Arkiv

Archive for the ‘BUN 2019’ Category

Dagens BUN (16/9)

16 september, 2019 2 kommentarer

Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) helt planenligt sitt första sammanträde för säsongen. Det var nog det lugnaste mötet på flera år, i varje fall i den meningen att de politiska meningsskiljaktigheterna lyste med sin frånvaro. Ordförande Mats Andersson (C) hade med andra ord en lugn uppgift med att svinga klubban. 

Det var som sagt (se “Dags för höstens första BUN”) mycket utbildning denna dag – av de förtroendevalda. Mötet började med en webbaserad utbildning om “kommunal kompetens och kommunal organisation” och slutade med Barnkonventionen. Det var nästan så att det kändes som om man fördes ett halvt sekel tillbaka i tiden… Till skolbänken på den gamla Torpaskolan. Som för övrigt var ny då.

Mellan utbildningspassen var det ett tämligen långt pass med information om aktiviteter i skolorna och förskolorna. Jag vet inte att nämnden någon gång har fått så mycket information på ett och samma tillfälle om vad som är på gång i verksamheterna. Men det var en nyttig och nödvändig kunskap för nämndens ledamöter.

Förvaltningschef Sofia Bråberg, som förresten fick en blomma av nämnden (utnämningen till ära), och förvaltningens fyra enhetschefer berättade hur förvaltningen tänker arbeta med förskolan och skolan kommande läsår. Ett arbete som ska ske utifrån nämndens och förvaltningens fokusområden: ”Elevernas resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.

Det handlade om tidiga insatser och kompetensutveckling. Det handlade om att närvaroarbetet ska fortsätta, om språkutvecklande arbetssätt, lågaffektivt bemötande, genomlysning av lärmiljöer och riktade insatser till särskilda enheter. Nämnden informerades om att det kompensatoriska uppdraget prioriteras i lågstadiesatsningen. Ledamöterna fick också reda på att intensivundervisning ger stor effekt och att erfarna pensionerade lärare och rektorer har tagits in för att lästräna elever.  Det var mycket… Och då har jag ändå inte nämnt att enhetscheferna också pratade om social inkludering, delaktighet och inflytande samt formativ bedömning.

Det redogjordes också för ett förtätat ledarskap, dvs att fler rektorer anställs. Vilket till stor del redan har förverkligats, även om målet är 20 medarbetare per rektor, och där är man ännu inte. Tanken är att varje rektor ska få färre medarbetare och därmed mer tid till det pedagogiska ledarskapet. Jag tycker fortfarande att detta är fel väg att gå, men tog ingen diskussion. Jag får trösta mig med att ledningsorganisationen ska utvärderas vad det lider…

Förvaltningen tycks också vilja införa nya arbetstidsavtal på skolorna. Det betyder att pedagogerna ska vara bundna till arbetsplatsen längre tid varje dag än idag. För närvarande är det bara två skolor som har infört detta, Brålanda och Norra skolan. Inte heller detta är jag särskilt imponerad över… Och jag tror inte heller att i varje fall högstadielärarna är särskilt intresserade.

Jag fick nog intrycket av att det förmedlades en bild av “guld och gröna skogar”. Det verkade inte finnas några större svårigheter i verksamheterna. Det mesta skulle ordnas. Å andra sidan betonades att förvaltningen arbetade utifrån de ekonomiska och andra resurser som fanns. Och utifrån de medel som fanns tillgängliga gjorde man verksamheten så bra som möjligt. Och det är klart, som tjänstemän finns det ju inget annat val. Risken är väl bara att politikerna tror att det inte behöver satsas något mer på förskolan och skolan…

Nämnden fick sig också lite statistik till del – om vårterminens betygsresultat.

Medelmeritvärdena för de 9:or som slutade grundskolan i våras har ökat jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis glädjande. I våras låg medelmeritvärdet på 205,8 poäng. De genomsnittliga betygen har nu ökat två år i rad från bottennoteringen 2017 (182,7 p). Det framfördes dock vissa farhågor att trenden kanske bryts redan nästa år. Det är nämligen så att 8:ornas meritvärden i våras, dvs de som har börjat 9:an detta läsår, var tämligen mediokra. Medelmeritvärdet låg på 185,1 p. Nu brukar i och för sig betygen förbättras i 9:an, men frågan är om de kan öka så mycket. Det blir hur som helst en utmaning för pedagogerna på högstadieskolorna.

När det gäller andel av 9:orna som gick ur grundskolan med gymnasiebehörighet (behörighet till ett yrkesprogram) så var siffran 75,8%. Det betyder att hela var fjärde elev saknade behörighet till gymnasiet… Motsvarande siffra för åk 8 (nuvarande åk 9) var 63,7%. Det är alldeles för låga siffror. Orsaken till att så stor andel av eleverna inte har gymnasiebehörighet beror på att de saknar ett eller flera av ämnesbetygen i svenska, engelska eller matematik.

Det var för tidigt att idag uttala sig om hur det har gått med rekryteringen av behörig/legitimerad personal. Det lär för övrigt bli allt svårare att få tag i behöriga pedagoger. Jag hörde i radion (se “Fortsatt minskning av antagna till lärarutbildningar”), efter sammanträdet, att:

“Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter att minska och till hälften av studieplatserna nu till hösten fanns ingen konkurrens alls. … Ointresset för lärarutbildningen har lett till att flera av höstens utbildningar fått ställas in.”

Det är viktigt att Vänersborg förbereder sig för framtiden – genom att bland annat satsa mer pengar på ett tvålärarsystem. Och låta rektorerna slippa lokal- och fastighetsfrågor och allt annat som inte ingår i det pedagogiska ledarskapet…

Det går enligt de senaste beskeden att göra en “light-version” av renoveringen på Norra skolan. Det betyder i så fall att eleverna kan gå kvar på skolan fram tills en ny skola på Holmängen är färdigbyggd…

För övrigt kommenterades inte siffrorna i dagens TTELA (från SCB och SKL; se “Eleverna kostar mer och mer på grundskolorna”) att kostnaderna för undervisning per elev var lägst i Vänersborg av kommunerna i TTELA:s täckningsområde…

Till sist en eloge för utbildningen i Barnkonventionen. En mycket trevlig och lärorik lektion med intressanta diskussioner.

Kategorier:betyg, BUN 2019

Dags för höstens första BUN

11 september, 2019 Lämna en kommentar

Efter ett längre sommaruppehåll och i skuggan av en del skriverier om bråken på Torpaskolan den senaste veckan är det på måndag dags för höstens första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Några av ledamöterna tjuvstartade emellertid redan förra veckan. Då invigdes den nya och mycket fina förskolan på Belfragegatan (i kvarteret Hönan). Nämndens politiker var naturligtvis bjudna dit. Gunnar Bäckman (KD) och jag (V) kunde självklart inte låta bli att hörsamma inbjudan. Vi kände oss nog båda manade att beskåda resultatet av våra fyra beslut genom åren om att bygga förskolan… Det har ju varit en del strul på vägen…

Ordförande Mats Andersson (C) har bestämt att måndagens sammanträde ska börja och sluta med utbildning av ledamöterna. Och det kan nog behövas. Det gäller också att värma upp politikerna inför en, antagligen, mycket het höst.

Först ska vi politiker utbildas i den kommunala kompetensen och den kommunala organisationen. För min del blir det repetition, faktiskt – samma utbildning genomförs även i kommunstyrelsen… Vi får se om repetition är kunskapens moder… Efter själva sammanträdet ska det bli utbildning i och om barnkonventionen, som ju blir lag den 1 januari.

Efter det första utbildningspasset blir det en verksamhetsuppföljning – “tertialuppföljning samt aktiviteter i skolorna och förskolorna” presenteras.

Inte helt förvånande hittar vi under ärende 4 på dagordningen:

“Delårsrapport augusti 2019 med helårsprognos”

Nämnden ska självklart godkänna delårsrapporten. Den börjar i vanlig ordning med en resultatavstämning och där redovisas:

”nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

”Same procedure as last year” med andra ord. Eller rättare sagt, ”same procedure as every year”…

Förvaltningen redovisar 1 grön “plopp” (=uppnås) och 8 gula (=uppnås delvis). Förklaringen till de gula ”plopparna” brukar vara att en avstämning inte är möjlig att göra än. Jag antar att så är fallet också denna gång. Däremot pågår naturligtvis arbetet med att uppfylla de förväntade resultaten. Detta arbete redovisas för övrigt kortfattat i rapporten.

Jag läser under en av ”plopparna” att upphandlingen av ny lärplattform är slutförd. Det ska bli intressant att se vilken lärplattform som Vänersborg har bestämt sig för. Efter drygt ett år av upphandling…

Jag läser också under ett av de förväntade resultaten:

“Målet på skolorna 7-9 är att det ska vara två pedagoger i klassrummet, men det ser inte ut att vara möjligt under innevarande år på grund av budgetläget och svårigheter i att rekrytera.”

Den är en bra ambition och målsättning. Jag tror stenhårt på ett tvålärarsystem i svensk skola – både för elevernas och pedagogernas skull. Det lär väl dock aldrig gå att genomföra i Vänersborg… För det krävs en mer positiv inställning till utbildning än vad de styrande i Vänersborg visar…

Det framgår inte om andelen behöriga lärare ökar i kommunen. Det står:

“Vårens rekrytering har resulterat i varierat utfall av möjlighet att rekrytera behöriga lärare. Vissa enheter har lyckats fullt ut medan andra varit tvungna att anställa obehöriga på visstidsanställning för att täcka de vakanser som funnits.”

Under det förra läsåret var omkring 30% av lärarna i mellan- och högstadierna inte legitimerade. Det var på tok alldeles för många. Här måste Vänersborg göra krafttag. Och det behöver inte betyda ökade löner, utan snarare bättre arbetsvillkor. Typ tvålärarsystem…

Förvaltningen håller på att genomföra en förändring av rektorsorganisationen. Antalet rektorer utökas. Inför höstterminen har t ex F-6-skolorna utökat rektorsorganisationen med 8 rektorer. Skolorna har delats upp i mindre enheter och varje enhet får en rektor. Jag tror helt enkelt inte på idén. Det hade varit bättre, anser jag, med ett funktionellt delat ledarskap, dvs rektorerna blir avlastade sina icke-pedagogiska uppgifter. Det kan betyda att kommunen anställer t ex intendenter, som tar hand om fastighets- och lokalfrågor, och personalspecialister, som tar hand om personalfrågor osv. Den nuvarande organisationsförändringen utförs utan beslut av politikerna. (Se “BUN (18/3) (2)”.)

Ett av de förväntade resultaten har uppnåtts, medelmeritvärdet i årskurs 9 har ökat under 2019. Det ökade med 13 poäng. Medelmeritvärdet är ett viktigt mått och ökningen är imponerande. Förvaltningen förklarar ökningen:

“Det intensiva arbetet med anpassningar har lett till att fler elever har nått gymnasiebehörighet, vilket även påverkar meritvärdena i rätt riktning.”

Ja kanske det. Men med tanke på att 30% av lärarna saknar legitimation så har jag mina tvivel. Även på bedömningen och betygssättningen… (Sorry. Hoppas att jag har fel…) Det skulle vara bra om nämnden får en jämförelse mellan t ex resultaten på de nationella proven och slutbetygen i åk 9. Det som talar för en ökning av medelmeritvärdena är dock arbetet med skolnärvaron och de intensivkurser utifrån elevernas behov som sker i slutet av terminen.

Delårsrapporten innehåller också en hel del siffror och ekonomi. Jag ska inte fördjupa mig i dessa utan nöjer mig med att konstatera att BUN uppvisar, den 31 augusti, ett underskott på 10,9 milj kr. Prognosen för budgetåret 2019 visar ett ännu större underskott – på 13,8 milj kr….

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen “slösar inte” med pengarna. Fullmäktige har helt enkelt inte tilldelat tillräckligt med ekonomiska medel till verksamheterna. Men BUN ska spara… Så är det. 

Följande åtgärder ska spara 5,4 milj kr under hösten:

  • ”Genomlysning av enheter inom förskola/grundskola för djupare analys och åtgärder för att nå en budget i balans.”
  • ”Enheternas utgifter ska vara anpassade till intäkterna från september.”
  • ”Ny hantering avseende nyrekrytering, där alla nya tjänster måste godkännas av verksamhetschef. Gäller enheter med budgetunderskott.”
  • ”Översyn av vikariehantering och eventuellt poolsystem i grundskolan.”
  • ”Initiera ett samarbete med närliggande kommuner för att minska kostnader och höja kvalitén gällande modersmålsundervisning.”
  • ”Söka statsbidrag gällande ”Ersättning för extra eller extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn och elever” från Migrationsverket.”
  • ”Söka statsbidrag för personal som avlastar lärarna så att de ska kunna ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen från Skolverket.”

Jag har svårt att se att dessa “åtgärder” ska leda till några större besparingar. (Jag noterar för övrigt, på Skolverkets sida, att 1,36 milj kr för att anställa fler lärarassistenter är vikta för Vänersborg.)

Nämnden ska också, och det är ett eget ärende på dagordningen, avropa ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. Fullmäktige beslutade nämligen förra året att BUN skulle få kompensation:

“motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning utöver 10 elever.”

Förvaltningen har räknat ut att BUN ska ha kompensation för 70 elever.

Det betyder alltså en besparing på 5,4 milj kr och ett tillskott på 8,4 milj (=13,8 milj), dvs det prognostiserade underskottet…

Det var de flesta ärendena på dagordningen. Naturligtvis ska ordförande Mats Andersson (C) informera nämnden, precis som tf förvaltningschef Sofia Bråberg. Det står faktiskt tf i utskicket, men jag tror att det har råkat bli fel. Jag är tämligen säker på att Sofia Bråberg ska debutera under ärendet “förvaltningschefen informerar” som “riktig” förvaltningschef…

Någon av ordförande och förvaltningschef kommer säkert att informera om hur planerna för Norra skolan ser ut och var ärendet angående en ny skola på Holmängen ligger. Och vad som händer på Torpaskolan.

Det lär bli en hyfsat lugn och beskedlig politisk upptakt på höstterminen… 

Kategorier:BUN 2019, delårsrapport

Förskolans och skolans framtid (2/2)

17 augusti, 2019 1 kommentar

I onsdags var Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M) intervjuade i TTELA. (Se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”.) De båda är arkitekter till och ansvariga för det budgetförslag för 2020 som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni. De båda partierna, tillsammans med sina ”allierade” (alltså S+C+MP och M+L+KD), var också de som stod bakom budgetbeslutet som gäller i år 2019.

TTELA frågade kommunstyrelsen ordförande Augustsson (S) hur kommunens ekonomiska situation med stora underskott i år för både barn- och utbildningsnämnden och andra nämnder, särskilt socialnämnden som prognostiserar ett underskott på 43 milj kr, ska lösas. (Se för övrigt Lutz Rininsland blogg från i torsdags, han skriver om socialnämnden. Se ”I väntan på allt”.)

Det var samma välbekanta direktiv som vi har vant oss vid att höra från styrande politiker…

”På kort sikt behöver en nödvändig anpassning ske av nämndernas verksamhet till beslutad budgetram.”

Och:

”För att betona allvaret i situationen uppmanade kommunfullmäktige, i samband med delårsrapporten per april, samtliga nämnder och förvaltningar till stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under 2019.”

Det är lätt att sitta på ett kontor med siffror från kommunens ekonomiavdelning och uttala sig i allmänna ordalag om vad som behöver göras. Med ett fokus som ligger på handlingarna, på siffrorna och diagrammen i papperen. Det är något helt annat att på en förskola eller en skola att ta hand om fler barn eller elever per anställd. Det är något helt annat att möta barn och ungdomar i behov av särskilt stöd med färre elevassistenter och speciallärare. Det är något helt annat att individualisera undervisningen för fler i grupperna och klasserna.

Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M), tillika kommunstyrelsen 1:e vice ordförande, har också bara ord att erbjuda skolpersonalen:

”Vi i M-KD-L har också vid flera tillfällen påpekat vikten av att det är kommunens kärnverksamheter som ska prioriteras.”

Och så röstade de på en budget som innebar besparingar på förskola och skola…

BUN ska spara 9,7 milj kr i höst. Och förvaltningen försöker. I maj rapporterades följande varsel inför höstterminen: 5 barnskötare, 1 fritidspedagog, 1 leg förskollärare, 2 leg lärare, 1 modersmålslärare, 15 resurspersoner och 1 skolkurator. Det ska även sparas på lärarnas kompetensutveckling, vikariekostnader, inköpen av kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel och IT-satsning.

Det verkar emellertid inte som ”det går så bra”. Prognosen för året (2019) är att BUN kommer att göra ett underskott på 13 miljoner kr för år 2019…

Istället för att se verkligheten och behoven som de är sätter Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), liksom de flesta andra politiker (särskilt naturligtvis i de styrande partierna), ett stort hopp till att ska ske en genomlysning av kommunens verksamheter.

Konsultföretaget Public Partner AB har nämligen fått i uppdrag att gå igenom hur kommunen fungerar. Det känns lite som att Augustsson, Lidell och de andra förväntar sig att Public Partner är ”kavalleriet som kommer”, dvs att det kommer någon utifrån som ska rädda hela kommunen genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt. Ineffektivitet ska upptäckas, pengar ska hittas, allt ska bli bättre. Och det ska inte kosta något. Mer än betalning till konsultföretaget självt då…

Nu tycker jag i och för sig att det kan finnas en poäng med att någon tittar på Vänersborg med nya fräscha ögon och utan politiska bindningar, men då borde kanske uppdraget vara annorlunda. Som resultat av genomlysningen förväntas nämligen:

”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”

Och då är det stor risk att vi hamnar där igen – personalen på golvet ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, lärarna ska rätta proven snabbare, dokumentationen ska ske snabbare, personal ska bytas ut mot robotar osv osv.

De som får ”skulden” för kommunens ekonomiska problem är de som gör jobbet – de på golvet är helt enkelt inte tillräckligt effektiva. Och åtgärder och ”effektiviseringar” föreslås av konsultföretaget som ledder till ökade sjukskrivningar, flykt från dessa yrken – och minskad och sämre välfärd…

Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Och lärare, rektorer, övrig skolpersonal. Och vårdnadshavare.

==

Förskolans och skolans framtid (1/2)

15 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I tisdags skrev jag en blogg om skolupptakten i Idrottshuset. (Se ”Skolstart i Vänersborg”.) Där nämnde jag att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara 40 miljoner kr år 2020. I onsdags intervjuade TTELA kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). I artikeln skriver TTELA:s journalist (se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”) att barn- och utbildningsnämnden:

”väntas hamna på ett underskott på 13 miljoner”

13 miljoner eller 40 miljoner?

TTELA skriver om 2019, jag skrev om 2020. Båda siffrorna stämmer. BUN kommer att gå med underskott i år. Och nästa år…

Jag tänkte att i två bloggar reda ut de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. Det är då viktigt att notera att skolornas läsår gör att på höstterminen (2019) gäller budgeten för 2019, som beslutades i november 2018, och på vårterminen (2020) är det budgeten för 2020 som styr, och som beslutades i juni 2019.

Och jag tänkte börja ”bakifrån”, dvs med 2020…

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och BU-förvaltningen kommer att tvingas spara, både i år och i synnerhet nästa år. Det kommer att leda till uppsägningar av legitimerad personal. (Jag förutsätter att majoriteten av politikerna i BUN väljer att följa budgetbeslutet.) Redan inför hösten har icke-legitimerad, men nödvändig, personal inte fått fortsatta anställningar. Men hur mycket BUN än drar ner på öppettiderna i förskolan, minskar på IT-satsningen, slutar köpa in läromedel, lägger ner nattomsorgen på Laternan eller gör sig av med personal så finns det inte en chans att BUN ska kunna spara 40 miljoner kronor nästa år. Eller 13 miljoner i år…

Fast från ledande politiker, dvs de som står bakom besparingskraven, kommer det att höras andra tongångar. De kommer, precis som när det ödesdigra budgetbeslutet fattades i juni, att säga:

  • ”Skolan är central i den här budgeten.” (Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen)
  • ”Kärnverksamheterna är prioriterade.” (Mats Andersson (C), ordf i BUN)
  • ”Bra skrivningar om skolan.” (Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN)
  • ”Barn och elever prioriteras.” (Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN)

Den enda anledningen till dessa uttalanden, förutom att försöka dölja verkligheten, är att BUN inte behöver spara lika mycket pengar som socialnämnden… (Idag har för övrigt Lutz Rininsland bloggat om situationen i socialnämnden, se ”I väntan på allt”.) Och genom att ”leka med ord” försöker man lura vänersborgarna att tro att det är en satsning… Det kunde ju ha varit så, resonerar de, att vi i betongpartierna hade gjort tvärtom, dvs sparat mer på barn och elever än på de gamla och sjuka…

Det finns nämligen två skrivningar i budgetbeslutet för år 2020 som gäller BUN men inte socialnämnden. Det avsattes 20 milj kr till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag. BUN ska under vissa omständigheter kunna avropa dessa pengar. Vi kan dock redan nu notera att även om BUN får de 20 miljonerna så ska förskola och skola ändå spara 20 milj nästa år…

Det är emellertid osäkert om BUN får några av dessa pengar och får BUN det, så kan man alltså ändå inte kalla det en satsning.

Den första skrivningen i budgetbeslutet handlade om elevökning:

”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”

Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos” vill säga. Och prognosen talar om en elevökning… En sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader för nämnden. De elever som finns i grundskolan idag får därför så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Det skulle för övrigt inte bli särskilt mycket pengar. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på ungefär 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…

Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” (S+C+MP/M+L+KD) är också tagen från de borgerliga partierna:

”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”

Bakgrunden är att BUN riskerar att tappa ytterligare 25,9 milj kr om nämnden ska spara 40 milj. Det är statsbidrag på 26 milj som kanske inte betalas ut, eftersom statsbidragen förutsätter att kommunen inte sparar på förskola och grundskola. Så det kan faktiskt bli så att det kommer att fattas 66 miljoner kronor för barn- och utbildningsnämnden nästa år!!

Jag blir inte riktigt klok på formuleringen i budgetbeslutet. Och tanken. BUN ska kunna avropa 15 miljoner eller delar av dessa pengar. Men när ska BUN ”avropa” pengarna från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in statsbidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? (Vilket verket aldrig skulle göra.) Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag? Och om det nu är så att det är tänkt att BUN ska få de här pengarna, varför får inte nämnden pengarna direkt i budget. Det frågade jag förresten Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordförande i BUN, om i fullmäktige. Henriksson svarade:

”Det kan man fråga sig.”

Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?

Och när ska det beslutas att BUN får del av dessa pengar och när ska de betalas ut? Säg att kommunstyrelsen beslutar i april att 20 miljoner ska betalas ut i maj 2020. Vad gör BUN med dessa miljoner – anställer fler pedagoger? Nä, det går självklart inte. Dels är det då bara två månader kvar på läsåret och vilka lärare avslutar sina jobb i t ex Trollhättan och börjar i Vänersborg i två månader? (De har också uppsägningstid i Trollhättan.) Dessutom vet inte BUN om pengarna finns nästa läsår… De extra pengarna gäller ju bara år 2020, och inte vårterminen 2021. (Här nuddar vi återigen problemet med ”tidskomplikationen”. Kommunens budget sträcker sig över ett kalenderår, medan grundskolan arbetar med läsår.)

Jag frågade i veckan barn- och utbildningsförvaltningen om de har fått några besked om hur de här 20 miljonerna ska avropas/användas. Det hade inte förvaltningen fått…

Som jag avslutade tisdagens blogg – barn- och utbildningsförvaltningens slogan, ”Tillsammans gör vi bra bättre”, behöver revideras…

Det finns en fortsättning på den här bloggen, se ”Förskolans och skolans framtid (2/2)”. Den bloggen tar upp innevarande år.

Dagens BUN (17/6)

17 juni, 2019 1 kommentar

Det blev som jag trodde, ett lugnt möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blev också det sista sammanträdet före semestrarna. Ordförande Mats Andersson (C) flaggade dock för ett eventuellt extra möte i början av september.

Sammanträdet började med en längre information om nyanländas lärande. Processledare Patricia Karlsson och Jonas Hagström samt utvecklingsledare Alexandra Sjöborg redovisade det av Skolverket finansierade projektet. Skolverket har satsat 4,7 milj kr och ytterligare medel väntas för kommunikation av resultaten.

Syftet med projektet har varit att stärka kommunens förmåga att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns och elevers lärande. Det har inte helt oväntat visat sig att nyanlända har lägre meritvärden än genomsnittet och att en större andel inte blir behöriga till gymnasiet.

Projektet har mestadels handlat om kompetensutveckling för olika grupper som verkar i skolans värld, t ex modersmålslärare, studiehandledare men också SYV-konsulenter och logopeder. Det har även använts pengar till utbildning i traumamedveten omsorg (TMO), där hela Torpaskolans personal har deltagit. Till hösten ska denna utbildning genomföras bland all personal i grundskolan. Även förskolepersonal har deltagit i utbildningar, då om pedagogisk dokumentation. Och det är ju bra – att Skolverket betalar kompetensutvecklingen… Nämnden satsar ju som bekant inte några egna pengar överhuvudtaget på kompetensutveckling i dessa besparingstider…

Den uppfattning som delgavs nämnden var att projektet har lyckats bra med föresatserna, även om det inte är riktigt slut än. Man har bland annat kunnat se hur undervisningen har påverkat barnens och elevernas utveckling och lärande på ett positivt sätt.

Nästa ärende handlade om Ströms Slott och förvaltningens tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen. Ströms Slott har 37 anställda dagbarnvårdare i Vänersborg och ungefär 200 barn går i verksamheten.

Förvaltningen menade att tillsynen har visat brister i språkstimulering, barnskötarutbildning och den språkliga kompetensen (i svenska) hos dagbarnvårdarna. (För mer information om bristerna – se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Det framhölls dock, och det är viktigt i sammanhanget, att barnen i verksamheten mår bra. Det finns t ex inte någon anmärkning på barnens säkerhet och hygien, något som man ibland har sett under tidigare år.

Det finns även juridiska spörsmål som fortfarande inte är riktigt utredda. Lagen är både ”flytande och luddig” på området pedagogisk omsorg. Dessutom har Ströms Slott överklagat Vänersborgs kommuns beslut från 2016 om krav på barnskötarutbildning för dagbarnvårdarna. Och inte minst, vårdnadshavarna har rätt att själva välja enskild pedagogisk omsorg eller kommunens verksamhet. Det är inget som kan tvingas fram. Ströms Slott har också åtgärdat brister enligt tidigare ålägganden.

De här faktorerna gör att kommunen inte i nuläget kan hota med vite.

Gunnar Bäckman (KD) var engagerad. Bäckman är inte riktigt överens med sitt parti i den principiella frågan om den så kallade ”valfriheten”. Grundtanken var bra, menade Bäckman, men det blev inte som man tänkt sig. Det är typ dags att kommunalisera den pedagogiska omsorgen helt och hållet.

Efter en del diskussioner i nämnden, det var faktiskt ingen som var positiv till Ströms Slotts verksamhet, beslutade en enhällig nämnd i enlighet med förvaltningens förslag. Det betyder ett åläggande om att:

”inkomma med en plan för hur de (Ströms Slott; min anm) ska åtgärda bristerna till barn- och utbildningsnämnden senast 2019-09-30.”

Det är följande åtgärder som BUN ålägger Ströms Slott att presentera en plan för (jag återger punkterna i sin helhet här):

”1. Tillse att dagbarnvårdarna har utbildning/kompetens för att ge barnen det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Detta enligt kommunens krav på minst barnskötarutbildning hos personalen. Interna, privata utbildningar i huvudmannens regi eller motsvarande godkänns inte som motsvarighet till kravet på barnskötarutbildning som påtalats i genomförd tillsyn 2017.

2. Tillse att dagbarnvårdare behärskar det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. SFI , Dnivå har visat sig i tillsynen inte vara tillräcklig för att uppfylla skollagens krav och allmänna råden gällande stimulering av barnens utveckling i det svenska språket.

3. Tillse att dagbarnvårdarna har möjlighet att besöka Sirius och andra verksamheter genom att aktiviteter, dagar och tider erbjuds dagbarnvårdarna för besök.

4. Utifrån de brister som observerats gällande det språkutvecklande arbetet är en placering i förskola enligt 8 kap § 4 lämpligt för de barn som har behov av andraspråkstimulering. Huvudman bör därför uppmana vårdnadshavare att anmäla sitt barn till allmän förskola, utifrån allmänna rådens skrivning om barnens deltagande i utbildning inom allmän förskola för att tillse att barnen får ta del av förskolans pedagogik utifrån andraspråksstimulering.

5. Tillse att dagbarnvårdarna har kunskap kring anpassningar utifrån barns behov.”

Under tiden arbetar förvaltningen med information till vårdnadshavarna om den kommunala verksamheten.

Det var som vanligt en aktuell lokalinformation.

Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan, det har jag skrivit om förut. Beräkningarna talar om 60-90 milj kr. Det verkar dock som om det finns vissa möjligheter att göra punktinsatser för 6 milj. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här förutsätter emellertid att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)

Nämnden besökte också Norra skolan på eftermiddagen. Personal och elever (300 st) har inte haft det roligt det gångna läsåret. Källarplanet, där administrationen har suttit, har t ex tvingats stänga. Det var brist på lokaler redan innan, nu är läget akut. Det är bara att beklaga situationen och arbetsmiljön på Norra…

Öxnereds skola, som nämnden också besökte på eftermiddagen, har börjat byggas om. Den nya skolan ska stå klar 2022 och ska då kunna ta emot 525 elever. (Det gångna läsåret gick 288 elever på skolan.) Dessutom blir det plats för 4 förskoleavdelningar (100 barn).

På Mariedalskolan ska 5 nya klassrum tillskapas på den gamla habiliteringen. Det behövs nämligen fler lokaler i centrala stan. Det är fullt i LM-skolorna, trots alla moduler… Det är dock bekymmersamt på Mariedal med hur t ex idrottsundervisningen ska lösas.

På högstadierna ser det ljusare ut i och med att Silvertärnan kommer att kunna ta emot 780 elever, när den står helt klar om något år.

Nämnden besökte också Skerruds skola under sin rundtur på eftermiddagen. Det finns en del saker som kan och borde bli åtgärdade för en billig peng på skolgården, men som på grund av den kommunala byråkratin inte har åtgärdats… Det är nog tyvärr också så att Skerrud ser ut att vara i behov av renovering. Skolan börjar ”förfalla”…

Rundturen slutade för övrigt på Belfragegatans förskola. Efter att ha sett Skerruds skola och Norra skolan var det en bjärt kontrast att vandra runt i förskolans splitternya, fina och moderna lokaler. Det har blivit en fantastisk förskola. Tyvärr har det redan varit inbrott i lokalerna och gäng har hittat till förskolans fina gård under helger och kvällar…

Efter sammanträdet, som inte bjöd på några överraskningar (se ”BUN 17/6 2019” för dagens ärenden), avtackades förvaltningschef Anne-Len Kriewitz.

Kriewitz har gjort ett gediget arbete under de 40 år som hon har varit Vänersborgs kommun trogen, de sista åren alltså som förvaltningschef. Kriewitz kommer definitivt att lämna ett stort tomrum efter sig… Men inte desto mindre, lycka till med livet som pensionär Anne-Len!

Och tack ordförande Mats Andersson och övriga ledamöter för detta första halvår på den nya mandatperioden.

Kategorier:BUN 2019

BUN 17/6 2019

På måndag var det alltså dags igen. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder på kommunhuset. Det kan vara ”vårens” sista sammanträde – men kanske ändå inte… Ordförande Mats Andersson (C) aviserade redan för en månad sedan att det kan bli ytterligare ett möte. Det beror på kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Och med tanke på de ”huvudförslag” som har lagts fram så blir det antagligen ett kris- och nedskärningssammanträde med nämnden innan ledamöterna får avnjuta sin välbehövliga sommarvila. Om det nu kan bli så mycket vila med, förmodligen, och förhoppningsvis, gnagande dåliga samveten…

I både budgetförslaget från S+C+MP respektive M+L+KD kommer BUN nämligen inte att få de 40,3 miljoner kr som nämnden beräknar att den behöver för att upprätthålla samma kvalitet på verksamheten som i år. Och det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Besparingen motsvarar ungefär 80 tjänster och eftersom nämnden svårligen kan spara på några andra kostnader, så är en nerdragning av personal att vänta.  (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)

Men det blir inga budgetdiskussioner på måndag. Istället blir det säkert ett mycket lugnt BUN-möte. Den stora punkten på dagordningen är nog den om den enskilda pedagogiska omsorgen, dvs tillsynen av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. (Den skrev jag om igår, se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Men här tror jag att alla partier är eniga i sin uppfattning.

Sammanträdet börjar med en redovisning av ”Nyanländas lärande”. Det är ett projekt som initierades av Skolverket sommaren 2017. Kommuner med hög andel nyanlända elever i förhållande till det totala elevantalet kunde vara med, och Vänersborg bestämde sig för att delta.

Ett lokalt team bestående av representanter från barn- och utbildningsförvaltningens olika verksamhetsområden har tagit fram en nulägesbeskrivning, nulägesanalys och åtgärdsplan. Dessa ska nu redovisas. (Nämnden har inte fått redovisningarna i förväg.)

I handlingarna kan ledamöterna läsa att frånvaron bland personalen, som minskade i början av året, återigen steg under april. Den positiva trenden har alltså brutits. I förskolan uppgick sjukfrånvaron till 7,9%, i fritidshemmen till 9,0% och i grundskolan till 6,2%. Det kan också noteras att elevantalet i den enskilda pedagogiska omsorgen och på fritidshemmen minskar, medan barnen och eleverna fortsätter att bli fler på förskola och grundskola. Det är också noterbart att ingen kritik har riktats mot Vänersborg från Skolinspektionen under året.

Månadens uppföljning av budgetläget prognosticerar ett underskott för hela året på 12,6 milj kr, samma som förra månadsprognosen. Fram till maj gör nämnden ett underskott på närmare 6 miljoner. Och så är det tänkt att nämnden inte ska få några ytterligare pengar nästa år trots att kostnaderna kommer att öka…

Som vanligt ska nämnden få information om lokalsituationen. Det ska också tas beslut om planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Skollagen så ska varje huvudman:

”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.”

Så här ser planen ut för kommande läsår:

Planen blir nog bra… Vi får se hur själva verksamheten kommer att utvecklas med tanke på nedskärningarna… Om det nu är så viktigt – det verkar som om planer och ”ploppar” premieras högre i dessa tider, i varje fall av kommunledningen.

BUN ska skriva av några fordringar. Det beror på att man i stort sett har gett upp om att få pengarna. Det handlar t ex om att privatpersoner vägrar att betala och att kronofogden har misslyckats med indrivningen. Det handlar om 102.441 kr. På något sätt sker dock en bevakning även i fortsättningen, om det senare skulle visa sig att det finns pengar.

Benny Augustsson (S) och hans kollegor i kommunstyrelsens presidium, Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), vill i höst ge Vänersborgs politiker:

”en grundläggande utbildning som ett stöd i förtroendeuppdraget samt ge en trygg grund för modigt beslutsfattande.”

Med modigare politiker kanske vi kan se en skattehöjning nästa år, eller varför inte redan nu – på onsdagens fullmäktige…

Till sist ska förra månadens sekretessärende följas upp. Men som sagt, det är sekretess.

Ja det finns några andra ”mindre” ärenden också, bland annat ska ordförande Mats Andersson (C) informera om vad han har gjort sedan det förra sammanträdet. Det ska också förvaltningschef Anne-Len Kriewitz göra. För sista gången. Senare på dagen ska förvaltningschefen avtackas för alla sina år i kommunen. Hon ska nämligen gå i tidig pension, ung som hon är.

På eftermiddagen ska nämndens ledamöter ge sig ut på en studieresa och besöka några av kommunens förskolor och skolor. Vilka är dock hemligt. Därefter kan nämndsledamöterna behaga åtskiljas och gå till sommarvila.

Kanske…

Kategorier:BUN 2019

Tuff kritik mot Ströms Slott

11 juni, 2019 1 kommentar

På måndag är det dags igen, barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på kommunhuset. Ett av ärendena, kanske det viktigaste, handlar om enskild pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas av föreningar eller privata företag. Det kallas då enskild pedagogisk omsorg eller ”pedagogisk omsorg i fristående regi”. Ofta handlar den enskilda pedagogiska omsorgen om ”dagmammor”/föräldrar som anställs för att ta hand om barn i hemmen. Dagmammornas egna barn ingår inte sällan i barngruppen.

Enskild pedagogisk omsorg ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Det gör barn- och utbildningsnämnden genom att regelbundet genomföra tillsyn. (Det är Skollagen som reglerar det här.)

Förvaltningen har under året gjort tillsyn av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. Resultatet är tämligen nedslående…

Vid tillsynen framkom det flera brister, men två är av det allvarligare slaget. Och det är dessutom brister som har påpekats tidigare – utan att de är åtgärdade på ett tillfredsställande sätt.

Kommunen har krav på att personalen ska ha minst barnskötarutbildning. Det är för att tillförsäkra sig om att barnen får det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. (Sedan 2016 finns detta krav för alla som arbetar med barn 1–13 år i kommunen.) Det är emellertid endast ett fåtal som är examinerade barnskötare. Huvudmannen, dvs Ströms Slott, har anordnat interna, privata utbildningar, men dessa godkänner inte kommunen.

Det har även framkommit brister i det så kallade andraspråkstimulerande arbetet. De anställda dagbarnvårdarna på Ströms Slott behärskar helt enkelt inte det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. Skollagens krav och de allmänna råden uppfylls därmed inte.

Förvaltningen anser inte heller att barnen får ta del av andra verksamheter utanför den pedagogiska omsorgen i den utsträckning som de borde få. Barnens allsidiga kontakter och sociala gemenskap främjas inte på det sätt som Skollagen föreskriver.

I tillsynen framkom också att flera av dagbarnvårdarna har svårt att förklara hur de anpassar verksamheten till de behov som barnen har. Förvaltningen förmodar att så inte sker, i varje inte på alla ställen.

Rapporten innehåller en del annan ”kritik” också. Så skrivs det t ex att:

  • ”Ingen av dagbarnvårdarna kan redogöra för att de skriver uppföljningar som efterfrågas av huvudmannen.”
  • ”I några fall förklarar de äldre barnen att de yngre inte pratar svenska utan endast kan kommunicera på modersmål.”
  • ”i två fall kan bokbeståndet (på svenska; min anm) sägas vara tämligen skralt. Hos flera dagbarnvårdare observerades det att böckerna inte var öppnade och sparsamt använda.”

Det ska för rättvisans skull också sägas att tillsynen även upplevde en del positiva saker. Och jag förmodar att barnen trivdes och hade det bra. Det står inget annat i rapporten.

Men som ”grädde på moset” påtalar förvaltningen att Ströms Slott, från 2016 till 2019, aldrig har inkommit med en felfri faktura! Är det en faktura som ”bara” har cirka 15 felposter så betraktas den av förvaltningen som bra… Det betyder naturligtvis att barn- och utbildningsförvaltningens personal får lägga ner orimligt mycket tid och arbete på denna hantering.

På måndag ska BUN besluta om att förelägga Ströms Slott att inkomma med en plan för att åtgärda bristerna och höja kvalitén på verksamheten. Denna plan ska vara nämnden tillhanda senast den 30 september.

Det finns dock inget hot om vite. Som det var/är i Trollhättan. (Se ”Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.) Egentligen vore det kanske läge att BUN redan nu använde sig av detta hot…

Hur som helst är det inte helt osannolikt att Ströms Slott inte kommer att lyckas med att rätta till bristerna – de har ju påtalats tidigare utan att de åtgärdats. Och den dagen blir det säkert inte bara aktuellt med vite, utan att BUN direkt går ett steg längre.

I Skollagen kap 26, 13 §, står det nämligen:

”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om 
   1. ett föreläggande … inte har följts, och 
   2. missförhållandet är allvarligt.”

Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…

Kategorier:BUN 2019, Ströms Slott Taggar:
%d bloggare gillar detta: