Arkiv
Genmäle från Dan Nyberg (S)
Gårdagens blogg handlade om ärendet “Försäljning av huvudkontor Holmen” som avhandlades i kommunstyrelsen i onsdags. (Se “Resumé KS (26/2) (1/2)”.)
Dan Nyberg (S) menade på Facebook att min beskrivning av hans inlägg i debatten inte var korrekt återgivna. Han uttryckte sig så här:
”Ett helt otroligt förvanskat vinklat sätt av mina inlägg på Ks. Förmodligen en politiskt inlaga mer än ett intresse av att spegla saklighet. Sorgligt men inte ovanligt…”
Jag skrev i bloggen:
“Dan Nyberg var mer rakt på sak, och vände sig närmast till James Bucci:
“Använd det goda omdömet i stället för regler.”
Tja, det vet vi ju vad Lars-Göran Ljunggrens (S) och Bo Carlssons (C) “goda omdöme” ledde till i Topp-affären… För övrigt ansåg Nyberg att kommunen liksom skulle “ta chansen” att EU inte skulle säga något…Det kändes som om Nybergs uppfattning var att det var helt i sin ordning att begå brott – om bara ingen ser det… På tal om “goda omdömen”…”
Min strävan är att ge mina läsare en så korrekt och saklig bild som möjligt av vad som händer i det politiska livet i Vänersborg. Att jag sedan också uttrycker mina egna tolkningar och åsikter är en annan sak. Men jag valde i detta läge att ge Dan Nyberg möjligheten att här på min blogg ge sin syn på och sin beskrivning av vad han sa. Det ville Nyberg.
Så här följer Dan Nybergs (S) genmäle i oavkortad form. Jag har valt att inte kommentera på något sätt. Det enda jag har gjort är att i fetstil markera det i Nybergs text som har direkt koppling till det som jag skrev i min blogg. Det är för att mina läsare ska få lättare att själva dra sina slutsatser.
===
Hej Stefan
Här kommer min version av vad jag sa på ks i fastighetsaffären på gamla Holmen området. I mitt första inlägg hade jag en fråga till föredragande tjänsteman. Jag återkommer till frågan. Först berättade jag att man måste inse att detta är en mycket ovanlig affär jämfört med en vanlig fastighetsförsäljning. Bl a beroende på följande kommunala krav för affären:
1. Byggnaden på fastigheten är k och q märkt vilket innebär kraftiga inskränkningar i användandet. Byggnaden får t ex inte rivas eller förvanskas. Sådan förvaltning är ofta väldigt mycket dyrare.
2. Köparen måste uppvisa och ha en finansiell kapacitet för att rusta upp fastigheten och återställa byggnaden. Det uppskattades till ca 20 – 30 miljoner kronor. Byggnaden är i ett mycket dåligt och dessutom skadat skick.
3. Köparen ska presentera en affärsidé som motsvarar kommunens inriktning på Holmen området med hållbarhet och återvinning av material-konceptet. Köparen ska därtill ha kompetens för detta och ekonomisk förmåga att finansiera en sådan inriktning.
Jag sa till James Bucci att jag respekterade hans invändningar av formell karaktär men att man i sådana här affärer också måste ha ett gott omdöme för att bedöma affären.
Den fråga jag ställde till tjänstemannen var om det fanns fler anbudsgivare som uppfyllde eller var i närheten av kommunens krav? Svaret jag fick var att det fanns ingen annan än aktuell köpare.
Mitt andra inlägg var inför beslutet och då angav jag tre skäl till att jag tyckte vi skulle fullfölja affären.
1. Fastigheten har hittills kostat kommunen stora pengar i att skydda den och jag var orolig för ännu mer kostnader om affären skjuts upp eller kanske rent av inte blir av.
2. Jag ansåg som kommunens utvärdering visat att köparna är seriösa och var de enda som uppfyllde kommunens krav och att jag var orolig att dessa kanske skulle mistas om affären skjuts upp.
3. Det tredje är nästintill ett ordagrant citat vad jag slutligen sa. ”För att visa att jag för egen del inte är orolig för en granskning från EU så får det gärna stå i ks protokoll att jag yrkar bifall till försäljningen”.
Jag tycke det hedrar dig att du lovat publicera min reaktion på ditt inlägg över min insats i ks. Då får bloggläsarna läsa två personers beskrivning av samma händelse. Vidare så få läsarna bättre möjligheter att värdera i framtiden när du nedvärderar och hånar andra politikers insatser.
Mvh Dan Nyberg
Resumé KS (26/2) (1/2)
Det blev ingen blogg igår. Varken om direktionens sammanträde i Kunskapsförbundet på tisdag eller om kommunstyrelsens igår onsdag. Hjärnan kändes alltför mör och dessutom spelade Vänersborg HC kvalmatch på kvällen
mot HA74 Sävsjö. Den fick man inte missa. Så det blev ett besök i mitt “gamla hem” i hockeyhallen. Mycket tid har nämligen tillbringats där under åren…
VHC gjorde en strong insats och vann matchen med 8-4. Det var efter en grym urladdning i den 2:a perioden. Nu väntar returmatch borta på lördag och vinner de svartgula lejonen även denna match, så väntar ytterligare kvalspel till division 1.
Kommunstyrelsen var som vanligt en informationsrik historia. Dessutom med en kommunikationsutbildning på eftermiddagen. Den hölls av de kunniga och entusiastiska kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén. Det var mycket givande och som bloggare fick jag dessutom några tips. Så i fortsättningen ska jag använda bra rubriker, ta det viktigaste först, vara tydlig och enkel, använda korta meningar och försöka undvika att bli fackidiot…
Kanske lättare sagt än gjort.
Det “hetaste” och mest diskuterade ärendet igår var “Försäljning av huvudkontor Holmen”.
TTELA har beskrivit vad ärendet handlar om. (Se TTELA “Politisk strid om Holmen-affär”.) Här kommer min sammanfattning.
Den 22 maj 2019 beslutade kommunfullmäktige enhälligt:
“att Holmens Bruk AB:s gamla huvudkontor, inom fastigheten Rånnum 6:38 i Vargön, tillsammans med ett markområde runt byggnaden ska säljas via mäklare”
Uppdraget att genomföra försäljningen gick till samhällsbyggnadsnämnden. Som agerade. Budgivningen stängde den 12 november kl 12.00. Då fanns det 10 intressenter. Alla hade dock inte lämnat anbud eller lämnat in verksamhetsbeskrivningar.
Och det hade bjudits på lite olika… En intressent hade t ex bjudit 650.000 kr på precis det som kommunfullmäktige hade bestämt skulle säljas, dvs kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”. Markområdet runt byggnaden hade i mäklarens underlag till försäljning fastställts till 3.500 kvm.
Hillforth Development AB och Pro Tune AB vann budgivningen. De bjöd 800.000 kr. Det var emellertid inte det högsta budet som ansågs vara det viktigaste, det var verksamheten som var avgörande! De här företagens idéer och planer ansåg samhällsbyggnads stå mest i samklang med kommunens avsiktsförklaring för området – energi, miljö och innovation. (Se “Wargöns hamnområde och företag”.)
Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet den 12 december 2019. Då beslöts att Hillforth Development AB och Pro Tune AB skulle få köpa fastigheten till ett pris av 800.000 kr och att ärendet skulle hänskjutas till kommunstyrelsen, då:
“markförsäljningen kring byggnaden ansågs utgöra en strategisk fråga.
Och det var ju ok, men förutsättningarna hade ändrats… Markområdet runt byggnaden hade ökat från 3.500 kvm till 35.000 kvm… Till samma pris… Och dessutom skulle köparna få ett nyttjanderättsavtal för ett markområde om ytterligare ca 6.100 kvm…
James Bucci (V) reserverade sig i samhällsbyggnadsnämnden. Han ansåg att uppgörelsen med de båda företagen, när det gällde fastighetens storlek och nyttjanderättsavtalet mm, inte följde det uppdrag som fullmäktige definierat. (Det går att läsa Buccis argumentation och reservationen på hans blogg – “En vanlig fastighetsaffär”.) Också sverigedemokraterna reserverade sig. Men först i kommunstyrelsens arbetsutskott vaknade moderaterna, och sa nej. Efter några turer som jag inte riktigt känner till hade förslaget innan det kom till kommunstyrelsen igår ändrats något. Markområdet hade blivit 20.000 kvm.
I kommunstyrelsen upprepade James Bucci sin argumentation från samhällsbyggnadsnämnden. Dessutom redogjorde han för sina lärdomar kring den beryktade Topp-affären. EU-kommissionen konstaterade ju då att Vänersborgs kommun hade fattat ett olaglig beslut angående Topp. Beslutet, som innebar att Vänersborgs kommun köpte Topps fastigheter dyrt och sålde billigt till Hammar Nordic Plugg, var ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. (Läs gärna mer på “JULKLAPP från Vänsterpartiet!”.)
Bucci menade att försäljning ska ske till marknadsvärden. Och det som har tillkommit utöver kontorsbyggnaden och ett område runt denna har också ett marknadsvärde. Det är alltså stor risk att även detta beslut strider mot EU:s regler.
Henrik Harlitz (M) hakade på Bucci och menade att de av kommunen anlitade värderarna gjorde en annorlunda värdering än mäklaren. Kommunen säljer med en markant skillnad på marknadsvärdet:
“En granskare skulle titta på detta.”
Harlitz och Bucci var ganska ense om att EU-kommissionen inte skulle godkänna en sådan här affär. Harlitz ansåg också att avsiktsförklaringen styrde för mycket…
Gunnar Lidells (M) åsikt framgår bäst av intervjun i TTELA:
“Det borde ha varit samma villkor för övriga budgivare. Och jag tror inte att någon i fullmäktige trodde att de sagt ja till något annat än att sälja byggnaden och lite mark runt om.”
Lidell utvecklar också argumentationen i TTELA med konkreta sifferuppgifter:
“Den extra mark det handlar om är där ruinerna efter själva bruket finns i dag. Enligt Gunnar Lidell har den värderats till 150 kronor kvadratmetern om området varit helt iordninggjort för att bygga på och runt 75 kronor per kvadrat i befintlig skick. Om affären går igenom som den är utformad nu handlar det om cirka 40 kronor per kvadrat, inklusive kontorsbyggnaden.”
Och det mynnar ut i uppfattningen:
“Om de vill köpa mer mark borde det göras i en ny affär.”
Vilket stämmer överens med Buccis uppfattning:
“Bryt ut huset som en affär och resten av marken som en egen affär.”
Det visade sig att representanter från M, L, SD, MBP och V yrkade avslag till affären i nuvarande form.
Benny Augustsson (S) ansåg att affären skulle gå igenom. Det var bra köpare och deras idéer var mycket positiva för området, Wargön och kommunen. Det var ingen som sa emot det, det var inte det som oppositionen reagerade mot…
Augustssons avgörande argument var, som jag uppfattade det, att ett avslag nu, eller återremiss, skulle ta tid och försena hela affären och projektet. Hans partikollega Dan Nyberg var mer rakt på sak, och vände sig närmast till James Bucci:
“Använd det goda omdömet i stället för regler.”
Tja, det vet vi ju vad Lars-Göran Ljunggrens (S) och Bo Carlssons (C) “goda omdöme” ledde till i Topp-affären… För övrigt ansåg Nyberg att kommunen liksom skulle “ta chansen” att EU inte skulle säga något… 
Det kändes som om Nybergs uppfattning var att det var helt i sin ordning att begå brott – om bara ingen ser det… På tal om “goda omdömen”…
Gunnar Lidell och Henrik Harlitz lyckades inte övertala sin allianskollega Marie-Louise Bäckman (KD) att rösta med den övriga oppositionen. Vad som var mer uppseendeväckande var dock att vänsterpartiets andre representant i kommunstyrelsen, Marianne Ramm, avgjorde hela omröstningen genom att rösta mot Bucci. Och det gjorde Ramm utan att motivera sitt ställningstagande. Det gjorde inte heller Bäckman.
Nu går ärendet till kommunfullmäktige för det slutliga avgörandet. I kommunstyrelsen “vann” Benny Augustssons förslag med 8-7. Det återstår att se på vilken sida 51 ledamöter i fullmäktige grupperar sig.
PS. Dan Nyberg (S) menade på Facebook att min beskrivning av hans inlägg i debatten inte var korrekt återgivna. Därför publicerade jag Nybergs genmäle i en ny blogg, dagen efter – se ”Genmäle från Dan Nyberg (S)”. (28/2)
Anm. Del 2 av denna kommunstyrelseblogg hittar du här: ”Resumé KS (26/2) (2/2)”.
KS (3): Budgetramar 2021
I de två föregående bloggarna har jag beskrivit de ärenden som ska avhandlas och avgöras på kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)” och “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)”.)
Nu har jag läst igenom handlingarna för ärende 4, “Anvisningar budget 2021, ekonomisk plan 2022-2023”. Det handlar om de budgetramar som ska gälla för år 2021. Förslaget som ligger är formellt sett kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag. Men det ska förstås som det förslag som de styrande partierna S+C+MP står bakom. (Alla KS-handlingar kan hämtas genom att klicka här.)
När kommunstyrelsen imorgon har beslutat om budgetramarna ska sedan kommunens nämnder och styrelser utifrån dessa ramar arbeta fram sina budgetar för 2021. Ramarna är ”tajta”, som vanligt, knappt några nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Notera dock att det inte är den slutliga budgeten för 2021 som ska fastställas imorgon. Den beslutas av kommunfullmäktige den 17 juni.
Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom de anvisade ramarna. Det spelar ingen roll om, för att ta ett exempel, socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, så finns det inte. Socialnämnden får då lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna), genom besparingar, men också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen kan redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga resurserna.
Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och långtgående för verksamheten. I ett sådant läge kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.
Det här brukar dock ske i mycket liten omfattning. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige de senaste åren. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller budgetarna för de två senaste åren är de ett resultat av överenskommelser mellan de styrande, S+C+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L+KD. Det var i stort sett de borgerliga partiernas förslag som antogs av fullmäktige 2018 och 2019.
Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som för övrigt har titeln ”Anvisningar för budget 2021. Ekonomisk plan 2022-2023”:
”Kommunerna går nu in i ett allt svårare ekonomiskt läge”
Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:
“Kommunerna … arbetar med effektiviseringar och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2021-2023. Skälet är att det demografiska trycket nu är högt. Barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen som är i arbetsför ålder, samtidigt som Sverige under 2020 går in i en lågkonjunktur. Sammantaget ökar behovet av de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå snabbare än skatteintäkterna.”
Det betonas särskilt i underlaget att den svenska konjunkturen har gått in i en tydlig avmattningsfas. BNP kommer att öka svagare, bostadsbyggandet fortsätter att minska, arbetslösheten kommer att stiga och den kommunala skattetillväxten kommer att minska. Det låter inget vidare, framtiden ter sig dyster… Men det kan ändå noteras att BNP och skattetillväxten trots allt kommer att öka, dock inte så mycket som tidigare.
I förslaget till budgetramar för 2021 avsätts inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna. (Med några undantag som jag återkommer till.) Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Det avsätts också 44 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i alla kommuner.) Inflationskompensationen är 1,9%, vilket motsvarar inflationsprognosen. Samtliga nämnder har kompenserats för inflationen. (Vilket inte heller alla kommuner gör.)
Så här ser de föreslagna budgetramarna ut för de olika nämnderna och styrelserna:
I förslaget är det tänkt att Barn- och utbildningsnämndens budgetram ska hamna på lite drygt 819 milj kr. Det betyder att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj, vilket alltså alla nämnder får (+1,9% alltså). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). Det kan jag säga direkt att det motsvarar inte de höjda hyreskostnaderna på något sätt. Hyreskostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer 2021-2023 att uppgå till sammanlagt 38,3 milj kr (netto)….
BUN fick 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020. De här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas dessa pengar. Men de räcker inte på långa vägar. Nyligen skrev BU-förvaltningen:
”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”
Barn- och elevantalet kommer inte att sjunka under 2021…
Socialnämnden är kommunens största nämnd. Den får enligt förslaget inga mer pengar jämfört med 2020 (förutom inflationskompensationen). Med andra ord, målsättningen från de styrande partierna är att det ska skäras ner drastiskt på socialnämndens kostnader. Verksamheter ska läggas ner, servicen ska minska och personal ska avskedas osv…
Som jag ser det så är budgetramen för socialnämnden totalt orealistisk, ännu mer orealistisk än för BUN. Det går inte att skära ner verksamheterna på det här sättet. Och det vet de styrande. De underbalanserar budgeten helt medvetet. Och så får det inte gå till. En budget är inget önsketänkande. En budget ska styra kommunen, den ska vara verktyget att få igenom en politiska vilja. Därför måste den vara realistisk. Det är också revisorernas syn… Det ska bli intressant att så småningom få läsa socialnämndens konsekvensbeskrivning.
Det kan väl nämnas att socialnämnden har underbudgeterats under en följd av år. 2018 fick nämnden ett tilläggsanslag under året om 27 milj kr, men gjorde ändå ett underskott på 25 milj. År 2019 uppgick underskottet till 30 milj, trots ett tilläggsanslag under året på 20 milj. Det lär bli ett stort underskott även 2020…
Inga andra nämnder får några tillskott. De får samma budgetram nästa år (2021) som i år (2020). Som var samma budget som året innan (2019)… Och året innan (2018)… Det görs sällan några politiska överväganden eller prioriteringar i Vänersborg…
Det kan nämnas att nämndernas resultat förra året var sammanlagt 22 milj kr sämre än budgeterat. Socialnämndens underskott uppgick som nämnts till 30 milj , barn- och utbildningsnämndens till 15,5 milj, samhällsbyggnadsnämndens till 8,4 milj och kultur- och fritidsnämndens underskott till 5,2 milj. Underskotten lär väl inte bli mindre i år, såvida det inte sker drastiska nedskärningar. Och lyckas inte nämnderna skära ner verksamheterna ordentligt, vilket knappast är möjligt, så kommer inte heller budgetramarna för 2021 att hålla…
Det är med andra ord en nedskärningsbudget som läggs fram för 2021. Det är bara att konstatera att välfärden (vård, skola och omsorg) får stryka på foten som vanligt. Vi får se om budgetramarna kommer att “hålla” ända fram till fullmäktiges beslut i juni.
Gymnasie- och vuxenutbildningen, som bedrivs av Kunskapsförbundet Väst, tycks ibland ligga lite utanför alla budgetdiskussioner. I förslaget till budgetramar ska emellertid gymnasie/vuxverksamheten förstärkas med 8 milj kr år 2021. Det förutsätter att Trollhättan betalar sin andel, som är större än Vänersborgs, vilket Trollhättan säkert kommer att göra. Pengarna ska bland annat användas för att undvika en nedläggning av vissa mycket dyra program, som t ex det estetiska programmet och orkesterutbildningen på Birger Sjöberg.
Komvuxverksamhetens ettårsanslag på 4,5 milj kr, som finns med i årets budget, föreslås bli ramhöjande från budget 2021. Det betyder att Kunskapsförbundet tilldelas sammanlagt 12,5 milj kr (från Vänersborg) i förslaget till budgetramar. Det är vad jag förstår tämligen positiva nyheter för alla studerande och anställda i Kunskapsförbundet. Nu fattas det bara att ägarkommunerna skjuter till pengar så att förbundet kan klara innevarande år. Prognosen är ett underskott på 7,5 milj kr – om inget görs.
Hur mycket pengar finns det i Vänersborg och vart går pengarna?
Det kan väl konstateras att en hel del pengar ”försvinner” direkt från budgeten. Det är pengar för att täcka kostnaderna för arenan (ca 20 milj kr per år), Vattenpalatset (ca 8 milj), ett antal miljoner till Visit Trollhättan-Vänersborg, den nya kretsloppsparken på Torpa, Aqua Blå, rondeller, GC-vägar, Wargön Innovation, Stiftelsen Bergagården, flygplatsbolaget osv. Tillsammans ganska många miljoner… Notera, jag säger inte att jag anser att dessa miljoner ska dras in. Men kostnaderna är inte lagstadgade och måste ställas mot de lagstadgade inom vård, skola och omsorg. Kommunens kostnader måste upp på bordet och bli föremål för en politisk prioritering.
Naturligtvis undrar vän av ordning hur det ser ut på intäktssidan. Hittills har jag bara tagit upp kostnaderna.
Enligt tabellen “Resultaträkningsplan 2019-2023” (se ovan ”Resultatbudget”; tabellen finns med i underlaget) ökar statsbidragen 2021 med 42 milj kr jämfört med 2020. Och då tror jag inte att de extra välfärdsmiljarderna, som riksdagen ska besluta om under våren, är inräknade. Vänersborgs andel av dessa statliga bidrag beräknas uppgå till ca 20 milj kr. (Enligt SKR-ekonomen Annika Wallenskog råder det dock en viss osäkerhet om det statliga tillskottet för 2020 utfaller på samma nivå även 2021.)
Enligt samma tabell beräknas också skatteintäkterna öka med 37 milj kr nästa år. Det är positivt. Sammanlagt upp emot 100 miljoner kr mer i intäkter alltså… Och jag kan i nu-läget inte riktigt se varför inte mer pengar kan läggas ut till nämndernas verksamhet. För det är min bestämda åsikt – välfärden ska upprätthållas till varje pris!
År 2021 är kommunens resultat budgeterat till +29 milj kr. Det kan väl konstateras att resultatet i Vänersborg varje år blir betydligt större än prognoserna. Det är väl inget som talar mot att det inte ska bli så även 2021…
Kommunen resultat beräknas också stiga kommande år – år 2022 till 32 milj och år 2023 till 40 milj. Orsaken är att:
“inga nya pengar fördelas till nämnderna i de kommande årens budgetar och skatteintäkterna prognostiseras överstiga löne- och prisutveckling enligt Sveriges kommuner och regioner.”
Jag tror att vänsterpartiet kommer att ha en annan syn av pengafördelningen till nämnderna…
Det måste också påpekas att Vänersborg, precis som andra kommuner, kan förstärka inkomstsidan genom att höja skatten. Som vår grannkommun Trollhättan faktiskt har gjort i år.
I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…
Ikväll, dagen före ks-sammanträdet, ska vänsterpartiet samlas och diskutera bland annat Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för år 2021. Vänsterpartiet brukar alltid prioritera verksamheterna, välfärden, före t ex kommunens resultat. Jag förväntar mig att medlemmarna fortfarande håller fast vid denna åsikt…
PS. I Facebookgruppen ”Vänersborgare” diskuteras det ofta livligt och engagerat kring politiken i Vänersborg.
Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)
På onsdag, i övermorgon, har alltså kommunstyrelsen sammanträde. Jag beskrev ett av ärendena i gårdagens blogg – se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.
Ärende 10 handlar om en granskningsrapport “avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess” som utförts av PWC. Det riktas en del kritik mot kommunen. (Lutz Rininsland, V, bloggade igår om detta ärende – se “Många ord – lite handling”.)
Föreningsarkivet Vänersborg ansöker om ett bidrag på 125.000 kronor. Kommunstyrelsen föreslås avslå ansökan. Motiveringen är att Föreningsarkivet redan får 78.000 kronor från kultur- och fritidsnämnden och ytterligare ca 230.000 kronor per år (exklusive moms) genom att kommunstyrelsen upplåter arkivutrymmen på Regionarkivet.
Om Föreningsarkivet fick nej så får Visit Trollhättan Vänersborg AB ja. Kommunstyrelsen föreslås:
“bevilja 125.000 kronor i ökad uppdragsersättning till Visit Trollhättan Vänersborg AB inför 2020.”
Man hade från kommunens sida tydligen missat att justera, dvs höja, uppdragsersättningen så att Visit fick kompensation för uppräkning av personal- och hyreskostnader för år 2020. Det kanske kan vara bra att veta att den beräknade ersättningen från Vänersborgs kommun varje år uppgår till ca 2,242 milj kr – fast ersättning om 1,032 milj, biljetthantering 278.000 kr samt 23,50 kr per invånare (931.681 kr).
Planerna för utbyggnad av Sanden går vidare. På onsdag ska kommunstyrelsen säga ja till att det arbetas fram ett förslag till detaljplan för Jullen 4, 5 och 7.
Det är ICA Fastigheter AB som genom byggrätter för bostäder och handel vill göra Sanden till en “mer attraktiv och tillgänglig plats”. Det föreslås också att planområdet ska innefatta en bro över Gamla Hamnkanalen.
Kommunfullmäktige har ju redan sagt ja till en mindre detaljplan för Galeasen 1 (se “På lösan Sanden”). Så det är väl bara att fortsätta att skjuta alla problem med en exploatering av Sanden framför sig…
Vad problemen med en stadsdel på Sanden består i framgår av följande text i underlaget (samma problem finns alltså i varenda liten del av området):
“Viktiga planeringsförutsättningar i det aktuella området är att utreda översvämningsproblematik, geotekniska förhållanden, föroreningar, buller och dagvattenhantering. Planområdet ligger på mark som består av olika fyllnadsmassor vilket innebär att extra resurser måste läggas på byggnadstekniska lösningar för att klara bärighet och stabilitet. Sanering av marken kan behöva genomföras.”
På Sanden ska en ny detaljplan utarbetas, i kvarteret Penséen har ett förslag till detaljplan redan arbetats fram. Det är tänkt att kommunstyrelsen ska yttra sig över planförslaget. Precis som vänersborgarna kan. (Synpunkter ska vara inlämnade senast den 6 mars 2020 – se Vänersborgs hemsida.)
Kvarteret Penséen ligger i centrala Vänersborg, öster om Edsgatan mellan Kyrkogatan, Gasverksgatan och Södergatan. Det är AB Vänersborgsbostäder som äger samtliga fastigheter inom planområdet.
“Syftet med detaljplanen är att möjliggöra förtätning genom nybyggnation av flerbostadshus inom kvarteret. Syftet är också att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljö…”
Planen föreslår nya bostäder i flerbostadshus i upp till 6 våningar. Om byggrätten utnyttjas maximalt tillskapas ca 40 lägenheter.
Jag tror att en förtätning av centrala Vänersborg i form av nya byggnader och påbyggnader är helt rätt väg att gå.
Kommunstyrelsen ska slutligen också “notera” en årsrapport där insatser inom det drogförebyggande arbetet redovisas.
Nu för tiden går “drogerna” under förkortningen “ANDTS”. Det står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
“Målgruppen för arbetet är barn och ungdomar upp till 25 år. Andra viktiga målgrupper är föräldrar och alla som arbetar med barn och ungdomar i kommunen.”
Det är ett oerhört viktigt arbete som på ett föredömligt sätt leds av Sara Gunnarsson Forsberg, drogförebyggande samordnare. Jag anser att kommunen gör helt rätt i att satsa på denna viktiga verksamhet. Frågan är om det inte borde satsas ännu mer, kanske med ytterligare personal.
Det var de flesta av de ärenden som kommunstyrelsen själv ska fatta beslut om på onsdag. Sedan är det också, som sagt, en massa viktiga ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det finns anledning att återkomma till flera av dessa ärenden.
PS. Tidigare idag bloggade återigen Lutz Rininsland (V). Denna gång om KS-ärendet ”Förslag till samverkansavtal för stadstrafik i Trollhättan och Vänersborg” – se ”Vad behövs för ett genombrott?”.
Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)
Sammanträdena duggar tätt. Det är tur att man är pensionär. Jag vet inte var jag annars skulle ha hittat tiden för att ta mig igenom alla underlag.
Jag undrar hur de som inte är pensionärer gör… De kanske inte läser alltihop? De kanske istället litar på att deras partivänner gör det, typ de som är kommunalråd eller sitter i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Eller också får de som är ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen extra energi av den ytterst generösa ersättning de får. De ordinarie ledamöterna får utöver det sedvanliga sammanträdesarvodet, och naturligtvis ersättning för förlorad arbetsförtjänst, också ett så kallat årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Vad dessa årsarvoden är kompensation för vet 
jag inte, men ersättarna får i varje fall inte denna ersättning. Trots att de förväntas sätta sig in i alla handlingar på precis samma sätt som de ordinarie… Den dag jag blir utsedd av mitt parti till att vara ordinarie ledamot, om det någonsin händer, kanske jag förstår bättre…
Underlagen för kommunstyrelsens sammanträde på onsdag kom sent i torsdags eftermiddag… De är på sammanlagt 476 sidor… Det har tagit en stor del av fredagen och lördagen att plöja igenom dessa. Och då har jag ändå sparat det kanske tyngsta ärendet till senare idag, ärendet om budgeten för år 2021.
Så här ser dagordningen ut:
Ärende 2, “Information”, innehåller i regel stora och tunga presentationer. Och så också på onsdag. Då ska kommunstyrelsen få information om miljöaktivitetsplan 2020, försäljning av Holmens huvudkontor i Vargön, program för bevarande av Vänersborgs innerstad och budgetramarna inför 2021.
Det man kan fråga sig är varför informationerna ges så sent. Kommunstyrelsen ska ju redan lite senare på eftermiddagen ta ställning till alla dessa ärenden. Borde inte informationen ges vid ett tidigare tillfälle så att ledamöterna hade fått tillfälle att “smälta intrycken” från informationen? Och kanske diskuterat med sina partikamrater. Eller, hädiska tanke – med kommuninvånarna…
Kommunstyrelsen ska också hinna med del 2 av en kommunikationsutbildning. Den beräknas ta ca 2,5 timmar i anspråk…
Det är många ärenden som kommer att gå vidare till kommunfullmäktige den 18 mars. Därför är just dessa ärenden egentligen inte särskilt mycket att orda om just nu. Det blir liksom skarpt läge för dessa ärenden senare, oavsett vad som sägs, eller inte sägs, i kommunstyrelsen.
Fast å andra sidan… Om kommunstyrelsen hade fungerat som den politiska ledning av kommunen som det är tänkt, så borde ärendena diskuteras igenom ordentligt så att de för kommunen bästa lösningarna hade kunnat hittats. Med så stor enighet som möjligt.
De ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen är ärende 4, “Anvisningar budget 2021”, “7 Svar på ansökan om bidrag för 2020 från Föreningsarkivet Vänersborg”, “9 Fastställande av miljöaktivitetsplan 2020”, “10 Svar på granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess”, “11 Ökad uppdragsersättning till VISIT Trollhättan Vänersborg för 2020”, “13 Detaljplan för Jullen 4, 5 och 7 i Vänersborgs kommun”, “14 Antagande av yttrande över förslag till detaljplan för del av kvarteret Penséen, Vänersborgs kommun” och “15 Årsrapport Drogförebyggande arbete under 2019”.
I denna och nästa blogg tänkte jag bara ta upp dessa ärenden – med undantag av budgeten 2021, som jag alltså inte har läst in mig på än.
“Miljöaktivitetsplan 2020” är ett intressant ärende. Jag tror att vi i vänsterpartiet kan ha lite åsikter om den, och eftersom V ska ha möte på tisdag, kvällen innan KS, så ska jag inte föregripa V:s ställningstagande. Alltför mycket…
För nästan exakt 4 år sedan antog kommunfullmäktige “Miljöprogram 2030”. I programmet fastställdes att det årligen ska tas fram en miljöhandlingsplan.
“I aktivitetsplanen för 2020 har vi samlat aktiviteter som tagits fram i de olika kommunala verksamheterna, med koppling till miljöprogrammet.”
Det är denna aktivitetsplan som nu ligger på KS bord. Det hör till saken att det också har bildats, i maj 2019, en politisk grupp ”Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö”. (Gruppen har ersatt Agenda 21-gruppen.)
Aktivitetsplanen ger en oerhört positiv, ja till och med glättad, bild av tillståndet och utvecklingen av miljöfrågorna i kommunen. Den flödar av ordkavalkader, layoutade med färgglada bilder. Jag blir faktiskt lite irriterad, adrenalinnivån ökar i kroppen…
Det är så mycket drömmar och förhoppningar, och även skönmåleri, och så lite verklighet i Miljöaktivitetsplanen, liksom i Miljöprogrammet.
Det är nog egentligen läge att skriva en längre blogg om detta ärende, jag nöjer mig med två exempel från Miljöaktivitetsplanen:
“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”
Och det ska bland annat göras genom att
“Ta hänsyn till värdefulla skogsområden i FÖP-arbetet”
och
“Översyn av förvaltning av naturvärden på kommunal mark. Skötsel naturområden ska verka för att upprätthålla och utveckla befintliga naturvärden på kommunal mark genom samverkan.”
Det här skriver man utan att blinka, utan att låtsas om att stora delar av både skogarna vid Kindblomsvägen i Blåsut och Mariedal Östra har avverkats. Och att skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat hotas av samma öde. Det som har hänt den senaste tiden är alltså att kalhyggen har skapats i dessa områden och därmed att stora mängder koldioxid också har frigjorts…
Och dessutom skriver man i planen, under rubriken “Naturen runt knuten”:
“Det är enkelt för alla invånare att ta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik till grönområden och strandmiljöer.”
Det är otroligt med tanke på framför allt Mariedal Östra. Jag kan inte heller låta bli att se det komiska i påståendet – med tanke på att socialdemokraternas ordförande, som också sitter i kommunstyrelsen, för ett tag sedan stod i fullmäktiges talarstol och sa, angående just Mariedal Östra:
”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”
Miljöaktivitetsplanen visar också en i det närmaste naiv godtrogenhet mot det kommunala VA-nätets förträfflighet:
“Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga verksamheter minskar successivt. En naturlig rening i vattendragen har återskapats.”
Under rubriken “Renare och smartare energi” står det, lite förvånande att aktiviteten finns där:
“Utbyggnad av VA utifrån Blåplanen”
Det finns en övertro på det kommunala VA-nätet och reningsverken. Det finns inga antydningar om problemen med t ex all fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken eller utsläppen av mikroplaster, medicinrester, tungmetaller och kemikalier. I planen finns det inte heller några bräddningar från reningsverken…
Självklart nämns inte den person som verkligen arbetar praktiskt med miljöfrågor i kommunen och som har utvecklat “VA-tänket” i boendet kanske mest i hela Sverige – Anders Solvarm… Hur en kommun, som vill vara en miljökommun, kan “missa” Solvarms naturhus är för mig en gåta. Dessutom håller han på att bygga ytterligare ett. (Se “Solvarm och Larsson bygger naturhus”.)
Men…
Jag vet inte, jag kanske missar något. Det kanske ska vara så att det ska finnas en massa visioner om en framtida utveckling, att det i sig är något bra och positivt. Det finns ju också de, det får självklart inte förglömmas, både politiker och tjänstemän, som är mycket ärliga i sitt uppsåt och som önskar en annan utveckling på miljöområdet.
Visste ni förresten att Vänersborgs kommun har skrivit under en budkavle om att bli en fossiloberoende kommun år 2030…?
Imorgon skriver jag om de andra ärendena som ska avgöras i kommunstyrelsen på onsdag.
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade idag om ett av kommunstyrelsens ärenden – se ”Många ord – lite handling”.
Snart KFV igen (25/2)
Ingen rast och ingen ro. Nästa vecka är det sammanträden med både Kunskapsförbundet Väst och kommunstyrelsen. Det är en hel del handlingar att sätta sig in i, så det gäller att planera in både inläsning och bloggande.
Först ut är Kunskapsförbundet (KFV) vars politiker möts på tisdag.
“En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust.”
Det är Kunskapsförbundets vision och den hittar vi i början av “Årsredovisning 2019”. Årsredovisningen är ett av de tyngre ärendena på dagordningen nästa vecka. Och självklart bör därför alla ledamöter och ersättare i direktionen läsa den.
I årsredovisningen får läsaren:
“kunskap om resultaten från det gångna året utifrån de målsättningar som den politiska direktionen beslutat om.”
Direktionen är, som de insatta naturligtvis vet, förbundets högsta beslutande organ. Den är på en och samma gång beslutande, precis som kommunernas fullmäktige, och verkställande, som en kommunstyrelse. Direktionens ansvarar sedan 2013 för:
“den gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux), yrkeshögskola (YH) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg.”
I årsredovisningen för 2019 beskrivs hur förbundets ekonomiska förutsättningar har förändrats, och att det egentligen började redan på hösten 2018. Intäkterna minskade och kostnaderna ökade. Det var framför allt statsbidragen från Migrationsverket som minskade och nya etableringar av friskolor som ökade kostnaderna.
KFV tog under året (2019) bort 75 tjänster och dessutom förlängdes enbart ett fåtal visstidsanställningar. Det innebär att förbundet har minskat sin personal med nästan 11%. Neddragningarna har skett inom alla personalgrupper, men främst på lärarsidan.
Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson skriver i förordet till årsredovisningen:
“De genomförda åtgärderna har, i olika omfattning, inneburit påfrestningar för alla som arbetar i Kunskapsförbundet. … Exakt vilka konsekvenser den minskade personalvolymen kommer att medföra återstår att se, men det är såklart viktigt att noga följa vad som händer med kvalitet och arbetsmiljö efter en så omfattande förändring.”
Trots alla drastiska besparingsåtgärder redovisar förbundet ett underskott för år 2019 på lite drygt 5 milj kr…
KFV klarar med andra ord inte Kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna varje år. Och när det finns ett underskott ska det återställas inom tre år – om det inte finns synnerliga skäl.
Förbundet har ett eget kapital som kan täcka underskottet. KFV har bland annat visat ett överskott de senaste två åren på 6 milj kr.
Årsredovisningen är uppdelad i två ärenden. Direktionen föreslås att först fastställa årsredovisningen och sedan, gällande “Återställande av eget kapital”, att besluta att föreslå kommunfullmäktige i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att besluta att:
“Kunskapsförbundet inte behöver återställa det egna kapitalet på grund av synnerliga skäl eftersom orsaken till årets underskott inte gick att förutse samt att förbundet har ett eget kapital som täcker underskottet.”
De båda ärendena lär ta sin tid, men jag är ganska övertygad om att det inte finns några politiska oenigheter, varken mellan partierna – eller mellan ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.
Två av tisdagens ärenden handlar om “kompensatoriska åtgärder”. I både Skollagen och läroplanen betonas att utbildningen ska vara likvärdig. I Läroplanen för gymnasieskolan står det:
“En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.”
KFV:s mål- och resursplan innehåller följande målformulering:
“Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Utbildningar och grupper av elever med ett kompensatoriskt behov ska löpande identifieras och förbättringsinsatser aktivt styras mot dessa.”
Det har visat sig, sedan våren 2017, att kunskapsresultaten för KFV:s “Barn- och fritidsprogram” och “Vård- och omsorgsprogram” avviker negativt jämfört med riket. Dessa två program har därför fått extra resurser till riktade insatser för att förbättra lärandet och kunskapsresultaten. Det har programmen fått även under innevarande termin.
Direktionen ska på tisdag få information om hur åtgärderna har fallit ut.
Det har också visat sig att det finns en tydlig skillnad mellan Kunskapsförbundets skolor. Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg och Nils Ericsonsgymnasiet (NE) i Trollhättan ligger resultatmässigt nära riksgenomsnittet. Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan ligger däremot lägre och dessutom hade kunskapsresultaten sjunkit nu senast. (Se “Segregerade skolor”.) I underlaget står det:
“En trolig förklaring ligger i skolornas olika elevsammansättningar, där Magnus Åbergsgymnasiets elever har en signifikant lägre andel vårdnadshavare med högre utbildning än de andra två skolornas elever.”
Förslaget till direktionen är att inför hösten 2020 besluta att:
“fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”
Och dels, för att skapa långsiktighet och hållbarhet i de planerade insatserna, att också fatta:
“ett inriktningsbeslut att fördela ytterligare 4 Mkr för 2021 enligt ovanstående modell.”
Det är ett viktigt och nödvändigt beslut, även om jag inte direkt ser varför BSG och NE ska ha extra pengar… Det tycks som om MÅG borde ha haft hela summan.
Det blir också en del informationsärenden på sammanträdet. Ledamöter och ersättare ska få information om Skolinspektionens förestående granskning under våren, nyheter på vuxenutbildningens område, jämförande kunskapsresultat mellan Kunskapsförbundet Väst, riket, Uddevalla och fristående huvudmän i området samt sist men inte minst resultatet av den preliminära antagningen inför höstterminen.
Sedan får vi se om ordförande Maud Bengtsson (S) eller förbundsdirektör Johan Olofson har ytterligare information på lager som de vill meddela politikerna från Vänersborg och Trollhättan. Det var ju t ex ägarsamråd (möte mellan presidiet i KFV och kommunalråden i ägarkommunerna) för två veckor sedan (7 febr). Fast det fortfarande inte finns något 
protokoll tillgängligt…
Vem vet, Bengtsson och Olofson har kanske fått löften av Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) om betydligt större ekonomiska resurser till förbundet de kommande åren…
Kalhygget på Mariedal
Efter det som känns som en evighet av regn och hårda vindar så sprack äntligen himlen upp. Solen tittade fram och strålade över Vänersborgs kommun. Den glänste över sjö och strand, men också över vattendrag, ängar, hus, arenor, gator och träd. Och skogar…
Ja, vad passade bättre än en liten skogspromenad… Tänkte jag. Det var läge för en liten tur på Mariedal Östra.
Men…
Tja…
Det blev ärligt talat inte mycket till skogspromenad längs upptrampade stigar. Det blev mer typ bara en promenad… Över stockar och sten, och vattensjuka marker. Det fanns knappast någon skog kvar. Eller stigar…
Det är inte mycket kvar av det gamla skogsområdet på Mariedal Östra. Det moderna skogsbruket har så att säga gjort sitt. De flesta träden är borta. De över 100 år gamla träden likaså.
Avverkade på order av kommunen…
Civilisationen har typ kommit till Mariedal.
I Vänersborg är det svårt för skog att överleva. I varje fall om den ligger “tätortsnära”, dvs så nära bostäder att människor kan gå dit. Helst ska skogarna ligga mer på bekvämt bilavstånd. Man kan ju inte ha, som en känd socialdemokratisk fullmäktigeledamot uttryckte det:
”rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”
Nä. I det civiliserade Vänersborg ska man helst ta bilen till de mer primitiva och orörda naturområdena.
Det märktes på det som var kvar av träd att det har varit hårda vindar den senaste tiden.
När skogen på Mariedal har avverkats har vindarna fått fäste och flera träd har fallit. Träd som enligt kommunens kartor skulle stå kvar i området. Och kommer det någon ordentlig storm lär väl det som är kvar av skogsdungar på Mariedal bli ännu färre. Och mindre.
Det är inte alltid så lätt att köra skogsmaskiner i ett vattensjukt före detta skogsområde. Ibland får man röja nya “stigar” för att bättre “komma åt” med maskinerna. Och då kan det också hända att civilisationen kräver att några extra träd tas bort…
Det känns som om den världsomspännande diskussion som förs om klimat och skogarnas betydelse fortfarande inte riktigt har nått Vänersborgs kommun…
Och solen fortsatte lysa över sjö och strand. Och kalhyggen…
Kort BUN (17/2)
Mandatperiodens kortaste sammanträde med Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) avslutades kl 11.45.
“Mötesförhandlingarna” gick antagligen som ordförande Mats Andersson (C) hade planerat, dvs några frågor, några svar, inget som var partiskiljande och inga andra yrkanden än de som “låg på bordet”.
Rent faktamässigt har jag beskrivit ärendena i en tidigare blogg, så det är tämligen onödigt att repetera innehållet igen. (Se “Återigen BUN (17/2)”.)
Informationen om lokaler handlade denna gång uteslutande om Norra skolan. Henrik Frifelt från samhällsbyggnadsförvaltningen stod för informationen.
Frifelt kom inte med några muntra besked… Norra skolan är i ett undermåligt skick – som ett resultat av år med ett lika undermåligt underhåll. Det är fukt under plastmattor, lukt av stenkolstjära, fuktighet i väggar, förhöjda värden (av något…) vid luftmätningar, mikrobiell påväxt osv. Det måste tas bort mattor, tätas, slipas, ordnas med nya golvsocklar. Och sedan borde dessutom taken och fasaderna åtgärdas…
Beskedet var kort och gott att Norra skolan är “förlorad” som skola. Det underhåll som görs och de åtgärder som sätts in kommer bara att hålla i några år:
“… vi börjar inte i rätt ände … det är en pågående uppfuktning … det finns inga garantier på sikt…”
Det samhällsbyggnads gör nu är med andra ord en nödlösning. Det är “lappa-och-laga” för att eleverna ska kunna gå på Norra tills skolan på Holmängen är klar om några år. En ordentlig renovering för att få Norra till att bli en fungerande skola på sikt beräknas kosta åtminstone 60 miljoner kr.
“En evakuering hade krävt 30 miljoner till…”
Fyllde Mats Andersson i. Och konstaterade att kommunfullmäktige har sagt nej till samhällsbyggnadsnämndens yrkande på 60 miljoner.
Jag vet egentligen inte om kommunfullmäktige har sagt nej. Min uppfattning är att samhällsbyggnads yrkande snarare har “glömts bort”. Ingen har sagt nej, det fanns bara inte någon summa i “kolumnen för Norra skolan” i investeringsbudgeten…
Det enda som stod i budgeten senast, den 19 juni 2019 (för budget 2020), om Norra skolan var:
“1 miljon kronor för utredning Norra skolan 2022”
Mitt minne är att S+C+MP+M+L+KD (dessa partier kom överens om budgeten) avsatte dessa pengar för att helt enkelt utreda om det gick att behålla Norra skolan. (Vilket det tydligen inte gick. Fast det var väl känt redan innan…?)
Det är lite intressant i sammanhanget att fullmäktige för några år sedan, den 22 juni 2016 närmare bestämt, bestämde att Norra skolan skulle få 18,5 milj kr i investeringspengar år 2017 och ytterligare 9,6 milj år 2018… Men det rann ut i sanden. Beslutet verkställdes inte – en utredning sa att det var omöjligt att göra om Norra till en tvåparallellig F-6-skola. Alternativa “lösningar” utreddes aldrig, t ex om det var möjligt att Norra skolan kunde bli en F-3-skola… Det sägs att pengarna istället gick till Silvertärnan.
För det hade väl ingen betydelse, hoppas jag, att det var M+L+KD+V som stod bakom beslutet 2016? De styrande partierna ville inte investera i Norra skolan…
Samhällsbyggnads har nu, genom sitt bedrövligt dåliga och undermåliga underhåll av Norra skolan, de facto fattat ett beslut åt alla – nedläggning. Det är nämligen inte försvarbart att investera upp mot 100 miljoner på skolan. Det är för mycket i förhållande till det antal elever som kan gå där. Jag tror att de flesta politiker kan konstatera detta, vissa med sorg i hjärtat.
Det känns däremot inte bra att det har gått till så här – att kommunfullmäktige faktiskt inte har fattat ett tydligt och klart beslut om Norra skolans öde. Det borde egentligen inte få vara så att skolverksamheten på Norra försvinner genom “icke-beslut”.
Norra skolan borde egentligen ha fått leva vidare som skola…(I morse fick jag för övrigt en kommentar av “Jenny” om Norra skolan – klicka här.)
Under den “långa verksamhetsberättelsen” fokuserade förvaltningen på personal. Nämnden fick även statistik på tillbud och riskobservationer i förskola och grundskola. De har ökat tämligen mycket i antal. Det fick Gunnar Bäckman (KD) att efterlysa ett forum, en workshop, där politiker tillsammans med tjänstemän skulle diskutera fram typ vettiga lösningar.
“Det kokar ju ute idag.”
Sa Bäckman och undrade vad vi politiker egentligen kan göra och hjälpa till med.
När BUN diskuterade fastighetsinvesteringar så var den stora frågan hur nämnden ska klara de ökade kostnaderna efter det att investeringarna var genomförda. Det blir kapitalkostnader, utökad yta ger högre värme- och städkostnader etc. De ökade kostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer att uppgå till netto 38,3 milj kr…
Nämnden godkände det upprättade investeringsförslaget. Det ser ut så här:
Investeringarna är prioriterade från 1 till 11, “x” vid Öxnereds skola betyder att denna investering är pågående. Beloppen är i miljoner kronor.
Barn- och utbildningsnämnden kommer att behöva budgetförstärkning för att klara de ökade hyrorna som investeringarna medför. Det står utom allt tvivel.
Budgetarbetet pågår för fullt i kommunen. Vi får se om de styrande lyssnar till konsultföretaget Public Partners ord om att det är hela kommunens angelägenhet att arbeta för att förbättra skolans resultat… Och det ryktas om att kommunledningen tydligen gör det. Det sägs nämligen att ett nytt inriktningsmål för kommunen ska handla om ökade skolresultat.
Kommunen är emellertid bra på ord, mål, planer och dokument. Det återstår att se om det också blir handling…
Wargöns hamnområde och företag
Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)
Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…
Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:
“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”
Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…
Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:
“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”
Ingen hörde av sig.
När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:
“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19. (Dnr 2011/207)”
Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:
“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”
Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.
Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…
Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):
“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”
Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…
Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…
Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…
Återigen BUN (17/2)
Tiden går fort. På måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen är relativt kort även om det finns en del handlingar att läsa och sätta sig in i. (Nämndens handlingar kan laddas ner här.)
Efter att sverigedemokraternas Göran Nilsson blir vald till justerare så ska nämnden få en sedvanlig lokalinformation. Det är en ren informationspunkt så det finns inga handlingar utskickade om detta.
BUN ska sedan besluta om att översända ordförande Mats Anderssons (C) yttrande “gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP)” till kommunstyrelsen.
Yttrandet understryker vikten av att:
“behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”
Det är också viktigt menar Andersson, och med all sannolikhet också nämnden, att hänsyn tas till avstånden mellan förskola/skola och hemmen för barnen och eleverna. Andersson anser även att det är viktigt att ta med den framtida elevsammansättningen i planeringen av nya förskolor och skolor. Han tänker säkerligen på integreringen, men ordet nämns inte i yttrandet. Jag tycker kanske att nämnden också skulle betona vikten av bra gång- och cykelvägar till förskolorna och skolorna, men det kanske är självklart. Det jag saknar helt är däremot att BUN borde lyfta frågan om ordentliga och ändamålsenliga skolgårdar, med t ex möjlighet till utelektioner i idrott och hälsa, samt att det finns “riktiga” grönområden på gångavstånd till förskolorna och skolorna.
Nämnden ska få information om “Patientsäkerhetsberättelse 2019”.
Patientsäkerhetsberättelsen är utförlig. Den tar upp det mesta som är värt att veta om Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor och skolläkare och till viss del psykologer och logopeder).
Under 2019 har 44 avvikelser registrerats, men inga har lett till vårdskador. Men rutiner och samverkan med andra vårdgivare etc utvecklas ständigt. Det jag överraskades av är att det fortfarande inte finns vatten(!) på skolsköterskemottagningarna på Skerruds och Frändefors skolenheter…
Det har skett en tillsyn av de fristående förskolorna:
“Samtliga tillsynande förskolor har visat att de har ett adekvat underlag kring efterfrågade rutiner och planer, samt beskrivit förskolans pedagogiska arbete med fokusområden och teman.”
Dessutom tycks vårdnadshavarna vara nöjda med verksamheterna. Och det är ju bra att det är en bra kvalitet i de fristående förskolorna.
Sedan ska nämnden som vanligt läsa igenom den långa verksamhetsberättelsen… Och godkänna den, är tänkt.
“Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets verksamhet, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, investeringar samt redovisning av personal.”
Så här beskriver verksamhetsberättelsen förhållandet mellan politikerna och förvaltningen och målen för arbetet:
“Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer barn- och utbildningsnämnden i att leda och samordna nämndens verksamheter. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna arbetar utifrån helhetsidén ”Tillsammans gör vi bra bättre”, för att styra, leda och stödja rektorer i uppdraget att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. Arbetet utgår från nationella mål, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och förväntade resultat samt förvaltningens 3 prioriterade fokusområden: “Elevers resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.”
Det beskrivs utförligt hur arbetet med fokusområdena har utförts. Det är en omfattande redovisning och den rekommenderas för alla intresserade. (Du kan som sagt ladda ner alla handlingar, klicka här.) Det enda i redovisningen som jag undrar över är arbetet med det “lågaffektiva bemötandet”. Metoden, som psykologen Bo Hejlskov Elvén står bakom, har fått en massiv kritik den sista tiden. Kritiker menar att “lågaffektivt bemötande” inte kan appliceras i skolsituationer.
Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också en målavstämning för år 2019, både mot kommunens inriktningsmål och de förväntade resultaten. Det är många gula “ploppar”, dvs målen har delvis uppnåtts.
Några nedslag i redovisningen:
* “Elevenkäten visar att 90 % upplever sig trygga i skolan gentemot 88 % föregående år.”
* “Andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön har minskat något under 2019 liksom 2018.”
* “Alla grundskolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare i år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
* “Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har ökat med 4 % från 82 % till 86 %.”
* “Andelen behöriga har ökat sedan förra läsåret, från 73,8% till 75,8%.”
* “Medelmeritvärdet för eleverna som lämnade grundskolan 2019 var 13 poäng högre än elevgruppen året innan.”
* “Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 15,5 mkr för budgetåret 2019, en negativ avvikelse mot tilldelad budget om 2%.”
* “Andelen legitimerade lärare ligger oförändrat på 83%.”
* “Frånvaron under 2019 i relation till 2018 har minskat med 8,5%.”
Du kan läsa lite mer på bloggen “Intressant årsredovisning”, där jag redovisade resultat i den “korta verksamhetsberättelsen”.
Naturligtvis redovisas och analyseras också årets resultat. BUN gjorde ett underskott på 15,5 milj kr. Det var främst i grundskolan som underskottet återfanns. (Orsaken till underskottet i grundskolan redovisades också i bloggen “Intressant årsredovisning”.)
Statsbidragen uppgick till 103 milj kr förra året. Förvaltningen påtalar problemen med de riktade statsbidragen. De:
“leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”
Förvaltningen menar att de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner är särskilt problematiska:
“De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning.”
Det kan vara intressant att se hur BUN:s kostnader fördelas. Det redovisas självklart i berättelsen:
* Personalkostnader 603 milj kr.
* Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner 115 milj.
* Lokalkostnader (hyror; interna och externa, el och VA) 104 milj.
* Köp av måltider (interna och externa) 49 milj.
* Kostnaden för skolskjuts 22 milj.
* IT-kostnader 24 milj.
* Övriga kostnader, t ex förbrukningsinventarier, tolktjänster, utbildningar/kompetensutveckling som finansieras via statsbidrag, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, avskrivningar och internränta 24 milj.
Nämnden investerade år 2019 för drygt 5,5 milj kr. (Notera att det är samhällsbyggnadsnämnden som står för fastighetsinvesteringarna i förskolor och skolor.) Nämndens investeringar gällde framförallt:
“verksamhetsutökning av Propellergatans förskola, Silvertärnan och uppstart av Belfragegatans förskola. Övriga investeringar har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och byta ut slitna inventarier.”
Och till sist, i december 2019 såg andel legitimerade lärare/förskollärare ut så här:
I tabellen ser man t ex att bara 2/3 av den undervisande personalen i högstadierna är legitimerade. Och då ska man också komma ihåg att det inte är givet att samtliga inom grundskolan har rätt behörighet för samtliga ämnen och årskurser de undervisar i.
Den totala sjukfrånvaron bland personalen har glädjande nog minskat till 7,3% (7,5% år 2018). Korttidssjukfrånvaro, dag 1–14, har ökat, medan långtidssjukskrivningarna har minskat.
Förutom att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) ska berätta vad de har gjort sedan sist, så ska nämnden också godkänna “upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar avseende perioden 2021-2023”.
Förvaltningen skriver:
“Behovet är kartlagt i tidigare gjorda utredningar som förskole- och skolutredningen, reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028 samt en pågående kommungemensam lokalförsörjningsplan, som håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren 2020.”
Det finns alltså anledning att återkomma, men det är ingen hemlighet att det nästa år ska investeras på Öxnereds skola (inkl. idrottshall, kök), Holmängen (ny skola inkl. idrottshall, kök) och utökning av förskoleplatser i Frändefors.
BUN behöver investera mer, men det är dessa investeringar som ska prioriteras – om nämnden godkänner förslaget förstås. Det kan noteras att Norra skolan inte finns med…
Som sagt, det är en ganska kort dagordning. Men det är viktiga ärenden – och en hel del att läsa igenom…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer