Arkiv

Archive for the ‘KS 2019’ Category

Kommunstyrelsen 5/6 (2)

6 juni, 2019 1 kommentar

Idag är det Sveriges nationaldag.

Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)

Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…

Igår hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde för våren. Det skrev jag om igår. (Se ”KS 5/6 (1)”.) Jag var lite desillusionerad efter sammanträdet, som så många gånger tidigare. Så känns det idag också.

Det pratas inte politik på mötena. Det är viktiga frågor för vänersborgarna som ska avgöras, men partierna talar bara kortfattat om vad de anser och ibland lämnas ett papper med ett yrkande. Men uppfattningarna bemöts sällan, eller aldrig, och det blir nästan aldrig något samtal eller någon diskussion. Och om inte uppfattningar och argument ventileras eller bryts leder inte utvecklingen framåt. Det sa väl redan de gamla liberalerna på 1800-talet. De uppfattningar som ledamöterna har med sig, de har de med sig också efter mötet. Om de nu har några egna uppfattningar… Det är ju svårt att avgöra eftersom knappt någon säger något som har med politik att göra. Och säger någon något politiskt så är det i regel Benny Augustsson (S) eller Gunnar Lidell (M) – och då tycker alla i respektive partikonstellation så. Det visar sig i de fåtaliga voteringar som genomförs. Och som nästan alltid begärs av sverigedemokrater, vänsterpartister eller medborgarpartister. Som för övrigt ändå vet att de kommer att förlora…

Och när ärendena några veckor senare hamnar på fullmäktiges bord är det likadant där. Kanske lite mer diskussion, ofta initierad av samma oppositionspartier som i kommunstyrelsen. Men det blir ändå samma personer som agerar, och som nöjer sig med att redogöra för det egna partiets ståndpunkt. För inte kan man argumentera med varandra. Då kan ju svagheterna i den egna uppfattningen visa sig… Eller?

Lutz Rininsland (V) skrev i en blogg för några veckor sedan efter fullmäktigedebatten om de nya tomterna vid Mariedalskolan (se ”Egen oförmåga?”):

”Det här var ingen fråga där någon partipiska svingades, ingen fråga där partiideologin kan ha spelat någon större roll. Det var en fråga där de flesta ledamöter följer den enklaste tumregeln som gäller i en fullmäktigeförsamling: Varför söka strid när det inte rör mig, varför avvika från ”riktlinjen” som angavs vid partiets förmöte, varför ta ställning mot det som partigruppens talesperson anför i talarstolen?”

Som jag ser det blir tystnaden från de flesta ledamöter ett sätt att gömma sig undan, att inte ta det ansvar man har som folkvald politiker.

Jag försökte igår, på kommunstyrelsens sammanträde, att få igång en diskussion kring budgeten 2020 (se ”KS 5/6 (1)”). Det blev i stort sett ”platt fall”. Partierna redogjorde inte ens för sina förslag eller argumenterade för dem. De nöjde sig med att säga ungefär, ”ja, ni kan ju själva läsa vad vi tycker i utskicket”.

När jag tog upp en annan viktig fråga, Kunskapsförbundet Västs begäran om extra medel för 2019, så blev det ännu tystare. Jag pratade för döva öron. Så tolkade i varje fall jag tystnaden.

Jag försökte säga att ett beslut att inte bevilja Kunskapsförbundet de extra medlen, ca 6,8 milj kr, var ett sätt att skjuta gymnasie- och vuxenutbildningarna i sank. Det skulle betyda att KFV skulle behöva avskeda ytterligare 70 personer (tjänster). Redan nu har ju KFV sparat, genom att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Det är drygt 9% av förbundets anställda. Och nu då, i och med beslutet att avslå KFV:s begäran, 70 till. Förresten går det inte att spara dessa ”extra” pengar, behörig och tillsvidareanställd personal har uppsägningstider…

Kommunstyrelsens beslut, som ska till fullmäktige i juni för att avgöras, kan bara innebära en sak – och det är att KFV ser över utbildningsutbudet… Det betyder i klartext att Kunskapsförbundet måste lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. (För mer fakta och en utförligare se ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.)

Det var kommunstyrelsens vilja. Jag undrar om ledamöterna nu kommer att känna ett ansvar för att musikstaden Vänersborg blir utan musikundervisning?

I en paus sa en av ledamöterna i kommunstyrelsen, och tillika ledamot i Kunskapsförbundets direktion, att det inte finns några pengar. (Så lät det inte när direktionen hade sammanträde för någon vecka sedan…) Strax innan hade kommunstyrelsen fått reda på att årsprognosen för kommunen är ett överskott på 21 milj kr (för 2019). KFV hade begärt ca 6,8 milj kr av Vänersborg… Visst finns det pengar.

Vänsterpartiet yrkade som enda parti att Kunskapsförbundet skulle få pengarna.

Kommunstyrelsen valde också efter en sluten omröstning ledamöter, och ordförande, till en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Omröstningen berodde på att 5 ledamöter för oppositionen nominerades fastän det bara fanns 4 platser. Det var SD som nominerade den 5:e personen. Vilket de naturligtvis var i sin fulla rätt att göra.

Följande personer valdes till samverkansgruppen: Bo Carlsson (C), ordförande, Benny Augustsson (S), Anna-Karin Sandberg (MP), Anders Wiklund (MP), Piotr Gabrys (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Gunnar Henriksson och James Bucci (V).

Det är kommunfullmäktige som ska godkänna taxehöjningar, men kommunstyrelsen yttrar sig först i frågorna. Självklart utan att någon yttrade sig… Följande taxor kommer att höjas: VA-taxan (brukningsavgiften 10 % och anläggningsavgiften 5 %), avfallstaxan, (renhållningsverket behöver 5 % mer i intäkter), taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt timtaxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.

Området i kvarteret Påfågelögat, nära skogsområdet i Mariedal Östra, är ”outnyttjat”, vilket tydligen är kommunens nya språkbruk för ett grönområde. Detaljplanen medger att avstyckning sker, alltså att två hus kan byggas i området.

Kommunstyrelsen fastställde igår priset för dessa tomter. Utan diskussion eller synpunkter. Själv har jag oerhört svårt att förstå logiken i dessa förtätningar. Det kan ju inte bara handla om att få plats med så många bostäder och hus som möjligt. Det handlar om boendekvalitet också. Dessutom är det ju ett av kommunens mål i Grönplanen att spara på grönområden. Och det som betydligt större städer än Vänersborg sysslar med nu för tiden, det är ju motsatsen – att försöka behålla eller skapa grönområden. Det behövs mer grönområden, människor ska kunna andas…

Kommunstyrelsen skulle även besluta om det ska bedrivas fortsatt verksamhet för projektet Wargön Innovation. Beslutet föregicks av en längre föredragning. Kommunens kostnader för fortsatt verksamhet skulle uppgå till 1,1 milj kr för 2019 och därefter 2,2 milj kr. (Då finns det pengar…)

Det blev en viss diskussion. Det var tack vare att SD motsatte sig en fortsättning av projektet och yrkade på avslag. Dan Åberg (M), som inte är särskilt ”förtjust” i projektet, menade att ett avslag i det här läget var omöjligt. Åberg fick inkomma med en protokollsanteckning. Den har jag dock inte läst.

Det blev votering, och det blir en fortsättning av Wargön Innovation. Det bestämde kommunstyrelsen med röstsiffrorna 13-2.

Och så då det sista ärendet. (Ja, det var heldagssittning med kommunstyrelsen.) Det handlade om detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun.

Det har varit många turer i ärendet och bland annat Länsstyrelsen har haft synpunkter. Det har fortfarande också de boende vad jag förstår, även om jag inte själv har hört några efter de senaste ändringarna i detaljplanen. Morgan Larsson (MBP) hade däremot varit i kontakt med några av de boende. Larsson menade att det behövde göras en konsekvens- och riskanalys av trafiksituationen innan planen kunde fastställas. Han yrkade därför återremiss.

Det blev ingen återremiss. Även denna fråga ska avgöras av fullmäktige den 19 juni. Vi får se om några Skaven- eller Öxneredsbor hör av sig innan dess.

Kommunstyrelsen slutade sitt sammanträde kl 15.37. Nästa sammanträde är inte förrän den 4 september, trots att ordinarie ledamöter får ett fast månadsarvode på 2.717 kr utöver timarvode för sammanträdestiden…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

KS 5/6 (1)

Idag hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde innan sommaren. Jag kan inte påstå att mötena är några uppbyggliga tillställningar. I varje fall inte politiskt. Visst, mycket information om vad som händer i kommunen och i förvaltningarna. Men politik eller politiska diskussioner? Nä…

På sammanträdet informerade kommunens två kommunekologer om arbetet med naturvårdsprogrammet. Vänersborg ska nämligen få ett sådant. Arbetet går till stor del ut på att samla all information som finns i en mängd källor på flera olika ställen till ett dokument. Och dessutom samla in mer fakta genom inventeringar och inrapporteringar från allmänheten om t ex djurarter och naturvärden. Jag vet inte om kommunekologerna känner till att sådana här dokument sällan spelar någon roll i Vänersborg. Här huggs gärna skog ner lite här och där om det finns andra intressen som väger ”tyngre”, typ ekonomiska intressen… Trots det frågade Gunnar Lidell (M) lite ironiskt om det finns några ställen kvar att bygga på i kommunen.

Jag vet inte riktigt hur Lidell tänkte. Skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut är ju t ex till stor del skövlad, vilket också en mindre skogsdunge vid Mariedalskolan ska bli – och, som beslutades vid detta sammanträde, ett ”skogsparti” (kvarteret Påfågelögat) alldeles bredvid det omdiskuterade skogsområdet vid Mariedal Östra. Som för övrigt också ska börja exploateras nästa år. Det beslutade kommunstyrelsen på sammanträdet, trots att de på morgonen möttes av protesterande ”grannar”. Och trots att miljöpartiet yrkade på att exploateringen skulle skjutas fram ett år, vilket Vänsterpartiet för övrigt yrkade bifall till. Sverigedemokraterna ville faktiskt helt stryka framtida exploatering i området. Men Lidell tänkte nog snarare på strandskyddade områden mm i typ Dalsland. Och i det låg det nog en del…

Arbetet med naturvårdsprogrammet finansieras till hälften av statliga pengar och själva dokumentet blir nog väldigt bra, som så många andra planer och dokument i kommunen. Det finns många duktiga tjänstemän, och de kan ju inte hjälpa att politikerna ändå gör som de vill när det kommer till kritan.

Undrar för övrigt om fiskmåsarna i Nordstan hör till de djurarter som ska rödlistas och skyddas i det kommande naturvårdsprogrammet…

Maria Engström-Weber, VD/turistchef i Visit Trollhättan-Vänersborg, redogjorde för turistbolagets verksamhet. Och visst blev man lite imponerad över den marknadsföring som bolaget bedriver. Visit har t ex deltagit i många kampanjer, mässor och TV-program, bland annat i italiensk och tysk TV. Det återstår att se om det ger resultat och att många turister hittar vägarna till Vänersborg. Vi hoppas det.

Det var också information kring mål- och resursplan 2020-2022, dvs budget 2020.

Det var en mängd information och fakta som presenterades, som vanligt. Det handlade bland annat om resultat, soliditet, kassalikviditet, investeringar, skatteunderlag och nämndernas kommande ”ekonomiska situation”.

Det är min bestämda uppfattning att hela budgetdiskussionen, om det överhuvudtaget blir en diskussion (vilket det faktiskt inte blev), har en tendens att bli alltmer av en teknisk-ekonomisk fråga än en politisk. Och då blir det automatiskt mindre diskussioner om målsättningar, prioriteringar, ideologier och vilket Vänersborg vi vill ha och skapa. Och mer kring tekniska begrepp som tycks vara objektiva och vetenskapliga och som inte kan ifrågasättas. Då är vi på ekonomernas spelplan och där vill i varje fall inte jag som politiker hamna. Och jag undrar vad enskilda socialdemokrater innerst inne tänker. Det är väl åtminstone några som minns Palmes ord (se här; läs gärna hela talet):

”Politik – kamrater – det är att vilja något.”

Jag var tvungen att fråga de två stora blocken, S+C+MP och M+L+KD, hur de kan lägga budgetförslag som uppenbart är så orealistiska. De pengar som framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, men också kultur- och fritidsnämnden, och kanske också samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, blir tilldelade i deras budgetförslag för nästa år kommer inte att räcka. Det vet vi ju. Det är totalt otänkbart att genomföra alla de nedskärningar som en budgetföljsamhet skulle kräva.

Och kräver kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att nedskärningar ändå ska genomföras så borde de ansvariga politikerna åtminstone ta sitt ansvar och peka ut vad nämnderna ska spara på i verksamheterna eller helt enkelt ta bort.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ”svarade” att det vore konstigt om kommunstyrelsen ska bestämma över nämndernas verksamhet. En ganska förutsägbar undanflykt… Augustsson menade också att det först krävs besparingar och sedan en genomlysning av kommunens verksamheter. Och skatter kan man ju inte bara höja och höja.

Jag förstod nog inte logiken. Är det inte mer logiskt att genomföra en genomlysning av kommunens verksamheter först och sedan eventuella besparingar… Vilket jag framförde. Jag nämnde inget om skatten, men när höjdes några skatter i Vänersborg eller i Sverige senast…?

Dan Åberg (M) upplyste församlingen om att skatteintäkterna i Vänersborg ökade med 82 milj kr nästa år. Det var nog ett argument mot en skattehöjning tror jag. Dan Nyberg (S) menade att kommunstyrelsen och fullmäktige har ansvar för konsekvenserna av budgeten. Jasså? Och…?

Augustsson upplyste också om att S+C+MP vill att det ska tillskjutas pengar så att verksamheten vid Fisketorget kan få vara kvar. Det tog också Vänsterpartiet upp i sitt förslag. (Aktivitetshuset Fisketorget är en verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten dit man är välkommen om man har någon form av psykisk ohälsa.) S+C+MP vill också flytta investeringspengarna till kretsloppsparken från 2022 till 2020.

Nämndernas delårsrapporter för i år avhandlades också. Nämndernas sammanlagda prognos för året är ett underskott på 43 milj kr. Och så tror betongpartierna att nämnderna kan hålla budget 2020 utan tillskott av pengar… Trots nämndernas underskott så är prognosen att kommunen ska göra ett överskott på 21 miljoner (2019).

Det avhandlades fler ärenden på dagens sammanträde, bland annat fick Kunskapsförbundet avslag på sin begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott. Men det får jag utveckla imorgon.

Kategorier:Budget 2020, KS 2019

Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?

4 juni, 2019 1 kommentar

Tisdagen den 21 maj hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var ett tag sedan, men det är fortfarande aktuellt. Imorgon onsdag ska nämligen kommunstyrelsen i Vänersborg behandla en ansökan från KFV om:

”ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019”

De ledande partierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, anser att Kunskapsförbundets begäran om pengar ska avslås. Och så kommer det också att bli, och det även i Trollhättan.

Varför det står ”ytterligare ekonomiskt tillskott” vet jag inte. Såvitt jag förstår så har inte KFV fått några tillskott tidigare, förbundet har typ fått sina pengar – ordet ”ytterligare” känns nästan lite tendentiöst.

Kunskapsförbundet står inför en ekonomisk kris. Det ska sparas – och det ordentligt. Det skrev jag om i en tidigare blogg. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Där beskrev jag också orsakerna till förbundets prognosticerade underskott.

Medlemskommunerna räknar antalet 16-18-åringar. För varje elev i dessa tre årskullar förs 52.000 kronor per läsår (blir nästa år höjt till 55.000 kr per elev) över till Kunskapsförbundet. Förbundet kan inte använda hela beloppet för undervisning av elever som går i förbundets gymnasieskolor. Först måste nämligen fakturor betalas som kommer in från andra kommuner och från alla frigymnasier, där det finns elever från Trollhättan och Vänersborg. Och allt fler gymnasieelever väljer att studera i andra kommuner eller på friskolor. (Just nu är det 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever.) Många elever väljer t ex att studera på ett naturbruksprogram. (I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps.) Programmen drivs av fristående aktörer. En elev på ett naturbruksprogram kostar 200.000 kr, medan KFV alltså får 52.000 kr per elev. KFV förlorar stora pengar på alla de elever som väljer friskolor. Vi pratar faktiskt miljoner…

Resurstilldelningsmodellen (52.000 kr per ytterligare elev) har också en urholkande effekt. Den täcker inte hela kostnaden för tillkommande elever. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV – om det t ex innebär nya klasser och grupperingar.

Det studerar färre elever på SFI etablering och minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. Och med minskningen försvinner stora statsbidrag. Samtidigt finns många nyanlända kvar i utbildning inom förbundet. De går ofta från SFI till den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att KFV har så att säga samma antal elever men mindre pengar.

Kunskapsförbundet har ett uppdragsavtal med Trollhättan och Vänersborg som bereder plats för 332 elever i den grundläggande vuxenutbildningen. Prognosen för hösten är att det skulle behövas 503 platser. KFV saknar dock medel för att utöka elevplatserna. (Trots att utbildningen är rättighetsbaserad.) Det blir ett stopp för antagningen och SFI-eleverna får vänta. Det blir därför ett uppehåll i utbildningen för många, något som i värsta fall kan leda till att studierna inte återupptas. De elever som nekas plats på utbildningen får inte heller något statligt studiestöd (studiebidrag och studielån). Det blir med all sannolikhet istället ett ökat tryck på kommunernas försörjningsstöd… Och de kostnaderna blir antagligen bra mycket högre än vad det hade kostat Trollhättan och Vänersborg att ge KFV ett extra tillskott. (Är det någon som ser Trollhättans och Vänersborgs logik? Inte? Finns den?)

Kunskapsförbundet har totalt 742 heltidstjänster. Nu i juni slutar 22 tillsvidareanställda, de ersätts inte. 49 personer som har visstidstjänster ersätts inte. (Det är personal som KFV egentligen behöver.) Det betyder att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Antalet anställda minskar alltså med drygt 9% under 2019.

9%…

Säg någon nämnd och förvaltning i Trollhättan eller Vänersborg som minskar personalstyrkan med 9%…

Kunskapsförbundet kan på detta sätt spara 15 milj kr redan i höst, år 2019. Och ändå blir det bara halvårseffekt på besparingarna. Om KFV går in i 2020 med denna tajta organisation så skulle besparingarna få helårseffekt, dvs KFV skulle utan att ”göra något mer” spara 30 milj kr år 2020.

Men se, så tänker inte kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan…

Det återstår ju fortfarande ett underskott på drygt 17,5 milj kr år 2019. Även när Kunskapsförbundet sparar och drar ner på personalen. KFV har begärt dessa pengar av Trollhättan och Vänersborg – för Vänersborgs del handlar det om ca 6,8 milj kr.

Morgondagens kommunstyrelse föreslås besluta att:

”Kommunfullmäktige avslår direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019.”

Kunskapsförbundet minskar antalet anställda med 9% i höst och ”betongpartierna” tycker att det inte räcker:

”Kunskapsförbundet har att vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut.”

Kunskapsförbundet beordras alltså spara ytterligare 17,5 milj kr. Det motsvarar 70 tjänster till. Det är omöjligt. För nu handlar det om att avskeda tillsvidareanställda – och de har uppsägningstider…

Vad sysslar kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan med? Hur tänker de?

Förstår de?

En besparing på 15 milj kr, den ”första besparingen”, får konsekvenser för undervisningskvaliteten. Den innebär att lärartätheten kommer att sjunka, eller mer rakt på sak, slå nytt bottenrekord. Den sjunker i höst från 8,3 till 7,9 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 9,0 och i Uddevalla 9,4. Den lägre lärartätheten i KFV har tidigare till viss del kompenserats av andra personalgrupper, som elevhälsa, bibliotek, ledning, måltid, lokalvård, förbundskontor osv. Men nu ska även dessa yrkesgrupper minskas.

Är det någon som tror att förutsättningarna för Kunskapsförbundet att stärka sina aktier i konkurrensen på den fria utbildningsmarknaden kommer att öka?

Hur många fler elever från Trollhättan och Vänersborg kommer inte att söka sig till Uddevalla, Göteborg eller frigymnasier de närmaste åren…?

Och så vill kommunledningarna att KFV ska spara ytterligare 17,5 milj kr

Jag skulle vilja påstå att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg håller på att montera ner Kunskapsförbundet. (Och då säger kanske någon i moderaterna eller medborgarpartiet att det är väl bra. Men. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningarna kommer fortfarande att vara kvar. Och kostnaderna kommer att öka ännu mer för kommunerna när de inte kan utnyttja stordriftsfördelarna.)

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson, socialdemokrat från Trollhättan, har redan fattat ett ordförandebeslut (”härtill är jag nödd och tvungen”) – att förbundsdirektören får i uppdrag att:

”upprätta konkreta sparförslag för beslut på kommande direktion 2019-06-25.”

Det finns ett sätt för Kunskapsförbundet Väst att spara på sikt, och det är att börja nedmonteringen… Det är att se över utbildningsutbudet… Det betyder att lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. Då sparar KFV, men i och för sig ”bara” 10 miljoner…

Hörde ni alla vänersborgare? En musikstad utan musikutbildning…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Om KS 8 maj

Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sitt sammanträde, från kl 08.30 till kl 15.55. Naturligtvis med sedvanliga avbrott för fika och lunch.

Sammanträdet började med ett sekretessärende, vilket vad jag förstår inte är särskilt vanligt. När ärendet senare ska upp till kommunfullmäktige så ska det tydligen också vara sekretess. Vilket är ännu ovanligare. Det har åtminstone aldrig jag varit med om. Det betyder att alla åhörare då får lämna sammanträdesrummet. Först när ärendet är beslutat och protokollet justerat så blir ärendet offentligt. Därför kan inte heller jag skriva om det. Men det handlar i varje fall inte om ledningsnätet för VA eller pumpstationernas placering i södra Dalsland… (Se ”Offentlighet och sekretess i Vänersborg”.)

Det var två gruppdiskussioner på sammanträdet. Den ena handlade om kommunens inriktningsmål. I min grupp var det bra och intressanta diskussioner. Det blev politik, och det diskuterades vad som var viktigt att satsa på i kommunen. Skola och utbildning kom upp, liksom företagsklimatet. Vad som sedan blir resultatet i form av inriktningsmål och hur dessa ska föra Vänersborg framåt är dock en helt annan fråga. Särskilt i dessa tider av ekonomiska besparingar… (När det gäller inriktningsmål mm har jag framfört mina synpunkter tidigare. Se ”KS (8/5): Många sidor, mål och Holmen”.)

Även den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön diskuterades i smågrupper. Även här var det ”högt till tak” och diskussionerna var både intressanta och meningsfulla. Det var framför allt hur ledamöterna såg på ”Brättelänken” (väg från Öxnered till Onsjö), GC-bro över Vassbotten, byggnation på Viksängen i Vargön och småbåtshamn i Nordkroken. Det handlade om dessa ”idéer” skulle placeras in i översiktsplanen eller inte, om det blir verklighet är en helt annan sak. Det tycktes senare som om kommunstyrelsen var helt överens om en av ”idéerna”, Brättelänken. Den blir förhoppningsvis av inom en inte alltför avlägsen framtid.

Ungefär kl 15.15 var det dags för beslutsomgången. Tiden mellan sekretessärendet, gruppdiskussionerna och besluten ägnades åt information…

Det är otroligt mycket information under kommunstyrelsens sammanträden. Det handlar sällan om information kring eftermiddagens beslutsärenden, utan om det som ska beslutas nästa sammanträde. Och som i de allra flesta fall ska vidare för beslut till kommunfullmäktige senare.

Och det här ger mig ”problem”…

Det är kommunfullmäktige som ska fatta besluten, men det är bara kommunstyrelsens ledamöter som får informationen… De andra kan i och för sig läsa i handlingarna, men det är skillnad på att ha handlingar och även få möjlighet att lyssna på muntlig information, med bilder och tillfälle att ställa frågor. Jag antar att det är tänkt att ledamöterna i KS ska redogöra för informationen till sina partikollegor i fullmäktige, men hur ska man kunna klara det? Hur ska man kunna referera och gå igenom 4 timmars intensiv information till andra? Det är ju också så att i en del av ärendena har man själv ingen förförståelse och/eller intresse av – medan någon annan partikamrat är mycket intresserad av ärendet.

Det borde vara så att alla ledamöter i kommunfullmäktige borde få informationen direkt av experterna/tjänstemännen. De föredrar ju ändå ärendena inför KS, varför inte inför en större publik, dvs kommunfullmäktige? Kanske skulle fullmäktige mötas ytterligare en gång i månaden för att få information om kommande ärenden? Då skulle kommunstyrelsen kunna ägna sig åt att dels fatta de beslut som inte ska gå vidare till kommunfullmäktige och dels prata och diskutera politik. Och framtid.

Jag sätter alltså frågetecken kring kommunstyrelsens nuvarande ”funktion” och arbetsformer. Det är en förmån att få ta del av alla föredragningar och all information, men varför ska bara jag och de andra i kommunstyrelsen få den?

Igår fick kommunstyrelsens ledamöter information om den personalekonomiska redovisningen (se ”KS (8/5): Personalekonomisk redovisning”), om förskole- och skolplanen (se ”Akut lokalbrist!”), socialt företagande, kommunens svar på regeringens Kostnadsutjämningsutredning, den fördjupade översiktsplanen (innan gruppdiskussionerna) och vad som är på gång i kommunstyrelseförvaltningen.

Det fattades också några beslut. De brukar gå tämligen snabbt. Igår blev det diskussioner och oenighet kring tre ärenden.

Det första ärendet var ”Upphandling – genomlysning av kommunens verksamheter”. (Se ”KS (8/5): Genomlysning, miljö, kök o varmbassäng”.)

Morgan Larsson (MBP) yrkade avslag. Han tyckte att genomlysningen var för dyr (450.000 kr) och att den kunde göras av kommunens egna tjänstemän. Larsson hade också synpunkter på ärendegången, dvs kommunstyrelsen var bakbunden eftersom Public Partner redan hade fått uppdraget. Det sistnämnda instämde även Henrik Harlitz (M) i, som också tyckte att arbetet med genomlysningen krockade med semestertider och därför hade för lite tid till förfogande. Sverigedemokraterna yrkade avslag.

Gunnar Lidell (M) lade ett tilläggsförslag, som gick ut på att utsträcka tiden för redovisningen av genomlysningen till den 1 november, dock utan att det fick kosta mer. Detta blev också kommunstyrelsens beslut.

Kommunstyrelsen skulle även besluta om att tillsätta en ”Styrgrupp för strategisk samhällsplanering”. Motiveringen var:

”Kommunstyrelsen är enligt sitt reglemente ansvarig för att leda och samordna frågor inom strategisk samhällsplanering. Genom att inrätta en styrgrupp för detta arbete förväntas möjligheterna öka för kommunstyrelsen att uppfylla sitt uppdrag att leda och samordna på området. Det formella beslutsfattandet sker inte genom styrgruppen utan i enlighet med kommunstyrelsens samt nämndernas reglementen och delegeringsordningar.”

Gunnar Lidell (M) yrkade avslag. Han menade att KS ordförande redan nu kunde kalla in till sådana här möten, två gånger i veckan om så krävdes. Sedan var det ju ändå kommunstyrelsen som skulle besluta och då kunde det ju lika gärna avsättas tid för sådana här diskussioner på KS sammanträden.

Det blev votering. Ordförande Benny Augustssons förslag vann med röstsiffrorna 7-6. Marianne Ramm (V) röstade på Augustssons förslag och James Bucci (V) på Lidells. Sverigedemokraterna avstod från att rösta. Och Gunnar Lidell lämnade in en skriftlig reservation.

Den tredje ”oenigheten” inträffade i ärendet ”Inrättande av samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö samt antagande av regler”. Och återigen var det Gunnar Lidell (M) som hade en annan uppfattning.

Så här beskrivs bakgrunden till ärendet i underlaget:

”Vänersborgs kommun har sedan 1990-talet arbetat med Agenda 21, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Arbetet med Agenda 21 har letts av en politisk styrgrupp bestående av ett av kommunalråden samt presidierna i miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens miljöstrateg (vid tidigare utvecklingskontoret) har varit ansvarig tjänsteperson för styrgruppen. Agenda 21-gruppen har själva initierat en översyn av organiseringen genom ett uppdrag till miljöstrategen då det har framkommit ett behov att se över om Agenda 21 ska vara plattformen för arbetet med hållbar utveckling och miljö.”

Samverkansgruppens viktigaste uppdrag skulle vara att fungera som remissinstans och bereda beslut.

Lidell argumenterade på i stort sett liknande sätt som i det föregående ärendet. Han skriver i sin reservation (som jag efter förfrågan fick ta del av trots att protokollet inte är justerat):

”i regelverket framgår att det inte ska vara någon direkt beslutsgrupp … Det vore enligt min uppfattning bättre att KS ordförande/presidie vid behov kallar samman lämpliga grupperingar för de områden/uppdrag som skall diskuteras, efter dessa möten kan man sedan formalisera och bereda förslag som först diskuteras i KS och eller aktuella nämnder, för att sedan beslutas. Kommunstyrelsen är ändå ansvarig för ledning, styrning och samordning mellan nämnder och förvaltningar, och borde kunna avsätta tid för diskussioner i en kommun med utvecklingspotential. På det viset ger man också det viktiga arbetet med hållbar utveckling och miljö den stabila plattform som behövs för ta driva frågorna framåt.”

Voteringen, det blev en sådan, slutade 10-5 för ordförande Benny Augustssons förslag, dvs att tillsätta en samverkansgrupp. Valen till denna ska för övrigt göras den 5 juni.

Det ligger trots allt en del i vad Gunnar Lidell skriver tycker jag. Om kommunstyrelsens arbetsformer och funktion förändrades så skulle sådana här frågor (t ex strategisk samhällsplanering och hållbar utveckling och miljö) kunna få betydligt mer tid i kommunstyrelsen. Det är sådana här diskussioner om politik och Vänersborgs framtid som jag efterlyser i KS. För övrigt tankar som i allt väsentligt stämmer överens med dem som min partikollega Lutz Rininsland har framfört och som han har motionerat om. (Se motionen ”Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”.)

Kategorier:KS 2019

KS (8/5): Personalekonomisk redovisning

”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. Medarbetarna i kommunen gör dagligen insatser för att möta invånarnas behov på olika sätt. Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”

Så inleder Kenneth Borgmalm (S), ordförande i PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) och Anna Johannesson, personalchef, den Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2018.

Det är viktiga ord, frågan är om Vänersborgs kommun lever upp till dem.

Den personalekonomiska redovisningen (”PEK:en”) innehåller massor av fakta och information om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Det kan vara läge att återge några fakta.

Vänersborgs kommun hade den 1 november (2018) 3.679 anställda. Det var en ökning med 80 personer jämfört med föregående år. De flesta anställdes inom barn- och utbildningsförvaltningen. 79% av de anställda i kommunen var kvinnor och 86 % var tillsvidareanställda. Medelåldern för kommunens månadsanställda (dvs både tillsvidare- och visstidsanställda) var 44 år, men hela 41% var över 50 år. Det slutade 382 personer i kommunen förra året. 264 av dessa (69 %) slutade på egen begäran och 73 personer (19 %) gick i pension.

De som slutar har möjlighet att fylla i en avgångsenkät om orsakerna till varför de slutar. Den främsta anledningen som kunnat få personerna att vilja fortsätta att arbeta i kommunen var:

”högre lön, bättre ledarskap och lägre arbetsbelastning.”

De gav också råden till kommunen som arbetsgivare att:

”vara rädd om personalen, att arbetsgivaren skulle vara mer lyhörd för personalens kunskap samt att satsa på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.”

Kommunen utnyttjade tjänster från bemanningsföretag och andra aktörer för 5,2 milj kr. Det var framför allt socialförvaltningen som stod för denna kostnad (sjuksköterskor), 4,9 milj.

Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på personalens trivsel och arbetsförhållanden. Under 2018 ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda med 0,6 procentenheter. ”Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid” uppgick till 8,5%. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 0,4 procentenheter till 9,2% och männens ökade med 0,7 procentenheter till 5,8%.

”Vänersborgs kommun ligger över medelvärdet för sjukfrånvaron i samtliga nyckeltal; den totala procentuella sjukfrånvaron, sjukfrånvaro för respektive män och kvinnor, långtidssjukfrånvaron, sjukfrånvaron i alla åldersgrupper.”

Det är faktiskt så, tyvärr, att av de kommuner i landet som har liknande invånarantal (30.000-50.000 personer) så har Vänersborg den 3:e högsta sjukfrånvaron…

Löner är alltid intressant. Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (1 nov) 30.103 kr. Kvinnornas medellön var 30.021 kr och männens 30.473 kr. (Många kvinnor arbetar i yrken där löneläget, generellt sett, är lägre.) Medellönen i kommunen ökade med 1.024 kr jämfört med 2017.

Kommunen är medveten om sjukfrånvaron, avgångarna mm och försöker arbeta hälsofrämjande. Arbetet utgår då från:

”det friska och [arbetet] syftar till att stärka individen, gruppen och organisationen. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv kommunal verksamhet.”

Kommunen, dess personalspecialister, chefer och andra, gör säkert ett bra jobb och så gott de kan. Det finns flera sidor i redovisningen om hälsoarbetet, personalutveckling, ledarskapet, det systematiska kvalitetsarbetet, delaktighet, kommunikation, kompetensutveckling och möjligheterna till byte av arbetsuppgifter osv.

Men jag kan inte låta bli att tänka att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Vem minns inte hur ”teambuilding” kom på modet i kölvattnet av individuella löner…

Vänersborg, liksom många andra kommuner, står inför en utmaning, både i nutid och framtid, att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. De äldre respektive de yngre i samhället kommer att öka drastiskt vilket leder till stort behov av mer personal inom framför allt skola och omsorg. Samtidigt ökar andelen personer i arbetsför ålder i betydligt lägre takt. Konkurrensen om rätt kompetens kommer därför att hårdna ytterligare mellan arbetsgivarna.

Det finns det något som kallas arbetsgivarindex (AVI). Indexet visar hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare – arbetsvillkoren i organisationen beskrivs nämligen ur ett medarbetarperspektiv utifrån 9 nyckeltal. Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har tagit fram dessa.

Vänersborgs kommun hade 90 av 180 möjliga poäng. Det var 8 poäng lägre än förra året, då det också hade sjunkit.

Kommunen hade en lägre (=sämre) poäng än förra året när det gäller sjukfrånvaron, både korttids- och långtidssjukfrånvaron, och avgångar, dvs hur många av de anställda som slutar. Kommunen hade blivit bättre på ”lika karriärmöjligheter”. Det betyder att andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen anställda kvinnor hade ökat. Poängutvecklingen på de andra nyckeltalen var i stort sett oförändrade.

Den personalekonomiska redovisningen gör också nedslag i de olika nämnderna, bland annat barn- och utbildningsnämnden, men det får jag ägna tid åt lite senare.

Jag började bloggen med ett citat:

”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. … Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”

Har Vänersborg lyckats med en ”god personalpolitik”? Lever kommunen upp till målsättningarna?

Jag tror att de som arbetar med personalen gör ett bra jobb. Frågan är om de lyckas eller om de ens har en chans att lyckas. De yttre omständigheterna, som politikerna är ansvariga för, med löner, personaltäthet, arbetsvillkor och kompetensutveckling sätter nog alltför snäva ramar för en god personalpolitik.

Arbetet med den goda personalpolitiken blir nog ofta lite som att släcka bränder – istället för att ta tag i grundproblemen…

Kategorier:KS 2019, personal

KS (8/5): Genomlysning, miljö, kök o varmbassäng

Det går sakta men säkert framåt i läsningen av handlingarna till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det är om jag ska vara ärlig inte bara mängden sidor som är jobbigt, utan också att flera ärenden är ”nåt såpass” tråkiga…

Igår skrev jag om några enstaka ärenden (se ”Många sidor, mål och Holmen”), idag blir det några till. Det finns faktiskt ett som har en viss anknytning till den måldiskussion som kommunstyrelsen ska ha och som jag skrev lite om tidigare. Det är att konsultföretaget Public Partner AB har fått uppdraget att genomlysa kommunens verksamhet.

Public Partner ska helt enkelt se hur kommunen fungerar. Public Partner skriver i sitt anbudssvar:

”I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organiseras sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

När jag läser vidare i anbudssvaret blir jag dock lite konfunderad. Det tycks som om helhetsperspektivet tonas ner och siktet blir trängre. Som resultat av genomlysningen förväntas:

”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”

Det ligger väl förvisso en poäng i att kolla om varje verksamhetsområde fungerar optimalt, typ att alla anställda gör rätt saker, har tillräckligt med arbetsuppgifter och att de chefsfunktioner som finns är motiverade och nödvändiga… Men jag antar att det är genom samarbete och samordning mellan verksamhetsområden som effektiviseringsvinster kan göras. Men framför allt genom – prioriteringar…

Och prioriteringar av kommunens resurser kan inte vara annat än politikernas uppgift. Det får inte vara så, vilket jag dock tycker att det har blivit efter att fullmäktige tog beslutet om genomlysningen, att dessa diskussioner kring prioriteringar har upphört i väntan på Public Partners arbete. Det ska för övrigt bli intressant att se om konsulterna kommer med förslag som leder bort från mål- och resultatstyrningen och mot en mer tillitsbaserad styrning. En sådan förändring skulle kanske hämta hem en del pengar från byråkrater, konsulter och administratörer och föra över till de medarbetare som möter medborgarna ”på golvet”…

Vi får se vad genomlysningen leder fram till. Public Partner har tidigare gjort en genomlysning av IT-verksamheten i kommunen. (Se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Då gjorde företaget ett omsorgsfullt arbete och var dessutom mycket rakt och tufft i sin kritik. Vi hoppas att det blir en lika gedigen genomlysning denna gång. På onsdag ska kommunstyrelsen besluta att 450.000 kr avsätts till konsulternas arbete.

Och några helt andra saker…

Det verkar som om det börjar ”röra på sig” kring den nya sessionssalen. Och den som rör på sig är tydligen Västra Götalandsregionen:

”…regionen avser att, genom nybyggnation, etablera ett nytt regionens hus med tillhörande sessionssal. Avsikten är att sessionssalen ska samutnyttjas mellan regionen och kommunen.”

Så står det i underlaget till kommunstyrelsen. Det låter som om regionen ska stå för hela byggnotan, och det kan man ju drömma om. Jag vet inte hur det är tänkt, men så väl är det nog inte.

Kommunstyrelsen ska i detta läge bara ge kommundirektören i uppdrag att samverka med regionen kring ett ”regionens hus”.

På onsdag ska kommunstyrelsen besluta om att inrätta en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Det är styrgruppen för Agenda 21 som så att säga ska organiseras om. Förslaget är att gruppen ska bildas av 4 från de styrande partierna och 4 från ”oppositionen”. Jag vet inte om det ger upphov till debatt bland ledamöterna – de styrande har ju bara 20 mandat i kommunfullmäktige medan ”oppositionen” har 31. Det torde hur som helst vara en plats vikt för någon i Vänsterpartiet.

Samhällsbyggnadsnämnden begär tilläggsanslag för de kostnadsökningar som Framtida kök medför. Framtida kök innebär en helt ny organisation kring matproduktionen i kommunen, som redan har satt igång. Det görs stora investeringar i köken. Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

”Då kostenhetens verksamhet är intäktsfinansierad bör tillskott ges till köpande nämnder för att finansiera de ökade kostnaderna.”

Förslaget är att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran:

”de eventuella fördyringar som Framtidens kök medför ska samhällsbyggnadsnämnden finansiera inom oförändrad prisnivå.”

Vi får se hur det går. Samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar. Själv kan jag tycka att sådana här stora investeringar skulle, om möjligt (såvida inte arbetsmiljö- eller andra skäl har varit tvingande), ha lagts på is för länge sedan – tills kommunen hade ordnat t ex förskolor, grundskolor och gymnasieutbildningar till alla… Kommunen borde kanske ha planerat och prioriterat bättre… Men det går ju inte att ändra på nu.

Däremot får samhällsbyggnadsnämnden, så är i varje fall förslaget till fullmäktige, 755.000 kr i utökad exploateringsbudget 2019. Det är tre nya småhustomter vid Mariedalskolan som ska ”ordnas”. Kommunstyrelsens generositet kan bero på att det förväntas bli ett överskott vid försäljningen av dessa tomter på inte mindre än 710.000 kr…

Kommunstyrelsen är välvilligt inställd till barn- och utbildningsnämnden. Under 2017 användes inte 600.000 kr av nämndens investeringsbudget. Det berodde på att vissa investeringar blev försenade. Nu undrar BUN om den inte kan få dessa pengar i år i stället, behoven kvarstår nämligen. Kommunstyrelsens tycker, enligt förslaget, att det är ok.

Och till sist i denna blogg, men dock inte på onsdagens sammanträde – där finns det många ärenden kvar.

I början på 2016 tecknade kommunen avtal med Vattenpalatset Vänerparken AB för att ta över driften av varmbassängen, dvs den som finns i anslutning till bolagets badanläggning. Syftet med avtalet var att:

”fortsatt kunna erbjuda varmbad till kommuninvånarna, utifrån att Västragötalandsregionen beslutat avveckla verksamheten.”

Vattenpalatset vill revidera avtalet med kommunen. De 350.000 kr som Vattenpalatset får i ersättning från kommunen räcker inte. Varmbassängen är dyrare…

Kommunstyrelsen vill inte ge några extra pengar till Vattenpalatset, men lovar att titta i plånboken till nästa år. Kanske är det något för Public Partners konsulter att titta på också…

Nu är det framför allt en del årsredovisningar kvar att läsa från diverse kommunalförbund och kommunala aktiebolag… Jaaaa…

PS. Fick för övrigt några intressanta kommentarer på gårdagens blogg om kommunens styrning – klicka här.

Kategorier:KS 2019, styrning

KS (8/5): Många sidor, mål och Holmen

4 maj, 2019 2 kommentarer

På sen torsdag eftermiddag så kom då handlingarna till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. De var på 643 sidor. Det är 128 sidor varje dag fram till sammanträdet. Det handlar om personalekonomisk redovisning, pensionsregler för förtroendevalda, flera årsredovisningar, som NÄRF, Vattenpalatset Vänerparken AB och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, och andra mer eller måhända mindre intressanta ärenden…

Det är alltså tänkt att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen ska läsa dessa omfattande handlingar, och förstå dem, fram till på onsdag. Ärligt talat, det är knappast möjligt. De flesta arbetar faktiskt tre av dagarna, och på helgen finns det ofta åtminstone några andra saker som man ska hinna med.

Man kan undra var demokratin finns om politikerna inte hinner läsa och sätta sig in i alla handlingar. Min åsikt är att den politiska makten tenderar att hamna hos de personer som arbetar med politiska frågor på heltid – de tre heltidsanställda kommunalråden. Och framför allt – tjänstemännen. Det vill säga de anställda som bereder alla ärenden och skriver förslag till beslut. Fritidspolitikernas ”makt” urholkas.

Problemet är inte nytt. Lutz Rininsland, vänsterpartist och tidigare ledamot av kommunstyrelsen, lämnade en motion i september förra året:

”Motion om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”.

Rininsland ville ha en annan ordning som gav fritidspolitikerna mer tid och därmed större möjligheter att sätta sig in i ärendena. Det verkar emellertid inte hända särskilt mycket. Det sägs att motionen ska bli behandlad av kommunfullmäktige under våren. (Se Rininslands blogg ”Åter till vardagen”.)

Jag har hunnit bläddra igenom några sidor i handlingarna inför sammanträdet.

Ärende 8 heter ”Vänersborg kommuns inriktningsmål 2021”. Ett gammalt bekant ärende… Kommunstyrelsen ska alltså vara med i diskussionen (så klart) om vilka mål som kommunen ska ha för sin verksamhet. Det är fullmäktige som sedan ska fastslå målen.

Målprocessen kan ibland innebära en del intressanta diskussioner, faktiskt. Men så ska mål fastställas och då blir det diskussioner om ordval, begrepp och formuleringar. Och när allt, förhoppningsvis så småningom blir klart och alla är överens, så spikar kommunfullmäktige en lista med mål. Som ingen vänersborgare och absolut ingen i verksamheten har nytta av…

Låt mig ta några exempel.

Det första inriktningsmålet föreslås lyda:

”Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”

Det låter väl fint… Men, skulle det bli någon skillnad i Vänersborg, rent konkret, om det inte fanns något sådant här mål? Skulle någon vänersborgare märka någon skillnad? Någon anställd? Skulle politiken se annorlunda ut?

Fast lite intressant skulle ett sådant här mål kunna vara för då kunde kan få reda på hur moderater, sverigedemokrater och de andra partierna tänker sig att kommunen ska arbeta för detta mål i praktiken… (Se bild ovan.) Hur de t ex ska göra för att den arbetslösa invandrade kvinnan ska ha samma möjligheter i livet som den förmögne manlige företagaren…

Och hur ska det andra förslaget till inriktningsmål kunna uppnås när kommunen planerar att göra stora besparingar inom förskola och grundskola?

”Likvärdigheten ökar mellan och inom kommunens skolenheter för bättre skolresultat.”

Undrar förresten om Birger Sjöberggymnasiet och Vänerparken inberäknas i begreppet ”kommunens skolenheter”…

Gapet mellan mål och verklighet är stort. Det blir till och med nästan lite pinsamt. För att inte tala om att det också blir lite provocerande – mot t ex kommunens egen personal. Hur tror politikerna att de anställda inom hemtjänsten och äldreomsorgen upplever inriktningsmålet:

”Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”

Kommunen som tvingade in de anställda i det som går under beteckningen ”Smart bemanning”, dvs det nya arbetssättet vad gäller bemanningsplanering och schemaläggning. (Se ”Smart bemanning?”.)

Det går inte att styra Vänersborg på detta sätt – med mål- och resultatstyrning. Kommunen måste istället skära ner på alla byråkrater, konsulter och administratörer. Vi i kommunen måste drastiskt minska kraven på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik och sluta med alla omorganisationer. Vänersborg måste istället utveckla ett annat system för att styra, ett system som har tillit till och förtroende för de medarbetare som möter medborgarna. Den så kallad tillitsbaserade styrningen… (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Det var ärende 8. Några ord också om ärende 9 – ”Försäljning av Holmens gamla huvudkontor Vargön 2:2”.

År 2010 köpte kommunen hamnområdet i Vargön. Även det gamla huvudkontoret för Holmens Bruk AB ingick i förvärvet. Denna byggnad har sedan dess stått tom i stort sett hela tiden och har under åren förfallit.

Kommunen anser inte att det finns något behov nu eller i framtiden av byggnaden, inte ens om det ska bli en hamn i området. Det föreligger därför ett förslag om att sälja byggnaden. Det finns nämligen, enligt underlaget, hugade intressenter. Och det låter ju bra att kommunen kan tjäna lite pengar på en byggnad som den inte har användning av.

Såvida förstås det inte är en driftig entreprenör från Sikhall som är spekulant. För i så fall river kommunen säkerligen byggnaden i stället för att sälja den…  (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)

Nu blir det att gräva sig vidare ner i materialet. Det är några sidor som återstår.

Kategorier:KS 2019, styrning
%d bloggare gillar detta: