Arkiv

Archive for the ‘BUN 2019’ Category

Dagens BUN (18/11)

18 november, 2019 Lämna en kommentar

Oj, det blev ett exceptionellt långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Och jag som hade förberett mig för ett kort möte. Det var bokstavligt talat kolsvart när ledamöterna lämnade sammanträdet kl 16.45. Gatubelysningen på Sundsgatan och Vallgatan var inte tända… Och det uppmuntrar ju inte direkt vänersborgarna att ta en promenad i centrum. Det är helt förståeligt att många tycker att det känns tämligen osäkert, kanske framför allt många äldre och kvinnor. Jag undrar vad de tänker om kommunens spariver på elektriciteten…

BUN-mötet började med två timmars effektiv utbildning av ledamöterna i och om arvodesregler, offentlighet och sekretess samt arbetsmiljöansvaret. Det är bra en utbildning, inte tal om annat. Men det är samma utbildning som flera av oss har fått i kommunstyrelsen… Men, repetition är “kunskapens moder” sägs det ju. Jag hoppas att de styrande också uppfattar det budskap vi fick höra, t ex att det vid en förändring och omorganisation ska göras en risk- och konsekvensanalys…

Det ekonomiska läget för nämnden skulle kunna vara bättre. Prognosen för året är ett underskott på 11,3 milj kr. En ljusglimt är att prognosen justerats ner något. I oktober var det prognostiserade underskottet 13,8 miljoner.

Fast egentligen vet jag inte om det är ett underskott “på riktigt”. Underskottet beror på att rektorerna måste följa Skollagen. Underskottet, och det är enbart grundskolan som står för det, orsakas av att rektorerna är skyldiga att sätta in åtgärder för de elever som riskerar att inte få godkända betyg. Det är också fler elever som är i behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp. (Ibland måste också andra, och dyra, lokaler anskaffas för denna undervisning.) Dessutom placerar andra kommuner barn och ungdomar i t ex familjehem i Vänersborg, och då skrivs barnen i vår kommun. Det innebär att det blir Vänersborg som måste betala för att dessa elevers behov tillgodoses. Det medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation. Det har även visat sig att behoven i årets åk 7:or är större än vanligt.

Det är med andra ord lite som i socialtjänsten. Lagarna kräver att åtgärder vidtas oavsett budgettilldelning…

Ledamöterna fick också reda på att elevantalet har sjunkit, i alla verksamheter. Det är 27 färre barn i “Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år”, 34 färre på “Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” och 11 färre elever i “Grundskola F-9 och Grundsärskola” än för ett år sedan.

Det har lett till en “delikat” situation som jag har redogjort för i tidigare bloggar.

I budgetbeslutet för 2019, som fattades av de styrande partierna och den borgerliga oppositionen tillsammans, stod det:

“Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever. För detta avsätts 10 mkr till kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Och av helt naturliga orsaker har då barn och ungdom utgått från den prognos över elevantalet som upprättats av kommunstyrelseförvaltningen. Och den talar om en ökning. Så vad har BUN då gjort?

BUN begärde i augusti ett tilläggsanslag – utifrån kommunstyrelseförvaltningens elevprognos… Förvaltningen måste ju organisera för det antal elever som prognoserna visade. Man måste ju vara förberedd på att ta emot fler elever, och det kräver planering och organisation. Det är inget som görs i en handvändning och därför har förvaltningen organiserat detta i ett tidigt skede.

Kommunstyrelsen anser uppenbarligen inte att en förväntad elevökning måste planeras och organiseras, och sa nej till BUN:s begäran. Frågan avgörs på onsdag nästa vecka av kommunfullmäktige. Naturligtvis blir det ett nej… De flesta partier kommer att följa den strikta och formella ordalydelsen i budgetbeslutet…

Men tänk om elevantalet har ökat sedan den 1 januari i år…?

Detta ärende var ett informationsärende och som ett sådant beslutar nämnden endast att notera informationen. På ordförande Mats Andersson (C) förslag gjorde dock nämnden ett tillägg:

“Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen och uppmanar samtidigt förvaltning och skolenheter till fortsatt stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under år 2019.”

Eftersom lydelsen innebär en uppmaning och inte ett förbud, så kunde samtliga partier ställa sig bakom.

BUN beslutade också att förlänga rätten till skolkort till och med läsåret 2020/2021. Ingen var däremot.

Månadens verksamhetsuppföljning handlade om pågående uppdrag i den centrala förvaltningen. Det hann vi med innan lunchrasten. I stort sett hela eftermiddagen avsattes sedan till en fortsättning av ärendet.

Representanter från Elevhälsan och det mobila skolteamet berättade om verksamheterna. Det var informativt och jag tror att samtliga i nämnden var imponerade av arbetet. En av slutsatserna i nämnden var nog att det borde satsas (ännu) mer pengar på det mobila skolteamet och socialpedagogerna ute på skolorna. De gör bland annat en stor insats med att få eleverna till skolan, och till undervisningen. Och vikten av detta kan inte underskattas. Om inte annat “betalar verksamheten sig själv”, åtminstone på sikt. Kommunen får mindre kostnader bland annat hos socialtjänsten. För att inte tala om de personliga vinsterna för de enskilda individerna. Det här vore helt klart en “social investering” för framtiden.

Det är bara att hoppas att kommunledningen lyfter blicken något och inte bara ser nästa års budget framför sig. 

Enhetschefen för förskolan och sex rektorer redogjorde för vad som var på gång i förskolan. Även här måste jag säga, och jag tror att jag talar för hela nämnden, att det var imponerande föredragningar. De pedagogiska diskussionerna, tankarna, idéerna och projekten är många och genomtänkta. Det verkar som om rektorerna verkligen är de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen står i centrum.

Det finns egentligen mycket att skriva om förskolan, men tiden medger inte det för en bloggande pensionär – i varje fall inte idag. Jag kan däremot inte låta bli att nämna en sak.

Kommunen erhåller statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. Det visade sig att statsbidraget inte går till alla förskolor. Varje enhet ansöker och vissa erhåller bidrag, och andra inte.

Det är bara att gratulera de förskolor som får statsbidrag i Vänersborg. Men det är klart att det ger upphov till funderingar kring rättvisa och likvärdighet…

Dagens BUN-sammanträde var på på många sätt både upplyftande och upplysande. Inom en snar framtid hoppas jag att även kommunens gator ska vara det…

Kategorier:BUN 2019

I väntan på BUN

15 november, 2019 Lämna en kommentar

I väntan på barn- och utbildningsnämnden (BUN). Eller snarare i väntan på fotbollsmatchen… Det är ju EM-kval mot Rumänien ikväll (kl 20.45).

…så sitter jag här och bläddrar och läser i kallelsen till BUN:s sammanträde på måndag. Förvaltningen har återigen hunnit med att sammanställa och skicka ut handlingar trots att jag förmodar att en stor del av arbetstiden har gått åt till att flytta från de provisoriska lokalerna på Residensgatan tillbaka till kommunhuset.

Det ser ut att kunna bli ett osedvanligt lugnt, stilla och kanske snabbt möte. Ärendelistan är ganska kort och de “stora” ärendena, mätt i antal sidor i kallelsen, lär väl mötas av en tämligen kompakt tystnad. De “stora” ärenden jag tänker på är “Redovisning av utförd internkontroll 2019” och “Svar på remiss om Ny renhållningsordning”. De tillhör väl inte direkt de utbildningsintresserade nämndspolitikernas bord…

Jag har nu på eftermiddagen studerat revisorernas rapport och även PWC:s särskilda rapport “Granskning av inköp och upphandling”. Och jag kan konstatera att en del saker fungerar bra i nämnden/förvaltningen och andra mindre bra. Och jag noterar vissa saker som:

“Upplevelsen är att klagomålshantering tar mycket av verksamhetschefernas tid.”

Det är klart att elever och föräldrar ska ha möjlighet att klaga på missförhållanden, men det har enligt min mening gått alldeles för långt. Det är t ex inte alltid skolans fel att eleven inte lär sig världens huvudstäder eller den korrekta grammatiken…

Jag noterade också följande formulering:

“Vidare finns det ett glapp mellan befolkningsprognos och faktiskt antal elever vilket skapar ett behov av flexibilitet i lokalplaneringen utan att det långsiktiga fokuset tappas.”

Det får jag be att förvaltningen utvecklar. Det har bäring på ett ärende i kommande kommunfullmäktige.

När man läser revisorsrapporterna slås man av alla rutiner som finns och som ska följas. Och när revisorerna ser några brister, ja då rekommenderar de ytterligare nya rutiner. Vilken rektor eller annan anställd (eller politiker) ska kunna hålla reda på alla dessa rutiner…? Tänker jag.

Barn- och utbildningsnämnden förväntas godkänna de upprättade rapporterna samt förslagen till åtgärder. Jag tror att vänsterpartiet kommer att gå på den linjen…

Det andra “stora” ärendet är att nämnden ska ge ett svar på en remiss om “Ny renhållningsordning”. Det tror jag inte heller är någon stor fråga för utbildningsintresserade ledamöter. Däremot är frågan stor för kommunen. Om jag har gott om tid någon gång skulle jag kunna tänka mig att skriva en blogg om rehållningsordningen…

Förslaget är att BUN ska instämma:

“i den beskrivning av skolan och förskolans viktiga roll som ges i förslaget till ny renhållningsordning och har inget ytterligare att tillägga.”

Förvaltningen skriver att det ingår i förskolans och skolans uppdrag, i läroplanerna, att barnen och eleverna ska få möjlighet att:

“ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor”

Och där ingår till exempel hur renhållning påverkar samhället i stort. Sedan får ju självklart utbildning mer eller mindre stor genomslagskraft i attityd- och beteendefrågor.

Vänsterpartiet har nog inget att tillägga i detta ärende heller.

Det blir naturligtvis också en budgetuppföljning på sammanträdet.

Budgetuppföljningen visar ett underskott i oktober på 11,864 milj kr. Och prognosen för 2019 visar ett underskott på 11,3 milj. BUN begärde i september ett tilläggsanslag för elevökning på 8,4 milj kr för 2019 av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen sa i onsdags nej till denna begäran. Ärendet avgörs av fullmäktige om två veckor. Ledamöterna i nämnden hoppas nog på att BUN får dessa pengar… Det skulle göra ”gott”. Fast de nämndsledamöter som sitter i fullmäktige röstar säkert nej…

Däremot beslutade kommunstyrelsen faktiskt att BUN ska få 15 extra miljoner för att säkra statsbidrag. Men det gäller år 2020.

Det är också tänkt att nämnden ska besluta om att förlänga rätten till skolkort till och med läsåret 2020/2021. Det är för att ge barn och elever möjlighet att i större utsträckning kunna göra ett aktivt skolval.

Formuleringen, som föreslås gälla nästa läsår också, lyder:

”Elever inom F-9 som uppfyller de beslutade avståndsgränserna för skolskjuts blir berättigade till skolkort i linjetrafik … oavsett val av skola inom Vänersborgs kommun.”

Kostnaderna för skolkorten beräknas uppgå till drygt en halv miljon kronor.

Det blir också utbildning och information på sammanträdet, bland annat ska nämnden få besök av elevhälsan och barnomsorgen. Självklart ska även förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) informera om vad de har gjort sedan det förra sammanträdet.

Det blir mycket skola nästa vecka. På tisdag är det sedan sammanträde med direktionen i Kunskapsförbundet Väst.

Kategorier:BUN 2019

BUN:s ordf svarar på fråga om skolan 

30 oktober, 2019 1 kommentar

Inför onsdagens kommunfullmäktige hade Anders Strand (SD) tittat på Lärarförbundets skolrankning. Det föranledde Strand att ställa en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C).

Anders Strand skrev:

“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”

Och sedan kom frågan till Mats Andersson:

“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”

Och det tyckte jag nog var både en intressant och berättigad fråga.

Både Lärarförbundets senaste skolrankning (se “Lärarförbundets Skolranking 2019”), trots att statistiken är från läsåret 2017-2018, och inte minst de officiella siffrorna från Skolverket (se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”), vars statistik kommer från vårterminen 2019, har visat att Vänersborgs skolor ligger på efterkälken när det gäller kunskapsresultaten.

Det borde ha varit ett bra läge för Mats Andersson (C). Nu fick han chansen att berätta för Anders Strand (SD) och resten av kommunfullmäktige samt Vänersborgs invånare hur de styrande tänker och hur de vill tackla situationen på grundskolområdet samt vilka åtgärder som ska sättas in för att förbättra skolresultaten i Vänersborg. Andersson skulle kunna redovisa de förutsättningar som de styrande vill ge rektorer och pedagoger i grundskolan för att kunna arbeta med uppdraget från staten som det är beskrivet i Skollagen och Läroplanen.

Ordförande Mats Andersson tog inte chansen.

Andersson erkände lite så där i förbigående och tämligen motvilligt att resultaten i Vänersborg kunde ha varit bättre. Men det var mest historia menade Andersson. Lärarförbundets skolrankning grundade sig ju på statistik från läsåret 2017-2018 och var därför inte särskilt aktuell. Det hade hänt mycket sedan dess och det senaste läsåret visade ju bättre resultat.

Andersson hänvisade också Strand till att läsa delårsrapporten. Allt stod där. Det kändes som ett sätt att undvika frågan och diskussionen. Delårsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är väl mestadels ett dokument som egentligen bara de mest insatta är intresserade av.

Och jag vet inte heller vad ordförande Andersson hänvisade till mer specifikt i delårsrapporten. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Därför beskriver förvaltningen i delårsrapporten mestadels vilket arbete som pågår. Det handlar t ex om trygghet, studiero, kränkningar och frånvaro. Och hur rektorer, lärare och övrig skolpersonal ska göra, för det är de som ska göra arbetet – genom att samarbeta, arbeta annorlunda (ofta enligt någon ny modell), dokumentera etc. Och visst är det väsentliga områden, men får lärarna och skolpersonalen några ytterligare redskap och förutsättningar i detta arbete? Har de styrande politikerna satt in några kraftfulla åtgärder för att förbättra resultatet? Det gav inte delårsrapporten några svar eller upplysningar om. (Vi vet ju inte ens om arbetet som beskrivs i rapporten ger några resultat…)

Sedan är ju faktiskt delårsrapporten egentligen bara förvaltningens och tjänstemännens dokument. Och åtgärderna i rapporten bestäms och begränsas av de ekonomiska ramar som politikerna har ställt upp.

Anders Strand upprepade sin fråga och då tog Mats Andersson tillfället att utveckla sin syn.

Mats Andersson fokuserade, förutom att återigen hänvisa till delårsrapporten, på det positiva i skolrankningen. Och det var egentligen bara två saker som var positiva:

“Jag ser ändå två ljuspunkter i undersökningen. Andelen utbildade lärare… och … fullföljd gymnasieutbildning…”

Andersson utvecklade märkligt nog “fullföljd gymnasieutbildning” ganska utförligt. Jag skriver ”märkligt” eftersom det gick utanför ämnet. Strand frågade om grundskolan och det var ju de resultaten som skolrankningen framför allt visade. Och även delårsrapporten…

Ordförande Andersson betonade fullmäktiges kloka beslut om att fullföljd gymnasieutbildning var den enskilt viktigaste faktorn för eleverna att få ett bra liv. Men Andersson var lite fel ute där, fullmäktiges beslut handlade om grundskolan och inte gymnasieskolan. Nä, ska någon få “cred” för vänersborgsungdomarnas framgångsrika gymnasietid (om den nu är det) så är det Kunskapsförbundet. Vänersborg barn- och utbildningsnämnd kan inte ta åt sig äran. 25% av eleverna som gick ur 9:an i våras var inte ens behöriga till gymnasiet.

Medelmeritvärdena i Vänersborg har ökat två år i rad. Det fick Andersson till att säga:

“Vi är definitivt på rätt väg.”

Och på sätt och vis är ju påståendet inte helt fel, men alldeles för förenklat. Medelmeritvärdet har ökat från ett extremt lågt värde och är fortfarande långt efter det svenska genomsnittet. Men Mats Andersson vill gärna se verkligheten som bättre än den är, så ordförande Andersson målade upp en annan och bättre “värld”…

Och det här förhållningssättet hade Andersson också på lärartätheten.

Mats Andersson var inte nöjd med lärartätheten. Men istället för att diskutera hur den skulle bli bättre, eller ens om Andersson hade som målsättning att den skulle bli det, så undvek han problemet genom att återigen skapa en egen verklighet.

Lärarförbundet, menade Andersson, har bara tittat på antalet lärare – och inte antalet lärarassistenter, resurspedagoger och övrig elevhälsopersonal. Det är ingen personaltäthet som visas i undersökningen. Sa Mats Andersson, och blandade “bort korten”. Och kunde därmed lämna frågan.

Mats Andersson uppehöll sig också en del kring sjukskrivningstalen. De hade gått ner i förskolan jämfört med förra året. Och det stämmer, även om det är svårt att se hur mycket från de underlag barn- och utbildningsnämnden har fått. Sjukskrivningstalen fluktuerar nämligen en del mellan månaderna. Däremot har sjukfrånvaron inte minskat bland personalen på fritidshemmen och i grundskolan (även om det fluktuerar även här mellan månaderna). Och det var fortfarande grundskolan det handlade om.

Om det nu är så att sjukskrivningstalen fortsätter att minska i förskolan så kan man undra om det beror på något som politikerna eller de styrande partierna har gjort. Jag ser emellertid inga sådana politiska åtgärder…

Mats Andersson avslutade sitt svar, som tog bra mycket längre än de två minuter han hade till sitt förfogande, med att kommentera närvaroarbetet bland eleverna.

“Alla elever ska bli sedda och bekräftade och saknade om de uteblir från skolans undervisning.”

Sa Andersson. Och jag skulle nog vilja påstå att så har det alltid varit i skolans värld. Men det sker ett bra arbete med de så kallade hemmasittarna i kommunen – det gör det. Tyvärr tror jag dock, och de slutsatserna drar jag utifrån erfarenheter i arbetet med hemmasittare från hela regionen, att problemet oftast är att skolorna inte har resurser att anpassa undervisningen i tillräcklig omfattning om/när hemmasittarna återvänder till skolan.

Anders Strand (SD) var nöjd:

“Svaret var riktigt uttömmande och positivt.”

Jag var inte riktigt lika nöjd. Vänersborg har stora problem, eller utmaningar som många säger nu för tiden. Det visar både Lärarförbundets skolrankning och Skolverkets statistik. Då gäller det att se verkligheten som den är. Det är bara då som man kan ändra på den.

Och här var Mats Andersson svaret skyldigt. Vilket kanske berodde på att de styrande partierna egentligen inte har några åtgärder som ska få skolresultaten att förbättras.

Så faktiskt skulle ordförande i barn- och utbildningsnämnden Mats Andersson (C) kunnat gå upp till talarstolen och helt enkelt svarat Anders Strand (SD):

“Nej, något riktig kraftsatsning är inte på gång.”

Det var för övrigt synd att Anders Strand inte hade ställt sin fråga som en interpellation istället. Då hade fler kunnat delta i debatten.

Orsaken till de sämre kunskapsresultaten ligger naturligtvis i bristande resurser till undervisningen, låg lärartäthet (antal lärare per elev), andelen behöriga lärare och sjukskrivningarna. Om dessa variabler förbättras/ökar så är förutsättningarna för ökade kunskapsresultat goda. För det är definitivt så som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev:

“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”

Rapport från dagens BUN (14/10)

14 oktober, 2019 4 kommentarer

Politiska sammanträden kan vara ömsom vin och ömsom vatten. Dagens möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var mer vatten än vin… Noa som enligt Bibeln var den förste som anlade en vingård (1 Mos 9:20) hade inte varit glad. 

Jag redogjorde relativt utförligt för nämndens ärenden i min blogg inför sammanträdet (se “Så var det alltså BUN på måndag”), jag ska inte upprepa samma sak här.

Den första besvikelsen, det första vattnet, var att det inte kom några medborgare för att försvara och argumentera för förslaget om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se “Skolskog på Mariedal Östra?”) Enligt kommunens paragrafer har nämligen de som har lämnat in ett medborgarförslag denna rättighet. Nu blev det lite avslaget och det verkade som om flera av ledamöterna var lite besvikna. Nämnden hade nog sett fram emot besöket och en livlig diskussion. Nämnden har aldrig behandlat medborgarförslag på detta sätt tidigare. Vilket vi alltså inte fick göra nu heller…

Det blev knappt någon diskussion om skolskogen. Det var bara jag som yrkade bifall till medborgarförslaget. Men det var egentligen bara för att jag ville vara konsekvent och visa att jag är emot skövlingen av Mariedalskogen. Som kommunfullmäktige redan har fattat beslut om…

Det blev däremot en ganska livlig debatt om kristdemokraternas motion om att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Ordförande Mats Andersson (C) visade snabbt att han var mot motionen, även om han tyckte att motionen tog upp ett viktigt ämne. Därför ville han också att motionen skulle anses besvarad istället för att bli avslagen. I praktiken spelade det ingen roll, motionen skulle ändå komma att sättas in i någon pärm och bli bortglömd.

De argument som jag anförde i min förra blogg upprepade jag på sammanträdet och båda kristdemokraterna i nämnden, Magnus Ekström och Gunnar Bäckman, hade egna argument. Det var flera i den borgerliga gruppen, som Henrik Josten (M) och Gunnar Henriksson (L), som också argumenterade för motionen. Efter ajourneringen lade Bäckman och Ekström fram ett yrkande om återremiss. De ville att frågan skulle utredas ytterligare och återkomma till nämnden senare. De menade att en ytterligare utredning skulle ge frågan en mer “allsidig belysning om för- och nackdelar” och att motionen dessutom borde titta djupare på vaktmästarnas framtida “organisatoriska hemvist”. (Jag har inte motiveringen ordagrant.)

Vi som argumenterade för motionen biföll yrkandet på återremiss. Men det blev återigen vatten… De två sverigedemokraterna, som hade suttit helt och totalt tysta under hela ärendet, röstade för ordförande Anderssons förslag… Så utan att med ett ord motivera sitt ställningstagande placerade de motionen i en pärm… Annat var det på Ola Wesleys (SD) tid i nämnden. Han uttryckte alltid sin ståndpunkt. Återremissyrkandet avvisades alltså av nämnden med röstsiffrorna 6-5.

Det blev inga fler diskussioner i nämnden. I de andra ärenden var alla överens. Och beslutade enligt de förslag som förvaltningen hade föreslagit. Men därmed inte sagt att det inte ställdes intressanta frågor eller gavs viktig information under resten av mötet.

Nämnden fick sin traditionella lokalinformation. En ny skola på Holmängen ska börja projekteras nästa år. Den ska stå klar, om allt går enligt planerna, år 2022. Då ska det också finnas plats för en förskola.

Holmängen innebär konsekvenser för Norra skolan… Det blir den närmaste tiden punktinsatser på Norra så att undervisning kan bedrivas där under tiden som Holmängen byggs. Men… Vad händer med Norra skolan sedan? Jag ställde frågan och fick svaret att den med all säkerhet läggs ned – om det inte finns behov av den. Och enligt prognoserna kommer det inte att finnas behov…

Det är viktigt att notera att det inte har fattats något beslut om att lägga ner skolan, en diskussion om nedläggning har inte ens varit politiskt aktuell. Men visst, det har inte undgått någon att en fortsatt verksamhet på Norra skolan skulle kräva åtskilliga tiotals miljoner kronor i renovering och ombyggnad… Men nu befarar jag att nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet.

För övrigt kan jag inte låta bli att fundera om “förfallet” av Norra skolan hade fått fortgå opåtalat och kanske oupptäckt om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan…

 Ombyggnaden på Mariedalskolan är försenad med nästan en månad. Däremot ser det ut som om 40×20-hallen, dvs en ny idrottshall, på Sportcentrum kommer att stå klar någon gång nästa år. Några droppar vin i allt vattenflöde alltså…

Nämnden diskuterade också uppföljningarna av privata utförare. Det mesta fungerar bra, dock var det problem med städföretaget Clean Quality. Jag ställde också en fråga om busstransporter. Det finns ju andra företag än Västtrafik som är inblandade i skoltransporter, t ex till simskolor, Innovatum och Hunneberg. Det handlade om så kallad verksamhetstrafik, dvs beställningskörningar, informerades jag och nämnden om. Detta avtal är tydligen inte slutet av barn och utbildning. Det gäller till sommaren 2021, då ska det ses över… 

Det var också en del prat om budget och ekonomi. Enheterna har uppdraget att ligga i balans, utgifterna ska matcha ”intäkterna”. Förvaltningen ska försöka hämta hem 5,4 milj kr den tid som är kvar på året. Vi får se hur det går. Det finns stora behov på enheterna och det finns många elever i behov av särskilt stöd. Om enheterna lyckas kommer nämnden bara att gå 8 milj kr i underskott…

BUN enades sedan om att:

“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden”

Nämnden behöver alltså ett stort ekonomiskt tillskott för att upprätthålla personaltätheten, annars riskerar nämnden att bli av med statsbidrag på uppemot 60 milj kr. Och vad som skulle hända i ett sådant fall vågar jag inte tänka på…

Både ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerade i vanlig ordning nämnden om vad de hade gjort sedan det förra nämndsmötet. Nämnden vaknade nog till när Mats Andersson berättade att han hade fått ta del av en undersökning där 50% av eleverna (9:or?) hade svarat att de ansåg att droger inte var farligt! Det kanske inte är helt fel med enbart vatten ibland…

För övrigt utgick politikerutbildningen på grund av tidsbrist. Det var nämligen så att några av tjänstemännen liksom nämndens presidium hade bråttom. De skulle bli “gruppintervjuade” av konsultföretaget Public Partner efter sammanträdet. Public Partner håller på att “genomlysa” kommunen – i jakt på effektivitet och besparingar. Vad jag vet kommer ingen vänsterpartist att få uttala sig i arbetet med genomlysningen. Inte jag heller. Det kanske inte är någon idé att intervjua personer som kan ha kritiska synpunkter på den nuvarande organisationen. Men jag är inte förvånad. Det var ingen som ville höra mina synpunkter som anställd heller – efter bortåt 40 år i kommunens tjänst…

Ordförande gav ledamöterna i läxa att till nästa gång göra den webbaserade utbildningen. Kanske ett pedagogiskt grepp som ordförande vill överföra till skolorna…?

Kategorier:BUN 2019, Skola

Så var det alltså BUN på måndag

12 oktober, 2019 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden har en del andra ärenden på måndag än att diskutera och fatta beslut om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se min förra blogg “BUN: Skolskog på Mariedal Östra?”.)

Sammanträdet börjar med att ledamöterna ska fortsätta sin “politikerutbildning”, en webbaserad utbildning under namnet “Att vara förtroendevald”. Den handlar typ om att vara förtroendevald… Ämnen som tas upp är t ex kommunallagen och kommunens organisation.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska sedan godkänna dokumentet “Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan” för barn- och utbildningsförvaltningen. Och så blir det med all sannolikhet, det ser ut som ett fullödigt och väl genomarbetat dokument.

Nämnden får även information om lokalsituationen. Lokalärenden upptar en stor del av förvaltningens kraft, tid och arbete och har gjort så under en ganska lång tid. Därför har det blivit en stående punkt på nämndens dagordning att politikerna får ta del av det aktuella läget. Tyvärr skulle man kunna säga. Egentligen borde lokalfrågorna vara lösta, ordnade och skollokalerna ändamålsenliga och väl anpassade för den pedagogiska förskole- och skolverksamheten. Både förvaltningen och nämnden har egentligen annat att syssla med…

Förutom medborgarförslaget om Mariedal Östra ska BUN behandla en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Det är nästan så att jag skulle kunna ha skrivit den själv, så bra är den, men nu är det Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson som har gjort det. Motionärerna yrkar att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Som argument för sitt yrkande anför de tre kristdemokraterna att det är svårt för eleverna att få en relation till vaktmästarna eftersom vaktmästarna alternerar mellan skolorna. Därigenom går de miste om:

“de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”

Motionärerna menar också att dagens organisation gör det svårt att involvera vaktmästarna i aktiviteter utanför skolan som t ex utflykter. Sedan nämner motionärerna också miljöaspekterna av att vaktmästarna tillbringar tid i bilarna mellan skolorna.

Beslutsförslaget som ligger framför nämndsledamöterna är att motionen ska avslås.

Det är enligt min mening ganska tunna argument som framförs. Förvaltningen skriver:

“ingen skola har idag arbetsuppgifter för en fulltidstjänst så vaktmästarna behöver vara på mer än ett ställe för att fylla sin arbetsdag”

Och? Det är ju väldigt vanligt att andra inom skolan, och jag tänker t ex på slöjdlärare, inte heller har en fulltidstjänst på en skola utan tvingas åka runt mellan flera skolor. Det är rutin nu för tiden och har varit så i många år. Så vad är problemet om två eller tre skolor delar på en vaktmästartjänst? (Att varje skola ska ha en helt egen vaktmästare på 100% är naturligtvis inte möjligt, i varje fall inte i dagens läge.)

Förvaltningen menar vidare att tack vare att samhällsbyggnadsförvaltningen organiserar vaktmästarna i fyra arbetslag så minimerar det behoven av transport och tid. Vaktmästarna hoppar tack vare denna organisation inte runt på alla skolor i kommunen. Och förvaltningen verkar också mena att det finns andra personer på skolorna som skapar, och kan skapa, trygghet än vaktmästarna.

En fördel med arbetslagen, det är fortfarande BU-förvaltningens åsikt, är att vaktmästarna kan täcka upp för varandra vid sjukdom och ledigheter. Och det är ju riktigt. Det kan också vara svårt för en vaktmästare att vikariera på en annan skola eftersom hen inte känner till denna, varken elever eller lokaler. Vaktmästarna får självklart också mer kontakt med varandra med den nuvarande organisationen. De två sista argumenten mot motionen är mina…

Det finns dock fler argument för att skolorna, och BUN, ska “ta över” vaktmästarna än de som angetts i motionen.

Vaktmästarna kommer att känna väl till lokaler och utrustning på den skola (skolor) de är på, de får relationer till lärare och övrig personal (förutom till eleverna), de kommer att känna tillhörighet till skolan och känna en stolthet i sitt uppdrag, de blir involverade i den ordinarie verksamheten och vaktmästartjänsterna kan vara flexibla och t ex delas 50/50 med andra uppdrag inom verksamheten.

Ett stort problem med nuvarande organisation är att skolorna inte får vad de betalar för. Rektorerna får t ex inte bestämma vilka arbetsuppgifter de vill ha utförda. Det kan nämligen krocka med vaktmästarnas arbetsbeskrivningar. Vaktmästarna får med nuvarande arbetsbeskrivning t ex inte köra ut mat på utflykter eller skruva ihop möbler.

Och sedan undrar jag, har någon frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.

Kultur- och fritidsnämnden har egna vaktmästare anställda. Jag har för mig att de gjorde förändringen av ekonomiska skäl. Arena-Fritid har 11 vaktmästare. På fritidsgårdarna finns det en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och fritidsledare och på musikskolan finns en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och musiklärare. Kanske borde BUN lära av kultur- och fritid. Om det fungerar bra, och kanske till och med bättre än tidigare, varför skulle det inte fungera på samma sätt inom barn- och utbildningsförvaltningen?

Med andra ord, jag kan inte göra annat än hålla med kristdemokraterna. Vilket i sig kanske är värt ett “kors i taket”, det händer nämligen inte så ofta. Det är en viktig och bra motion.

Och när jag tittar på de två kommande ärendena, planer kring och uppföljning av privata utförare, så tänker jag på att BUN också skulle ta hand om städningen. Tänk vilken tid sådant här tar för våra rektorer och tjänstemän. Det är upphandling, kontroller, påpekanden, dokumentation, rättelser, nya kontroller, dokumentation, nya påpekanden, åtgärder, dokumentation… Och städningen är fortfarande undermålig… På vissa ställen är det riktigt illa.

Förvaltningen skriver i uppföljningen av privata utförare:

“Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet.”

Förvaltningen konstaterar att det dels är brister i det inskickade materialet från företaget och dels att Clean Qualitys städ inte fungerar avtalsenligt i utförandet.

Det finns emellertid områden där det fungerar bra med de privata utförarna:

“Det som framkommit i uppföljningen är att rektorerna generellt är nöjda med simundervisningen och speciellt med simlärarna. Rektorerna är också generellt nöjda med skolskjutsen men att förarna i vissa fall har sämre kunskap om bemötande mot eleverna med särskilda behov.”

Sammanträdet avslutas med tre budgetärenden.

Det börjar med en månadsuppföljning av budgeten. Prognosen är att nämnden gör ett underskott i år på 13,8 milj kr.

Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år utvecklas tydligen enligt prognoserna och därmed enligt budget. Däremot verkar det som om det blir färre barn än beräknat på fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år. Budgeten är tänkt för 2.005 barn, men prognosen visar på 1.890. När det gäller elevantalet på grundskolan och grundsärskolan verkar siffrorna gå åt andra hållet. Budgeten är på 4.939 elever, men prognosen är att det blir 4.993 elever, dvs 54 fler elever än prognostiserat.

Ärendet därefter handlar faktiskt om budgeten för nästa år (2020) – “Avrop 2020 gällande budgettillskott för att säkra statsbidrag”.

Strax efter semestrarna beskrev jag tämligen noggrant de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. (Se “Förskolans och skolans framtid (1/2)”.)

BUN och dess förvaltning tvingas spara i år och kommer att tvingas spara ännu mer 2020. Nästa år ska nämnden spara 40 milj kr. Det finns emellertid två passusar i betongpartiernas budgetbeslut från i juni som kan ändra förutsättningarna en del. Den ena passusen handlade om eventuell elevökning och den andra om osäkra statsbidrag.

Skrivningen om elevökning sa att BUN skulle få extra pengar om ökningen av elever blev fler än 10 över prognos. Förra sammanträdet, i september, begärde nämnden ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. (Se “Dags för höstens första BUN”.)

På måndag handlar det om osäkra statsbidrag. Det finns nämligen statsbidrag som bara betalas ut om inte kommunen själv skär ner på kostnaderna genom att sänka personaltätheten. Och det är ju liksom det som Vänersborg gör, sparar på förskola och skola. Och därmed riskerar att förlora statsbidrag…

Förvaltningen räknar upp de olika statsbidragen som kommunen kan gå miste om på grund av att nämnden inte får de nödvändiga ekonomiska resurserna. Det kan handla om sammanlagt 60 milj kr i indragna statsbidrag.

Bland annat följande statsbidrag riskerar BUN att gå miste om, om personaltätheten sänks: 

* Lågstadiesatsningen 3,8 milj kr
* Mindre barngrupper i förskolan 12,0 milj kr
* Personalförstärkning elevhälsa 2,2 milj kr
* Likvärdig skola 24,3 milj kr

I juni månads budgetbeslut för år 2020 löd formuleringen:

“Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”

Det är dessa pengar som nämnden tycker att kommunstyrelse borde betala ut. Beslutsförslaget lyder:

“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden.“

Nämnden vill alltså ha mer pengar, 15 milj för osäkra statsbidrag och 5 milj för ökat antal elever (tror jag att “+5” betyder). (OBS! Se fotnot nedan för mer info! 13/10)  Tvingas nämnden spara, genom att sänka personaltätheten, för att följa “kommunens budget” så riskerar nämnden alltså att gå miste om ytterligare 60 milj kr. Kommunstyrelsen måste därför tilldela BUN mer pengar. Tycker BUN.

Förvaltningen beskriver också några av nämndens ökade kostnader 2020, som kan vara bra att ha i minnet i framtida diskussioner…

“1. Inför budgetåret 2020 har barn- och utbildningsnämnden ökade lokalkostnader med ca 13,5 mkr och detta innebär att det blir mindre medel kvar till barn och elever.”

“2. Löneökningar, s.k. löneglidning, utöver löneavtalskompensationen påverkar vår personalbemanning d.v.s. att löner inom vissa kategorier av personal har ökat i högre takt t.ex. vid nyrekryteringar för att Vänersborgs kommun ska få legitimerade lärare. En beräkning visar att dessa ökade kostnader uppgår till ca 7 mkr och detta innebär att personalkostnaderna ökar och personaltätheten minskar.”

Det ska också bli en dialog om detaljbudgeten för 2020, men här fattas inget beslut förrän i november.

Det var de ärenden som ska behandlas på måndagens sammanträde. Jag tror faktiskt att det kan bli en del politiska diskussioner denna gång. Och det ska bli intressant att se var de politiska skiljelinjerna kommer att gå.

Fotnot 13/10. Fullmäktige avsatte 15 milj kr för att ”säkra statsbidragen”. Förvaltningen anser att 15 milj inte räcker. Det krävs ytterligare 5 milj kr för att inte sänka personaltätheten eller minska undervisningskostnaderna. BUN behöver alltså 20 milj kr (15+5). Annars finns alltså risken att Vänersborg blir återbetalningsskyldigt till staten, dvs inte får några statsbidrag.

Kategorier:BUN 2019, vaktmästare Etiketter:

BUN: Skolskog på Mariedal Östra?

11 oktober, 2019 2 kommentarer

Det går i ett. Nu på måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) till sammanträde. Så det är bara att läsa de utskickade handlingarna på 96 sidor.

Sammanträdet blir lite annorlunda denna gång. På en av punkterna får nämnden antagligen besök av en del “vanligt folk”. Så brukar det inte vara eftersom ordförande Mats Andersson (C) under den förra mandatperioden med ett helt eget delegeringsbeslut avgjorde att nämndens möten inte skulle vara öppna för vänersborgarna. Men nu ska BUN behandla ett medborgarförslag och då gäller en annan paragraf:

”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”

Hur det nu ska gå till… Det är ett 20-tal personer som har undertecknat medborgarförslaget och jag vet inte ens om det går att få in så många i sammanträdesrummet. Och om alla ska yttra sig…

Det kommer onekligen att bli en ny och intressant erfarenhet. (Jag hoppas förresten att de eventuella undertecknarna som tänker komma har fått en tid för när ärendet ska behandlas, och att den hålls, så de inte behöver vänta i korridorerna alltför länge…) När nämnden sedan ska fatta beslut så får inte förslagsställarna vara med, de får inte ens närvara. Så är reglerna.

Ärendet som det handlar om är medborgarförslaget om att göra:

“större delen av av skogen som ingår i detaljplanen för Mariedal Östra blir en så kallad skolskog i samarbete med Mariedalskolan.”

Förslagsställarna vill således behålla Mariedal Östra genom att få den förklarad som skolskog. En skolskog är (se “Det här är en skolskog”): 

“ett avgränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken.”

I skolskogen är det tänkt att skolan ska få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, till exempel bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd.

TTELA hade en artikel om skolskogen i dagens TTELA (se TTELA “Nu faller snart träden i Mariedalskogen”). Den drastiska rubriken hänför sig till att det igår sattes upp skyltar kring skogsområdet om att nu snart ska det huggas och skövlas. På skyltarna stod det:

“Vänersborgs kommun kommer under oktober-november 2019 att avverka skogen för exploateringsområdet Mariedal Östra.”

Först skövlas skogen vid Kindblomsvägen och nu Mariedal Östra… (Och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat…) Säga vad man vill om de styrande partierna i kommunen – de är i varje fall konsekventa. I Vänersborgs “stadsområde” ska det inte finnas några skogar!

Beslutet om att avverka skogen är redan fattat – efter många år och många diskussioner skulle man kunna tillägga. I juni blev de styrande partierna överens med den borgerliga oppositionen om att göra villatomter av skogen. Det var bara miljöpartiet som var mot. Av betongpartierna alltså. Oppositionspartierna vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna var också mot exploateringen av området. Men det stod av någon anledning inte i TTELA.

Jag tror ärligt talat inte att ett beslut i BUN på måndag, om att göra Mariedal Östra till skolskog, betyder något. Jag ser inte att ett ja till skolskog i nämnden kan gå/gälla före det redan fattade beslutet i kommunfullmäktige. (Frågan om skolskog ska också behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, även om de två förvaltningarna har berett frågan i samråd.)

Varför ska då BUN överhuvudtaget behandla frågan? Jag tror att det beror på tidsaspekten. Fullmäktige beslutade den 20 mars 2019 om att barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skulle få besluta i ärendet. (Medborgarförslaget “stämplades” i kommunen den 18 mars.) Då hade ännu inte kommunfullmäktige beslutat om att exploatera Mariedal Östra. Som kommunfullmäktige sedan gjorde den 19 juni. Det torde alltså bero på att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har dragit medborgarförslaget i långbänk som situationen har uppstått, dvs fullmäktiges beslut hann komma emellan och det går inte längre att stoppa exploateringen av Mariedal Östra.

Det betyder med andra ord att jag tror att skogens öde redan är avgjort. Och med det sagt övergår jag till BUN:s sakliga och “opartiska” behandling av frågan.

Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget. 

Det finns egentligen bara en motivering till avslaget och det förklaras på följande sätt i underlaget till nämnden:

“Mariedalsskolan har redan idag ett samarbete med ungdomsorganisationen Skog och Ungdom gällande Lillåsstugan där skolan är flera dagar i veckan. En fritidsavdelning nyttjar Mariedalsskogen Östra för sin verksamhet, men inte under organiserade former. Rektor på Mariedalsskolan uppger att det inte finns ett intresse eller behov av att göra Mariedalsskogen Östra till en skolskog då de redan har ett engagemang i Lillåsstugan och anser att det är tillräckligt för att tillgodose skolans behov för utomhuspedagogik.”

Det är alltså skälet till att det inte finns intresse eller behov på Mariedalskolan för att etablera en skolskog på Mariedal Östra. Det finns en annan skog, vid Lillån, som används både oftare och mer “organiserat”.

Jag respekterar Mariedalskolans argument – och tycker också att det är tungt. Jag anser att skogen på Mariedal Östra (och Kindblomsvägen och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat) ska bevaras, men det egentligen av andra skäl än att skogen ska vara en skolskog. Och det anser säkert de som har skrivit medborgarförslaget också… Så även om det är ett argument så finns det viktigare argument för ett bevarande av Mariedal Östra.

Det är för bedrövligt att betongpartierna ska avverka varenda skog som finns i själva staden Vänersborg. För att återigen göra min och vänsterpartiets åsikt i frågan tydlig så tänker jag rösta ja till förslaget att göra Mariedal Östra till en skolskog.

Kategorier:BUN 2019, Mariedal

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror

3 oktober, 2019 Lämna en kommentar

betyg3.jpgI veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i grundskolan, våren 2019”.)

Det är en intressant och oerhört viktig läsning. Så intressant att TTELA också skrev om betygsstatistiken igår. (Se “Här kommer två av tre inte in på gymnasiet”.) Jag tänkte gräva mig lite djupare ner i statistiken…

vbg_logga.jpgStatistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

framtid.jpgMen betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt för barnen och eleverna? Det tål att tänka på och diskuteras…

Vänersborg har även tagit emot tämligen många barn och elever från andra länder de senaste åren. Hur har det gått för dom och hur har de påverkat skolresultaten? Det är självklart också en viktig fråga. Det tycker även Skolverket som redovisar mycket statistik kring frågan.statistik.jpg

Med denna inledning är det dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare år 2019?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. De 16 bästa betygen i elevens slutbetyg räknas, 17 för elever som läst moderna språk som språkval. Det genomsnittliga meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här såg meritvärdet ut för de 9:or som lämnade grundskolan i Vänersborg i våras:

Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet, 212,1 poäng jämfört med landets 229,8. (Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets.otrolig.jpg

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Silvertärnan, liksom förra året, har bättre meritvärden än flickorna. Kan orsaken vara att det söker sig många pojkar från andra skolor till idrottsprofilen? 

Thinking_Boy.jpgDet är ett stort problem, inte bara i Vänersborg utan i grundskolan i hela landet, att det är sådan stor skillnad i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Jag tror att det, i varje fall till viss del, beror på att grundskolan som den är utformad idag helt enkelt passar flickorna bättre. Kanske är det inte bara på grund av ”pedagogiska trender” utan också av en missriktad  ”jämställdhetsiver”. Jag tänker t ex på en sådan enkel sak som att pojkar, på gruppnivå, är mer tävlingsinriktade. Pojkarna skulle därför antagligen lära sig mer om de fick tävla mot varandra – i alla ämnen, inte bara i idrott. Men det betraktas som “fult” och tävlingsinslag ska följaktligen inte förekomma i skolan… Överlag är det nog så att typiska pojkegenskaper (sett på gruppnivå) ofta ses som något som är sämre och därmed inte önskvärt. 

Ja ja, men det är mina funderingar…. Det ska bli intressant att så småningom, på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden, få andras analys av frågan varför skillnaderna mellan pojkar och flickor fortfarande är så stor.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat ganska mycket i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en tämligen låg nivå. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits, resultaten förbättrades även 2018.

varningVi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena på Torpaskolan har sjunkit en aning sedan förra året, och tydligt på Fridaskolan. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena där? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 8 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

fridaskolan.jpgI Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig, även om meritvärdet sjönk jämfört med året innan. Fridaskolan har mycket höga meritvärden. Man undrar vad förklaringen är – är det föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet, bättre pedagogik eller fler legitimerade lärare? Jag vet inte, men det vore intressant att få ta del av en analys och förklaring.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del ser det ut ungefär som förra året, dvs andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen, som alltså har fått ett F i betyg, är fortfarande alldeles för höga.

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.likvardig.png

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade på både Silvertärnan och Torpaskolan. På Dalboskolan ökade andelen med 8 procentenheter. 22,2% av alla elever som gick ur åk 9 i våras var inte behöriga till att börja på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de kommunala skolorna var siffran drygt 25%. Det är var 4:e elev… Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.nono.jpg

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Vänersborg måste göra allt för att eleverna ska bli behöriga till gymnasiet. Det är viktigt för elevernas fortsatta liv.

flyktingbarn.jpgVänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken (notera dock att den högra kolumnen som jämförelse visar samtliga elever):

Nyinvandrade elever är elever som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De är inte inräknade i tabellen ovan. Det är inte heller elever med okänd bakgrund, dvs elever som saknar uppgift om personnummer (t ex om eleverna ännu inte blivit folkbokförda i Sverige).

speakJämförs siffrorna i de två första kolumnerna med siffrorna i tabellerna ovan – och siffrorna i de två högra kolumnerna, som visar det genomsnittliga meritvärdet – ser vi självklart att resultaten är bättre för eleverna med svensk bakgrund. (På Fridaskolan är dock meritvärdena överraskande nog lika.) Och så måste det naturligtvis vara, eftersom de nyinvandrade eleverna självklart inte behärskar det svenska språket på samma sätt. Det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det som förvånar är väl snarast att skillnaderna inte är ännu större… 

migrant19Det är också värt att notera att det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg är 220 poäng, om de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund räknas bort. Det är fortfarande drygt 9 meritpoäng sämre än riket – när de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund inkluderas…

Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat.

rektorsutbildning.jpgEn viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en stor roll för elevernas skolresultat. Och nivån är mycket olika i de olika skolorna. På Vänerparkens skola hade 69,1% av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning och på Fridaskolan 65,3%. Det kan jämföras med Dalboskolan där motsvarande siffra var 30,6%.

ttela.jpgDet är som TTELA skrev igår:

“Skolverkets statistik visar att såväl elevernas migrationsbakgrund som föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll när det kommer till behörighet till gymnasiet.”

skolverket_logga2.jpgSkillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

vbg_logga.jpgDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre två år i rad. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

%d bloggare gillar detta: