Arkiv
KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP
Inledning
Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…
Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).
I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.
Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) 
och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg… (Gissa från vem.)
Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg.
Olagligt beslut
Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)
Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.
Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.
Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…
Wargön Innovation
Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:
“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”
Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:
“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”
Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.
Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:
“Ser de inte den här potentialen?”
Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:
“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”
Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:
“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”
Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…
Brättelänken
Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:
“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.
Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.
Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:
“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”
Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:
“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”
Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?
“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”
Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…
Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.
Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.
Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:
“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”
Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…
Hallevibadet
Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:
“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”
Inget parti kommenterade inlägget.
Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:
“En bakgrund:
- Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
- Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.
Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.
Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”
Min fråga var:
“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”
Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.
Budget 2027/MRP 2027–2029
Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.
Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) 
Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.
Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.
Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?
Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…
Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.
Och till sist, en idolbild…
KS: Vårens sista sammanträde
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.
Budget
Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…
Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…
Wargön Innovation
På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.
WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.
Kollektivtrafik
Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.
I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:
“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”
Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).
Brättelänken
KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.
Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.
Scenen gågatukrysset
Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:
“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”
Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:
“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”
Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:
“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”
Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?
Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.
Till sist.
Sponsring
Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Sponsringen redovisas nu:
- “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
- “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”
Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:
De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…
Men KS föreslås också besluta att:
“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”
Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:
“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”
Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…
Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. 
Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…
Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras… 
Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…
Brättelänken på gång
Vänersborgs kommun planerar att anlägga en väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven, den så kallade Brättelänken. Vägen har varit en dröm för flera politiker och invånare under många år, kanske framför allt för kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Andra politiker och invånare är mer tveksamma till planerna, det är ju om inte annat ett dyrt projekt.
Den senaste utredningen motiverar en ny väg på följande sätt:
“Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Väglänken möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och har stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten.”
En Brättelänk har utretts och ett förslag med två alternativ presenterades i samhällsbyggnadsnämnden i februari 2024. (Se flygbild nedan.) Det norra alternativet (nr 1) skulle gå rätt över fornminnet Brätte, 1500-talsstaden vid Vassbottens södra ände, Vänersborgs föregångare. Det södra alternativet (nr 2) skulle gå runt den gamla hamn- och köpstaden.
Samhällsbyggnadsnämnden förordade (dock inte James Bucci, V) att vägen skulle gå rätt över fornminnet Brätte, dvs den norra sträckningen. Det verkade som Augustsson och de styrande tyckte att det var den bästa idén. När ärendet kom upp i kommunstyrelsen i maj 2024 
remitterades förslaget därför till flera andra nämnder. Det var bara jag som tyckte att det var en dålig idé. Det skulle bara ta onödig tid, och pengar. Det norra alternativet var helt otänkbart – och dessutom var utredningen undermålig.
Den 30 oktober 2024 behandlade kommunstyrelsen (KS) de remissvar från nämnderna som lämnats. Nämnderna dissade både utredningen och det norra alternativet. Det hindrade inte KS från att uppdra åt (jag ansåg fortfarande att det var bortkastad tid):
“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
På onsdag ska den kompletterade lokaliseringsutredningen för Brättelänken behandlas. (Lokaliseringsutredningen kan laddas ner här.)
Den nya utredningen har många synpunkter på den gamla utredningen, och framför allt på förslaget att förorda det norra alternativet. Det slås direkt fast i rapportens sammanfattning:
“Riksintresset för kulturmiljö är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med det norra alternativet eftersom det går genom riksintressets kärnvärde. Vi kan därmed utgå från att de inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till Mark- och miljödomstolen med detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och en kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att Mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns.
Utöver detta talar även naturvärdena som finns på platsen för en anläggning i det södra läget. Det är inte heller troligt att dispens från strandskyddet beviljas när en alternativ sträckning som inte påverkar strandskyddet finns.”
Det hänvisas till Länsstyrelsen, men jag anser att det egentligen är “överkurs”. Brätte är en del av Vänersborgs historia. Fornminnet berättar om hur folk har levt och verkat i dessa trakter. Vi som vänersborgare bör göra allt för att bevara Brätte.
Den nya Lokaliseringsutredningen rekommenderar alltså att vägen anläggs i enlighet med det södra alternativet. Men utredningen har en idé som den inte går in närmare på:
“Man bör dock undersöka om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet.”
Utredningen anser även att det ska vara möjligt att fortsättningsvis cykla på det norra vägalternativet, precis som nu.
Utredningen handlar om varför det södra alternativet är att föredra framför det norra. Som stöd hänvisas det inte bara till Länsstyrelsen utan till utredningar, inventeringar, remissvar, lagtexter osv. Allt talar för det södra alternativet.
Lokaliseringsutredningen avslutas med en sammanställning av vad som behöver hanteras i det fortsatta arbetet i form av utredningar, tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande.
Lokaliseringsutredningen är gedigen och bra, men på flera sätt onödig. Den skulle, som jag ser det, ha kunnat strunta i att “bevisa” varför den norra vägsträckningen inte var acceptabel och bara riktat in sig på det fortsatta arbetet. Men visst, utredningen är en grundlig sammanställning av fakta – och gjord enligt det uppdrag som kommunstyrelsen gav.
I kommunstyrelsens ordförandes förslag (= de styrande partiernas förslag) till MRP 2027-2029 så är investeringspengar avsatta till Brättelänken. Den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr. Investeringen fördelas på följande sätt: 5 milj år 2027, 21 milj år 2028 och 15 milj år 2029.
Det är mycket som behöver göras innan spaden kan sättas i marken och vägarbetet börja. Det återstår att se om tidsplaneringen håller – och om kostnadsberäkningarna gör det…
Men först och främst ska det fattas beslut om Brättelänken. Och det återstår att se om invånarna och partierna i Vänersborgs kommun vill ha en ny väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober 2024
- ”Brätte: Georadarundersökningen” – 30 mars 2025
- ”Brättelänken på gång” – 28 maj 2026
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Brätte: Georadarundersökningen
Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven – Brättelänken. Det finns två alternativ för sträckningen, norr eller söder om fornminnet Brätte stad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade för drygt ett år sedan att förorda den norra sträckningen – alternativ 1 på bilden. James Bucci (V) reserverade sig.
Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är inte hela det gamla Brätte. Arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. 
Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den utgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Det var flera som reagerade på denna sträckning. Museichef Peter Johansson protesterade mot kommunens planer:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia.”
Byggnads, miljö- och hälsoskydds- samt kultur- och fritidsnämnden var alla negativa till den norra vägsträckningen. Länsstyrelsen hade tidigare skrivit i ett yttrande över kommunens fördjupade översiktsplan:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Den 30 oktober 2024 var ärendet uppe i kommunstyrelsen (KS). KS ignorerade nämnderna, museichefen och Länsstyrelsen. KS beslutade att uppdra åt:
“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
Beslutet hade kanske varit förståeligt om kommunen t ex hade planerat en arkeologisk undersökning. Men så var det inte tänkt. (Kommunen blir sannolikt ändå tvungen att göra en sådan undersökning om planerna på den norra sträckningen fortskrider.)
Museichef Johansson hade däremot länge närt en tanke om en mer djupgående undersökning av Brätte. En arkeologisk utgrävning är emellertid mycket kostsam. Johansson hade därför sökt och fått anslag för att finansiera en georadarundersökning av Brätteområdet.
Undersökningen genomfördes i oktober 2024 av Sweco Sverige AB. TTELA skrev (se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”):
“Vi drar en mulitkanalsradar efter en fyrhjuling. Resultatet blir svartvita bilder över marken. Saker som ligger i jorden blir synliga när vi senare tolkar resultaten med hjälp av datorer, säger Peter Agerberg på Sweco.”
Georadaren kunde “se” ungefär två meter ner i marken.
Följande områden undersöktes. Tyvärr fick området innanför de röda linjerna utgå pga. att marken hade blivit sådd strax innan.
På vissa ställen i de olika delområdena gjorde de yttre förutsättningarna, t ex lera, träd, berghällar, stenblock etc, att hela området inte kunde undersökas. I områdena 4 och 5 samt östra delen av område 3 försämrades datakvaliteten markant pga moränmaterial som inte var homogent, träd och rötter samt grunt liggande berg.
I början av 2025 var bearbetningen och analyserna klara av georadarundersökningen. Och det kan sägas direkt, det är inte lätt att tolka radarbilderna… Här är två bilder från område 2 som exempel:
Det krävs experter, och datorer, för att tolka bilderna. Sweco sammanfattade resultatet:
- Område 1
“Inom området så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån…. I omedelbar närhet ligger … synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten.” - Område 2
“…ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner i radardatat vilka ej går att binda ihop till någon tydlig större struktur. … tolkats in som arkeologiskt intressanta…” - Område 3
“I den västra delen … finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner.”
I områdena 4 och 5 fanns det inget i radardatat som visade förekomst av några större strukturer under markytan. (Se ovan.)
Sweco sammanfattade undersökningen på följande sätt:
“Resultatet från radarundersökningen visar på ett antal sammanhängande strukturer i marken, samt ett flertal områden som indikerar en hög koncentration av övertäckta mindre objekt. Dock bedöms det ej möjligt att utifrån radarresultatet göra några säkra antaganden om vad för typ av objekt i marken som ger upphov till synligt event i radardatat. Detta eftersom identifierade formationer är att betrakta som alltför oregelbundna alternativt för små.
Inte heller bedöms det möjligt att dra några långtgående slutsatser om Brättes geografiska utsträckning utifrån radardatat. I område 3 så var nästan alla identifierade formationer lokaliserade till det västra hörnet. Och i angränsande område 1 syntes inga spår efter tidigare bebyggelse, med undantag för de formationer som syntes i radardatat nere vid ån. Område 2 uppvisar lite mer spridda formationer inom en större del av området, men ingenting som tydligt går att avgränsa mot en mer naturlig mark.”
Och Sweco avslutar med att påpeka att radarresultatet främst bör ses som ett underlag för var i området framtida utgrävningar kan planeras.
Museichef Peter Johansson konstaterade i TTELA (se “Undersökning vid Brätte avslöjar okända stencirklar”) att undersökningen inte avslöjade några större överraskningar men att det finns tidigare okända anläggningar vid gamla Brätte:
“Det är svårt att säga vad det är, det måste grävas ut för att vi ska få veta.”
Kanske hade man hoppats att undersökningen skulle visa på ännu fler fynd, men då ska man komma ihåg att allt inte syns med georadar. En säkrare och ännu bättre bild av det gamla Brätte får man inte förrän en arkeologisk utgrävning vidtas. Men en sak är i varje fall helt klar – staden Brätte sträckte sig från det utgrävda området, över den tänkta norra vägsträckningen och ner till bryggorna, “hamnen”, vid sjön.
Det var i och för sig svårt att se tydliga stenkonstruktioner i området men det fanns flera ansamlingar av sten som inte var naturliga. Det är troligen spår av anläggningar. Sedan var ju inte allt stenkonstruktioner på den tiden. Det betyder att det kan finnas mycket som inte syns på radar. Sedan har vi ju den arkeologiska undersökningen som Bohusläns museum gjorde under februari-april 2018. (Den arkeologiska undersökningen kan laddas ner här.)
Bohusläns museum skrev i rapporten:
“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.”
Det är helt uteslutet att kommunen ska förstöra fornminnet och riksintresset genom att anlägga en bred väg mellan den utgrävda delen av Brätte och Vassbotten, särskilt när det finns ett sydligt alternativ.
Georadarundersökningen kommer senare i vår att bli en del av den utställning om Brätte som Vänersborgs museum just nu arbetar med.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober 2024
- ”Brätte: Georadarundersökningen” – 30 mars 2025
- ”Brättelänken på gång” – 28 maj 2026
Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell
Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Det finns två alternativ för denna väg, kallad Brättelänken – söder eller “norr” om Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen (alt 1 på bilden). James Bucci (V) reserverade sig.
Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är antagligen bara 25% av gamla Brätte – och arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den uppgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Bohusläns museum utförde 2018 en arkeologisk undersökning i just detta område mot vattnet, norr och väster om de utgrävda lämningarna, där det norra vägalternativet ska gå. Museet hittade stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv. I de undersökta schakten påträffades tusentals fynd av bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg.
Bohusläns museum skrev i rapporten (kan laddas ner här):
“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.
Det är för övrigt en undersökning som inte någon i kommunhuset verkar ha hört talas om. Ingen verkar heller ha läst museichef Peter Johanssons brev till kommunen när han fick höra talas om planerna på Brättelänkens dragning. (Peter Johanssons brev kan laddas ner här.)
Peter Johansson skrev:
“Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.”
Museichefen betonade att Brätte var mycket speciellt:
“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Museichef Johansson påminner om att fornlämningen efter Brätte stad faktiskt är klassad som ett riksintresse. Det innebär att Brättes kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande.
När kommunen utarbetade och antog den Fördjupade översiktsplanen förra året så yttrade sig Länsstyrelsen om Brätte. (Se “Brätte: FÖP 2023 (2)”.) Länsstyrelsen skrev:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):
“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”
Riksintressen är (se broschyren “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” – kan laddas ner här):
“… ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 maj remitterades samhällsbyggnadsnämndens utredning till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Jag motsatte mig det och menade att det “norra” vägalternativet var otänkbart och helt uteslutet. Det var bättre att direkt börja projektera för det södra alternativet (alt 2 på bilden ovan).
Det kom remissvar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekade att (se ”MH dissar SBN:s Brätteutredning”):
“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”
“ofullständigt underlag”… Det visade sig att alla dessa utredningar, som samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade sett eller läst, förordade det södra alternativet. Miljö och hälsa skrev också att:
“Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.”
Byggnadsnämnden menade, liksom även miljö- och hälsoskyddsnämnden, att den utredning som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram var ofullständig. (Se “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.) Och det torde ju vara snällt sagt. Är utredningen “ofullständig” är den självklart både felaktig och missvisande…
Byggnadsnämnden lade stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet finns t ex följande punkter:
- “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
- “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”
Och skadar det riksintresset så är vägsträckningen utesluten…
Kultur- och fritidsnämnden i sin tur hänvisade också till Länsstyrelsens inställning och till riksintresset. (Se “KFN om Brättelänken”.)
Alla tre nämnder var mycket negativa till det “norra” alternativet, men menade samtidigt att underlaget från samhällsbyggnadsnämnden var bristfälligt. Med tanke på nämndernas remissyttrandena så tycks det mig vara ett mycket snällt sätt att formulera sig, i stället för att skriva – “lägg ner det norra vägalternativet”.
Så har emellertid inte kommunstyrelseförvaltningen och KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott) uppfattat remissvaren. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen nu på onsdag, den 30 oktober, är därför:
“Kommunstyrelsen uppdrar [till] kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
Jag förstår inte varför arbete, tid och pengar ska avsättas till att utreda ett alternativ som innebär att ett unikt riksintresse förstörs. Och som Länsstyrelsen dessutom kommer att säga nej till. Det finns ju redan utredningar som visar det norra alternativets negativa påverkan på skyddade arter och naturvärden och, framför allt, att Brätte stad gick ända ner till vattnet. Varför ska samhällsbyggnadsförvaltningen utreda det som andra redan har utrett – och som är känt? Hur tänker de styrande partierna och den borgerliga oppositionen?
I torsdags avslutades en markradarundersökning av Brätteområdet. (Se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”.) Museichef Peter Johansson hade sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera denna. Det kommer dock att ta 4-6 veckor innan resultatet blir klart. Egentligen borde kommunen ha bekostat en sådan analys. (Kommunen vill ju att andra, ofta privatpersoner, bekostar arkeologiska undersökningar.) Istället för att invänta resultaten av denna mycket intressanta undersökning blir det väl så att kommunen bortser från den, precis som den gör med andra undersökningar, utredningar och inventeringar…
I kommunens “Planeringsstrategi 2024–2028”, som är tämligen klarsynt, står det följande om riksintresset Brätte-Vassända:
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
En sådan prövning görs i så fall av Länsstyrelsen – och det vet alla vilken inställning Länsstyrelsen har till riksintresset Brätte… Jag undrar om inte även Riksantikvarieämbetet kan bli inblandat. I 2 kap 7 § Kulturmiljölagen står det nämligen:
”Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fornlämning.”
På kommunstyrelsen den 2 maj yrkade jag precis detsamma som James Bucci (V) gjorde i samhällsbyggnadsnämnden. På onsdag ska jag yrka samma sak igen:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det bästa vore att utveckla rekreationsvärden omkring gamla Brätte och kanske omvandla den befintliga smala vägen genom området till en gång- och cykelväg. (Om framkomligheten till SIS-hemmet Brätte kan lösas.)
Och försöka få berörda myndigheter att gräva ut hela det unika Brätteområdet – Västergötlands Pompeji.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
KFN om Brättelänken
I torsdags, den 26 september, var jag på föreläsningen “Vänersborg 380 år”. Det var museichef Peter Johansson som på ett engagerande, faktaspäckat och humoristiskt sätt berättade om stadens fascinerande historia. Johansson är en fantastisk berättare som har en osedvanlig förmåga att fängsla och trollbinda sin publik. Han gör historien levande med anekdoter och intressanta detaljer. Jag förstår ärligt talat inte hur han kan hålla reda på alla årtal och personer. Tänk om det fanns sådana talare i kommunens fullmäktigeförsamling…
Peter Johansson började Vänersborgs historia med Brätte. Brätte som låg vid Vassbottens södra ände och vars lämningar finns kvar än idag. Det är fortfarande endast en mindre del av 1500-talsstaden som är uppgrävd. Johansson framhöll att Brätte är unikt i Sverige. Det framförde han också i ett brev till kommunen med anledning av planerna för Brättelänken (mer om dessa planer strax). Museichefen skrev följande om Brätte (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):
“Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det finns troligtvis ingen motsvarande lämning av en medeltida stad i Sverige. Det finns därför de som kallar Brätte för Sveriges Pompeji.
Museichef Peter Johansson har sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera en markradarundersökning av Brätte. En sådan undersökning ska genomföras för att få en bättre bild av staden Brättes utbredning och struktur. Planerna är att undersökningen ska utföras i höst. Resultatet kommer kanske att presenteras i samband med den utställning som Vänersborgs museum just nu arbetar med och som ska vara klar i vår.
1=norra alternativet. 2=södra alternativet.
Vänersborgs kommun har som bekant planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö, den så kallade Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.) Det finns två alternativ för vägsträckningen, det norra och det södra. Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), har föreslagit det norra alternativet (1 på bilden till höger), dvs att vägen ska dras mellan den uppgrävda delen av den gamla staden och Vassbotten – mitt över Brättes outforskade handels- och hamnområde. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Det var, och är, enligt min mening ett häpnadsväckande beslut. Det är helt otroligt att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte tycks vara medvetna om Brättes historiska och kulturella värde. Och som vanligt, nödgas jag att säga, var förvaltningens underlag ofullständigt och därigenom felaktigt. Beslutet med underlagen skickades till kommunstyrelsen som remitterade förslaget bland annat till några nämnder. (Se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”.)
Jag har tidigare redovisat remissvaren från byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. De båda nämnderna var raka och mycket kritiska mot förslaget och underlaget. De talade klarspråk och avfärdade helt enkelt förslaget genom att “dra ett streck över det”. (Se “MH dissar SBN:s Brätteutredning” och “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.)
I tisdags, den 24 september, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att avge sitt yttrande på remissen.
Remissvaret skilde sig från de andra två nämnderna. Svaret är i och för sig sakligt, men mycket återhållsamt och försiktigt. Det verkar som om nämnden inte ville kritisera sina kollegor i samhällsbyggnadsnämnden eller tjänstepersonerna i förvaltningen. Jag förvånas också över att en så stor del av remissvaret handlar om natur och biologisk mångfald. Det kan jag tycka hör mer till miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Kultur- och fritidsnämnden anser att det finns utredningar i underlaget (en naturvärdesinventering och en rapport om mindre hackspett) som egentligen inte har med de två alternativa vägsträckningarna att göra. Den konstaterar också att en tredje utredning, en arkeologisk utredning, inte är relevant. Och det är den inte. Undersökningen har titeln “Utredning väster Brätte” och har inte alls med den gamla medeltidsstaden att göra. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämnden nämner däremot inte “motsatsen” – att det finns relevanta utredningar som inte tas upp i samhällsbyggnadsnämndens underlag. Jag tänker på den arkeologiska undersökning som utfördes 2018 av Bohusläns museum. Kanske borde museichef Peter Johanssons brev till kommunen också ha refererats.
Område för riksintresse
Nämnden konstaterar att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. Kommunens Översiktsplan citeras (för mer fakta om vad som står i ÖP om Brätte, se “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”):
”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.”
Med detta som utgångspunkt skriver kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna.”
Jag vet inte om ställningstagandet blir så försvårat – den av samhällsbyggnadsnämndens föreslagna vägsträckningen är ju tänkt att gå rätt genom fornminnet. Och det är uteslutet. Yttrandet fortsätter:
“Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå.”
Det stämmer. (Se “Brätte: FÖP 2023”.) Länsstyrelsen kommer med 99,9% säkerhet att säga nej till samhällsbyggnadsnämndens vägplaner genom fornminnet. Just av det skälet att vägen planeras att gå mitt genom ett riksintresse med kända fornlämningar.
Yttrandet avslutas med några synpunkter som jag inte kan påminna mig ha sett i några andra remissvar. Det refereras till att det i samhällsbyggnadsnämndens underlag står att det förordade norra alternativet avlastar trafiken på Edsvägen (vägen mellan Onsjö/Korseberg och Båberg). Nämnden har:
“svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen.”
Det är en bra synpunkt. Kultur- och fritidsnämnden ifrågasätter även påståendena att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra fornminnesområdet mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det möjliggör nya anslutningar in i området. Det kan vara värt att ha i minnet när kommunstyrelsen så småningom ska behandla remissyttrandena.
Slutsatsen av kultur- och fritidsnämnden beslut till yttrande är helt klart, trots att det är försiktigt, ett nej till samhällsbyggnadsnämndens förslag till vägdragning. Tillsammans med remissvaren från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden innebär svaren ett rungande nej till det norra vägalternativet.
Som museichefen skrev i sitt mail:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
Kultur- och fritidsnämnden var enig i sitt beslut, men centerpartiets Marianne Karlsson lämnade en protokollsanteckning:
“Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.)”
Protokollsanteckningen kan tyckas lite märklig. Den kan tolkas på två sätt. För det första att Centerpartiet är emot yttrandet från nämnden. Brättelänken ska inte finnas vid ridskolan och korsa åkrarna. Jordbruk och djurskötsel är viktigare än fornminnen. Det är i så fall samma uppfattning som centern har visat sig stå för tidigare… Den andra tolkningen är att Centerpartiet helt enkelt är emot en väg mellan Öxnered/Skaven och Onsjö, oavsett vägsträckning.
Remissvaren ska så småningom sammanställas av kommunstyrelsen. Slutsatsen kan bara bli en – och den slutsatsen var egentligen given redan innan ärendet skickades ut på remiss.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen
Den 2 maj beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet “Vägval Brättelänken” på remiss (se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”):
“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”
Vänersborgs kommun har alltså planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den planerade vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), vill dra vägen norr om den undersökta delen av fornminnet Brätte. Nämnden menar att en ny bred väg med plats för bussar etc ska följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten – mitt över det gamla Brättes outforskade handels- och hamnområde. Brätte som troligen är Sveriges enda oförstörda lämning av en stad som grundades på 1500-talet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade remissen den 12 juni. Jag beskrev förvaltningens yttrande och beslutsförslag i blogginlägget “MH dissar SBN:s Brätteutredning”. Nämnden biföll förvaltningens förslag och gjorde några tillägg. Beslutet hade följande lydelse:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30 med följande tillägg:
Alternativet att förlägga bilvägen på den före detta banvallen och att cykelvägen istället kan dras i alternativ norr saknas. Syftet är att minimera lokalisering på jordbruksmark.
Förslaget på vägval Brättelänken, alternativ norr, saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4.
Argumentering angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken 2 kapitlet 6 § behöver utvecklas och förtydligas.
Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.
Kostnadsredovisningen på sidan12 i Trivectors utredning är bristfällig (sid 110 i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för alternativ norr saknas för sträckan vid Brätte. Detta medför att en rättvis viktning av de olika vägalternativen inte är möjlig.”
Idag tisdag behandlade byggnadsnämnden remissen från kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till remissvar var en rejäl sågning av utredningen, en ordentlig diss, precis som miljö- och hälsoskyddsnämndens remissvar. Byggnadsnämnden biföll beslutsförslaget:
“Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig i enlighet med bilaga.”
Bilagan, dvs yttrandet, sammanfattades av förvaltningen:
“Byggnadsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”
En ofullständig utredning… Och det var bara början…
“En stor brist är [att] det saknas en utredning som visar vilka konsekvenser vägalternativ 1 (=det norra alternativet; min anm) skulle ha på riksintresset för kulturmiljövården, Brätte-Vassända. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över FÖP Vänersborg/Vargön varit tydlig med att vägalternativ 1 skadar riksintresset.”
Det betonas att Länsstyrelsen har varit tydlig, det norra vägalternativet “skadar riksintresset”. Det verkar definitivt som om förvaltningen tycker att det är mycket märkligt, och anmärkningsvärt, att samhällsbyggnadsförvaltningen verkar ha missat Länsstyrelsens inställning helt. Och det kan jag i så fall hålla med om.
Byggnadsförvaltningen avslutar sammanfattningen:
“Utöver utredningens brister avseende riksintresset för kulturmiljövård saknas beskrivningar och bedömningar utifrån fler aspekter såsom jordbruksmarkens värden, påverkan på strandskydd, framtida bebyggelse. De fakta som framkommit i naturvärdesinventeringen och andra naturutredningar har inte hanterats eller vägts in i helheten på ett konsekvent sätt.”
Det finns med andra ord flera och stora brister i Brätteutredningen. Det har påpekats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och nu Byggnadsnämnden – som har hittat ännu fler brister. Efter sommaren antar jag att kultur- och fritidsnämnden kommer att späda på kritiken ytterligare.
Byggnadsnämnden lägger alltså väldigt stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet som är på två A4-sidor hittar vi formuleringar som:
- “Riksintressen ska enligt 3 kap 6 § miljöbalken så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa miljöer.”
- “I Vägval Brättelänken beskrivs både alternativ 1 och 2 som möjliga alternativ utifrån vad som framkommit i den arkeologiska utredningen. Det är en missvisande slutsats eftersom riksintresset Brätte-Vassända riskerar att utgöra ett stort hinder om det inte kan påvisas att det inte påverkas av vägdragningen.”
- “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
- “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”
Och först det absolut sista stycket i yttrandet beskrivs vad som saknas och inte hanterats, dvs det som står ovan i sammanfattningen.
Det blir alltmer tydligt att kommunstyrelsens beslut att remittera ärendet Brätte-länken till några nämnder var tämligen meningslöst. Tjänstepersoner på tre olika förvaltningar får ägna arbetstid åt en utredning som till och med kommunstyrelsen borde ha insett var helt undermålig. Å andra sidan kanske det kan bli en läxa för samhällsbyggnadsnämnden att faktiskt inte lämna ifrån sig utredningar av denna bristfälliga kvalité.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
MH dissar SBN:s Brätteutredning
I onsdags, den 5 juni, sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Det blev en långkörare, mötet slutade inte förrän kl 17.30.
Det blev en del intressanta frågor och diskussioner, men utgången av besluten blev precis som förväntat. De beslutsförslag som låg på bordet inför sammanträdet klubbades av ordförande Benny Augustsson (S). Det blev inte ens en votering. (Läs gärna om kommunstyrelsens ärenden i blogginläggen “KS (1): Från budget till broddar” och “KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.)
I detta blogginlägg ska jag ta upp en av de intressanta frågor som ställdes. Eller rättare sagt, det var svaret på frågan som var intressant… Det var vid informationen om “Planeringsstrategi 2024–2028”.
I Planeringsstrategin står det följande om riksintresset Brätte-Vassända (min fetstil):
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
Mina två frågor var enkla: Vem prövar om det är “påtaglig skada” och vem fattar det slutliga beslutet om stat och kommun inte kommer överens?
Svaret från en av utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen kom snabbt och bestämt – Länsstyrelsen!
Jag ställde frågan eftersom samhällsbyggnadsnämnden (SBN) anser att en väg mellan Onsjö och Öxnered (“Brättelänken”) ska dras där den nuvarande smala vägen går mellan Brätte och Vassbotten. Denna vägsträckning kallas det norra alternativet och ibland också alternativ A eller 1.
I samband med den Fördjupade översiktsplanen 2023 yttrade sig Länsstyrelsen (se “Brätte: FÖP 2023”) över kommunens planer om Brättelänken (notera min fetstil):
“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”
Utvecklingsledaren bekräftade mina misstankar och svaret betyder alltså att det är Länsstyrelsen som har det slutliga ordet om Brättelänken. Länsstyrelsen kan stoppa kommunens planer på ett nordligt vägalternativ. Och med tanke på yttrandet om FÖP:en torde det vara tämligen självklart hur Länsstyrelsen kommer att besluta angående det norra vägalternativet…
På det föregående sammanträdet, den 2 maj, behandlade kommunstyrelsen (KS) ärendet. Jag föreslog då att ärendet Brätte helt enkelt skulle skickas tillbaka till SBN (samhällsbyggnadsnämnden) med uppmaningen “gör om och gör rätt” – lägg ner det norra alternativet och börja projektera det södra. (Se “Brättelänken i KS”.)
Det var bara jag som tyckte det i KS…
KS skickade istället ärendet på remiss till flera av kommunens nämnder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha sammanträde den 12 juni – ett av ärendena är remissvaret om SBN:s förslag om att Brättelänken ska dras mellan Brätte och Vassbotten, dvs det norra alternativet.
Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar följande beslutsförslag till Miljö- och hälsoskyddsnämnden:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”
Förvaltningen för miljö och hälsa är inte nådig i sin bedömning av det förslag och arbete som har gjorts av SBN. (Det ska betonas att det är samhällsbyggnadsnämndens förvaltning som har tagit fram det mycket bristfälliga underlaget. Dessutom röstade James Bucci (V) nej till beslutet i samhällsbyggnadsnämnden och Tor Wendel (M) avstod från att delta.)
Miljö- och byggnadsförvaltningen har samma syn på brister och ofullständighet som jag har framfört i flera blogginlägg. Men medan jag tänker på den arkeologiska utredning av Brätte som utfördes av Bohusläns museum, och som SBN och samhällsbyggnadsförvaltningen negligerade och gömde undan 
(se “Bevara Brätte!”), så visar det sig att kommunens miljöexperter tänker på något helt annat:
“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”
“utesluter flera utredningar/inventeringar”… Det är helt osannolikt. Vad är det som händer på samhällsbyggnadsförvaltningen? Vad håller SBN på med? Misstänker tjänstepersonerna på miljö och hälsa detsamma som jag…? Det tycks nästan så:
“Flera av utredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2 (det södra alternativet; min anm) framför vägalternativ 1 (det norra alternativet; min anm) då alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan på arter och naturvärden.”
Kan det vara så illa att alla de utredningar och inventeringar som har gjorts de senaste åren medvetet smusslas undan och döljs därför att de kommer till en annan slutsats än den som samhällsbyggnadsnämnden (utom Bucci och Wendel då) har bestämt sig för? Jag hoppas att det inte är så.
Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver i underlaget till Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut:
“Vägalternativ 1 föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.”
Tjänstepersonerna på miljö och hälsa redovisar ytterligare argument:
“Utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader.”
Jag skulle nog vilja påstå att det sista argumentet har störst bäring på det södra alternativet. Det torde vara helt uteslutet att exempelvis djurtunnlar skulle kunna grävas i området av arkeologiska, kulturella och historiska skäl. Det skulle förstöra det unika området Brätte. Det är troligen Sveriges enda oförstörda lämningar av en stad som grundades på 1500-talet.
Underlaget från miljö och hälsa avslutas med att räkna upp de utredningar/inventeringar om arter och naturvärden med bedömningar och rekommendationer som helt enkelt saknas i samhällsbyggnadsnämndens utredning. De är:
- “Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021)
Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken samt strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte.”
- ”Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021)
Skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder behövs för att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsulten rekommenderar alternativ 2 framför alternativ 1 då alternativ 2 spås medföra mindre negativa effekter.”
- ”Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
Konsulten rekommenderar kommunen att gå vidare med det södra alternativet, det vill säga alternativ 2. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning. En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning.”
- ”Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
Skyddsåtgärder bör vidtas för att minimera ingrepp. Konsulten bedömer att vägalternativ 2 är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk.”
Det kan noteras att samtliga utredningar/inventeringar inte bara förespråkar det södra vägalternativet, alternativ 2, utan också är tämligen nya och aktuella.
Det är mycket anmärkningsvärt att SBN har missat dessa fyra utredningar. Det är alltså inte bara den arkeologiska utredningen av Bohusläns museum, som visar på de historiska och kulturella värdena i området mellan det utgrävda Brätte och Vassbotten, som SBN och dess förvaltning utesluter och bortser ifrån – det är också vägens påverkan på skyddade arter och naturvärden.
Det är lätt att få den konspiratoriska uppfattningen att samhällsbyggnadsförvaltningen medvetet har bortsett från fakta och utredningar därför att samtliga dessa förespråkar det södra vägalternativet. Och det alternativet finns inte på förvaltningens agenda…
Det är inte bra att de styrande partierna, S+C+KD+MP, litar blint på vad som står i underlagen.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
KS: Både enigt och oenigt
Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner 
samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.
Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.
Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.
Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.
Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:
“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”
Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.
På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.
Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.
Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)
Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.
Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…
Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar
- att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
- att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”
En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. 
Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.
Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.
Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.
Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:
“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”
Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:
- “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
- “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”
Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)
Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…
Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.
Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)
Jag yrkade att:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)
Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…
Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.
Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.
Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ.
Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.
Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer