befogenheter följer av kommunallagen och av nämndens reglemente, som fullmäktige har beslutat om. Så länge reglementet gäller har nämnden rätt – och skyldighet – att fatta beslut inom sitt område. Kommunfullmäktige har så att säga genom reglementet överlåtit, delegerat, ansvaret till socialnämnden. Gårdagens beslut i fullmäktige innebar ett operativt ingripande, ett detaljbeslut om hur nämnden ska fatta beslut i konkreta verksamhetsfrågor. Det har inte stöd i reglementet.
Jag har beskrivit mer utförligt vad som gäller i blogginlägget “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.
Vem som har rätt avgörs först efter att en domstol har fått pröva frågan utifrån Kommunallagen. Och det måste ske genom att gårdagens fullmäktigebeslut överklagas. Och beslutet kommer att överklagas… (Vilket inte kan ske förrän protokollet är justerat.)
Det var ett märkligt sammanträffande att Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät om demokratin i fullmäktige också presenterades igår. (Se “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige”.) Det var beredningens kristdemokratiska ordförande som föredrog svaren. Budskapet var att det var viktigt att värna demokratin, ha ett bra samtalsklimat osv. Hur det nu går ihop med att några timmar senare fatta ett beslut som är totalt respektlöst mot de som har en annorlunda åsikt…
Jag förstår inte hur de styrande partierna inte kan respektera och acceptera att någon gång lida nederlag i en votering. Som vänsterpartist gör man ju det väldigt ofta. Det tillhör de demokratiska spelreglerna. Det är som att Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) tar med sina “vinnarskallar” från fotbollen respektive bandyn. Det ska vinnas till varje pris, även med oschyssta metoder…
Beslutet är naturligtvis allra mest respektlöst mot de som direkt drabbas av beslutet, oavsett om det genomförs eller inte. Beslutet kommer att sprida oro och ångest bland de boende på Sörbygården, deras anhöriga och vänner och inte minst bland personalen. Som av en händelse presenterades också “Årsrapport 2025 – personal, arbetsmiljö & kompetens” på sammanträdet. Årsrapporten handlade om den viktigaste tillgången som kommunen har – sin personal. Och budskapet och meningen var att få personalen i kommunen att trivas på sitt arbete, stanna kvar och att nya medarbetare ska kunna rekryteras…
Det märkliga är att det inte tycks som om de styrande partierna har läst vad socialförvaltningen har skrivit. I yttrande som socialförvaltningen har sammanställt som svar på återremissen och i utredningen om Kalkonen framgår det tydligt att platserna på Sörbygården behövs fram tills dess att det nya boendet på Kalkonen står klart förhoppningsvis 2029. Jag har redogjort för detta i blogginlägget “Utredningar visar att Sörbygården behövs”.
Det har hänt ofta under mandatperioden att beslut som oppositionspartierna fattat inte respekteras. Det kan vara att beslut fördröjs och inte verkställs, nämndsbeslut överklagas eller helt enkelt stoppas undan i någon mapp i servern. (Se t ex “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.) Men denna gång känns det som om de styrande partierna med Socialdemokraterna i spetsen har tagit ytterligare ett steg i vandringen mot att undergräva den kommunala demokratin. Det är tur att det snart är val.
Till sist vill jag återge vad Ida Hildingsson, Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden, skrev på Facebook i morse.
“Igår i kommunfullmäktige drev S, C, KD och MP igenom en uppmaning att stänga Sörbygården i Brålanda. Därmed körde man ännu en gång över socialnämndens majoritet, tidigare fattade beslut samt de boende på Sörbygården, deras anhöriga och personalen.
Beslutet kommer att överklagas och vi kommer att göra allt vi kan för att stoppa detta. Det är djupt beklagligt att de boende, personalen och anhöriga tvingats utstå en så utdragen och plågsam process – där prestige uppenbart har fått gå före omsorg, ansvar och respekt.
Samtidigt klubbades ett nytt äldreboende i centrum igenom för över 200 miljoner kronor. Men när det gällde 3-4 miljoner till brandskydd på Sörbygården fanns det enligt styret inga pengar. Att säkra äldreomsorgsplatser i kommunens norra delar ansåg man uppenbarligen att vi kunde klara oss utan – trots att alla utredningar visar att platserna behövs.”
Anm. Överklagan skickades in av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) den 4 maj. Först då justerades protokollet. Överklagan kan läsas här ”KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.
Utredningar visar att Sörbygården behövs
Imorgon torsdag (26 mars) har socialnämnden sammanträde.
Ordförande Dan Nyberg (S) fattade ett delegeringsbeslut den 10 mars i ärendet “Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. (Se “Vem bestämmer – nämnden eller ordförande?”.)
Ordförandebeslutet hade följande lydelse:
“Socialnämnden bedömer, mot bakgrund av förvaltningens beskrivning utifrån berett underlag, att antalet särskilda boendeplatser kan säkerställas under perioden 2026–2027, även med beaktande av de konsekvenser som ett tillfälligt underskott av platser kan innebära, såsom viss väntetid samt att hemtjänstorganisationen kan påverkas.”
Det är lite svårbedömt vad ordförande Nyberg menar, men jag utgår även i detta inlägg från att hans ytterst bestämda åsikt är att Sörbygården ska avvecklas, dvs läggas ner som äldreboende, till varje pris. Och det gör han alltså fortfarande trots att majoriteten i socialnämnden, bestående av M+V+MBP+SD+L, vid tre tillfällen har beslutat att Sörbygården ska fortsätta som äldreboende. (Ordförande Nyberg borde istället arbeta med att se till att beslutet verkställs.)
Utifrån det yttrande som socialförvaltningen har sammanställt som svar på återremissen från kommunfullmäktige hävdar Nyberg (S), och antagligen de övriga i det styrande blocket S+C+KD+MP, att det går utmärkt att lägga ner Sörbygården. I yttrandet från förvaltningen, som ligger till grund för Nybergs ordförandebeslut, står det faktiskt:
“Förvaltningen bedömer att det fortsatt är möjligt att vakanshålla 24 platser under 2026 och 2027 utifrån beräknat behov av platser framåt.”
Henrik Harlitz (M) höll, och håller inte, med om detta påstående. I kommunfullmäktige i februari var Harlitz mycket bestämd – och hävdade motsatsen. (Se “KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)”.) Det var inte alls vad underlaget visade sa Harlitz. Han hade nämligen också läst ett annat yttrande från socialförvaltningen, som var ett svar på en annan återremiss. Det svaret var en kompletterande information kring det nya särskilda boendet på Kalkonen. Utredningen handlade om det som var kärnfrågan i hela diskussionen om Sörbygården, det framtida behovet av SÄBO-platser i Vänersborgs kommun.
Harlitz drog slutsatsen:
”Grejen är att vi klarar oss inte utan Sörbygården…”
Jag har läst underlagen och håller med Henrik Harlitz (M):
Fakta säger en sak – och vad ordförande Nyberg beslutar är något helt annat.
Fakta utifrån “Kalkonen-utredningen“ säger nämligen precis det som Harlitz sa från talarstolen:
“Med befintliga boenden som vi har idag och det inkluderar [Sörbygårdens äldreboende] som nästa år, 2027, så klarar vi oss precis utifrån det behovet som vi har i Vänersborgs kommun på SÄBO-platser. 2028, då har vi en brist på platser, då har vi fortfarande kvar Sörbygården i beräkningarna. 2029, som möjligtvis i bästa fall, ett nytt boende är byggt med 48 platser, så har vi ett överskott på 33 platser. Det är jättebra med ett överskott på 33 platser vid det tillfället.”
Jag skulle kunna komplettera med att utredningen också visar att behovet av platser inte är geografiskt jämnt. Redan 2027 finns det brist på platser i kommunen om man undantar dalslandsdelen. Men om Sörbygården finns kvar, vilket alltså denna utredning förutsätter, så täcker överskottet av platser i dalslandsdelen platsbehovet i resten av kommunen.
Det kan också påpekas att socialförvaltningen räknar med flera framtidsscenarier. De siffror, som redovisas av Harlitz och som jag kan bekräfta, är från scenario B. Det är de mest optimistiska av de mer realistiska scenarierna. Det är dessa siffror som socialförvaltningen använder. I scenario A, som också är ganska realistiskt, är underskotten av platser betydligt större.
Med tanke på siffrorna i “Kalkonen-utredningen“ så är det tämligen ofattbart att Nyberg (S) och de styrande partierna vidhåller att Sörbygården ska tomställas. Det är också ofattbart att socialförvaltningen i “den andra utredningen” (inte Kalkonen-utredningen alltså) kan skriva:
“Förvaltningen bedömer att det fortsatt är möjligt att vakanshålla 24 platser under 2026 och 2027 utifrån beräknat behov av platser framåt.”
Men vad står det egentligen i denna utredning som får förvaltningen att dra denna slutsats? Och ordförande Dan Nyberg (S) att fatta sitt ordförandebeslut (fertsilen är min):
“Socialnämnden bedömer, mot bakgrund av förvaltningens beskrivning utifrån berett underlag, att antalet särskilda boendeplatser kan säkerställas under perioden 2026–2027, även med beaktande av de konsekvenser som ett tillfälligt underskott av platser kan innebära, såsom viss väntetid samt att hemtjänstorganisationen kan påverkas.”
Det låter på Nybergs beslut som att kommunen har kontroll. Det låter tryggt, men det är inte sant. I utredningen står det:
”Förvaltningen är medvetna om eventuella konsekvenser av ett större underskott på platser 2026 och 2027.”
Detta är raka motsatsen till ”säkerställande”. Man kan inte både ha ett underskott och samtidigt säkerställa att platserna räcker. Nyberg gör en politisk tolkning – och en felaktig sådan.
Utredningen:
”En vakanshållning kan komma att få konsekvenser på väntetid till plats inom Säbo.”
Förvaltningen menar att det inte är säkert att platserna räcker. Eller tydligare, det är inte ens sannolikt att de räcker. Förvaltningen skriver ju faktiskt om ett underskott av platser. “Vakanshållningen” kan ge konsekvenser, men förvaltningen vet inte hur stora. Men en sak är säker, bristen på platser kommer att leda till att väntetiderna ökar… (Med viten som följd…)
“2028 blir mer sårbart att då hålla ett boende på 24 platser vakant.”
Det är helt riktigt och det beror framför allt på att det nya äldreboendet på Kalkonen i Vänersborg är försenat:
”Utifrån senaste processer… är möjlig driftstart framflyttad till 2029, vilket gör att 2028 blir mer sårbart att då hålla ett boende på 24 platser vakant.”
Det är uppenbart att väntetiderna på platser inom äldrevården kommer att öka om inte Sörbygården fortsätter sin verksamhet.
I utredningen kan man också läsa att förvaltningen har påbörjat en förstudie av bland annat det långsiktiga behovet av platser i Frändefors och Brålanda:
“Denna förstudie beräknas presenteras för socialnämnden i maj”
Ordförande Nyberg fattade alltså ett ordförandebeslut innan ett av de viktigaste underlagen var färdigt.
Det kan vara värt att framhålla att underlagen bygger på prognoser – och prognoser innehåller alltid ett större eller mindre mått av osäkerheter. Man slås också av den osäkerhet som präglar svaret på återremissen. Dokumentet använder ord som “bedömer”, ”möjligt”, ”kan komma att”, ”svårt att precisera” och ”eventuella konsekvenser”. Det är nästan så att man får uppfattningen att förvaltningen har garderat sig inför den slutsats den har dragit…
Sammanfattningsvis kan sägas att ordföranden Dan Nybergs (S) beslut saknar stöd i de båda utredningarna. Beslutet skulle kunna betecknas som ett politiskt inlägg, om än fattat på felaktiga grunder. (Vilket för övrigt inte är ett okänt fenomen när S+C sitter vid makten…)
Förvaltningen i sin tur tycks inte riktigt veta vilken fot den ska stå på – ska förvaltningen producera underlag som ordförande vill se? Man kan faktiskt ställa den frågan när man läser utredningarna. Förvaltningens förslag går ju emot det underlag som förvaltningen själv har tagit fram.
De två utredningarna stödjer inte alls ordförande Nybergs påståenden och beslut.
===
VIKTIGT TILLÄGG 20 MIN EFTER PUBLICERING!!
Jag fick ett telefonsamtal från en juridisk bevandrad politiker. Det gällde Dan Nybergs (S) ordförandebeslut. (Se “Vem bestämmer – nämnden eller ordförande?”.) Hen hänvisade till Kommunallalagen 6 kap 38 §.
I denna paragraf står det:
”Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. …
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats”
Den juridiskt kunnige politikern menar därför att Dan Nybergs (S) ordförandebeslut är olagligt! Jag är mycket benägen att hålla med…
Sörbygården: Så här gick det till i nämnden
I torsdags beslutade en oenig socialnämnd att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.)
Det har varit, och verkar fortfarande vara, en del oklarheter och missförstånd om hur de olika partierna agerade kring Sörbygården.
Bakom beslutet i socialnämnden stod alla oppositionspartier dvs M+L+V+MBP+SD. De styrande partierna, S+C+KD+MP var för en tvångsflytt av de boende.
I oppositionen hade Moderaterna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna ordinarie ledamöter på plats. Liberalerna har ingen ordinarie ledamot i socialnämnden. På de styrande partiernas sida var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna representerade, medan Miljöpartiet inte har någon ordinarie ledamot.
I ärende 2 om delårsrapporten yrkade Ida Hildingsson (V) att delårsrapporten skulle godkännas men med ett yrkande om Sörbygården och omedelbar justering.
Beslutet blev:
“Socialnämnden godkänner delårsrapport augusti och helårsprognos 2025 med ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda, samt överlämnar rapporten till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.”
Det var 6 ja-röster för Nybergs och förvaltningens yrkande och 7 nej-röster mot. De 7 rösterna från oppositionspartierna var ett ja till Hildingssons förslag, dvs det som blev nämndens beslut.
Ärendet innehöll två voteringar (om direktjusteringen respektive strykningen av vakanshållningen) – båda voteringarna fick följande resultat:
Ledamöterna för de styrande partierna reserverade sig mot beslutet:
“Vi reserverar oss mot Ida Hildingssons tillägg ”att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården Brålanda”. Beslutet innebär stora svårigheter för nämnden att respektera MRP-beslutet där socialnämnden ska spara 45 Mkr och där vakanshållningen var känd redan i budgetbeslutet. Genom beslutet obstruerar socialnämnden direkt mot kommunfullmäktiges vilja och beslut. Dessutom har inte något som helst alternativ besparing presenterats.”
Reservationen skrevs under av Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S), Eva Andersen (S) och Daniel Tesfay (C).
De styrande partiernas perspektiv var att budgeten skulle komma i första hand, inte de boende på Sörbygården.
Lite senare på sammanträdet var det dags för Robin Skenhedes (M) initiativärende: “Sörbygårdens framtid – behov av politisk beredning”.
Initiativärendet hade fyra yrkanden
“1. Att socialnämnden lyfter frågan om en eventuell vakanshållning/nedläggning av Sörbygården och flytt av de boende till politisk beredning.”
“2. Att socialnämnden begär en fullständig utredning som belyser konsekvenserna för brukare, anhöriga, personal och ortens invånare, påverkan ekonomiskt, samt alternativa lösningar till vakanshållning/ nedläggning.”
“3. Att ärendet återrapporteras till nämnden för vidare behandling innan något vidare tjänstemannabeslut fattas.”
“4, Att pausa vakanshållningen tills ovan nämnda punkter genomförts och att tvångsflytten av de boende omedelbart avbryts.”
Partierna i opposition begärde också omedelbar justering.
Även detta yrkande stod M+L+V+MBP bakom.
Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag både till initiativärendet och till omedelbar justering.
Centerpartiets Daniel Tesfay yrkade:
“Eftersom det behövs en konsekvensbeskrivning p.g.a. förändringen då boendeplatser vakanssätts på Sörbygården skall framtagande av denna ske skyndsamt. Därför föreslås att socialnämnden kräver skyndsamt konsekvensbeskrivning och ingen tvångsförflyttning av vårdtagare. Ett erbjudande av nytt boende följer dock tanken med vakanshållning.”
Det var något märkligt eftersom han på ärende 2 röstade för att åtgärden om att vakanshållning av 24 platser på Sörbygården i Brålanda skulle finnas kvar i delårsrapporten.
Det var dags för beslut.
Efter votering beslutade nämnden att ärendet skulle justeras omedelbart. De styrande ville inte det, men det ville oppositionen. Röstsiffrorna blev återigen 7-6 i oppositionens favör.
Ordförande Nyberg ställde sedan Skenhedes (M) förslag mot Tesfays (C) förslag. Skenhedes förslag “vann” (utan votering) och det blev detta förslag som blev motförslag till ordförandes och de styrandes förslag, som alltså innebar en vakanshållning/stängning av Sörbygården.
Det blev votering.
Historien upprepade sig.
Med 6 ja-röster för det liggande förslaget från förvaltningen och de styrande mot 7 nej-röster från oppositionspartiena beslutade socialnämnden att bifalla Skenhedes förslag. Det visade sig alltså att SD även denna gång röstade på de andra oppositionspartiernas förslag.
Voteringssiffrorna innebar att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas.
Det ska noteras att Daniel Tesfay (C) röstade på Nybergs och de styrandes förslag trots att Centerpartiets förslag var mer likt Skenhedes förslag. Centerpartiet röstade alltså i slutomröstningen att Sörbygården skulle vakanssättas/läggas ner. Det var tur att beslutet inte hängde på Centerpartiets röst…
Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S) och Eva Andersen (S) reserverade sig mot beslutet:
“Vi som reserverar oss anser inte att beslutet med att avbryta verkställandet av nämndens beslut från i maj är god ekonomisk hushållning utan försätter nämnden i en svår situation.”
Detta var slutorden i reservationen, som var ganska lång. (Det går att ladda ner protokollet på länken nedan. Reservationen finns på de två sista sidorna.) Det kan noteras att Centerpartiet inte reserverade sig mot beslutet.
Det var ett viktigt beslut som oppositionspartierna i socialnämnden fattade i torsdags.
Anm. Socialnämndens protokoll går att ladda ner här: “Protokoll Socialnämnden 25 sept 2025”.
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
KF Sörbygården (1): Nybergs argument
I onsdags skulle sammanträdet med kommunfullmäktige ha kunnat sluta efter en timme. Men så var det ett ärende, det sista på dagordningen… Det var en interpellation från undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet Vänersborg, till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationen handlade om äldreboendet på Sörbygården i Brålanda.
En interpellation är en fråga som en ledamot kan ställa till en ordförande i en nämnd. En interpellation skiljer sig från en (enkel) fråga på det sätt att samtliga ledamöter i fullmäktige kan delta i en efterföljande debatt. Och debatt blev det, den varade i drygt 2 timmar.
I interpellationen gav jag en bakgrund till frågan. (Hela interpellationen kan läsas här. Även ett skriftlig svar från Dan Nyberg hittar man här.) Min fråga löd:
“Är du beredd att ta upp ärendet på nästa sammanträde med socialnämnden att av fullmäktige begära tilläggsanslag för 2025 och extra budgetmedel för 2026 för att behålla Sörbygården som ett särskilt boende inom vård och omsorg?”
Jag försökte slå an tonen i interpellationen i mitt inledningsanförande:
“Tanken med denna interpellation var och är att vi ikväll inte ska diskutera vad som har hänt tidigare, vem som beslutade vad och när, vem som missuppfattade, vems fel det var osv. Nu ser vi konsekvenserna av MRP-beslutet – de boende på Sörbygården ska tvångsförflyttas mot sin vilja. … En flytt är en tragedi och det är fortfarande möjligt att stoppa 
nedläggningen och låta de äldre bo kvar på Sörbygården. Vi måste göra om och göra rätt.”
Min vädjan klingade ohörd. Representanterna för de styrande partierna visade ingen som helst vilja från talarstolen att göra om och göra rätt. Möjligtvis med undantag av Bo Carlsson (C). Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C) hade inte någon önskan eller vilja att ändra beslutet om “tvångsflytt” av de boende. De var helt inställda på att beslutet skulle genomföras.
Efter mitt inledande anförande gavs som brukligt ordet till Dan Nyberg (S), interpellationen var ju ställd till honom. Det blev en lång utläggning – ca 25 min.
Alla i kommunfullmäktige är, inledde Nyberg:
“fullt ut ansvariga för dom konsekvenser som besparingarna inom socialnämnden nu innebär och då särskilt för våran äldreomsorg.”
Redan här tummade Nyberg på sanningen. Det stämmer dock att inget parti var beredd att ge hela den summa som socialnämnden begärde. Nyberg fortsatte:
“Vi i socialnämnden tycker det är fruktansvärt jobbigt att ta den här typen av beslut.”
Det här kom att diskuteras mycket. Partierna i opposition hävdade att socialnämnden, eller några politiker överhuvudtaget, inte hade fattat något beslut om tvångsflytt av de äldre på Sörbygården. Och strax efter påstod Nyberg också att det inte fanns något beslut om nedläggning av Sörbygården. Det var en argumentation som följde med hela kvällen från de styrande. Tvångsflytten från Sörbygården var “bara” en vakanshållning…
Begreppet “vakanshållning” var centralt för hela diskussionen. Socialnämnden hade nämligen föreslagit att en av åtgärderna för att spara, om nämnden inte fick de begärda pengarna för 2026, var:
”Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende”
Nyberg (S), Ekström (KD) och Andersson (C) hade en egen definition av vakanshållning. Det var helt enkelt att ett boende var tomt, men fortfarande hyrdes av kommunen… De försökte intala Vänersborgs invånare att tomställandet av Sörbygården bara var tillfällig… Men en sak var ju klar, vilket de tre naturligtvis inte kommenterade, för de äldre som bodde på Sörbygården var inte flytten tillfällig.
Dan Nyberg uppehöll sig länge i sitt inledningsanförande varför förvaltningen hade valt att vakanshålla just Sörbygården. Han angav ett antal skäl.
Fastigheten för äldreboendet Sörbygården ägs av en privat fastighetsägare, Hemsö. Det var inte bra, så fick det inte vara för en socialdemokrat. Så tolkade jag Nyberg. Jag undrar för övrigt om ledamöterna i C och KD höll med om detta? Den privata fastighetsägaren erbjöd dessutom brålandaborna:
“en mycket lägre standard i sina boenden uppe i Brålanda än vad det är nere i Vänersborg.”
Ja, boendestandarden sades till och med vara undermålig. Och Nyberg räknade upp en rad brister på boendet. Det var nog flera som följde debatten som undrade hur socialnämnden hade kunnat acceptera den här miljön för de gamla överhuvudtaget… Hur hade nämnden kunna hyra Sörbygården så länge med dessa undermåliga lokaler? Det lät nästan brottsligt – om det var sant… Och dessutom skulle ju lokalerna bara vara tomma tillfälligt…
Nyberg pratade flera gånger om att brålandabor är lika mycket värda och att de också ska ha lika bra boendeplatser som de äldre i Vänersborg. Visst, men var det verkligen ett argument för att tvångsflytta de äldre från Sörbygården…?
Hemsö har fått ett föreläggande från Räddningstjänsten Fyrbodal. Viktiga lagkrav angående brandskydd var inte uppfyllda på Sörbygården. Och, sa Dan Nyberg:
“… det här föreläggandet som Räddningstjänsten har lagt det innebär att anläggningen ska stängas i december 2025 om inte de här åtgärderna är genomförda. Och det kan jag nog säga att de är omöjliga att genomföra fram tills dess.”
Om detta stämde var ju hela debatten i fullmäktige i stort sett meningslös. Det var bara det att Nyberg töjde på sanningen. Det han sa stämde inte med verkligheten. Det fanns inget sådant här hotfullt föreläggande. (Jag återkommer till detta eftersom mer fakta har kommit fram i efterhand.)
Dan Nyberg (S) menade vidare att Sörbygården inte har varit fullbelagd de sista 5-7 åren. Det har varit 8 vakanssatta platser där. Och det stämmer. Under pandemin var det flera som inte ville flytta in i boendet på grund av smittorisken, och då stängdes en avdelning på Sörbygården. Avdelningen har varit stängd sedan dess. Det har alltså bara varit tre avdelningar igång, dvs 24 platser, i stället för 32. (Jag tror att den stängda avdelningen har fungerat som kontor för både chef och sjuksköterskor mm.)
I det här sammanhanget påpekade Nyberg att flera av de boende kommer från Vänersborg och helst ville flytta dit igen. Enligt personalen tar Nyberg ingen hänsyn till att de uttryckte det när de fick platserna men att flera av dem numera vill bo kvar i Brålanda. (Jag kände faktiskt en av dem, min tidigare tandläkare, men det var för några år sedan.) Det är bevisligen också så att äldre som velat ha en plats i Brålanda har fått det i Vänersborg. Hur många det är vet jag dock inte, och inte heller Nyberg av en diskussion på Facebook att döma.
Slutligen delgav Nyberg ledamöter, anhöriga och åhörare att Hemsös boende var alldeles för dyrt. Solhaga, som ligger bredvid Sörbygården, ägs av ABVB och Sörbygården ägs av Hemsö. Och det är dyrare på Hemsö per kvadratmeter, fast det är i sämre skick. Nyberg har säkerligen rätt kring hyreskostnaden, men – var detta det vi diskuterade? Kostnaderna skulle kunna vara ett argument för vakanshållning, dvs att platser på boendet som blir lediga av naturliga orsaker, inte återbesätts. Men inte för den kommande tvångsflytten väl…? Kommunens hyresavtal löper ju ända till och med 2027.
Jag kan inte låta bli att undra hur mycket det nya boendet vid fd Östra skolan i Vänersborg kommer att kosta per kvadratmeter? Hela bygget beräknas just nu till en bit över 200 milj kr…
Ordförande Dan Nyberg (S) avslutade sitt långa inlägg med att man kan skapa oro eller hjälpa till med att dämpa den. Jag vet inte om någon kan skapa ytterligare oro än den som skapats av att de boende på Sörbygården och deras anhöriga har fått besked att de ska tvångsförflyttas?
Dan Nyberg blev emotsagd av många ledamöter från partierna i opposition. Jag återkommer till det och till några av de tvivelaktiga argument som Nyberg framförde från talarstolen i kommande blogginlägg – se ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.
Anm. Det går att lyssna och se på interpellationsdebatten på kommunens webb-TV. (Ärendet är det sista på hela sammanträdet.)
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
De styrandes budgetförslag (2/2)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.
I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.
Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:
“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:
“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”
Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.
Revisionen
Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).
Samhällsbyggnadsnämnden
Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.
De styrande partierna skriver i sitt förslag:
”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”
Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.
Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:
”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”
Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:
“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:
“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”
Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:
“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”
Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.
Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna 
spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.
Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.
Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.
Valnämnden
För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.
Överförmyndarnämnden
Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.
Övrigt
De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar. 
Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.
De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:
“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”
Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
De styrandes budgetförslag (1/2)
Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.
De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.
Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:
“Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”
Och texten fortsätter:
“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”
Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.
De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:
“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”
Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…
Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?
Alla nämnder
För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande 
belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.
En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.
Barn- och utbildningsnämnden
I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:
“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”
Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
Byggnadsnämnden
Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:
“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”
De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:
“driftkostnader som följer av framtida investeringar”
Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:
”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”
Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.
De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.
De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)
En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:
“tjänst för utveckling av stadskärnan”
Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…
Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:
”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”
Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.
Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)
Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).
Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.
Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början.
Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.
Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)
Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:
Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?
Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.
I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.
Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.
I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”
Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.
Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?
Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”
Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.
Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.
I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:
“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”
Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…
I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.
Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms).
Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?
Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.
I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”
Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):
”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”
Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)
Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.
Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.
PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)” – 16 februari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)” – 17 februari 2025
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer