Hem > Allmänt Vänersborg, Public Partner, styrning > Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar

Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar

Public Partners slutrapport av genomlysningen är alltså färdigställd och officiellt inlämnad till uppdragsgivaren Vänersborgs kommun.

I min förra blogg lämnade jag några allmänna synpunkter kring rapporten och dess tillkomst. (Se “Genomlysning av kommunen 1: Allmänt”.) Nu tänkte jag titta noggrannare på innehållet. Jag tänker dock lämna de detaljerade beskrivningarna av de enskilda nämnderna, liksom förändringsförslagen, till (minst) ett senare tillfälle.

Public Partner ägnar ett stort utrymme till att beskriva kommunen utifrån en del officiell statistik och framför allt utifrån intervjuerna med kommunens företrädare i politiken och förvaltningen. Och det har ju sina poänger att se vad som sägs under anonymitetens skydd… Konsulterna har naturligtvis också en hel del egna synpunkter.

Beskrivningarna börjar i ett kapitel som Public Partner har gett rubriken “Läget i kommunen och förmågan att i anpassa sig med hjälp av inriktning, mål och strategier”.

Public Partner menar inledningsvis att:

“De ekonomiska utmaningar som finns i Vänersborg överensstämmer i stort med hur det ser ut i riket. Det finns ett större undantag och det är kostnadsnivån för äldreomsorgen som är mycket högre än det modellberäknade värde som finns att tillgå.”

Det stämmer med äldreomsorgen, det finns det jämförande statistik med andra kommuner på. Och jag tror mig veta att detta också är något som har påtalats av kommunens ekonomiavdelning genom åren. Men det är nog ändå inte så enkelt. Jag tror t ex inte att Public Partner har gått in och studerat verksamheterna, t ex när kommunens personal möter brukarna… Därför tror jag inte heller att Public Partner kan uttala sig om kvaliteten i verksamheterna och brukarnas, och även medarbetarnas, nöjdhet. I Public Partners ögon handlar sådana här jämförelser om “effektivitet” – och pengar. För övrigt har socialförvaltningen gjort nedskärningar på äldreomsorgen.

Det framgår av intervjuerna, står det i rapporten, att flera medarbetare känner sig stolta över att Vänersborg klarade av att hantera flyktingvågen 2015. Men menar konsulterna:

“Det relativt stora flyktingmottagande som kommunen haft att hantera används som förklaring till olika former av resultat- och kostnadsavvikelse i större omfattning än vad som egentligen är riktigt sant.”

Det här vågar jag inte ha någon uppfattning om. Men jag kan inte heller se att Public Partner belägger sitt påstående. Jag vet dock att de statliga bidragen via Migrationsverket, och även reglerna, har varit en “snårskog”, som egentligen inte har varit särskilt realistisk varken mot kommunen eller de ensamkommande.

Däremot håller jag med om följande:

“Flera lyfter låga skolresultat och ett ansträngt läge i skolan som en fråga relaterat till flyktingvågen. Det är en bild som inte är helt sann. Elevresultaten i grundskolan är låga men det var de även innan 2015 och det är inte skolenheter med största mottagandet som presterar kunskapsmässigt sämst utifrån sina egna förutsättningar.”

Så är det. Men jag skulle vilja påstå att barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning är medvetna om detta, även om inte alla ledande kommunpolitiker är det…

Public Partner beskriver några allmänna förutsättningar för Vänersborg. Företaget konstaterar att Vänersborg har ett bra geografiskt – men ett komplicerat parlamentariskt läge. Det sistnämnda syftar på det “eviga” minoritetsstyret i kommunen.

Stundtals “blandas och ges” det i rapporten. Det är ibland lite svårt att se tråden i framställningen. Det står t ex om kommunens budgetarbete på flera ställen, framför allt i slutet när förändringsförslagen presenteras. Men redan i “förutsättningarna” beskriver konsulterna om vilka åtgärder som behöver vidtas. Jag sparar dock åtgärderna till senare och konstaterar att flera av de intervjuade, enligt Public Partner, lyfter fram budgetprocessen:

“som ett problem.”

Public Partner skriver:

“Dagens process upplevs dra isär organisationen och främja ”spel och taktik”. Det kan handla om att processen bjuder in till att fokusera på ekonomiska brister istället för balanserade möjligheter eller att det lönar sig att ropa högt efter ytterligare resurser.”

Det är en allvarlig kritik som har kommit fram i intervjuerna. Rent spontant känns det som om orden kommer från tjänstemännen. Det skulle ju vara lätt för de ledande politikerna att helt enkelt kalla till möten och diskutera en kommande budget. Men visst, det hade varit intressant att få veta vem som har uttryckt detta – och vem som anses “ropa högt” och vem som “spelar och är taktisk”…

Tanken slår mig också att det kan vara själva budgetprocessen som åsyftas.

Budgetprocessen börjar nämligen alltid med att kommunstyrelsen fastställer ramarna för alla nämnder. Då visas en “dövhet” och en tuffhet i överkant. Sedan behandlas ramarna i nämnderna och då betonas “sakligheten” och behov anmäls. Efter det beslutar kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och då betonas helheten, dvs ramarna slås fast, ibland med några “små erkännanden” av nämndernas behov för att visa på “insikt”…

På ett annat ställe i rapporten står det:

“budgetprocessen snarare lett fram till taktiskt beteende än en kultur av att leverera god analys för förändring.”

Kan det vara en iakttagelse (från en tjänsteperson?) av att de få gånger betongpartierna inte är överens om alla detaljer, så spelar de hellre ett spel om vem som ska vinna nästa val än att se till Vänersborgs bästa…?

I kapitlet “Förmåga att organisera arbetet för att på bästa sätt understödja verksamheters syfte och mål” fortsätter Public Partner att beskriva kommunen, denna gång beskrivs själva förvaltningsorganisationen:

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att både politiker och tjänstemän ser dessa stuprör. Och alla är nog övertygade om att åtminstone delar av verksamheterna borde organiseras på andra sätt. Det torde dock vara lättare sagt än gjort… 

Public Partner fortsätter att beskriva förvaltningsorganisationen. Mycket kritik riktas mot kommunstyrelseförvaltningens roll. Och redan här kommer förslag till lösningar och åtgärder. Fast de borde sparas till slutkapitlet…

Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad för att på bästa sätt nå framgång i tvärsektoriella frågor. Dess förvaltning tar idag påfallande lite ägarskap i de processer som man har att hantera för hela kommunen, det gäller såväl ledningsprocesser som stödprocesser. Förvaltningen är inte heller koordinerad internt mellan dess olika funktioner kring hur de ska arbeta med övriga organisationen.”

Det är nog helt riktiga iakttagelser som konsultföretaget gör utifrån intervjuerna. På samma sätt är det med kommunstyrelsen – en i Vänersborg tämligen meningslös och mycket dyrbar politisk institution anser jag. (Alla ledamöter, inklusive ersättarna, har ett sammanträdesarvode för varje timme och halvtimme. Varje ordinarie ledamot i kommunstyrelsen har dessutom ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån) utan krav på motprestation. Detta gäller inte våra tre heltidsavlönade kommunalråd.)

Konsultföretaget skriver också:

“Vi ser att det finns en utbredd vilja att kommunstyrelsen ska ta en tydligare ledarroll.”

Det var intressant. Jag har faktiskt bara hört vänsterpartister uttala detta tidigare….

Det finns dock hopp skriver Public Partner:

“Under den mängd möten och intervjuer som vi har hållit under 4 månader så uppfattar vi en samsyn i form av att det ”nu är ett bra läge”. Det gäller möjligheten att komma fram kring viktiga övergripande politiska frågor och att bli framgångsrik med att jobba i tvärsektoriella frågor.”

Se där. Och anledningen till det är att många lyfter fram att:

“det idag finns en ledning för kommunstyrelsen som är för samarbete och som söker nya former för att leda det politiska systemet.”

Om det är någon som “söker nya former” i kommunstyrelsen låter jag vara osagt, det har jag inte sett (inte ännu kanske ska tilläggas), men visst är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en betydligt öppnare och mer lyssnande samtalspartner än sin föregångare… Men det är inte bara ord och samtal som gäller, utan till syvende og sidst handling…

Slutrapporten fortsätter sedan med en detaljerad beskrivning av de enskilda nämnderna – för att sedan avslutas med förändringsförslagen. Men det får jag jobba vidare med och redovisa senare.

Till sist rekommenderar jag en läsning av “Runes” kommentar på min förra blogg. Den är läsvärd, vilket inte betyder att jag håller med om allt hen skriver. Du kan läsa kommentaren här.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: