Arkiv

Archive for the ‘BUN 2019’ Category

Så var dagens BUN till ända

20 maj, 2019 2 kommentarer

Det var inga större överraskningar på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Ärendena gicks igenom, en del frågor ställdes, svar gavs och sedan beslutade nämnden enligt liggande förslag. (Se mina två tidigare bloggar inför sammanträdet, ”Inför BUN 20 maj” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.) Det var till och med enighet i valet av justerare…

Det var dock några diskussioner, och några besked, som var intressanta. Eller hade kunnat bli intressanta – om fler hade deltagit i dem. Jag tänker framför allt på rektorernas dilemma, ska de följa budgetkraven eller Skollagen.

Bakgrunden till dilemmat är BUN:s dystra prognos för året. Det prognosticeras ett underskott på 12,6 milj kr. Så får det inte vara, budgeten ska följas. Underskott är inte ok. I sådana här lägen är kravet från kommunledningen att nämnden ifråga, dvs BUN, ska vidta åtgärder för att få en budget i balans. Det måste med andra ord sparas. Och dess besparingsåtgärder ska beskrivas – och verkställas.

Förslaget var att nämnden, vilket sedan också blev beslutet, ska spara 4,2 milj kr på bland annat:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Det kan tyckas vara en okontroversiell och ofarlig besparingsåtgärd. Men så är det inte. Det innebär att ett antal personer i förskola och skola inte får fortsatt anställning till hösten. De har för övrigt redan blivit varslade.

Enheterna inom förskola och grundskola har rapporterat in följande varsel inför höstterminen:

  • 5 barnskötare
  • 1 fritidspedagog
  • 1 leg förskollärare
  • 2 leg lärare
  • 1 modersmålslärare
  • 15 resurspersoner
  • 1 skolkurator

De här uppgifterna fick jag efter att ärendet hade avhandlats i nämnden. Antalet varsel var alltså inte känt vid behandlingen, även om vi visste att det hade varslats.

Alla klasser ska naturligtvis även i fortsättningen ha en lärare i klassrummet under varje lektion. De som varslas är personer som till största delen på olika sätt jobbar med elever i behov av särskilt stöd, i varje fall i grundskolan. Det är de, och deras föräldrar, som drabbas av neddragningarna. Och det redan nu till hösten alltså.

Detta förhållande ställer rektorerna inför ett dilemma. De ser behoven av särskilt stöd och ökad vuxennärvaro men måste följa budget. Fast Skollagen föreskriver att:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Vad ska de följa – lagen eller kommunens budgetkrav?

Jag lyfte som sagt frågan, men det var inte många som yttrade sig. Christin Slättmyr (S) tyckte väl egentligen inte att diskussionen hörde till ärendet. Ordförande Mats Andersson (C) ville inte diskutera rektorernas dilemma. Han ansåg att det inte var nämndens sak, ansvaret låg helt och hållet på rektorerna. Det var bland annat därför de hade betalt…

Och visst är det rektorernas ansvar. Det var ju hela poängen med min fråga. Det är ju politikerna i Vänersborg som skapar dilemmat. Borde inte nämnden, som är skolans huvudman, just därför ge rektorerna vägledning? Eller ska nämnden lämna dem i sticket? Rektorerna gör ju ”fel” hur de än gör.

Det var nog en känslig fråga… Den ville inte nämnden befatta sig med. Politikerna hukade. Och det är väl ett besked så gott som något. Jag ser det som att vi politiker inte tar ansvar för den budget som vi beslutar. Är det för lite pengar, så att Skollagen inte kan följas, då är det helt och hållet rektorernas fel… Det är fegt.

Så vad ger politikerna i BUN då för signal till rektorerna? Jo, följ kommunens budget. Och håll tummarna för att ni inte blir anmälda till Skolinspektionen… Mitt råd till rektorerna är att de måste höras, de måste berätta för politiker och allmänhet vad som sker ute i förskolorna och skolorna. Allmänheten och politikerna måste bli medvetna om vilka konsekvenser budgetbesluten har fått – och får. Och kommer att få…

Det var med det prognosticerade underskottet i tanken som jag också lyfte frågan om nämnden har råd med den del av musikundervisningen som köps från musikskolan och den omfattande simundervisning som bedrivs.

Några tjänstemän kom med sakupplysningar, men från nämndens politiker var det tyst… (Det är bättre diskussioner på Facebook…)

Jag fick ett intressant och viktigt besked från förvaltningen. Det har att göra med ett ärende som ska upp på kommunfullmäktige på onsdag, nämligen trafiksituationen vid Mariedalskolan. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”, men även ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.)

Det var ett klart och mycket tydligt besked:

Det har inte varit några som helst formella kontakter mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen när det gäller planeringen av 2-3 tomter vid Mariedalskolan och den nya vägsträckningen.

Fast det är inte riktigt hela sanningen. Sanningen är nästan lite pinsam. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu meddelat barn- och utbildningsförvaltningen att trafikförändringarna inte ska vålla några problem. Men… När togs denna kontakt? Jo, i slutet av förra veckan – efter att en viss blogg publicerades. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.) En gång till – efter att en viss blogg publicerades…

Som sagt, nästan lite pinsamt.

Sammanträdet avslutades med ett ärende som undertecknad vänsterpartist och, dagen till ära, justerare initierade. Det är dock sekretessbelagt. Vilket är helt riktigt.

På måndag ska protokollet justeras. Det blir nog en ganska enkel uppgift. Ett ärende var det för övrigt omedelbar justering på. Det var nämndens beslut att anta den nya reviderade delegeringsordningen.

Ordförande Mats Andersson (C) avslutade mötet kl 14.50 med att meddela att det kan bli aktuellt med ett extrainsatt sammanträde efter kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Budgetbeslutet kommer nämligen att kunna innebära stora ekonomiska konsekvenser för BUN, så stora att det hotar statsbidragen. Det kan handla om 26 miljoner…

Och då måste BUN besluta om ytterligare besparingsåtgärder…

Kategorier:BUN 2019, Mariedal

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

Inför BUN 20 maj

Nästa vecka blir politisk intensiv. Och således också denna eftersom det finns en del handlingar att sätta sig in i. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kunskapsförbundet Väst har alla sammanträden.

Först ut är BUN, som i vanlig ordning möts på måndag.

Sammanträdet börjar med att undertecknad vänsterpartist ska väljas till justerare. Och det passar bra om man vill komma lite ”billigt” undan. Det är ganska få ärenden som nämnden har att behandla och jag kan nog inte se något som är särskilt kontroversiellt heller.

Det blir som vanligt en del information. Den första handlar om ”Kunskapsutveckling i förskolan”. Nämnden ska få veta mer om undervisningen i förskolan. En av förskolecheferna ska också beskriva ”organisation för ökad måluppfyllelse”.

Nämnden delges också i vanlig ordning några nyckeltal. Det finns väl inte mycket att säga om dem, fast det är glädjande att se att frånvaron hos personalen verkar ha minskat under året. Sjukfrånvaron i förskolan var i mars 7,1% (i januari 9,5%), på fritids 7,8% (jan 11,2%) och i grundskolan 5,0% (jan 6,8%).

Det ska bli en dialog kring planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen tas av nämnden varje år och ska så göras i år också, närmare bestämt på nästa sammanträde. Det blir alltså inget beslut nu på måndag utan bara dialog och diskussioner.

BUN ska även lämna ett svar på ”Vänersborgs innerstad”, som är ett program för bevarande och utveckling av Vänersborgs innerstad. Till innerstaden räknas området från Norra Järnvägsgatan och norrut till Skräcklan.

Det är ett enormt arbete som har lagts ner på programmet. Det innehåller en fantastisk och heltäckande inventering och beskrivning av innerstaden och är en fröjd att läsa för oss som är intresserade av Vänersborgs historia och byggnader. Varenda kvarter beskrivs och det finns bilder på i stort sett varenda byggnad. Programmet blickar naturligtvis också ut mot framtiden och pekar på var det går att bygga och var det kan förtätas. (Du kan ladda ner programmet på Vänersborgs hemsida, klicka här. Idag fick jag också ett brev hem, där miljö- och byggnadsförvaltningen informerar om programmet och ber vänersborgarna om synpunkter.)

Barn- och utbildningsnämnden ska dock hålla sig till det som är nämndens intresseområde, dvs förskolor och skolor.

Norra skolan är en av de byggnader i innerstaden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är bara att konstatera att det är mycket tråkigt att underhållet av skolan har misskötts så att skolan är i behov av en omfattande renovering. Det är också tråkigt om det är BUN som ska stå för kostnaderna, genom hyreshöjning. Det bör ju vara kommunen i sin helhet som tar hand om byggnader av ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Kan man tycka.

Gasverksgatans förskolebyggnad hör också till kategorin som har ett kulturhistoriskt värde, om än inte på samma nivå som Norra skolan.

I förslaget till yttrande betonas:

”vikten av att lokaler för förskola och grundskola är ändamålsenliga och anpassade för modern pedagogik. Många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning och en central aspekt är då att väga det kulturhistoriska intresset mot behovet av bra och ändamålsenliga lokaler.”

Det är naturligtvis av stor vikt att verksamheterna inom förskola och grundskola bedrivs i lokaler av hög undervisningskvalitet.

Premier ska fördelas mellan de olika högstadieskolorna. Ekonomikontoret talar om vilken summa som gäller och sedan fördelar nämnden medlen utifrån antalet elever i skolorna.

Majsammanträdet är tiden för en av alla delårsrapporter…

Delårsrapporten börjar, som vanligt, med en resultatavstämning. Det finns 9 förväntade resultat och samtliga är ”betygssatta” med en gul plopp. Det betyder att de förväntade resultaten är ”delvis uppnådda”. Varje resultat motiveras och det beskrivs att det är svårt att sätta någon annan färg på ploppen, eftersom arbete pågår eller att det typ inte finns några resultat än. Det sista gäller t ex medelmeritvärde och betyg.

Eller är det möjligtvis så att man kan se de gula plopparna som någon slags ”protest” mot den tämligen meningslösa mål- och resultatstyrningen…?

Jag noterar i texten att det står:

”Grundskola 7-9 arbetar utefter två vuxna (lärare) i varje klass. Målet är att ha två lärare i varje klassrum, men detta har ännu inte gått att realisera på grund av budgetläget samt tillgång på legitimerade pedagoger. Syftet med två vuxna i varje klassrum är att den upplevda arbetsbelastningen ska minska och personalen inte ska känna sig ensam i klassrummet samt att tryggheten hos eleverna ska öka.”

Jag hoppas att även låg- och mellanstadierna arbetar mot ett tvålärarsystem. Det vore fantastiskt om detta gick att genomföra, men just nu ser det mörkt ut. (Jämför kommunens budgetdiskussioner inför år 2020…)

I delårsrapporten ingår även en budgetavstämning. Och för innevarande år ser det inte heller särskilt ljust ut. Nämnden uppvisar ett underskott på 3,9 milj kr och prognosen för året visar ett underskott på 12,6 miljoner…

Underskottet beror på ej finansierad volymökning, ökade interkommunala kostnader som en följd av socialförvaltningens ökade antal beslut om barns placering utanför hemmet, ökade kostnader för barn med särskilda behov, lägre barnomsorgsavgifter för fritidshemmen än budgeterat samt kostnader för nyöppnade enheter. Även kostnader för måltider beräknas öka (”Framtida kök”).

Nämnden kommer med all säkerhet att få mer ”kött på benen” när det gäller orsakerna till underskottet.

Förvaltningen ska försöka att komma tillrätta med underskottet på två sätt:

”1. Begäran av den tilläggsbudget som Kommunstyrelsen reserverat för ökat elevantal.”

Elevantalet har i år, fram till och med april, ökat med 35 elever (F-9). Prognosen är att antalet elever ökar under året med sammanlagt 80. Förvaltningen kalkylerar med att få 8,4 milj kr av de pengar som fullmäktige avsatte i budgetbeslutet förra året för en eventuell elevökning.

”2. Övriga åtgärder”

Övriga åtgärder handlar om att minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola. Och här har ”arbetet” inför nästa läsår redan börjat… Personalstyrkan i skolorna dras ner och flera får inte fortsatt anställning… (Dock inte vad jag förstår legitimerade lärare.)

Det här kan säkert ställa den intressanta och avgörande frågan på sin spets – vad går först, den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen?

I Skollagen regleras skolans skyldigheter att vid behov ge elever särskilt stöd. Det är alltså ett lagkrav – utan undantag med hänsyn till budget. Och de som kan avgöra om elever har rätt till särskilt stöd är självklart professionen – lärarna och rektorerna.

Jag tror mig kunna konstatera att det finns många skolor som inte kommer att kunna uppfylla Skollagens krav. Och vad händer då? Ska rektorerna följa budgetkraven från kommunen – eller Skollagen? Och hur reagerar huvudmannen om rektorerna följer lagen…?

Dessa principiella frågor borde kanske diskuteras på måndagens sammanträde…

I ”Övriga åtgärder” räknar förvaltningen också med att hämta hem pengar genom att minska personalkostnader inom förvaltningen och fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och vikariekostnaderna.

Nämnden ska slutligen godkänna ett förslag om revidering av BUN:s delegeringsordning och välja Christin Slättmyr (S) som nämndens representant till kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Det blir nog inga större meningsskiljaktigheter kring dessa frågor.

Det kan nog bli en del diskussioner på sammanträdet på måndag, men jag tror att det blir ett enkelt protokoll att justera.

Kategorier:BUN 2019

BUN 23/4: Usch!

23 april, 2019 3 kommentarer

Så hade barn- och utbildningsnämnden ett av årets viktigaste sammanträden. Det var budgeten för år 2020 som avhandlades.

Det var egentligen inte så många andra ärenden på dagordningen, även om det som vanligt var en del information. Så fick vi t ex veta, och det kanske var bra inför den kommande budgetdiskussionen, att 57% av alla anställda inom förskolan har en pedagogisk högskoleexamen (54% år 2018). I grundskolan 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan sjunker på alla stadier sedan förra läsåret.

Informationen mynnade ut i frågorna: Hur behåller Vänersborg kompetent personal, hur lockar vi fler till Vänersborg? Och naturligtvis kärnfrågan om – hållbart arbetsliv… Det gavs inga svar. Det är nog så att Vänersborgs kommun inte är på väg att vända denna trend…

Nämnden fick också reda på att det är fler tillbud på skolorna i mars än tidigare. Förklaringen är nog att det har skett en avsevärd förtätning i kommunens skolor, dvs fler elever ska samsas inom samma ytor som tidigare. Dessutom har flertalet skolgårdar blivit mindre, eftersom det har placerats ut moduler på nästan varenda skola.

BUN har gått med underskott det första kvartalet på ca 2,8 miljoner kr. Det är som vanligt på grundskolan vi ser den största budgetavvikelsen. En förklaring är att sjukfrånvaron har varit ovanligt stor under februari och mars. Det är dock fortfarande för tidigt för att dra några slutsatser om vad detta ekonomiska underskott kommer att leda till vid årets slut.

Eftersom elevantalet har ökat med mer än 10 elever, så tänker nämnden avropa pengar från kommunstyrelsen. Den möjligheten gav kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut i november, dvs att BUN skulle kunna begära pengar från de 10 milj som avsattes till eventuell elevökning. En del av dessa pengar bör nu tillfalla BUN. Det är dock inte frågan om några större pengar, även om man kan förledas att tro det. Nämnden får ungefär 53.000 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.)

En glädjande nyhet är att Propellergatans (Fridhem) respektive Belfragegatans (”Hönan”) förskolor snart står klara för invigning. Då får fler barn plats och det blir nya fräscha lokaler.

Det är mindre glädjande att Norra skolan, båda byggnaderna (i folkmun kallade ”Slottet” och ”Fängelset”), är i behov av en omfattande renovering… Samhällsbyggnadsnämnden tror att renoveringen kommer att kosta 60 milj kr. Och då ingår inte kostnader för tillfälliga undervisningslokaler, vart man nu ska hitta sådana… Renoveringen är nödvändig eftersom underhållet på Norra skolan har varit eftersatt i många år. Sådant ska inte få hända. Anser i varje fall en vänsterpartist som jag… Kommunen måste helt enkelt sköta underhållet. I den hyra som BUN betalar till samhällsbyggnadsnämnden för skollokaler ingår underhåll.

Gunnar Bäckman (KD) uttryckte farhågor om att BUN kommer att få stå för renoveringskostnaderna genom höjd hyra. Ordförande Mats Andersson (C) försökte lugna Bäckman på den punkten, men vem som får rätt återstår att se.

Bäckman ansåg för övrigt att kommunen skulle fundera på att strunta i renoveringen och istället sälja Norra skolan till något fastighetsbolag. Renoveringspengarna skulle istället kunna användas, ansåg Bäckman, till en ny och större central skola.

BUN vill också skapa nya klassrum i fd Habiliteringen vid Mariedalskolan. Det finns helt enkelt för få lokaler nu när elevantalet har ökat. Klassrummen är också för små. Dessutom ska ytterligare en förskoleklass startas upp till höstterminen.

Och till sist när det gäller information. Nämnden ska föreslå fullmäktige att stänga Kumlienskolan på Restad Gård från och med höstterminen 2019. Elevantalet har sjunkit och de elever som finns kvar får plats på Tärnan och Mariedalsskolan. Det blir om inte annat mer kostnadseffektivt och det gynnar också barnen.

Och så var det då det där med budgeten.

Barn- och utbildningsnämnden var ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen bestämde i februari. Det ingick också att upprätta en bilaga om åtgärder och konsekvenser för att uppnå en budget i balans, dvs hålla sig inom dessa budgetramar. Det gjorde BUN idag – efter en mycket omfattande diskussion. Budgetramarna var nämligen väldigt, väldigt ”tajta”. Ramarna stred nämligen mot det mesta som nämnden står för. (Se en utförlig beskrivning i bloggen ”Besparingar!”.)

Förvaltningen skrev i underlaget:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden fick i praktiken order om att lägga förslag på besparingsåtgärder på drygt 40 miljoner kr. Och då ska vi också komma ihåg att dessa besparingar, om de genomförs, kan leda till minskade statsbidrag på 25,9 milj kr. Det är nämligen så att staten inte tillåter kommunerna att använda statsbidragen för att stoppa i ”svarta hål” på grund av neddragningar. Statliga pengar ska alltså inte användas för att kommunen ska kunna skära ner i verksamheterna. Neddragningen 2020 kan alltså, om nu kommunstyrelsen och kommunfullmäktige går på den ”fastslagna linjen”, resultera i besparingar på förskola och skola med 66 miljoner…

Ingen i nämnden vill genomföra de åtgärder som en besparing innebär. Däremot fanns det delade meningar om hur detta skulle formuleras. Vänsterpartiet hade sin vana trogen skrivit ett yrkande och det hade också ordförande Mats Andersson (C) gjort.

Det blev en kompromiss, som en enhällig nämnd ställde sig bakom:

”Barn- och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig.

Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.

Nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”

Jag anser själv att formuleringen ”Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas” är särskilt viktig. Vänersborg måste kunna följa Skollagen… Det är banne mig ett absolut minimum!

När det gäller ”målbilden” så kan man konstatera att nämndens mål för nästa år är att kunna bibehålla de resultat som har uppnåtts i år… Inte att förbättra resultaten… BUN ser t ex inga möjligheter att öka andelen elever som når kunskapskraven i åk 9 eller att fler blir behöriga till gymnasiet.

Usch!

Det är en tragisk framtid som förskola och grundskola går till mötes. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige måste ge barn- och utbildningsnämnden mer pengar.

PS. Protokollet från dagens sammanträde är redan skrivet och justerat. Du kan ladda ner det genom att klicka här.

Nu är jag trött…

Kategorier:Budget 2020, BUN 2019

BUN 23/4: Besparingar!

18 april, 2019 1 kommentar

På tisdag, direkt efter annandag påsk, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då ska det diskuteras budget 2020.

Den 27 februari fastställde kommunstyrelsen de budgetramar som skulle gälla för alla nämnder för år 2020. Ramarna var ”tajta”, kommunstyrelsen delade inte ut några nya, ”extra” pengar till verksamheterna. Det betydde, och betyder, att BUN ska få de pengar den fick i år, 2019. Och då ska vi komma ihåg att BUN begärde 29,435 milj kr i utökad budgetram för i år (2019), men fick istället 9,684 milj kr mindre än året innan (2018).

Och detta i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (endast 69% är legitimerade i åk 7-9)… Där barnantalet beräknas öka i förskola/pedagogisk omsorg (1-5 år) med 94 (2019+2020)… Där elevantalet beräknas öka med 81 i fritidshem/pedagogisk omsorg (2019+2020) och med 182 i grundskola F-9, inkl. grundsärskola (2019+2020)…

Och då ska vi också känna till, som förvaltningen skriver i underlaget till tisdagens sammanträde:

”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”

Men…

BUN:s uppgift och skyldighet är att hålla sig inom de anvisade ramarna som kommunstyrelsen har beslutat. Därför har BU-förvaltningen lagt ett budgetförslag som just gör det. Det får stora konsekvenser eftersom förskola och skola inte får de pengar som behövs. Vilket i sin tur betyder – besparingar…

Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad. Obalansen avser ökade kostnader för fler barn och elever med ca -26,3 mkr, ökade lokalkostnader med -13,5 mkr, den ofinansierade kvarstående delen av social inkluderingspott på -2,7 mkr från budgetbeslutet 2019 samt erhållen inflationskompensation med + 2,2 mkr.
Nämndens uppdrag är att presentera en budget i balans och lämnar förslag på åtgärder och konsekvenser på 40,3 mkr.”

BUN måste alltså spara 40,3 miljoner kronor om den ska hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat. Men det räcker inte. Konsekvenserna av en sådan besparing är att statsbidragen kommer att minska.

Förvaltningen skriver:

”En preliminär beräkning visar på att om åtgärder görs för 40.300 tkr, så kommer barn- och utbildningsnämnden få minskade statsbidrag med ca 25.900 tkr.”

Åtgärder för att spara 40 milj kr innebär att nämnden måste spara ytterligare 26 miljoner… 40 miljoner kr motsvarar 80,7 årsarbeten…

Så här ser de besparingsåtgärder ut som BUN ska besluta om på tisdag:

Det är en mycket, mycket deprimerande läsning… Och då är effekterna av de minskade statsbidragen inte inräknade.

För att bara kommentera en av punkterna, ”Minskad barn- och elevpeng”. Förvaltningen beskriver konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Att detta står i strid med Skollagen, och även Arbetsmiljölagen, behöver väl knappast påpekas… Men det gör för tydlighetens skull BU-förvaltningen ändå.

Det behöver väl knappast heller påpekas att personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsätter sig budgetförslaget. De skriver i en gemensam skrivelse:

”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”

Det är alltså tänkt att BUN ska fatta beslut på tisdag om dessa besparingsåtgärder, eller kanske några andra som någon nämndsledamot kommer på.

För fullständighetens skull måste påpekas, vilket inte är oväsentligt, att kommunstyrelsen har avsatt 100 milj kr till löneökningar (för alla kommunens anställda) och 1% i inflationskompensation (inflationsprognosen ligger dock högre). Det här gör inte alla kommuner.

När BUN har fattat sitt beslut så ska den så kallade budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och representanter för fullmäktiges olika partier, ha överläggningar med barn- och utbildningsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena. Kanske kan ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) få gehör för synpunkterna om att förskola och skola behöver mer pengar. Dessa överläggningar sker den 26 april.

Sedan följer interna diskussioner i de politiska partierna och den 6 och 15 maj kommer budgetberedningen att ha nya möten. Den 5 juni ska budgetförslaget vara klart, för då ska det behandlas i kommunstyrelsen. Den 19 juni fattar kommunfullmäktige det definitiva budgetbeslutet.

Förhoppningsvis kommer de styrande partierna och/eller den borgerliga oppositionen någonstans på denna politiska väg fram till att konsekvenserna blir alltför stora för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Kanske kan de då visa förståelse – och förändra budgetförslaget.

Jag vet inte hur troligt det är, men chanserna finns ju. I flera andra kommuner har föräldrar, elever och lärare protesterat mot kommunala nedskärningar av förskola och skola. Kanske vore det dags i Vänersborg också…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggar om kommunens budgetprocess – se ”Vem avundas budgetberedningen?”.

Kategorier:Budget 2020, BUN 2019

Dagens BUN (18/3)

Oj, det var mycket information på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Sammanträdet startade som vanligt kl 08.30 i kommunhuset och slutade kl 15.40. Och det var knappast några beslut som togs. Däremot var det späckat med information och också en hel del diskussioner.

Däremot var det egentligen inte så mycket nytt, hade ledamöterna läst på underlagen ordentligt, vilket de naturligtvis hade gjort, så var nog det mesta känt redan innan. Eller läst mina bloggar inför sammanträdet… (Se ”BUN 18 mars 2019”, ”BUN (18/3) (2)”, ”Skolenkäten hösten 2018” och ”Kommande vecka – BUN och KF”.)

Den fördjupande översiktsplanen för Vänersborgs ”stad” och Vargön diskuterades i smågrupper. Det framkom synpunkter från BUN:s perspektiv. Den viktigaste var kanske betoningen av att byggandet av förskolor och skolor måste ske ”hand i hand” med byggnationen av bostäder. Som det nu är så byggs det ganska intensivt i kommunen, medan både förskolor och särskilt skolor är överfulla. Det är naturligtvis något som planarkitekt Pål Castell tog med sig i det fortsatta arbetet med planen, även om byggnation av förskolor och skolor är beroende av särskilda investeringsbeslut. Den färdiga FÖP:en beräknas inte ligga på fullmäktiges bord (för beslut) förrän i slutet på nästa år (2020).

Det hade blivit lite fel med siffrorna i nyckeltalen (i underlaget). Sjukfrånvaron bland lärare i grundskolan hade inte alls stigit på det sätt som jag redogjorde för i en tidigare blogg. De rätta siffrorna är att sjukfrånvaron ”bara” har stigit från 6,3% i januari 2018 till 6,8% i år. De 11,2%-en i sjukfrånvaro gällde personalen i fritidshemmen. Det är oroväckande högt, men ökningen från förra året var ”bara” 3 procentenheter…

Det blev en tämligen lång information om ”Service och bemötande, samverkan och delaktighet”. Utvecklingsledare Ackerman redogjorde för Skolinspektionens enkät ht 2018 och förskolechef Ulrika Oskarsson berättade om föräldrasamverkan och delaktighet på Dalaborgs och Blåsuts förskolor, medan rektor Kristina Nilsson, Granås, och verksamhetschef Ann Nyqvist, redogjorde för arbetet mot kränkande diskriminering och trakasserier.

Det är helt klart att lokalsituationen i Vänersborgs skolor får negativa konsekvenser. Färre barn per yta ökar konfliktsituationerna, liksom de minskande skolgårdarna. Det står en eller flera moduler på i stort sett varenda skolgård i Vänersborg just nu. Även alla tillfälliga lösningar skapar otrygghet hos elever, och pedagoger.

Det kan konstateras att arbetet kring och med kränkningar och trakasserier tar en stor del av skolledarnas och pedagogernas arbetstid. Tid som tas från det pedagogiska uppdraget.

I månadsuppföljningen framgick det att just nu har elevantalet i grundskolan ökat med 11 elever. Det är över den magiska gräns då BUN är berättigad till ekonomisk kompensation från kommunstyrelsen. Det underströks också att nämnden bara har pengar för de elever som är ”här och nu”. Det finns ingen buffert inför höstterminen.

En förklaring till att grundskolan har gått med nästan 1,7 milj kr i underskott de två första månaderna är att årets budget är på 10 milj kr mindre än förra året på grund av den besparing majoriteten i kommunfullmäktige beslutade om i november. Och rektorerna har helt enkelt inte hunnit spara.

Utredare Karin Bore sammanfattade på ett utmärkt sätt kommunstyrelseförvaltningens omvärldsanalys, och särskilt då utifrån BUN:s perspektiv.

Det blev en hel del diskussion kring hur nämnden ska lyckas hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat ska gälla för budget 2020. Det saknas (preliminärt) bortåt 40 milj kr, vilket motsvarar ca 80 årsarbetare. Och det för att bibehålla en redan låg nivå… Beslut om var besparingar ska göras fattas på april-sammanträdet. Då ska också nämnden skriva konsekvensbeskrivningar av alla förslag till förändringar.

BUN godkände den ”Personalekonomiska redovisningen 2018”. Redovisningen innehöll också utredningen med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. Eftersom den var ett resultat av en motion, som jag lämnade in i juni 2017, så var jag lite extra engagerad i ärendet.

Det fanns två (av fem) ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”, som jag inte kunde instämma i, nämligen:

  • ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
  • ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Nämnden har diskuterat utredningen tidigare, men nu skulle för första gången beslut fattas. Därför kände jag mig nödgad att faktiskt fästa min kritik på papper. Ordförande Mats Andersson (C) beviljade mig en protokollsanteckning. Den redovisar jag nedan. (Den är på två A4-sidor och intresserar kanske i första hand pedagoger och skolledare. Men jag har ju några sådana läsare också…)

Det var faktiskt några andra ärenden och en del annan information också, men detta var i mitt tycke det viktigaste.

====

Protokollsanteckning

Ärende 10 Personalekonomisk redovisning 2018

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.)

Motionen inleddes med dessa ord:

”En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.

I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.”

Utredningen, som har titeln ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, blev klar i december.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Utredningen utmynnade i fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”. Jag reagerar på två av dessa som jag menar inte är några framgångsfaktorer utan tvärtom kan vara att slå in på fel väg och dessutom att använda begränsade ekonomiska resurser på fel sätt.

”- öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”

”- möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

I en platsannons stod det nyligen att målet för kommunen är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag tror att tillsättandet av fler skolledare (rektorer och förskolechefer) är fel väg att gå. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Det annorlunda arbetstidsavtalet förutsätter också att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och det är en inställning som inte bara är, enligt min mening, felaktig utan också tämligen nedvärderande gentemot hela lärarkollektivet. Ser man historiskt på arbetstidsavtalet så har sådana här förändringar ofta varit ett sätt för kommunerna att helt enkelt ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

===

Anm. Länkarna fanns inte med i protokollsanteckningen.
Jag blev också upplyst, efter sammanträdet, att 1.500 kr av de 2.000 kr i lönekompensation per månad och anställd är reglerat i ett centralt avtal. Vänersborgs kommun betalar utöver detta avtal 500 kr i månaden till varje anställd som arbetar enligt det annorlunda arbetstidsavtalet. Totalt 2.000 kr alltså.

Kommande vecka – BUN och KF

Nu närmar sig helgen sitt slut och den intensiva politiska veckan har snabbt ryckt väldigt nära.

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag har i två bloggar beskrivit ärendena. (Se ”BUN” och ”BUN 2”.)

Ett av ärendena handlar om den omvärldsanalys som kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram. Jag har skrivit om analysen tidigare, framför allt utifrån redogörelsen, som analysen innehåller, för alternativ till den nuvarande kommunala NPM-styrningen. (Se ”Kommunal styrning”.)

Omvärldsanalysen innehåller också ett avsnitt om skolan. Det hör inte till vanligheterna, men är nog ett tecken på att kommundirektören anser att skolan är mycket viktig. Jag väljer därför att citera en del av texten från avsnittet ”Utbildning en framgångsfaktor”.

”En nyckelfaktor för att komma in på arbetsmarknaden är att fullfölja sina gymnasiestudier. I Vä­nersborg hade endast 67,7 procent av elever i åk 9 uppnått kunskapskraven i alla ämnen, vilket är betydligt sämre än genomsnittet i riket. Redan där uppstår en stor risk att hamna i utanförskap och att inte påbörja gymnasiestudier. Andelen elever som har examen eller yrkesbevis efter 4 års gymnasie­studier är strax under 80 procent … Det innebär att var femte elev har hög risk att hamna i ett socialt utanförskap med svårigheter att få egen försörjning, vilket ökar belastningen på kommunens välfärdstjänster. Möjligheten att klara av att bli behörig till gym­nasiet påverkas i hög grad av föräldrarnas utbild­ningsnivå. … drygt 50 procent av de elever vars föräldrar har förgym­nasial utbildningsnivå är behöriga till gymnasiet. Av dessa klarar två av fem elever att få examen el­ler yrkesbevis inom 4 år. … En utmaning är att öka skolnärvaron och skolre­sultat. Andelen unga med psykisk ohälsa ökar sam­tidigt som skolprestationerna har försämrats.”

Ska vi hoppas att Vänersborgs politiker också snart inser skolans och utbildningens betydelse. I handling…

Det är också kommunfullmäktige på onsdag och i gårdagens blogg nämnde jag att det har inkommit 2 medborgarförslag, 8 motioner och 3 interpellationer.

Medborgarförslagen handlar om ”fria busskort för ungdomar under sommarlovet i Vänersborgs kommun”. Det gäller ungdomar från åk 6 till åk 2 i gymnasiet.

Det är ett förslag som ligger helt i linje med Vänsterpartiets uppfattning i riksdagen. Fria busskort delades ut förra sommaren efter en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen. Busskorten avskaffades i den budget som antogs av M+KD+SD, eftersom C+L lade ner sina röster.

Det andra medborgarförslaget yrkar att Vänersborgs kommun inrättar en fritidsgård för icke hörande ungdomar.

Medborgarförslagen ska inte behandlas av kommunfullmäktige nu på onsdag utan skickas till en eller flera nämnder för beredning. När beredningen/utredningarna är klara återkommer yrkandena till fullmäktige för beslut.

Det här likadant med motionerna. Fullmäktige ska inte fatta beslut på onsdag utan ”bara” skicka dom vidare till aktuella nämnder och styrelser. Däremot kommer säkerligen varje motion att presenteras av respektive motionär, i max 2 minuter.

Motionerna handlar om:
1) ”Budgetbeslut i juni – är det bra?” – från Lutz Rininsland, V. (Motionen kan du ladda ner här.)
2) att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida – från Lutz Rininsland, V, och Stefan Kärvling, V. (Se ”Webbsändning från KF”. Motionen kan du ladda ner här.)
3) att ”reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter” – från Lena Mjörnell, SD. (Se ”Motion från SD”.)
4) att ”komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ’strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’” – från Mathias Olsson, SD. (Har inte bloggat om denna motion, men har skrivit om den strategi som det refereras till i motionen – se ”Dagens sammanträde i KS”. Du kan också ladda ner motionen här.)
5) att utreda ”möjligheten att iordningställa en ställplats för husbilar med enklare service som EL, vatten och möjlighet att tömma latrin” på centrumnära platser i kommunen – från Anders Strand, SD.
6) att ”löneutbetalning kan göras den 25:e i varje månad” – från Anders Strand, SD.
7) ”då vattentäkten Elgärde i Frändefors är både avslutad och borttagen, beslutar kommunfullmäktige att upphäva vattenskyddsområdet Elgärde i Vänersborg” – från Gunnar Lidell (M).

Och så var det tre interpellationer – alla från Lutz Rininsland (V):
1) ”Finns det verkligen skäl för att inte publicera handlingar INFÖR nämndens sammanträden?” – ställd till byggnadsnämndens ordförande. (Kan laddas ner här.)
2) ”Är Vänersborgs kommun införstådd med att Kunskapsförbundets situation måste uppmärksammas?” – ställd till kommunstyrelsens ordförande. (Rininsland har bloggat om interpellationen, se ”Färdigutbildade ledamöter?”.)
3) ”Kan det vara en bra tanke att överväga en MRP-process (=budgetprocessen; min anm) 2020 som tonar ner betydelsen av föreskriften att prestera resultat i form av anslagsbindningar såsom vi har varit vana med under många år?”

Så. Nu har jag i ett antal bloggar redogjort för det mesta som ska avhandlas i barn- och utbildningsnämnden imorgon och kommunfullmäktige på onsdag. Om det finns synpunkter på något ärende så är det bara att maila – till mig eller någon representant för ”ditt” politiska parti.

%d bloggare gillar detta: