Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2019’ Category

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

18 juni, 2019 1 kommentar

Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)

Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.

====

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 ­miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.

Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kost­nader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.

Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att ­minska på ­personal. Tvingas ­kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta ­hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. ­Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.

För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatt­höjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker ­detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt ­effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras lång­siktighet och med tydliga prioriteringar. ­Vänsterpartiet anser att kommunen måste ­prioritera sin ­kärn­verksamhet. Vi måste ­särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldre­­­om­sorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi ­garantera att alla barn och ungdomar i vår ­kommun får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare

Om den politiska veckan

16 juni, 2019 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)

Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.

På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus

Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:

Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.

Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)

Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har efter ett möte med några av partiernas gruppledare bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. (Redigerade denna mening 17/6 kl 07.35.) Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.

Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…

Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.

”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”

Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.

I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.

Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…

Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.

I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.

Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?

Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.

Detaljplan Öxnered/Skaven

På onsdag ska kommunfullmäktige fastställa detaljplanen för Skaven och del av Öxnered.

Det är ju egentligen inget konstigt med en ny detaljplan, särskilt inte i ett område som ligger så nära järnvägsstationen i Öxnered. (Själva järnvägsstationen ingår inte i detaljplanen.) Från Öxnered tar det 45 min till Göteborg, 7 min till Trollhättan och 15 min till Uddevalla. Naturligtvis kan du åka till Vänersborg också, det tar 5 min. Dessutom finns det direkttåg till Oslo.

Vänersborg behöver bostäder och området vid Skaven/Öxnered torde vara mycket attraktivt – inte minst för personer som ämnar flytta från Göteborgsregionen, men ändå arbeta kvar. Det är också ett område som också ligger nära vatten och natur. Dessutom är det nära förskolan och skolan i Öxnered, som för övrigt ska renoveras och byggas ut. (Arbetet har nyligen satts igång.)

Kommunen vill på sikt skapa en ny stadsdel i området med blandad bebyggelse som villatomter, hyres- och bostadsrätter – i småhus och flerbostadshus. Inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. Men då talar vi om en period på 30 år. Det ska även finnas möjlighet för olika former av kommersiell service. Ett område (se det röda fältet på kartan nedan) reserveras också för förskola och skola. Det är meningen att denna plan är den första av två–tre etapper i området kring Öxnereds station.

Detaljplanen var utställd för samråd under sommaren 2017 och för granskning under våren 2018. Sedan omarbetades planförslaget efter granskningen i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomfördes vid årsskiftet 2018/2019. Förslaget reviderades något också efter denna granskning. Planområdet har t ex minskats ner från det ursprungliga förslaget (framför allt på grund av Länsstyrelsens inställning till strandskyddet) och planen ser nu ut så här:

Det är tänkt att infrastrukturen, dvs GC-vägar (=gång och cykel), gator och vägar ska byggas ut och att området ska knytas ihop med övriga Vänersborg. Mitt emot Öxnereds skola föreslås det att en vägtrafiktunnel ska byggas under Älvsborgsbanan för både biltrafik och GC-väg. Det är också tänkt att bli en bilväg mot Brätte/Onsjö och en väg i sydväst mot Trestad Center, se karta nedan.

De kostnadskalkyler som finns med i underlaget är att en utbyggnad av allmän plats (=park, gator, tunnel och gc-vägar) bedöms uppgå till 53 miljoner kronor. Anslutningsvägen söderut, utanför planområdet, beräknas kosta ungefär 30 miljoner kronor.  En tunnel under järnvägen i höjd med Öxnereds skola för bara gång- och cykeltrafik bedöms kosta ca 10 milj kr och med bilmöjlighet 20 milj. (Det är inte osannolikt att kostnaden är inräknad i ”allmän plats”.) Det är mycket preliminära siffror och det blir antagligen inte billigare. Vad jag förstår är t ex inte en anslutningsväg till Möjered med i kalkylen.

Det har alltså varit en del turbulens med detaljplanen. Det finns ju nämligen ett problem, det bor redan människor i området…

Det har kommit in väldigt många yttranden från de boende i området och ett av yttrandena är undertecknat av 93 boende i Öxnered. De flesta av yttrandena handlar om infrastrukturen, järnvägsövergångarna, parkeringsplatserna och höjden på husen.

En sak som upprör är att vägen söderut från järnvägskorsningen över Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) mot Brätte går rakt genom det planerade nya bostadsområdet. Det är viktigt att denna synpunkt beaktas och att vägen blir säker, t ex med fartgupp eller andra lösningar för att få ner hastigheterna etc. Och att det byggs GC-vägar som alternativ till att färdas på genomfartsleden. De boende menar också att vägar och säkra skolvägar, GC, måste byggas innan bebyggelsen av bostäder sätter igång, eftersom byggnationerna kommer att generera mer och tung trafik. Det är ett ganska tungt argument.

När det gäller trafiksituationen inne i själva området så är det tänkt att flera GC-vägar ska anläggas. Dessutom, skriver kommunen, att flerbostadshusen inte bör byggas innan planområdet har en anslutningsväg söderut, eftersom dessa hus kommer att alstra betydligt mer trafik. Det låter klokt.

Flera tycker också att det saknas en trafikanalys och att underlaget i hög grad bygger på gissningar och önsketänkande. Och kanske ligger det något i det. Kommunen anser t ex att trafiken in mot centrum, på Öxneredsvägen/Djupedalsvägen, kommer öka, men bara ”något”. Kommunen menar att en ny väg söderut mot Brätte kommer att avlasta vägen. Öxneredsborna tror att Djupedalsvägen kommer få kraftigt ökad trafikintensitet.

De talas också om att bygga en väg från planområdet till E45:an via den planskilda korsningen vid Möjered. Den här vägen lär inte vara aktuell de närmaste åren, därför att det skulle innebära, står det i underlaget, att en väg behöver breddas och kommunen har inte rådighet över marken utmed hela vägens sträckning. Om en sådan här väg byggs så skulle den få en stor betydelse för trafiksituationen.

Det är många som anser att järnvägsövergångarna över Oslobanan (Göteborg-Oslo/Karlstad) och Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) inte kommer klara den ökade trafiken som planområdet kommer innebära. De menar också att järnvägskorsningarna inte är anpassade för GC-trafik och att bommarna med den täta tågtrafiken ofta är fällda med köer som följd.

De här synpunkterna är nog, enligt min mening, de tyngsta. (Även om själva järnvägsövergångarna faktiskt ligger utanför detaljplaneområdet.) Järnvägsövergångarna har mycket i övrigt att önska. Jag förstår att de boende är oroliga. Den farligaste övergången, vid vägen till Skaven mittemot Öxneredsskolan, ska emellertid byggas bort. Det ska bli en tunnel med en tvåfilig bilväg och en separat GC-väg.

I underlaget svarar kommunen att den har påtalat problemen med järnvägskorsningarna för Trafikverket. Trafikverket bedömer dock att det inte är möjligt att bygga varken över- eller underfart vid Älvsborgsbanan, och jag tror att det också gäller Oslobanan. Trafikverket skriver:

”Att utforma korsningen planskilt anses inte rimligt då topografin på platsen innebär att det krävs långa anslutningsramper för att komma under alternativt över järnvägen.”

Det är nog ändå viktigt att verkligen tömma ut alla möjligheter. Kommunen borde i samarbete med Trafikverket undersöka om det ändå inte går att bygga bort de båda plankorsningarna med tunnlar.

Byggnadsnämnden anser emellertid att plankorsningen vid Öxnereds station klarar ökningen av fordon. Jag är nog inte riktigt säker på det. I underlaget står det:

”Plankorsningen vid Öxnereds station är relativt smal och det finns inte utrymme för avskild gång- och cykeltrafik.”

Det här måste lösas. Järnvägsövergångarna, särskilt över Älvsborgsbanan, är ett problem. Det är viktigt, om nu kommunfullmäktige antar detaljplanen, att alla anslutningsvägar byggs så att trafiken över övergången kan hitta andra vägar. Järnvägsövergångarna måste också vara säkra för framför allt barnen.

Flera av Öxneredsborna motsätter sig den föreslagna parkeringen vid järnvägsstationen på östra sidan av Älvsborgsbanan. Flera menar att det inte behövs därför att de parkeringsplatser som finns inte är fullt utnyttjade. De menar också att pendelparkeringen ligger olämpligt med tanke på närheten till bostäder med störningar av ljud, ljus och avgaser samt ökad insyn.

Jag tror att det som har utarbetat planen har försökt att ordna detta så bra som möjligt. Man skriver att pendelparkeringen ska styras upp med inslag av park. Jag tror att denna fråga ska kunna lösas. Men det är klart, det ska inte byggas parkeringsplatser om de inte behövs, däremot måste de vara med i planen för ev framtida behov.

Det är flera som tycker att höjderna på de nya husen blir för höga. Kommunen säger att den har tagit hänsyn till detta och skriver:

”Förslaget med flerbostadshus närmast järnvägsstationen följer kommunens översiktsplan där det anges att det i anslutning till stationsområdet ska ges utrymme för många bostäder. För de byggrätter som inrymmer tvåvåningsbyggnader kommer nockhöjden max vara 8,5 meter och för de med byggrätt för tre våningar vara max 12 meter.”

OK, det var en hyfsat fyllig redogörelse – vad blir då slutsatsen? Ja eller nej till detaljplaneförslaget?

Det ligger mycket i de synpunkter som de boende har framfört. Min uppfattning är dock att kommunen i detaljplanen har försökt att ta hänsyn till dem. Men det är ju som i så många andra fall, avvägningar mellan intressen. I det här fallet mellan Öxneredsbornas önskemål och kommunens vilja att bygga fler bostäder. Jag anser nog att ett ja till planen är en riktig slutsats, samtidigt som kommunen måste prioritera det vidare arbetet med trafiklösningarna, t ex järnvägsövergångarna och anslutningsvägarna till Brätte och Möjered.

Överklagan till Förvaltningsrätten

14 juni, 2019 3 kommentarer

Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.

Vi var tre talare i fullmäktige som ansåg att fullmäktiges underlag var ofullständigt. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. (Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.)

Jag har överklagat kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Här nedan publicerar jag min överklagan.

===

Till Förvaltningsrätten

Den 22 maj 2019 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 61, KS 2019/180) om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.

Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas på de kommunalt ägda fastigheterna Skäppan 2 och 3 samt att en väg, Furuvägen, ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning.

Fastigheterna och Furuvägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Skolan är en F-6-skola med nästan 500 elever. Vid exploateringsområdet rör sig många barn.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här mynnar också Ollenicklas väg ut. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering, som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

Det har inte förts någon dialog från kommunens sida med rektor eller personal på Mariedalskolan om kommunens exploateringsplaner, inte heller med barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och personal eller förvaltning hade inte ens vetskap om planerna.

Det har följaktligen inte heller gjorts någon konsekvens- eller riskanalys.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska konsekvens- och riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns ytterligare en aspekt av kommunfullmäktiges beslut och bristerna i beslutsunderlaget.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen vid Mariedalskolan och överlåter därför uppgiften till förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen.

Kommunfullmäktige har inte tagit del av skyddsrondsprotokollet och bryr sig således inte heller om vad som står där.

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.

Därför överklagar jag kommunfullmäktiges beslut.

KF (22/5): Reservation

I onsdags förra veckan (22 maj) röstade en överväldigande majoritet av fullmäktiges ledamöter för att samhällsbyggnadsnämnden skulle få mer pengar till att iordningställa två fastigheter till tre nya småhustomter. I exploateringen ingick också att ”bygga om” Furuvägen.

Området ligger alldeles vid Vänersborgs största skola, Mariedalskolan. Trafiksituationen är redan idag ett stort problem… Och det kan befaras att den inte blir bättre om kommunens planer förverkligas… 

Du kan läsa mer om bakgrunden i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och om själva behandlingen i fullmäktige i ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.

Undertecknad vänsterpartist röstade först för en återremiss, vilket alla vänsterpartiets ledamöter gjorde, och sedan, när ärendet skulle avgöras ”idag”, röstade jag nej. Eftersom det blev ett ja till förslaget reserverade jag mig skriftligt. Här följer min reservation.

========

Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019

Undertecknad reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut:

”att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.”

Kommunens planer på att inrätta 3 småhustomter och att ändra Furuvägen och dess sträckning påverkar trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt. I underlaget för beslutet nämns ingenting om trafiksituationen vid Mariedalskolan.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området, Mariedalskolan är Vänersborgs största skola. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering (på ”kullen”), som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen och därför överlåter uppgiften till förvaltningen.

Vid sådana här förändringar, som kommunfullmäktige har beslutat om, så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog med dom som berörs, dvs Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump efter att ärendet hade varit uppe i kommunstyrelsen. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet.

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag inför ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart. Huruvida det är samhällsbyggnadsförvaltningen eller barn- och utbildningsförvaltningen som ska utföra och upprätta en riskanalys låter jag vara osagt, men eftersom inte barn- och utbildningsförvaltningen hade kännedom om planerna så faller i det här fallet ansvaret tungt på samhällsbyggnadsförvaltningen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen, det har inte gjorts någon riskanalys och ingen hänsyn har tagits till Barnkonventionen.

Därför reserverar jag mig mot kommunfullmäktiges beslut.

Stefan Kärvling

Vad sa politikerna om Mariedal?

25 maj, 2019 1 kommentar

I torsdags bloggade jag om kommunfullmäktiges senaste sammanträde. (Se ”KF (22/5): Ett sammandrag”.) Då lämnade jag diskussionerna i ärendet ”Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019” utanför bloggen. Jag ville lyssna på ljudinspelningen från sammanträdet först innan jag skrev något.

Och nu har jag lyssnat.

Ärendet handlade om att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. Budgeten skulle användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen. Det här skulle påverka trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt.

Lutz Rininsland (V), Morgan Larsson (MBP) och undertecknad vänsterpartist ville att ärendet skulle återremitteras dvs ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning utan att något beslut fattades. Vi ansåg att underlaget var ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.

Du kan ta del av argumenten i bloggarna ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”. Därför behöver jag inte citera ovanstående tre talares anföranden och repliker.

Anders Wiklund tyckte att förslaget att exploatera fastigheterna vid Mariedalskolan var bra. Wiklund är miljöpartist och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Han begärde replik på mitt inledningsanförande och sa följande:

”Ja, vi måste samverka och jag kommer att vara glad när Barnkonventionen blir lag i Sverige. Då har, får samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare skäl att tänka på dom frågorna. Jag vill ta upp ett positivt exempel…” … (Wiklund talar om Öxnereds skola, jag citerar inte det; min anm) Det finns alltså inte någon ovilja från samhällsbyggnadsförvaltningen att ha samverkan med barn och utbildning. Det sker och det har också då haft gemensam information för vårdnadshavare och det har varit ett lyckat möte vad jag förstår. (Wiklund hänvisar fortfarande till Öxnereds skola; min anm.) Så det ska vi ha med oss, vi ska jobba på det sättet. Det håller jag med om. Och sen tänker jag att det du sa om den risken som finns och rektorn har påtalat om risken vid lastbryggan och där det…” (Wiklund avbryts av ordförande eftersom hans repliktid gick ut; min anm.)

Kommunikationen och dialogen mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tydligen fungerat bra när det gäller Öxnereds skola. Jag har ingen anledning att betvivla det. Det hörde emellertid inte till ämnet. Men om det är som Wiklund anför, så borde ju samma kommunikation och dialog ha förts även med Mariedalskolan. Kan man väl tycka…

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) begärde också replik på mitt inledningsanförande. Andersson sa:

”Det där att det inte har hänt nånting kring Mariedalskolan och trafiksituationen, det där är en sanning med modifikation. Det skulle jag vilja säga att det är ett rent faktafel som du framför här Stefan Kärvling. Jag har tillsammans faktiskt med dåvarande gatuchef, som numera är förvaltningschef på samhällsbyggnadsnämnden, förvaltningen, mött både vårdnadshavare och personal där vi gjorde akuta insatser, där vårdnadshavare precis som du nämnde Stefan, jag tycker att det är bra att man håller smala vägar. Vårdnadshavarna vill ha lite bredare vägar så man kunde köra fortare och det sa jag att det kommer det inte att bli frågan om, för det är barnens säkerhet som är det absolut viktigaste i det här fallet. Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”

Andersson har ibland en tendens, anser jag, att vilja hitta fel i andra ledamöters uppfattning och anföranden, utan att egentligen vilja förstå helheten och andemeningen i det sagda. Men bortsett från det, så har det år efter år stått i Mariedalskolans skyddsprotokoll:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig.”

Rektor har också återlämnat arbetsmiljöuppgiften till barn- och utbildningsförvaltningen. Det visar kanske att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har hittat någon ”bra lösning” på Mariedalskolans trafikproblem… Det var både andemeningen i det jag anförde – och fakta. Det samtal som Andersson säger sig ha fört med förvaltningschefen ligger för övrigt en tid tillbaka och skedde inte i samband med ärendet och den nu aktuella exploateringen.

Det kunde också noteras att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) inte alls tog skolans perspektiv i frågan. Han nämnde inte något om riskanalyser eller om Barnkonventionen. Istället antydde Andersson att de som gjorde det misstrodde samhällsbyggnadsförvaltningen…

Sedan kom samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tillbaka med ett anförande. Då sa Wiklund:

”Så här då. Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. För innan dess så finns, samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar som säger att eller möjlighet att ta ett beslut att här ska vi exploatera. Det gör KF. Så det är ju hit kommer ju frågan för att ta ett beslut. Och sen efter det så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

Wiklund menar att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Det ska inte föregå beslutet. Dialogen, riskanalysen och Barnkonventionens perspektiv ska komma senare. Det är enligt min uppfattning helt fel ordning. Det vet alla som arbetar t ex fackligt att riskanalyser ska göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Det är en sak som jag inte förstår bara, varför började telefonen ringa från samhällsbyggnadsförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen efter att jag hade publicerat min blogg om planerna vid Mariedalskolan? Om det nu planerades en stor dialog och en riskanalys efter att fullmäktige hade fattat sitt beslut…

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Jag kan inte se annat än att Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska gälla i det här fallet också. Det ansåg alltså inte samhällsbyggnadsnämndens ordförande och, visade det sig efter en stund, inte kommunfullmäktige heller.

Gunnar Lidell (M), den borgerliga oppositionens talesman, var också uppe i talarstolen. Lidell sa:

”Det finns två tomter på det aktuella området redan. Och antagligen har någon frågat dom om möjligheten att köpa en eller två av dom, jag vet inte, kan vara så. Det finns samhällsbyggnadsförvaltningen ser en, inte bara en kreativ utan fungerande möjlighet att stycka av, istället för två tomter som det är nu, det är två fastigheter redan nu. Hade dom två varit privatägda så hade dom fastighetsägarna egentligen bara behövt söka bygglov och det hade ju varit möjligt att överklaga. Nu handlar det om att förädla ett stycke mark från två tomter, två fastigheter, till att bilda tre fastigheter. Finns också möjlighet att göra en rakare väg. En rakare väg ger som regel bättre sikt, kan bli högre hastighet men då finns det åtgärder som kommunen ibland är väldigt flitig med att utnyttja men då hastighetssänkande åtgärder. Det finns också möjligheter på en ganska stor skoltomt. Nån sa att det var en av kommunens största skoltomter. Nu är det många barn på Mariedalskolan, men det också finns ju ett hyresavtal med grannfastigheten som också är en ganska stor tomt om man vill göra verkligen ytterligare säkerhetsåtgärder när det gäller trafiken. Så jag ser inga, eller vi moderater, ser inga bekymmer med att kunna sälja en tomt till. Och nån i vår grupp sa förut att dom barnfamiljer i bästa fall bosätter sig här, vi vill ju gärna ha barnfamiljer till vår kommun, dom behöver i varje fall inte åka bil för att ta sig till skolan. Det är ju jättemiljövänligt. De kan gå rakt över gatan på ett övergångsställe i ordnade former. Bifall till förslaget.”

Det viktigaste för Lidell och de tre borgerliga partierna, M+L+KD, var tydligen att fastigheterna blev privata så att naturen och skogen i området på ett ”kreativt” sätt kunde ”förädlas” till bebyggda tomter. (Undrar om miljöpartisten Anders Wiklund också har denna syn?) Det kanske till och med var så att Lidell såg framför sig att en del av Mariedalskolans stora skoltomt också skulle kunna bli förädlad till privata tomter…

Gunnar Lidell och den borgerliga alliansen hade följaktligen en lite annorlunda ingång i ämnet. Diskussionen om barnens säkerhet, riskanalyser, kommunikation och dialog mellan kommunens förvaltningar, det var tydligen inte intressant. Eller viktigt.

Det kan för övrigt noteras att Lidell talade om en rakare och bredare väg (Furuvägen), medan Mats Andersson säger att det kommer det inte att bli frågan om. De får väl bråka om det.

Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande på återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer.

PS. Det går fortfarande att läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i ärendet i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

KF (22/5): Ett sammandrag

Igår var det sammanträde med kommunfullmäktige, Vänersborgs kommuns högsta beslutande organ. Nu är det bara ett möte kvar innan semestersäsongen startar – det stora och viktiga budgetsammanträdet den 19 juni, med tidig start kl 10.00.

Mötet började med en unik händelse, med ett sekretessärende. Det är nog inte många ledamöter som har varit med om det. Kommunfullmäktiges sammanträden ska nämligen enligt Kommunallagen alltid vara offentliga, men det finns också möjlighet till undantag:

”Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.”

Även jag fick delta trots att samhällsbyggnadsförvaltningen ibland tycks ha misstänkt att jag är en fara för rikets säkerhet… (Se ”Hemliga pumpstationer i Sikhall?”.) Nu handlade inte ärendet om rikets säkerhet, men hemligt var det alltså ändå. Alla närvarande som inte tillhörde fullmäktige fick lämna salen. Ärendet, inklusive beslutet då, blir för övrigt offentligt den 29 maj, vid 17-tiden, när protokollet har justerats.

Sedan fick åskådare, media och andra återkomma till salen och förhandlingarna fortsatte som ”normalt”.

Det började med en del fyllnadsval. Det händer nämligen inte alltför sällan att förtroendevalda av olika anledningar väljer att träda tillbaka från sina uppdrag och nya får väljas i deras ställe. Denna gång noterar jag att barn- och utbildningsnämnden får en ny ersättare, Aleksander Runge (S) – en ”gammal” fotbollsintresserad dalboelev. (Välkommen Aleks!)

Fullmäktige fick en föredragning om den personalekonomiska redovisningen, den sk ”PEK-en”. Det är alltid intressant att få en bild över kommunen som arbetsgivare. ”PEK-en” redovisar t ex antalet anställda, sjukfrånvaron, avgångarna, arbetstiderna, löneläget osv. Efter föredragningen och ett inlägg från Lutz Rininsland (V) fastställde fullmäktige ”PEK-en”.

Då blev det mer diskussion kring ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta Älv och Vänersborgsviken”. Flera talare var uppe i talarstolen, och den förste, Bo Carlsson (C), yrkade direkt på en ajournering. Och det blev det så småningom. Orsaken till Carlssons yrkande förblev dock dunkel för oppositionen, dvs majoriteten i församlingen.

Flera talare, bland annat Gunnar Lidell (M) och Lutz Rininsland (V), tog upp den formella aspekten. Underlaget, som var mycket omfattande, skickades ut sent, bara en vecka innan sammanträdet, och det hade inte beretts i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ordförande Benny Augustsson (S) bad senare om ursäkt för hanteringen. Själv hade jag ett litet längre anförande om innehållet i utredningen. Det jag sa var i stort sett detsamma som jag skrev i tisdagens blogg (se ”Nya vattenskyddsområden”).

Jag fick svar på tal av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, miljöpartisten Anders Wiklund. I mångt och mycket höll han faktiskt med mig, men han ansåg att jag nedvärderade de anställda på Kretslopp & Vatten för att de inte arbetade på vetenskaplig grund. Jag sa dock, enligt mitt manuskript (jag har inte fått tillgång till ljudinspelningen än):

”Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund.”

Och det riktade sig mot utredningen, inte mot Kretslopp & Vatten. Således en missuppfattning från Wiklunds sida.

Kommunfullmäktige godkände det liggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde. Det var emellertid väldigt många som inte deltog i beslutet. Det var ledamöterna från M+L+KD, MBP och V. M+L+KD respektive C lade också en protokollsanteckning till beslutet. Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen, trots att partiet i många sammanhang vill utmåla sig som ”landsbygdens parti”.

Kommunfullmäktige beslutade också att sälja det gamla huvudkontoret på Holmens Bruk, inklusive ett markområde runt byggnaden. Ingen var däremot.

Samhällsbyggnadsnämnden fick sin utökade exploateringsbudget för 2019 för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan. Budgeten ska användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen.

Det finns mycket att säga om det här beslutet och diskussionerna som föregick det. Jag hade tänkt att återkomma mer noggrant till ärendet efter att jag har hört ljudinspelningen.

Det blev emellertid så att kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande om återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer, däribland häpnadsväckande nog de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna gång heller.

Nu återstår för mig att skriva en reservation och faktiskt går jag i tankar på att överklaga kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte förstå att det skulle vara lagligt att fatta beslut utan att konsekvenserna först analyseras i en riskanalys enligt Arbetsmiljölagen. Eller Barnkonventionen…

Som sagt, jag återkommer till ärendet i en senare blogg. Tills vidare kan du läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

I ärendet ”Godkännande av årsredovisning och ansvarsfrihet för verksamhetsår 2018 gällande Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF)” passade Bo Carlsson (C) på att ge en historisk tillbakablick. Det handlade om att upprätta ”sin förlorade heder”. Och det kan jag väl förstå att Carlsson hade behov av, även om det inte tillhörde ärendet… Ingen annan argumenterade mot Bo Carlsson, ärendet var ju just historia… (Se min blogg från mars 2017: ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”.)

KD lämnade en motion om vaktmästarorganisationen som jag tycker är bra. (Jag borde ha skrivit en motion om detta själv…) KD yrkar att (du kan ladda ner motionen här):

”Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Det kan slutligen noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna kväll.

Ledamöterna i fullmäktige kom hem relativt tidigt igår. Ordförande Annalena Levin (C) slog klubban i bordet och avslutade sammanträdet kl 21.08.

%d bloggare gillar detta: