Arkiv

Archive for the ‘Budget 2021’ Category

Värme, kyla och budget 2021

25 augusti, 2020 Lämna en kommentar

Det har varit lite upp och ner i sommar. Juni var kanonhet och juli slog rekord åt andra hållet. Stundtals trodde man att hösten var kommen. Men så slog vädret om igen och augusti blev hetare än någonsin. Till och med Vänervattnet letade sig upp till över 20 grader, vilket naturligtvis gladde en gammal simskoleelev från en av legendaren Arne Anderssons barnkullar på Ursand. Så varmt var det aldrig i vattnet på 60-talet.

Det brukar däremot alltid vara varmt i vattnet på Vattenpalatset. Men pandemin ledde tidigt till att Vattenpalatset tvingades låsa sina portar, redan den 25 mars. Och självklart innebar det även ett ekonomiskt avbräck för det kommunala aktiebolaget. Kommunstyrelsen beslutade därför i våras att Vattenpalatset skulle tillföras ett förlusttäckningsbidrag på 2,5 milj kr. Då hoppades ledningen att badet skulle öppna igen i augusti-september. Men det torde knappast bli aktuellt och därför kan man nog tänka sig att Vattenpalatset kommer att behöva ytterligare några miljoner senare i år. Det är för övrigt pengar utöver de 7,6 milj kr som badet årligen får i ägartillskott. (Plus en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.)

Så det har varit tur för vänersborgarna att det under pandemin har gått att bada i den varma sjön. Även om åskväder med störtregn och kanadagäss i en symbiotisk förening ibland har lyckats förorena vattnet så till den milda grad att det inte har gått att bada på Skräcklan, Sikhall eller Nordkroken. Denna sommar har emellertid kommunen äntligen gjort något åt gässen. Jägare har skjutit några stycken och det har blivit betydligt bättre, åtminstone på Skräcklan. Det tackar vi för, och hoppas att jägarna nästa sommar också tar itu med fiskmåsarna…

I den nästan tropiska sommarhettan spolade ett antal vaktmästare på kultur och fritid under några veckor upp isen i arenan:

“I flera veckor har vaktmästarna på Arena Fritid jobbat med att lägga is i Arena Vänersborg och Ishallen.”

Det skrev Vänersborgs kommun på Facebook den 5 augusti. Kommunen som faktiskt rankades som nummer 3 bland landets kommuners Facebooksidor under andra kvartalet i år. (Se här.) Det gällde:

“högst influens på sin närvaro”

Det är läge att gratulera kommunens informatörer för den bedriften.

På grund av pandemin tvingades tyvärr ungdomarna från Norge att vara kvar hemma i Norge, så IFK Vänersborg hade bara en veckas bandyskola. Det blev således inte så mycket åkt på den nyspolade isen som det var tänkt. Och det åks egentligen fortfarande inte särskilt mycket. Det är väl ungefär 3-4 pass per dag på vardagarna, ett pass på fredag kväll och på lördag kanske det är någon träningsmatch. Det blir dyra träningspass för kommunen…

IFK:s elitsatsande damlag har använt en del av dessa träningspass. Damerna gick igår in på sin tredje träningsvecka. Laget ligger därmed före herrarnas A-lag i träningshänseende. Herrarna snörade inte på sig skridskorna förrän i förra veckan. Även Gripen och Blåsut har ungefär två pass per vecka. Vänersborgarna i gemen får däremot vänta ytterligare på att få debutera i arenan… Allmänhetens åkning är på grund av den ökade risken för smittspridning inställd tills vidare.

Den tidiga isläggningen kostar den kommunala kassan några hundratusen kronor extra varje år antar jag. Hur mycket har jag inte fått svar på än, men frågan är ställd. Annars kostar ju arenan årligen ungefär 20 miljoner netto. Det är också tänkt att arenan ska få en ny takduk mm för 22 milj kr nästa år…

Det stängda äventyrsbadet kostar kommunen stora pengar, vilket det i och för sig gör även om det hade varit öppet för allmänheten, och det kostar stora pengar att spola upp is i värmen, vilket arenan gör även om det inte hade varit någon is förrän i typ oktober. Men det är pengar som betalas utan större diskussioner. Om det nu blir några diskussioner överhuvudtaget. För det mesta sker tilldelningen av pengar på rutin. Vattenpalatset och arenan har ju alltid fått sina miljoner… Det finns knappast några politiker som ifrågasätter detta.

Men pengar, andra pengar, kommer en stor del av de politiska diskussionerna att handla om de närmaste veckorna… Budgeten för nästa år har nämligen inte tagits än…

Budgetarbetet startade som vanligt under våren, men coronan ställde naturligtvis till det även här. Det beslutades att budgetprocessen skulle pausa. Budgeten skulle inte tas förrän i oktober.

Nu får budgetarbetet därför på sätt och vis börja om från början. Imorgon onsdag, och sedan redan på fredag (28 aug), träffas budgetberedningen för första gången i denna “nya omgång”. Budgetberedningen består, kort sagt, av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige. Beredningen förbereder budgeten, bland annat genom att möta de olika nämndernas presidier och tjänstemän.

“Under våren hade det från alla nämnder lämnats in synpunkter och önskemål, men vad visste man i april och maj om utvecklingen?”

Det skrev Lutz Rininsland (V) på sin blogg häromdagen. (Se Rininsland, “När vet vi?”.) Det är mycket som har hänt i dessa pandemitider, det har uppstått en oerhört massa frågetecken. Det är osäkert både när det gäller intäkts- och kostnadssidan. Vilket naturligtvis också gör hela budgetarbetet väldigt osäkert. Och senast torsdag den 17 september ska partierna lämna in egna budgetförslag. Det har kommunledningen bestämt. Vilket är i det närmaste absurt. Som Rininsland skriver:

“Fyra dagar senare blir regeringens budgetförslag offentligt. Magdalena Anderssons ”paket” borde innehålla mängder av förslag som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att komma rätt igen 2021 och framåt.”

Partierna ska således lämna in sina budgetförslag innan de känner till viktiga, och kanske avgörande, ekonomiska förutsättningar…

Vänersborgs budget ska alltså beslutas i oktober. I stort sett alla kommuner fattar sina budgetbeslut i november. Men i Vänersborg måste tydligen allt göras annorlunda – och sämre…

I våras blev det uppenbart att de stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, samt kultur- och fritidsnämnden, behöver mer pengar för sina verksamheter. Det fick de inte i de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade innan pandemins konsekvenser stod klara. Men Vattenpalatset och Arena Vänersborg fick självklart sina miljoner…

Vi får se var det slutar denna gång när budgetberedningen har gjort klart “sitt jobb”. Ska kommunen spara på barn och ungdomar, gamla och sjuka, medan bad och bandy får sina pengar som vanligt? Det återstår att se.

Det har redan blivit kyligare i luften och man anar att hösten är på gång. Ändå har jag en känsla att det kan bli en het höst…

BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!

24 juni, 2020 2 kommentarer

Den 15 juni hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. I måndags denna vecka kom protokollet.

Budgeten för 2021 var det stora ämnet för sammanträdet. Kommunstyrelsen hade ju fattat beslut om den budgetram som nämnden skulle hålla sig inom. Och ramen var alldeles för trång. Förvaltningen hade därför tagit fram ett förslag för 2021 som innehöll besparingar. Det ska emellertid noteras att det är förvaltningens skyldighet, den måste följa (lyda!) kommunstyrelsen. (Jag nämner detta därför att det finns vänersborgare som har den felaktiga uppfattningen att barn- och utbildningsförvaltningen vill spara. Så är det inte.)

Jag beskrev förvaltningens besparingsförslag mycket utförligt i en blogg och också, i vanlig ordning, argumenterade jag mot det… (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) I en efterföljande blogg återgav jag fackens syn på budgetförslaget. De var också mycket negativa och kritiska. (Se “Fackens syn på budget 2021”.)

För att göra en lång historia kort. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunstyrelsens uppdrag att spara 12,9 milj kr år 2021. Och så här såg förvaltningens förslag till politikerna ut:

Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade 5 möjliga besparingsåtgärder, se “övriga möjliga åtgärder” (bilden ovan), som tillsammans skulle spara 10,5 milj kr. Om politikerna bestämde sig för att genomföra alla dessa 5, så skulle resten av verksamheten ”bara” behöva spara 2,4 miljoner. Om politikerna inte ville spara genom att genomföra några av de 5 åtgärderna, så skulle resten av verksamheten behöva spara alla 12,9 miljoner – genom minskad personaltäthet (förtätning av barn och elever samt personalminskning). Sedan kunde politikerna också kombinera dessa förslag på olika sätt. Det avgörande var att besparingssumman uppgick till 12,9 milj kr.

Förvaltningen hade också kopplat dessa åtgärder till konsekvenser. Och förvaltningen var mycket tydlig och hänvisade till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen. Så beskrivs konsekvensen av t ex minskad personaltäthet:

“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Och:

“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”

Förvaltningen fortsätter:

“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”

Jag har beskrivit åtgärderna och konsekvenserna utförligare tidigare. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.)

Så vad hände på nämndens sammanträde? 

Här måste jag utgå från protokollet eftersom jag inte var närvarande.

Ordförande Mats Andersson (C) yrkade för de styrande partierna, S+C+MP, liksom Magnus Ekström (KD) för den borgerliga oppositionen, M+KD+L, att ställa sig bakom förvaltningens skrivningar och förslag om budgeten 2021 och bilagan om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans. Men sedan skilde sig förslagen åt när det gällde vad nämnden skulle spara på.

Vad ville partierna spara på?

De styrande partierna, S+C+MP, ville minska budgeten till verksamheten med 6,2 milj kr samt stänga helg-, kväll- och nattomsorg på Lanternan och också minska öppethållande på alla förskolor och fritidshem med 1 timme per dag. På det sättet sparade S+C+MP 12,9 milj kr.

Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, yrkade att BUN skulle spara in på alla de 5 åtgärder som beskrivs under rubriken “Övriga möjliga åtgärder”. Med andra ord skulle Laternan läggas ner och öppethållandet på förskolor och fritidshem minska med en timme per dag. Även skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle läggas ner, de fria busskorten tas bort och samverkan med kultur- och fritidsnämnden upphöra. Och då behövde man bara minska personalen med 2,4 milj kr.

Jag antar att det blev diskussion, kanske så hetsig och högljudd att inte mikrofonerna och högtalarna i de olika rummen behövdes. Vad vet jag. (Distans i Vänersborg betyder ju att det bara är någon vägg som skiljer partierna i kommunhuset…)

Hur som helst, det blev så småningom votering.

Förslaget från S+C+MP ställdes mot förslaget från M+L+KD. S+C+MP hade tillsammans 4 ledamöter, M+L+KD bara 3 stycken. Hur skulle SD:s 2 ledamöter rösta?

SD röstade med den borgerliga oppositionen…

Det betyder att förslaget från M+L+KD, framlagt av Magnus Ekström (KD), “vann” med 5 röster mot Mats Anderssons och de styrandes 4 röster.

Det betyder också att Vänersborgs kommun står inför nedläggningar av tre enheter nästa år – Laternan samt skolorna i Mulltorp och Rösebo. Såvida inte kommunfullmäktige antar en annan budget i oktober, med mer pengar till BUN, än den som S+C+MP har föreslagit och som antogs av kommunstyrelsen. Det finns också en möjlighet att kommunstyrelsen ändrar i budgetramarna, efter förslag från budgetberedningen, inför fullmäktiges behandling.

Jag vet inte hur den borgerliga oppositionen tänker, men jag antar att de säger nej till all neddragning (eller så mycket som möjligt) i de lagstadgade verksamheterna, t ex personalen/lärarna, och sparar på det som inte är lagstadgat.

Eller också är det “Göran Ericson-taktik” (uppkallad efter den legendariske chefen på fritidsförvaltningen). Den borgerliga oppositionen tror helt enkelt inte att kommunfullmäktige i oktober går med på de föreslagna nedläggningarna och ökar därför istället anslaget till BUN. Det är en möjlighet, men jag tror inte att de tänker så. KD har ju t ex tidigare drivit att Mulltorps skola ska läggas ner.

Det återstår att redovisa hur Vänsterpartiet agerade. V representerades endast av Magnus Lilja, eftersom undertecknad inte var närvarande och inte heller Eva Lindgren. (Vänsterpartiet har annars två ordinarie ledamöter i BUN.)

Vänsterpartiet står inte bakom de budgetramar som kommunstyrelsen har antagit. Det betyder att vänsterpartiet inte heller har röstat för besparingar i barn- och utbildningsnämnden. Därför hade Lilja (V) tänkt lägga ett yrkande där V sa nej till BU-förvaltningens besparingsförslag och istället yrka ytterligare 12,9 milj kr i budgetram. Med andra ord, samma summa som förvaltningen ansåg krävdes för att bibehålla samma kvalitet nästa år som i år.

Varför yrkade inte vänsterpartiet detta då? Jo, av den anledningen att ordförande Mats Andersson (C) visade en tydlig motvilja mot att acceptera yrkandet. Det uppfattades av flera ledamöter som om ordförande Andersson helt enkelt tänkte vägra att godta eller ”godkänna” det. Under en ajournering framförde också Mats Andersson sin ”motvilja” mot yrkandet i ett enskilt samtal med Magnus Lilja.

Resultatet blev att yrkandet inte behandlades i nämnden, trots att Lilja faktiskt hade framfört det. Betyder det att Lilja formellt inte yrkade eller att ordförande Andersson förvägrade honom att göra det? I protokollet står det inte en rad om detta, så för en utomstående är det inte möjligt att avgöra frågan.

Det vore kanske istället något för Förvaltningsrätten att ta ställning till… Ordförande Mats Andersson har ju varit föremål för överklaganden tidigare – och fått bakläxa av Förvaltningsrätten… (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)

Resultatet av “strulet” blev att Lilja (V) inte deltog i nämndens budgetbeslut.

Ordförande Andersson (C) skulle dock visa sig “snäll” (eller nåt) och tillät därför Lilja (V) att reservera sig mot beslutet. Och då gjorde ordförande Andersson ytterligare ett fel. Denna gång var det mycket tydligt och klart. Enligt kommunallagen kan man nämligen bara reservera sig om man har deltagit i ett beslut.

Kommunallagen 4 kap 27 §:

“En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”

Och det gjorde alltså inte Magnus Lilja. Ur BUN:s protokoll:

“Magnus Lilja (V) deltager ej i beslutet.”

Jag vet inte riktigt hur ordförande Mats Andersson (C) tänker just nu. Igår ifrågasättandet av distansmötet och distansdeltagandet i Kunskapsförbundet. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Och i förra veckan det här…

Som “avrundning” på denna blogg så återger jag Magnus Liljas reservation. Det är en bra och läsvärd reservation.

“Jag vet att förvaltningen vänder på varje sten för att hitta möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Frågan är om inte vägs ände är nådd här? Förvaltningen själv skriver ju att förslaget får ”stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter.” Med det här förslaget ifrågasätter jag om vi verkligen följer skollagen och arbetsmiljölagen? Är det någon som har räknat på vad det här kommer att kosta i ett samhällsekonomiskt perspektiv i form av ökade sjukskrivningar för personalen och barn som inte uppfyller kunskapskraven och därför kan hamna i utanförskap, för att nämna några tänkbara konsekvenser. Dessutom anser jag att det faktum att alla fyra arbetstagarorganisationerna har reserverat sig mot beslutet väger mycket tungt. För övrigt tycker jag att det är underligt att när det ska sparas så är det lätt att ta från dom minsta och svagaste. Antagligen för att man räknar med att denna grupp inte kan försvara sig.
Mot den här bakgrunden så reserverar jag mig.”

BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021

12 juni, 2020 1 kommentar

Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.

Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.

Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.

MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:

“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”

Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…

Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras. 

De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.

Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.

==

Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023

Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.

Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.

Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!

Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.

Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.

Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.

Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.

Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.

Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.

Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.

Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.

Vänersborg den 2 juni 2020

Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet

BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021

11 juni, 2020 2 kommentarer

 I gårdagens TTELA (se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”) kan vi läsa att prognosen för Vänersborg kommun är ett överskott i kommunens budget vid årets slut på 88 miljoner kronor. Det kunde vi också läsa om i en blogg jag skrev för snart 2 veckor(!) sedan… (Se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.)

Tidigare har jag också skrivit om hur barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara drygt 17 milj kr i höst för att åstadkomma ett “plus-minus-noll-resultat” innevarande år. (Se “BUN (18/5): Money, money”.) Och det trots att förvaltningen räknar med att ta del av ökade statsbidrag, som man inte hade räknat med, under hösten på nästan 12 milj kr… (OBS! BUN har redan fått merparten av dessa 12 milj kr under våren. Detta faktum ändrar inget i de siffror som redovisas i resten av texten. Ändrat 12/6 kl 14.00.)

De extra inkomsterna tillsammans med de planerade besparingarna beräknas med andra ord ge nämnden ett förbättrat resultat på 29,2 milj kr – så att nämnden gör det prognosticerade noll-resultatet. Man kan ju alltid hoppas…

Besparingarna handlar bland annat om personal, det kan vara bra att ha i minnet:

“Omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Och då håller rektorerna redan hårt i plånboken. Det framgår tydligt när förvaltningen skriver i delårsrapporten:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Då ska vi också komma ihåg att nämnden redan har fått extra pengar under våren. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 15 milj kr för 2020. Dessutom beslutade staten under dessa Corona-tider om extra statsbidrag för sjuklöner (ca 4,5 milj). Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Och trots det ska det sparas i höst…

BUN får med andra ord, under 2020, extra pengar utöver den budget som kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 på drygt 30 miljoner kr. Det är nästan så att man vill tro att nämnden har köpt och vunnit på en massa Bingo-lotter… Jag vet inte om kommunstyrelsen och betongpartierna hoppas och tror att BUN ska fortsätta “vinna på lotteri” även nästa år…

Kommer fullmäktige att öka budgeten för förskola och skola år 2021? Det vet vi inte förrän i oktober, det är då kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut. Inget tyder emellertid för närvarande på det.

På måndag, den 15 juni, sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan semestrarna. Tyvärr har nämndens ordförande Mats Andersson (C) återigen beslutat att ledamöterna måste närvara fysiskt i ett rum på kommunhuset för att få vara med…

På sammanträdet återfinns ärendet “Budget 2021”. Då förväntas nämnden att:

“godkänna och ställa sig bakom förvaltningens budgetförslag 2021; Mål- och resursplan 2021-2023 med tillhörande bilaga om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Eller så ställer sig nämnden inte bakom förvaltningens budgetförslag 2021…

Förvaltningen har tagit fram ett budgetförslag för 2021. Det innehåller besparingar, men det ska noteras att det är förvaltningens otacksamma uppdrag, som den är skyldig att utföra. Kommunstyrelsen har ju fattat beslut om de budgetramar som nämnderna måste förhålla sig till och så att säga “beordrat” nämnderna att hålla sig inom dessa.

Tycker nämnderna och förvaltningarna att budgetramarna ger oönskade följder och resultat för verksamheten, eftersom åtgärder tvingas vidtas, ska konsekvensbeskrivningar upprättas och skickas till budgetberedningen och kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Det kan hända, även om det är ovanligt, att budgetberedningen gör justeringar och ändringar i budgetramarna.

Det avsattes inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna i budgetramarna för 2021. Nämnderna fick i stort sett samma tilldelning som året innan. (Som var samma tilldelning som året innan. Som var samma tilldelning som…)

I kommunstyrelsens förslag är BUN:s budgetram på lite drygt 819 milj kr. (Se “Budgetramar 2021”.) Det innebär att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj (+1,9%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader till följd av fastighetsunderhåll. Som bekant fick ju BUN 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020 – de här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas pengarna. Centralt avsätts det också 44 milj kr till löneökningar – något som faktiskt inte görs i alla andra kommuner. Slutligen så sker det en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”.

Barn- och utbildningsnämndens kostnader kommer att öka under 2021. Förvaltningen beräknar en ökning med 12,9 milj kr. Det beror på att antalet barn och elever ökar och att hyreskostnaderna kommer att stiga. Det här är inget som nämnden kan “göra något åt”. Men det krävs åtgärder för att anpassa verksamheten…

Statsbidragen från Migrationsverket kommer att minska under 2021 med ytterligare 6 milj kr. Och istället för 9 milj räknar förvaltningen med att få endast 3 milj kr. Det motsvarar cirka 12 heltidstjänster.

När det gäller statsbidrag är viktigt att tänka på att om nämnden vidtar åtgärder som avser att minska personalkostnader, så påverkar det möjligheten för nämnden att behålla vissa statsbidrag. Förvaltningen har gjort en preliminär beräkning som visar att, om åtgärder görs för 12,9 milj kr, så riskerar BUN att få minskade statsbidrag med upp till i värsta fall 36,2 milj kr. Förvaltningen illustrerar detta i följande tabell:

36,2 milj kr motsvarar 72 tjänster… Det tål att särskilt kommunstyrelsen och fullmäktige tar sig en extra funderare över de föreslagna budgetramarna…

Förvaltningen har hittat nedanstående besparingsåtgärder. De överlåter till politikerna att bestämma vilka som ska verkställas.

 
Till dessa åtgärder är också kopplade konsekvenser. Och där är förvaltningen extremt utförlig och hänvisar till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen.

Den stora besparingsåtgärden är “minskad budget till verksamheten”. Det betyder bland annat större barngrupper i förskola och större klasser i skolan. Vilket leder till personalminskning…

Konsekvensen av en sådan åtgärd som minskad personaltäthet är, och jag citerar förvaltningen:

“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Och:

“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”

Förvaltningen fortsätter:

“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”

Det finns också möjlighet att spara på förskolan genom att stänga Laternan, dvs helg-, kväll- och nattomsorgen (jfr tidigare Nattugglan), och minska öppethållandet rent allmänt på förskolorna. Det drabbar naturligtvis föräldrar som har andra arbetstider än kontorstider. Båda åtgärderna strider mot intentionen i Skollagen.

Med “Omorganisation av verksamhet inom grundskola och fritidshem” menar förvaltningen att skolorna i Mulltorp och Rösebo ska stängas.

Kanske också några ord om åtgärden “Samverkansinsatser med Kultur- och fritidsförvaltningen”.

Det betyder att BUN avslutar:

“köp av orkesterklass, musikundervisning, barnkultur, Ung i Vbg, Schools Out samt Danspoolen.”

Förutom att en sådan åtgärd skickar “besparingsbollen” vidare till kultur- och fritidsnämnden så får den följande konsekvenser menar förvaltningen:

“Stark försämring av innehåll, utbud och kvalitet för eleverna. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande lärare.”

Åtgärden riskerar också att de förväntade resultaten inte uppnås:

“Försvårar måluppfyllelsen gällande ”den sociala inkluderingen ska öka”, ”elevers resultat ska förbättras” samt ”organisationen ska vara dynamisk”.”

Man kan väl också tillägga, och det känns nästan som att det blir ironiskt i sammanhanget, att två av hela kommunens inriktningsmål är:

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.”

Med andra ord, det är som vanligt. De styrande i kommunen vill inte satsa de resurser på kommunens barn och ungdomar, på förskolan och grundskolan, som behövs. 

Och på måndag får vi se vad de olika ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden tycker. Då måste de visa sina kort – vad tycker de är viktigast: att få en budget i balans eller att sköta verksamheten enligt Skollagens krav?

Vänsterpartiet ställer inte upp på några besparingar och nedskärningsplaner.

Kategorier:Budget 2021, BUN 2020

Kultur och fritid och budgeten (15/5)

“Nämnderna har av kommunstyrelsen erhållit budgetramar och anvisningar inför arbetet med budget 2021. Utifrån detta har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram ta fram en budget för 2021.”

Kultur- och fritidsförvaltningen tog fram ett budget som höll sig inom tilldelad budgetram. Och eftersom förvaltningen ansåg att nämnden hade fått en för stram budgetram, för lite pengar i förhållande till det beräknade behovet, så beskrev förvaltningen även åtgärder för att uppnå budgetbalans och konsekvenser för verksamheten om åtgärderna genomfördes.

För några veckor sedan skrev jag två bloggar om kultur- och fritidsnämndens situation och förvaltningens förslag. Den andra handlade om budgeten för år 2021. (Se “Kultur- och fritidsnämnden”.)

Kultur- och fritidsförvaltningen ansåg att Kultur- och fritidsnämnden skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021 jämfört med det budgetförslag som kommunstyrelsen lämnat. Förvaltningen äskade därför inga pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav är stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den föreslagna budgetramen.

Förvaltningen föreslog också följande åtgärder för att kunna lägga en budget inom de beslutade budgetramarna:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Den tredje punkten kan inte kultur- och fritidsnämnden besluta på egen hand. Det blir, antar jag, en förhandling med barn- och utbildningsnämnden. Och då kommer kanske BUN att framföra att nämnden t ex inte vill betala så mycket som 60% av hyran för den nya 20×40-hallen på Idrottscentrum, eftersom BUN säkerligen inte kommer att använda hallen 60% av tiden…

På sammanträdet den 17 april hade någon ledamot lyft frågan att, istället för en stängning av Hallevibadet, stänga konsthallen. (Ryktena säger att det var en miljöpartist.) Med anledning av detta utarbetade förvaltningen en särskild skrivelse till nämndens sammanträde i förra veckan.

I skrivelsen slås det fast att:

“I reglementet anges därefter tio punkter som fastställer vilka verksamhetsområden som nämnden ansvarar för, där punkt sex är konsthallen. I och med att kommunfullmäktige genom reglementet delegerat ansvaret för konsthallen och dess verksamhet till kultur- och fritidsnämnden, kan nämnden inte själva besluta om en eventuell nedläggning utan det är i sådana fall en fråga för kommunfullmäktige att hantera.”

Det är således helt omöjligt för kultur- och fritidsnämnden att lägga ner Konsthallen, även om den skulle vilja göra det. Det kan väl nämnas att den totala budgeten 2020 för Konsthallen ligger på 1.595.638 kr. Det betyder att även om Konsthallen läggs ner återstår det drygt 2 milj kr för nämnden att dra ner på. (Vill du läsa mer om Konsthallen så finns skrivelsen i underlaget till sammanträdet. Du kan ladda ner underlaget här.)

Jag tror inte att frågan om fisket i Hallsjön har varit uppe för diskussion, i varje fall inte i detta ärende. Och bör heller inte ha varit. Det ska inte vara några kostnader för fisket nästa år, inte för kultur- och fritidsnämnden.

I förra veckan, den 15 maj, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om budgeten för 2021. Och det gjorde nämnden.

Förvaltningens förslag låg på ledamöternas bord. (Det är alltså det förslag som jag presenterat ovan och utförligare i bloggen “Kultur- och fritidsnämnden”.) Det stöddes uppenbarligen inte av något parti eller någon ledamot – ingen yrkade bifall till detta förslag. (Sådant ska framgå av protokollet och det finns ingen sådan notering – hämta gärna protokollet här.)

Istället lade Elisabeth Johansson (KD) ett annat yrkade. Hon yrkade på följande ändringar av förvaltningens förslag:

  • “att Ung i Vänersborg samt Hallevibadet inte skall stängas utan får vara kvar. Andra åtgärder får vidtas för budget i balans.”
  • “Finansiera Ung i Vänersborg i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.”

KD-förslaget stöddes aktivt av Kristina Edvinsson (M), Per Sjödahl (MP) och Lena Mjörnell (SD). Ingen av ordförande Hans Norén (S), Sandra Stegeröd (S) eller Emilia Nordlund (C) yrkade någonting – de begärde inte heller votering och de reserverade sig inte.

KD:s förslag blev därmed också nämndens beslut.

Hur kultur- och fritidsnämnden tänker när de tror att den kan bestämma att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska vara med och finansiera “Ung i Vänersborg” förstår jag inte. Det är ju upp till dessa nämnder själva. “Ung i Vänersborg” handlar för övrigt om 234.000 kr…

Nämnden underkänner alltså förvaltningens förslag till åtgärder för att hålla sig inom kommunstyrelsens budgetram. Utan att tala om vad förvaltningen då ska spara på istället. Nämnden säger bara – “andra åtgärder”…

Det är anmärkningsvärt. Tycker jag. Fast jag vet att det finns moderata politiker som anser att det är tjänstemännens sak att fatta sådana här neddragningsbeslut. Men att en hel nämnd anser detta, också ledamöterna från de styrande partierna – det var en överraskning. Det betyder alltså att när politikerna säger “spara och skär ner”, så ska tjänstemännen göra det – förvaltningen ska bara verkställa. Och politikerna ska inte behöva ta ansvar för några konkreta åtgärder. Enligt min åsikt är det att avsäga sig sitt politiska ansvar. Men vi får se, kanske måste politikerna ta ställning till besparingsförslag till hösten…

Hur som helst, nu ska förvaltningen ägna en del av sommaren för att hitta ungefär 2 milj kr att ta bort – någonstans i verksamheten…. Fast inte på badet i Hallevi eller på “Ung i Vänersborg”. Och inte heller på Konsthallen. (Men kanske på arenan…)

Nämndens 8:e ledamot (den 9:e, Jan Carlstein [L] var frånvarande) var Vänsterpartiets ledamot Bo Silfverberg. Silfverberg hade en helt annorlunda, och avvikande, åsikt… Han yrkade att kultur- och fritidsnämnden skulle begära:

“en utökad budgetram med 3.834 tkr”

Det var den summa som förvaltningen ansåg att nämnden hade fått för lite i förhållande till det beräknade behovet. Om nämnden hade fått dessa pengar hade inte nämnden behövt ha någon diskussion om att dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat. Vänsterpartiet vill nämligen inte dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat…

De andra ledamöterna sa nej till Vänsterpartiets förslag.

Bo Silfverberg (V) lämnade in en reservation. Jag avslutar bloggen med att återge den ordagrant:

“Jag har stor respekt för förvaltningens förmåga att trolla med knäna. Men trots ett jämfört med andra förvaltningar framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det väldigt svårt att tro att inte konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär försvårade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Moralisk stress är en naturlig följd när organisationer tvingas arbeta med otillräckliga resurser för en verksamhet som är viktig för utsatta grupper och i vårt fall för att Vänersborg ska vara bra för alla invånare. Konsekvenserna i verksamheten av tilldelad budgetram står dessutom i strid med eller hotar uppfyllelsen av kommunens första inriktningsmål, att det i Vänersborgs kommun, och jag antar att här menas alla invånare, ska finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
Mot den här bakgrunden reserverar jag mig till förmån för mitt eget yrkande.”

Anm. På nämndens sammanträden har också nämndens förväntade resultat för 2021 diskuterats och beslutats. Jag har helt medvetet lämnat dessa utanför mina bloggar.

PS. Du kan också läsa om kultur- och fritidsnämnden på Lutz Rininslands (V) blogg – “Välj: Klartext eller ”andra får bestämma”

Kultur- och fritidsnämnden (2/2)

3 maj, 2020 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning från ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden står inför stora ekonomiska utmaningar. Nämnden gick med underskott förra året och kommer antagligen att göra det även under 2020. Men det som är aktuellt just nu i diskussionen, t ex i TTELA om Hallevibadet, det är nästa år – 2021.

På sitt senaste sammanträde behandlade kultur- och fritidsnämnden “Mål- och resursplan 2021-2023”, dvs budgeten för 2021, och på nästa sammanträde, den 16 maj, ska nämnden fatta beslut.

I det följande utgår jag från de siffror som kommunledningen, eller rättare sagt, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), har lagt fram och som kommunstyrelsen har ställt sig bakom. Det ska emellertid noteras att det var före Corona-krisen. Coronan kommer att ändra förutsättningarna radikalt. Det vet vi med säkerhet, men hur och i vilken omfattning har vi fortfarande inget riktigt grepp om. Vi vet bara att de ekonomiska konsekvenserna för hela kommunen, med minskade skatteintäkter och ökade utgifter, kommer att bli mycket stora. 

Kultur- och fritidsnämnden tilldelades i budgetramarna för 2021 lite drygt 109 milj kr. Det är, skriver förvaltningen:

“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten.”

Förvaltningen sammanfattar sin syn på konsekvenserna av den tilldelade budgeten:

“Avvikelse mellan tilldelad budgetram och beräknat budgetbehov uppgår till 3.834 tkr och består av ökande kostnader på grund av investeringar 1.200 tkr och kostnader för bibehållen måluppfyllelse 2.634 tkr, övervägande del avser område Fritid.
Övrig verksamhet så som till exempel kommunikation, evenemang och bibliotek, har behov av budgettillskott för bibehållen måluppfyllelse. För att kompensera dessa kan viss omfördelning inom befintlig budget ske. För bibehållen måluppfyllelse avseende Ung i Vbg krävs budgettillskott.”

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså enligt egen utsago behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgeten för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så är det faktiskt en “fis i vinden”. Det är 0,15% (1,5 promille) av kommunens totala kostnader. Det kan vara bra att komma ihåg.

I underlaget beskrivs de ekonomiska behoven för bibehållen måluppfyllelse, dvs de 2,6 milj kr, som nämnden inte får nästa år. (Se citatet ovan.)

Ung i Vbg är en webbsida som riktar sig till unga. (Se “UNGiVBG.SE”.)

Webbsidan har ett hälsofrämjande fokus och ska vara ett:

“nav för unga med information om evenemang, inflytande, skola, jobb, råd och stöd, fritid, recensioner samt media.”

Det finns även en ungdomsredaktion som är knuten till arbetet. Sidan har också ett integrationssyfte.

Från början var både Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst med och finansierade hemsidan. Men efterhand har de hoppat av och det har sparats. Nu behöver hemsidan ett budgettillskott på 234.000 kr om ett fortsatt arbete med hemsidan ska vara möjligt.

Hallevibadet behöver mer pengar om kultur- och fritidsnämnden ska kunna driva det. Intäkterna från besökare och verksamheter som simskola och vattengympa räcker inte till.

Det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Det handlar inte bara om Arena Vänersborg, Ishallen, Idrottshuset och Vänersvallen, utan också om anläggningar i andra delar av kommunen. Det är svårt för nämnden att få ekonomi i detta.

Kultur och fritid skriver:

“För att upprätthålla en säker och ändamålsenlig miljö krävs budgettillskott alternativt att anläggningar stängs och verksamheten fokuseras kring de större anläggningarna.”

Föreningar och andra som utnyttjar anläggningarna betalar självklart hyror, men:

“föreningslivet är en viktig del av civilsamhället och bidrar med stora frivilliga insatser.”

Det blir en “motsägelse” att höja hyrorna, eftersom det minskar det ekonomiska utrymmet för föreningarna att erbjuda verksamhet för medlemmarna. Och det står i strid med många av kommunens mål.

Det visar sig att kultur- och fritidsnämnden inte bryr sig om att föreslå några nödvändiga investeringar för 2021. Nämnden skriver:

“På grund av rådande ekonomiskt läge för kultur- och fritidsnämnden, har det beslutats att inte lämna några nya förslag på fastighetsinvesteringar under perioden.”

Det behövs egentligen åtgärder avseende:

“arbetsmiljökrav och myndighetskrav.”

Skälet till att nämnden inte föreslår några fastighetsinvesteringar beror på, gissar jag, att nämnden vet att den ändå inte får några pengar till att betala höjda hyror. (Det är samhällsbyggnadsnämnden som investerar och kultur-fritid som betalar genom höjda hyror.) En sådan investering, som dessutom är planerad sedan länge, är t ex investeringen i Sportcentrums B-hus. Denna investering skjuts helt enkelt på framtiden tills dess:

“ekonomiska förutsättningar för genomförande finns.”

Jag tycker på sätt och vis att detta är ”fel taktik” av kultur- och fritidsnämnden, även om uppdraget från kommunstyrelsen är att lägga en budget inom de ramar som är bestämda (av kommunstyrelsen). Min uppfattning är att nämnden borde vara (ännu) tydligare med att tala om vilka investeringsbehov som finns, och vad det kostar att uppfylla dem. Det borde vara kommunfullmäktige som vägde samman kommunens sammanlagda investeringar och prioriterade mellan dem. Nu kommer kultur- och fritidsnämnden dessutom att stå med “hundhuvudet” vid neddragningar, när det egentligen borde vara kommunfullmäktige. För vad ska kommunfullmäktige göra om inte nämnden själv visar på och föreslår vilka fastighetsinvesteringar som är nödvändiga?

Det är många i musikstaden Vänersborg som har önskemål om t ex ett konserthus. Kultur och fritid uttrycker det som att kommunen skulle behöva:

“en tillgänglig och ändamålsenlig scen för musik i musikstaden Vänersborg.”

Men inte heller detta föreslår nämnden, den bara konstaterar behovet av någon typ av musikscen.

Kultur och Fritid tar inte upp taket i Arena Vänersborg överhuvudtaget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anser det nödvändigt att åtgärda taket. (Se P4 Väst ”Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”.) Samhällsbyggnadsnämnden vill satsa 22 miljoner till ny takduk, ny belysning och ett snörasskydd. (Vänsterpartiets James Bucci röstade för övrigt nej till denna investering i samhällsbyggnadsnämnden.)

Den enda investering som kultur- och fritidsnämnden vill göra är att nämnden yrkar 2 milj kr till inventarier för “framtidens bibliotek”. (Du kan läsa mer om ”Framtidens bibliotek” här.)

Det som gör det ekonomiska läget ännu mer pressat nästa år för nämnden, det är att det har påbörjats investeringar som medför ökade kostnader. Det är investeringar som är “på rulle” redan i år, och därmed kostnader som nämnden inte kan göra något åt. Det är tre investeringar som räknas upp i underlaget – 40×20-hallen (som till 60% finansieras av barn- och utbildningsnämnden), Fotbollens hus och omklädningsrum och entré i Ishallen. Till del finansieras dessa investeringar av hyresintäkter från föreningar. Men intäkterna täcker inte kostnaderna.

Med andra ord. Kommunstyrelsens förslag till budgetram 2021 för kultur- och fritidsnämnden är för snäv. Nämnden skulle behöva drygt 3,8 milj kr mer. Därför ger kultur- och fritidsnämnden följande förslag till neddragningar av verksamheten:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Det sistnämnda förklarar förvaltningschef Håkan Alfredsson i TTELA (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”):

“Barn- och utbildningsnämnden (Bun) hyr idrottsanläggningar av kultur- och fritid till sina verksamheter. För mer än tio år sedan bestämdes att hyran skulle vara 600 000 kronor om året. Och det är den fortfarande, trots att eleverna har blivit fler och omkostnaderna större.”

Alfredsson anser att BUN borde betala ytterligare ungefär två miljoner kronor om året. Jag kan förstå Alfredsson, men samtidigt anser jag naturligtvis inte att barnen och eleverna ska betala t ex Arenans underskott…

Det är nog också på det viset att kultur- och fritidspolitik bedrivs på flera olika nivåer och ställen i kommunen. Det senaste exemplet är kommunledningens diskussioner och överenskommelser med kommunens idrottsföreningar. Det visar väl att kultur- och fritidsnämnden inte riktigt styr över sin egen verksamhet och sina egna pengar…

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså behöva ytterligare 3,8 milj kr för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så utgör dessa pengar bara 0,15% av kommunens totala kostnader. Inte ska kultur- och fritidsnämnden tvingas lägga ner Hallevibadet på grund av detta.

Det blev en omfattande blogg om kultur- och fritidsnämnden. Men det är sällan jag skriver om nämnden och det kändes som att det var läge att berätta lite utförligare om nämndens ekonomiska situation nu när media fylls av inlägg kring nämndens verksamheter.

Slutligen skulle jag vilja framföra att det är, som jag ser det, något grundläggande fel med att dela ut pengar till varje nämnd enligt en slags schablon som kommunen faktiskt gör i praktiken. Kommunens budgettilldelning utgår alltid från vad varje nämnd fick året innan. Vilket var detsamma som nämnden fick året innan… Osv. Och sedan överlåts det till varje nämnd att prioritera mellan sina egna verksamheter. Istället borde det vara så att alla kommunens behov vägs mot varandra.

Det ska t ex inte vara så att barn- och utbildningsnämnden ska behöva prioritera mellan förskola och grundskola, eller kultur- och fritidsnämnden mellan Hallevibadet och biblioteket. Alla behov ska upp på bordet, och sedan är det kommunfullmäktiges uppgift att prioritera – också mellan rondeller och äldreomsorgen, mellan arenan och grundskolan, mellan Vattenpalatset och biblioteket osv.

Det behövs ett annat tänk i kommunen.

PS. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden (1/2)

“Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens arbete med kultur och fritid i tillämpliga delar svarar upp mot den vision och de övergripande mål som gäller för kommunen.”

Så inleds kultur- och fritidsnämnden senaste verksamhetsberättelse, den för 2019. Verksamhetsberättelsen fortsätter:

“Kultur- och fritidsnämndens ansvar omfattar följande: Arena- och fritidsverksamhet, Bibliotek, Evenemang och evenemangsutveckling, Fornvård, Föreningsbidrag (inom nämndens ansvarsområde), Konsthall, Kulturverksamhet, Musikverksamhet, Ungdomsverksamhet [och] Vänersborgs museum (huvudmannaskap).
Kultur- och fritidsnämnden stödjer och arrangerar kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och delar årligen ut kulturpris, kulturstipendium samt idrottsledarstipendium till personer eller grupperingar med anknytning till Vänersborgs kommun.”

Kultur- och fritidsnämnden har den senaste tiden hamnat i fokus. Den 28 april kunde vi t ex läsa i TTELA att framtiden för Hallevibadet inte såg särskilt ljus ut (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”) och dagen innan hade P4 Väst ett inslag om arenan (se “Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”). Idrottsföreningar har skrivit öppna brev till kommunen och vi har fått höra om hur kommunens fritidsanläggningar slits samtidigt som reparationer och renoveringar lyser med sin frånvaro.

Kultur- och fritidsnämnden saknar pengar. Det råder en obalans mellan krav och resurser. Pengarna räcker inte till för att fylla behoven.

Förra året, 2019, redovisade kultur- och fritidsnämnden ett underskott på 5,2 milj kr. Det motsvarade 4,8 % av nämndens nettobudget. Största delen av underskottet återfanns inom idrotts- och fritidsanläggningar, 4,7 milj kr, och det berodde framför allt på ökade kostnader för drift och underhåll samt lägre intäkter än budgeterat. Bandy-VM och Hallevibadet var inte heller några “vinstmaskiner” för nämnden…

Den 17 april hade kultur- och fritidsnämnden sitt senaste sammanträde. Då fick nämnden en ekonomisk uppföljning. Det visade sig att enheten “Fritid” redovisade en negativ budgetavvikelse på 438.000 kr för årets tre första månader. Det berodde återigen främst på kostnader inom idrotts- och fritidsanläggningar.

Idrotts- och fritidsanläggningar har en budget 2020 på 38,5 milj kr. I mars redovisades ett underskott på nästan en halv miljon kr (0,45 milj kr). Arena Vänersborg, som har en budget för hela året på 17,7 miljoner, gick ensamt med ett underskott på 387.000 kr de första tre månaderna. Hallevibadet gjorde ett underskott på 133.000 kr. Det betyder att om inget görs, och underskotten tillåts fortsätta som under det första kvartalet, så kommer enbart arenan och Hallevibadet att göra ett underskott på drygt 2 milj kr under året.

Underskotten beror enligt förvaltningen främst på:

“höga personalkostnader för vaktmästeri och lokalvård och avser ersättning för ob och övertid.”

När det gäller Arena Vänersborg har intäkterna blivit mindre än budgeterat, bland annat på grund av inställda evenemang under Coronapandemin.

Förutom mindre underskott för musikskolan (28.000 kr) och biblioteket (57.000 kr) så går de flesta andra verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden enligt budget eller med mindre överskott – i varje fall under det första kvartalet.

För en utomstående, t ex kommunstyrelsens ordförande, ter sig säkerligen årets budgetproblem för kultur- och fritidsnämnden som “överkomligt”, i den meningen att det skulle gå att spara in på personal för att komma till rätta med underskottet. Det är emellertid inte särskilt många anställda i kultur och fritid, så jag förmodar att en neddragning av personal, om än bara med några “enstaka”, skulle slå tämligen hårt mot nämndens verksamhet.

En gång i tiden, på 60- och/eller 70-talen, när den “legendariske” Göran Ericsson var kommunens fritidschef, hotades det i besparingstider alltid med att ta besparingarna på ett enda ställe. “Jaha, då lägger vi ner badet”, sa Ericsson om det skulle sparas. Och eftersom politikerna inte ville lägga ner badet, så fick Ericsson sina pengar. Och behövde således inte spara en enda krona på något annat heller. Kanske är det så kultur och fritid tänker när det flaggas för en nedläggning av Hallevibadet…

Det här scenariot har jag dock inte sett i några underlag. Inte än så länge i varje fall. Det var egentligen bara en tanke jag fick.

I dessa Corona-tider måste man naturligtvis lägga in en brasklapp. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända med kommunens verksamheter. Och jag vill inte heller spekulera i det, utan bara konstatera att Coronan kan vända upp och ner på allting. Och det har den för övrigt redan börjat göra.

Det är nog så att redan i år har och får kultur- och fritidsnämnden ekonomiska bekymmer. Men den stora utmaningen, och det t ex TTELA skriver om, gäller nästa år. Men det skriver jag om i morgon – i del 2.

Anm. Här hittar du del 2 – ”Kultur- och fritidsnämnden (2/2)”.

Budget, extra pengar och Hallsjön

Budgetprocessen är i full gång.

Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.

I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.

Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.

Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.

I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)

Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.

Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.

Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…

Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:

“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”

Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism…

Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.

Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…

Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.

Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.

Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.

Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.

Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.

Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…

Och till sist.

Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.

Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)

I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…

Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:

“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”

En tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:

“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”

Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.

Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…

För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.

Tycker jag.

Resumé KS (26/2) (2/2)

1 mars, 2020 1 kommentar

Det händer en del kring bloggandet… Dan Nyberg (S) reagerade väldigt kraftfullt på den förra bloggen, den om ärendet “Försäljning av huvudkontor Holmen”. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.) Det fick mig att publicera ett genmäle från Nyberg, “Genmäle från Dan Nyberg (S)”. Något som aldrig hänt förut… Vi får se, det kanske händer igen. Även i denna blogg figurerar nämligen Dan Nyberg…

Denna blogg handlar också om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Själva sakfrågorna har jag redogjort för tämligen utförligt i två bloggar innan kommunstyrelsen och därför tar jag inte och upprepar det. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)” och “Budgetramar 2021”.)

Sammanträdena med kommunstyrelsen börjar alltid med information. Så också i onsdags. Kunskap ska delges alla ledamöter och ersättare – vilket ska leda till bättre beslut. Så är det nog tänkt i varje fall… Det är emellertid inte alltid det blir så.

Ibland glider informationen, tack vare ledamöternas frågor och kommentarer, in en del på politik men syftet är nog inte riktigt det. Tjänstemännen som föredrar kan ju inte uttala sig om politiska överväganden eller ta ansvar för de politiska besluten i kommunen. Som för övrigt inte alltför sällan går stick i stäv med både visioner och inriktningsmål. Och policies, riktlinjer och program… Som det för övrigt finns en uppsjö av…

Den första informationen i onsdags är en bra illustration till detta. En av kommunens miljöstrateger presenterade Miljöprogram 2030. Miljöprogrammet är, och det är miljöstrategens ord, “Vänersborgs vision omsatt i praktiken”, det är en “önskad framtid”.

“Miljöaktivitetsplan 2020”, som kommunstyrelsen för övrigt fattade beslut om senare på onsdagen, samlar aktiviteter för att nå kommunens mål och förväntade resultat – som ska leda mot visionen. Naturligtvis var jag, trots att jag bara är ersättare, tvungen att påpeka diskrepansen, skillnaden, mellan dokument och verklighet, mellan miljöprogram/miljöaktivitetsplan och de beslut som fattas i kommunen. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.)

Under fokusområdet ”Grönskande stad och land” finns det nationella miljömålet “Levande skogar”. Riksdagen definierar målet:

“Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”

I kommunens miljöprogram står det:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

I miljöaktivitetsplanen finns aktiviteten:

“Översyn av förvaltning av naturvärden på kommunal mark. Skötsel naturområden ska verka för att upprätthålla och utveckla befintliga naturvärden på kommunal mark genom samverkan.”

Nationella mål, kommunala mål och kommunala aktiviteter. Allt tycks borga för en konsekvent och kraftfull kommunal miljöpolitik där naturvärden, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden i kommunens skogar tillvaratas och utvecklas.

Och så har stora delar av skogen i Mariedal Östra alldeles nyligen avverkats. Och resten går stormarna hårt åt… Och förra året var det skogen vid Kindblomsvägen…

Det var naturligtvis inte lätt för tjänstepersonen att kommentera min fundering och kommentar kring dokument och verklighet. Hon var ju inte ansvarig för de politiska besluten… Jag kan tänka mig att påpekandet därför kändes obekvämt. Min mening var emellertid att politikerna runt bordet skulle vara de som kände sig obekväma…

Ordförande Benny Augustsson (S) försökte “rädda situationen”. Jag hade ju liksom stört känslan av konsensus. Augustsson medgav att:

“vi famlar lite ibland.”

Jag vet inte riktigt vilka Augustsson innefattar i ordet “vi”. Det kan betyda “vi som styr”, eller “vi betongpolitiker”, eller kanske “vi, alla politiker i kommunen.

Men… 

 Och visst har vi hört det förut…? Nu skulle det bli annorlunda! Nu!

Sa Benny Augustsson, och fortsatte:

“Det är nu vi ska få fart på verksamheten. Nu ligger strategin på plats. Nu ska vi jobba mot visionen.”

Från och med nu alltså. Inte igår, inte förra veckan, inte förra månaden. Inte förra året. Inte för 4 år sedan… Fast… För 4 år sedan antogs miljöprogrammet, i februari 2016.

Och inte heller imorgon. Eller om en vecka… Ja förresten, kanske ska protokollet justeras först…

Men, sa Augustsson:

“Nu börjar det kännas att vi kommer någon vart…”

Det var återigen lite oklart för mig vad Augustsson menade. Antagligen menades att det behövs två dokument för att det ska bli handling i Vänersborgs kommun, inte bara ett. Inte bara ett “Miljöprogram 2030”. Utan också en “Miljöaktivitetsplan 2020”.

Vi får se om det räcker med dessa två dokument. Vi kan ju i varje fall hoppas att de två dokumenten kan få skogsdungarna vid Mariedalskolan och kv Påfågelsögat att få stå kvar…

Det blev ingen diskussion om aktivitetsplanen. Inte ens de två miljöpartisterna i församlingen gav ifrån sig några ljud. Planen klubbades enhälligt igenom. Jag tror att de styrande politikerna i Vänersborg anser att dokument är viktigare än verklighet.

Kommunstyrelsen fick en, som vanligt, gedigen information om ordförande Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för 2021. Jag har redogjort utförligt för förslaget i en tidigare blogg, och nöjer mig med att hänvisa till den för fakta. (Se “Budgetramar 2021”.)

Jag vill dock göra några påpekanden och kompletteringar utifrån informationen.

* Vänersborg får ökade intäkter i och med det nya kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. (Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner). Jag uppfattade dock inte med hur mycket. Pengarna är redan inräknade i budgetramarna. Däremot är inte de statliga så kallade välfärdsmiljarderna med i budget 2021. Om det nu blir några sådana pengar.

* Det blir höjda driftskostnader för Öxnereds skola när den är klar med – 16-17 milj kr. BUN kommer inte att få någon som helst kompensation för de ökade hyreskostnaderna. Det innebär, skriver jag, att barn och elever kommer att få bekosta nya skollokaler själva genom färre lärare och annan personal. Och sedan investeras det även på Silvertärnan och dessutom ska en ny skola byggas på Holmängen…

* Nämnderna får själva stå för kostnaderna om löneökningarna blir högre än prognosen. (Löneökningarna beräknas kosta kommunen 44 milj kr år 2021. Hur mycket höjning i procent det är vet jag inte.)

Det blev ingen diskussion efter informationen, inte ens någon fråga. Det kan ha berott på att information var väldigt tydlig och stringent. Det kunde också ha berott på att ledamöterna “sparar sig” till den dag då det blir skarpare lägen. Så lade varken vänsterpartiet, medborgarpartiet eller sverigedemokraterna fram några budgetförslag. De avstod även från att delta i beslutet. Partierna kommer säkerligen tillbaka med egna budgetförslag i ett senare läge.

Däremot passade den borgerliga oppositionen, M+L+KD, på att lägga ett tilläggsyrkande. Av någon anledning… Deras förslag var nämligen nästan identiskt med förslaget från Benny Augustsson (S) och de styrande. Det var egentligen bara en skillnad – de borgerliga oppositionspartierna (M+L+KD) ville anslå ytterligare 10 milj kr till IFO, dvs till socialnämnden. Och det är faktiskt lite intressant, och “symboliskt”. Det betyder att de borgerliga i Vänersborg vill lägga 10 miljoner mer till välfärden än socialdemokraterna och miljöpartiet. Och centerpartiet. (Som liksom miljöpartiet blir alltmer osynliga i den politiska diskussionen i kommunen.)

De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen lägger alltså ekonomiska förslag kring välfärden som står till vänster om socialdemokraterna. Det är i Vänersborg som i riksdagen just nu alltså…

Benny Augustsson (S) var tvungen att säga några ord om – och mot – det borgerliga förslaget. Han gjorde det nog mest pliktskyldigast – för att typ upprätthålla skenet av grundläggande ideologiska skillnader. Om det nu ligger i den socialdemokratiska ideologin att samla i ladorna.

“Vad har vi för beredskap om det händer saker?”

Sa Augustsson som ville spara de 10 miljonerna i kommunstyrelsens förfogandeanslag… 

För övrigt vet Benny Augustsson (S), precis som vi alla, att sossar och moderater, med deras respektive mer eller mindre anonyma stödpartier, kommer att bli överens om en gemensam budget… För 3:e året i rad.

Dan Nyberg (S) hade ett litet märkligt inlägg i ärendet. Nyberg är som bekant ordförande i socialnämnden, och socialnämnden skulle ju få 10 milj kr extra i moderaternas förslag till budgetramar jämfört med socialdemokraternas. Nyberg uttryckte tacksamhet för den uppmärksamhet som visades socialnämnden och han gladde sig åt att de borgerliga ville avsätta dessa pengar. Nyberg yrkade dock samtidigt bifall till socialdemokraternas eget förslag om 10 milj mindre till socialnämnden…

Nybergs agerande kan säkert ge upphov till en intressant diskussion (i t ex Facebookgruppen “Vänersborgare”) om vad som är viktigast – förslagens innehåll eller vilket parti som lämnar förslaget. Eller – partipiska kontra politikerns egen uppfattning. Fast det är klart, Nyberg (S) vet ju också att det så småningom kommer att bli ett samarbete mellan S och M i budgetfrågan – och då vill han kanske redan nu skicka signalen till S att han kommer att stödja mer pengar till “sin” nämnd…

Det blev votering i kommunstyrelsen. Förslaget från S+C+MP fick 6 röster och förslaget från M+L+KD 4. 5 ledamöter avstod från att rösta. (2 V, 2 SD och 1 MBP.)

Kommunstyrelsen skulle anta ett yttrande över en granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess. Rapporten innehöll en tämligen kraftfull kritik från revisorerna. Det mest intressanta var att själva granskningsrapporten inte hade skickats ut till ledamöterna i kommunstyrelsen…

Det var väl om inte annat ett bra bevis på att det verkligen behövs en översyn av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess… Politikerna i kommunstyrelsen hade dock inga problem med att anta förvaltningens förslag till yttrande…

Resten av ärendena togs tämligen snabbt och enkelt. Jo förresten, KS fick information om programmet för bevarande av Vänersborgs innerstad. Det är för övrigt, som jag har skrivit förut, ett mycket genomarbetat och fantastiskt program. Det är ett mycket imponerande arbete som har lagts ner. Programmet skulle kunna användas som lärobok i “ämnet Vänersborg”… 

Bara en liten kommentar, en kommentar som “Jenny” lämnade på min blogg (klicka här):

“Bevarandeplanen… Norra skolan har klass RÖD, mycket kulturhistoriskt värdefull, i den. ”Ambitionerna för underhåll skall vara mycket höga.”
Är det ens är lagligt att missköta skolan till den grad att den att den ”måste” överges?
8 kap 14 paragrafen plan- och bygglag (2010:900)”

Jag läste upp delar av Jennys kommentar för kommunstyrelsen. Ingen sa något, inte ens Dan Nyberg… Alla är antagligen sorgligt medvetna om kommunens misskötsel av Norra skolan… Och igår läste jag i TTELA att kommunen ska köpa Bergagården… När kommunen inte ens kan ta hand om sina egna byggnader, inte ens om de är “mycket kulturhistoriskt värdefulla”…

Till sist kan nämnas att tack vare ett så kallat initiativärende från sverigedemokraterna så fick kommunstyrelsen information om Coronaviruset.

Det blev både frågor och diskussioner, men kontentan blev att information om Coronaviruset och framför allt länkar till säkra källor i ämnet fanns på kommunens hemsida. Men tråkigt nog måste jag säga att det inte riktigt stämmer. Jag hittar varken information eller länkar på kommunens hemsida. Det finns en “gammal” nyhet om Corona-viruset (“Vi följer utvecklingen av coronavirusets spridning”) med en länk till Krisinformation.se. Vad jag förstår så finns det “säker information” på denna sida.

Det var en resumé av kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. En del ärenden ska gå vidare för att avgöras i kommunfullmäktige. Till de ärendena finns det anledning att återkomma.

PS. Min förra blogg, där ett genmäle från Dan Nyberg publicerades, har gett upphov till många läsvärda kommentar – klicka här!

Kategorier:Budget 2021, KS 2020, miljö

KS (3): Budgetramar 2021

25 februari, 2020 Lämna en kommentar

I de två föregående bloggarna har jag beskrivit de ärenden som ska avhandlas och avgöras på kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)” och “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)”.)

Nu har jag läst igenom handlingarna för ärende 4, “Anvisningar budget 2021, ekonomisk plan 2022-2023”. Det handlar om de budgetramar som ska gälla för år 2021. Förslaget som ligger är formellt sett kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag. Men det ska förstås som det förslag som de styrande partierna S+C+MP står bakom. (Alla KS-handlingar kan hämtas genom att klicka här.)

När kommunstyrelsen imorgon har beslutat om budgetramarna ska sedan kommunens nämnder och styrelser utifrån dessa ramar arbeta fram sina budgetar för 2021. Ramarna är ”tajta”, som vanligt, knappt några nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Notera dock att det inte är den slutliga budgeten för 2021 som ska fastställas imorgon. Den beslutas av kommunfullmäktige den 17 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom de anvisade ramarna. Det spelar ingen roll om, för att ta ett exempel, socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, så finns det inte. Socialnämnden får då lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna), genom besparingar, men också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen kan redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga resurserna.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och långtgående för verksamheten. I ett sådant läge kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Det här brukar dock ske i mycket liten omfattning. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige de senaste åren. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller budgetarna för de två senaste åren är de ett resultat av överenskommelser mellan de styrande, S+C+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L+KD. Det var i stort sett de borgerliga partiernas förslag som antogs av fullmäktige 2018 och 2019.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som för övrigt har titeln ”Anvisningar för budget 2021. Ekonomisk plan 2022-2023”:

”Kommunerna går nu in i ett allt svårare ekonomiskt läge”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

“Kommunerna … arbetar med effektiviseringar och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2021-2023. Skälet är att det demografiska trycket nu är högt. Barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen som är i arbetsför ålder, samtidigt som Sverige under 2020 går in i en lågkonjunktur. Sammantaget ökar behovet av de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå snabbare än skatteintäkterna.”

Det betonas särskilt i underlaget att den svenska konjunkturen har gått in i en tydlig avmattningsfas. BNP kommer att öka svagare, bostadsbyggandet fortsätter att minska, arbetslösheten kommer att stiga och den kommunala skattetillväxten kommer att minska. Det låter inget vidare, framtiden ter sig dyster… Men det kan ändå noteras att BNP och skattetillväxten trots allt kommer att öka, dock inte så mycket som tidigare.

I förslaget till budgetramar för 2021 avsätts inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna. (Med några undantag som jag återkommer till.) Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Det avsätts också 44 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i alla kommuner.) Inflationskompensationen är 1,9%, vilket motsvarar inflationsprognosen. Samtliga nämnder har kompenserats för inflationen. (Vilket inte heller alla kommuner gör.)

Så här ser de föreslagna budgetramarna ut för de olika nämnderna och styrelserna:

I förslaget är det tänkt att Barn- och utbildningsnämndens budgetram ska hamna på lite drygt 819 milj kr. Det betyder att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj, vilket alltså alla nämnder får (+1,9% alltså). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). Det kan jag säga direkt att det motsvarar inte de höjda hyreskostnaderna på något sätt. Hyreskostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer 2021-2023 att uppgå till sammanlagt 38,3 milj kr (netto)….

BUN fick 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020. De här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas dessa pengar. Men de räcker inte på långa vägar. Nyligen skrev BU-förvaltningen:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Barn- och elevantalet kommer inte att sjunka under 2021…

Socialnämnden är kommunens största nämnd. Den får enligt förslaget inga mer pengar jämfört med 2020 (förutom inflationskompensationen). Med andra ord, målsättningen från de styrande partierna är att det ska skäras ner drastiskt på socialnämndens kostnader. Verksamheter ska läggas ner, servicen ska minska och personal ska avskedas osv…

Som jag ser det så är budgetramen för socialnämnden totalt orealistisk, ännu mer orealistisk än för BUN. Det går inte att skära ner verksamheterna på det här sättet. Och det vet de styrande. De underbalanserar budgeten helt medvetet. Och så får det inte gå till. En budget är inget önsketänkande. En budget ska styra kommunen, den ska vara verktyget att få igenom en politiska vilja. Därför måste den vara realistisk. Det är också revisorernas syn… Det ska bli intressant att så småningom få läsa socialnämndens konsekvensbeskrivning.

Det kan väl nämnas att socialnämnden har underbudgeterats under en följd av år. 2018 fick nämnden ett tilläggsanslag under året om 27 milj kr, men gjorde ändå ett underskott på 25 milj. År 2019 uppgick underskottet till 30 milj, trots ett tilläggsanslag under året på 20 milj. Det lär bli ett stort underskott även 2020…

Inga andra nämnder får några tillskott. De får samma budgetram nästa år (2021) som i år (2020). Som var samma budget som året innan (2019)… Och året innan (2018)… Det görs sällan några politiska överväganden eller prioriteringar i Vänersborg…

Det kan nämnas att nämndernas resultat förra året var sammanlagt 22 milj kr sämre än budgeterat. Socialnämndens underskott uppgick som nämnts till 30 milj , barn- och utbildningsnämndens till 15,5 milj, samhällsbyggnadsnämndens till 8,4 milj och kultur- och fritidsnämndens underskott till 5,2 milj. Underskotten lär väl inte bli mindre i år, såvida det inte sker drastiska nedskärningar. Och lyckas inte nämnderna skära ner verksamheterna ordentligt, vilket knappast är möjligt, så kommer inte heller budgetramarna för 2021 att hålla…

Det är med andra ord en nedskärningsbudget som läggs fram för 2021. Det är bara att konstatera att välfärden (vård, skola och omsorg) får stryka på foten som vanligt. Vi får se om budgetramarna kommer att “hålla” ända fram till fullmäktiges beslut i juni.

Gymnasie- och vuxenutbildningen, som bedrivs av Kunskapsförbundet Väst, tycks ibland ligga lite utanför alla budgetdiskussioner. I förslaget till budgetramar ska emellertid gymnasie/vuxverksamheten förstärkas med 8 milj kr år 2021. Det förutsätter att Trollhättan betalar sin andel, som är större än Vänersborgs, vilket Trollhättan säkert kommer att göra. Pengarna ska bland annat användas för att undvika en nedläggning av vissa mycket dyra program, som  t ex det estetiska programmet och orkesterutbildningen på Birger Sjöberg. 

Komvuxverksamhetens ettårsanslag på 4,5 milj kr, som finns med i årets budget, föreslås bli ramhöjande från budget 2021. Det betyder att Kunskapsförbundet tilldelas sammanlagt 12,5 milj kr (från Vänersborg) i förslaget till budgetramar. Det är vad jag förstår tämligen positiva nyheter för alla studerande och anställda i Kunskapsförbundet. Nu fattas det bara att ägarkommunerna skjuter till pengar så att förbundet kan klara innevarande år. Prognosen är ett underskott på 7,5 milj kr – om inget görs.

Hur mycket pengar finns det i Vänersborg och vart går pengarna?

Det kan väl konstateras att en hel del pengar ”försvinner” direkt från budgeten. Det är pengar för att täcka kostnaderna för arenan (ca 20 milj kr per år), Vattenpalatset (ca 8 milj), ett antal miljoner till Visit Trollhättan-Vänersborg, den nya kretsloppsparken på Torpa, Aqua Blå, rondeller, GC-vägar, Wargön Innovation, Stiftelsen Bergagården, flygplatsbolaget osv. Tillsammans ganska många miljoner… Notera, jag säger inte att jag anser att dessa miljoner ska dras in. Men kostnaderna är inte lagstadgade och måste ställas mot de lagstadgade inom vård, skola och omsorg. Kommunens kostnader måste upp på bordet och bli föremål för en politisk prioritering.

Naturligtvis undrar vän av ordning hur det ser ut på intäktssidan. Hittills har jag bara tagit upp kostnaderna.

Enligt tabellen “Resultaträkningsplan 2019-2023” (se ovan ”Resultatbudget”; tabellen finns med i underlaget) ökar statsbidragen 2021 med 42 milj kr jämfört med 2020. Och då tror jag inte att de extra välfärdsmiljarderna, som riksdagen ska besluta om under våren, är inräknade. Vänersborgs andel av dessa statliga bidrag beräknas uppgå till ca 20 milj kr. (Enligt SKR-ekonomen Annika Wallenskog råder det dock en viss osäkerhet om det statliga tillskottet för 2020 utfaller på samma nivå även 2021.)

Enligt samma tabell beräknas också skatteintäkterna öka med 37 milj kr nästa år. Det är positivt. Sammanlagt upp emot 100 miljoner kr mer i intäkter alltså… Och jag kan i nu-läget inte riktigt se varför inte mer pengar kan läggas ut till nämndernas verksamhet. För det är min bestämda åsikt – välfärden ska upprätthållas till varje pris!

År 2021 är kommunens resultat budgeterat till +29 milj kr. Det kan väl konstateras att resultatet i Vänersborg varje år blir betydligt större än prognoserna. Det är väl inget som talar mot att det inte ska bli så även 2021…

Kommunen resultat beräknas också stiga kommande år – år 2022 till 32 milj och år 2023 till 40 milj. Orsaken är att:

“inga nya pengar fördelas till nämnderna i de kommande årens budgetar och skatteintäkterna prognostiseras överstiga löne- och prisutveckling enligt Sveriges kommuner och regioner.”

Jag tror att vänsterpartiet kommer att ha en annan syn av pengafördelningen till nämnderna…

Det måste också påpekas att Vänersborg, precis som andra kommuner, kan förstärka inkomstsidan genom att höja skatten. Som vår grannkommun Trollhättan faktiskt har gjort i år.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Ikväll, dagen före ks-sammanträdet, ska vänsterpartiet samlas och diskutera bland annat Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för år 2021. Vänsterpartiet brukar alltid prioritera verksamheterna, välfärden, före t ex kommunens resultat. Jag förväntar mig att medlemmarna fortfarande håller fast vid denna åsikt…

PS. I Facebookgruppen ”Vänersborgare” diskuteras det ofta livligt och engagerat kring politiken i Vänersborg.

Kategorier:Budget 2021, KS 2020
%d bloggare gillar detta: