Arkiv

Archive for the ‘KFV 2019’ Category

Kommunstyrelsen 5/6 (2)

6 juni, 2019 1 kommentar

Idag är det Sveriges nationaldag.

Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)

Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…

Igår hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde för våren. Det skrev jag om igår. (Se ”KS 5/6 (1)”.) Jag var lite desillusionerad efter sammanträdet, som så många gånger tidigare. Så känns det idag också.

Det pratas inte politik på mötena. Det är viktiga frågor för vänersborgarna som ska avgöras, men partierna talar bara kortfattat om vad de anser och ibland lämnas ett papper med ett yrkande. Men uppfattningarna bemöts sällan, eller aldrig, och det blir nästan aldrig något samtal eller någon diskussion. Och om inte uppfattningar och argument ventileras eller bryts leder inte utvecklingen framåt. Det sa väl redan de gamla liberalerna på 1800-talet. De uppfattningar som ledamöterna har med sig, de har de med sig också efter mötet. Om de nu har några egna uppfattningar… Det är ju svårt att avgöra eftersom knappt någon säger något som har med politik att göra. Och säger någon något politiskt så är det i regel Benny Augustsson (S) eller Gunnar Lidell (M) – och då tycker alla i respektive partikonstellation så. Det visar sig i de fåtaliga voteringar som genomförs. Och som nästan alltid begärs av sverigedemokrater, vänsterpartister eller medborgarpartister. Som för övrigt ändå vet att de kommer att förlora…

Och när ärendena några veckor senare hamnar på fullmäktiges bord är det likadant där. Kanske lite mer diskussion, ofta initierad av samma oppositionspartier som i kommunstyrelsen. Men det blir ändå samma personer som agerar, och som nöjer sig med att redogöra för det egna partiets ståndpunkt. För inte kan man argumentera med varandra. Då kan ju svagheterna i den egna uppfattningen visa sig… Eller?

Lutz Rininsland (V) skrev i en blogg för några veckor sedan efter fullmäktigedebatten om de nya tomterna vid Mariedalskolan (se ”Egen oförmåga?”):

”Det här var ingen fråga där någon partipiska svingades, ingen fråga där partiideologin kan ha spelat någon större roll. Det var en fråga där de flesta ledamöter följer den enklaste tumregeln som gäller i en fullmäktigeförsamling: Varför söka strid när det inte rör mig, varför avvika från ”riktlinjen” som angavs vid partiets förmöte, varför ta ställning mot det som partigruppens talesperson anför i talarstolen?”

Som jag ser det blir tystnaden från de flesta ledamöter ett sätt att gömma sig undan, att inte ta det ansvar man har som folkvald politiker.

Jag försökte igår, på kommunstyrelsens sammanträde, att få igång en diskussion kring budgeten 2020 (se ”KS 5/6 (1)”). Det blev i stort sett ”platt fall”. Partierna redogjorde inte ens för sina förslag eller argumenterade för dem. De nöjde sig med att säga ungefär, ”ja, ni kan ju själva läsa vad vi tycker i utskicket”.

När jag tog upp en annan viktig fråga, Kunskapsförbundet Västs begäran om extra medel för 2019, så blev det ännu tystare. Jag pratade för döva öron. Så tolkade i varje fall jag tystnaden.

Jag försökte säga att ett beslut att inte bevilja Kunskapsförbundet de extra medlen, ca 6,8 milj kr, var ett sätt att skjuta gymnasie- och vuxenutbildningarna i sank. Det skulle betyda att KFV skulle behöva avskeda ytterligare 70 personer (tjänster). Redan nu har ju KFV sparat, genom att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Det är drygt 9% av förbundets anställda. Och nu då, i och med beslutet att avslå KFV:s begäran, 70 till. Förresten går det inte att spara dessa ”extra” pengar, behörig och tillsvidareanställd personal har uppsägningstider…

Kommunstyrelsens beslut, som ska till fullmäktige i juni för att avgöras, kan bara innebära en sak – och det är att KFV ser över utbildningsutbudet… Det betyder i klartext att Kunskapsförbundet måste lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. (För mer fakta och en utförligare se ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.)

Det var kommunstyrelsens vilja. Jag undrar om ledamöterna nu kommer att känna ett ansvar för att musikstaden Vänersborg blir utan musikundervisning?

I en paus sa en av ledamöterna i kommunstyrelsen, och tillika ledamot i Kunskapsförbundets direktion, att det inte finns några pengar. (Så lät det inte när direktionen hade sammanträde för någon vecka sedan…) Strax innan hade kommunstyrelsen fått reda på att årsprognosen för kommunen är ett överskott på 21 milj kr (för 2019). KFV hade begärt ca 6,8 milj kr av Vänersborg… Visst finns det pengar.

Vänsterpartiet yrkade som enda parti att Kunskapsförbundet skulle få pengarna.

Kommunstyrelsen valde också efter en sluten omröstning ledamöter, och ordförande, till en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Omröstningen berodde på att 5 ledamöter för oppositionen nominerades fastän det bara fanns 4 platser. Det var SD som nominerade den 5:e personen. Vilket de naturligtvis var i sin fulla rätt att göra.

Följande personer valdes till samverkansgruppen: Bo Carlsson (C), ordförande, Benny Augustsson (S), Anna-Karin Sandberg (MP), Anders Wiklund (MP), Piotr Gabrys (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Gunnar Henriksson och James Bucci (V).

Det är kommunfullmäktige som ska godkänna taxehöjningar, men kommunstyrelsen yttrar sig först i frågorna. Självklart utan att någon yttrade sig… Följande taxor kommer att höjas: VA-taxan (brukningsavgiften 10 % och anläggningsavgiften 5 %), avfallstaxan, (renhållningsverket behöver 5 % mer i intäkter), taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt timtaxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.

Området i kvarteret Påfågelögat, nära skogsområdet i Mariedal Östra, är ”outnyttjat”, vilket tydligen är kommunens nya språkbruk för ett grönområde. Detaljplanen medger att avstyckning sker, alltså att två hus kan byggas i området.

Kommunstyrelsen fastställde igår priset för dessa tomter. Utan diskussion eller synpunkter. Själv har jag oerhört svårt att förstå logiken i dessa förtätningar. Det kan ju inte bara handla om att få plats med så många bostäder och hus som möjligt. Det handlar om boendekvalitet också. Dessutom är det ju ett av kommunens mål i Grönplanen att spara på grönområden. Och det som betydligt större städer än Vänersborg sysslar med nu för tiden, det är ju motsatsen – att försöka behålla eller skapa grönområden. Det behövs mer grönområden, människor ska kunna andas…

Kommunstyrelsen skulle även besluta om det ska bedrivas fortsatt verksamhet för projektet Wargön Innovation. Beslutet föregicks av en längre föredragning. Kommunens kostnader för fortsatt verksamhet skulle uppgå till 1,1 milj kr för 2019 och därefter 2,2 milj kr. (Då finns det pengar…)

Det blev en viss diskussion. Det var tack vare att SD motsatte sig en fortsättning av projektet och yrkade på avslag. Dan Åberg (M), som inte är särskilt ”förtjust” i projektet, menade att ett avslag i det här läget var omöjligt. Åberg fick inkomma med en protokollsanteckning. Den har jag dock inte läst.

Det blev votering, och det blir en fortsättning av Wargön Innovation. Det bestämde kommunstyrelsen med röstsiffrorna 13-2.

Och så då det sista ärendet. (Ja, det var heldagssittning med kommunstyrelsen.) Det handlade om detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun.

Det har varit många turer i ärendet och bland annat Länsstyrelsen har haft synpunkter. Det har fortfarande också de boende vad jag förstår, även om jag inte själv har hört några efter de senaste ändringarna i detaljplanen. Morgan Larsson (MBP) hade däremot varit i kontakt med några av de boende. Larsson menade att det behövde göras en konsekvens- och riskanalys av trafiksituationen innan planen kunde fastställas. Han yrkade därför återremiss.

Det blev ingen återremiss. Även denna fråga ska avgöras av fullmäktige den 19 juni. Vi får se om några Skaven- eller Öxneredsbor hör av sig innan dess.

Kommunstyrelsen slutade sitt sammanträde kl 15.37. Nästa sammanträde är inte förrän den 4 september, trots att ordinarie ledamöter får ett fast månadsarvode på 2.717 kr utöver timarvode för sammanträdestiden…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?

4 juni, 2019 1 kommentar

Tisdagen den 21 maj hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var ett tag sedan, men det är fortfarande aktuellt. Imorgon onsdag ska nämligen kommunstyrelsen i Vänersborg behandla en ansökan från KFV om:

”ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019”

De ledande partierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, anser att Kunskapsförbundets begäran om pengar ska avslås. Och så kommer det också att bli, och det även i Trollhättan.

Varför det står ”ytterligare ekonomiskt tillskott” vet jag inte. Såvitt jag förstår så har inte KFV fått några tillskott tidigare, förbundet har typ fått sina pengar – ordet ”ytterligare” känns nästan lite tendentiöst.

Kunskapsförbundet står inför en ekonomisk kris. Det ska sparas – och det ordentligt. Det skrev jag om i en tidigare blogg. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Där beskrev jag också orsakerna till förbundets prognosticerade underskott.

Medlemskommunerna räknar antalet 16-18-åringar. För varje elev i dessa tre årskullar förs 52.000 kronor per läsår (blir nästa år höjt till 55.000 kr per elev) över till Kunskapsförbundet. Förbundet kan inte använda hela beloppet för undervisning av elever som går i förbundets gymnasieskolor. Först måste nämligen fakturor betalas som kommer in från andra kommuner och från alla frigymnasier, där det finns elever från Trollhättan och Vänersborg. Och allt fler gymnasieelever väljer att studera i andra kommuner eller på friskolor. (Just nu är det 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever.) Många elever väljer t ex att studera på ett naturbruksprogram. (I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps.) Programmen drivs av fristående aktörer. En elev på ett naturbruksprogram kostar 200.000 kr, medan KFV alltså får 52.000 kr per elev. KFV förlorar stora pengar på alla de elever som väljer friskolor. Vi pratar faktiskt miljoner…

Resurstilldelningsmodellen (52.000 kr per ytterligare elev) har också en urholkande effekt. Den täcker inte hela kostnaden för tillkommande elever. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV – om det t ex innebär nya klasser och grupperingar.

Det studerar färre elever på SFI etablering och minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. Och med minskningen försvinner stora statsbidrag. Samtidigt finns många nyanlända kvar i utbildning inom förbundet. De går ofta från SFI till den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att KFV har så att säga samma antal elever men mindre pengar.

Kunskapsförbundet har ett uppdragsavtal med Trollhättan och Vänersborg som bereder plats för 332 elever i den grundläggande vuxenutbildningen. Prognosen för hösten är att det skulle behövas 503 platser. KFV saknar dock medel för att utöka elevplatserna. (Trots att utbildningen är rättighetsbaserad.) Det blir ett stopp för antagningen och SFI-eleverna får vänta. Det blir därför ett uppehåll i utbildningen för många, något som i värsta fall kan leda till att studierna inte återupptas. De elever som nekas plats på utbildningen får inte heller något statligt studiestöd (studiebidrag och studielån). Det blir med all sannolikhet istället ett ökat tryck på kommunernas försörjningsstöd… Och de kostnaderna blir antagligen bra mycket högre än vad det hade kostat Trollhättan och Vänersborg att ge KFV ett extra tillskott. (Är det någon som ser Trollhättans och Vänersborgs logik? Inte? Finns den?)

Kunskapsförbundet har totalt 742 heltidstjänster. Nu i juni slutar 22 tillsvidareanställda, de ersätts inte. 49 personer som har visstidstjänster ersätts inte. (Det är personal som KFV egentligen behöver.) Det betyder att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Antalet anställda minskar alltså med drygt 9% under 2019.

9%…

Säg någon nämnd och förvaltning i Trollhättan eller Vänersborg som minskar personalstyrkan med 9%…

Kunskapsförbundet kan på detta sätt spara 15 milj kr redan i höst, år 2019. Och ändå blir det bara halvårseffekt på besparingarna. Om KFV går in i 2020 med denna tajta organisation så skulle besparingarna få helårseffekt, dvs KFV skulle utan att ”göra något mer” spara 30 milj kr år 2020.

Men se, så tänker inte kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan…

Det återstår ju fortfarande ett underskott på drygt 17,5 milj kr år 2019. Även när Kunskapsförbundet sparar och drar ner på personalen. KFV har begärt dessa pengar av Trollhättan och Vänersborg – för Vänersborgs del handlar det om ca 6,8 milj kr.

Morgondagens kommunstyrelse föreslås besluta att:

”Kommunfullmäktige avslår direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019.”

Kunskapsförbundet minskar antalet anställda med 9% i höst och ”betongpartierna” tycker att det inte räcker:

”Kunskapsförbundet har att vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut.”

Kunskapsförbundet beordras alltså spara ytterligare 17,5 milj kr. Det motsvarar 70 tjänster till. Det är omöjligt. För nu handlar det om att avskeda tillsvidareanställda – och de har uppsägningstider…

Vad sysslar kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan med? Hur tänker de?

Förstår de?

En besparing på 15 milj kr, den ”första besparingen”, får konsekvenser för undervisningskvaliteten. Den innebär att lärartätheten kommer att sjunka, eller mer rakt på sak, slå nytt bottenrekord. Den sjunker i höst från 8,3 till 7,9 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 9,0 och i Uddevalla 9,4. Den lägre lärartätheten i KFV har tidigare till viss del kompenserats av andra personalgrupper, som elevhälsa, bibliotek, ledning, måltid, lokalvård, förbundskontor osv. Men nu ska även dessa yrkesgrupper minskas.

Är det någon som tror att förutsättningarna för Kunskapsförbundet att stärka sina aktier i konkurrensen på den fria utbildningsmarknaden kommer att öka?

Hur många fler elever från Trollhättan och Vänersborg kommer inte att söka sig till Uddevalla, Göteborg eller frigymnasier de närmaste åren…?

Och så vill kommunledningarna att KFV ska spara ytterligare 17,5 milj kr

Jag skulle vilja påstå att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg håller på att montera ner Kunskapsförbundet. (Och då säger kanske någon i moderaterna eller medborgarpartiet att det är väl bra. Men. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningarna kommer fortfarande att vara kvar. Och kostnaderna kommer att öka ännu mer för kommunerna när de inte kan utnyttja stordriftsfördelarna.)

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson, socialdemokrat från Trollhättan, har redan fattat ett ordförandebeslut (”härtill är jag nödd och tvungen”) – att förbundsdirektören får i uppdrag att:

”upprätta konkreta sparförslag för beslut på kommande direktion 2019-06-25.”

Det finns ett sätt för Kunskapsförbundet Väst att spara på sikt, och det är att börja nedmonteringen… Det är att se över utbildningsutbudet… Det betyder att lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. Då sparar KFV, men i och för sig ”bara” 10 miljoner…

Hörde ni alla vänersborgare? En musikstad utan musikutbildning…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

Kunskapsförbundet (26/3)

Så var då premiären med Kunskapsförbundets direktion avklarad. Det var en trevlig tillställning, om uttrycket tillåts om ett politiskt sammanträde. Det var många kända ansikten, i varje fall hälften av dem. Den andra hälften kom från Trollhättan och det var ju en lite annorlunda upplevelse. Även om jag numera sedan några år arbetar i Trollhättan. Mötet fortlöpte utan några motsättningar eller åsiktsskillnader mellan städerna. Och denna gång inte heller mellan partierna. Det rådde en stor enighet kring dagens ärenden. (Se min tidigare blogg, ”Premiär i KFV”.)

Kl 08.30 slog ordförande Maud Bengtsson (S) klubban i bordet och förklarade mötet öppnat. Det var i mångt och mycket samma problematik som avhandlades som i de andra politiska församlingarna som jag deltar i. Det handlade om pengar. Eller rättare sagt, bristen på…

Det är dock en stor skillnad mellan de andra församlingarna och Kunskapsförbundet. Jag tänker på den konkurrens från andra aktörer som Kunskapsförbundet är utsatt för. Och att förbundet dessutom måste betala sina konkurrenter. Utan att ha något val. En ganska unik situation. Jag tänker naturligtvis på friskolorna.

Det är viktigt att ha följande klart för sig:

”Kunskapsförbundet står för den gymnasiala utbildningskostnaden för alla som är folkbokförda i Trollhättan och Vänersborg. Det innebär att förbundet betalar utbildning för elever som väljer att studera i andra kommuner eller friskolor.”

Kunskapsförbundet betalar alltså gymnasieutbildningen, med pengar från Vänersborgs kommun och Trollhättans Stad, för alla gymnasieelever från Trollhättan och Vänersborg – oavsett vid vilken skola de studerar. År 2018 studerade 63% av eleverna på någon av Kunskapsförbundets utbildningar – resten, 37%, valde skolor utanför Kunskapsförbundets regi.

Det är ett stort problem med detta. Utbildningarna på andra skolor är dyrare.

Kunskapsförbundet har så att säga de pengar förbundet har. Om elevantalet ökar med en elev så får förbundet 52.000 kr mer. (Kunskapsförbundet har alltid fått 52.000 kr för varje ny elev, sedan 2013. Man kan väl tycka att summan borde höjas eftersom kostnaderna, som t ex löner, stiger varje år…) Redan här kan det bli en förlust för förbundet, genomsnittskostnaden för en elev ligger nämligen på 100.000 kr. Om eleven ”får plats” i en befintlig klass så fungerar det, men om det blir fler nya elever så att en ny grupp eller klass måste bildas – då räcker inte ”elevpengen”.

Men om den här nye eleven, som KFV får 52.000 kr för, väljer naturbruksutbildningen på Nuntorp, som kan kosta upp emot 300.000 kr, då blir det ett riktigt stort avbräck för Kunskapsförbundet…

Till kommande höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. Det blir många miljoner som Kunskapsförbundet måste lämna ifrån sig… Kostnaden beräknas till minst 2 milj kr. Och det alltså redan till hösten. De följande två åren kommer dessa skolor också att växa, med åk 2 och åk 3…

Det kan väl tilläggas ytterligare en försvårande ekonomisk omständighet.

I ett förslag till avtal med Västra Götalandsregionen (det gäller regionens, VGR:s naturbruksutbildningar), som Kunskapsförbundet helst inte vill underteckna, så ska Kunskapsförbundets betalningsskyldighet för utbildningen kvarstå tills dess eleven har slutfört sin utbildning. Detta trots att Förbundet bara får ersättning från Trollhättan/Vänersborg för 3 års studier. Det innebär att om en elev måste studera 4 eller 5 år, så får Kunskapsförbundet ingen ersättning för det extra året eller åren. Och om då eleven går på Nuntorp…

Jag ska inte fördjupa mig i alla detaljer och aspekter i de ekonomiska resonemangen och Kunskapsförbundets ekonomiska problem. (Det handlar också om minskade statsbidrag, problemen inom vuxenutbildningen, SFI etc.) Det är bara att konstatera att hela resursfördelningssystemet inte fungerar och att de ekonomiska resurserna från Vänersborg/Trollhättan är otillräckliga. Det tycktes hela direktionen vara överens om. Ingen ledamot framförde i varje fall någon avvikande uppfattning och direktionen var enig i sina beslut.

Beslutet i ärendet ”Samverkansavtal Västra Götalandsregionen naturbruksutbildning” blev:

”Direktionen beslutar att delge medlemskommunerna den tjänsteskrivelse som beskriver konsekvenserna av att ingå det avtal med Västra Götalandsregionen, som är framtaget men ännu ej undertecknat.
Direktionen föreslår också en fortsatt dialog genom ägarsamråd innan avtalet eventuellt kan undertecknas.”

I ärendet ”Äskande om extra medel från medlemskommunerna” fattade direktionen följande beslut:

”Direktionen beslutar att begära ett ägartillskott med totalt 17 mkr från Trollhättans stad och Vänersborgs kommun för att nå en budget i balans under 2019.”

Det var lärorikt att delta på Kunskapsförbundets sammanträde. Det blev snabbt uppenbart att Kunskapsförbundet är vårt förbund, att det handlar om ungdomar (och vuxna) från Vänersborg.

Och jag kan inte förstå varför dessa frågor inte diskuteras i kommunfullmäktige. Frågorna ”stannar” hos kommunalråden eller i bästa fall i kommunstyrelsen. Det är bara Lutz Rininsland (V) som genom interpellationer och frågor i fullmäktige försöker få frågan dit där den rätteligen hör hemma.

Vänersborgs politiker, liksom Trollhättans antar jag, skulle behöva diskutera och besvara frågor som: Vad vill vi med vår (KFV:s) gymnasieverksamhet? Kan vi ha kvar det breda utbudet? Ska vi ha färre men effektivare utbildningar med högre kvalitet? Ska vi ha andra lokaler?

Det är viktiga frågor. Ägarkommunerna måste bestämma sig. Och det är viktigt att politikerna i förbundets direktion står upp för gymnasieleverna även på hemmaplan – i fullmäktige och kommunstyrelse…

Premiär i KFV

På tisdag, den 26 mars, är det personlig premiär i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Då ska jag för första gången representera Vänsterpartiet och Vänersborg i KFV:s direktion. Som ersättare. (Lutz Rininsland är Vänsterpartiets ordinarie ledamot.)

Direktionen styr KFV och skulle kunna liknas vid en kommuns fullmäktige. Det är här de politiska besluten fattas. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare, hälften från Vänersborgs kommun och hälften från Trollhättans stad.

Nu har det under åren inte alltid varit så enkelt med den politiska styrningen, har jag förstått. Det finns nämligen också ett ägarsamråd bestående av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg – tillsammans med KFV:s presidium. Ibland har kommunalråden haft andra uppfattningar än förbundets presidium, och direktion… Inte helt sällan om pengar. Och det är Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som sitter på pengarna till KFV:s verksamhet… Det händer nog också att de båda kommunerna har olika uppfattningar. Men mer om detta om det blir aktuellt.

Och det kan det ju bli snart.

På dagordningens punkt 6 läser jag att KFV måste sänka sina kostnader med betydande summor för att nå en budget i balans. Statsbidragen från Migrationsverket för nyanlända elever minskar, fler elever väljer andra skolor än Kunskapsförbundets och antalet elever som går Sfi, etablering blir färre.

Det är KFV som betalar alla Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever oavsett vilken skola dessa väljer att studera vid. KFV får 52.000 kr per varje ny elev och år från Trollhättan och Vänersborg. (Och motsvarande summa mindre om elevantalet sjunker.) Men den genomsnittliga kostnaden för en elev som går i annan kommun eller i en friskola är cirka 100.000 kr per år. I höst startar det två nya friskoleutbildningar i naturbruk. Det är Nuntorp och Realgymnasiet i Trollhättan. Dessa utbildningar kostar 200.000-300.000 kr per elev och år beroende på inriktning. Om KFV får 52.000 per elev och denne elev börjar på Realgymnasiet är det inte svårt att räkna ut vilka konsekvenser det får för KFV:s ekonomi…

Kunskapsförbundet räknar med att kunna spara en del pengar under året, men det fattas ändå ett antal miljoner. På tisdag är det tänkt att direktionen ska besluta om att begära ett ägartillskott från Trollhättan och Vänersborg.

Det finns också ett särskilt ärende om naturbruksutbildningen på dagordningen. Ett samverkansavtal ska skrivas på med Västra Götalandsregionen. Här är förslaget att avtalsförslaget bör diskuteras vidare. Det blir helt enkelt för dyrt för KFV.

Det finns mycket att säga om ekonomin i Kunskapsförbundet, men eftersom jag är ”rookie” i sammanhanget så får det räcka med dessa funderingar.

Det kan väl också tilläggas att KFV planerar att bygga om och renovera stora delar av Magnus Åbergsgymnasiet. Förbundet har ju redan totalrenoverat och anpassat Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet. Nu är alltså turen kommen till den sista skolan. Beslutet på tisdag gäller anbudsförfarandet.

Det ska bli intressant att träffa trollhättepolitiker i sin kommunala politiska gärning. Det är nog premiär det också.

PS. Lutz Rininsland (V) har också bloggat om sammanträdet: ”Möts Kunskapsförbundet av insikt?”.

%d bloggare gillar detta: