Arkiv

Archive for the ‘KS 2019’ Category

Kommunstyrelsen!

30 januari, 2019 Lämna en kommentar

Så gjorde jag då en efterlängtad comeback i kommunstyrelsen…

Klockan 08.30 svingade ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och förklarade sammanträdet öppnat. Alla ledamöter och i stort sett alla ersättare var på plats, liksom kommundirektören, kansli- och ekonomichefen samt naturligtvis också kommunsekreteraren. Det var med andra ord kommunens ”höjdare”. Och så jag.

Hela förmiddagen fram till lunch liksom en stor del av eftermiddagen ägnades åt information. Ordförande Augustsson hade nog tänkt mötet som en slags introduktion för alla nya deltagare i styrelsen. Det fanns ju en del ”rookies” på plats. Så informerade kanslichef Siverby om kommunstyrelsens alla uppgifter, om kommunal- och förvaltningslagarna, jävsregler, offentliga handlingar etc.

Flera av kommunstyrelsens medlemmar skruvade märkbart på sig i sina stolar. Var jag som ledamot eller ersättare verkligen personligt ansvarig för alla kommunstyrelsens verksamheter och beslut? Inte kan jag väl vara det – det är ju omöjligt för mig att vara insatt i alla dessa frågor… Men visst är man ansvarig.

Det blev en diskussion om ansvar och ansvarsfrihet. Och flera av ledamöterna drog sig till minnes den gång då kommunfullmäktige inte gav barn- och utbildningsnämnden (som då hette barn- och ungdomsnämnden) ansvarsfrihet för arenabygget. Morgan Larsson (MBP) kunde inte förlika sig med tanken att de som hade röstat nej till arenan, och dessutom reserverat sig, inte beviljades ansvarsfrihet. Han tog orden ur min mun. Det var ju mig och Eva Lindgren (som då var ersättare i BUN och inte fick rösta i frågan överhuvudtaget) som Larsson tänkte på.

Det blev diskussion om detta. Jag gjorde mitt enda(!) inlägg på mötet i denna fråga (jag är ju bara ersättare). Jag fick upplysa styrelsen att Förvaltningsrätten, dit fullmäktiges beslut överklagades (av undertecknad), inte uttalade sig i sak i ansvarsfrihetsfrågan. Domstolen konstaterade bara att kommunfullmäktige fick fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet. Och det var ju tämligen självklart. Rätten fegade alltså i sakfrågan när den avslog överklagandet och godkände fullmäktiges beslut. Här kan du för övrigt läsa min överklagan av Förvaltningsrättens dom. (Den är faktiskt intressant.)

Ansvar betyder att om en majoritet i kommunstyrelsen fattar huvudlösa beslut så är även de som röstat nej ansvariga. Och med ett sådant beslut kan faktiskt också ett personligt skadestånd följa… Vi får se om någon hoppar av kommunstyrelsen inför nästa sammanträde…

Kenneth Borgmalm (S) tog upp en annan aspekt av ansvarsfrihetsfrågan. Det handlade om kommunfullmäktige kunde besluta om ansvarsfrihet eller inte för ledamöter i ett kommunalförbund. Det Borgmalm hade i tankarna var när fullmäktige i maj 2016 röstade om han själv skulle få ansvarsfrihet för sin insats och sitt uppdrag i Kunskapsförbundet Väst. (Se ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet ”.) Nu fick Borgmalm ansvarsfrihet tack vare min och Vänsterpartiets ställningstagande, vilket avgjorde frågan. Flera i kommunstyrelsen tittade på Bo Carlsson (C) i sammanhanget, men ingen sa något. Carlsson fick ju inte ansvarsfrihet för sin roll som ordförande för NÄRF. Och när han inte avgick självmant så entledigades han pinsamt nog av kommunfullmäktige… (Se ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”). Men den frågan var nog lite för känslig…

Vänersborgs kommun har en lång, men inte särskilt stolt historia, av kontroversiella och felaktiga beslut, och ibland extremt dyra beslut…

Kommunstyrelsen fick information om medborgarlöften. Det var kommunens säkerhetssamordnare Caroline Arvaker och kommunpolis Steve Johansson Sandén som höll i den. Det pratades bland annat om Sportcentrum, där det har blivit betydligt lugnare sedan polis och kommunen har satt in extra ”bevakning”. Däremot är det inte lika lugnt uppe i Brålanda, där det just nu finns problem med både narkotika och inbrott. Det verkade som om extra resurser ska sättas in där under året.

Kommundirektör Pascal Tshibanda informerade om kommunstyrelsens verksamhetsplan. Tshibanda betonade särskilt Vänersborgs dåliga skolresultat:

”Vänersborg är parkerat i bottenskiktet gällande skolresultat i Sverige.”

Tshibanda pratade klartext och jag hoppas att ledamöterna lyssnade ordentligt – och drog korrekta slutsatser av denna information… Tshibanda berättade också att kommunens utvecklingskontor har slagits samman med kommunkansliet.

En av kommunens utredare informerade om ”uppdragsavtal vuxenutbildning” (Kunskapsförbundet Väst) och controller Marie Karvonen berättade om internkontroll. Gunnar Lidell nämnde att minialliansen (M+L+KD) tänkte lägga ett kompletteringsyrkande om att extra fokus skulle läggas på Forum Vänersborg och Wargön Innovation år 2019. Det förslaget röstades sedermera ner på eftermiddagen med röstsiffrorna 8-7.

Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för det preliminära bokslutet för förra året. Det är fortfarande preliminärt, men resultatet blev ett överskott på 5 milj kr. Det var 20 milj kr sämre än budget och 76 milj mindre än 2017. Förklaringen var framför allt de ökade kostnaderna hos socialnämnden. Kommunen investerade för 248 milj kr förra året. Det var mycket…

De flesta ekonomer brukar för det mesta vara pessimistiska inför framtiden, Sannemalm är därvidlag inget undantag. Han räknade med en kommande avmattning av ekonomin och fortsatt sjunkande resultat i kommunsektorn.

Klockan 15.15 så startade till slut genomgången av ärendelistan.

Kommunstyrelsen fick reda på att de 6 milj kr som flyttades från Hallevibadet till en ny idrottshall på Sportcentrum inte innebar att något ska bli eftersatt på Hallevi. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Pengarna var inte specificerade och mycket har redan gjorts på anläggningen. Så alla besökare på Hallevibadet kan simma lugnt. (Jag vet, dålig vits…) Ordförande Augustsson meddelade också att de extra omklädningsrummen i den nya idrottshallen ”bara” kostar 2,5 milj kr. De andra 3,5 milj var avsedda för projektkostnader och oförutsedda uppgifter. Enligt vad jag uppfattade var bygget av hallen överklagat.

IT-dokumenten ”policy samt riktlinje för IT-utveckling och digitalisering” antogs med ett litet tillägg. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Det var enligt kanslichefen bara början på ett helhetsgrepp på IT-avdelningen. Förändringen innebar att inte bara anställda skulle omfattas av den utbildning som krävdes, utan även förtroendevalda. Jag vill minnas att jag uttryckte önskemål om detta i min blogg…

Detaljplanerna för Öxnered/Skaven (se ”Öxnered/Skaven”) och Galeasen, Sanden Södra (se ”Detaljplan Galeasen, Sanden”), samt en detaljplan för kvarteret Katten (vid Arena Hotel) diskuterades inte. Kommunstyrelsen skulle ”bara” lämna ett yttrande om detaljplanerna som kommunkansliet hade författat. Själva detaljplanerna ska så småningom antas, eller avslås, i kommunfullmäktige. Då kommer det att bli mer diskussioner…

”Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2019” antogs också. Utan diskussion. Jag saknade kanske en diskussion om åtminstone en passus i planen:

”Kommundirektören ges i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation.”

Det här har vi som varit politiker i några mandatperioder hört och läst till leda. Min slutsats är att ska något drastiskt göras så måste hela styrsystemet förändras. Annars blir det bara ord. (Se alla mina bloggar om NPM.)

Och på tal om ord. I fullmäktiges budgetbeslut för 2019, som jag för övrigt reserverade mig mot, stod det att alla nämnder och styrelser ska:

”ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Det stod inget om detta i kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget. Gällde inte formuleringen kommunstyrelseförvaltningen?

Kommunstyrelsen antog en ”revidering av kommundirektörsinstruktion”. Instruktionen har kompletterats med en helt ny paragraf, ”Ansvar för kommundirektörens arbetsmiljö”. Den lyder:

”Kommunstyrelsens ordförande ansvarar för kommundirektörens arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågor gällande kommundirektören kan vid behov lyftas till personal-och förhandlingsutskottet (PFU).”

Det fanns säkert, som James Bucci (V) anmärkte, anledning till att den har tillkommit… (Se ”Marie Dahlin avgår”.)

Till slut var det val till ”Rådet för hälsa och social hållbarhet”. Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Henrik Harlitz (M) och Gunnar Henriksson (L) valdes. Andersson blir ordförande.

Och så var sammanträdet slut och det här var min första blogg ”inifrån” kommunstyrelsen. Jag räknar med att det i fortsättningen kommer en varje månad.

Kategorier:KS 2019

KS: Detaljplan Galeasen, Sanden

29 januari, 2019 Lämna en kommentar

Igår skrev jag om Öxnered/Skaven. (Se ”Öxnered/Skaven”.) En fastighetsägare hörde snabbt av sig och konstaterade att det finns fem fastighetsägare längs den tilltänkta matarvägen till Djupedalsvägen som inte fått gehör för sina synpunkter. Personen skriver att vägen i det nya förslaget ligger 4,2 meter från sovrumsfönstret i en av fastigheterna. Trafikflödet kommer att öka när planen förverkligas och människor flyttar in i området. Nu finns det ett 20-tal bofasta men det kommer att bli 750 fastigheter. Trafiken ska enligt trafikutredningen uppgå till 150 fordon i timmen under den mest ansatta tiden.

Personen är mycket missnöjd och känner sig, liksom de andra fastighetsägarna, överkörd. Hen menar att det finns alternativa lösningar, t ex att den planerade järnvägstunneln vid Öxnereds skola endast görs för GC-trafik och att infarten till området istället kommer från Brätte och Möjered. Som då måste anläggas innan inflyttning i Öxnered/Skaven.

Men det var inte det jag skulle skriva om idag, det var den detaljplan som jag nämnde igår – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord, detaljplanen för en del av området på Sanden Södra. Och faktiskt hörde två personer av sig redan igår kväll med synpunkter. De var inte särskilt positiva, och det är i ärlighetens namn inte jag heller. (Jag har tidigare skrivit flera bloggar om planerna för Sanden – se t ex de senaste bloggarna ”Några ord om Sanden” och ”KF: Ja till Sanden”. Det finns hänvisning till samtliga bloggar i ämnet efter denna blogg.)

Den 20 september 2017 beslutade kommunfullmäktige om ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Det var ett relativt enigt fullmäktige, som efter en stunds debatterande, röstade igenom programmet. Det var bara Vänsterpartiet som röstade för en återremiss. Och då blev det naturligtvis ingen. Då yrkade Vänsterpartiet istället avslag på hela förslaget. Inte heller det fick gehör från kommunfullmäktige.

Det finns en rad problem med att bygga på Sanden. Här följer några frågor.

Hur ska kommunen hantera den situation som uppstår om och när markägare inte vill flytta sin verksamhet? Hur ser framtiden för hamnen ut? Hur ska översvämningsskydd och höjning av marknivå göras – och vem ska stå för kostnaderna om markägare inte vill vara med och bekosta dessa åtgärder? Vilka konsekvenser får skyddsavstånden? Vad kan riskerna för skred och sättningar medföra? Hur ser föroreningarna i marken ut? Vilka effekter på hälsa och säkerhet, med särskilt fokus på buller och vattenkvaliteten i Göta Älv, medför den ökade lokala trafikalstringen? Hur ska VA-nätets framtida utformning se ut? Vilka blir kostnaderna för att Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata? Vilka blir kostnaderna för de nya gång- och cykelbanorna och den planskilda korsningen? Vad kostar den eventuella bro som ska byggas över den gamla hamnkanalen?

De flesta problemen tycks fortfarande vara olösta. Jag ser inte att något underlag har tagits fram sedan sist som visar hur kommunen ska hantera alla dessa ”utmaningar”. Och det finns inte heller några nya kostnadsberäkningar… För det kommer att kosta mycket pengar… Det handlar säkerligen om hundratals miljoner kronor. Kommunen har förhoppningar om att fastighetsägarna, både de som redan finns på Sanden Södra (den största delen av marken är privatägd) och de blivande, ska vara med och betala. Men det finns redan flera mark- och fastighetsägare som har meddelat att de inte vill det…

Frågorna bör ha svar, tycker jag, innan någon del av Sanden börjar exploateras…

En annan viktig aspekt är att de bostäder som kommer att byggas på Sanden med all sannolikhet aldrig kommer att bli aktuella för det stora flertalet av alla dom som söker egen bostad. Sandens bostäder kommer att vara i en prisklass för sig. Dessutom kommer de kommunala kostnaderna att åderlåta kommunens kassa och göra andra investeringar svårare eller omöjliga att genomföra. Det kan vara pengar som skulle behövas till t ex förskolor och skolor eller helt enkelt till andra bostadsområden som Öxnered/Skaven – där ”vanligt folk” skulle kunna ha råd att bo.

Och det är väl de här två aspekterna, alla ”utmaningar” på Sanden och kommunens begränsade ekonomiska kassa, som gör ärendet så tveksamt.

Länsstyrelsen yttrade sig då det begav sig för snart två år sedan:

”Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Samrådsredogörelsen försökte ta udden ur Länsstyrelsens farhågor:

”… anser kommunen att ytterligare utredningar i detta skede inte behövs utan att nödvändiga utredningar tas fram tidigt i respektive detaljplaneskede då man vet vilken typ av användning som planeras inom olika områden.”

Kommunen anser alltså att det i detta skede inte behövs ”detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Sedan Sanden Södra behandlades i kommunfullmäktige förra gången har bara två nya utredningar gjorts – en trafikbullerutredning av Cedås Akustik, 2018-10-08, och en riskbedömning av Sweco, 2018-11-27 (kan hämtas här). Den sistnämnda utredningen handlar om riskerna från farligt gods.

Sweco skriver och det förutsätts i citatet att bensinstationen på Sanden försvinner:

”Beräkningar av från Prevecons tidigare riskanalys visar att individrisknivån i Vassbottenledens närhet från norra delen av området fram till korsningen Vassbottenleden/Brogatan (upp till ca 28 m från vägkanten) ligger på en nivå där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Bortom 28 meter är individrisknivån enligt Prevecon acceptabel och inga riskreducerande åtgärder krävs. … I nuläget bedöms att det inte transporteras betydlig mängd farligt gods söder om korsningen Vassbottenleden/Brogatan och att det därför inte är nödvändigt med riskreducerande åtgärder på denna sträcka. Dock kan det med rimlighetsprincipen argumenteras för att ändå vidta åtgärder eftersom vägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Sammantaget så bedöms den planerade bebyggelsen möjlig att genomföra ur ett riskperspektiv om hänsyn tas till de skyddsavstånd och åtgärder som föreslagits.”

Imorgon ska kommunstyrelsen alltså yttra sig över detaljplanen för en del av området – se karta nedan.

Det kan väl också nämnas att fastigheten Galeasen 1 är i privat ägo. Resten av planområdet ägs dock av kommunen. Bensinstationen upplåts av kommunen med arrendeavtal.

Så här är det tänkt att bli i det område som detaljplanen ska gälla:

”Planförslaget innebär att ca 120 lägenheter kan uppföras i form av flerbostadshus på ytan mellan Gamla Hamnkanalen och Brogatan. De tillkommande byggnaderna ges möjlighet till en variation mellan 4-9 våningar, där de lägre våningsantalen är placerade i anslutning till Gamla Hamnkanalen för att sedan öka i våningsantal mot väster och sedan trappas ner igen mot Brogatan.”

Planförslaget innebär att både blomsteraffären och bensinstationen tas bort.

Det är en hel del som intresserade byggnadsherrar, och kommunen, måste tänka på innan byggena på området kan bli verklighet. Jag återger några punkter från förslaget till detaljplan. (Fetstilen är min. Den visar utredningar som ska göras, men ännu inte har gjorts, och några i mitt tycke ännu mer ”intressanta” detaljer än andra.)

”Planområdet ligger inom det område som föreslås som primär skyddszon för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde.”
”Sedan 2011 pågår ett arbete med att ta fram vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv, vilket kan påverka aktuellt planområde. Det är först när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter och beslutet vunnit laga kraft som bestämmelserna börjar gälla.”
”Med anledning av att planområdet ligger inom föreslagen primär skyddszon för vattenskyddsområde kan restriktioner för bland annat markarbeten, hantering av dagvatten och hantering av material som kan medföra/innehålla föroreningar komma att gälla inom området när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter.”
”Marken inom planområdet är flack med en marknivå kring + 46 i höjdsystem RH2000. Byggnadernas funktion ska klaras även om det blir en översvämning. Under hösten 2017 har SMHI tagit fram nya beräkningar för Vänern. De anger att bostäder inte ska placeras lägre än 47,22 i RH2000. Tillgängligheten till och från planområdet är säkerställt genom att Vassbottenleden, vid bron över Hamnkanalen, ligger på en höjd av +47,5 i RH2000 (
=28 cm!!; min anm) och i det läget kan användas för tillkomst till planområdet.”
”Plankartan reglerar lägsta höjd för golvnivå för bostäder, placering av entréer och utförande av byggnader under nivån +47,22 (RH2000) för att säkerställa byggnadernas funktion om Vänern stiger till +47,22. Det innebär att golvnivå för bostäder behöver placeras ca 1,5 m över den befintliga marknivån som ligger på ca +46. Bostäder ska kunna utrymmas mot söder där marknivån är högst vid översvämning. Lokaler kan finnas i markplan, men behöver då anordnas med översvämningsskydd.”
”Vänern förväntas stiga i framtiden och höjdsättningen inom fastigheten behöver anpassas till framtida förutsättningar. Utifrån framtagna förslag på översvämningsskydd kommer dagvattenutredningen undersöka om instängda områden för avledning av ytligt dagvatten risker att skapas, så som vid skyfall.”
”Ny bebyggelse ska tillåtas endast om dränering kan ordnas vid de dimensionerande vattennivåer som anges i kommunens Översvämningsprogram.”
”Planen möjliggör att gården blir upphöjd i förhållande till omgivande marknivå för att klara översvämningsrisken.”
”En dagvattenutredning kommer att utföras innan granskning av planen.”
”Avledning av skyfall inom fastigheten ska utredas så att skador på byggnader undviks. Påverkan från och på omkringliggande bebyggelse utreds ur skyfallssynpunkt.”
”Syftet är att inte belasta befintligt ledningssystem med ökade flöden som ofta uppstår vid exploateringar samt att inte försämra för recipienten. En beräkning av hur stora flöden som den aktuella exploateringen medför jämfört med dagens flöden från planområdet kommer ingå i utredning. Jämförelse mellan flöden före och efter exploatering kommer genomföras.”
”De översta 3-4 m av friktionsjorden består troligtvis av muddringsmassor från anläggandet av Gamla Hamnkanalen.”
Detaljerad stabilitetsutredning kommer tas fram inför granskning. … Friktionsjorden kan omlagras och deformeras vid vibrerande arbeten som pålnings- eller spontningsarbeten. Leran är mycket sättningskänslig, sannolikt pågår krypsättningar i hela lerprofilen.”
”Tillkommande flerbostadshus rekommenderas generellt att grundläggas med spetsburna prefabricerade betongpålar. Pålarna ska dimensioneras för fullt utvecklad påhängslast. Vid mycket stora djup till fast botten (30-50 m) och/eller i kombination med höga byggnadslaster kan annan påltyp som grövre stålrörs- eller stålkärnepålar erfordras med hänsyn till påhängslasternas storlek.”
”Skyddsföreskrifter kan komma att gälla efter att Länsstyrelsen fattat beslut om vattenskyddsområdet. Sanering av marken kommer krävas i samband med exploatering.”
Föroreningshalter och -mängder före och efter exploateringen kommer beräknas. Exploatering ska inte försämra recipientens förutsättningar för att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Eventuella reningsåtgärder kommer föreslås i utredningen. Förslaget till nya vattenskyddsföreskrifter kommer att beaktas.”
”Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vassbotten.”
Efterbehandling av förorenad mark kommer att krävas i samband med exploatering av planområdet. För bedömning av slutlig omfattning erfordras vidare utredning och samråd med tillsynsmyndighet.”
”I två fall påträffas i fyllnadsmassorna okulärt avvikande material med föroreningshalter överstigande riktvärde för MKM, i det ena fallet med inslag av slagg och i det andra fallet med inslag av trärester.”
”Kommunen har en ledningsrätt för va-ledningar inom fastigheten Galeasen 1. Denna behöver flyttas för att kunna exploatera fastigheten på ett bra sätt. Kommunen avser att teckna ett exploateringsavtal gällande flytt av ledning och omprövning av ledningsrätt.”
”En spillvattenledning och en fjärrvärmeledning med ledningsrätter inom Galeasen 1 föreslås flyttas. Omprövning av ledningsrätter görs av lantmäteriet efter initiativ från ledningshavaren och på exploatörens bekostnad.”
”För det aktuella planområdet är strandskyddet upphävt i tidigare detaljplan men återinträder inom hela området i samband med att en ny detaljplan tas fram. Strandskyddsfrågan ska då prövas på nytt.”
”Grönplanen anger att strandområdena ska bevaras gröna och tillgängliga för allmänheten och möjligheterna till liv och rörelse utvecklas.”
”Parkering för bostädernas behov inryms i parkeringsgarage under den nya byggnationen.”
”Bottenvåningar i bostadshus utefter trafikerade stråk bör i första hand upplåtas för handel och verksamheter.”
”Planförslaget påverkar inte direkt gång- och cykelvägarna, men aktualiserar frågan om Vassbottenledens ombyggnad till en esplanad med gång- och cykelbanor enligt programmet för Sanden söder om Dalbobron, vilket skulle förbättra förutsättningarna för gång och cykel i anslutning till området.”
”Enligt programarbetet som föregått detaljplanen bör Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata med en mer stadsmässig utformning. … korsningarna bör få en utformning som ger en trafiksäkrare miljö. Arbete pågår för att förbättra rondellen i korsningen mellan Brogatan och Vassbottenleden.”

Jag vill återigen understryka att alla punkter och citat är tagna direkt från detaljplaneförslaget – om än omkastade och sorterade. Det är också möjligt att några av punkterna ”går in i varandra” eller beskriver samma sak.

Men en sak står nog klar. Det är mycket att tänka på och det är många utredningar som återstår att göra. För att inte tala om osäkerheten i utredningarnas resultat. Och hur vet kommunen att det som måste göras på Galeasen med t ex VA-dragningar, GC-vägar, synkroniserar med kommande planer för Sanden?

Och kostnaderna. Ska Vänersborgs kommun återigen bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer? Ska Vänersborg återigen fatta beslut på bristfälliga underlag? Det är ju en attityd och inställning som tyvärr har varit alltför vanlig i Vänersborg, och som historiskt har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar.…

Nu har fullmäktige och alla andra partier redan fattat beslut om Sanden Södra. Men visar inte alla dessa citat ovan att det beslutet, och det troliga beslutet imorgon i kommunstyrelsen, är ”byggt på lösan sand”.

Anm: Tidigare bloggar om Sanden:

KS: Öxnered/Skaven

28 januari, 2019 1 kommentar

Det ska byggas i Öxnered/Skaven. Det har varit bestämt ganska länge nu. Men det har också varit en del turbulens kring den utarbetade detaljplanen. Protester, insändare och brev har riktat sig mot olika delar av den. Det är framför allt de boende som har haft synpunkter kring de planerade bostadshusens höjd, vägar, järnvägsövergångar etc. Jag har beskrivit en del av dessa i några bloggar. (Se ”Öxnered/Skaven – en ny stadsdel?”, ”Öxnered/Skaven” och ”Vad händer i Öxnered/Skaven?”.)

Den viktigaste synpunkten kom dock från Länsstyrelsen. Det gällde strandskyddet… Och det ”föranledde omfattande revidering av planförslaget”. Som det står i handlingarna. Kommunstyrelsen ska på onsdag yttra sig över det nya förslaget till detaljplan.

Detaljplaneförslaget fick alltså ändras efter Länsstyrelsens yttrande. Planområdet har minskats och i stort sett all mark inom strandskyddat område, med undantag av två byggrätter, har utgått. Även ett mindre område vid Öxnereds station har utgått ur planen. (För att underlätta framtida utveckling av järnvägen.)

Det behöver byggas mycket i Vänersborg de närmaste åren, efterfrågan på bostäder är stor. Kommunens bostadsförsörjningsprogram säger att det behövs 160 nya bostäder varje år i Vänersborg. Öxnered/Skaven är attraktiva områden. Det finns fina naturområden i omgivningarna, det är nära till vatten, det finns förskola och skola i närheten – för att inte prata om Öxnereds järnvägsstation med möjligheter för pendling till Göteborg, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett stort antal bostäder vid Öxnered/Skaven. Inom en 30-årsperiod ska det inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. (I den första detaljplanen talades det om 1.400 nya bostäder.)

Det som flera av de boende har haft synpunkter på är kommunikationerna. Det är ju inget ”lätt” område. Det är trångt redan idag med tanke på järnvägen och gatutrafiken. De två järnvägarna, Älvsborgsbanan (Uddevalla-Herrljunga, dvs bland annat sträckan Öxnered-Vänersborg) och Oslo-Karlstadbanan (Göteborg-Karlstad/Norge), ställer till problem för gatutrafiken.

Det känner alla till som kör i Öxnered i rusningstrafik och järnvägsbommarna går ner – och är nere ganska lång tid stundtals. (Bommarna brukar vara nere när tågen står kvar vid stationen.) Det blir lätt långa köer och det blir trångt för bilar, cyklister och fotgängare. Det finns två korsningar över järnvägen på Älvsborgsbanan och en över Oslobanan. Ingen av korsningarna är planskilda. De är inte heller anpassade till gående och cyklister. Det är också svårt för räddningsfordon, t ex ambulans, brandbilar etc, att ta sig fram.

Byggnadsnämnden vill knyta ihop Öxnered/Skaven med övriga staden genom att bygga ut infrastrukturen. Och det är ett måste.

”I områdets norra del, mitt emot Öxnereds skola, föreslås en tunnel under Älvsborgsbanan för att knyta ihop Skaven med västra Öxnered, Blåsut och vidare med Vänersborgs centrum.”

Sedan är det tänkt att en bilväg ska gå från området mot Brätte och där nå Onsjö, sportcentrum och skolorna på Torpaområdet. Det finns många synpunkter från de boende om denna väg. Den går genom detaljplaneområdet och medför antagligen en betydligt utökad biltrafik i Öxnered med alla negativa konsekvenser det kan få för de boende.

I detaljplanen står det också att det behövs en ny väg i sydväst mot Trestad Center. Då skulle trafiken ledas in/ut från området utan att passera Öxnered eller Blåsut.

Jag tror att den här vägen kan bli nödvändig. Det är till och med möjligt att om båda anslutningarna byggs, så har kommunen byggrätter för åratal framöver. Området är så stort att andra områden kanske inte behöver exploateras på en 5-10 år framåt… Den här vägen finns emellertid inte med i planen, det kanske är en brist.

Hur som helst, anslutningarna är mycket viktiga. Utan dom så blir det stora trafikproblem vid järnvägsöverfarterna och på Öxneredsvägen. Det kan också bli problem för räddningstjänsten på grund av att bommarna många gånger är nere medan tågen står på perrongen.

Det kommer att kosta att förverkliga detaljplanen:

”Beträffande den ekonomiska frågan beräknas kommunens kostnader för utbyggnad av allmänna platser (parker, parkering, gator och vägtrafiktunnel) samt fastighetsbildning uppgå till cirka 43 mnkr. För anslutningsväg söderut, utanför planområdet, uppskattas kostnaden till cirka 30 mnkr. Utbyggnad av en allmän va-anläggning för vatten och avlopp finansieras genom avgifter. Kommunen kommer att få intäkter genom avyttring av mark inom planområdet.”

Jag är inte säker på att detta är alla kostnader. Som skolpolitiker anser jag att det t ex är viktigt att något görs åt GC-vägarna längs Öxneredsvägen/Djupedalsvägen – flera elever går eller cyklar till skolan. Det är också ett måste att järnvägskorsningen närmast stationen, över Älvsborgsbanan, anpassas till GC-trafik.

Kommunstyrelsen måste svara på två frågor på onsdag:

Är det värt att investera i Öxnered/Skaven? Svaret på frågan torde vara ja. Vänersborg måste skapa bostäder åt alla som vill bo i kommunen.

Är detaljplanen bra? I stort sett ja. Den har blivit allt bättre efterhand, i den meningen att planen har anpassats till de boendes önskemål – även om de boende inte har fått precis som de hade velat ha det. Det finns dock fortfarande frågetecken kring kommunikationslösningarna, framför allt kring järnvägskorsningarna och vägarna till Onsjö och Trestad Center. Fullt utbyggt kommer de nog att fungera på ett bra sätt. Men blir de fullt utbyggda innan bostadsbyggandet kommer igång och folk börjar flytta till Öxnered/Skaven…?

På onsdag ska kommunstyrelsen yttra sig. Det står inte i beslutsförslaget att ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att detaljplanen ändå kommer dit när det är dags för beslut. Det står nämligen på ett annat ställe i handlingarna att:

”Planförslaget har efter granskningen omarbetats i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomförs innan detaljplanen kan antas av kommunfullmäktige.”

Kommunstyrelsen ska också behandla en annan detaljplan på onsdag – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord – en del av området på Sanden Södra. Här finns det anledning att vara betydligt mer kritisk….

Kategorier:Öxnered, KS 2019, Skaven

KS: Hallevibadet, idrottshall och IT

27 januari, 2019 Lämna en kommentar

Det var ingen vidare match igår. Redan efter den första perioden hade Djurgården fått ner Indianerna på rygg, ett läge som Frölunda inte hade en chans resa sig upp från. Den första perioden slutade 5-1 till Djurgården, och då kan Frölundas mål dessutom betraktas som mer eller mindre ett självmål… Det var med andra ord en total utskåpning. Men Indianerna kommer naturligtvis igen. Laget ligger ju ändå på en tredjeplats.

Då hade efterspelet efter matchen i Scandinavium en bättre utgång. Korv på Würst… Får oss korvälskare är restaurangen ett kulinariskt eldorado. Jag rekommenderar definitivt ett besök till Würst som ligger mellan Järntorget och Linnéplatsen.

Annars började lördagen med ett årsmöte. Och det betydde ytterligare ett politiskt uppdrag – som ersättare i Kunskapsförbundet Väst. Det ska bli intressant, och tämligen tryggt. Som ordinarie återfinns ingen mindre än den alltid påläste Lutz Rininsland.

Det blir naturligtvis ännu fler utredningar och underlag att sätta sig in i för min del, men kommer handlingarna i tid, till skillnad från kommunstyrelsens, så blir det inga problem. För övrigt blir Magnus Lilja ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Nu ska bara dessa interna val i Vänsterpartiet stadfästas av kommunfullmäktige innan de blir ”giltiga”.

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen. Och med det min comeback i detta viktiga politiska organ. (Se ”Comeback i KS”.)

Sammanträdet innehåller hur många föredragningar som helst. Hela förmiddagen ägnas åt information – enligt ett strikt fastlagt schema. Jag undrar hur tiderna ska kunna hållas om ledamöter har frågor eller funderingar – eller bara vill diskutera. (Enligt uppgift så hölls tiderna sällan under den förra mandatperioden.) Efter alla föredragningar så antar jag att ärendena ska gås igenom politiskt punkt efter punkt. Vad jag ser är ingen tid avsatt åt allmänna politiska diskussioner om typ kommande viktigare frågor eller strategiska diskussioner om kommunens framtid etc. Men vi får se vad som händer, det är ju mitt första KS-sammanträde sedan 2006. Dessutom är Benny Augustsson (S) också ny, i varje fall som kommunstyrelsens ordförande. Augustsson kan behöva en inkörningssträcka innan han hittar rätt väg.

Det första ärendet handlar om en begäran från samhällsbyggnadsnämnden att få ytterligare 6 milj kr till byggnationen av den nya 40×20-idrottshallen vid Sportcentrum. Det visade sig att det krävdes fler omklädningsrum än nämnden hade tänkt från början. Den nya hallen beräknas kosta sammanlagt 34 miljoner. Pengarna ska naturligtvis lånas upp, men det föreslås att kommunen gör det genom att ta motsvarande 6 milj kr som är avsatta för investeringar i Hallevibadet nästa år – och flyttar till idrottshallen i år. Tidigare har jag hört att detta är möjligt för att renoveringen av Hallevibadet blir billigare än beräknat. Men det står det inget om i handlingarna till kommunstyrelsen.

Att det behövs en ny hall vid Idrottscentrum är oomtvistligt, inte minst skolorna är i akut behov av en sådan. Vad konsekvenserna blir för Hallevibadet vet jag inte, om det nu blir några. Det ger sig förhoppningsvis på onsdag.

Som ärende 2 ska kommunstyrelsen besluta att föreslå att kommunfullmäktige antar policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering. Policy och riktlinje är väl ungefär samma sak, men avsikten är att:

”policyn ska ange kommunfullmäktiges övergripande politiska inriktning för IT-utveckling och digitalisering. Riktlinjen syftar till att skapa en gemensam norm och ange ramarna för verksamheten inom IT- utveckling och digitalisering.”

Det blev genast tydligare, eller hur…?

Ibland är det inget roligt att vara lärare, ögonen dras liksom instinktivt till felstavningar, meningsbyggnadsfel etc. Det är en yrkessjukdom tror jag. (Det hindrar underligt nog dock inte att man själv gör sådana fel.) Riktlinjerna börjar med ett sådant:

”Kommunstyrelsen har enligt policyn har helhetsansvar…”

Hur som helst.

Den 28 maj 2018 kom en rapport från konsultföretaget Public Partner. Företagets rutinerade medarbetare genomförde:

”en genomlysning av verksamhetsområdet IT vid kommunstyrelseförvaltningen.”

Det framfördes en förödande kritik av IT-verksamheten i rapporten. Jag har nog aldrig sett en sådan rak, uppriktig och total kritik i några andra officiella dokument, typ revisorsrapporter etc. Det var kritik av ledning och personal, rapporten visade att det brast i kunskap på IT-avdelningen, att handläggningstiderna var långa och bemötandet på IT-supporten dåligt, att det fanns osäkerhet kring IT-kostnaderna i de olika verksamheterna etc etc. (Jag skrev utförligt om rapporten i två bloggar: ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.)

Det är nog så att policyn och riktlinjerna ska ses mot bakgrund av denna rapport – även om rapporten överhuvudtaget inte nämns i underlaget.

I slutet av rapporten från Public Partner så gav företaget ett förslag på rubriker i en IT-policy:

”Mål/Vision för verksamheten, dvs IT-användningen i kommunen
‒Service till och dialog med medborgarna
‒IT:s bidrag till ökad effektivitet och kvalité
‒Behov av enhetlighet, gemensamma strukturer och principer

Ansvar och roller
‒Organisatorisk effektivitet
‒Samarbete med andra aktörer
‒Säkerhet

Utveckling och införande
‒Prioriteringar och samordning
‒Förvaltning och avveckling
‒Gemensamma standarder

Process för planering och uppföljning”

Framför kommunstyrelsen på onsdag ligger ett A4-papper med policyn. Själva policyn är ännu kortare, den finns under rubriken ”Inriktning för kommunens IT-verksamhet”. Vilket är ytterligare förvirring av begrepp, vad är vad – policy, riktlinjer, inriktning…?

I ”inriktningen” står det:

* ”vara effektiva, användarvänliga, tillförlitliga, säkra och ha hög tillgänglighet,
* underlätta service till och dialog med kommuninvånarna,
* bidra till att öka effektivitet och kvalitet i kommunens verksamheter,
* kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet,
* tillvarata och utveckla digitaliseringens möjligheter i samverkan med kommunens verksamheter.”

Jag kan inte se att den föreslagna policyn på något sätt motsvarar det som Public Partner ansåg vara nödvändigt. Kommunen har liksom bara gjort punkter av de ord som Public Partner ansåg vara rubriker i en policy…

 Kommunstyrelsen borde nog ge bakläxa till förslaget och återremittera ärendet. Jag tycker nämligen inte heller att riktlinjerna, vilket är det andra dokumentet som kommunstyrelsen ska behandla, är särskilt imponerande. Syftet med riktlinjerna är enligt kommunen att skapa:

”en gemensam norm och ange ramarna för verksamheten”

Begreppen är inte närmare definierade, vad är t ex en norm i detta sammanhang? Dessutom är dokumentets titel ”Riktlinje för IT-utveckling”, dvs riktlinje i singular. En riktlinje?

Riktlinjerna tar upp självklarheter, jag har svårt att se någon IT-tekniker eller tjänsteman leta fram dokumentet för att få grepp om normen eller ramarna. Eller? Här några exempel ur ”Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering”:

* ”Kostnaderna för IT ska vara tydligt finansierade, transparenta och förutsägbara.”
* ”Digitala tjänster för kommunens invånare, organisationer och företag såväl som för de anställda ska vara lätta att hitta, enkla att använda, likartade och samordnade.”
* ”Det ska finnas anvisningar med en ansvarsfördelning mellan kommunens IT-verksamhet och den övriga verksamheten i leveransen av IT- och digitaliseringstjänster.”
* ”Verksamhetsutveckling ska vara integrerad med IT-utveckling och digitalisering.”
* ”Kommungemensamma lösningar före verksamhetsunika är eftersträvansvärda”
* ”De anställda ska erbjudas den utbildning som krävs för de IT- system som används i uppdraget.”
* ”IT-verksamheten ska vidare bidra till en god arbetsmiljö genom att arbeta förebyggande för att minimera IT-relaterade fel och avbrott i kommunens leverans av tjänster och välfärd.”
* ”Det ska finnas anvisningar för de anställdas användning av IT.”
* ”IT- och informationssäkerhet är en grundläggande del av IT-verksamheten.”

Som sagt, det tycks vara rena självklarheterna. Det får mig att undra om det skrivs sådana här dokument för att ”man måste”, för att det ”ser bra ut”, för att någon ska ha ”något att göra”. Eller är det helt enkelt så att det är en del av styrsystemet NPM, där det tycks vara viktigare att dokumentera något än att se till att det blir gjort. Eller är det någon som faktiskt har användning av dokumenten?

Jag noterar för övrigt att det inte nämns något om politiker i dokumenten. Det skrivs om anställda, kommunens invånare, organisationer och företag. Men inte politiker. De borde nog nämnas, det är viktigt att politiker snabbt kan nå diariet, olika underlag, beslutsförslag, protokoll etc på ett smidigt, lätt och snabbt sätt. Fast det är klart, i början på ”riktlinje” står det ”den demokratiska processen”. Politikerna kanske involveras i digitaliseringen trots allt.

Om de här två dokumenten är de enda svaren och åtgärderna på Public Partners utredning och rapport så återstår det mycket kvar att göra i Vänersborg. Då har IT-verksamheten en lång väg att gå innan den kommer att fungera. Naturligtvis kan andra åtgärder ha vidtagits utan att det har varit uppe i kommunstyrelsen.

Jag avslutade min blogg förra året (se här) om Public Partners rapport:

”Kommunen med tf kommundirektör Pascal Tshibanda i spetsen står inför en delikat uppgift att försöka få ordning på IT-enheten och IT-verksamheten. Men det går inte att backa, det krävs en total omstrukturering. Och jag har svårt, utifrån rapporten, att se att den går att genomföra utan en ny IT-chef. Men ska kommunen kunna fungera så måste IT-verksamheten fungera.
Så enkelt är det, så svårt är det.”

Det kanske gäller än…

Till sist. Kommunstyrelsen ska behandla flera andra ärenden också, men de två ärenden som jag har beskrivit i denna blogg är de två som ska vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Samtliga andra ärenden som tas upp på onsdag avgörs av kommunstyrelsen, ärendena ”stannar här”. Jag hoppas kunna återkomma till åtminstone några av dessa.

Kategorier:IT, KS 2019

Comeback i KS

24 januari, 2019 1 kommentar

På onsdag (30 jan) gör jag comeback i kommunstyrelsen. Som ersättare. Jag satt faktiskt med där, också som ersättare, för många, många år sedan. Jag fick hoppa in den 30 maj 2003 i stället för Jonas Ringqvist. Och sedan satt jag i kommunstyrelsen fram till slutet av december 2006.

Det var varken spännande eller utmanande att sitta i kommunstyrelsen på den tiden. Under hela perioden var det bara en fråga som föranledde debatt. Det var om ”den stora tavlan” i sammanträdesrummet. Den hade satts upp bakom ordföranden, och frågan gällde om tavlan prydde sin plats eller inte. Det blev en tämligen infekterad debatt… För övrigt minns jag inte att det var några diskussioner överhuvudtaget, sammanträdena var tråkiga och opolitiska tillställningar. Därför har jag egentligen inte heller traktat efter en plats i kommunstyrelsen. Förrän nu då.

Det ska bli intressant att se om det blir annorlunda denna gång. Jag tror det. Det finns tecken på att kommunstyrelsens nye ordförande Benny Augustsson (S) tänker söka bredare lösningar på många frågor. Och då måste det förstås diskuteras. Vi får väl se om Vänsterpartiet kan bli en del av denna process av möjligt samförstånd. Eller om kommunledningen, dvs S+C+MP, bara ska förhandla med minialliansen – M+L+KD har ju kommit överens med de styrande om årets budget…

Idag kom handlingarna för onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Ärendelistan består av 17 punkter och det är sammanlagt 429 sidor som ska läsas in. Och det är det väl tänkt att även ersättare ska göra, trots att det bara är de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen som får ett årsarvode på 32.604 kr, dvs 2.717 kr i månaden… (Se ”Politikernas arvoden”.)

Det är sanslöst! 429 sidor! Och lördagen som redan är bokad för ett årsmöte och en tur till Scandinavium, det är match mellan Indianerna och Djurgården. Och imorgon fredag, liksom måndag och tisdag nästa vecka, är ju vanliga arbetsdagar. Ärligt talat, när ska man hinna läsa 429 sidor?

Det här problemet (eller utmaningen som det brukar kallas i kommunen) har påtalats tidigare av Vänsterpartiet. Det är nämligen så att Medborgarpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet blir politiskt diskriminerade i Vänersborgs kommun. Så är det faktiskt.

Så här är det.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) fick alla dessa handlingar (som idag sändes ut) utskickade redan torsdagen den 10 januari. I KSAU sitter representanter för S+C+M+KD+L (ersättare), dvs alla partier utom just MBP, SD och V. (Då tänker jag att MP får information från sina styreskamrater i S+C.) KSAU sammanträdde sedan på måndag den 14 januari. Idag, på eftermiddagen den 24 januari, kom utskicket inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag. Då har alltså de andra partierna haft handlingarna, de 429 sidorna, i två veckor!! Och handlingarna är, tror jag, desamma som de som lämnades till KSAU – med två små undantag, varav ett var ett ärende som KSAU beslutade omarbeta innan det gick till kommunstyrelsen.

Så här har det varit hela den förra mandatperioden, de demokratiskt valda partierna har haft olika förutsättningar att bedriva politiskt arbete. Därför lämnade Vänsterpartiet in en motion i kommunfullmäktige förra mandatperioden. I november biföll, hör och häpna, kommunfullmäktige enhälligt denna motion. Motionen gällde ”Lika villkor för representanter från alla partier”.

Men tydligen gäller inte beslut i fullmäktige längre…

Så det blir till att läsa handlingar närhelst man hinner fram till onsdag. Jag är inte säker på att det ens är möjligt. Och inte får jag något årsarvode heller – som de ordinarie ledamöterna…

PS. Lutz Rininsland (V) skriver på sin blogg om varför nästa sammanträde med kommunfullmäktige borde ställas in – se ”Inställt sammanträde?”. Dessutom publicerade Rininsland en blogg idag (25/1) om de olika villkor som partierna jobbar utifrån i kommunstyrelsen – ”Same procedure as last year”.

Kategorier:Demokrati, KS 2019
%d bloggare gillar detta: