KF (27/11): Inga pengar till BUN?
På onsdag (27 nov) är det årets näst sista fullmäktige och som vanligt håller man (vi) till i Folkets hus. Dagordningen är denna gång relativt överkomlig, bara 21 ärenden och 333 sidor att läsa igenom.

De flesta av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redogjort för i mina bloggar om kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska beslutas av fullmäktige måste ju ha beretts av kommunstyrelsen. (Se ”KS till KF” och ”Några rader om KS”.)
Några av ärendena på onsdag tänkte jag gå upp i. Det är väl i och för sig ingen större överraskning. Men det kräver en del arbete. En stor del av helgen har därför ägnats åt att förbereda några anföranden.
I denna blogg tänkte jag skriva om hur jag tänker kring ärende 13, ”Ansökan om budgettillskott avseende elevökning under 2019”. Det är ett ärende som enligt mitt sätt att se är mer komplicerat än det till förstone verkar. Sedan är ju hela skolfrågan oerhört viktig i sig.
Kommunstyrelsens förslag är att kommunfullmäktige ska avslå barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever i budget 2019. Det tycker inte jag.
Ungefär det här tänkte jag att anföra från talarstolen på onsdag:
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade för drygt 2 månader sedan, den 16 september, att begära 8,4 milj kr i tilläggsanslag i budget 2019. BUN hänvisade till kommunfullmäktiges beslut i mål- och resursplan 2019-2021:
”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
Förslaget från kommunstyrelsen är alltså att avslå yrkandet från BUN. Ekonomichefen skriver i sin beredning av förslaget:
“I kommunens delårsrapport per augusti och månadsrapport per september framgår att elevantalet inte ökat i den omfattning som angavs i beslutet…”
Och så är det. Elevantalet har inte ökat på det sätt som angavs i beslutet. Det är korrekt. Men det är ändå inte så enkelt. Reder man ut det här, så anser jag att man bara kan dra en slutsats: BUN borde få tilläggsanslaget.
BUN måste ta emot de elever som ska gå i skola i Vänersborg. Oavsett om de börjar i augusti, oktober eller december. Det är odiskutabelt. Det måste då finnas lokaler, plats i klasser, lärare, ev speciallärare och elevassistent. De nya eleverna ska självklart också ha läromedel, ev skolskjuts, skolmat etc.
Sådant här ordnas inte i en handvändning, det är inget som “skakas fram” på någon dag eller några dagar. Det kräver planering, beredskap och en organisation. Något som måste finnas på plats i god tid – redan när läsåret startar. Och det kostar pengar. Alternativet är att skolorna måste säga nej till nya elever – och det alternativet finns inte.
Det är svårt att förutspå elevtalen, men det görs självklart prognoser. BUN använder kommunstyrelseförvaltningens elevprognos. Nämnden har inga egna prognoser.
Så vad gör BUN och förvaltningen när läsåret börjar? Man studerar elevprognoserna och förbereder för ett ökat antal elever enligt dessa. Det gör förvaltningen genom att planera och organisera för det antal elever som prognoserna visar. Och det kostar självklart pengar.
Detta är den viktigaste orsaken till att nämnden begär och bör få tilläggsanslaget på 8,4 milj kr. Men jag vill också fästa uppmärksamhet på några ytterligare saker.
Vi ska komma ihåg att det finns pengar. Fullmäktige har avsatt 10 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag för just elevökning. De här pengarna finns kvar, de finns hos kommunstyrelsen – och de är specialdestinerade till BUN.
Och fullmäktige ska också komma ihåg att barn- och utbildningsnämnden behöver pengarna. Skolresultaten ökade i och för sig i våras men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har med andra ord halkat efter ytterligare när det gäller det viktigaste måttet av dom alla, det genomsnittliga meritvärdet. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)
Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet. Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket. Ser man bara till de kommunala skolorna så var skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets. Drygt 25%, dvs mer än var 4:e elev, i de kommunala skolorna var inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.
I budgetbeslutet från nov 2018 så står det, och det står de tre styrande partierna (S+C+MP) och den borgerliga oppositionen (M+L+KD) bakom:
“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
För de som röstade igenom förslaget måste väl denna formulering betyda någonting. Jag kan inte tro annat än att det var seriöst. Men det får vi se på onsdag. Då får vi se om de sex partierna som stod bakom budgetbeslutet menade, och menar, allvar…
Och till sist.
I nästa ärendet ska socialnämnden tilldelas 20 milj kr i tilläggsanslag. Det efter att ha begärt 42,3 milj. Socialnämnden möts av en annan attityd än BUN… Jag tänkte därför göra en kort jämförelse mellan BUN och socialnämnden – två nämnder som båda begärt tilläggsanslag, men som behandlas så olika.
Det har reserverats pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag, men det har det inte gjorts till socialnämnden. Inga pengar har reserverats till socialnämnden.
Kommunen har en särskild skrivning att kommunens skolresultat ska förbättras. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Det finns inget motsvarande för socialnämnden.
Socialnämnden får nästan hälften av de begärda pengarna, BUN får inget.
Jag undrar – var är logiken? Varför behandlas inte nämnderna på samma sätt? Varför behandlas BUN annorlunda?
För övrigt anser jag att sådana formuleringar som återfinns i det senaste viktiga budgetbeslutet måste undvikas. Det måste vara tydliga och stringenta beslut – beslut som inte kan misstolkas. (För det finns väl ingen avsikt bakom valet av formuleringar som lämpar sig för olika tolkningar…?)
Jag tänkte avsluta mitt anförande på onsdag med att yrka bifall till barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever. Vi får se om det finns några andra ledamöter som håller med mig…
Ditt resonemang är helt logiskt. Barra att hoppas att fler av ledamöterna inser det. Man får ju inte glömma att skolan är en av våra viktigaste instanser för integration och att motverka problem för eleverna senare i livet.