Arkiv

Archive for 20 september, 2026

Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra

20 september, 2026 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag ett inlägg om Patrique Daghäll och Sellbergska huset. (Se “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.) Efter det hände det inte så mycket under några dagar – med undantag av att TTELA hade en artikel om Daghäll och huset. (Se TTELA “Patrique Daghäll kan tvingas lämna Sellbergska huset: ”Det känns lite smärtsamt””.) Artikeln följdes upp med en ledare av tidningens ledarskribent Karl af Geijerstam. (Se TTELA “Kommunen måste välja väg för Sellbergska huset”.)

Det skulle visa sig att det var viktiga artiklar för Sellbergska huset. Vänersborgs äldsta hus hamnade så att säga i offentlighetens ljus. Och det skulle i sin tur få betydelse för det besked som Patrique Daghäll fick i fredags av kommunens fastighetschef Jonnie Persson. Jag återkommer till det. 

Patrique Daghäll, som sedan drygt ett år tillbaka hyr Sellbergska, har de senaste veckorna blivit alltmer besviken och pessimistisk om framtiden. Det märks i TTELA-artikeln och inlägg på Instagram och Facebook.

“Jag vill utveckla det här fantastiska huset till något bättre än vad det har blivit, men nu är jag på väg att ge upp”

Sa Daghäll till TTELA. (Se också “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.)

Vad är en marknadsmässig hyra?

Vänersborgs kommun har genom fastighetschef Jonnie Persson meddelat att hyran för Patrique Daghäll skulle höjas till en nivå som förvaltningen betraktar som marknadsmässig.

Sellbergska huset är emellertid inte som vilket annat hus som helst. Och Patrique Daghäll är inte vilken hyresgäst som helst.

Sellbergska huset är ett unikt och viktigt hus med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Byggnaden är Q-märkt vilket innebär att den inte får rivas och att den ursprungliga exteriören inte får förändras. Byggnaden är även utpekad som ett riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.

I den marknadshyresundersökning som kommunen beställde inför uthyrningen till Daghäll står det:

“Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Det är en signal om att här finns så höga värden att kultur- och naturmiljön har företräde då motstående intressen finns.”

Sellbergska huset är inte som vilket annat hus som helst… 

Kulturgärning

Patrique Daghäll gör en kulturgärning av stora mått. Han har omvandlat ett hus som har stått tomt i sex år till en utställningshall, ett slags museum. Det finns antikviteter och vackra föremål överallt och under flera helger är allmänheten välkommen. Daghäll ordnar event och andra aktiviteter.

Sellbergska huset lever och lockar till sig både kommuninvånare och turister.

Som jag ser det utför Daghäll ett arbete som kommunen egentligen borde göra, att vårda, sköta och bevara Sellbergska huset. Han öppnar dessutom stadens äldsta hus för besökare. Vilka andra hyresgäster utför sådana tjänster för kommunen? Och vilka andra personer tar hand om ett kulturminne och riksintresse som Daghäll? 

Och denna kulturgärning gör han utan att det kostar kommunen en krona. Tvärtom. Via hyran betalar Daghäll kommunen för möjligheten att bedriva denna verksamhet. 

Marknadshyra

Kommunen försvarar sitt krav på marknadshyra med argumentet likvärdighet, att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika. 

Kommunens fastighetschef Jonnie Persson sa till TTELA att han gärna ser Patrique Daghäll som hyresgäst, men att kommunen samtidigt måste:

“förhålla sig till hur andra hyresgäster behandlas.”

Visst. Men Patrique Daghäll är alltså inte vilken hyresgäst som helst.

Fastighetschefen fortsatte:

“Vi har inte satt hyran själva utan gjort en marknadsundersökning.”

Det finns minst två aspekter på detta.

För det första är Sellbergska huset unikt. Det finns inget annat hus i Vänersborg som är likvärdigt. Och det framgår faktiskt av den hyresanalys som kommunen beställt.

Angående bostadsdelen står det i hyresanalysen:

“Normhyresnivåer för bostäder i centrala Vänersborg har granskats och redovisats. Samtliga jämförelseobjekt bedöms inneha ett bättre skick och standard än hyresobjektet med hänsyn tagen till skick, standard, byggnads- och värdeår.”

Och för lokaldelen:

“Jämförelseobjekten med kontorslokaler i kommunen uppvisar en betydligt högre standard och är därför inte direkt jämförbara med hyresobjektets lokaldel.”

Det är ganska anmärkningsvärt. De bostäder som jämförs med Sellbergska har bättre standard. Det gäller också kontorslokalerna, även de har betydligt bättre standard. Det finns således inga hus som är direkt jämförbara med Sellbergska huset.

Dessutom står det i hyreskontraktet:

Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom.”

En bokal som inte riktigt går att jämföra 

Sellbergska huset är alltså en så kallad bokal, kombinerad lokal och bostad. Och även på denna punkt innehåller hyresanalysen ett viktigt konstaterande:

“Generellt sett är både hyresnivå och efterfrågan för en bokal något lägre än om motsvarande bostad och lokal hyrdes ut separat.”

Varför? Jo, enligt analysen är målgruppen mer begränsad. En kombination av bostad och arbetsplats kan vara attraktiv för vissa, men mindre flexibel för andra.

Det betyder att kommunen inte bara hyr ut en bostad och en lokal. Kommunen hyr ut en speciell kombination som enligt den egna hyresanalysen har lägre efterfrågan och generellt lägre hyresnivå än motsvarande bostad och lokal var för sig.

Det finns alltså inget verkligt likvärdigt objekt att jämföra Sellbergska med. Konsultföretaget har därför fått göra en bedömning utifrån objekt som i flera avseenden är bättre eller annorlunda.

Det hör ju också till saken att huset har stått tomt i sex långa år. Och till det kommer att andelen tomma lokaler i centrala Vänersborg är hög.

Hur var det tidigare?

För det andra tycker jag att kommunens behandling av Daghäll blir intressant när man jämför med hur Sellbergska huset hyrdes ut tidigare.

Mellan den 1 september 1996 och den 30 september 2021 hyrdes Sellbergska huset, som flera vänersborgare känner till, av Birgitta Peterson. Peterson hade ett dockmuseum i huset. Dockmuseet blev ett begrepp i stan, och fortfarande är det många som kallar Sellbergska för Dockmuséet, eller fd Dockmuséet.

Kommunen insåg betydelsen av uthyrningen och Birgitta Petersons insats för riksintresset och för Vänersborg. Hon fick därför ett slags ”subventionerat” avtal.

Peterson hade två hyresavtal för Sellbergska, ett för bostadsdelen och ett för den så kallade lokalytan. 

Hyresavtalet för bostaden, 59 kvm och två rum och kök, var på 2.212,50 kr i månaden. Peterson betalade uppvärmning och el, medan VA ingick. Hyran för lokalen, 193 kvm, var 100 kr (etthundra kronor) per år.

För att kolla om siffrorna var riktiga kontrollerade jag med den sista hyresfakturan från den 31 oktober 2019. Peterson betalade då 2.521 kr. Det tycks som om det var en indexreglering av bostadshyran, men det står inget om det i kontraktet.

Det hör till saken att Peterson själv fick stå för underhåll och renoveringar. Hon lade enligt uppgift mycket tid och pengar på att göra i ordning fastigheten. Huset var slitet och omodernt. Peterson målade väggar och fixade bland annat bad/wc, andra våningen, uthuset mm. Det kan med fog sägas att Peterson lyfte ett bortglömt hus till att bli en kulturhistorisk ”pärla”.

När Peterson lämnade Dockmuséet i slutet på 2019 fick hon ingen ersättning från Vänersborgs kommun för det arbete och de kostnader hon lagt ner i huset.

Och sedan stod som sagt Sellbergska tomt i 6 år…

 Daghäll hyr Sellbergska

När Patrique Daghäll började hyra huset renoverade kommunen, enligt uppgift från samhällsbyggnadsförvaltningen, fönster och farstun på baksidan. En ledamot i nämnden sa också att kommunen även bytte ut brädor på åtminstone en väggsida.

Enligt Patrique Daghäll kan några partier på baksidans yttervägg ha fått nya bräder. Partierna blev rödmålade vid Daghälls tillträde. Det har emellertid inte skett några åtgärder på de andra fasaderna. Däremot reste Dagus Bygg ställningar mot sydgaveln i augusti. Sedan avbröts arbetet med ett SMS och ställningarna togs ner. Orsaken var att samhällsbyggnadsnämnden skulle spara. (Det här kan vara ett ämne för ytterligare blogginlägg…)

När det gäller farstukvisten står den ännu ofärdig utan innervägg och isolering. Det snöar in… (Se bild till vänster, från februari i år.)

I ett blogginlägg från 2025 skrev jag (se Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”) att Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit, och fortsatte:

“Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.”

Det är svårt att riktigt få klarhet i vad kommunen faktiskt åtgärdade och hur mycket det kostade. Jag skulle nog med ett ganska stort mått av säkerhet kunna påstå att Daghäll fick hyra ett hus som kommunen under lång tid hade lagt relativt begränsat med pengar på. Men Daghäll skulle ändå få en betydande hyreshöjning…

Fortsättning följer…

===

Blogginlägg om Sellbergska huset: