Arkiv

Archive for the ‘KFV 2019’ Category

Solvarm/KFV: Det mullrar

Det mullrar bland invånarna i Vänersborg.

Kunskapsförbundets beslut i tisdags (se ”Det stormar kring KFV”) att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan har gett upphov till flera protester. Det pågår bland annat en namninsamling för att rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.) Insamlingen är i detta nu uppe i över 1.000 underskrifter. Även i Trollhättan är protesterna stora kring nedläggningen av det industritekniska programmet. Förvåningen är t ex stor i företaget GKN, som genom åren har investerat mycket i programmet.

I dagens TTELA finns två artiklar i ämnet. I den ena uttalar sig ordförande i Kunskapsförbudet Maud Bengtsson (S, Thn). Bengtsson tycks enligt TTELA enbart skylla situationen på Vänersborgs kommun. Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande…

Det handlar i dagsläget om två ekonomiska frågor. Den första var att Kunskapsförbundet begärde extra tillskott av pengar för att klara underskottet i sin budget för detta år. Trollhättans kommunfullmäktige röstade nej. I Vänersborg återremitterades frågan, dvs inget beslut togs överhuvudtaget. Den andra framställningen från Kunskapsförbundet handlade om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildningen under 2019. Här sa Trollhättans kommunfullmäktige återigen nej, medan ärendet överhuvudtaget inte har behandlats politiskt i Vänersborg. Detta vet naturligtvis Maud Bengtson. Och som förbundsordningen ser ut är det inte möjligt för Vänersborg att ensam betala för en utbildning, som t ex estet, i Vänersborg. Det vet naturligtvis Maud Bengtson också. Moderaterna har för övrigt lagt en motion i fullmäktige i Vänersborg som tar upp denna sistnämnda fråga.

Det framkommer dock inte någonstans, varken i dagens TTELA eller tidigare, att Vänsterpartiet i Vänersborg som enda parti röstade mot nedläggningsbeslutet i Kunskapsförbundet. Vänsterpartiet var också det enda parti i Vänersborgs kommunfullmäktige som yrkade ja till förbundets begäran om extra pengar. För övrigt röstade Maud Bengtsson som lojal socialdemokrat nej till Kunskapsförbundets begäran om pengar i Trollhättans fullmäktige – båda gångerna…

And now for something completely different…

På Facebook protesteras det vilt mot kommunens nesliga behandling av familjen Solvarm och kommunens beslut att driva frågan rättsligt. (Se ”Solvarm i Mark- och miljödomstolen”.) Och det förstår jag.

Signaturen Rune skriver t ex, som kommentar på min förra blogg (se här):

”Helt otroligt att kommunen över huvud taget vill lägga tid, resurser och enorma kostnader på att fälla en enskild fastighetsägare. … Att bygga kommunal verksamhet på inkompetens, översitteri och förakt gör att kommunen i mångas ögon hamnar i fritt fall.”

Rune nämner även att kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har slutat att dela ut miljöpris. Och det ser jag i nämndens protokoll från den 13 maj i år:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden upphäver stadgarna för Vänersborgs kommuns miljöpris och därmed fortsatt utnämnande av priset.”

Så när nämndens ordförande Per Sjödahl (MP) delade ut priset på Aqua Blå förra året till Naturskyddsföreningen så var det sista gången som detta miljöpris delades ut.

Miljöpriset har annars delats ut sedan 1994. Det instiftades i syfte att uppmuntra goda miljöinitiativ samt att bidra till att sprida goda exempel. Precis som i så många andra kommuner i landet. Nu är alltså priset borta. Beslutet motiverades i miljö- och hälsoskyddsnämnden med:

”De nominerade och även pristagarna innefattar årligen ett antal av de verksamheter som nämnden utövar tillsyn över. Risken att nämndens uppdrag kan missuppfattas är betydande då man delar ut ett pris med syftet goda miljöinitiativ samtidigt som man ska granska samma verksamhet utifrån lagstiftningen.”

Det kan tyckas vara mycket förvånande att priset har delats ut i 25 år utan att någon har reflekterat över det här tidigare. Och som utomstående kan man kanske undra om inte nämnden i sin granskning ”utifrån lagstiftningen” har hittat åtminstone några exempel på ”goda miljöinitiativ”… I motiveringen låter det som om det inte finns några sådana i Vänersborg… Inte ens Eventorps Gård eller Gällenäs Grönsaker…?

Eller också har kanske beslutet något att göra med det strul som utspelade sig ”bakom kulisserna” förra året. Den som fick flest nomineringar förra året var nämligen Solvarm. Väldigt många vänersborgare ansåg att Solvarm skulle få priset för sitt fantastiska arbete med naturhuset i Sikhall. Och det passade ju liksom inte nämnden och förvaltningen då…

Jag borde i gårdagens blogg ha nämnt rätt lagparagraf i den tredje striden mellan Solvarm och kommunen. Vilket har påpekats för mig. Det som parterna nu strider om, det är 24§ i Lagen om allmänna vattentjänster:

”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.
Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

I lagen står det alltså varken ”bättre än den kommunala anslutningen” (som Vänersborgs kommun hävdade i domstolsförhandlingarna) eller ”godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön” (som i 9 § samma lag). Det står:

”tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser”

Det torde väl vara tämligen självklart att Solvarms avloppsrenings- och återvinningsteknik uppfyller lagkravet. Med råge…

Det tycks åtminstone ett av Nederländernas största månadsmagasin också anse. I sitt sommarnummer har magasinet ”Seasons” ett stort reportage från Solvarm i Sikhall…

Solvarms hus är tydligen av långt större internationellt intresse än t ex arenan…

Det är inte så ofta det mullrar i Vänersborg. Men nu gör det det. Det är bara synd att de flesta politiker går på semester, och kanske inte hör mullret. Vi hoppas emellertid att det fortsätter mullra när semestrarna är slut…

Det stormar kring KFV

I onsdags skrev jag om KFV:s (Kunskapsförbundet Väst) sammanträde och beslutet att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan. (Se ”Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!”.) Beslutet fattades med voteringssiffrorna 12-1. En ledamot var frånvarande och den som röstade nej till nedläggningarna var Lutz Rininsland (V i Vänersborg).

Beslutet har gett eko. Det diskuteras på Twitter och på Facebook. Även i gruppen ”Innerst inne är vi alla vänersborgare”. Sägs det, jag vet inte eftersom jag är utkastad och ”blockad” från denna grupp av en partikamrat. Massmedia har följt upp beslutet (se TTELA ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner” och ”Det populära industriprogrammet läggs ner” samt mynewsdesk ”Beslut att lägga ned industritekniskt program obegripligt enligt industrin”) och i tidningarna publiceras debattartiklar, se t ex TTELA ”Vi vill gå estetprogrammet när vi blir storaoch Dagens Samhälle (se ”Spetsutbildningen för unga musiker behövs”). Men inte nog med det, en namninsamling har startat på nätet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.)

Kunskapsförbundet fattade även ett annat beslut, som också det kan vara kontroversiellt. Frågan initierades av Lutz Rininsland (V) och den blev ett eget ärende.

Rininsland yrkade att:

”Direktionen ger uppdrag att sökande som med stöd av gymnasielagen söker till Kunskapsförbundet Väst skall beviljas en utbildningsplats.”

Kunskapsförbundet hade i ägarsamrådet (möte mellan kommunernas kommunalråd och KFV:s presidium) i februari och i maj berättat om denna grupp som växer i antal.

När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna.

Kommunerna har dock ännu inte beställt de utbildningar som Rininslands yrkande syftade på och således har inte heller Kunskapsförbundet någon finansiering. Att Rininsland ändå yrkar att dessa personer ska få en utbildningsplats är av humanitära skäl.

Gymnasielagen (Lag [2017:353] om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå) kom till för att mildra verkningarna av de tuffa bestämmelser som gäller efter att Sverige införde tillfälliga uppehållstillstånd. Den handlar om personer som befinner sig i en utdragen asylansökningsprocess. Personer som söker asyl i Sverige, här avses oftast så kallade ”ensamkommande”, kan enligt lagen få tillfälliga uppehållstillstånd om de studerar. Och så länge de utbildar sig så gäller det tillfälliga uppehållstillståndet. Slutar de att studera, av vilken anledning det än må vara, så förlorar de sitt tillstånd – och riskerar därmed utvisning.

Och det är alltså det som kan hända när Kunskapsförbundet inte ordnar denna utbildning i den omfattning som efterfrågas. Vi pratar om 100-150 personer. Så många personer får KFV säga nej till.

I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Gymnasielagen kommer att göra att flera får chans till studier. Redan nu finns studerande inom vuxenutbildningen som genom gymnasielagen beviljats plats. Verksamhetschefen understryker att många nyanlända lämnar gymnasiet i juni och kommer att vilja studera. Prognosen är att omkring 120 heltidsplatser behövs till dessa. Det kan också komma att bli fler, som inte tidigare synts i systemet. Frågan blir om förbundet skall ta emot dessa trots avsaknad av finansiering?”

Kunskapsförbundets majoritet var tydlig. Kommer det inga pengar från Trollhättan/Vänersborg så blir det inga fler utbildningsplatser. Den enda som röstade på Rininslands yrkande var han själv.

Lutz Rininsland blev mycket upprörd. Det här beslutet får nämligen avgörande konsekvenser för dessa ungdomars framtida liv… Som jag ser det handlade ärendet om solidaritet. Men vi har tydligen inte råd med det…

Trollhättan ligger av någon anledning hela tiden före Vänersborg i den politiska processen. Jag vet inte varför kvarnarna mal så långsamt i Vänersborg. Det är ett problem för Kunskapsförbundet som är beroende av besluten i båda kommunerna.

I måndags beslutade kommunfullmäktige i Trollhättan att avslå ett äskande från Kunskapsförbundet om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas under 2019. Det skulle behövas ytterligare 150–170 platser för att täcka efterfrågan på utbildningsplatser. Det här har Kunskapsförbundet flaggat för under lång tid. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Angående yrkesvux behövs nya ekonomiska tillskott för att upprätthålla nivån under året. En tjänsteskrivelse har inlämnats till medlemskommunerna med anledning av detta.”

Denna fråga har fortfarande inte varit uppe i någon politisk församling i Vänersborg. Kommunfullmäktige i Trollhättan beslutade däremot redan i måndags att inte ge mer pengar till denna utbildning.

Den här frågan kommer väl så småningom upp i kommunstyrelsen i Vänersborg och sedan i kommunfullmäktige någon gång i höst. Men då är det för sent, utbildningen är ju tänkt att starta upp redan när höstterminen startar.

Det som skiljer denna grundläggande vuxenutbildning från utbildningen för ensamkommande är att ”grundvux” och ”gymnasievux” sedan 2018 är en del av ”rättighetslagstiftningen”. Kommunerna har skyldighet att ordna sådan här grundläggande utbildning för alla som efterfrågar den.

Trollhättans beslut torde således strida mot lagen. Eller? Trollhättan sa nej till att avsätta pengar för att utöka antalet platser, men det är klart, Trollhättan sa inte nej till själva utbildningen. Det beslutet torde Kunskapsförbundet få ta. Fast det gjordes inte i tisdags. Det blir nog så att förbundets förvaltning får meddela de sökande detta till hösten. ”Tyvärr, det finns inga platser kvar på utbildningen.”

Det återstår att se hur många av dom som vägras utbildning som överklagar.

Även i detta ärende röstade tongivande politiker i Kunskapsförbundet nej till sitt eget förbunds begäran i sina roller som fullmäktigeledamöter i Trollhättan. Jag har aldrig förstått denna märkliga förmåga att tycka olika beroende på vilken stol man sitter…

Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!

26 juni, 2019 2 kommentarer

Igår hölls då det ödesmättade sammanträdet med Kunskapsförbundets direktion. Både TTELA (se ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner”) och Lutz Rininsland (V) (se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”) har redan redogjort för mötet. (Även GT har uppmärksammat sammanträdet, se ”Beskedet: Lägger ner populära gymnasielinjer”.) Själv skrev jag en blogg inför mötet, där jag redogjorde för bakgrunden till Kunskapsförbundets situation. (Se ”Har KFV någon framtid?”.)

Kunskapsförbundet är ett kommunalförbund mellan Vänersborg och Trollhättan. Förbundets uppgift är att tillhandahålla utbildning inom de frivilliga skolformerna, dvs gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kunskapsförbundet styrs av direktionen, som består av 14 ledamöter och lika många ersättare. Hälften kommer från Trollhättan och hälften från Vänersborg. Lutz Rininsland är ordinarie ledamot för Vänsterpartiet i Vänersborg och jag är sedan i mars ersättare.

Kunskapsförbundets inkomster kommer med undantag för en del uppdragsutbildningar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och från statliga bidrag. Jag har tidigare redogjort i detalj för KFV:s ekonomiska situation (se ovanstående länk och också ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” samt ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”). Det kan bara konstateras att under två år (2019-2020) ökar förbundets underskott med 48 milj kr, framför allt på grund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för friskolor.

När nu förbundets kostnader överstiger intäkterna så skär förbundet ner. Från juni till augusti minskas personalstyrkan med 71 tjänster. Det är nästan 10% av antalet anställda. Men det räcker inte, det är fortfarande ett underskott 2019 på ca 17 milj kr.

Kunskapsförbundet vände sig till Trollhättan och Vänersborg och bad om mer pengar. I ägarsamrådet (ett forum där kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg och ordförandena i Kunskapsförbundet träffas tillsammans med tjänstemän) blev det blank nej. Budskapet var solklart från Trollhättan och Vänersborg – fortsätt spara och fortsätt nedskärningarna.

Kommunfullmäktige i Trollhättan fullföljde genom att säga nej, i Vänersborgs fullmäktige återremitterades frågan. (Vilket i sig är ett problem – hur hanteras en situation där ägarkommunerna inte är överens?) Trollhättans besked är vidare att Kunskapsförbundet inte kan förvänta sig mer pengar de kommande åren. Det är nog också Benny Augustssons (S) budskap, men i Vänersborg ”trilskas” som sagt fullmäktige något för Benny. Paul Åkerlund (S) i Trollhättan verkar inte ha de problemen… För en utomstående verkar det som om ”Pålles” ord är lag…

Inga ökade intäkter i sikte från kommunerna alltså och under tiden, de kommande åren, kommer förbundets kostnader att fortsätta öka…

Det betyder med andra ord att Kunskapsförbundet har fått order om att fortsätta besparingarna och nedskärningarna. Trollhättan och Vänersborg(?) vill tvinga förbundet att gå vidare med avskedanden. Och denna gång kommer det att drabba tillsvidareanställda och framför allt icke-pedagogisk personal. (Det har redan avskedats så många lärare så att lärartätheten är på en ”kritisk nivå”.) Det handlar om personal inom administration, bibliotek, elevhälsa/elevstöd, skolvärdar, ledning etc. Och det blir drastiska nedskärningar…

Självklart har enheterna också fått direktiv att endast nödvändiga inköp får göras, att det råder vikariebegränsning och övertidsstopp samt att möjligheterna till investeringar är begränsade.

Naturligtvis kommer dessa neddragningar att i sin tur få konsekvenser för lärarnas arbetsbelastning (jobba hårdare, fler arbetsuppgifter) vilket försvårar för förbundet att behålla sina lärare och rekrytera nya… Undervisningskvaliteten kommer givetvis med all sannolikhet också att sjunka.

Och detta samtidigt som elevantalet kommer att öka. Det blir t ex två klasser fler i förbundet till hösten.

Men besparingar och nedskärningarna på personal räcker inte. Det måste till ännu fler åtgärder…

Kunskapsförbundet beslutade igår att minska utbildningsutbudet. Det går inte att spara och skära ner mer på annat håll. Från och med ht 2020 kommer därför elever inte att kunna söka IN (industritekniska programmet i Trollhättan), ES (estetiska på Birger Sjöberg i Vänersborg), ESMUV (orkesterutbildningen på BSG), och NIU (idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan). De här programmen ska läggas ner. (De elever som har påbörjat dessa utbildningar kommer däremot att få gå klart sin utbildning.)

På detta sätt kan Kunskapsförbundet på sikt spara 10-13 miljoner.

Orsaken till att just dessa program läggs ner är att de här utbildningarna är de dyraste i förhållande till antalet elever. Utgångspunkten är alltså att lägga ner program som sparar mest pengar men drabbar minst antal elever. Dessutom ser inte KFV att det finns någon större risk att friskolor startar dessa program, eftersom de är för dyra. ”Risk” därför att, om friskolor startar dessa program, så får Kunskapsförbundet ändå betala för de här eleverna…

Programmen har också hög lärartäthet och dyra lokaler. Estetprogrammet i Trollhättan, som blir kvar, är förlagt till Magnus Åberggymnasiet (MÅG) och här skulle inte KFV kunna göra sig av med lokalerna eftersom de ligger i skolan. Det går det däremot att göra med lokalerna på Vänerparken i Vänersborg. KFV kan även göra sig av med utrustning och därigenom spara pengar, t ex hela det industritekniska programmets maskinpark i Trollhättan.

Programmen är för övrigt populära bland eleverna. Det är t ex 30 elever som har sökt det estetiska programmet (ES+ESMUV) i Vänersborg hösten 2019 – mot 15 elever 2018 och 31 elever som har sökt det industritekniska. (GKN har en begränsning på 31 elever. Det står 20 elever som reserver.)

Direktionen diskuterade, både under ajourneringar och på sammanträdet. Det är helt klart att samtliga ledamöter och ersättare inte var särskilt bekväma med situationen. Många hårda ord fälldes också mot ägarkommunernas envisa ovilja att skjuta till extra medel.

Vänsterpartiet i Vänersborg gick, sin vana troget, en egen väg. Lutz Rininsland (V) yrkade avslag på förslaget om nedläggning av den 5 programmen. Och det ställningstagandet stödde jag fullt ut.

Det berodde på flera skäl, bland annat på att Vänsterpartiet, som enda parti, röstade för att bevilja extra pengar till Kunskapsförbundet på onsdagens fullmäktige.

Som anekdot kan nämnas att samtliga ledamöter i Kunskapsförbundet från Trollhättan röstade mot extra pengar i fullmäktige. Liksom alla andra ledamöter i Trollhättans kommunfullmäktige… I Trollhättan är det tydligen både vanligt och enkelt att sitta på två stolar samtidigt.

Maud Bengtsson (S, Trollhättan) är Kunskapsförbundets ordförande. Bengtsson var för övrigt en av dem som röstade nej i Trollhättans fullmäktige till extra pengar till förbundet. Bengtsson säger till TTELA:

”Det finns en gräns för hur mycket vi kan dra ner, och vi tycker att vi snart är där.”

Min åsikt är att vi har passerat den gränsen redan i höst. Och det kan vi som sitter i direktionen inte acceptera och stå för.

Min egen uppfattning är också att direktionen i Kunskapsförbundet är ett självständigt politiskt organ som ska fatta sina egna beslut och som inte ska vara marionetter för andra. Direktionen ska utgå från skolans uppdrag och anordna utbildningarna på det sätt som lagar och förordningar föreskriver. Och som är till gagn för eleverna. Sedan får ägarkommunerna helt enkelt betala vad det kostar (inom rimliga gränser).

Det är också en uppfattning som ligger nära det som Bo Carlsson (C) framförde på onsdagens fullmäktige i Vänersborg. Carlsson sa:

”Direktionen kan och har möjligheter att fatta i princip vilka beslut [som helst]. Dom är helt fristående och det är ett eget fullmäktige. Konsekvenserna utav direktionens beslut får deras ägare stå för.”

I voteringen röstade samtliga närvarande ja till nedläggningen av de 5 programmen. Det var bara Vänsterpartiet i Vänersborg som röstade nej. Det har TTELA helt missat…

Det kan väl nämnas att de andra partierna, de som röstade ja till nedläggningarna, skrev en protokollsanteckning, där de typ protesterade mot den situation de ”oförskyllt” (eller?) befann sig i. (Jag har inte sett protokollsanteckningen.)

Kunskapsförbundet fattade ytterligare ett kontroversiellt beslut. Det får jag återkomma till. (Lutz Rininsland, V, har för övrigt redan beskrivit det i sin blogg – se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”.)

KF (2): Har KFV någon framtid?

23 juni, 2019 3 kommentarer

Det är bara ett politiskt möte kvar innan semestrarna stänger Vänersborg för några veckor framåt. Det är direktionen i Kunskapsförbundet Väst som har sitt sista sammanträde för ”våren” på tisdag. Det kan bli ett mycket ödesdigert sammanträde.

Bakgrunden är naturligtvis Kunskapsförbundets katastrofala ekonomiska situation. Den har jag redovisat i några tidigare bloggar. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” och ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.) Det ekonomiska läget beror inte på misskötsel från politikernas eller tjänstemännens sida, orsaken är framför allt kostnaderna för de elever som väljer fristående gymnasieskolor eller skolor i andra kommuner. Som utgör en stor del av Kunskapsförbundets kostnader och som dessutom fortsätter att öka.

För att ta ett konkret exempel.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr för varje ny, tillkommande elev. Men 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor. Och KFV tvingas betala fakturorna för dessa elever. I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. De här eleverna kostar var och en 200.000 kr – som KFV måste betala. Med en intäkt på 52.000 kr per elev. Det betyder att KFV får 2.184.000 kr för de 42 eleverna av Vänersborg och Trollhättan, men att KFV måste betala 8.400.000 kr till Realgymnasiet och Nuntorp. På enbart dessa 42 elever förlorar KFV över 6 milj kr. Pengarna måste tas från undervisningen för förbundets egna elever…

Andra orsaker till KFV:s ekonomiska situation är också minskade intäkter från Migrationsverket och färre studerande på SFI etablering, där minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. En stor del av dessa ungdomar, som har slutat språkintroduktionen, studerar nu på andra program, men då utgår ingen ersättning från Migrationsverket.

Det är inte helt fel att säga att det fria skolvalet håller på att skjuta Kunskapsförbundet i sank. Och självklart kommunernas ovilja att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel.

Kunskapsförbundet diskuterades på onsdagens kommunfullmäktige i Vänersborg. Förbundet hade begärt ett extra ägartillskott av Trollhättan och Vänersborg. För Vänersborgs del handlade det om ca 6,8 milj kr. Trollhättans fullmäktige hade redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran och Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen, förutom Vänsterpartiet, hade sagt nej för Vänersborgs del också. Men i onsdags skulle kommunfullmäktige alltså fatta det slutliga beslutet.

Jag var först uppe i talarstolen. Jag redogjorde för konsekvenserna av det fria skolvalet (se ovan) och anförde även att det var oerhört kontraproduktivt att tvinga KFV till ytterligare besparingar. Kunskapsförbundet verkar ju på en konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Det betyder att om KFV levererar en dålig produkt, dvs sämre utbildning på grund av t ex färre lärare, så väljer ”kunderna”, dvs eleverna, en annan och bättre produkt. Som är dyrare. Men som KFV ändå måste betala för! Och det med mer än vad KFV får i bidrag per tillkommande elev av Trollhättan och Vänersborg. Det är alltså en ren förlustaffär och oerhört kortsiktigt att säga nej till Kunskapsförbundets begäran om extra medel.

Mina ord klingade säkert ohörda i fullmäktigeförsamlingen. Liksom för övrigt Lutz Rininslands (V) ord. Som aldrig förtröttas i sin kamp för kommunens gymnasieelever.

Men kanske lyssnade ledamöterna, och möjligtvis även insåg konsekvenserna, när jag berättade att det enda sättet som Kunskapsförbundet kunde spara på, vilket egentligen inte kunde ha kommit som någon överraskning – det var att minska utbildningsutbudet. Det är en finare omskrivning för att förbundet måste lägga ner program. Och de program som det handlar om kan vi se på kallelsen till Kunskapsförbundets sammanträde på tisdag. Då föreslås nämligen direktionen att fatta beslut om att följande utbildningar inte ska erbjudas från och med höstterminen 2020:

”1. Industritekniska programmet (IN) som finns på Nils Ericsonsgymnasiet.
2. Estetiska programmet (ES) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
3. Den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet (ESMUV) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
4. Den nationella idrottsutbildningen för bandy (NIU) som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet.
5. Den nationella idrottsutbildningen för badminton (NIU) som idag finns på Magnus Åbergsgymnasiet.”

Gunnar Lidell (M) var mycket tidigt uppe i talarstolen. Flera moderater ska avstå från att delta, sa Lidell helt överraskande. Och fortsatte:

”Vi borde tillföra medel men hänvisar till budgetuppgörelsen och moderaternas motion.”

Jag vet inte riktigt vad Lidell och moderaterna menade. För inte menade väl Lidell att en uppgörelse med socialdemokraterna, Bo Carlssons centerparti och Marika Isetorps miljöparti om budgeten (se ”Budget 2020”) var viktigare än kommunens gymnasieungdomar…? Eller?

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förvånades i varje fall över Lidells och moderaternas inställning. Lidell och Augustsson hade ju i ägarsamrådet med Trollhättan och KFV varit eniga om att inte bevilja pengarna…

I minnesanteckningarna från det senaste ägarsamrådet (23 maj), där både Augustsson och Lidell är representanter för Vänersborg och som Augustsson hänvisade till, står det:

”Medlemskommunerna framförde med anledning av presentationen, att ”programvägen”, dvs översyn av utbildningsutbudet, är tvunget, att lärartätheten är prioritering framför att inte reducera utbudet, att medlemskommunerna backar upp Kunskapsförbundet i sparåtgärderna på samma sätt som de backar upp sina egna nämnder och att direktionen beslutar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis uttrycker medlemskommunerna att förbundet har en tydlig och bra plan. ”Så som läget är nu finns inga andra alternativ än att följa den”.”

Det betydde alltså att program ska läggas ner, samtidigt som ägarkommunerna i praktiken, likt Pontus Pilatus, tvår sina händer och gör Kunskapsförbundet och dess direktion ansvarig för alla nedskärningsbeslut.

Bo Carlsson (C), som inte var närvarande på ägarsamrådet, menade på onsdagens fullmäktige att Kunskapsförbundets direktion kan fatta vilka beslut som helst och så får Trollhättan och Vänersborg stå för konsekvenserna. Det lät nästan som om han uppmanade Kunskapsförbundet till ohörsamhet, dvs göra av med pengar som förbundet inte hade.

Bo Carlsson begärde ajournering, och de 10 minuterna som avsattes av ordförande Annalena Levin (C) blev till nästan 20 innan S+C+MP kom tillbaka in i salen.

Då begärde S+C+MP genom Kenneth Borgmalm (S) återremiss.

Och så blev det. (Vänsterpartiet, i varje fall Rininsland och undertecknad, stod fast vid att Kunskapsförbundet skulle beviljas de extra medlen.) Återremissen betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte fattade något beslut. Yrkandet om avslag som kommunstyrelsen föreslog avvisades alltså. Och det också trots att Trollhättan redan har beslutat om avslag. Rininsland ansåg att återremissen visade att Vänersborg hade insett allvaret i situationen.

Och det kanske är så att det fanns ledamöter i betongpartierna, jag tänker i första hand på dom som sitter eller har suttit i Kunskapsförbundets direktion, som opponerade sig mot respektive partilednings förslag att avvisa KFV:s begäran om extra pengar.

Den motion som det ibland hänvisades till på sammanträdet (av Lidell och Borgmalm) var en motion som Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M) hade lämnat in (18/6). Josten är för övrigt 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet. I motionen skriver de bland annat:

”Detta drabbar Vänersborgs kommun särskilt hårt då förslaget innebär att orkestermusikerprogrammet läggs ner och att estetprogrammet flyttas från kommunen. Då musik/estet samutnyttjar lokaler och lärare med musikskolan i Vänersborg och att KFV genom detta delfinansierar denna verksamhet, drabbas även den kommunala musikskolan. Detta riskerar att få förödande konsekvenser för musikutbildningen i musikkommunen Vänersborg.”

Och naturligtvis är det ett alarmerande budskap, men ett budskap som inte kan överraska särskilt många. Kunskapsförbundet har försökt få ägarkommunerna att förstå detta under ganska lång tid nu…

Motioner yrkar följande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Som synes har motionen egentligen inget att göra med det ärende som avhandlades på fullmäktige. Motionen vill istället ha en diskussion kring principfrågan om finansiering. I mina ögon skulle motionen i förlängningen kunna innebära en dödsstöt för hela Kunskapsförbundet både som idé och organisation. Fast det tror jag inte är motionärernas egentliga avsikt.

Det kommer att bli ett intressant sammanträde med Kunskapsförbundet på tisdag. Det mest intressanta och oroväckande är naturligtvis om direktionen ska lägga ner utbildningar. Vilket dock är grundtipset.

Min åsikt är nämligen att Trollhättan redan har beslutat, liksom Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), att lägga ner två program i Trollhättan och det Estetiska programmet, den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet och den nationella idrottsutbildningen för bandy som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet. Jag tror inte att en återremiss i Vänersborgs kommunfullmäktige ändrar på detta…

Det blir också intressant hur direktionen ska handskas med principfrågan om situationen när ägarkommunerna tycks ha olika åsikter…

Kommunstyrelsen 5/6 (2)

6 juni, 2019 1 kommentar

Idag är det Sveriges nationaldag.

Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)

Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…

Igår hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde för våren. Det skrev jag om igår. (Se ”KS 5/6 (1)”.) Jag var lite desillusionerad efter sammanträdet, som så många gånger tidigare. Så känns det idag också.

Det pratas inte politik på mötena. Det är viktiga frågor för vänersborgarna som ska avgöras, men partierna talar bara kortfattat om vad de anser och ibland lämnas ett papper med ett yrkande. Men uppfattningarna bemöts sällan, eller aldrig, och det blir nästan aldrig något samtal eller någon diskussion. Och om inte uppfattningar och argument ventileras eller bryts leder inte utvecklingen framåt. Det sa väl redan de gamla liberalerna på 1800-talet. De uppfattningar som ledamöterna har med sig, de har de med sig också efter mötet. Om de nu har några egna uppfattningar… Det är ju svårt att avgöra eftersom knappt någon säger något som har med politik att göra. Och säger någon något politiskt så är det i regel Benny Augustsson (S) eller Gunnar Lidell (M) – och då tycker alla i respektive partikonstellation så. Det visar sig i de fåtaliga voteringar som genomförs. Och som nästan alltid begärs av sverigedemokrater, vänsterpartister eller medborgarpartister. Som för övrigt ändå vet att de kommer att förlora…

Och när ärendena några veckor senare hamnar på fullmäktiges bord är det likadant där. Kanske lite mer diskussion, ofta initierad av samma oppositionspartier som i kommunstyrelsen. Men det blir ändå samma personer som agerar, och som nöjer sig med att redogöra för det egna partiets ståndpunkt. För inte kan man argumentera med varandra. Då kan ju svagheterna i den egna uppfattningen visa sig… Eller?

Lutz Rininsland (V) skrev i en blogg för några veckor sedan efter fullmäktigedebatten om de nya tomterna vid Mariedalskolan (se ”Egen oförmåga?”):

”Det här var ingen fråga där någon partipiska svingades, ingen fråga där partiideologin kan ha spelat någon större roll. Det var en fråga där de flesta ledamöter följer den enklaste tumregeln som gäller i en fullmäktigeförsamling: Varför söka strid när det inte rör mig, varför avvika från ”riktlinjen” som angavs vid partiets förmöte, varför ta ställning mot det som partigruppens talesperson anför i talarstolen?”

Som jag ser det blir tystnaden från de flesta ledamöter ett sätt att gömma sig undan, att inte ta det ansvar man har som folkvald politiker.

Jag försökte igår, på kommunstyrelsens sammanträde, att få igång en diskussion kring budgeten 2020 (se ”KS 5/6 (1)”). Det blev i stort sett ”platt fall”. Partierna redogjorde inte ens för sina förslag eller argumenterade för dem. De nöjde sig med att säga ungefär, ”ja, ni kan ju själva läsa vad vi tycker i utskicket”.

När jag tog upp en annan viktig fråga, Kunskapsförbundet Västs begäran om extra medel för 2019, så blev det ännu tystare. Jag pratade för döva öron. Så tolkade i varje fall jag tystnaden.

Jag försökte säga att ett beslut att inte bevilja Kunskapsförbundet de extra medlen, ca 6,8 milj kr, var ett sätt att skjuta gymnasie- och vuxenutbildningarna i sank. Det skulle betyda att KFV skulle behöva avskeda ytterligare 70 personer (tjänster). Redan nu har ju KFV sparat, genom att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Det är drygt 9% av förbundets anställda. Och nu då, i och med beslutet att avslå KFV:s begäran, 70 till. Förresten går det inte att spara dessa ”extra” pengar, behörig och tillsvidareanställd personal har uppsägningstider…

Kommunstyrelsens beslut, som ska till fullmäktige i juni för att avgöras, kan bara innebära en sak – och det är att KFV ser över utbildningsutbudet… Det betyder i klartext att Kunskapsförbundet måste lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. (För mer fakta och en utförligare se ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.)

Det var kommunstyrelsens vilja. Jag undrar om ledamöterna nu kommer att känna ett ansvar för att musikstaden Vänersborg blir utan musikundervisning?

I en paus sa en av ledamöterna i kommunstyrelsen, och tillika ledamot i Kunskapsförbundets direktion, att det inte finns några pengar. (Så lät det inte när direktionen hade sammanträde för någon vecka sedan…) Strax innan hade kommunstyrelsen fått reda på att årsprognosen för kommunen är ett överskott på 21 milj kr (för 2019). KFV hade begärt ca 6,8 milj kr av Vänersborg… Visst finns det pengar.

Vänsterpartiet yrkade som enda parti att Kunskapsförbundet skulle få pengarna.

Kommunstyrelsen valde också efter en sluten omröstning ledamöter, och ordförande, till en samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö. Omröstningen berodde på att 5 ledamöter för oppositionen nominerades fastän det bara fanns 4 platser. Det var SD som nominerade den 5:e personen. Vilket de naturligtvis var i sin fulla rätt att göra.

Följande personer valdes till samverkansgruppen: Bo Carlsson (C), ordförande, Benny Augustsson (S), Anna-Karin Sandberg (MP), Anders Wiklund (MP), Piotr Gabrys (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Gunnar Henriksson och James Bucci (V).

Det är kommunfullmäktige som ska godkänna taxehöjningar, men kommunstyrelsen yttrar sig först i frågorna. Självklart utan att någon yttrade sig… Följande taxor kommer att höjas: VA-taxan (brukningsavgiften 10 % och anläggningsavgiften 5 %), avfallstaxan, (renhållningsverket behöver 5 % mer i intäkter), taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt timtaxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.

Området i kvarteret Påfågelögat, nära skogsområdet i Mariedal Östra, är ”outnyttjat”, vilket tydligen är kommunens nya språkbruk för ett grönområde. Detaljplanen medger att avstyckning sker, alltså att två hus kan byggas i området.

Kommunstyrelsen fastställde igår priset för dessa tomter. Utan diskussion eller synpunkter. Själv har jag oerhört svårt att förstå logiken i dessa förtätningar. Det kan ju inte bara handla om att få plats med så många bostäder och hus som möjligt. Det handlar om boendekvalitet också. Dessutom är det ju ett av kommunens mål i Grönplanen att spara på grönområden. Och det som betydligt större städer än Vänersborg sysslar med nu för tiden, det är ju motsatsen – att försöka behålla eller skapa grönområden. Det behövs mer grönområden, människor ska kunna andas…

Kommunstyrelsen skulle även besluta om det ska bedrivas fortsatt verksamhet för projektet Wargön Innovation. Beslutet föregicks av en längre föredragning. Kommunens kostnader för fortsatt verksamhet skulle uppgå till 1,1 milj kr för 2019 och därefter 2,2 milj kr. (Då finns det pengar…)

Det blev en viss diskussion. Det var tack vare att SD motsatte sig en fortsättning av projektet och yrkade på avslag. Dan Åberg (M), som inte är särskilt ”förtjust” i projektet, menade att ett avslag i det här läget var omöjligt. Åberg fick inkomma med en protokollsanteckning. Den har jag dock inte läst.

Det blev votering, och det blir en fortsättning av Wargön Innovation. Det bestämde kommunstyrelsen med röstsiffrorna 13-2.

Och så då det sista ärendet. (Ja, det var heldagssittning med kommunstyrelsen.) Det handlade om detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun.

Det har varit många turer i ärendet och bland annat Länsstyrelsen har haft synpunkter. Det har fortfarande också de boende vad jag förstår, även om jag inte själv har hört några efter de senaste ändringarna i detaljplanen. Morgan Larsson (MBP) hade däremot varit i kontakt med några av de boende. Larsson menade att det behövde göras en konsekvens- och riskanalys av trafiksituationen innan planen kunde fastställas. Han yrkade därför återremiss.

Det blev ingen återremiss. Även denna fråga ska avgöras av fullmäktige den 19 juni. Vi får se om några Skaven- eller Öxneredsbor hör av sig innan dess.

Kommunstyrelsen slutade sitt sammanträde kl 15.37. Nästa sammanträde är inte förrän den 4 september, trots att ordinarie ledamöter får ett fast månadsarvode på 2.717 kr utöver timarvode för sammanträdestiden…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?

4 juni, 2019 1 kommentar

Tisdagen den 21 maj hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var ett tag sedan, men det är fortfarande aktuellt. Imorgon onsdag ska nämligen kommunstyrelsen i Vänersborg behandla en ansökan från KFV om:

”ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019”

De ledande partierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, anser att Kunskapsförbundets begäran om pengar ska avslås. Och så kommer det också att bli, och det även i Trollhättan.

Varför det står ”ytterligare ekonomiskt tillskott” vet jag inte. Såvitt jag förstår så har inte KFV fått några tillskott tidigare, förbundet har typ fått sina pengar – ordet ”ytterligare” känns nästan lite tendentiöst.

Kunskapsförbundet står inför en ekonomisk kris. Det ska sparas – och det ordentligt. Det skrev jag om i en tidigare blogg. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Där beskrev jag också orsakerna till förbundets prognosticerade underskott.

Medlemskommunerna räknar antalet 16-18-åringar. För varje elev i dessa tre årskullar förs 52.000 kronor per läsår (blir nästa år höjt till 55.000 kr per elev) över till Kunskapsförbundet. Förbundet kan inte använda hela beloppet för undervisning av elever som går i förbundets gymnasieskolor. Först måste nämligen fakturor betalas som kommer in från andra kommuner och från alla frigymnasier, där det finns elever från Trollhättan och Vänersborg. Och allt fler gymnasieelever väljer att studera i andra kommuner eller på friskolor. (Just nu är det 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever.) Många elever väljer t ex att studera på ett naturbruksprogram. (I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps.) Programmen drivs av fristående aktörer. En elev på ett naturbruksprogram kostar 200.000 kr, medan KFV alltså får 52.000 kr per elev. KFV förlorar stora pengar på alla de elever som väljer friskolor. Vi pratar faktiskt miljoner…

Resurstilldelningsmodellen (52.000 kr per ytterligare elev) har också en urholkande effekt. Den täcker inte hela kostnaden för tillkommande elever. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV – om det t ex innebär nya klasser och grupperingar.

Det studerar färre elever på SFI etablering och minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. Och med minskningen försvinner stora statsbidrag. Samtidigt finns många nyanlända kvar i utbildning inom förbundet. De går ofta från SFI till den grundläggande vuxenutbildningen. Det betyder att KFV har så att säga samma antal elever men mindre pengar.

Kunskapsförbundet har ett uppdragsavtal med Trollhättan och Vänersborg som bereder plats för 332 elever i den grundläggande vuxenutbildningen. Prognosen för hösten är att det skulle behövas 503 platser. KFV saknar dock medel för att utöka elevplatserna. (Trots att utbildningen är rättighetsbaserad.) Det blir ett stopp för antagningen och SFI-eleverna får vänta. Det blir därför ett uppehåll i utbildningen för många, något som i värsta fall kan leda till att studierna inte återupptas. De elever som nekas plats på utbildningen får inte heller något statligt studiestöd (studiebidrag och studielån). Det blir med all sannolikhet istället ett ökat tryck på kommunernas försörjningsstöd… Och de kostnaderna blir antagligen bra mycket högre än vad det hade kostat Trollhättan och Vänersborg att ge KFV ett extra tillskott. (Är det någon som ser Trollhättans och Vänersborgs logik? Inte? Finns den?)

Kunskapsförbundet har totalt 742 heltidstjänster. Nu i juni slutar 22 tillsvidareanställda, de ersätts inte. 49 personer som har visstidstjänster ersätts inte. (Det är personal som KFV egentligen behöver.) Det betyder att personalstyrkan minskas från juni till augusti med 71 tjänster. Antalet anställda minskar alltså med drygt 9% under 2019.

9%…

Säg någon nämnd och förvaltning i Trollhättan eller Vänersborg som minskar personalstyrkan med 9%…

Kunskapsförbundet kan på detta sätt spara 15 milj kr redan i höst, år 2019. Och ändå blir det bara halvårseffekt på besparingarna. Om KFV går in i 2020 med denna tajta organisation så skulle besparingarna få helårseffekt, dvs KFV skulle utan att ”göra något mer” spara 30 milj kr år 2020.

Men se, så tänker inte kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan…

Det återstår ju fortfarande ett underskott på drygt 17,5 milj kr år 2019. Även när Kunskapsförbundet sparar och drar ner på personalen. KFV har begärt dessa pengar av Trollhättan och Vänersborg – för Vänersborgs del handlar det om ca 6,8 milj kr.

Morgondagens kommunstyrelse föreslås besluta att:

”Kommunfullmäktige avslår direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet Väst under 2019.”

Kunskapsförbundet minskar antalet anställda med 9% i höst och ”betongpartierna” tycker att det inte räcker:

”Kunskapsförbundet har att vidta åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut.”

Kunskapsförbundet beordras alltså spara ytterligare 17,5 milj kr. Det motsvarar 70 tjänster till. Det är omöjligt. För nu handlar det om att avskeda tillsvidareanställda – och de har uppsägningstider…

Vad sysslar kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan med? Hur tänker de?

Förstår de?

En besparing på 15 milj kr, den ”första besparingen”, får konsekvenser för undervisningskvaliteten. Den innebär att lärartätheten kommer att sjunka, eller mer rakt på sak, slå nytt bottenrekord. Den sjunker i höst från 8,3 till 7,9 lärare per 100 elever. Rikssnittet är 9,0 och i Uddevalla 9,4. Den lägre lärartätheten i KFV har tidigare till viss del kompenserats av andra personalgrupper, som elevhälsa, bibliotek, ledning, måltid, lokalvård, förbundskontor osv. Men nu ska även dessa yrkesgrupper minskas.

Är det någon som tror att förutsättningarna för Kunskapsförbundet att stärka sina aktier i konkurrensen på den fria utbildningsmarknaden kommer att öka?

Hur många fler elever från Trollhättan och Vänersborg kommer inte att söka sig till Uddevalla, Göteborg eller frigymnasier de närmaste åren…?

Och så vill kommunledningarna att KFV ska spara ytterligare 17,5 milj kr

Jag skulle vilja påstå att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg håller på att montera ner Kunskapsförbundet. (Och då säger kanske någon i moderaterna eller medborgarpartiet att det är väl bra. Men. Kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningarna kommer fortfarande att vara kvar. Och kostnaderna kommer att öka ännu mer för kommunerna när de inte kan utnyttja stordriftsfördelarna.)

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson, socialdemokrat från Trollhättan, har redan fattat ett ordförandebeslut (”härtill är jag nödd och tvungen”) – att förbundsdirektören får i uppdrag att:

”upprätta konkreta sparförslag för beslut på kommande direktion 2019-06-25.”

Det finns ett sätt för Kunskapsförbundet Väst att spara på sikt, och det är att börja nedmonteringen… Det är att se över utbildningsutbudet… Det betyder att lägga ner program, t ex estetprogrammet i Vänersborg och Industriprogrammet i Trollhättan. Då sparar KFV, men i och för sig ”bara” 10 miljoner…

Hörde ni alla vänersborgare? En musikstad utan musikutbildning…

Kategorier:KFV 2019, KS 2019

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

%d bloggare gillar detta: