Arkiv

Archive for the ‘BUN 2019’ Category

Genomlysning av kommunen 3: BUN

8 januari, 2020 2 kommentarer

Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)

Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.

I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.

Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.

Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:

“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”

Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg. 

Konsulterna skriver vidare:

“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”

Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…

“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”

Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.

Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…

Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…

Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:

“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”

Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:

“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”

Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.

Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,

Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:

“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”

Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…

Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.

Public Partner skriver att:

“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”

“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)

Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.

Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.

Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.

Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.

Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:

“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”

Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?

Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.

Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.

“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”

Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?

Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:

“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”

Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.

Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.

Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.

Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…

Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…

I rapporten står det:

“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”

Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.

Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:

Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.

Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:

“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”

Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…

Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:

“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”

Och utvecklar det:

“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”

Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…

Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”

Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:

Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…

Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

BUN avslutar året

16 december, 2019 1 kommentar

Dagens sammanträde startade som vanligt kl 08.30. På bordet stod dagen till ära, det var ju nämndens sista möte för i år, pepparkakor och skumtomtar. Efter några givna skämt kring “skumma tomtar” så lät flera av ledamöterna sig väl smaka när sammanträdet satte igång med utbildning.

Det var kommunens kommunikatörer Thomas Fridén och Victoria Hallqvist som började dagen med att undervisa om “Att förmedla budskap i med- och motgång”. Vilket de gjorde på ett informativt och upplysande sätt.

Utbildningen följdes av en presentation av lärdomar från verksamheterna. Presentationen förmedlades av förvaltningens enhetschefer.

Det var en gedigen presentation. Förvaltningen redogjorde för vad som gjordes och vad som skulle göras. Och det var mycket bra som gjordes och som var på gång. Men rätt som det var skymtade det igenom att det fanns svårigheter och problem på vägen… Eller utmaningar som det heter nu för tiden… “Vi har extremt lite pengar” undslapp det en av cheferna, “det saknas medel” sa en annan, “vi är trångbodda i skolorna”, sa en tredje. Och det är den bistra verkligheten – ambitionerna är höga liksom viljan, men förutsättningarna är inte de bästa… Jag lyfte frågan om att höga förväntningar och krav ihop med bristande förutsättningar/resurser kan leda till stress, sämre arbetsmiljö och sjukskrivningar bland personalen. Det var ingen som direkt tog tag i den tråden. Sammanfattningsvis kan man nog fråga sig om Vänersborg alltid lever upp till Skollagen… (Se “Sammanträde i besparingarnas tecken”.)

Informationen följdes av månadsuppföljningen.

Prognosen för året är ett underskott på drygt 11 milj kr. Det är grundskolan som är orsaken…

Nämnden diskuterade en hel del om elevantalet. Det är framför allt variationerna i elevantalet som har ställt till problem för förvaltningen och skolorna. (Jag har skrivit utförligt om detta när kommunfullmäktige i november sa nej till nämndens begäran om mer pengar för elevökning – se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)

Idag fick vi en del siffror som styrkte svårigheterna. Och då kan det vara bra att veta att förvaltningen räknar med alla de “platser” som nämnden finansierar, dvs även platser på t ex friskolor och i andra kommuner.

I juni var det maximalt med barn på förskolan, då var det 2.242 stycken. I augusti var antalet nere i 1.970. Det var en skillnad på 272 barn. På fritids var det som mest elever i oktober, 2.020 stycken. I juli var det “bara” 1.569, vilket i och för sig var ganska naturligt i semestertider. Men i augusti var det 1.822 barn. Det var jämfört med oktober en skillnad på 198 stycken. I skolan var det flest elever i april, 4.948. Minst antal elever var det i augusti, 4.903. Det innebar en skillnad på 45 elever. Det visar svart på vitt vilka problem barn- och utbildningsförvaltningen och skolorna har med att planera, dimensionera och organisera verksamheten under året. Det är dock ett problem som de styrande i Vänersborg inte vill se…

Detta ärende skulle bara “noteras”, som det heter, men ordförande Mats Andersson (C) ville ha ett tillägg. Det tyckte hela nämnden var helt ok. Nämndens beslut blev:

“Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen och konstaterar att nämndens avrop för fler elever i verksamheten 2019 som beslutades på september månads sammanträde ej tillstyrktes av kommunfullmäktige 20191126.
Barn- och utbildningsnämnden begär en mer detaljerad beskrivning av vad underskottet på grundskolan består i och beslutar ge i uppdrag åt förvaltningen att redovisa detta skriftligt vid nästkommande sammanträde.”

Man anade nog att ordförande smög in en liten protest mot kommunledningen i formuleringen…

Barn- och utbildningsnämnden antog sedan, som väntat, förvaltningens upprättade “Verksamhetsplan med detaljbudget”. Även under denna punkt blev det en del allmänna diskussioner. Vi fick bland annat veta att förvaltningen i fortsättningen tänker samarbeta annorlunda tillsammans med kommunstyrelseförvaltningen om elevprognoserna… Det är nog bra tänkt… 

För övrigt är det läge att påminna om att fullmäktiges alltför magra resurstilldelning har fått BUN att förändra sina förväntade resultat till att de – inte ska bli sämre…

Det blev även information om lokaler. Särskilt värt att nämna är att det nyligen har börjat göras punktinsatser på Norra skolan för att den ska bli funktionsduglig. Det är en del vattenskador… Dessa insatser beräknas bli klara v 9.

Jag tror ärligt talat inte att framtiden ser särskilt ljus ut för Norra skolan. Inga beslut har fattats, men den dag som den nya skolan på Holmängen står klar, det är ett antal år dit, så tror jag att “skolans saga är all”. Utredningar har visat att Norra är olämplig för en utbyggnad, att de funktioner som behövs för en tvåparallellig skola inte kan rymmas. Och det blir nog också alltför dyrt att åtgärda den omfattande “fuktproblematiken” som råder på skolan. Jag kan inte säga hur ärendet Norra skolan kommer att hanteras i fortsättningen, men som sagt, det ser ganska mörkt ut…

För övrigt är ordförande Mats Andersson en mycket sparsam man. Nämnden bjöds inte ens på kaffe detta sista möte för året. Alla icke-lchf:are fick nöja sig med pepparkakor och “skumma tomtar”. Och lågkolhydratare fick titta på…

Men när alla i förskolor och skolor ska hålla igen på alla kostnader, så bör det naturligtvis också gälla politikerna.

Och därmed önskar jag God Jul till alla nämndledamöter som jag inte ser mer i år.

Kategorier:BUN 2019

BUN: Sammanträde i besparingarnas tecken

12 december, 2019 Lämna en kommentar

“Syftet med förskoleklassen och grundskolan är att stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning.”

Så inleds avsnittet om grundskolan i verksamhetsplanen.

Det går väl så där i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Kunskapsresultaten ligger en bra bit under riksgenomsnittet och det är ungefär 25% av eleverna i 9:an som inte blir behöriga till gymnasiet. (Vänersborg hamnade på plats 237 i Lärarförbundets skolranking 2019.)

På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är inte särskilt många ärenden på dagordningen och flera av dem är tämligen rutinmässiga. Nämnden ska dock anta förvaltningens förslag till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020”.

Jag tror inte att det blir några ändringar i förslaget trots att det handlar om ekonomi och pengar, dvs grunden för hela nämndens verksamhet. Jag tror att nämnden tar förslaget som det ligger. Inte ens Vänsterpartiet planerar några revolutionerande inspel. Fast riktigt säker kan man ju inte vara. 

Orsaken till att BUN med all sannolikhet blir överens kring det liggande förslaget är flera.

När nämnden arbetade med budgeten i april så var nämnden ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen hade bestämt. Barn- och utbildningsförvaltningen var djupt bekymrad över detta uppdrag och skrev i underlaget:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Förvaltningen fortsatte:

”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”

Förvaltningen beskrev några av konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Det var ett skrämmande budskap…

Det är viktigt att också se budgetförslagets konsekvenser för arbetsmiljön. Detta perspektiv kan glömmas bort ibland. Nämnden har ett arbetsmiljöansvar, och självklart har arbetsmiljön stor betydelse för att behålla kompetent och behörig personal och rekrytera ny. Det är ju faktiskt så att t ex följande siffror i grundskolan borde, och behöver, och måste, vara och bli bättre. I grundskolan åk 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i åk 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan åk 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan hade sjunkit på alla stadier jämfört med tidigare läsår. (Jag har inte fått tillgång till detta läsårs siffror.)

Personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsatte sig självklart budgetförslaget.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner år 2020 för att upprätthålla samma låga nivå som året innan.

Ingen i barn- och utbildningsnämnden ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. Därför skickade en enig nämnd med följande “uttalande” till kommunstyrelsen:

“Barn och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig. Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Det är faktiskt ett väldigt rakt besked, formulerat på ett tämligen tufft sätt. Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och det viktigaste i hela beslutet:

“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Det betydde att det lagda budgetförslaget skulle leda till att BUN bröt mot Skollagen.

Nämnden skickade också med budskapet till kommunledningen att:

“nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”

Även det ett rakt och tufft uttalande. En fortfarande enig nämnd ansåg alltså att det inte var möjligt att förbättra resultaten nästa år. Nämnden ändrade i april därför de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, till att det inte ska bli sämre…

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
  • “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
  • “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”

Hittills har jag emellertid inte märkt att nämndens “protester” har lett till någon reaktion från kommunledningshåll…

Det här är viktiga orsaker till att det liggande förslaget till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020” kommer att antas på måndag. Nämnden har i april 2019 sagt vad den anser om den tilldelade budgeten och dessutom har nämnden sänkt sina ambitioner.

Barn- och utbildningsnämnden fick inte mer pengar av fullmäktige i juni 2019, med ett “undantag”. Och det var en liten ljusglimt som lyste upp höstmörkret. Kommunstyrelsen beviljade 15 milj kr ur sitt förfogandeanslag till BUN för 2020. Pengarna, som BUN så att säga “ansökte” om, motiverades med att det fanns risk för att nämnden skulle gå miste om stora statsbidrag om besparingarna i verksamheten blev typ alltför omfattande…

På BUN:s aprilsammanträde kan man väl alltså säga att ledamöterna stod upp för förskolan och skolan – och visade ett visst mod kan man väl också kanske tillägga.

Men…

Det måste även noteras att den enighet som fanns i nämnden egentligen bara var en slags illusion, ett slags spel för galleriet.

När ledamöterna från betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, lämnade rollen som nämndsledamöter i barn- och utbildningsnämnden och iklädde sig rollen som fullmäktigeledamöter – då ändrade de uppfattning och röstade mot sina egna beslut i BUN… Och som alla vet så är det ju i fullmäktige som de viktigaste besluten fattas. Naturligtvis sitter inte alla nämndsledamöter i kommunfullmäktige, men de partier de representerar i nämnden gör ju det…

Vill man se “positivt” på det hela kan man väl säga att partipiskan ven på nämndsledamöternas ryggar och att de tvingades inordna sig under respektive partis uppfattning.

Men. Igen…

Några av ledamöterna i BUN yttrade sig under budgetdebatten i kommunfullmäktige. Det lät t ex så här när nämndens 3 ordförande äntrade talarstolen i juni 2019:

  • Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
  • Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
  • Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”

Så vad är det egentligen värt att stå upp för förskola och skola i nämnden? Det är naturligtvis till syvende og sidst upp till väljarna att avgöra. Och hittills är det ju samma partier som styr Vänersborg som alltid… (Ibland byter de i och för sig några stolar med varandra…)

För övrigt ska barn- och utbildningsnämnden som vanligt få en del information, men det är inga fler “tunga” ärenden. Det var i och för sig ett i det första utskicket till nämnden, ett ärende om en “Ny skola på Holmängen”, men det fick ledamöterna tidigare idag besked om att det utgår.

KF (1): Byråkratiskt beslut om BUN

29 november, 2019 1 kommentar

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Så står det i det budgetbeslut som fattades i november förra året. Det var ett beslut som S+C+MP+M+L+KD stod bakom. Partierna har varit mäkta stolta över beslutet. Formuleringen var nämligen beviset på hur de satsar på skolan i Vänersborg.

I onsdags var det upp till bevis…

Det finns mycket att säga om onsdagens sammanträde i kommunfullmäktige. Dock inte särskilt mycket positivt. Majoritetspartierna (S+C+MP+M+L+KD) visade återigen sina rätta ansikten. Kunde de inte bemöta argument med fakta då fick det bli med personargument. Eller helt enkelt med tystnad. Man blir trött.

Men en sak i taget, ett ärende i taget.

Barn- och utbildningsnämnden hade begärt ett tilläggsanslag på 8,4 milj kr. Det har jag skrivit om i en tidigare blogg, och i den bloggen redovisade jag faktiskt mitt kommande fullmäktigeanförande. Och det var också detta jag framförde i onsdags. (Se “KF (27/11): Inga pengar till BUN?”. För att fullt ut förstå den blogg du läser just nu, så bör du nog ha läst den förra bloggen.) Jag publicerade mitt anförande i förväg för att jag ansåg att ärendet var så viktigt. Jag ville påverka andra politiker innan sammanträdet och eventuellt få dom att ändra på sig. Lite naivt kanske, men de skulle åtminstone få tid på sig att utveckla argument som kunde vederlägga mina. (Även det lite naivt skulle det visa sig…) Att fakta bryts är ju bara välgörande och leder ofta till diskussioner som för utvecklingen framåt.

Mina förhoppningar kom på skam… Igen.

Sedan jag skrev min blogg, med mitt anförande, kom jag på ett argument till som jag arbetade med under onsdagen innan fullmäktige. Det var en “problematisering” av det faktiska elevantalet. (Källorna till nedanstående siffror är hämtade från nämndens tertialuppföljningar och månadsuppföljningen för oktober.)

Ungefär så här sa jag från fullmäktiges talarstol:

Det genomsnittliga antalet elever var förra året (2018) 4.913 st. När vårterminen startade i januari i år (2019) uppgick antalet till 4.918 st, dvs 5 elever fler än snittet året innan.

I april var det 4.948 elever. Alltså 35 elever fler än snittet förra året och 30 elever fler än när vårterminen började.

I augusti gick elevantalet ner till 4.904 elever, dvs 9 elever färre än snittet förra året. (Det startade en ny fristående skola i Trollhättan.)

Nu i oktober 2019 var det 4.926 elever – en ökning med 8 elever jämfört med när vårterminen började i januari och 13 elever fler än snittet förra året.

Jag tror att kommunfullmäktige ser och förstår problemen för barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen. Det är inte lätt med planeringen… Men det finns inget annat sätt att klara dessa fluktuationer än att ta höjd för det högsta elevantalet under året. Och det var 35 fler än snittet förra året.

Har det varit en elevökning eller inte? Det är inte helt lätt att avgöra. Jag ställer därför frågan, som för mig är retorisk – om man startar året med 4.918 elever i januari och under nästan hela året har fler elever, men i december återigen har 4.918 elever, vilket faktiskt skulle kunna vara möjligt: Har man då haft en elevökning eller inte?

Utifrån ovanstående är ju svaret att nämnden/förvaltningen åtminstone behövt en organisation som hanterat 4.948 elever under innevarande år.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) äntrade talarstolen. Han stod fast vid sin uppfattning att BUN inte skulle ha något tilläggsanslag. Augustsson menade att elevantalet inte hade ökat på det sätt som “var villkorat” i budgetbeslutet. Här var det inte läge för Augustsson att “problematisera” formuleringen av “villkoret”. Här var det skygglapparna på när beslutsformuleringen tolkades synnerligen bokstavligt.

I en replik sa jag att det var synd att inte barn- och utbildningsnämnden bara skrev till fullmäktige att nämnden gick med underskott och önskade tilläggsanslag. Precis som socialnämnden hade gjort:

“hela det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år.”

Socialnämnden fick nästan hälften av det begärda tilläggsanslaget. Det kanske BUN också hade fått, hälften i stället för ingenting. Jag tyckte att detta exempel visade hur löjligt det var, att det var tramsigt. Skulle en formulering i en begäran avgöra om BUN skulle få 8, eller 4, miljoner? Och inte verkligheten?

Benny Augustsson tyckte inte om mina ordval, han blev “lite orolig”. Orden och formuleringarna var viktigare än skolan, undervisningen och eleverna…

Ingen annan gick upp i talarstolen. Det tyckte jag var anmärkningsvärt. Jag gick upp igen och upprepade mina frågor – tydligt. Och bad att någon åtminstone kunde gå upp och svara ja eller nej. De här frågorna upprepade jag:

  • Ska inte BUN planera, förbereda och organisera i början på läsåret för att ta emot flera elever om prognoserna visar en elevökning?
  • Ska inte BUN lita på kommunstyrelseförvaltningens elevprognoser?
  • Om man startar året med 4.918 elever i januari och under nästan hela året har fler elever, men i december återigen har 4.918 elever:
    Har man då haft en elevökning eller inte?
  • Är det rimligt att kommunstyrelsens 10 milj kr i förfogandeanslaget ska “frysa inne” när elevernas meritvärden i Vänersborg halkar efter Sveriges?
  • Vad menar de sex partierna med skrivningen i budgetbeslutet från nov 2018:
    “Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
  • Varför behandlas barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag annorlunda än socialnämndens?

Bo Carlsson (C) gick upp i talarstolen. Han var “djupt oroad” över resultatnivån i skolorna. Sedan ställde Carlsson en egen fråga, en fråga som jag inte hade ställt och som inte hade med ärendet att göra:

“Får man höjda resultat genom att tillföra ett antal miljoner?”

Bo Carlsson (C) svarade naturligtvis på sin egen fråga:

“Det finns inget direkt samband mellan insatta pengar och skolresultat.”

Det var väl inte helt oväntat från en person vars främsta intresse är siffrorna i en budget. Carlsson trodde att det behövdes någon annan form av förändring för att skolresultaten i Vänersborg skulle bli bättre. Något som inte kostade pengar… Vad redogjorde han naturligtvis inte för, men Carlsson nämnde faktiskt att det handlade om:

“arbetssätt och såna saker”

Kanske har Carlsson kommit på något revolutionerande till januari 2021 – då är det tänkt att han ska bli ordförande i barn- och utbildningsnämnden…

Så ni pedagoger och andra som tycker att skolan är viktig, och som röstar på centerpartiet i Vänersborg – gör inte det nästa gång…

För övrigt har ju redan barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen använt ett antal miljoner extra redan nu – för att kunna ordna undervisning till det ökade antalet elever under vårterminen och den enligt prognoserna förväntade elevökningen under hösten…

Inga andra ledamöter var uppe i talarstolen. Inga andra!

Barn- och utbildningsnämnden fick inget tilläggsanslag. Voteringen resulterade i 44 röster för att säga nej till BUN och 6 för att tilldela BUN de 8,4 milj kr. De 6 bestod av 5 vänsterpartister och Göran Svensson (MBP). Morgan Larsson (MBP) avstod från att rösta.

När barn- och utbildningsnämnden beslutade att begära tilläggsanslaget i september så var nämnden helt enig. När samma ledamöter nu röstade i kommunfullmäktige röstade de nej – mot vad de själva tyckte och beslutade i nämnden. De som det handlar om var BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L), Joakim Sjöling (S), Jonathan Svensson (S), Anton Lidell (M) Jan Appelqvist Palmqvist (SD) och Henrik Josten (M). (Nämndens ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) var inte närvarande på onsdagens kommunfullmäktige.)

Man kan ändra sig. Det har man all rätt att göra. Men – då måste man, enligt min mening, redovisa orsakerna till att man har ändrat uppfattning – offentligt. Ingen av ovanstående ledamöter motiverade varför de sa nej. De yttrade sig inte ens. De hade bara ändrat uppfattning.

Det är enligt min mening för bedrövligt. Jag undrar vad deras väljare tycker…

PS. Du kan höra hela fullmäktige på Radio Trollhättans hemsida (klicka här). Det är numera enkelt, det är bara att klicka på det ärende som du är intresserad av.

KF (27/11): Inga pengar till BUN?

25 november, 2019 1 kommentar

På onsdag (27 nov) är det årets näst sista fullmäktige och som vanligt håller man (vi) till i Folkets hus. Dagordningen är denna gång relativt överkomlig, bara 21 ärenden och 333 sidor att läsa igenom.

De flesta av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redogjort för i mina bloggar om kommunstyrelsen. Alla ärenden som ska beslutas av fullmäktige måste ju ha beretts av kommunstyrelsen. (Se ”KS till KF” och ”Några rader om KS”.)

Några av ärendena på onsdag tänkte jag gå upp i. Det är väl i och för sig ingen större överraskning. Men det kräver en del arbete. En stor del av helgen har därför ägnats åt att förbereda några anföranden.

I denna blogg tänkte jag skriva om hur jag tänker kring ärende 13, ”Ansökan om budgettillskott avseende elevökning under 2019”. Det är ett ärende som enligt mitt sätt att se är mer komplicerat än det till förstone verkar. Sedan är ju hela skolfrågan oerhört viktig i sig.

Kommunstyrelsens förslag är att kommunfullmäktige ska avslå barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever i budget 2019. Det tycker inte jag.

Ungefär det här tänkte jag att anföra från talarstolen på onsdag:

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade för drygt 2 månader sedan, den 16 september, att begära 8,4 milj kr i tilläggsanslag i budget 2019. BUN hänvisade till kommunfullmäktiges beslut i mål- och resursplan 2019-2021:

”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Förslaget från kommunstyrelsen är alltså att avslå yrkandet från BUN. Ekonomichefen skriver i sin beredning av förslaget:

“I kommunens delårsrapport per augusti och månadsrapport per september framgår att elevantalet inte ökat i den omfattning som angavs i beslutet…”

Och så är det. Elevantalet har inte ökat på det sätt som angavs i beslutet. Det är korrekt. Men det är ändå inte så enkelt. Reder man ut det här, så anser jag att man bara kan dra en slutsats: BUN borde få tilläggsanslaget.

BUN måste ta emot de elever som ska gå i skola i Vänersborg. Oavsett om de börjar i augusti, oktober eller december. Det är odiskutabelt. Det måste då finnas lokaler, plats i klasser, lärare, ev speciallärare och elevassistent. De nya eleverna ska självklart också ha läromedel, ev skolskjuts, skolmat etc.

Sådant här ordnas inte i en handvändning, det är inget som “skakas fram” på någon dag eller några dagar. Det kräver planering, beredskap och en organisation. Något som måste finnas på plats i god tid – redan när läsåret startar. Och det kostar pengar. Alternativet är att skolorna måste säga nej till nya elever – och det alternativet finns inte.

Det är svårt att förutspå elevtalen, men det görs självklart prognoser. BUN använder kommunstyrelseförvaltningens elevprognos. Nämnden har inga egna prognoser.

Så vad gör BUN och förvaltningen när läsåret börjar? Man studerar elevprognoserna och förbereder för ett ökat antal elever enligt dessa. Det gör förvaltningen genom att planera och organisera för det antal elever som prognoserna visar. Och det kostar självklart pengar.

Detta är den viktigaste orsaken till att nämnden begär och bör få tilläggsanslaget på 8,4 milj kr. Men jag vill också fästa uppmärksamhet på några ytterligare saker.

Vi ska komma ihåg att det finns pengar. Fullmäktige har avsatt 10 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag för just elevökning. De här pengarna finns kvar, de finns hos kommunstyrelsen – och de är specialdestinerade till BUN.

Och fullmäktige ska också komma ihåg att barn- och utbildningsnämnden behöver pengarna. Skolresultaten ökade i och för sig i våras men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har med andra ord halkat efter ytterligare när det gäller det viktigaste måttet av dom alla, det genomsnittliga meritvärdet. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet. Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket. Ser man bara till de kommunala skolorna så var skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets. Drygt 25%, dvs mer än var 4:e elev, i de kommunala skolorna var inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.

I budgetbeslutet från nov 2018 så står det, och det står de tre styrande partierna (S+C+MP) och den borgerliga oppositionen (M+L+KD) bakom:

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

För de som röstade igenom förslaget måste väl denna formulering betyda någonting. Jag kan inte tro annat än att det var seriöst. Men det får vi se på onsdag. Då får vi se om de sex partierna som stod bakom budgetbeslutet menade, och menar, allvar…

Och till sist.

I nästa ärendet ska socialnämnden tilldelas 20 milj kr i tilläggsanslag. Det efter att ha begärt 42,3 milj. Socialnämnden möts av en annan attityd än BUN… Jag tänkte därför göra en kort jämförelse mellan BUN och socialnämnden – två nämnder som båda begärt tilläggsanslag, men som behandlas så olika.

Det har reserverats pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag, men det har det inte gjorts till socialnämnden. Inga pengar har reserverats till socialnämnden.

Kommunen har en särskild skrivning att kommunens skolresultat ska förbättras. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Det finns inget motsvarande för socialnämnden.

Socialnämnden får nästan hälften av de begärda pengarna, BUN får inget.

Jag undrar – var är logiken? Varför behandlas inte nämnderna på samma sätt? Varför behandlas BUN annorlunda?

För övrigt anser jag att sådana formuleringar som återfinns i det senaste viktiga budgetbeslutet måste undvikas. Det måste vara tydliga och stringenta beslut – beslut som inte kan misstolkas. (För det finns väl ingen avsikt bakom valet av formuleringar som lämpar sig för olika tolkningar…?)

Jag tänkte avsluta mitt anförande på onsdag med att yrka bifall till barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag för fler elever. Vi får se om det finns några andra ledamöter som håller med mig…

Dagens BUN (18/11)

18 november, 2019 Lämna en kommentar

Oj, det blev ett exceptionellt långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Och jag som hade förberett mig för ett kort möte. Det var bokstavligt talat kolsvart när ledamöterna lämnade sammanträdet kl 16.45. Gatubelysningen på Sundsgatan och Vallgatan var inte tända… Och det uppmuntrar ju inte direkt vänersborgarna att ta en promenad i centrum. Det är helt förståeligt att många tycker att det känns tämligen osäkert, kanske framför allt många äldre och kvinnor. Jag undrar vad de tänker om kommunens spariver på elektriciteten…

BUN-mötet började med två timmars effektiv utbildning av ledamöterna i och om arvodesregler, offentlighet och sekretess samt arbetsmiljöansvaret. Det är bra en utbildning, inte tal om annat. Men det är samma utbildning som flera av oss har fått i kommunstyrelsen… Men, repetition är “kunskapens moder” sägs det ju. Jag hoppas att de styrande också uppfattar det budskap vi fick höra, t ex att det vid en förändring och omorganisation ska göras en risk- och konsekvensanalys…

Det ekonomiska läget för nämnden skulle kunna vara bättre. Prognosen för året är ett underskott på 11,3 milj kr. En ljusglimt är att prognosen justerats ner något. I oktober var det prognostiserade underskottet 13,8 miljoner.

Fast egentligen vet jag inte om det är ett underskott “på riktigt”. Underskottet beror på att rektorerna måste följa Skollagen. Underskottet, och det är enbart grundskolan som står för det, orsakas av att rektorerna är skyldiga att sätta in åtgärder för de elever som riskerar att inte få godkända betyg. Det är också fler elever som är i behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp. (Ibland måste också andra, och dyra, lokaler anskaffas för denna undervisning.) Dessutom placerar andra kommuner barn och ungdomar i t ex familjehem i Vänersborg, och då skrivs barnen i vår kommun. Det innebär att det blir Vänersborg som måste betala för att dessa elevers behov tillgodoses. Det medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation. Det har även visat sig att behoven i årets åk 7:or är större än vanligt.

Det är med andra ord lite som i socialtjänsten. Lagarna kräver att åtgärder vidtas oavsett budgettilldelning…

Ledamöterna fick också reda på att elevantalet har sjunkit, i alla verksamheter. Det är 27 färre barn i “Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år”, 34 färre på “Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” och 11 färre elever i “Grundskola F-9 och Grundsärskola” än för ett år sedan.

Det har lett till en “delikat” situation som jag har redogjort för i tidigare bloggar.

I budgetbeslutet för 2019, som fattades av de styrande partierna och den borgerliga oppositionen tillsammans, stod det:

“Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever. För detta avsätts 10 mkr till kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Och av helt naturliga orsaker har då barn och ungdom utgått från den prognos över elevantalet som upprättats av kommunstyrelseförvaltningen. Och den talar om en ökning. Så vad har BUN då gjort?

BUN begärde i augusti ett tilläggsanslag – utifrån kommunstyrelseförvaltningens elevprognos… Förvaltningen måste ju organisera för det antal elever som prognoserna visade. Man måste ju vara förberedd på att ta emot fler elever, och det kräver planering och organisation. Det är inget som görs i en handvändning och därför har förvaltningen organiserat detta i ett tidigt skede.

Kommunstyrelsen anser uppenbarligen inte att en förväntad elevökning måste planeras och organiseras, och sa nej till BUN:s begäran. Frågan avgörs på onsdag nästa vecka av kommunfullmäktige. Naturligtvis blir det ett nej… De flesta partier kommer att följa den strikta och formella ordalydelsen i budgetbeslutet…

Men tänk om elevantalet har ökat sedan den 1 januari i år…?

Detta ärende var ett informationsärende och som ett sådant beslutar nämnden endast att notera informationen. På ordförande Mats Andersson (C) förslag gjorde dock nämnden ett tillägg:

“Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen och uppmanar samtidigt förvaltning och skolenheter till fortsatt stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under år 2019.”

Eftersom lydelsen innebär en uppmaning och inte ett förbud, så kunde samtliga partier ställa sig bakom.

BUN beslutade också att förlänga rätten till skolkort till och med läsåret 2020/2021. Ingen var däremot.

Månadens verksamhetsuppföljning handlade om pågående uppdrag i den centrala förvaltningen. Det hann vi med innan lunchrasten. I stort sett hela eftermiddagen avsattes sedan till en fortsättning av ärendet.

Representanter från Elevhälsan och det mobila skolteamet berättade om verksamheterna. Det var informativt och jag tror att samtliga i nämnden var imponerade av arbetet. En av slutsatserna i nämnden var nog att det borde satsas (ännu) mer pengar på det mobila skolteamet och socialpedagogerna ute på skolorna. De gör bland annat en stor insats med att få eleverna till skolan, och till undervisningen. Och vikten av detta kan inte underskattas. Om inte annat “betalar verksamheten sig själv”, åtminstone på sikt. Kommunen får mindre kostnader bland annat hos socialtjänsten. För att inte tala om de personliga vinsterna för de enskilda individerna. Det här vore helt klart en “social investering” för framtiden.

Det är bara att hoppas att kommunledningen lyfter blicken något och inte bara ser nästa års budget framför sig. 

Enhetschefen för förskolan och sex rektorer redogjorde för vad som var på gång i förskolan. Även här måste jag säga, och jag tror att jag talar för hela nämnden, att det var imponerande föredragningar. De pedagogiska diskussionerna, tankarna, idéerna och projekten är många och genomtänkta. Det verkar som om rektorerna verkligen är de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen står i centrum.

Det finns egentligen mycket att skriva om förskolan, men tiden medger inte det för en bloggande pensionär – i varje fall inte idag. Jag kan däremot inte låta bli att nämna en sak.

Kommunen erhåller statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. Det visade sig att statsbidraget inte går till alla förskolor. Varje enhet ansöker och vissa erhåller bidrag, och andra inte.

Det är bara att gratulera de förskolor som får statsbidrag i Vänersborg. Men det är klart att det ger upphov till funderingar kring rättvisa och likvärdighet…

Dagens BUN-sammanträde var på på många sätt både upplyftande och upplysande. Inom en snar framtid hoppas jag att även kommunens gator ska vara det…

Kategorier:BUN 2019

I väntan på BUN

15 november, 2019 Lämna en kommentar

I väntan på barn- och utbildningsnämnden (BUN). Eller snarare i väntan på fotbollsmatchen… Det är ju EM-kval mot Rumänien ikväll (kl 20.45).

…så sitter jag här och bläddrar och läser i kallelsen till BUN:s sammanträde på måndag. Förvaltningen har återigen hunnit med att sammanställa och skicka ut handlingar trots att jag förmodar att en stor del av arbetstiden har gått åt till att flytta från de provisoriska lokalerna på Residensgatan tillbaka till kommunhuset.

Det ser ut att kunna bli ett osedvanligt lugnt, stilla och kanske snabbt möte. Ärendelistan är ganska kort och de “stora” ärendena, mätt i antal sidor i kallelsen, lär väl mötas av en tämligen kompakt tystnad. De “stora” ärenden jag tänker på är “Redovisning av utförd internkontroll 2019” och “Svar på remiss om Ny renhållningsordning”. De tillhör väl inte direkt de utbildningsintresserade nämndspolitikernas bord…

Jag har nu på eftermiddagen studerat revisorernas rapport och även PWC:s särskilda rapport “Granskning av inköp och upphandling”. Och jag kan konstatera att en del saker fungerar bra i nämnden/förvaltningen och andra mindre bra. Och jag noterar vissa saker som:

“Upplevelsen är att klagomålshantering tar mycket av verksamhetschefernas tid.”

Det är klart att elever och föräldrar ska ha möjlighet att klaga på missförhållanden, men det har enligt min mening gått alldeles för långt. Det är t ex inte alltid skolans fel att eleven inte lär sig världens huvudstäder eller den korrekta grammatiken…

Jag noterade också följande formulering:

“Vidare finns det ett glapp mellan befolkningsprognos och faktiskt antal elever vilket skapar ett behov av flexibilitet i lokalplaneringen utan att det långsiktiga fokuset tappas.”

Det får jag be att förvaltningen utvecklar. Det har bäring på ett ärende i kommande kommunfullmäktige.

När man läser revisorsrapporterna slås man av alla rutiner som finns och som ska följas. Och när revisorerna ser några brister, ja då rekommenderar de ytterligare nya rutiner. Vilken rektor eller annan anställd (eller politiker) ska kunna hålla reda på alla dessa rutiner…? Tänker jag.

Barn- och utbildningsnämnden förväntas godkänna de upprättade rapporterna samt förslagen till åtgärder. Jag tror att vänsterpartiet kommer att gå på den linjen…

Det andra “stora” ärendet är att nämnden ska ge ett svar på en remiss om “Ny renhållningsordning”. Det tror jag inte heller är någon stor fråga för utbildningsintresserade ledamöter. Däremot är frågan stor för kommunen. Om jag har gott om tid någon gång skulle jag kunna tänka mig att skriva en blogg om rehållningsordningen…

Förslaget är att BUN ska instämma:

“i den beskrivning av skolan och förskolans viktiga roll som ges i förslaget till ny renhållningsordning och har inget ytterligare att tillägga.”

Förvaltningen skriver att det ingår i förskolans och skolans uppdrag, i läroplanerna, att barnen och eleverna ska få möjlighet att:

“ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor”

Och där ingår till exempel hur renhållning påverkar samhället i stort. Sedan får ju självklart utbildning mer eller mindre stor genomslagskraft i attityd- och beteendefrågor.

Vänsterpartiet har nog inget att tillägga i detta ärende heller.

Det blir naturligtvis också en budgetuppföljning på sammanträdet.

Budgetuppföljningen visar ett underskott i oktober på 11,864 milj kr. Och prognosen för 2019 visar ett underskott på 11,3 milj. BUN begärde i september ett tilläggsanslag för elevökning på 8,4 milj kr för 2019 av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen sa i onsdags nej till denna begäran. Ärendet avgörs av fullmäktige om två veckor. Ledamöterna i nämnden hoppas nog på att BUN får dessa pengar… Det skulle göra ”gott”. Fast de nämndsledamöter som sitter i fullmäktige röstar säkert nej…

Däremot beslutade kommunstyrelsen faktiskt att BUN ska få 15 extra miljoner för att säkra statsbidrag. Men det gäller år 2020.

Det är också tänkt att nämnden ska besluta om att förlänga rätten till skolkort till och med läsåret 2020/2021. Det är för att ge barn och elever möjlighet att i större utsträckning kunna göra ett aktivt skolval.

Formuleringen, som föreslås gälla nästa läsår också, lyder:

”Elever inom F-9 som uppfyller de beslutade avståndsgränserna för skolskjuts blir berättigade till skolkort i linjetrafik … oavsett val av skola inom Vänersborgs kommun.”

Kostnaderna för skolkorten beräknas uppgå till drygt en halv miljon kronor.

Det blir också utbildning och information på sammanträdet, bland annat ska nämnden få besök av elevhälsan och barnomsorgen. Självklart ska även förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) informera om vad de har gjort sedan det förra sammanträdet.

Det blir mycket skola nästa vecka. På tisdag är det sedan sammanträde med direktionen i Kunskapsförbundet Väst.

Kategorier:BUN 2019
%d bloggare gillar detta: