Stefan Kärvlings blogg

I de två föregående bloggarna har jag beskrivit de ärenden som ska avhandlas och avgöras på kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)” och “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)”.)

Nu har jag läst igenom handlingarna för ärende 4, “Anvisningar budget 2021, ekonomisk plan 2022-2023”. Det handlar om de budgetramar som ska gälla för år 2021. Förslaget som ligger är formellt sett kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag. Men det ska förstås som det förslag som de styrande partierna S+C+MP står bakom. (Alla KS-handlingar kan hämtas genom att klicka här.)

När kommunstyrelsen imorgon har beslutat om budgetramarna ska sedan kommunens nämnder och styrelser utifrån dessa ramar arbeta fram sina budgetar för 2021. Ramarna är ”tajta”, som vanligt, knappt några nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Notera dock att det inte är den slutliga budgeten för 2021 som ska fastställas imorgon. Den beslutas av kommunfullmäktige den 17 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom de anvisade ramarna. Det spelar ingen roll om, för att ta ett exempel, socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, så finns det inte. Socialnämnden får då lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna), genom besparingar, men också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen kan redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga resurserna.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och långtgående för verksamheten. I ett sådant läge kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Det här brukar dock ske i mycket liten omfattning. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige de senaste åren. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller budgetarna för de två senaste åren är de ett resultat av överenskommelser mellan de styrande, S+C+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L+KD. Det var i stort sett de borgerliga partiernas förslag som antogs av fullmäktige 2018 och 2019.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som för övrigt har titeln ”Anvisningar för budget 2021. Ekonomisk plan 2022-2023”:

”Kommunerna går nu in i ett allt svårare ekonomiskt läge”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

“Kommunerna … arbetar med effektiviseringar och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2021-2023. Skälet är att det demografiska trycket nu är högt. Barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen som är i arbetsför ålder, samtidigt som Sverige under 2020 går in i en lågkonjunktur. Sammantaget ökar behovet av de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå snabbare än skatteintäkterna.”

Det betonas särskilt i underlaget att den svenska konjunkturen har gått in i en tydlig avmattningsfas. BNP kommer att öka svagare, bostadsbyggandet fortsätter att minska, arbetslösheten kommer att stiga och den kommunala skattetillväxten kommer att minska. Det låter inget vidare, framtiden ter sig dyster… Men det kan ändå noteras att BNP och skattetillväxten trots allt kommer att öka, dock inte så mycket som tidigare.

I förslaget till budgetramar för 2021 avsätts inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna. (Med några undantag som jag återkommer till.) Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Det avsätts också 44 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i alla kommuner.) Inflationskompensationen är 1,9%, vilket motsvarar inflationsprognosen. Samtliga nämnder har kompenserats för inflationen. (Vilket inte heller alla kommuner gör.)

Så här ser de föreslagna budgetramarna ut för de olika nämnderna och styrelserna:

I förslaget är det tänkt att Barn- och utbildningsnämndens budgetram ska hamna på lite drygt 819 milj kr. Det betyder att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj, vilket alltså alla nämnder får (+1,9% alltså). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). Det kan jag säga direkt att det motsvarar inte de höjda hyreskostnaderna på något sätt. Hyreskostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer 2021-2023 att uppgå till sammanlagt 38,3 milj kr (netto)….

BUN fick 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020. De här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas dessa pengar. Men de räcker inte på långa vägar. Nyligen skrev BU-förvaltningen:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Barn- och elevantalet kommer inte att sjunka under 2021…

Socialnämnden är kommunens största nämnd. Den får enligt förslaget inga mer pengar jämfört med 2020 (förutom inflationskompensationen). Med andra ord, målsättningen från de styrande partierna är att det ska skäras ner drastiskt på socialnämndens kostnader. Verksamheter ska läggas ner, servicen ska minska och personal ska avskedas osv…

Som jag ser det så är budgetramen för socialnämnden totalt orealistisk, ännu mer orealistisk än för BUN. Det går inte att skära ner verksamheterna på det här sättet. Och det vet de styrande. De underbalanserar budgeten helt medvetet. Och så får det inte gå till. En budget är inget önsketänkande. En budget ska styra kommunen, den ska vara verktyget att få igenom en politiska vilja. Därför måste den vara realistisk. Det är också revisorernas syn… Det ska bli intressant att så småningom få läsa socialnämndens konsekvensbeskrivning.

Det kan väl nämnas att socialnämnden har underbudgeterats under en följd av år. 2018 fick nämnden ett tilläggsanslag under året om 27 milj kr, men gjorde ändå ett underskott på 25 milj. År 2019 uppgick underskottet till 30 milj, trots ett tilläggsanslag under året på 20 milj. Det lär bli ett stort underskott även 2020…

Inga andra nämnder får några tillskott. De får samma budgetram nästa år (2021) som i år (2020). Som var samma budget som året innan (2019)… Och året innan (2018)… Det görs sällan några politiska överväganden eller prioriteringar i Vänersborg…

Det kan nämnas att nämndernas resultat förra året var sammanlagt 22 milj kr sämre än budgeterat. Socialnämndens underskott uppgick som nämnts till 30 milj , barn- och utbildningsnämndens till 15,5 milj, samhällsbyggnadsnämndens till 8,4 milj och kultur- och fritidsnämndens underskott till 5,2 milj. Underskotten lär väl inte bli mindre i år, såvida det inte sker drastiska nedskärningar. Och lyckas inte nämnderna skära ner verksamheterna ordentligt, vilket knappast är möjligt, så kommer inte heller budgetramarna för 2021 att hålla…

Det är med andra ord en nedskärningsbudget som läggs fram för 2021. Det är bara att konstatera att välfärden (vård, skola och omsorg) får stryka på foten som vanligt. Vi får se om budgetramarna kommer att “hålla” ända fram till fullmäktiges beslut i juni.

Gymnasie- och vuxenutbildningen, som bedrivs av Kunskapsförbundet Väst, tycks ibland ligga lite utanför alla budgetdiskussioner. I förslaget till budgetramar ska emellertid gymnasie/vuxverksamheten förstärkas med 8 milj kr år 2021. Det förutsätter att Trollhättan betalar sin andel, som är större än Vänersborgs, vilket Trollhättan säkert kommer att göra. Pengarna ska bland annat användas för att undvika en nedläggning av vissa mycket dyra program, som  t ex det estetiska programmet och orkesterutbildningen på Birger Sjöberg. 

Komvuxverksamhetens ettårsanslag på 4,5 milj kr, som finns med i årets budget, föreslås bli ramhöjande från budget 2021. Det betyder att Kunskapsförbundet tilldelas sammanlagt 12,5 milj kr (från Vänersborg) i förslaget till budgetramar. Det är vad jag förstår tämligen positiva nyheter för alla studerande och anställda i Kunskapsförbundet. Nu fattas det bara att ägarkommunerna skjuter till pengar så att förbundet kan klara innevarande år. Prognosen är ett underskott på 7,5 milj kr – om inget görs.

Hur mycket pengar finns det i Vänersborg och vart går pengarna?

Det kan väl konstateras att en hel del pengar ”försvinner” direkt från budgeten. Det är pengar för att täcka kostnaderna för arenan (ca 20 milj kr per år), Vattenpalatset (ca 8 milj), ett antal miljoner till Visit Trollhättan-Vänersborg, den nya kretsloppsparken på Torpa, Aqua Blå, rondeller, GC-vägar, Wargön Innovation, Stiftelsen Bergagården, flygplatsbolaget osv. Tillsammans ganska många miljoner… Notera, jag säger inte att jag anser att dessa miljoner ska dras in. Men kostnaderna är inte lagstadgade och måste ställas mot de lagstadgade inom vård, skola och omsorg. Kommunens kostnader måste upp på bordet och bli föremål för en politisk prioritering.

Naturligtvis undrar vän av ordning hur det ser ut på intäktssidan. Hittills har jag bara tagit upp kostnaderna.

Enligt tabellen “Resultaträkningsplan 2019-2023” (se ovan ”Resultatbudget”; tabellen finns med i underlaget) ökar statsbidragen 2021 med 42 milj kr jämfört med 2020. Och då tror jag inte att de extra välfärdsmiljarderna, som riksdagen ska besluta om under våren, är inräknade. Vänersborgs andel av dessa statliga bidrag beräknas uppgå till ca 20 milj kr. (Enligt SKR-ekonomen Annika Wallenskog råder det dock en viss osäkerhet om det statliga tillskottet för 2020 utfaller på samma nivå även 2021.)

Enligt samma tabell beräknas också skatteintäkterna öka med 37 milj kr nästa år. Det är positivt. Sammanlagt upp emot 100 miljoner kr mer i intäkter alltså… Och jag kan i nu-läget inte riktigt se varför inte mer pengar kan läggas ut till nämndernas verksamhet. För det är min bestämda åsikt – välfärden ska upprätthållas till varje pris!

År 2021 är kommunens resultat budgeterat till +29 milj kr. Det kan väl konstateras att resultatet i Vänersborg varje år blir betydligt större än prognoserna. Det är väl inget som talar mot att det inte ska bli så även 2021…

Kommunen resultat beräknas också stiga kommande år – år 2022 till 32 milj och år 2023 till 40 milj. Orsaken är att:

“inga nya pengar fördelas till nämnderna i de kommande årens budgetar och skatteintäkterna prognostiseras överstiga löne- och prisutveckling enligt Sveriges kommuner och regioner.”

Jag tror att vänsterpartiet kommer att ha en annan syn av pengafördelningen till nämnderna…

Det måste också påpekas att Vänersborg, precis som andra kommuner, kan förstärka inkomstsidan genom att höja skatten. Som vår grannkommun Trollhättan faktiskt har gjort i år.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Ikväll, dagen före ks-sammanträdet, ska vänsterpartiet samlas och diskutera bland annat Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för år 2021. Vänsterpartiet brukar alltid prioritera verksamheterna, välfärden, före t ex kommunens resultat. Jag förväntar mig att medlemmarna fortfarande håller fast vid denna åsikt…

PS. I Facebookgruppen ”Vänersborgare” diskuteras det ofta livligt och engagerat kring politiken i Vänersborg.