Arkiv

Archive for the ‘sophantering’ Category

Höstens sista KS (4/12)

3 december, 2019 Lämna en kommentar

Imorgon är det dags för kommunstyrelsens sista sammanträde för år 2019. Denna gång ska 19 ärenden avhandlas, och vem vet, kanske tillkommer ytterligare något i sista stund. Handlingarna består av 490 sidor, nästan 50 sidor mer än Jan Guillous senaste bok “Den andra dödssynden”. Vad jag helst skulle vilja ägna dagen åt överlåter jag åt er bloggläsare att fundera över…

Morgondagens ärendelista ser ut så här:

De flesta av ärendena “stannar hos” kommunstyrelsen (KS), endast 4 ärenden ska vidare till kommunfullmäktige (KF). Det är tre rutinärenden som ska avgöras av fullmäktige den 18 december. “Utöka verksamhetsområde för VA vatten och avlopp vid Timmervik” är inget kontroversiellt, även om man skulle kunna tro det. Det är en fastighetsägare som begär att dennes fastigheter ska ingå i verksamhetsområdet för kommunalt VA. Fastigheterna är belägna i omedelbar anslutning till befintligt verksamhetsområde så det är inga problem. Det är också två delårsrapporter, för Kunskapsförbundet Väst och för Fyrbodals Kommunalförbund, som ska vidare till KF. Det finns vad jag kan se inget särskilt att säga om delårsrapporterna.

Det fjärde och sista ärendet som fullmäktige ska ta ställning till är ett ärende som har dragits i långbänk länge – “Begäran om utökad investeringsbudget för Odenkök Oden 1”. Kanske är just detta ärende inte speciellt gammalt, men själva investeringen i ett nytt kök vid Torpaskolan är det. Allt eftersom tiden går och inget händer blir den planerade och beslutade investeringen allt dyrare – och dessutom tillkommer hela tiden fler krav på det nya köket. Nu ska först samhällsbyggnadsnämndens begäran på 14,7 milj kr i utökad investeringsbudget för 2020 upp i KS och sedan väntar beslut i KF.

De totala kostnaderna för det nya Oden-köket beräknas med denna fördyring komma att uppgå till sammanlagt 79,4 milj kr. Det är oerhört mycket pengar, men trots det lär ärendet inte ha några problem med att godkännas. Man kan väl bara konstatera att det finns pengar i kommunen… Oden-köket ska producera måltider till förskola, skola och äldreomsorg samt specialkoster.

Alla andra ärenden stannar i KS. Inför en del ärenden kommer ledamöterna att få information och denna brukar ta ganska lång tid i anspråk, faktiskt den allra största delen av KS-sammanträdena. Imorgon blir det information om “Samråd gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön”, “Remöblera – återvinning av kommunens möbler via arbetsmarknadsenheten”, “Uppdaterade anvisningar för attestregler” och “Begäran om utökad investeringsbudget för Oden-kök”.

Och en information som väldigt många politiker och tjänstemän länge har väntat på, både med tillförsikt och fruktan – Public Partner ska avrapportera resultatet av den genomlysning av kommunen som företaget genomfört under hösten. Det ska bli spännande… Inga resultat har läckt ut i förväg, i varje fall inte till en vänsterpartist som inte uppehåller sig särskilt ofta i kommunhusets nyrenoverade korridorer.

KS ska besluta om att genomföra samråd av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Vänersborg och Vargön. I sammanfattningen av ärendet står det:

“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. … Nu har ett första samlat utkast tagits fram för samråd.”

FÖP:en är en mer detaljerad strategisk plan än översiktsplanen (ÖP) och utgår från ÖP:s långsiktiga politiska ställningstaganden om kommunens utveckling. FÖP:en, som inte är juridiskt bindande, ska ut på samråd innan den fastställs av kommunfullmäktige. Till planen har även en miljökonsekvensbeskrivning bilagts.

Jag har läst dokumenten väldigt översiktligt (än så länge), liksom en av mina “mailvänner”. Det vi undrar över är t ex varför miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) jämförs med ett ”nollalternativ”. Är det ett alternativ att inte göra något? Bör inte åtgärderna åtminstone jämföras med Grönplanen och Miljöprogrammet 2030? Det talas också om “måttliga negativa konsekvenser på naturmiljö vid exploatering i miljöer med höga värden”. Är det inte en politisk fråga vad som är ”måttligt” eller inte?

Min “mailvän” saknade också kvantitativa data, exempelvis ”x% av orörda områden i Dalbobergen kommer att exploateras”. Och, ”åtgärden kommer att förorsaka x ton CO2-utsläpp”. Hen påpekade också att det inte står något om klimatbelastningen i kapitlet om risker och störningar. Som sagt, jag får läsa noggrannare och se om jag håller med om detta sistnämnda.

Ärendet om kommunens cybersäkerhet ser också intressant ut. Och är och blir det säkert. Men just nu ges bara beskedet att:

“Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med en handlingsplan för att möta de områden som granskningen av cybersäkerhet beskriver.”

Ärendet lär komma tillbaka.

Kommunstyrelsen ska yttra sig över en revidering av kommunens “Renhållningsordning med tillhörande föreskrifter och avfallsplan”.

Syftet med avfallsplanen är att:

“skapa en hållbar avfallshantering [antagligen har ett “och” fallit bort här; min anm] att ge förutsättning för kommunen att arbeta för en cirkulär ekonomi.”

Kommunstyrelseförvaltningen riktar en del kritik mot planen, bland annat att det finns för mycket (onödig) information och att det inte lämpar sig att ha symboler som “mer eller mindre glada gubbar” i planen. Eller ledsna.

Det finns självklart mycket bra i planerna, men jag saknar två saker – två saker som jag tidigare har tagit upp i några bloggar. Det ena uppmärksammades av signaturen “Rune” i en kommentar. (Se “Lite av varje (1): Fotboll, bandy, sopor och måsar”.)

“Rune” skrev:

”Vänersborgs alla turister på stan, gästhamn och campingar (ex.vis Ursands 100.000 gästnätter per år) slänger alla sitt avfall i en enda soppåse som då inkluderar rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.”

Jag ser inget i avfallsplanen som ger förslag på hur detta problem ska åtgärdas. Det enda som står under rubriken “Källsortering i utemiljöer” är:

“Naturvårdsverket ska genomföra en utredning för att tydliggöra de tillståndspliktiga insamlingssystemens ansvar för insamling av förpackningsavfall som uppstår i utemiljöer. I uppdraget ingår att ge förslag på vilka platser förpackningsavfall ska samlas in och hur insamlingen ska utföras. Uppdraget ska redovisas till senast den 1 februari 2019.” [Det står 2019; min anm.]

Vänersborgs kommun tar som det ser ut inga egna alternativ… Det är synd.

Vänersborgs kommun planerar också att köra vidare med tvåfacks sophantering. (Jag skrev om detta redan 2013 under den talande rubriken “Är sophanteringssystemet redan omodernt?”. Sedan utvecklade jag mina tankar i bloggen “Dags att byta sophantering?”, från augusti i år.)

Många kommuner i landet har infört ett sophanteringssystem som kallas FNI, fastighetsnära insamling. Systemet går ut på att hushållen sorterar hushållsavfallet redan hemma i sina sopkärl. (Varje hushåll får två sopkärl och varje kärl är uppdelat i fyra fack.) Systemet har följande fördelar för kommuninvånarna:

  • ”Du sparar tid eftersom du inte behöver ta dig till återvinningsstationen.”
  • ”Du sparar plats inne när du inte behöver ”mellanlagra” tomma förpackningar och tidningar.”
  • ”Du minskar belastningen på miljön i form av minskade transporter.”
  • ”Undersökningar visar att vi återvinner mer med fastighetsnära insamling.”

Hushållen där FNI har införts verkar nöjda. De kan sortera hemma, de behöver inte åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunerna har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunerna behöver inte heller ha så många återvinningsstationer, eftersom avfallet sorteras hemma.

Erfarenheten från de kommuner som har infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Det finns ett kort avsnitt i avfallsplanen om fastighetsnära insamling:

“Enligt en promemoria med förslag på ändringar i ett flertal lagrum ska insamlingen av tidnings- och förpackningsavfall öka genom att insamlingssystemet blir fastighetsnära, så kallad fastighetsnära insamling (FNI). På så sätt ska servicegraden för hantering av förpacknings-/och tidningsavfall närma sig servicegraden för det hushållsavfall som i dagsläget samlas in av kommunerna. Medborgarna ska inte behöva åka till en återvinningsstation (ÅVS) för att lämna sitt tidnings- och förpackningsavfall.
För att uppnå detta ska tillståndspliktiga insamlingssystem upprättas. Kommunen ska endast få samla in detta tidnings- och förpackningsavfall om de har avtal med ett sådant tillståndspliktigt insamlingssystem.
Promemorian har varit på remiss och fått kritik från flera håll. Att vara beroende av ett avtal med den aktör som driver insamlingssystemet kan komma att innebära att kommunerna inte vågar satsa på att bygga ut FNI i dagsläget.”

Vänersborgs kommun tar som det ser ut inga egna alternativ… Det är synd.

KS ska behandla ärendet “Remöblera – återvinning av kommunens möbler via Arbetsmarknadsenheten”. Det handlar om hur kommunen kan arbeta med återvinning av möbler för att spara på miljö och ekonomi. Det ska bli intressant att få reda på mer.

Och så ska Vattenpalatset få sina pengar… Kommunstyrelsen ska fastställa ett preliminärt förlustbidrag för 2020. Förlustbidraget uppgår till 7,726 milj kr. Det kan väl nämnas att utöver dessa pengar har kommunen också ett avtal med Vattenpalatset om att driva en varmvattenbassäng till en beräknad kostnad av 665.000 kr. Den totala kostnaden för Vattenpalatset beräknas alltså bli 8,528 milj kr nästa år. Man kan väl konstatera att det finns pengar i kommunen…

Det var en relativt lång redogörelse för kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Men det är alltså detta som är på gång i årets politiska slutskede. Om du själv vill läsa handlingarna så hittar du dem här – klicka!

Lite av varje (1): Fotboll, bandy, sopor och måsar

10 augusti, 2019 2 kommentarer

Det händer ju lite smått och gott under veckorna. Allt kan man inte blogga om även om vissa saker hade varit värda åtminstone ett omnämnande i en blogg. Det blir ju om inte annat så att en del nyheter ger upphov till en och annan kommentar vid köksbordet. Här tänkte jag råda bot på detta.

Som nyheten att det inte bara är Lilla Paris som är drabbat av fiskmåsplågan. Det har även det ”stora” Paris. Tidningarna rapporterar hur fiskmåsarna har intagit staden. De finns på Notre-Dame, bland falafelbarerna i Maraiskvarteren och på hustaken i Belleville… Det är ”ett helvete” säger ordningsvakten Rodolphe Ghelfi. (Se ”Måsar invaderar Paris: Ett helvete”.)

I England har fiskmåsarna gått ett steg längre. De har påverkats av den engelska pubkulturen. Måsarna härjar på uteserveringarna och dricker öl och vin som blir kvarlämnat i glasen. Brandmannen Virgil Turner säger (se ”Fulla fiskmåsar chockar invånare”):

”När vi kom fram hade den [fiskmåsen; min anm] redan trillat ned från taket och satt och skakade på huvudet och försökte flyga. Den stank av öl och spydde på mig när jag fångat den.”

Och hittar måsarna inga varma korvar, hot dogs, till ölen så tar de ”dogs” som finns tillgängliga – t ex chihuahuor… (Se ”Chihuahuan Gizmo bortrövad av fiskmås”.)

Vi får se hur fiskmåsarna kommer att utvecklas i Nordstan… Vänersborgs miljö och hälsa får säga vad de vill. Fiskmåsar hör inte hemma i tätbebyggda områden. En av grannarna har förresten försökt att skrämma bort måsarna med en fejkad uggla på taket. Om det är ugglans förtjänst vet jag inte, men det har faktiskt varit färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan i sommar än tidigare år.

Signaturen Rune är mycket insatt i politiken i Vänersborg. Enligt Rune gick kommunen före sommaren ut med en upphandling av ytterligare en ny sopbil med två fack – för dryga 2 miljoner. (Se här.) Och stämmer den uppgiften, vilket jag inte betvivlar, så vill nog tjänstemännen i Vänersborgs kommun köra vidare med tvåfacks sophantering i ytterligare 7-10 år… Och halka efter ännu mer i utvecklingen. (Se ”Dags att byta sophantering?”.)

Rune uppmärksammar också andra brister i Vänersborgs sophantering.

”Vänersborgs alla turister på stan, gästhamn och campingar (ex.vis Ursands 100.000 gästnätter per år) slänger alla sitt avfall i en enda soppåse som då inkluderar rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.”

Och är det på detta sätt, så finns det mycket för samhällsbyggnadsförvaltningen att arbeta med… Rune efterlyser också ett agerande från de politiska partierna, t ex i form av motioner i dessa frågor. Ska vi låta miljöpartiet få chansen att bekänna sin miljöfärg, eller ska en röd motion bli nödvändig?

I slutet av juli inkom en skrivelse till Kunskapsförbundet Väst (KFV) från ett antal bandyintressenter. IFK Vänersborgs nye ordförande Bill-Arne Andersson var en av undertecknarna. Skrivelsen avslutades med:

”Vi bandyföreningars högsta önskan, är att Kunskapsförbundet Väst ska ändra sitt beslut och att fortsätta med intagning till Nationella idrottsutbildning för bandy (NIU) även i framtiden.

Utan att lägga någon värdering på bandyutbildningen så kan man väl tycka att det är lite märkligt att IFK som nyligen kostade Vänersborgs kommun ett antal miljoner för bandy-VM och den följande ackordsuppgörelsen (för att förhindra IFK:s konkurs) kommer med en sådan här önskan. Onda tungor påpekar att utan bandy-VM så hade pengar till en bandyutbildning funnits. Och då är alla kostnader för arenan borträknade.

Jag talade igår med några personer på Vänersvallen som är engagerade i fotboll. (Vänersborgs IF vann för övrigt derbyt mot Vänersborgs FK med 3-1.) De var helt på det klara med kommunens särbehandling av IFK. De menade att hade fotbollen fått lika mycket pengar av kommunen som IFK, så hade fotbollsföreningarna i kommunen spelat i helt andra divisioner. Som det är nu tvingas fotbollsföreningar säga nej till ungdomar, därför att det inte ens finns fotbollsplaner för alla.

Det är andra förutsättningar för fotbollen än på den tiden då hela Torpafältet låg öppet för fotbollsspel…

Dags att byta sophantering?

7 augusti, 2019 1 kommentar

Undertecknad bloggande vänsterpartist har tillbringat en del tid i sommar med barnbarnet i det till synes helt fiskmåsfria Värnamo. Fast frånvaron av fiskmåsar beror nog inte på att invånarna i Värnamo har jagat dem, typ skjutit av dem eller så. Det är nog snarare så att fiskmåsarna trivs bättre i Nordstan i Vänersborg… Fast glädjande nog kan jag konstatera att måsarna tycks vara klara med sin ”evolutionära livsuppgift” i regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets för den här säsongen. Den mycket upplyftande upptäckten gjorde jag vid hemkomsten i fredags. Fiskmåsungarna hade lämnat boet och kan nu så att säga stå på egna ben. Eller lyfta på egna vingar… Ut till sina naturliga boplatser – på Vänerns kobbar och skär. Även om Vänersborgs kommun och några måsälskande naturvänner hävdar att det är på hustaken i Nordstan som måsarna har sina naturliga habitat…

I Värnamo har kommunen infört ett nytt sophanteringssystem. Systemet kallas FNI, fastighetsnära insamling. (Systemet kallas också för QuattroSelect.) Det är tydligen frivilligt att ansluta sig, i varje fall än så länge. Men eftersom soptaxan är miljöstyrd, vilket innebär att det billigaste abonnemangsalternativet är det som bäst gynnar miljön (dvs FNI), väljer de flesta kommuninvånarna sannolikt att byta till FNI.

När jag med egna ögon fick se hur sophanteringssystemet och sopkärlen fungerade fick jag lite av en flashback. Det här har jag skrivit om förut tänkte jag… Och visst, det hade jag. Den 19 juli 2013 skrev jag en blogg om sophantering efter att ha sett ett inslag på Västnytt. Alingsås kommun införde nämligen det nya sophanteringssystemet FNI redan då. Det föråldrade system som Alingsås lämnade bakom sig 2013 hade Vänersborgs kommun beslutat att införa bara några månader tidigare. Den 24 april hade kommunfullmäktige fattat beslut om en ny renhållningsordning och sophantering, alltså precis det som Alingsås lämnade och bytte ut. Det fick mig att ge bloggen om Vänersborgs ”nya” sophanteringssystem rubriken ”Är sophanteringssystemet redan omodernt?”… Och svaret på frågan torde vara ganska givet.

Det kan sägas mycket om Vänersborgs kommun, men att vi skulle ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och miljömedvetande kan ingen påstå…

6 år efter att Alingsås införde FNI, och då var ändå andra kommuner som Lund, Perstorp och Helsingborg före, har alltså Värnamo – tillsammans med grannkommunerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd, i ett kommunalförbund – infört FNI.

FNI/QuattroSelect innebär att varje hushåll får 2 kärl på 370 liter styck med bredd 745 mm, höjd 1070 mm och djup 800 mm. Varje kärl är uppdelad i fyra fack, som också kallas fraktioner, två som rymmer 150 liter och två på 30/45 liter. Storleken på de olika fraktionerna kan ändras och anpassas.

Den ena sopkärlet innehåller fack för matavfall, restavfall, tidningar och färgat glas, medan det andra innehåller fack för pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgat glas och metall.

Hushållen sorterar alltså hushållsavfallet redan hemma i sina sopkärl. Systemet har följande fördelar för kommuninvånarna:

  • ”Du sparar tid eftersom du inte behöver ta dig till återvinningsstationen.”
  • ”Du sparar plats inne när du inte behöver ”mellanlagra” tomma förpackningar och tidningar.”
  • ”Du minskar belastningen på miljön i form av minskade transporter.”
  • ”Undersökningar visar att vi återvinner mer med fastighetsnära insamling.”

Hushållen verkar nöjda. De kan sortera hemma, de behöver inte åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer, eftersom avfallet sorteras hemma.

Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Och det är ju ingen tvekan att kraven och antagligen också lagstiftningen kommer att skärpas på det här området. I Miljöbalkens 1 kap 1 § står det redan nu:

”Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

I juni förra året (2018) fattade regeringen t ex ett beslut om att landets kommuner, senast den 1 januari 2021, ska tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat. Enligt avfallsförordningen ska också returpapper och förpackningar sorteras ut ur övrigt hushållsavfall.

Jag tror att Vänersborg snart tvingas att införa ett system som åtminstone liknar FNI – fastighetsnära insamling. Det borde därför vara läge för kommunen att påbörja en process för att byta ut vårt nuvarande sophanteringssystem. Det är synd att vi inte gjorde det redan 2013…

Det är också viktigt att kommunen är öppen för ny teknik och nya lösningar – även om dessa utvecklas av privata fastighetsägare och entreprenörer…

PS. Du kan läsa mer om FNI/QuattroSelect här:

%d bloggare gillar detta: