Arkiv
Tystnad ska råda på gågatuscenen
På Oktobermarknaden 2014 invigdes scenen vid gågatukrysset i Vänersborgs centrum. Det var strax efter valet och kommunfullmäktige hade inte hunnit välja någon ordförande. 
Det innebar att fullmäktiges ålderspresident, dvs den ledamot som hade suttit längst i fullmäktige, tillfälligtvis fick vara ordförande.
Kommunfullmäktiges ålderspresident var, och är fortfarande, Lutz Rininsland (V) och det var han som fick det ärofyllda uppdraget att inviga scenen. På ögonblicksbilden ser man hur Rininsland precis har klippt av det blågula bandet, som sakta singlar ner mot scengolvet.
Scenen vid gågatukrysset har sedan invigningen 2014 varit en viktig samlingsplats i Vänersborgs centrum. Otaliga äro de som har stått på scenen och spelat, sjungit, deklamerat dikter, visat kläder, blivit utfrågade och intervjuade. Politiker har diskuterat inför val, fått frågor och skäll av allmänheten och partierna har hållit tal och gjort propaganda. 
Folkrörelser och solidaritetsgrupper har hållit appeller och manat till handling och solidaritet. Det har hållits mer eller mindre formella tal om Vänersborg, personer som har utmärkt sig har presenterats, diplom och medaljer har delats ut och vinnarna i påskparaderna har kallats upp till scenen och visat upp sig och sina utstyrslar inför publiken.
Och säg den vänersborgare som inte har varit närvarande vid gågatukrysset och scenen när Bo Tallbo har dragit vinnarna i hockeyklubbens berömda billotteri.
Det är slut med det nu.
Den 21 mars i år antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har alltså inte varit några politiker med i beslutet och enligt uppgift har anvisningarna inte heller diskuterats av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.
I de nya anvisningarna står det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Restriktionerna handlar inte om säkerhetsfrågor, vilket skulle kunna vara fallet i dessa tider med risk för terrorattentat etc. Motiveringen till de förändrade reglerna är enbart ljudvolymen. En tjänsteperson på förvaltningen utvecklar:
“Orsak till förändringen är en samlad bedömning utifrån inkomna synpunkter under en längre tid som har att göra med ljud i omedelbar närhet till bostäder och handel.”
För mig låter det ganska fantastiskt. Personer flyttar in till stadskärnan i Vänersborg och klagar på att det är för högt ljud från scenen vid gågatukrysset. Affärsinnehavare störs av att människor och eventuella kunder är alltför högljudda… Är det inte meningen att det ska finnas mycket folk i centrum, är det inte det vi alla vill och förväntar oss?
Men tyvärr. Det är inte särskilt ofta som det är mycket folk i centrum. Och det är väl i ärlighetens namn på det viset att scenen i stort sett alltid används under dagtid och särskilt under 2-3 timmar på lördag förmiddagar. Är det verkligen störande för affärsinnehavare och boende? Är det skäl för sådana här regler?
Det framgår inte heller av anvisningarna vad som menas med högt ljud. Hur många decibel i en stadskärna är för högt? Det torde om inte annat vara mycket subjektivt. Personer störs av olika ljud. Är det musik man gillar eller hatar? Är det ett budskap man sympatiserar med eller inte? Är det ett parti som man röstar på eller inte?
Det känns oerhört märkligt att anvisningen föreskriver att ljudvolymen ska vara låg utan att definiera vad “låg” är – och vem avgör då om ljudvolymen är för hög och har en störande effekt…
Det ska dock inte bli helt tomt på scenen i framtiden. I anvisningarna står det att scenen i fortsättningen får bokas för “kulturarrangemang och uppträden” (med låg ljudvolym). Även här saknas definitioner. Vad är “kulturarrangemang och uppträden” rent konkret? Det är ingen hemlighet att olika partier har olika uppfattningar om vad kultur är. Sverigedemokraterna har, i varje fall nationellt, en avvikande uppfattning. Vad gäller i Vänersborg?
Det tycks som om kommunen också brottas med denna fråga. Vid en fråga till förvaltningen så fick jag svaret:
“Sedan i våras har gågatuscenen fått ett ändrat användningsområde som numera endast upplåts (kan bokas) för kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
“Kulturarrangemang och uppträden” innebär alltså enligt svaret verksamheter arrangerade av kommunen. Det innebär att musikskolans yngre åldrar kan spela låten “Köttbullar med lingon” på scenen. Om de inte spelar för högt. Men att socialdemokraterna inte skulle få sjunga Internationalen. Även om de sjunger tyst. Fast det finns en gardering med i svaret – “i huvudsak”. Det kan alltså finnas undantag. Vilka? Kan kommunstyrelsens ordförande sjunga “Arbetets söner”?
När tillstånd söktes för att använda scenen vid en manifestation för Gazas folk blev det avslag. Motiveringen från kommunen var då:
“Vänersborgs kommun, gatuenheten, avstyrker ansökan att använda kommunens Scen då denna endast används för kommunens kulturarrangemang.”
Denna gång var definitionen strikt – endast “kommunens kulturarrangemang”. Det finns inga undantag. Det var alltså en tredje definition…
Det hör till saken att manifestationen, precis som det mesta, fick, och får, använda gågatukrysset, dvs själva marken. Där får partier, musikgrupper och andra rigga upp högtalare och mikrofoner, men alltså inte på scenen. Jag vet inte om den här ordningen minskar ljudnivån för boende och affärsinnehavare.
Den 21 mars i år beslutades alltså “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun” av förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. En anvisning ska specificera sådant som inte uttryckligen står i en riktlinje. (Se bild.)
Bilden är hämtad från “Riktlinjer för styrande dokument” utgiven av Vänersborgs kommun. I denna riktlinje står det:
“En riktlinje anger ramarna för det handlingsutrymme som finns i en viss fråga. Riktlinjer lämnar även ett visst utrymme för verksamheten att utforma detaljerna i arbetet, men skapar en gemensam norm och visar hur arbetet ska utföras.”
Det ska noteras att riktlinjer beslutas av politiker.
En anvisning beskriver mer praktiskt hur riktlinjen ska följas i vardagen. Den är mer detaljerad och konkret än en riktlinje, men den ska inte gå emot riktlinjen eller utvidga dess innehåll på ett sätt som förändrar grundprinciperna.
“Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”, som jag har skrivit om här, utgår från “Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats”. Denna riktlinje är antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 19 april 2022. I denna riktlinje nämns överhuvudtaget inte scenen vid gågatukrysset…
Som jag ser det så reglerar anvisningen något som ligger utanför riktlinjen. Det är enligt min mening problematiskt. Anvisningen överskrider helt enkelt sitt mandat. Något dokument måste ändras, endera anvisningen eller också riktlinjen. Och tills dess bör inte anvisningen gälla…
Vi får se hur det går med de “formella” dokumenten. Under tiden kommer det att mestadels vara tyst från scenen vid gågatukrysset. Däremot kommer det alltså att låta som vanligt på gatorna och marken runt scenen. Men vem vet, blir det för högljutt i krysset kanske boende och
affärsinnehavare återkommer med fler klagomål. Och då är det inte omöjligt att kommunen inte tillåter det heller utan kommer med fler inskränkningar.
Det kanske bara blir fiskmåsarna som kommer att höras i stadskärnan – och de håller definitivt inte en låg ljudvolym…
PS. Det lär ha inkommit ett medborgarförslag om scenen. Det har jag dock inte läst och just nu kommer jag inte in i kommunens diarium.
==
Inlägg om Vänersborgs centrum:
- ”Tystnad ska råda på gågatuscenen” – 20 augusti 2025
- ”Om torgkioskerna: To be or not to be” – 29 augusti 2025
- ”Centrum, Fridamäss och avgifter” – 31 augusti 2025
- ”Torget, kulturaxeln och demokratin” – 2 september 2025
Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)
På kommunens Facebook-sida publicerades igår fredag en nyhet:
“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”
Nyheten följdes upp på kommunens webbplats (se “Sellbergska huset är nu uthyrt”). Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskriver vad som har hänt:
“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”
Vägen till uthyrningen av “Sellbergska” (fd “dockmuseet”) har dock varit lång och krokig. Det har inte alls gått så enkelt och smärtfritt som kommunen ger sken av. Det kan man läsa mer om i ett blogginlägg som jag skrev efter att försäljning eller uthyrning diskuterades i kommunstyrelsen den 2 april – se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”. Där kan man även läsa mer om Daghälls planer med huset och fastigheten.
Men nu de senaste veckorna har det gått snabbt. Kommunen har faktiskt imponerat. Hanteringen visar att vill tjänstepersoner och politiker ha något gjort, som de tror på, så finns det en “högre växel”, även i Vänersborg… Samhällsbyggnadsutskottet fattade beslut om uthyrning den 24 juni och den 26 juni var avtalet påskrivet.
I sammanfattningen av ärendet i samhällsbyggnadsutskottet står det:
“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”
Patrique Daghäll är en känd konst- och kulturprofil i Vänersborg. Han har arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
På kommunens webbsida utvecklar kommunens näringslivschef Jill Stor uthyrningen:
“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”
Jag håller med näringslivschefen. Det blir kanon att Patrique Daghäll får hyra Sellbergska huset. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer.
Uthyrningen av Sellbergska huset till Patrique Daghäll kommer definitivt att bidra till, som Ann-Marie Jonasson påpekar, ett levande centrum.
PS. Det går att läsa mer om om Sellbergska huset i TTELA, se “Äldsta träbyggnaden i Vänersborg kan komma att hyras ut” eller höra museichef Peter Johansson berätta om huset.
Påskparaden 2024
Idag är det Påskdagen. Det är kristendomens viktigaste högtidsdag. Påskdagen är den dag då Jesus enligt Bibeln uppstod från de döda. Uppståndelsen är kärnan i kristendomen, för det är genom den som det bevisas att Jesus är Guds son, Jesus segrade över döden. Det är också genom Jesus död och uppståndelse som människor enligt kristendomen kan bli frälsta och få evigt liv. Jesus tog på sig och dog för människornas synder.
Påskens händelser och särskilt uppståndelsen är naturligtvis en trosfråga. Men för kristendomen är tron på påskens händelser avgörande och en förutsättning för människornas frälsning.
“Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Joh 11:25-26)
Det är intressant att en omskuren, judisk kille från Nasareth har gett upphov till en ny religion, kristendomen, som har spridit sig över hela världen. Och även till Sverige där den trängde undan Oden och Tor och de andra gamla asagudarna. Detta trots att Jesus inte ens var kristen! Ända till sin död betraktade han sig som rättrogen jude. Han uppfyllde ju bara profetiorna i Gamla Testamentet om en från Gud utsänd kung – Messias (på grekiska Kristus).
Sammanfattningsvis, på skärtorsdagen instiftade Jesus det nya förbundet mellan Gud och människorna. Det är därför kristna firar nattvarden. På Långfredagen dog Jesus på korset för människornas synder och på Påskdagen uppstod han.
På Påskafton (lördagen) hände ingenting som var teologiskt väsentligt för kristendomen. Då är det påskparad i Vänersborg.
Jag tror att det var 27:e gången som påskparaden gick av stapeln i Vänersborg. Hundratals påskgummor och påskgubbar fyllde gatorna i centrum. De var i alla åldrar och fantasin var total när det gällde att klä ut sig.
Påskparaden började på gågatekrysset. Vänersborgs Stadsmusikkår ledde paraden via Hamngatan och Kungsgatan tillbaka till gågatekrysset. Där delades godispåsar ut till alla deltagare. De bästa utstyrslarna belönades med stora korgar fyllda med godis. Förra året ingick det även tandborste och tandkräm, men jag vet inte om det gjorde det i år.
Förra årets segrare, denne bloggares barnbarn Olle, kunde inte försvara titeln årets påskpojke. Det blir till att ta nya tag nästa år. Inte heller barnbarnet Ebbe lyckades vinna titeln. Under paraden somnade han på pappas axlar…
Det var inte bara påskparad. På Hamngatan visades brandbilar upp, samtidigt som ett antal personer tog ett dopp i kanalen vid Residensbron. Jag antar att de hade fått dispens av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson. Det är ju enligt kommunens ordningsstadga inte tillåtet att bada i kanalen.
I Plantaget kunde alla barn leta påskägg. De som hittade ett ägg kunde byta till sig en godispåse. Det fanns också tillfälle till ridning. Det var hästar från Stall Örbacka.
Det är fantastiskt roligt att se så många människor i Vänersborgs centrum. Det är inte så ofta, men när det väl händer känner man sig som boendes i en betydligt större stad… 
Flera politiker syntes till i vimlet, bland annat tidigare nämnde Benny Augustsson. Även flera kända idrottsnamn som t ex Ulf Guldbrandsen gästade paraden. Och inte minst, den ständige och skicklige konferenciern Håkan Thunberg. Även om Ebbe inte riktigt gillade den utvalda musiken…
Påskparaden är en trevlig tradition som vi hoppas ska återkomma i många år till.
Vad händer på Torget och i Plantaget?
Efter att jag hade publicerat bloggen om Juta igår onsdag (se “Överklagandet till Mark och Miljö”) tittade jag på TTELA:s hemsida efter senaste nytt från Vänersborg. Jag fastnade direkt för rubriken (se TTELA):
“Vänersborgarnas röster: ”Det vill vi se på Torget””
De båda “korvkioskerna” på Torget, kända som Grill-Ivar och Göstas Grill, står ju tomma och igenbommade sedan en tid tillbaka. Özgür Canavar var den som senast hade kontraktet och hyrde då båda byggnaderna av kommunen. Han var inte glad när TTELA intervjuade honom (se TTELA 29 juni – “Özgür driver kioskerna på torget i Vänersborg – kastas ut”):
“De bara lägger ner hela skiten och säger att det bara är att tömma lokalerna och gå vidare.”
Canavar tyckte inte att kommunen hade skött det hela som den borde. Men nu har kommunen hur som helst sagt upp avtalet. Det berättade TTELA för en vecka sedan. (Se TTELA “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)
TTELA skrev:
“Bakgrunden är att den ägare som under den senaste tiden haft kontrakt för att driva båda gatuköken, har överlåtit verksamheten. Avtalsbrott, menade Vänersborgs kommun och avslutade kontraktet.”
Nu tittar kommunen på hur en upphandling ska utformas.
“Vi vill göra någonting bra, där båda byggnaderna är i drift”
Det sa förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen till TTELA. Det är vad jag förstår tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen som har hanterat hela processen, som kontrakt, uppsägning osv. Det verkar också vara de som planerar framtiden. Jag kan inte se några politiska beslut.
Olle vill se en glassbar på torget.
Till sommaren ska förhoppningsvis upphandling, tilldelning, nya kontrakt osv vara klara och de båda byggnaderna i drift. Det hoppas kommunen trots att det inte blir någon ombyggnad av de två gatuköken. Förvaltningschef Knutsson till TTELA:
“Det finns det inte pengar för.”
Vad det blir och om det blir något annat än gatukök vet ingen i nuläget. Därför ger TTELA alla vänersborgare chansen att lämna förslag på vad de vill se på Torget i framtiden. Fantasin är som vanligt stor bland invånarna. Det föreslås allt från gatukök, så klart, och foodtrucks till polisstation och en filial för NATO. Jag reagerade dock på att någon tyckte att:
“där ska man kunna köpa med sig varm choklad till skridskobanan på vintern.”
Men tyvärr, det blir ingen is i Plantaget i år. Kommunen har inte råd. Isen har kostat omkring en halv miljon kronor varje år, förra säsongen var den exakta siffran 489.000 kr. Med en inflation på 10% skulle priset hamna på ungefär 540.000 kr. Enligt kommunen tillkommer kringkostnader, t ex markbädd, staket, daglig skötsel och strömförbrukning/avgifter, så den totala kostnaden skulle hamna på omkring 800.000 kr. Kringkostnader har det naturligtvis funnits varje år. Med andra ord, isbanan i 
Plantaget skulle bli ca 50.000 kr dyrare i år än tidigare. Men då finns det också andra aktörer, t ex näringslivet, Forum, Visit och fastighetsägare, som kan vara med och sponsra.
Igår fick jag Vänersborgs Söners Gilles årsskrift i min hand. Som vanligt prioriterade jag Lars Salonens som vanligt mycket underhållande och humoristiska årskrönika. Salonen skriver:
“Isbanan i Plantaget blev sensationellt lyckad. Att locka barn och unga till den typen av fysisk aktivitet är väl satsade pengar. Hoppas verkligen på fortsättning då det dessutom ger en härlig underhållning åt pensionärerna som sitter på de gula bänkarna och matar duvor.”
Barnbarnet Olle från Värnamo och jag har varit regelbundna besökare under de tre åren som isen har spolats upp i Plantaget. Och det var lite som Lars Salonen beskrev, en av oss åkte skridskor 
medan den äldre tittade på. Dock utan att mata duvor (vinterhalvårets fiskmåsar). Det som har varit utmärkande under dessa tillfällen, det är hur många barn och vuxna med utländsk bakgrund som lånade skridskor och prövade på skridskoåkning. Det kanske var första gången någonsin som de har haft möjlighet att pröva på denna ädla sysselsättning. Isrinken har definitivt också bidragit till en ökad trivsel och trygghet i centrum.
Jag håller med Lars Salonen att isen i Plantaget var väl använda pengar. Min uppfattning är att kommunen skulle ha satsat på en isbana i Plantaget i år också.
Det tycks som om kommunen drar åt svångremmen på många av de satsningar som ger kommuninvånarna lite extra glädje i livet och aktiviteter som ger ungdomarna lite extra glädje på loven. Det blir ju inte heller någon ljusfestival i år, även det blir för dyrt. Och Hallevibadet vill inte kommunen driva vidare. Det ville samhällsbyggnadsförvaltningen omedelbart riva. Nu visade det sig emellertid att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden sa nej till detta förra veckan.
Det är inte utan att besparingarna kan kännas något frustrerande och förvirrande. Kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 milj kr, 2021 på 185 milj, 2022 på 180 milj och i årets prognos hamnar kommunens överskott på 67 milj kr. På de senaste 4 åren gör alltså kommunen ett överskott på sammanlagt 593 milj kr…
Men kommuninvånarna ska inte misströsta. Det planeras ett “Vinterland” i Plantaget. Jag citerar ett beslut från den 20 oktober av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Tidigare isbana ersätts med en vintrig lekplats med trevlig inramning, likt den som var med isbanan, med staket som inramning samt belysning. Vinterlandet ska vara utrustat med snö, mini-granar och diverse dekoration och utsmyckning. Huvudaktivitet i vinterlandet ska vara en karusell som kommer bemannas av kommunvärdarna på utsatta tider. Därtill röda bodar med möjlighet att bjuda på glögg/pepparkakor, viss försäljning av föreningar och bänkar med sittdynor till fikasugna besökare.”
Ordförande Augustsson fattade beslutet som även innefattar att kommunen satsar 100.000 kr på projektet.
Kommunen ska även satsa drygt 20 milj kr på att åtgärda arenans tak nästa år. Det innebär att invånarna kan fortsätta att åka skridskor några timmar i veckan i arenan, inte bara denna säsong, utan förhoppningsvis några år framåt. Och förutom nya nödvändiga investeringar, efter taket behöver åtskilligt annat repareras och renoveras, så kostar arenan upp mot 20 milj kr netto varje år.
Man ska inte heller glömma att kommunen också årligen satsar 10 milj kr på Vattenpalatset. Det innebär bad även vintertid. Vattenpalatset står också alltid på schemat när barnbarnet hälsar på. Då sitter dock inte farfar på någon bänk utan återfinns istället i vattnet – och deltar i aktiviteterna.
Så visst satsar kommunen på fritidsaktiviteter, i varje fall i stadens centrum. Vi ska inte heller glömma att hela denna vecka pågår kulturveckan. Det finns, och har funnits, en hel del aktiviteter. Programmet finns för övrigt på kommunens hemsida. Och tidigare i oktober gick Hållbarhetsveckan av stapeln.
Och sist men inte minst – på lördag är det OKTOBERMARKNAD!!!
Lutz Rininsland (V) inviger scenen 2014.
…med den årliga dragningen på VHC:s billotteri. Och återigen stiger förhoppningarna, tre bilar ska lottas ut…
Vänsterpartiet deltar också på marknaden. Vi kommer att stå på Sundsgatan, alldeles bredvid Lundborgs, mellan kl 09.00-15.00. Har du några frågor, synpunkter eller bara vill diskutera något i kommunen så är du välkommen.
PS. Kom ihåg att centrala delar av Vänersborg stängs av på lördagen. Det kan bli svårt att köra bil i eller genom centrum. Läs mer i TTELA:s papperstidning.
Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)
På onsdag, i övermorgon, har alltså kommunstyrelsen sammanträde. Jag beskrev ett av ärendena i gårdagens blogg – se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.
Ärende 10 handlar om en granskningsrapport “avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess” som utförts av PWC. Det riktas en del kritik mot kommunen. (Lutz Rininsland, V, bloggade igår om detta ärende – se “Många ord – lite handling”.)
Föreningsarkivet Vänersborg ansöker om ett bidrag på 125.000 kronor. Kommunstyrelsen föreslås avslå ansökan. Motiveringen är att Föreningsarkivet redan får 78.000 kronor från kultur- och fritidsnämnden och ytterligare ca 230.000 kronor per år (exklusive moms) genom att kommunstyrelsen upplåter arkivutrymmen på Regionarkivet.
Om Föreningsarkivet fick nej så får Visit Trollhättan Vänersborg AB ja. Kommunstyrelsen föreslås:
“bevilja 125.000 kronor i ökad uppdragsersättning till Visit Trollhättan Vänersborg AB inför 2020.”
Man hade från kommunens sida tydligen missat att justera, dvs höja, uppdragsersättningen så att Visit fick kompensation för uppräkning av personal- och hyreskostnader för år 2020. Det kanske kan vara bra att veta att den beräknade ersättningen från Vänersborgs kommun varje år uppgår till ca 2,242 milj kr – fast ersättning om 1,032 milj, biljetthantering 278.000 kr samt 23,50 kr per invånare (931.681 kr).
Planerna för utbyggnad av Sanden går vidare. På onsdag ska kommunstyrelsen säga ja till att det arbetas fram ett förslag till detaljplan för Jullen 4, 5 och 7.
Det är ICA Fastigheter AB som genom byggrätter för bostäder och handel vill göra Sanden till en “mer attraktiv och tillgänglig plats”. Det föreslås också att planområdet ska innefatta en bro över Gamla Hamnkanalen.
Kommunfullmäktige har ju redan sagt ja till en mindre detaljplan för Galeasen 1 (se “På lösan Sanden”). Så det är väl bara att fortsätta att skjuta alla problem med en exploatering av Sanden framför sig…
Vad problemen med en stadsdel på Sanden består i framgår av följande text i underlaget (samma problem finns alltså i varenda liten del av området):
“Viktiga planeringsförutsättningar i det aktuella området är att utreda översvämningsproblematik, geotekniska förhållanden, föroreningar, buller och dagvattenhantering. Planområdet ligger på mark som består av olika fyllnadsmassor vilket innebär att extra resurser måste läggas på byggnadstekniska lösningar för att klara bärighet och stabilitet. Sanering av marken kan behöva genomföras.”
På Sanden ska en ny detaljplan utarbetas, i kvarteret Penséen har ett förslag till detaljplan redan arbetats fram. Det är tänkt att kommunstyrelsen ska yttra sig över planförslaget. Precis som vänersborgarna kan. (Synpunkter ska vara inlämnade senast den 6 mars 2020 – se Vänersborgs hemsida.)
Kvarteret Penséen ligger i centrala Vänersborg, öster om Edsgatan mellan Kyrkogatan, Gasverksgatan och Södergatan. Det är AB Vänersborgsbostäder som äger samtliga fastigheter inom planområdet.
“Syftet med detaljplanen är att möjliggöra förtätning genom nybyggnation av flerbostadshus inom kvarteret. Syftet är också att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljö…”
Planen föreslår nya bostäder i flerbostadshus i upp till 6 våningar. Om byggrätten utnyttjas maximalt tillskapas ca 40 lägenheter.
Jag tror att en förtätning av centrala Vänersborg i form av nya byggnader och påbyggnader är helt rätt väg att gå.
Kommunstyrelsen ska slutligen också “notera” en årsrapport där insatser inom det drogförebyggande arbetet redovisas.
Nu för tiden går “drogerna” under förkortningen “ANDTS”. Det står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
“Målgruppen för arbetet är barn och ungdomar upp till 25 år. Andra viktiga målgrupper är föräldrar och alla som arbetar med barn och ungdomar i kommunen.”
Det är ett oerhört viktigt arbete som på ett föredömligt sätt leds av Sara Gunnarsson Forsberg, drogförebyggande samordnare. Jag anser att kommunen gör helt rätt i att satsa på denna viktiga verksamhet. Frågan är om det inte borde satsas ännu mer, kanske med ytterligare personal.
Det var de flesta av de ärenden som kommunstyrelsen själv ska fatta beslut om på onsdag. Sedan är det också, som sagt, en massa viktiga ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det finns anledning att återkomma till flera av dessa ärenden.
PS. Tidigare idag bloggade återigen Lutz Rininsland (V). Denna gång om KS-ärendet ”Förslag till samverkansavtal för stadstrafik i Trollhättan och Vänersborg” – se ”Vad behövs för ett genombrott?”.
Öst och Väst
Det hör till sommarledigheten att göra ett nedslag på Österlen i Skåne. De böljande kullarna och de frodiga åkermarkerna måste skådas och upplevas. Det går inte heller att missa ett dopp på någon av sydkustens vita sandstränder. Även om det denna gång bara var någon grad varmare i det salta vattnet än i Vänern. 17 grader är ingen ”hit” – inte ens för en gammal vänersborgare som lärde sig simma i 14-15-gradigt vatten, när det var som varmast, för löparlegenden Arne Andersson.
Korsvirkesstaden Ystad med ett par hundra korsvirkeshus i centrum är också ett måste för en västgöte. Hela centrum i den lilla staden myllrar av folk. Ystad är mindre än Vänersborg, men eftersom det inte finns några köpcentra i närheten typ Överby, så handlar folk i butikerna i stan. Sedan är det definitivt en annan kultur i Skåne. Tror jag. I varje fall går ”vanligt folk” i alla åldrar ut, promenerar, fikar och äter på något av stans alla fika- och matställen. Så det känns faktiskt som om Ystad har betydligt fler invånare än Vänersborg.
Och jag vet inte vad det berodde på, men inte en fågel, inte en fiskmås, syntes till i centrala Ystad. Det är klart att även sådant lockar ut människor till stadens gator och torg…
Och bara några stenkast från centrum börjar Ystads strandpromenad. Som kryllar av människor, både turister och skåningar. Promenaden går längs sandstranden och med jämna mellanrum finns det caféer och restauranger där man kan avnjuta den skånska atmosfären och de skånska wienerbröden…
Det finns en del för en vänersborgare att vara avundsjuk på. I Vänersborg är det förhållandevis tomt i centrum, det är få människor som handlar, få människor som besöker någon av restaurangerna på kvällarna. Kanske är det fiskmåsarna som avskräcker. Det tycks dock som om Kopparn verkar vara ett lysande undantag.
Under fredagskvällen förra veckan så såg jag faktiskt bara nya vänersborgare på gågatan och på torget. Var var alla gamla vänersborgare? Det är nog så att ska centrum kunna leva så måste vänersborgarna, nya som gamla, 
gå ut och äta, fika och umgås i stan. Jag såg faktiskt bara en gammal vänersborgare. Han hade lånat schackpjäserna i Plantaget…
Så det blev ett premiärparti. Och ett till. Vinnaren är ju tvungen att ge förloraren en chans till revansch… Det var med en viss förnöjsamhet som jag kunde konstatera att ett sådant här schackspel inte syntes till i Ystad…
Det är dock synd att instruktionerna på lådorna med schackpjäser bara är på svenska. Instruktionerna borde översättas till åtminstone engelska och arabiska också. Och det borde också upplysas om att det är gratis att låna pjäserna och schackbrädet…
Fast det tror jag att kommunen ordnar inom kort…
Reaktioner på turismbloggen
Jag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…
Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:
”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”
Vad sa visionen?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.
Men utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…
Tror jag.
Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:
”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”
Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:
”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”
Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.
I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…
En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)
Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):
”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”
Personen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)
Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…
Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…
Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)
Till sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…
”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”
Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!
Turism och besöksnäring
I går hade Vänersborgaren en artikel om Vänersborgs cityhandel. I artikeln konstaterades att mataffärer och restauranger i city går tämligen bra och har ökat sin omsättning, medan sällanköpshandeln (elektronik, möbler etc) minskade med 4,2%.
”Läget är kärvt.”
Sa Torbjörn Sjögren på Fastighetsägarna.
Och det är väl lite så man känner det som vänersborgare när man promenerar på gågatan i Vänersborg. Det är lite tomt och ödsligt. Lite kärvt typ.
Det har diskuteras en hel del i kommunen den senaste tiden om centrum, handeln och näringslivet i Vänersborg. Nu senast är det en annan aspekt som har hamnat i fokus – turism- och besöksnäringen.
I måndags besökte jag och ytterligare några vänsterpartister en ”utställning” på Folkets hus om just ”turism och besöksnäring”. Den, tyvärr, avgående näringslivschefen Christel Thuresson tog emot oss och redogjorde för läget. Kommunens näringslivsenhet har nämligen samlat en hel del underlag kring frågorna. Målet är att utveckla en strategi för turismen i Vänersborg.
I sitt arbete har Christel Thuresson och hennes medarbetare fått in hel del synpunkter från vänersborgarna. Och man kan väl lugnt konstatera att det utifrån de sammanställda synpunkterna finns en hel del att ta ställning till och att reflektera över.
Det är svårt att ge en rättvis bild över materialet. Vänersborgarna är alltför kreativa för det. Fast det är det, som trots allt är nästa steg – näringslivschefens nästa (och kanske sista på kommunen?) uppgift blir att sammanställa materialet.
Turistnäringen blir allt viktigare för många kommuner i landet. Det är eller kan bli en stor inkomstkälla. Som på sikt också kan bidra till t ex ökad inflyttning, nya företag, nya arbetstillfällen osv.
Så också för Vänersborg.
Christel Thuresson började med att ge några siffror på turismens omfattning i Vänersborg. Några exempel. Den beräknade omsättningen för utländsk turism i hotell, campingplatser och vandrarhem är 38,4 milj kr, turismen ger 21,8 milj kr i totala skatteintäkter till kommunen och transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsätter omkring 77 milj kr. Dessutom har Vattenpalatset/äventyrsbadet omkring 800.000 besök (dock inkl vänersborgare) varje år.
Men det är ändå så, tyvärr, att väldigt många turister i stort sett bara åker förbi kommunen. De stannar på t ex Rasta i Brålanda, tankar bilen och kanske äter en bit mat – och åker vidare.
Det är ett problem. Det gäller att få in dessa till stan och kommunen. Det är en utmaning samtidigt som det innebär att det finns en stor potential för ökad turism. Det gäller ”bara” att få alla dessa förbipasserande att ta svängen från 45:an och besöka några av kommunens ”attraktioner”.
Och en stor del av arbetet, som har resulterat i det omfattande materialet, handlar naturligtvis om just detta – om hur man ska få fler att stanna till och besöka Vänersborg. Och hur vi kan åstadkomma detta och hur vi kan utveckla fler ”turistmagneter”. De ”attraktioner” som i nu-läget drar mest folk till Vänersborg är Vänern, Sportcentrum och Hunneberg. Jag antar att Ursands Camping också drar en hel del turister.
Vi behöver fler magneter som drar till sig turister. Och här har Vänersborgarna bidragit med en mängd idéer och förslag. För att nämna några:
- Badbåt mellan kommunens fyra större stränder.
- Bergsklättringscentrum på Halleberg.
- Dyk i Vänern.
- Utveckling av badplatsen i centrum.
- Flytta gästhamnen till Fisketorget.
- Anlägga fasta kreativa scener, t ex på Skräcklan, vid arenan och i Vänerparken.
- Linbana upp till Hunneberg.
- Vandringsleder.
- Leder för mountainbike.
- Bungyjump från vattentornet.
- Melodifestival.
- Storbandsfestival.
- Konserthus.
- Utveckling av hamnen i Sikhall.
- Försäljning av turistpaket.
Många av förslagen kretsar kring vattnet och Vänern. Och Vänersborgs läge torde vara tämligen unikt. Vattnet ligger ju bara ett stenkast från centrum och bara några hundra meter från torget finns en badplats. Det är inte många städer som kan visa upp något liknande.
De flesta av förslagen är av den arten att Vänersborg som kommun inte kan gå in och driva dem, det krävs privata entreprenörer, föreningar och organisationer som kan ta tag i detta. Men naturligtvis måste kommunen på något sätt lägga en bra grund för privata initiativ. Det gäller på stadsplaneringens område, det gäller ”grundläggande” investeringar etc.
En sak som torde vara tämligen enkelt att ordna är skyltning. Varför ska turister åka till Vänersborg om de inte vet vad som finns att se och hur de kommer dit?
Skyltningen i Vänersborg är under all kritik. Det finns faktiskt inte ens en skylt till arenan… Det borde skyltas tydligt och klart till alla olika platser/turistmål i kommunen. Det kan vara badplatser, Skräcklan, bergen, Sanden, Vänerparken, torget, arenan osv osv.
Skyltningen skulle kunna ske i god tid längs våra riksvägar så att det samtidigt blir reklam för Vänersborg så att fler hittar hit. Skyltningen skulle också kunna kombineras med bilder och avstånd. Själv tyckte jag att idén att skylta till Vänern var genial i all sin enkelhet. Det är klart att Sveriges största insjö i sig är ett turistmål. Det skulle kunna vara skyltar vid t ex 45:an där tiden angavs om hur långt det är kvar till sjön.
En annan idé är att skapa turistkartor över allt som finns, kanske till och med skylta upp ett evenemangsstråk från Skräcklan till Sportcentrum.
Några av de tankar som vänersborgarna har framfört, och som finns med i det material som visades på Folkets Hus, på vad Vänersborgs kommun kan bidra med är:
- Investeringar på gågatan, kulturaxeln och konserthus.
- Bygga fastigheter som kan hyras ut till typ restaurangägare.
- Tillsättandet av någon typ av koordinator (kanske tillsammans med näringslivet).
- Samverkan med omkringliggande kommuner. (Inse att kommunerna kompletterar, snarare än konkurrerar med, varandra.)
- Samordning av annonsering.
- Anlägga en ”scenic route” förbi Lilleskog.
- Rusta upp badstränder.
- Skylta upp vandringsleder.
- Utveckla badplatsen i centrum.
- Planera för aktiviteter på Skräcklan.
- Gästhamn vid Fisketorget.
Men naturligtvis finns det mycket mer för kommunen att göra. Chalmersstudenterna som nyligen var här visade på en mängd med både idéer och kommunala projekt. Studenternas arbete är förresten nu utlagt på kommunens hemsida och kan beskådas om du klickar på denna länk. (Jag har också redogjort för en del av deras arbetet i en tidigare blogg – se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.)
Många vänersborgare menar att Vänersborgs kommun måste ta täten för att få näringslivet, föreningar och organisationer med sig ”på tåget”. För naturligtvis är ju en stor del av planerna och idéerna, som sagt, beroende av privata initiativ.
I gårdagens Vänersborgaren läste vi också om ett alldeles nytt initiativ. Det ska arrangeras en Vänersborgsgala den 11 april. Och det nya är, att överskottet ska gå till att skapa en fond för riskkapital för större evenemang.
Stefan Leijon säger till Vänersborgaren:
”Tanken med evenemangsfonden är att skapa pengar som garanterar ersättning om ett evenemang av olika anledningar går med förlust. Vi har varit med om stora satsningar som skapat goda förutsättningar för folkfest, men som helt enkelt regnat bort. Då är det lätt att man tappar sugen, och inte vågar dra igång sådana satsningar igen.”
Fråga t ex Vänersborgs IF, det här har de erfarenhet av. En fond av det här slaget kan göra en stor nytta.
Många vänersborgare som har bidragit med synpunkter i de här frågorna poängterar också vikten av att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna. Krögarna i kommunen skulle t ex kunna arbeta fram en karta över stadens alla restauranger – en karta som skulle kunna delas ut vid VG-regionens sammanträden. Eller varför inte vid IFK:s matcher?
Det är klart att det kostar pengar att göra kommunen (ännu) attraktivare, så att turister vill komma hit. Och spendera. Till hela kommunens fromma. Och häri ligger naturligtvis en delikat uppgift för kommunen. Pengar är en begränsad resurs och behoven i kommunen är stora. Dessutom har vi ju några ”attraktioner” som redan nu kostar stora pengar. Det är väl ingen hemlighet att arenan med sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset med sina 7,4 milj (2014) tar en väldigt stor del av kommunens ekonomiska resurser. Det är pengar som egentligen skulle behövas till mycket annat.
Det blir en viktig och svår utmaning för vänersborgarna och framför allt kommunens politiker att fördela skattemedlen på ett klokt och förnuftigt sätt.
Ny detaljplan i Nordstan
Igår var några tappra medlemmar i Vänsterpartiet ute på stan för att dela ut flygblad och hålla ett apellmöte. Det gick inget vidare. Stan var öde…
Nu inbjöd ju inte vädret direkt till någon utevistelse. Och så är ju inte människors ekonomi på topp så här månaden efter jul.
Men ändå.
Inte ska det väl behöva vara i stort sett helt tomt i centrala Vänersborg? En lördag. I en kommun på nästan 40.000 invånare.
Något måste göras för att få in kommuninvånarna till centrum. Något måste göras åt centrum. Fort. Kanske är det läge att kommunen typ bara, rätt och slätt, avsätter 3-4-5 milj kr till att utveckla centrum. Och gör något. Vad som helst som kan locka in folk till centrum. Kanske glasar in gågatan? Bygger tak? Ordnar ett multikulturellt samlingshus? Studenterna på Chalmers (se här) hade ju en del idéer.
Men det måste hända något fort. Annars får väl snart alla affärer packa ihop och, i bästa fall, flytta till Överby eller Torp…
Så både jag och de andra vänsterpartisterna gick hem lite tidigare från gågatan än beräknat. Det var ingen större idé att stå i gågatekrysset och frysa. Istället passade jag på att i värmen inomhus läsa några kompletterande handlingar till morgondagens BUN-möte som jag inte hade läst tidigare. Det var inte bara det traditionella ”extra utskicket” som brukar komma på torsdagskvällen veckan innan sammanträdet – denna gång var det också ett extra extra utskick…
Byggnadsförvaltningen har utarbetat en ny detaljplan för kvarteren Poppeln och Pilen. (Se bilden.) Som Barn- och Utbildningsnämnden, som en av många nämnder, ska ta ställning till och yttra sig över. Det är tänkt att det ska byggas fler bostäder i området. 130 nya bostäder. Och som gammal vänersborgare så är det väl på sin plats att bara utropa:
”Äntligen!”
I varje fall när det gäller kvarteret Pilen – det där området där det gamla badhuset låg. (Vilket fantastiskt badhus det var förresten! Se bild nedan.) Som revs för att ge plats åt nya administrativa byggnader. Som sedan aldrig blev av.
Fler bostäder i all ära, men 130 nya bostäder i centrum/Nordstan innebär också att både skol- och trafiksituationen måste lösas på något sätt. Redan idag är kapaciteten på Norra skolan 
överutnyttjad. Extra moduler sattes upp i somras och nästa läsår så krävs det antagligen fler. Därför föreslår förvaltningen att nämnden ska svara att kommunen bör avvakta med beslutet om ny detaljplan.
Och det ligger väl kanske en del i det. Även om det vore på tiden att den fula parkeringsplatsen på ödetomten i kv Pilen äntligen förpassades till historien och ersattes av något vettigt, t ex just bostadshus.
I det svar som nämnden föreslås ställa sig bakom så står det förresten en annan intressant sak, som jag inte tror att jag har hört förut:
”Ett beslut om en utredning om det framtida skolväsendet i centrum och Öxnered/Blåsut förväntas fattas i Kommunfullmäktige våren 2015 och bör vara avslutad vid årsskiftet 2015-16.”
En sådan utredning är nödvändig. Men ärligt talat – jag tror att en sådan utredning måste omfatta hela kommunen…
Det här lär jag få återkomma till.
Ett framtida hållbart Vänersborg
Samhällsbyggnadsförvaltningen håller på att utarbeta en ny översiktsplan för Vänersborg. Det handlar om hur mark och vatten ska användas för att stödja en hållbar utveckling. Som ett led i detta arbete, på sätt och vis i varje fall, har förvaltningen haft hjälp av ett antal studenter från Chalmers. Det är kommunens planarkitekt Pål Castell som har tagit det mycket lovvärda initiativet att låta 35 studenter under hösten och nu i början på året besöka Vänersborg som ett led i sina studier.
Chalmeristerna har med konstruktiva, kreativa och nytänkande hjärnor kommit med idéer och förslag på vad som skulle kunna göras i Vänersborg. Bland de studerande ingick dessutom 10 internationella studenter alltifrån Danmark och Frankrike till Kenya, Kina och Australien, vilket har bidragit till att göra studenternas arbete ännu mer intressant.
Idag presenterade dessa chalmerister resultatet av sitt arbete inför en fullsatt festsal på Folkets Hus. Rubriken på arbetet var ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.
Under en nästan två timmar lång sittning fick politiker, tjänstemän och allmänhet höra om planerna och idéerna för det framtida Vänersborg. Och det är ett imponerande material som har tagits fram. Materialet presenteras för övrigt också i form av en utställning 
som vänersborgarna kan ta del av. Utställningen visas på Konsthallen i Folkets Hus under resten av veckan.
Missa inte den!
Det som jag nog tycker är allra mest intressant med chalmeristernas medverkan i Vänersborgs planering, det är att de flesta studenterna aldrig tidigare har varit i Vänersborg. Nu kom de till vår stad och kunde se Vänersborg med helt fräscha ögon – utan nostalgiska tankar, politiska bindningar eller ekonomiska bojor. De kunde låta fantasin och kreativiteten flöda fritt.
Naturligtvis hade studenterna noterat vattnets betydelse för Vänersborg och vänersborgarna. Mycket i presentationerna kretsade kring vattnet och Vänern. Dock inte bara ur positiva aspekter. Översvämningsriskerna är inte bara överhängande, det är helt enkelt en fråga om tid.
En hel del av arbetet tog upp idéer om hur Vänersborg skulle möta översvämningshotet och vända det till en fördel. Det kunde handla om synliga vattenkanaler, promenadstråk, sittrappor vid hamnkanalen, våtmarkspark, ny gästhamn vid Fisketorget, en ny gång- och cykelbro, flytande element på vattnet, flytande bostäder, amfibierestaurang etc. Studenterna ville också ta bort parkeringsplatserna utmed vattnet och göra sjön riktigt tillgänglig.
Många av de här idéerna tyckte jag lät mycket intressanta och jag hoppas att en del av dem kan förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid.
Några studenter hade arbetat särskilt med Sanden. De såg naturligtvis fördelarna med att bygga på Sanden, men jag tror ändå att slutintrycket av presentationen blev att bostäder på Sanden kanske ändå var överkurs. Studenterna pratade om industrierna på Sanden, hamnen, översvämningshotet, den instabila marken och menade att stora åtgärder måste vidtas för att bygga där. Och stora åtgärder är stora kostnader. (Fast det sa de inte.)
En grupp av studenterna hade arbetat med kulturaxeln och dess framtida utformning. De tyckte att de breda gatorna runt kulturaxeln var ett hinder, och att belysningen var dålig. De hade flera idéer på hur ljuset skulle kunna användas för att göra kulturaxeln mer inbjudande, tryggare och attraktivare. De tyckte att Huvudnässkolans gamla aula var snygg, men att den är outnyttjad. Och det är den ju i högsta grad. Studenterna tyckte att den borde ha en betydligt större publik funktion. Och dra folk. Denna grupp föreslog att aulan gjordes om till saluhall. En annan grupp ville istället bygga ut aulan och förlägga bibliotek och konsthall dit.
Flera av chalmeristerna tyckte att området kring järnvägsstationen var dåligt utnyttjad. De ville bland annat se ett marknadstorg där med en stationsträdgård.
Studenterna uppehöll sig också kring den segregering som de kunde märka i Vänersborg. De förordade t ex att det skapades mötesplatser och att det byggdes hyreslägenheter.
Och sist men inte minst, studenterna noterade att kommunen har ett ”trött och utdöende centrum”. De ville råda bot på detta genom att bland annat förbinda gågatan på olika sätt med kulturaxeln, med det nya ”köpcentrat” vid gamla Teli och med – vattnet. De tyckte också att det var viktigt att bilarna i möjligaste mån försvann från centrum och att det underlättades för fotgängare och cyklister. En grupp menade att det också borde öppnas en basar och ett multikulturellt hus med olika aktiviteter vid gågatan.
En grupp påminde för övrigt om vikten av arbetet med Vänersborgs framtid och den slutliga utformningen genom att citera den klassiska texten på torgbrunnen:
”Nutids omsorg, framtids välfärd.”
Presentationen avslutades med att 
utredningssekreterare Lars Rudström fick motta allt material som studenterna hade producerat under sina veckor i Vänersborg.
Som sagt – en mycket intressant presentation av Vänersborgs eventuella framtid…
Och till sist – missa inte utställningen…
.
PS. Du kan få ytterligare information om chalmeristernas arbete, utställningen (bland annat tider) och kommunens översiktsplan på Vänsterpartiets hemsida.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer