Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2019’ Category

KF (3): Augustsson (S) fick ansvarsfrihet

24 juni, 2019 2 kommentarer

Det här med att ta kritik och ge kritik är svårt. Mycket svårt. Särskilt i Sverige tror jag. Jag tror att vi helt enkelt har svårt att skilja på person och sak – hur någon är och vad någon gör. För det är en enorm skillnad. Eller borde vara. Alla kan göra fel, alla gör fel. Men det betyder inte du är fel, att det är något fel på den du är.

Man lär sig av sina misstag, säger ett gammalt ordspråk. Och hur skulle det kunna var på något annat sätt. Hur skulle t ex barn kunna lära sig något om de inte fick göra fel, inte fick göra misstag? Det är mänskligt att fela.

Det kan vara svårt att ta kritik, det kan vara svårt att ge kritik.

Amerikanerna brukar säga om svenska chefer att de hellre gör jobbet själva än kritiserar en anställd för att ha utfört ett dåligt jobb. Det är lika viktigt att kunna ge kritik som att ta kritik.

I kommunen hanterar politiken andras pengar. Vi politiker är satta att sköta skattebetalarnas pengar. På ett korrekt och lagligt sätt. Om någon gör ett misstag så är det inte enbart en intern fråga politiker emellan, det är också en fråga mellan de som väljer och de som är valda. Politikerna fattar besluten. Och om något blir fel så ska ansvar kunna utkrävas.

Med denna ”vardagsfilosofiska” inledning så tänkte jag redogöra för ärendet ”Ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden år 2018”. Det behandlades på onsdagens kommunfullmäktige. Bakgrunden är renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset och huruvida kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S), som förra mandatperioden var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, var ansvarig för de fel och misstag som begicks.

Revisorerna riktade en förödande kritik mot kommunens agerande. Det utfördes t ex arbeten för drygt 31 milj kr utan vare sig upphandling eller beslut. Renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset är nämligen en mycket stor investering. De totala kostnaderna kommer inte att understiga 78,755 milj kr… Enligt TTELA kommer kostnaden att uppgå till hela 90 milj kr. (Se TTELA: ”Ombyggnaden av kommunhuset kostar 90 miljoner.”) Dokumentationen har varit bristfällig under byggtiden, kontrollen likaså. Och underlaget. Det var ingen löpande rapportering av kostnadsläget – och så alla dessa ÄT:or (ändrings- och tilläggsarbeten som sker under arbetets gång), fastän det var totalentreprenad. Det råder ingen som helst tvekan om att en mängd allvarliga misstag har begåtts. Det räcker väl egentligen med att konstatera att inte ens en upphandling gjordes… (Du kan läsa mer om skandalen med kommunhuset på länkarna sist i denna blogg.)

För en månad sedan, på det förra fullmäktigesammanträdet, lyfte moderaterna frågan om att avvakta med att bevilja ansvarsfrihet för Benny Augustsson. (Se ”Lekstuga om ansvarsfrihet?”.) Känslan var att moderaterna, och minialliansen, skulle löpa linan ut och utkräva ansvar för alla felaktigheter som har begåtts. Precis som kommunen utkräver ansvar om någon vänersborgare gör fel vid ombyggnation eller renovering av sitt hus… (Det utkrävs snabbt och skoningslöst rättelse, och ansvar, för de vänersborgare som slarvat med byggnadslov etc… Det finns det många som kan intyga.)

I onsdags när frågan om ansvarsfrihet skulle avgöras gjorde plötsligt moderaterna en 180 gradersvändning. De tyckte att Benny Augustsson skulle beviljas ansvarsfrihet. Ingen politiker, eller tjänsteman, skulle vara ansvarig för alla de fel som hade begåtts.

Vi var några som häpnade. Moderaterna har ju, i varje fall tämligen ofta, varit noga med att det ska vara ordning och reda. Precis som Vänsterpartiet. Och så släpper moderaterna, och deras samarbetspartier, all tillstymmelse till kritik och utkrävande av ansvar. Det var liksom inget viktigt med ordning och reda längre.

Och det skedde ingen motivering till omsvängningen heller. Vilket i sig är oerhört anmärkningsvärt. Revisorernas tuffa och hårda skrivningar borde ha bemötts och förklaringar borde ha framförts till varför fullmäktige skulle bortse från dessa. Nu vet ingen vänersborgare varför revisorsrapporten har lagts till handlingarna utan åtgärd.

Tove af Geijerstam (L) sa:

”Jag har läst handlingarna och jag kan inte se nån anledning att inte bevilja ansvarsfrihet.”

Jag frågar mig själv, vilka handlingar har Geijerstam läst… Det kan inte vara revisorsrapporten i varje fall. (Tove af Geijerstam var i och för sig frånvarande i maj när fullmäktige förde den långa debatten om rapporten.)

Socialdemokraten Dan Nyberg utgick naturligtvis från att en socialdemokrat aldrig gör fel. Nyberg drog istället följande slutsats från revisorsrapporten:

”Men nu är det väldigt viktigt att tag i den här frågan och se till så att man tar lärdom utav detta. På det sättet är ju revisorernas yttrande också en gåva till fullmäktige.”

De fel som ”man” (vilka är ”man”?) bevisligen gjorde berodde enligt Nyberg på att det var en ”turbulent tid” och tempot var snabbt…

Gunnar Lidell (M) var uppe i talarstolen ett par gånger. Han sa:

  • ”Vi ser ingen anledning att inte bevilja samhällsbyggnadsnämnden för 2018 ansvarsfrihet.”
  • ”Men som sagt var, i dagens läge, vi har inte sett något som inte skulle bevilja samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet.”

Revisorsrapporten då? Har revisorerna hittat på alla misstag och olagligheter som begicks?

Carl-Ewert Berg (KD), som har erfarenhet från bank- och affärslivet, sa:

”Vi har en del att lära kan vi konstatera men livet är ett lärande i sin helhet och vi kämpar för kommunens bästa.”

Det skulle vara svaga argument inför en domstol om något företag hade brutit mot lagen…

Min misstanke är att beslutet att bevilja Benny Augustsson ansvarsfrihet helt enkelt hade att göra med att den styrande minoriteten, S+C+MP, och den borgerliga (före detta) oppositionen (M+L+KD) kom överens om en gemensam budget. Detta var de borgerligas eftergift i kompromissen.

Eller var det plötsligt alltför svårt att ge personlig kritik?

Eller var det så att det också kunde misstänkas att det låg ett ansvar hos kommunalråden? Hade kommunalråden fattat informella beslut, hade något av kommunalråden utövat otillbörliga påtryckningar? Om det skulle visa sig vara på det sättet, så skulle kanske kritik också riktas mot Gunnar Lidell (M)… Och då var det bättre att släppa hela ansvarsfrågan.

Eller slöt sig betongpartierna samman därför att makten och dess auktoritet står över tillfälliga felaktigheter?

Jag vet inte. Jag kan bara konstatera att 10 år efter att Vänersborg skakades av arenaskandalen, som kostade 146 milj kronor mer än fullmäktiges beslut, så har historien upprepat sig. Kommunen har följaktligen inte lärt sig någonting. Den lär sig inte av sina misstag. Hur många dyra misstag ska kommunen göra innan ansvar utkrävs?

Och då liksom nu har det inte ens blivit klarlagt vad som verkligen hände. Vem deltog på vilket möte och vem fattade besluten? För beslut fattades, både politiska och ekonomiska, av någon – även om det inte finns någon dokumentation eller några protokoll…

Min åsikt är att fullmäktiges beslut, att bevilja samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) ansvarsfrihet, undergräver kommunens auktoritet. Varför ska vänersborgarna göra som kommunen föreskriver när kommunen uppvisar så många och så stora brister i sin egen kunskap och sina egna rutiner? Eller, varför ska kommuninvånarna ha full koll i och på sina byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna?

Vänsterpartiet yrkade tidigt i debatten att Benny Augustsson (S) skulle få en anmärkning.

Enligt min mening var det ett bedrövligt skådespel som vi fick bevittna i Folkets hus festsal. Det blev inte heller bättre av att tre av mina vänsterpartikamrater också svängde, utan motivering, och röstade för ansvarsfrihet.

==

Tidigare bloggar om renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset:

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”, 31 mars
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”, 1 april
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”, 2 april
Ansvarsfrihet för SHB?”, 16 april

KF (2): Har KFV någon framtid?

23 juni, 2019 3 kommentarer

Det är bara ett politiskt möte kvar innan semestrarna stänger Vänersborg för några veckor framåt. Det är direktionen i Kunskapsförbundet Väst som har sitt sista sammanträde för ”våren” på tisdag. Det kan bli ett mycket ödesdigert sammanträde.

Bakgrunden är naturligtvis Kunskapsförbundets katastrofala ekonomiska situation. Den har jag redovisat i några tidigare bloggar. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” och ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.) Det ekonomiska läget beror inte på misskötsel från politikernas eller tjänstemännens sida, orsaken är framför allt kostnaderna för de elever som väljer fristående gymnasieskolor eller skolor i andra kommuner. Som utgör en stor del av Kunskapsförbundets kostnader och som dessutom fortsätter att öka.

För att ta ett konkret exempel.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr för varje ny, tillkommande elev. Men 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor. Och KFV tvingas betala fakturorna för dessa elever. I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. De här eleverna kostar var och en 200.000 kr – som KFV måste betala. Med en intäkt på 52.000 kr per elev. Det betyder att KFV får 2.184.000 kr för de 42 eleverna av Vänersborg och Trollhättan, men att KFV måste betala 8.400.000 kr till Realgymnasiet och Nuntorp. På enbart dessa 42 elever förlorar KFV över 6 milj kr. Pengarna måste tas från undervisningen för förbundets egna elever…

Andra orsaker till KFV:s ekonomiska situation är också minskade intäkter från Migrationsverket och färre studerande på SFI etablering, där minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. En stor del av dessa ungdomar, som har slutat språkintroduktionen, studerar nu på andra program, men då utgår ingen ersättning från Migrationsverket.

Det är inte helt fel att säga att det fria skolvalet håller på att skjuta Kunskapsförbundet i sank. Och självklart kommunernas ovilja att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel.

Kunskapsförbundet diskuterades på onsdagens kommunfullmäktige i Vänersborg. Förbundet hade begärt ett extra ägartillskott av Trollhättan och Vänersborg. För Vänersborgs del handlade det om ca 6,8 milj kr. Trollhättans fullmäktige hade redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran och Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen, förutom Vänsterpartiet, hade sagt nej för Vänersborgs del också. Men i onsdags skulle kommunfullmäktige alltså fatta det slutliga beslutet.

Jag var först uppe i talarstolen. Jag redogjorde för konsekvenserna av det fria skolvalet (se ovan) och anförde även att det var oerhört kontraproduktivt att tvinga KFV till ytterligare besparingar. Kunskapsförbundet verkar ju på en konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Det betyder att om KFV levererar en dålig produkt, dvs sämre utbildning på grund av t ex färre lärare, så väljer ”kunderna”, dvs eleverna, en annan och bättre produkt. Som är dyrare. Men som KFV ändå måste betala för! Och det med mer än vad KFV får i bidrag per tillkommande elev av Trollhättan och Vänersborg. Det är alltså en ren förlustaffär och oerhört kortsiktigt att säga nej till Kunskapsförbundets begäran om extra medel.

Mina ord klingade säkert ohörda i fullmäktigeförsamlingen. Liksom för övrigt Lutz Rininslands (V) ord. Som aldrig förtröttas i sin kamp för kommunens gymnasieelever.

Men kanske lyssnade ledamöterna, och möjligtvis även insåg konsekvenserna, när jag berättade att det enda sättet som Kunskapsförbundet kunde spara på, vilket egentligen inte kunde ha kommit som någon överraskning – det var att minska utbildningsutbudet. Det är en finare omskrivning för att förbundet måste lägga ner program. Och de program som det handlar om kan vi se på kallelsen till Kunskapsförbundets sammanträde på tisdag. Då föreslås nämligen direktionen att fatta beslut om att följande utbildningar inte ska erbjudas från och med höstterminen 2020:

”1. Industritekniska programmet (IN) som finns på Nils Ericsonsgymnasiet.
2. Estetiska programmet (ES) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
3. Den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet (ESMUV) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
4. Den nationella idrottsutbildningen för bandy (NIU) som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet.
5. Den nationella idrottsutbildningen för badminton (NIU) som idag finns på Magnus Åbergsgymnasiet.”

Gunnar Lidell (M) var mycket tidigt uppe i talarstolen. Flera moderater ska avstå från att delta, sa Lidell helt överraskande. Och fortsatte:

”Vi borde tillföra medel men hänvisar till budgetuppgörelsen och moderaternas motion.”

Jag vet inte riktigt vad Lidell och moderaterna menade. För inte menade väl Lidell att en uppgörelse med socialdemokraterna, Bo Carlssons centerparti och Marika Isetorps miljöparti om budgeten (se ”Budget 2020”) var viktigare än kommunens gymnasieungdomar…? Eller?

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förvånades i varje fall över Lidells och moderaternas inställning. Lidell och Augustsson hade ju i ägarsamrådet med Trollhättan och KFV varit eniga om att inte bevilja pengarna…

I minnesanteckningarna från det senaste ägarsamrådet (23 maj), där både Augustsson och Lidell är representanter för Vänersborg och som Augustsson hänvisade till, står det:

”Medlemskommunerna framförde med anledning av presentationen, att ”programvägen”, dvs översyn av utbildningsutbudet, är tvunget, att lärartätheten är prioritering framför att inte reducera utbudet, att medlemskommunerna backar upp Kunskapsförbundet i sparåtgärderna på samma sätt som de backar upp sina egna nämnder och att direktionen beslutar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis uttrycker medlemskommunerna att förbundet har en tydlig och bra plan. ”Så som läget är nu finns inga andra alternativ än att följa den”.”

Det betydde alltså att program ska läggas ner, samtidigt som ägarkommunerna i praktiken, likt Pontus Pilatus, tvår sina händer och gör Kunskapsförbundet och dess direktion ansvarig för alla nedskärningsbeslut.

Bo Carlsson (C), som inte var närvarande på ägarsamrådet, menade på onsdagens fullmäktige att Kunskapsförbundets direktion kan fatta vilka beslut som helst och så får Trollhättan och Vänersborg stå för konsekvenserna. Det lät nästan som om han uppmanade Kunskapsförbundet till ohörsamhet, dvs göra av med pengar som förbundet inte hade.

Bo Carlsson begärde ajournering, och de 10 minuterna som avsattes av ordförande Annalena Levin (C) blev till nästan 20 innan S+C+MP kom tillbaka in i salen.

Då begärde S+C+MP genom Kenneth Borgmalm (S) återremiss.

Och så blev det. (Vänsterpartiet, i varje fall Rininsland och undertecknad, stod fast vid att Kunskapsförbundet skulle beviljas de extra medlen.) Återremissen betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte fattade något beslut. Yrkandet om avslag som kommunstyrelsen föreslog avvisades alltså. Och det också trots att Trollhättan redan har beslutat om avslag. Rininsland ansåg att återremissen visade att Vänersborg hade insett allvaret i situationen.

Och det kanske är så att det fanns ledamöter i betongpartierna, jag tänker i första hand på dom som sitter eller har suttit i Kunskapsförbundets direktion, som opponerade sig mot respektive partilednings förslag att avvisa KFV:s begäran om extra pengar.

Den motion som det ibland hänvisades till på sammanträdet (av Lidell och Borgmalm) var en motion som Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M) hade lämnat in (18/6). Josten är för övrigt 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet. I motionen skriver de bland annat:

”Detta drabbar Vänersborgs kommun särskilt hårt då förslaget innebär att orkestermusikerprogrammet läggs ner och att estetprogrammet flyttas från kommunen. Då musik/estet samutnyttjar lokaler och lärare med musikskolan i Vänersborg och att KFV genom detta delfinansierar denna verksamhet, drabbas även den kommunala musikskolan. Detta riskerar att få förödande konsekvenser för musikutbildningen i musikkommunen Vänersborg.”

Och naturligtvis är det ett alarmerande budskap, men ett budskap som inte kan överraska särskilt många. Kunskapsförbundet har försökt få ägarkommunerna att förstå detta under ganska lång tid nu…

Motioner yrkar följande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Som synes har motionen egentligen inget att göra med det ärende som avhandlades på fullmäktige. Motionen vill istället ha en diskussion kring principfrågan om finansiering. I mina ögon skulle motionen i förlängningen kunna innebära en dödsstöt för hela Kunskapsförbundet både som idé och organisation. Fast det tror jag inte är motionärernas egentliga avsikt.

Det kommer att bli ett intressant sammanträde med Kunskapsförbundet på tisdag. Det mest intressanta och oroväckande är naturligtvis om direktionen ska lägga ner utbildningar. Vilket dock är grundtipset.

Min åsikt är nämligen att Trollhättan redan har beslutat, liksom Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), att lägga ner två program i Trollhättan och det Estetiska programmet, den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet och den nationella idrottsutbildningen för bandy som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet. Jag tror inte att en återremiss i Vänersborgs kommunfullmäktige ändrar på detta…

Det blir också intressant hur direktionen ska handskas med principfrågan om situationen när ägarkommunerna tycks ha olika åsikter…

KF (1): Budget 2020

”Jag är inte bitter.”

Det sa Robert Gustavsson i sina klassiska imitationer av Tony Rickardsson. (Se här.)

Nä, inte är man bitter, inte efter gårdagens maratonfullmäktige från kl 10.00 till kl 19.12.  Utfallet i budgetdebatten var ju väntat. Men kanske är man lite besviken. Trots att man borde vara härdad vid det här laget…

Budgetförslagen från fullmäktiges två stora grupperingar, den styrande minoriteten med S+C+MP på ena sidan och den borgerliga oppositionen med M-L+KD på den andra, var till förväxling lika. De var så lika så det inte ens går att prata om två sidor. Det var t ex ingen idé att skriva en blogg om respektive budgetförslag. Det räckte med en blogg för att beskriva båda… (Se ”Stora neddragningar!”.) Det var bara ”detaljer” som skilde dem åt.

Igår startade debatten med att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) mycket stolt annonserade att de båda partigrupperna hade kommit överens om ett gemensamt förslag. Det kallades mycket högtidligt för ”sexpartiöverenskommelsen”.

För att komma överens så hade S+C+MP gått med på i stort sett samtliga krav från de borgerliga. Så det var inte mycket till kompromiss. Den styrande minoriteten hade i stort sett lagt sig platt för de borgerliga. Jag vet inte om man som socialdemokrat i Palmes anda borde vara speciellt stolt över en sådan överenskommelse. Med det var Benny Augustsson och även samtliga andra socialdemokrater som äntrade talarstolen.

Redan i kommunstyrelsen hade det gjorts tre tillägg till den styrande minoritetens förslag. Opinionen och TTELA:s artiklar hade väl några fingrar med i det spelet… Det hade gjorts tillägg med 600.000 kr och 1,1 milj kr till barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius, 1 miljon hade socialnämnden fått till verksamheten vid Fisketorget och kultur- och fritidsnämnden hade fått ett tillskott på 1,8 milj kr för fortsatt drift av fritidsgården Torpa. Förutom dessa poster fick nämnderna inga som helst extra pengar jämfört med i år.

Socialnämnden hade beräknat att den skulle behöva ytterligare 44,6 milj kr år 2020. Det motsvarar mer än 80 tjänster… Men nämnden fick som sagt ingenting extra och nu väntar neddragningar och besparingar. Men det ville betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) inte låtsas om. Så klart. Nämndens ordförande Dan Nyberg (S) försökte istället blanda bort korten genom att påstå att arbetsstyrkan inom socialförvaltningen skulle bibehållas under nästa år:

”Vi har 1.800 anställda – och det ska vi vara framöver också.”

Det ska bli intressant att se hur Nyberg ska kunna uppfylla detta löfte och samtidigt spara 45 miljoner…

Henrik Harlitz (M), socialnämndens 1:e vice ordförande, lovade inte att personalstyrkan skulle behållas, men han var nöjd med att inte få några extra pengar:

”Vi kan hålla oss till denna budget under 2020.”

Det är, som Marianne Ramm (V) påpekade, orimligt att spara så mycket som nämnden nu tvingas göra:

”Konsekvensbeskrivning visar att vi inte kommer att klara vårt uppdrag. Det står helt klart att det blir neddragningar av personal.”

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner nästa år för att upprätthålla årets låga nivå. Det fick naturligtvis inte heller denna nämnd… Det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Summan motsvarar ungefär 80 tjänster. BUN skriver också att om inte nämnden fick dessa pengar så riskerar nämnden dessutom att gå miste om statsbidrag på 25,9 milj kr. Om det vill sig riktigt illa så behöver alltså BUN dra ner verksamheten med 66 milj kr nästa år. 66 milj kr motsvarar 130 årsarbetare…

I beslutet fanns det dock två särskilda skrivningar, som betongpartiernas representanter gjorde stor sak av. (Särskilt ledamöterna från S och C, trots att det inte fanns med i deras ursprungliga förslag, utan helt och hållet var ett förslag från de borgerliga.) Det avsattes pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag.

Den första skrivningen handlade om elevökning:

”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”

Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos”. Och en sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader. De elever som finns i grundskolan idag får så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Som för övrigt inte skulle bli särskilt stor. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…

Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” är också tagen från de borgerliga partierna:

”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”

Jag blir inte riktigt klok på formuleringen. Och tanken. När ska BUN ”avropa” dessa pengar från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in bidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag?

Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?

Jag frågade förresten Gunnar Henriksson (L) om varför inte barn- och utbildningsnämnden kunde få de 20 miljonerna direkt. I och med att de var avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag så visade ju det att resten av kommunen kunde vara ”utan dessa pengar”.

”Det kan man fråga sig.”

Svarade Gunnar Henriksson… 1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden…

Det är inte svårt att se att budgetbeslutet innebär att förskolan och grundskolan står inför stora besparingar nästa år, dvs minskning av personalstyrkan. Som för övrigt redan har börjat i skolorna. (Ni vet, det här med skolans läsår och budgetens kalenderår…)

Det lät från flera betongrepresentanter som om 6-partibudgeten innebar en exceptionell satsning på grundskolan. Några röster:

  • Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen: ”Skolan är central i den här budgeten”.
  • Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
  • Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
  • Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”

Jag vet inte vem de försökte lura – mer än sig själva…

Naturligtvis argumenterade jag mot… Jag gav bland annat denna bakgrundsbild:

”Och det här sker i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara knappt 2/3 av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (1/3 är inte legitimerade i åk 4-9)… Där skolorna är trångbodda och där undervisningen till stora delar förläggs i tillfälliga moduler. Där det saknas idrottshallar, specialsalar, grupprum, lokaler för elever med särskilda behov osv.”

Jag menade också att:

”Den här budgeten kommer att få negativa konsekvenser på elevernas mående, kunskapsresultat och sociala utveckling. Lärares arbetsmiljö kommer att försämras med ökade sjukskrivningar och ökad utflyttning som följd. Rektorerna kommer att få se hur elever i behov av särskilt stöd inte kommer att få det stöd som Skollagen föreskriver. Rektorerna kommer att se att Vänersborg inte kan leva upp till avtalen med personalorganisationerna gällande arbetsmiljön och rektorerna kommer att bryta mot både Arbetsmiljölagen och Skollagen.”

Det här tyckte Christin Slättmyr (S) var att ”svartmåla” skolan och verksamheten. Jag överlåter till föräldrar, elever, rektorer, fackliga representanter, pedagoger och övrig personal att själva döma…

Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev i varje fall:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Läs gärna citatet en gång till och avgör om Christin Slättmyr (S) har rätt…

Kultur- och fritidsnämnden fick självklart inte heller några extra pengar (med undantag av fritidsgården på Torpa, se ovan). Nämnden ska nu verkställa åtgärdsförslag för att minska verksamheten med 6,37 milj kr.

Inte heller de andra nämnderna fick några extrapengar.

Den åtstramningsbudget som fullmäktige antog är alltså det gemensamma budgetförslaget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD. Miljöpartiet reserverade sig på en av punkterna, exploateringen av Mariedal Östra. Här yrkade MP att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Det förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.

Så nu ska ytterligare en skog skövlas i Vänersborg… Den större delen av Kindblomsskogen är ju redan borta. Men var inte ledsna ni som ville bevara skogen i Mariedal – ”några träd finns kvar” (Dan Nyberg, S), ”ni har ju nära till natur ändå” (Bo Carlsson, C), ”det finns tillräckligt mycket skog kvar efter exploateringen” (Dan Nyberg igen), ”det är fortfarande ett grönområde” (Dan Nyberg en gång till), ”det finns skog kvar” (Bibbi Henriksson, L) och sist men inte minst, ”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus” (Elisabeth Bohlin, S).

Det var några röster från budgetdebatten om just Mariedal Östra. Jag kan inte undvara ytterligare några från den ”allmänna” debatten, som denna gång är sanna:

  • Benny Augustsson (S): ”Det är ett tufft budgetförslag.”
  • Anna-Karin Sandberg (MP): ”Tuff budget.”
  • Morgan Larsson (MBP): ”Det finns ingen opposition i Vänersborg. S+M är som ett och samma parti.”

Några ledamöter var således ganska klara på vad budgeten skulle innebära, även om den tuffa verkligheten inte kommer att märkas i kommunhuset – utan ute på äldreboendena, hemtjänsten, förskolorna och skolorna osv…

Och sist men inte minst ett antal bevingade citat från Marie-Louise Bäckman (KD):

  • ”Det är en styrka att ta ansvar när det blåser snålt.”
  • ”Vi måste prata väl om kommunen.”
  • ”Drivkraft att tänka i nya banor.”
  • ”Personalen har möjligheter att hitta nya arbetssätt.”
  • ”Arbeta annorlunda. Jobba smartare.”

Hur dessa tips och anvisningar ska omsättas i vardagen undrar jag. Det kanske är något som betongpolitikerna kan ta med sig till sina nämnder…

Nej, jag är inte bitter. Men besviken. Vallöftena från i höstas är som bortblåsta, istället har betongpartierna hittat varandra, för andra budgetbeslutet i rad efter valet. När moderaterna för en månad sedan slog på trumman och lyfte frågan om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skulle få ansvarsfrihet eller inte för sin roll i kommunhushärvan anade man lite till mans att de borgerliga kanske skulle agera som de var i opposition trots allt. Men i betongens samförståndsanda gjorde de borgerliga en gir på 180 grader. Allt för det goda budgetsamarbetets roll. Benny Augustsson beviljades ansvarsfrihet…

Jag säger som Lutz Rininsland (V) skriver i sin färska blogg (se ”Vad skulle bevisas? Att enighet gör starkt?”):

”Budgetbeslutet blev ett styrkebevis, vi som är så många kan väl inte göra fel? Vi får se. En sak är samstämmigheten som fullmäktiges ledamöter upplever. En annan är att återvända efter sommarpausen till nämnderna, där pusslet inte går ihop. Att tillsammans utropa ”vi har utmaningar!”  hjälper inte när gapet mellan intäkt och kostnad i verksamheten uppenbarar sig.”

Jag har inte nämnt något om investeringar. Jag får återkomma till det, precis som alla andra ärenden som behandlades igår, t ex Kunskapsförbundet Väst, detaljplanen i Skaven/Öxnered, ansvarsfriheten för Benny Augustsson, Wargön Innovation etc.

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

18 juni, 2019 1 kommentar

Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)

Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.

====

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 ­miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.

Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kost­nader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.

Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att ­minska på ­personal. Tvingas ­kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta ­hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. ­Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.

För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatt­höjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker ­detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt ­effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras lång­siktighet och med tydliga prioriteringar. ­Vänsterpartiet anser att kommunen måste ­prioritera sin ­kärn­verksamhet. Vi måste ­särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldre­­­om­sorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi ­garantera att alla barn och ungdomar i vår ­kommun får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare

Om den politiska veckan

16 juni, 2019 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)

Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.

På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus

Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:

Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.

Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)

Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har efter ett möte med några av partiernas gruppledare bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. (Redigerade denna mening 17/6 kl 07.35.) Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.

Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…

Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.

”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”

Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.

I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.

Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…

Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.

I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.

Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?

Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.

Detaljplan Öxnered/Skaven

På onsdag ska kommunfullmäktige fastställa detaljplanen för Skaven och del av Öxnered.

Det är ju egentligen inget konstigt med en ny detaljplan, särskilt inte i ett område som ligger så nära järnvägsstationen i Öxnered. (Själva järnvägsstationen ingår inte i detaljplanen.) Från Öxnered tar det 45 min till Göteborg, 7 min till Trollhättan och 15 min till Uddevalla. Naturligtvis kan du åka till Vänersborg också, det tar 5 min. Dessutom finns det direkttåg till Oslo.

Vänersborg behöver bostäder och området vid Skaven/Öxnered torde vara mycket attraktivt – inte minst för personer som ämnar flytta från Göteborgsregionen, men ändå arbeta kvar. Det är också ett område som också ligger nära vatten och natur. Dessutom är det nära förskolan och skolan i Öxnered, som för övrigt ska renoveras och byggas ut. (Arbetet har nyligen satts igång.)

Kommunen vill på sikt skapa en ny stadsdel i området med blandad bebyggelse som villatomter, hyres- och bostadsrätter – i småhus och flerbostadshus. Inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. Men då talar vi om en period på 30 år. Det ska även finnas möjlighet för olika former av kommersiell service. Ett område (se det röda fältet på kartan nedan) reserveras också för förskola och skola. Det är meningen att denna plan är den första av två–tre etapper i området kring Öxnereds station.

Detaljplanen var utställd för samråd under sommaren 2017 och för granskning under våren 2018. Sedan omarbetades planförslaget efter granskningen i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomfördes vid årsskiftet 2018/2019. Förslaget reviderades något också efter denna granskning. Planområdet har t ex minskats ner från det ursprungliga förslaget (framför allt på grund av Länsstyrelsens inställning till strandskyddet) och planen ser nu ut så här:

Det är tänkt att infrastrukturen, dvs GC-vägar (=gång och cykel), gator och vägar ska byggas ut och att området ska knytas ihop med övriga Vänersborg. Mitt emot Öxnereds skola föreslås det att en vägtrafiktunnel ska byggas under Älvsborgsbanan för både biltrafik och GC-väg. Det är också tänkt att bli en bilväg mot Brätte/Onsjö och en väg i sydväst mot Trestad Center, se karta nedan.

De kostnadskalkyler som finns med i underlaget är att en utbyggnad av allmän plats (=park, gator, tunnel och gc-vägar) bedöms uppgå till 53 miljoner kronor. Anslutningsvägen söderut, utanför planområdet, beräknas kosta ungefär 30 miljoner kronor.  En tunnel under järnvägen i höjd med Öxnereds skola för bara gång- och cykeltrafik bedöms kosta ca 10 milj kr och med bilmöjlighet 20 milj. (Det är inte osannolikt att kostnaden är inräknad i ”allmän plats”.) Det är mycket preliminära siffror och det blir antagligen inte billigare. Vad jag förstår är t ex inte en anslutningsväg till Möjered med i kalkylen.

Det har alltså varit en del turbulens med detaljplanen. Det finns ju nämligen ett problem, det bor redan människor i området…

Det har kommit in väldigt många yttranden från de boende i området och ett av yttrandena är undertecknat av 93 boende i Öxnered. De flesta av yttrandena handlar om infrastrukturen, järnvägsövergångarna, parkeringsplatserna och höjden på husen.

En sak som upprör är att vägen söderut från järnvägskorsningen över Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) mot Brätte går rakt genom det planerade nya bostadsområdet. Det är viktigt att denna synpunkt beaktas och att vägen blir säker, t ex med fartgupp eller andra lösningar för att få ner hastigheterna etc. Och att det byggs GC-vägar som alternativ till att färdas på genomfartsleden. De boende menar också att vägar och säkra skolvägar, GC, måste byggas innan bebyggelsen av bostäder sätter igång, eftersom byggnationerna kommer att generera mer och tung trafik. Det är ett ganska tungt argument.

När det gäller trafiksituationen inne i själva området så är det tänkt att flera GC-vägar ska anläggas. Dessutom, skriver kommunen, att flerbostadshusen inte bör byggas innan planområdet har en anslutningsväg söderut, eftersom dessa hus kommer att alstra betydligt mer trafik. Det låter klokt.

Flera tycker också att det saknas en trafikanalys och att underlaget i hög grad bygger på gissningar och önsketänkande. Och kanske ligger det något i det. Kommunen anser t ex att trafiken in mot centrum, på Öxneredsvägen/Djupedalsvägen, kommer öka, men bara ”något”. Kommunen menar att en ny väg söderut mot Brätte kommer att avlasta vägen. Öxneredsborna tror att Djupedalsvägen kommer få kraftigt ökad trafikintensitet.

De talas också om att bygga en väg från planområdet till E45:an via den planskilda korsningen vid Möjered. Den här vägen lär inte vara aktuell de närmaste åren, därför att det skulle innebära, står det i underlaget, att en väg behöver breddas och kommunen har inte rådighet över marken utmed hela vägens sträckning. Om en sådan här väg byggs så skulle den få en stor betydelse för trafiksituationen.

Det är många som anser att järnvägsövergångarna över Oslobanan (Göteborg-Oslo/Karlstad) och Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) inte kommer klara den ökade trafiken som planområdet kommer innebära. De menar också att järnvägskorsningarna inte är anpassade för GC-trafik och att bommarna med den täta tågtrafiken ofta är fällda med köer som följd.

De här synpunkterna är nog, enligt min mening, de tyngsta. (Även om själva järnvägsövergångarna faktiskt ligger utanför detaljplaneområdet.) Järnvägsövergångarna har mycket i övrigt att önska. Jag förstår att de boende är oroliga. Den farligaste övergången, vid vägen till Skaven mittemot Öxneredsskolan, ska emellertid byggas bort. Det ska bli en tunnel med en tvåfilig bilväg och en separat GC-väg.

I underlaget svarar kommunen att den har påtalat problemen med järnvägskorsningarna för Trafikverket. Trafikverket bedömer dock att det inte är möjligt att bygga varken över- eller underfart vid Älvsborgsbanan, och jag tror att det också gäller Oslobanan. Trafikverket skriver:

”Att utforma korsningen planskilt anses inte rimligt då topografin på platsen innebär att det krävs långa anslutningsramper för att komma under alternativt över järnvägen.”

Det är nog ändå viktigt att verkligen tömma ut alla möjligheter. Kommunen borde i samarbete med Trafikverket undersöka om det ändå inte går att bygga bort de båda plankorsningarna med tunnlar.

Byggnadsnämnden anser emellertid att plankorsningen vid Öxnereds station klarar ökningen av fordon. Jag är nog inte riktigt säker på det. I underlaget står det:

”Plankorsningen vid Öxnereds station är relativt smal och det finns inte utrymme för avskild gång- och cykeltrafik.”

Det här måste lösas. Järnvägsövergångarna, särskilt över Älvsborgsbanan, är ett problem. Det är viktigt, om nu kommunfullmäktige antar detaljplanen, att alla anslutningsvägar byggs så att trafiken över övergången kan hitta andra vägar. Järnvägsövergångarna måste också vara säkra för framför allt barnen.

Flera av Öxneredsborna motsätter sig den föreslagna parkeringen vid järnvägsstationen på östra sidan av Älvsborgsbanan. Flera menar att det inte behövs därför att de parkeringsplatser som finns inte är fullt utnyttjade. De menar också att pendelparkeringen ligger olämpligt med tanke på närheten till bostäder med störningar av ljud, ljus och avgaser samt ökad insyn.

Jag tror att det som har utarbetat planen har försökt att ordna detta så bra som möjligt. Man skriver att pendelparkeringen ska styras upp med inslag av park. Jag tror att denna fråga ska kunna lösas. Men det är klart, det ska inte byggas parkeringsplatser om de inte behövs, däremot måste de vara med i planen för ev framtida behov.

Det är flera som tycker att höjderna på de nya husen blir för höga. Kommunen säger att den har tagit hänsyn till detta och skriver:

”Förslaget med flerbostadshus närmast järnvägsstationen följer kommunens översiktsplan där det anges att det i anslutning till stationsområdet ska ges utrymme för många bostäder. För de byggrätter som inrymmer tvåvåningsbyggnader kommer nockhöjden max vara 8,5 meter och för de med byggrätt för tre våningar vara max 12 meter.”

OK, det var en hyfsat fyllig redogörelse – vad blir då slutsatsen? Ja eller nej till detaljplaneförslaget?

Det ligger mycket i de synpunkter som de boende har framfört. Min uppfattning är dock att kommunen i detaljplanen har försökt att ta hänsyn till dem. Men det är ju som i så många andra fall, avvägningar mellan intressen. I det här fallet mellan Öxneredsbornas önskemål och kommunens vilja att bygga fler bostäder. Jag anser nog att ett ja till planen är en riktig slutsats, samtidigt som kommunen måste prioritera det vidare arbetet med trafiklösningarna, t ex järnvägsövergångarna och anslutningsvägarna till Brätte och Möjered.

Överklagan till Förvaltningsrätten

14 juni, 2019 3 kommentarer

Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.

Vi var tre talare i fullmäktige som ansåg att fullmäktiges underlag var ofullständigt. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. (Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.)

Jag har överklagat kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Här nedan publicerar jag min överklagan.

===

Till Förvaltningsrätten

Den 22 maj 2019 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 61, KS 2019/180) om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.

Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas på de kommunalt ägda fastigheterna Skäppan 2 och 3 samt att en väg, Furuvägen, ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning.

Fastigheterna och Furuvägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Skolan är en F-6-skola med nästan 500 elever. Vid exploateringsområdet rör sig många barn.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här mynnar också Ollenicklas väg ut. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering, som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

Det har inte förts någon dialog från kommunens sida med rektor eller personal på Mariedalskolan om kommunens exploateringsplaner, inte heller med barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och personal eller förvaltning hade inte ens vetskap om planerna.

Det har följaktligen inte heller gjorts någon konsekvens- eller riskanalys.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska konsekvens- och riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns ytterligare en aspekt av kommunfullmäktiges beslut och bristerna i beslutsunderlaget.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen vid Mariedalskolan och överlåter därför uppgiften till förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen.

Kommunfullmäktige har inte tagit del av skyddsrondsprotokollet och bryr sig således inte heller om vad som står där.

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.

Därför överklagar jag kommunfullmäktiges beslut.

%d bloggare gillar detta: