Arkiv

Archive for the ‘Budget 2021’ Category

KS (3): Sociala fonder

5 december, 2020 Lämna en kommentar

För mycket, mycket länge sedan blev patriarken Jakobs son Josef kallad till palatset för att tyda faraos dröm om 7 feta och 7 magra kor. Josef tolkade betydelsen för farao (1 Mos 41:26-36):

“Det skall komma sju år med stort överflöd i hela Egypten. Men efter dem kommer sju hungerår, så svåra att man inte skall minnas något av överflödet som var i Egypten. Hungersnöden kommer att föröda landet … Under de kommande goda åren skall fogdarna samla in livsmedel: i städerna skall de lägga upp spannmålsförråd som står till faraos förfogande, och de skall hålla lagren under bevakning. På det viset får Egypten ett förråd av livsmedel för de sju hungeråren som kommer över landet, så att det inte dukar under för hungersnöden.”

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 november diskuterades kommunens budget för 2021. Vänsterpartiet hade precis som de (flesta) andra partierna lagt sitt förslag till budget.

I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, skulle inrätta en social fond. Syftet var att kunna överföra en del av det stora överskottet (prognosen är 173 milj kr) till nästa år. Precis som Josef gav rådet till farao i Egypten att spara under de goda åren för att ha under de dåliga…

Det visade sig emellertid vara lättare att för nästan 3.000 år sedan spara spannmål i 7 år från de goda åren till de dåliga än för Vänersborg att föra över pengar från ett år till ett annat…

Statsbidragen ökade som bekant kraftigt under innevarande år på grund av pandemin. Staten insåg att kommunerna behövde extra tillskott för att hantera påfrestningarna under coronan. Men Vänersborg, liksom andra kommuner, hann helt enkelt inte använda pengarna. Pengarna skulle emellertid behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det hade ju egentligen varit helt enligt statens intentioner. Det ansåg i varje fall SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Och även Vänsterpartiet i Vänersborg…

SKR:s ordförande Anders Knape sa till Dagens Samhälle den 20 oktober (se “SKR: Otroligt starkt resultat 2020”):

“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder. Vi vill därför att regeringen ändrar lagen tillfälligt så att de tillskjutna statsbidragen kan användas under nästkommande år för att bidra till fortsatt hög kvalitet i välfärden och till att hantera pandemins långsiktiga konsekvenser.”

Staten lyssnade inte på ordförande Knape, inga lagar ändrades. Det hade behövts, lagstiftningen är nämligen, tyvärr, sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 eller 2022. (Du kan läsa mer på Rininslands (V) blogg: “173 miljoner överskott? Nu är det kris!”.)

Vänsterpartiet tyckte sig dock se en lösning på dilemmat. Partiet föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, skulle inrätta en social fond och anvisa 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år.

Som SKR:s ordförande sa:

Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget… Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.

Och så blev det. Men ordförande ville inte att kommunstyrelsen skulle fatta något snabbt beslut utan underlag. Det tyckte inte de andra ledamöterna heller. Förslaget om sociala fonder blev därför återremitterat. Det skulle utredas först.

I onsdags på kommunstyrelsen var ärendet utrett. Slutsatsen blev att Vänsterpartiets förslag skulle avslås.

I motiveringen gick förvaltningen igenom bokförings- och redovisningsprinciper och vad olika lagparagrafer hade att säga om detta. Och enligt utredningen så var det enligt alla lagar inte möjligt att föra över pengar från i år till nästa:

“Någon möjlighet att i bokslutet avsätta medel för framtida åtgärder eller verksamhet finns inte.”

Och därför drogs slutsatsen:

“Förslaget att anvisa 50 mkr till en social fond med finansiering genom att skriva ned resultatet för 2020, bedöms inte vara förenligt med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.”

Och det låter väl plausibelt och tungt? Eller?

Det är egentligen bara ett problem. Väldigt många kommuner i Sverige har inrättat sociala fonder, eller sociala investeringsfonder som de ibland kallas. De första fonderna startades faktiskt för 10 år sedan av Umeås och Norrköpings kommuner. För 10 år sedan… Och de fungerar – och är lagliga…

SKR:s tidning Dagens Samhälle skriver den 14 februari 2020 (se “Bädda för framtiden med sociala investeringar”):

“Sedan drygt tio år pågår olika försök i Sverige och ungefär hälften av landets 290 kommuner och 20 regioner har aktualiserat arbete med sociala investeringar på något sätt.”

“Ungefär hälften av landets 290 kommuner…” Som jag skrev i bloggen igår fredag om motionen om Kunskapsförbundet (se “KS (2): Reservation KFV-motion”):

“…det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.”

I broschyren “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (utgiven av SKL 2018; kan laddas ner här) skriver författarna om budgetprocessen kring sociala fonder:

“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”

Och:

“De kostnader som uppstår i ett projekt avseende sociala investeringar utgör driftkostnader.”

Jag kan inte påstå att jag är särskilt tillfreds med utredningens slutsats. De flesta (alla?) av de sociala fonderna som finns i ungefär hälften av landets kommuner finansierar olika sociala projekt. Ofta är det satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för både den enskilde och för samhället. Vänersborgs kommun skulle t ex kunna använda pengar från en sådan här fond till elever i behov av särskilt stöd… Eller till trygghetsskapande insatser, eller bekämpande av långtidsarbetslösheten, eller förbättrad integration…

Kommunstyrelsen avslog Vänsterpartiets förslag om att inrätta sociala fonder.

Men…

Nu var och är det ändå för sent för Vänersborgs del. Och om viljan saknas hos de styrande, vilket den gör, så skulle det ändå inte gå. Det är bara för Vänsterpartiet att inse. Det vi kan hoppas på, det är att idén om sociala fonder sätts i verket någon gång senare under denna mandatperiod.

Men visst kan det kännas lite hopplöst med en kommun som har så svårt att se utanför ramarna…

Anm. Det är den 3:e bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Dagens BUN-möte: Besparingar!

30 november, 2020 Lämna en kommentar

Äntligen fick jag återse flera “gamla” kända BUN-ansikten, även om det var via iPadens display. Nestorn Gunnar Bäckman (KD) deltog liksom jag för första gången sedan mars. Tyvärr blev sammanträdet längre än beräknat, eller rättare sagt, än vad jag hade beräknat. Det gjorde att jag tvingades lämna det i förtid. Läkartider i dessa tider av köer fick gå före. Jag hann åtminstone framföra det jag hade tänkt på mötet.

Sammanträdet började med att Lena Tegenfeldth, Vänersborgs relativt nya kommundirektör, presenterade sig för nämnden. Det blev inte så mycket personlig information. Det var helt ok tycker jag, vi har redan läst i TTELA att hon t ex har spelat bandy en gång i tiden. Nä, Tegenfeldth berättade istället en del om hur hon har tänkt sig kommunkansliets organisation och hur kommunen ska jobba framledes.

De flesta ärenden, i stort sett alla, som nämnden behandlade idag har jag skrivit om i tidigare bloggar. Det hände inget oväntat och nämnden fattade egentligen de beslut som var förväntade. (Se “Mer om BUN (30/11)” och “BUN 30/11: Ströms Slott”.)

Ströms Slott AB var uppe för behandling. Det har säkert framgått att varken jag eller nämnden är speciellt imponerade eller förtjusta i den verksamhet som företaget bedriver i Vänersborg. Nämnden beslutade enligt det förslag som låg på bordet. (Se “Mer om BUN (30/11)”.) Det innebar att Ströms Slott får ett föreläggande om att åtgärda ett antal brister, brister som barn- och utbildningsnämnden har påpekat redan tidigare. Ströms Slott får till den 26 februari 2021 på sig att redovisa vad de har gjort för att åtgärda bristerna. För övrigt är det nog bäst att inte skriva så mycket mer. Man vet aldrig vad som kommer att hända mellan kommunen och Ströms Slott. Skollagen ger ju till och med kommuner rätt att återkalla tillstånden för sådana här verksamheter. (Skollagen 26 kap.)

Den mycket imponerande förskole- och grundskoleplanen 2021-2029, som nu har reviderats, presenterades för nämnden. (Du kan ladda ner den här.)

Det är ingen tvekan att det skulle krävas många miljoner kronor för att renovera, bygga till och bygga om förskole- och skollokaler i kommunen. Det renoveras och byggs en del nytt, t ex skolan i Öxnered, men kommunen har hamnat på en hopplös efterkälke. Det råder lokalbrist på flera enheter, lokaler är inte ändamålsenliga, ventilationen måste åtgärdas på många andra, det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), det saknas lokaler för fritidshemmen och det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen. Det visste nämnden redan tidigare och nu blev det en repetition. När budgetar och pengar diskuteras och beslutas är det däremot tyst från de styrande partierna och den borgerliga “oppositionen” om sådana här “små detaljer”.

För få och bristfälliga lokaler hindrar naturligtvis måluppfyllelsen i både förskola och skola, vilket är oerhört allvarligt. För att inte tala om den otrygghet som skapas och de incidenter som blir följden. Man kan undra hur politikerna egentligen betraktar våra barn och ungdomar.

Jag frågade också ordförande Mats Andersson (C) vad den genomlysning som kommunfullmäktige beslutade om i samband med budgetbeslutet egentligen skulle genomlysa. De 6 betongpartierna gav ju kommunstyrelsen i uppdrag att:

“…starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Det skulle jag fråga kommunstyrelsen om sa Andersson först – tills han antagligen insåg att han var med och röstade igenom förslaget och dessutom sitter i kommunstyrelsen och också blir dess 2:e vice ordförande efter årsskiftet. Genomlysningen visar, sa Andersson sedan, att kommunstyrelsen kommer att ta ett större ansvar för verksamheten. Jag fick nöja mig med det svaret, fast jag tror inte ett dugg på det. Jag förstår fortfarande inte varför inte förskole- och grundskoleplanen skulle räcka.

En stor del av resten av sammanträdet kom att handla om att barn- och utbildningsnämnden har fått för lite pengar nästa år, och även i år, i förhållande till de behov som finns och de krav som ställs. Ordförande Andersson sa vid ett tillfälle att vi hade hamnat utanför ämnet, att det inte var budgeten för nästa år som vi skulle diskutera och besluta om. Det var riktat till mig, men Andersson hade helt rätt i sin anmärkning…

Nämnden fick en föredragning om månadsuppföljningen. I den framgår det att prognosen är ett plus/minus/noll-resultat. Resultatet är möjligt därför att personalen i framför allt grundskolan t ex elevassistenter har dragits ner ganska betydligt i höst.

Jag frågade om vad som krävs för att följande meningar ska tas bort i kommande månadsuppföljningar:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Av förvaltningen framgick det att behoven är “otroligt stora” och att det innebär en stor utmaning. Och det även nästa år. Betongpolitikerna i församlingen låtsades som de inte hade hört mitt inlägg…

Den resursfördelningsmodell som BUN använder tar 5% av den tilldelade budgeten (anslagsbindningsnivå, barnomsorg/grundskola) och fördelar dessa pengar i strukturbidrag till enheterna. Det har från olika håll framförts att mer än 5% skulle reserveras för detta. Men enligt förvaltningen gick inte det, eftersom de skolor med bäst förutsättningar också måste ha lärare i alla klassrum…

Så tajt är det alltså med resurser. Då kan man undra om de elever i behov av stöd på skolor med “bäst förutsättningar” får det stöd de har rätt till. Det skulle uppenbarligen också behövas mer pengar än vad de 5%-en genererar till stöd för elever i de andra skolorna…. Återigen ett tydligt bevis på att grundskolor inte får tillräckligt med ekonomiska resurser från betongpartierna i Vänersborgs kommun.

Det blev en lång men intressant föredragning under ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning 2020”. Dagens ämne var ”Lärdomar från verksamheterna”. Jag tänkte inte återberätta vad som presenterades, men en av ledamöterna i nämnden hade hört att det just nu finns en stor otrygghet ute på en del skolor, både bland elever och personal. Och så är det, det bekräftades av förvaltningen. Vid samtal som jag har haft med representanter från de båda lärarfacken framgår att de tror att det beror på att elevassistenter och annan personal har fått lämna skolan i höst (på grund av besparingarna). Naturligtvis torde det också bero på att så många “ordinarie” och legitimerade lärare har varit frånvarande under höstens corona-pandemi.

Efter lunchen var det dags för detaljbudgeten. Jag hann med att höra förvaltningens föredragning och sedan att framföra mina synpunkter, innan det var dags att avlägsna mig. Vilket antagligen några betongpolitiker gladde sig åt.

I våras beräknade barn- och utbildningsförvaltningen att det saknades 7,7 milj kr i de tilldelade budgetramarna på grund av elevökning. (Nämnden skulle få ökade kostnader för hyror också, men det fick BUN kompensation för av kommunfullmäktige så det lämnar jag utanför.) Nu har prognoserna justerats nedåt. Elevökningen blir mindre än förväntat, men det blir fortfarande en ökning. Nämndens kostnader för volymökningen beräknas uppgå till 3,7 milj kr. Och då räknar förvaltningen, och uppenbarligen också nämnden, att de 3 miljonerna som BUN kan ansöka av kommunstyrelsen för “insatser för barn i behov av särskilt stöd” ska täcka detta underskott… (Och att 0,7 milj kr överförs ur nämndens förfogandeanslag.)

Trolleri på hög nivå skulle jag vilja påstå. Och läs noga nu…

Nämndens personalkostnader ska minska 2021. Ja, du läste rätt. Personalkostnaderna ska minska nästa år – och det trots att fullmäktiges lönekompensation är med i beräkningen. Den personal som finns kvar ska få höjda löner, men ändå minskar alltså lönekostnaderna. Vad betyder det? Enkelt min käre läsare, personal kommer att “friställas”, inte få jobba kvar, få sluta, leta efter andra jobb osv. Men jag lärde mig ett nytt begrepp idag för denna process. Det beror på förvaltningens arbete för en “budget i balans”… (Det ska noteras att några tjänster också försvinner på grund av minskade bidrag från Migrationsverket.)

Nämndens ledamöter fick därmed i varje fall reda på hur förvaltningen räknar för att få budgeten att gå ihop nästa år. Och ingen skugga ska falla på de utmärkta tjänstemännen i förvaltningen. De är oerhört kompetenta, men vad ska de göra när politikerna ger dem för lite pengar…?

Det är helt klart att budgeten kommer att innebära besparingar. De elevassistenter som har fått sluta inför höstterminen kommer inte att återanställas. Och det innebär följaktligen att de elever som fick extra stöd och “coaching” får klara sig betydligt mer på egen hand nästa år…

Det kommer fortfarande att bli ett problem att rymma kostnaderna för barn med särskilda behov inom budget och “fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget”.

På sin presentation berättade kommundirektör Tegenfeldth att ett av kommunfullmäktiges 6 mål lyder:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Det kommer inte att finnas några pengar för att öka kvaliteten i verksamheterna nästa år eller att lyfta kunskapsresultaten i grundskolan.

Jag har tidigare skrivit om det slag i ansiktet på alla professionella pedagoger som de 3 milj kr som kommunfullmäktige avsatte tillfälligt nästa år till kommunstyrelsen för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

Jag ska inte upprepa mig, du kan läsa om min uppfattning i bloggen “Budget 2021 (1/2): BUN”. Men jag måste nämna följande, eftersom det bland politiker i nämnden råder en total missuppfattning om vem som bestämmer om stöd till elever. Det är nämligen inte kommunstyrelsen, det är inte ens kommunfullmäktige…

Stöd till elever beskrivs i Skollagen, 3 kap. “Barns och elevers utveckling mot målen”. I 7 § står det:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Notera “ska han eller hon ges sådant stöd”. Det står inte – om kommunstyrelsen beviljar pengar…

I 9 § fortsätter Skollagen:

“Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. … Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.“

Jag hoppas att vissa politiker noterar att det i Skollagen faktiskt står “rektorn” och inte kommunstyrelsen…

Det är alltså rektor som beslutar om det särskilda stödet till elever. Rektor behöver inte motivera det för kommunen. Det är rektor själv som bestämmer. Det behöver inte redovisas till huvudmannen. Det är ett uppdrag från riksdag och regering. Huvudmannen ska “bara” se till att ge skola och förskola de förutsättningar som behövs för att uppfylla styrdokumenten. Och en viktig förutsättning är – ekonomiska resurser.

Strax innan jag skulle gå så sa ordförande Mats Andersson (C) att betongpartiernas (S+C+MP+M+KD+L) budgetbeslut för nästa år innebär en satsning på förskola och grundskola i Vänersborg. Man fick ju inte glömma att kommunen antagligen skulle få omkring 3 miljoner i statsbidrag till skolan nästa år…

Fullmäktiges satsning på förskolan och skolan innebär alltså att staten ska satsa 3 miljoner… Det var det sista jag någonsin kommer att höra av ordförande Mats Andersson (C) på ett BUN-sammanträde. Vid årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.

Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder

23 november, 2020 Lämna en kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg ”Budget 2021 (1/2): BUN”.

Socialnämnden

När socialnämnden i början av året fick de budgetramar som skulle gälla 2021 så redovisade socialförvaltningen vad ramarna skulle innebära i besparingar. Förvaltningen redovisade också vilka åtgärder som nämnden och förvaltningen skulle bli tvungna att vidta för att “hålla budget”. 

Socialförvaltningen redovisade att den utöver den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen hade ett behov på 21,8 milj kr. Det var försörjningsstöd inom individ‐ och familjeomsorgen på 17,8 milj kr och flyktingmottagning inom arbete, sysselsättning och integration på 4 milj kr.

För att spara pengar föreslog förvaltningen att arbetsmarknadsenheten skulle avvecklas. Dessutom lade förvaltningen till att det var svårt att ta fram besparingsåtgärder. Och det tror jag det, socialförvaltningen har ju sparat och skurit ned i många år nu…

Kommunfullmäktiges beslut i onsdags blev att socialnämnden tillfördes 4 milj kr för att:

“bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen och därmed minska kostnaderna för försörjningsstöd”

Det finns säkert någon tanke bakom den här konstruktionen, även om jag inte ser verklighetsförankringen i den. Socialförvaltningen skulle behöva 17,8 milj kr för ökade kostnader inom försörjningsstöd och istället får den 4 miljoner till att bekämpa arbetslösheten. Och detta ser betongpartierna som ett oerhört bra och konstruktivt förslag. Och det hade det kanske varit om socialen hade fått de pengar den behövde till de ökade kostnaderna – plus de extra 4 miljonerna… Eftersom försörjningsstödet regleras i socialtjänstlagen så undrar jag vad “socialen” ska spara på istället, när den betalar ut de lagstadgade försörjningsstöden (“socialbidragen”). Förhoppningen och önsketänkandet att ett förebyggande med hjälp av 4 milj kr till att “bekämpa arbetslösheten” skulle få ner kostnaderna för försörjningsstödet nästa år är inget annat än, just det – förhoppningar och önsketänkanden. Egentligt ett förhållningssätt som borde vara ovärdigt en ansvarsfull fullmäktigeförsamling… Fast kanske inte i Vänersborg.

Det ska också nämnas att det inom kommunstyrelsens ram för förfogandeanslaget öronmärktes 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål.”

Det är möjligt, eller kanske troligt, att åtminstone en del av dessa pengar är avsedda för socialnämnden. Tanken med pengarna är naturligtvis positiv, men med tanke på att socialnämnden skulle behöva 21,8 milj kr nästa år så är det fortfarande en “spott i havet”. Det kommer också att bli intressant att se hur kommunstyrelsen kommer att tolka “kommunens inriktningsmål” eftersom målen beskriver:

“jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.”

Det kanske blir slagsmål eller åtminstone en kapplöpning mellan social- och barn- och utbildningsnämnden om dessa “extra” pengar. Undrar vad som gäller då, “först till kvarn”…?

Det var inte bara i TTELA häromsistens som Dan Nyberg med flera satte hoppet till staten – att den skulle komma med statsbidrag till socialnämnden nästa år. Det upprepades också i kommunfullmäktige. Det talades om statsbidrag på 17,5 milj kr. Det som måste förklaras är hur de statliga bidragen ska slussas till försörjnings- och flyktingstöd. Det var ju där som förvaltningen hade redovisat kommande underskott. De statliga bidragen, som det talas om, verkar nämligen bli öronmärkta till äldrevården… Och där finns det inga befarade underskott i kommunen… Men det löser sig väl med lite “kreativitet” i så fall.

Sammanfattningsvis, betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet bäst de vill – det här är en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i socialförvaltningen. På vad återstår att se. Kommunfullmäktige tillät nämligen inte socialnämnden att avveckla arbetsmarknadsenheten:

”Arbetsmarknadsenheten ska bibehållas i nuvarande omfattning 2021.”

Det enda som kan rädda situationen är att det ska “regna manna från himlen” nästa år, i form av statliga bidrag. Om det är ett ansvarsfullt sätt att styra Vänersborg kan väl vänersborgarna fundera över.

Kultur- och fritidsnämnden

När kommunstyrelsen lämnade sitt beslut på budgetramar för kultur- och fritidsnämnden i början på året så ansåg kultur- och fritidsförvaltningen att det behövdes ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021. Därför äskande kultur- och fritidsförvaltningen inga extra pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder på grund av arbetsmiljökrav och myndighetskrav var stort. Förvaltningen ansåg att fastighetsinvesteringarna helt enkelt inte rymdes inom den föreslagna budgetramen…

Med andra ord, kultur och fritid menade att det egentligen behövdes mer pengar än de 3,8 miljonerna.

Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Sedan får nämnden 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… 

Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone nästan 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om samhällsbyggnadsnämnden. Nämndens budget utökades med 1,3 milj kr för:

“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”

Nämnden hade egentligen inga andra krav på mer pengar. Däremot hade samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Tor Wendel (M) ett mycket intressant inlägg. Det var nog också budgetärendets höjdpunkt.

Tor Wendel höjde ett varnande finger inför framtiden.

Samhällsbyggnadsnämnden har ju som bekant hand om allt “fysiskt” i kommunen, som t ex alla fastigheter. De olika verksamheterna, som skola, kultur och fritid osv, hyr sedan anläggningarna och fastigheterna av samhällsbyggnadsnämnden. I hyran är det tänkt att de faktiska kostnaderna för kapital, drift och underhåll ska ingå fortsatte Wendel. Men han menade att verkligheten var en annan. Hyrorna baserades på det underhåll som görs, dvs vad nämnden får pengar för. Och så kom själva slutsatsen, själva poängen. Det fanns inga pengar för att underhålla fastigheterna på det sätt som krävs, hyrorna var helt enkelt för låga. Det som sker idag är bara akuta åtgärder och inte planerat underhåll. Det gällde även underhåll av gator, vägar, broar och lekplatser.

Tor Wendel (M) menade att det därför fanns en underhållsskuld på kommunens fastigheter på åtminstone 100 miljoner kronor. Han betonade att samhällsbyggnadsnämnden skulle behöva ekonomiskt tillskott på flera miljoner och vädjande slutligen till alla partier att sätta sig in i problematiken – och att partierna tillsammans måste lösa denna kris.

Kommunstyrelsen

I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslaget till Kunskapsförbundet Väst. KFV får ett tillskott på 8 milj kr nästa år (jämfört med i år), 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget.

Det avsattes också 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen som handlar om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Begreppet “trygghetsskapande” är nytt och ett resultat av sammanjämkningen av de styrandes och den borgerliga “oppositionens” förslag. Det kan handla om t ex kameraövervakning och belysning. Däremot är det tveksamt om 3 miljoner förslår särskilt långt till alla de tänkta insatserna.

Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas också med 3 milj kr tillfälligt under 2021. Det har jag skrivit utförligt om i mina förra blogg (se “Budget 2021 (1/2): BUN”). Det handlar alltså om insatserna för barn i behov av särskilt stöd.

Till sist fick kommunstyrelsen uppdraget att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun. Det har jag också redan kommenterat.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgav att den behövde nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. Nämnden fick 1 miljon samt 0,5 milj i tillfälligt anslag till:

“fakturerad men ännu ej utförd tillsyn och kontroll.”

Även miljö- och hälsoskyddsnämnden lär få vända på slantarna nästa år.

Övriga nämnder

De övriga nämnderna, byggnadsnämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden, fick de pengar som de fick förra året. Det var, precis som för de andra nämnderna, bara en del justeringar för löneökningar och internräntan.

Slutsatser

Det vi ser är en budget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots de olika ledamöternas stora ord om satsningar, ord som klingar falskt. Det som kan rädda situationen, i varje fall till viss del, det är att staten, liksom i år, öppnar plånboken på grund av pandemin. Det finns också mycket som tyder på att det kommer mer statsbidrag, även om det inte blir i samma omfattning som i år.

Årets överskott (2020) i kommunen beräknas till 173 milj kr, en oerhört stor summa. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder (se ”Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet”). Då hade kommunen kunnat ta med sig en del av överskottet från i år till nästa år. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.

Och visst, det är obegripligt.

Budget 2021 (1/2): BUN

22 november, 2020 1 kommentar

Onsdagens budgetbeslut i kommunfullmäktige utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram. Det var naturligtvis också det förslag som den styrande minoriteten S+C+MP stod bakom. Det blev en del ändringar och kompletteringar när den borgerliga ”oppositionen” M+L+KD inte helt oväntat också ställde sig bakom förslaget. Det var ju viktigt att de borgerliga partierna också fick göra ett visst “avtryck” i budgeten.

Det gemensamma förslaget, och följaktligen det som blev beslutet och som efter att protokollet har justerats, är Vänersborgs kommuns budget för 2021.

För att få en riktig uppfattning om budgeten och de pengar som fördelades till de olika nämnderna nu i onsdags kan vi inte göra som TTELA gjorde i dagens artikel och enbart beskriva hur fullmäktiges beslut såg ut. Det är också tvunget att utgå från de behov som varje nämnd har 2021 och som respektive förvaltning redovisade när budgetarbetet rullade igång i början av 2020. Det gjorde inte TTELA. (Se TTELA “Småskolorna är räddade”.)

Förvaltningarnas redovisningar av behoven skedde efter att kommunstyrelsen tidigt under året hade beslutat om de budgetramar som gällde och som varje förvaltning och nämnd skulle anpassa sina kostnader till. Om pengarna i kommunstyrelsens budgetram inte räckte så skulle förvaltningarna och nämnderna beskriva vilka besparingar och åtgärder som skulle vidtas för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men jag tänkte upprepa dem här så att man får en riktig helhetsbild av budgeten för år 2021.

Allmänt

I budgeten för 2021 får alla nämnder kompensation för löneökningar. De pengarna ligger så att säga “utanför” den budget, de “ramar” som jag diskuterar nedan. Dessutom sänks internräntan från 1,5% till 1%. Det innebär att pengar tas från alla nämnder, men det är i praktiken ett nollsummespel. En sänkt ränta betyder däremot att kostnaderna för nya investeringar blir lägre.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat ett behov nästa år på 12,9 milj kr mer än den budgetram den fick sig tilldelad av kommunstyrelsen. Då utgick förvaltningen också från att den skulle få 2,6 milj kr för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen varnade också för att den kunde gå miste om statsbidrag på ca 36,2 milj kr. Statsbidrag kan nämligen försvinna därför att de är förbundna med en kommunal motprestation, som att kommunen också ska satsa pengar – och inte spara och skära ner… 

Kommunfullmäktige beslutade att BUN får 5,2 milj kr till ökade kostnader nästa år som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Det anges inga extra pengatillskott för måltider. Men, enligt uppgift nu i efterhand, dvs efter fullmäktiges budgetbeslut, så sägs det att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har kommit överens om skolmåltiderna i veckan som har gått, och att BUN därför fick de 2,6 milj. (Det står alltså inget om detta i budgetbeslutet.) Det betyder att det saknas 7,7 milj kr för BUN år 2021. 

I budgeten har 3 milj kr avsatts tillfälligt nästa år för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

BUN kan ansöka om dessa pengar.

Det här förslaget är enligt min mening skamligt. Men innan jag utvecklar det så kan jag inte låta bli att undra var förslaget kom ifrån. Det är inget som har funnits med tidigare, varken i den styrande minoritetens eller den borgerliga “oppositionens” förslag. Fackliga representanter har inte heller hört talats om tanken. Det har aldrig varit uppe på t ex FSG. Är det ett sätt att gardera sig från kritik från de fackliga organisationerna? Eller från Vänsterpartiet…?

BUN får alltså 7,7 milj kr mindre än vad nämnden behöver, vilket innebär att den måste spara dessa pengar någonstans i verksamheten – mest troligt genom att göra sig av med personal. Och i gengäld så kan nämnden ansöka om högst 3 milj kr. Och så har betongpartierna mage att kalla de 3 miljonerna för en satsning på skolan och på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det innebär ju bara att nämnden istället måste spara 4,7 miljoner… Betongpartiernas ledamöter, särskilt de som sitter i barn- och utbildningsnämnden, har en del att förklara för vårdnadshavare, elever, rektorer och pedagoger…

Det finns andra aspekter på de 3 miljonerna som gör en numera pensionerad legitimerad lärare totalt mållös. Och frustrerad. Beslutet visar nämligen en oerhörd brist på respekt för rektorer och lärare och deras arbete, kompetens och professionalism.

I kapitel 3 i Skollagen, “Barns och elevers utveckling mot målen”, utvecklas rektors och pedagogernas uppdrag:

“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller…”

…och om detta är fallet så utvecklar Skollagen i paragraf efter paragraf vad som gäller och vad skolan är skyldig att göra. Det handlar om extra anpassningar, anmälan till rektor, rektors skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, samråd med elevhälsan och upprättande av åtgärdsprogram. Och:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här står i Skollagens kapitel 3, det har alla rektorer och lärare läst, studerat och diskuterat.

“…ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och så kommer betongpartierna i Vänersborgs kommunfullmäktige med sina pekpinnar och låtsas att de har kommit på något nytt – och nu ska meddela rektorer och pedagoger detta…

Det är ganska logiskt att man faktiskt kan tro att det förhåller sig på det här viset när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i sin presentation av budgeten sa följande på fullmäktige:

“Vi vet ju också då att det här behovet [av särskilt stöd; min anm] finns ju även senare, men det är att få en start på detta och få en utvärdering vad det ger för att senare hanteras i kommande mål- och resursplan.”

“få en start på detta”… “…en start…”?

Jag saknar ord. Det här är något som varenda lärare arbetar och funderar på dagligen! Och har gjort i alla år. Det är rektorernas och lärarnas skyldighet och uppdrag från riksdagen – och det ska de inte ens behöva redovisa för politiker i en kommunstyrelse! Behovet av stöd är en pedagogisk bedömning och skolan ska inte behöva motivera något för kommunen som är lagstadgat!

Pedagoger och rektorer ska inte heller behöva ansöka om extra pengar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är huvudmannens, dvs kommunens, förbaskade skyldighet enligt Skollagen att avsätta tillräckligt med pengar för dessa elever. Och det har rektorer och lärare försökt att uppmärksamma politikerna i Vänersborgs kommun på i alla år. Skollagen är en lag – och en lag gäller även i Vänersborgs kommun!

Jag tror inte ens att politikerna vet att hela “frågeställningen” utgör en inte oväsentlig del av lärarutbildningen och lärarnas profession. Det utgör också en väsentlig del av de samtal och det kollegiala lärande som lärare dagligen för med varandra.

Förresten, tror betongpartiernas politiker att insatser för barn i behov av särskilt stöd bara kostar 3 milj kr per år? De här kostnaderna särredovisas i och för sig inte, men helt inofficiellt nämnts en siffra på 40 milj kr per år… Och om betongpolitikerna inte tror att 3 milj räcker till stödet, så kan man fråga sig varför de beslutar om en sådan liten summa. Och förresten, hur tänker de sig att stödet för just dessa 3 miljoner ska särredovisas från alla de andra tiotals miljoner kronorna som stödet kostar varje år…?

BUN ska alltså spara netto 4,7 milj kr nästa år, i bästa fall. Även om den får alla de 3 miljonerna, och vem vet om om betongpartierna verkligen kommer att bevilja nämnden pengarna…

För att få en uppfattning om hur mycket, eller lite, 3 milj kr är för Vänersborgs elever i behov av särskilt stöd, så vill jag nämna att en genomsnittlig lönekostnad för en legitimerad lärare idag inklusive PO mm är 655.000 kr per år. Motsvarande lönekostnad för en legitimerad specialpedagog är 710.000 kr. Betongpartiernas “enorma satsning” räcker alltså till högst 4 legitimerade specialpedagoger… Och det efter att rektorerna först har varit tvungna att avskeda 7 legitimerade lärare…

Det lär väl för övrigt bli så att 1/3 av de “extra” pengarna går åt till en heltidstjänst bara för att ansöka, dokumentera, “fortlöpande utvärdera”, redovisa och “återrapportera” till kommunstyrelsen så att nämnden kan få pengarna… (Och blir inte kommunstyrelsen nöjd med dokumentationen så kanske den säger nej till att ge BUN några pengar. Och så förlorar nämnden istället pengar…)

Det är bara att konstatera, betongpartierna visar en total brist på kunskap för skolans villkor och Skollagen – och sin totala brist på förtroende för de som arbetar i skolan. De borde skämmas!

När det gäller statsbidragen för år 2021 till barn- och utbildningsnämnden så är det ingen som vet vad som händer. Nämnden riskerar att förlora ett antal miljoner på grund av betongpartiernas besparingar (ca 36,2 milj kr, se ovan). Och de nya statsbidrag, som det flaggas för nu i corona-tider för nästa år, uppgår i nu-läget inte till mer än ungefär 3,5 milj kr för Vänersborgs del.

Kommunfullmäktige beslutade också att eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Vilket rättsväsendet redan har slagit fast i en dom. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo på egen hand. Det här beslutet kompletteras med att:

“Kommunstyrelsen ges i uppdrag att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Jag är inte säker på vad syftet med “genomlysningen” är. Är det ett sätt att ändå komma fram till att det behövs skolnedläggningar? Barn- och utbildningsnämnden har efter flera utredningar av både förskole- och grundskolestrukturen enligt min mening en mycket bra koll på framtiden.

Fullmäktige säger också att behoven av barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska tillgodoses även i fortsättningen. Lanternan ska alltså finnas kvar.

Till sist anser kommunfullmäktige att BUN tillsammans med kultur‐ och fritidsnämnden ska ta fram:

“en uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”

Betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet, klia varandras ryggar och krama varandra bäst de vill (se ”Budget 2021: Kan det bli bättre?”) – det här är ändå en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i förskolor och skolor. Förutom att det också är ett slag i ansiktet på rektorer och pedagoger.

Och bevis på en total okunnighet om rektorers och pedagogers statliga uppdrag.

Anm. Det når mig rykten nu på helgen, när jag arbetar med denna blogg, att prognoserna för elevantalet har skrivits ner. Det betyder i så fall att barn- och utbildningsnämndens beräknade kostnader för nästa år kan bli ett antal miljoner mindre än vad som uppgetts i de underlag som lämnats och som ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. Är det på detta sätt så kommer det säkerligen att meddelas vid nästa sammanträde med nämnden.

PS. Nästa blogg handlar om den övriga delen av budgeten – ”Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder”.

Budget 2021: Kan det bli bättre?

19 november, 2020 1 kommentar

I september 2018 var det val. Och som vanligt profilerade sig de olika partierna. De satt i sina partilokaler och funderade på vallöften som skulle locka röster till just deras parti. De vred och vände på problemet och utmaningen – hur ska vi få så många röster som möjligt? De flesta partier kom fram till att löften om förskola och skola skulle kunna attrahera många väljare. Det låg liksom i tiden.

Sagt och gjort. Partistrategerna och medlemmarna formulerade häftiga och lockande slogans och vallöften om varför just deras parti var särskilt ämnat att förbättra för alla barn och elever. Det utlovades stora satsningar på förskola och skola. De olika partierna trumfade över varandra med löften.

Och så blev det val.

När valet var över återgick allt till det gamla vanliga. De båda betongblocken behövde inte ens “byta stolar” med varandra, som skedde efter valen 2010 och 2014. Den styrande minoriteten, S+C+MP, fick nämligen vänersborgarnas förtroende att styra vidare. Och den borgerliga oppositionen, M+L+KD, fick återigen äran att bli det största oppositionsblocket. Vilket innebar, att när de styrande tagit sitt, fick de borgerliga partierna alla de avlönade och arvoderade posterna som blev kvar.

Så det blev samma partier och samma personer som fortsatte att fylla kommunhuset. Och det visade sig snabbt också att det blev fyllt med precis samma politik som tidigare. De löften som levererats i valet var inte särskilt mycket värda. Ja, frågan var till och med om partierna hade gett några löften överhuvudtaget… Det blev i varje fall ingen satsning på förskola och skola, inte ens i det budgetförslag som presenterades och klubbades igenom direkt efter valet…

Två år efter valet har det visat sig bli ännu “värre” än förväntat. Betongpartierna slöt sig snabbt samman till ett block, till ett betongblock. Precis som vanligt. Men denna gång låtsades man inte ens om att det fanns skillnader. Det fanns ju inga. Det innebär att det efter valet knappast har förekommit några debatter mellan de olika betongpartierna, de som just nu “styr” och de som sitter i “opposition”. De är överens om allt väsentligt. Så istället för att argumentera och debattera mot varandra, så klias det på varandras ryggar och klappas på varandras kinder. Och så berättar de för varandra hur kloka och förutseende de är. Och tycker alla lika, som den stora majoriteten i kommunfullmäktige gör, så kan de ju inte ha fel…

Det viktigaste och mest avgörande beslutet i kommunen varje år är budgetbeslutet. Det avgör var pengarna ska gå – hur mycket förskola och skola ska få, hur mycket det satsas på äldrevården, om 20 miljoner ska gå till arenan och 8 miljoner till Vattenpalatset, om partierna ska få hundratusentals kronor i partistöd, hur mycket biblioteket ska få, hur många rondeller som ska byggas osv. All kommunal verksamhet måste ju tilldelas pengar för att fungera.

Det har efter drygt 2 år visat sig att det spelade ingen roll vilket av betongpartierna invånarna valde att rösta på. I de tre budgetar som har beslutats efter valet 2018 så har betongpartierna kommit överens om gemensamma budgetar… De 6 partierna har alltså varit överens om det absolut viktigaste beslutet som fattas i en kommun, budgeten – tre år i rad, tre budgetar i rad! Det torde vara ett tämligen enastående och svårslaget rekord bland Sveriges kommuner. (Se “KF-beslut: Budgeten 2019” och “KF (1): Budget 2020”.)

Det visade sig alltså vara totalt betydelselöst vilket betongparti vänersborgarna röstade på i valet 2018. De tycker samma sak. De för samma politik.

Och det blev alltså likadant igår onsdag. S+C+MP+M+L+KD slog ihop, eller “synkade”, sina budgetar till en. Och det var inte svårt, budgetförslagen var ju till förväxling lika.

Ledamöterna från betongpartierna var stolta över den gemensamma “sexpartibudgeten”. Den ena efter den andra redogjorde i gårdagens fullmäktige för vilken fantastisk budget de hade kommit överens om. Den var förutseende, den innehöll inga som helst svagheter och det satsades på allt och alla. Det fanns inte heller några andra “realistiska” alternativ. Det bevisade väl bara det faktum att en sådan stor majoritet i fullmäktige var överens…

Så nu ska en bra verksamhet inom förskola och skola bli ännu bättre. För bra var den redan. Det intygade alla betongpolitiker, det hade de ju med gemensamma krafter sett till redan tidigare. I de två föregående budgetarna…

Och förresten skulle alla andra och allt annat också bli bättre nästa år.

Budgetbeslutet igår utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram, och som naturligtvis var förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP. Det gemensamma förslaget ändrades och kompletterades på några punkter. De borgerliga skulle ju också få sätta spår i budgeten.

Kunde Vänersborg ha fått en bättre budget? Det ska jag redogöra för i nästa blogg.

PS. Lutz Rininsland (V) kommenterade fullmäktigesammanträdet redan igår – ”Kommunfullmäktige? Tja, vad ska man säga?”.

PPS. James Bucci (V) har inte kommenterat sammanträdet, men han skriver en rad bloggar om den västsvenska rothärvan. Den första bloggen kallade han ”Rotrötan” och den senaste ”Varför Leif Bengtsson?”.

Vänsterpartiet säger nej till besparingar!

18 november, 2020 Lämna en kommentar

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN), Eva Lindgren, Magnus Lilja och Stefan Kärvling, har idag återigen slagit till med en insändare i TTELA.

För ungefär 3 veckor sedan, den 28 oktober, hade vi tre en insändare som handlade om Sverigedemokraternas agerande i barn- och utbildningsnämnden. (Se “Om de lyssnat och läst hade de vetat”.) Den följde för övrigt TTELA upp med en artikel i måndagens tidning. (Se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”.)

I dagens TTELA är insändaren “Vänsterpartiet säger nej till besparingar!” publicerad. Den tar framförallt upp konsekvenserna för BUN av de budgetförslag som kommunfullmäktige ska fatta beslut om senare idag. (Just nu finns inte insändaren publicerad på TTELA:s hemsida, ”bara” i pappers- och e-tidningen.)

Jag återger insändaren ordagrant. Rubriken är skribenternas egen.

===

Vänsterpartiet säger nej till besparingar!

På onsdag ska kommunfullmäktige i Vänersborg ta ställning till vilken budget som ska gälla 2021.

Det finns fyra olika förslag. Tre av dem innebär att barn- och utbildningsnämnden tvingas till besparingar och nedskärningar nästa år. Nämnden ska spara upp mot 12,9 miljoner kr. Det skiljer sig en del i de olika budgetförslagen.

Vad barn- och utbildningsnämnden ska spara på återstår att se. Det kan bli tal om minskat öppethållande på förskolor och fritidshem, stängning av barnomsorg på kvällar, nätter och helger (Lanternan) och vem vet hur alla partier tänker kring nedläggning av skolorna i Mulltorp och Rösebo. Det troligaste är dock att den största delen av besparingen tas på en minskning av personalstyrkan.

En minskad personaltäthet kan få stora konsekvenser i arbetsmiljön som t ex organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning och bortprioritering av arbetsuppgifter. Färre pedagoger och övrig personal försämrar också förutsättningarna för att elevers kunskapsresultat ska kunna förbättras. Minskad personalstyrka riskerar dessutom att drabba framför allt elever i behov av särskilt eller socialt stöd.

Forskning visar att en lyckad skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa. Det finns tyvärr alltför många elever i Vänersborg som inte lyckas med sin skolgång och som riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet senare i livet. 

Fackförbunden i förskola och skola är oroade. Det är deras bestämda uppfattning att det krävs ökade ekonomiska resurser till förskola och skola. I MBL sa de nej till kommunstyrelsens budgetförslag. De förklarade sig oeniga med arbetsgivarens förslag.

Det är bara ett av budgetförslagen som innebär att det inte behövs några nedskärningar och besparingar i förskola och skola nästa år. Det är Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänsterpartiet prioriterar i vanlig ordning verksamheten före fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet. Vänsterpartiet vill ta från det beräknade överskottet och lägga på barnen och eleverna.

Vänsterpartiet säger nej till besparingar och nedskärningar inom förskola och skola. Vänersborgs barn och elever måste få de bästa möjliga förutsättningarna, de måste prioriteras.

Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN

Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp

17 november, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.

Budgetbeslut

Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord  imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):

“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”

Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.

Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…

Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)

Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:

“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:

“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”

Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:

“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”

Skriver TTELA:s reporter.

Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…

För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.

Centerpartiet

Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)

Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.

De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.

De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)

De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:

“för att skapa en insikt”

Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:

“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att  nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…

Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)

Sverigedemokraterna

Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)

I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:

“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”

Ska man skratta eller gråta?

“…partiet förstod inte vad man röstade på.”

TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:

“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”

Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.

Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…

Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…

Mulltorp och Rösebo

Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.

I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.

En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:

“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”

På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.

Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:

“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”

Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…

Besparingar och nedskärningar i skolan

16 november, 2020 1 kommentar

Det såg besvärligt ut i barn- och utbildningsnämndens bokföring i våras. Siffrorna lyste röda. Och det var inte bra, så fick det inte vara. Siffrorna var tvungna att bli svarta. Det kräver kommunledningen, det står svart på vitt i Mål- och resursplanen:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. … Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”

Det är ord och inga visor. Orden är lag, till och med gentemot de riktiga lagarna. Enheterna inom barn- och utbildningsnämnden var därför tvungna att spara inför höstterminen. Och det gjorde de också.

Förvaltningschefen sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):

“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”

Arbetet med att få en “budget i balans”, som det heter på fint byråkratspråk, prioriteras i barn- och utbildningsförvaltningen. Varje enhets budget granskas enligt uppgift regelbundet och rektorerna har täta uppföljningsmöten med förvaltningen. Det verkar fokuseras mer på ekonomin än på besparingarnas konsekvenser för verksamheten…

Samma dag som förvaltningschefen intervjuades i TTELA skrev TTELA också om upprörda lärare som protesterade på Torpaskolan. (Se “Lärare protesterar mot krympande skolresurser”.) En av lärarna på skolan sa till TTELA:

“Vi riskerar ju att bryta mot skollagen i och med att vi inte kan ge eleverna den stöttning de faktiskt har rätt till. Som det är nu ska vi göra vårt jobb lika bra, helst bättre, än tidigare fast med mindre resurser.”

I en protestskrivelse med närmare 50 underskrifter bland personalen på Torpaskolan var man ännu tydligare:

“Vi kommer alltså med dessa besparingar att tvingas bryta mot skollagen i ännu större utsträckning än vi redan gör.”

Så är det, men det verkar inte vara något särskilt tungt argument för de styrande politikerna i Vänersborg… Och förresten, hur bevisar man att kommunen bryter mot Skollagen? Och vem i kommunen är i så fall ansvarig om det bryts mot lagar – lärarna? rektorerna? politikerna? Och vem polisanmäler kommunen?

Det här har jag resonerat om tidigare, se “Skollagen går före budgetföljsamhet”. För att vara tydlig, jag anser att det är kommunens politiker som är ansvariga för att förskola och, framför allt, skola inte får de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla Skollagen. (Och kanske också Arbetsmiljölagen.)

I Torpalärarnas protestskrivelse efterlyste lärarna konsekvensbeskrivningar. Det är intressant, men så vitt jag vet så är inte ordet “konsekvensbeskrivning” rätt ord. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter talas det om “riskbedömningar”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det (se “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”

Arbetsmiljöverket utvecklar:

“De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.”

Det är helt klart och tydligt att de besparingar och nedskärningar av personal som har skett inför och under höstterminen ska ha föregåtts av riskbedömningar på varje enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att göra denna bedömning – och har den inte blivit gjord så borde facken och/eller skyddsombuden reagera. Då är det läge att anmäla arbetsgivaren. Men jag vet också att facken har efterfrågat riskbedömningar i samverkansgrupperna och faktiskt fått några. Så visst görs det riskbedömningar även i Vänersborg.

En direkt följd av personalneddragningarna är, enligt fackförbunden, den ökande mängden våld, hot, oordning och förstörelse mm i skolorna. Det är i många fall visstidsanställda elevassistenter som har stöttat dessa barn, och det är assistenter som det i första hand har dragits ner på. Facken pekar också på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver. Skolorna har inte råd.

När facken har påtalat situationen ute på förskolor och skolor för politiker i kommunledningen har de tydligen sagt sig förstå problemen – och föreslagit lösningen att skolorna måste omorganiseras för att möta behoven…

Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av året, så får alltså lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna. (Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.) Och det trots att kommunen beräknas göra ett överskott i år på 173 milj kr…

Fackförbunden som inte bara förklarade sig oeniga och protesterade i MBL i BUN förra året (budget 2020) har gjort detsamma för kommunstyrelsens förslag till budget 2021. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.) För det blir med all sannolikhet inte heller bättre nästa år, snarare tvärtom.

Behoven ökar i förskolan och skolan, allt fler barn och elever far illa och det saknas resurser för elever i behov av språkligt stöd (studiehandledare, modersmålsundervisning). Vi ser ett ökat antal tillbud i skolorna och sjukfrånvaron bland personalen ökar, osv. Trots de stora behoven bland barn och elever, och särskilt bland dom i behov av stöd av olika slag, så går de svarta siffrorna och det stora förväntade överskottet på 47 milj kr år 2021 före i de styrandes budget… Några av de mest utsatta grupperna i Vänersborg får stå tillbaka för fina siffror i olika bokföringsposter.

Det är bara Vänsterpartiet som i sitt förslag till budget för 2021 har gett barn- och utbildningsnämnden de ekonomiska medel som behövs för att förskolor och skolor ska slippa besparingar och nedskärningar nästa år. Tyvärr lär inte de andra partierna rösta på det förslaget…

Anm. Jag har i tre bloggar beskrivit situationen i kommunens skolor under pandemin, som inte är över än:

Anm. De fyra budgetförslagen för 2021 har presenterats i följande bloggar:

Reservation: Mål- och resursplan 2021-2023

9 november, 2020 Lämna en kommentar

På kommunstyrelsen i förra veckan diskuterades, som bekant för läsarna av denna blogg, budgeten för nästa år. Fyra budgetförslag hade lämnats in. Det var förslaget från (1) socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (som formellt kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag), (2) förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, (3) sverigedemokraternas förslag och (4) förslaget från vänsterpartiet.

Det förslag som fick flest röster i kommunstyrelsen var som väntat de styrande partiernas förslag (S+C+MP). Det blir nu detta förslag som blir huvudförslag när kommunfullmäktige slutligen ska fastställa budgeten den 18 november, dvs nästa vecka.

För att tydligt markera min uppfattning så reserverade jag mig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Min reservation hade följande lydelse (den kan också laddas ner här):

==

Reservation

Ärende 6: Mål- och resursplan 2021-2023

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från kommunstyrelsens ordförande och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta:

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Jag reserverar mig till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänersborg 9 nov 2020
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Budgetförslaget från SD

6 november, 2020 Lämna en kommentar

Det var naturligtvis budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+MP, som fick majoritet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Det blir därför huvudförslaget till kommunfullmäktige om två veckor. De andra förslagen fick bara stöd från det parti som hade lagt respektive förslag. (Medborgarpartiet lade inget eget förslag, jag uppfattade dock att partiet röstade för Vänsterpartiets förslag.) Kommunstyrelsen röstade alltså ner förslagen från den borgerliga oppositionen (M+L+KD), V och Sverigedemokraterna (SD).

Vilket förslag som får majoritet i fullmäktige återstår dock att se. Mitt tips är att de två stora blocken, de styrande partierna S+C+MP och den borgerliga oppositionen med M+L+KD, kommer överens. Sverigedemokraternas förslag kommer i varje fall inte att få majoritet, det kan man vara säker på. Däremot skulle SD kunna fälla avgörandet i en omröstning, om inte de två stora blocken kommer överens.

Jag har inte tidigare presenterat SD:s budgetförslag. Det ska jag göra med denna blogg.

Sverigedemokraterna har vid några tillfällen under åren presenterat sina budgetförslag i fina och välarbetade broschyrer på flera sidor. Årets budgetförslag är motsatsen, det är både kort och tämligen intetsägande. Både layout- och innehållsmässigt. SD har t ex nästan inga kommentarer, motiveringar – eller förslag. Och inte heller något som sticker ut eller provocerar. Borta är tydligen den tid då SD kunde föreslå att Tärnanskolan skulle få mindre pengar för att det gick så många nysvenskar där. Det är väl ett sundhetstecken antar jag.

SD:s förslag utgår inte från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt, som Vänsterpartiet gjorde. Istället utgår SD-förslaget från de budgetramar som kommunstyrelsen antog i februari. Dessa budgetramar var extremt ”tajta” och knappt några nya pengar skulle delas ut till välfärden. Det var bara lite “småpengar” hit och dit. Det enda var att de 15 milj kr som barn- och utbildningsnämnden fick i år (2020) som ettårsanslag skulle bli ramhöjande och alltså finnas med kommande år. (Se “Budgetramar 2021”.)

SD:s förslag:

“utgår från anvisningarna antagna av kommunstyrelsen i februari 2020, med hänsyn till den nya skatte/statsbidragsprognosen från oktober 2020, samt justeringar av de finansiella kostnaderna utifrån nya prognoser under 2020.”

Så börjar förslaget. Sedan presenterar SD en tabell, “Resultatbudget”, precis som den borgerliga oppositionen. Och den är lika intetsägande som den borgerliga motsvarigheten. Det enda som kan utläsas med bestämdhet av tabellen är att SD:s budgetförslag ger ett överskott i kommunens resultat på 50 miljoner kr. Det är till och med 3 milj mer än de styrande partiernas återhållsamma och snåla budget.

SD vill med andra ord satsa minst på verksamheterna av samtliga partier. SD vill faktiskt bara göra två ekonomiska “satsningar”.

SD föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får ett tillfälligt anslag, för endast 2021 alltså, på 2 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“förebyggande trygghetsskapande åtgärder.”

Det är precis samma förslag som de borgerliga oppositionspartierna har lämnat.

Den andra “satsningen” är att SD vill öka budgetramen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) med 5 milj kr. Det är ungefär lika mycket som de styrande partierna föreslår (5,2 mkr), men betydligt mindre än Vänsterpartiet (12,9 mkr). Men då hör det också till att SD föreslår ytterligare 5 milj kr till BUN – återigen som ett tillfälligt anslag bara för 2021 för att täcka ökade kostnader. Och så konstaterar SD:

“med detta beslut blir nämndens förslag på Övriga Åtgärder inte aktuella”

I “övriga möjliga åtgärder” (se tabell ovan) återfinns de besparingar och nedskärningar som barn- och utbildningsnämnden röstade igenom på sitt juni-sammanträde – tack vare SD:s röster. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) Tydligen har SD-representanterna i BUN fått “bassning” av de andra i partiet…

Men hur räknar SD?

Av tabellen framgår det med all önskvärd tydlighet att BUN behöver spara 12,9 milj kr utifrån de budgetramar som SD utgår ifrån. Och SD vill ge 5+5 milj kr. Det fattas alltså fortfarande 2,9 milj kr. Tycker SD att BUN ska minska personalen? Eller minska öppethållandet inom förskola och fritidshem? Eller lägga ner Rösebo och Mulltorp…?

Det är inte första gången som sverigedemokraterna har svårt med matematiken.

Och… Att ge BUN ett tillfälligt anslag under bara ett år, 5 milj kr 2021, visar hur lite SD förstår av skolans värld. Skolan arbetar ju som bekant med läsår och inte budgetår. Organisationen, med all vad det innebär av antal klasser, klasstorlekar, antal lärartjänster, scheman, speciallärare osv osv, läggs inför ett läsår. En sådan här organisation kan sedan inte ändras under ett läsår, mer än “i marginalen”. Tillfälliga pengar kan därför bara användas ytterst kortsiktigt, kanske för att anställa t ex en elevassistent under en eller två terminer. Sedan får denne person lämna skolan igen… Hur meningsfullt är det, för elev, för personal?

Och när tycker SD att personen ska anställas – under vårterminen 2021 eller höstterminen? Eftersom organisationen för läsåret 2020-2021 redan är på plats kan knappast de 5 milj i tillfälligt anslag användas under vårterminen 2021. De får därför sannolikt användas under höstterminen 2021. Men eftersom de försvinner senare under läsåret, dvs på vårterminen 2022, kan de inte användas för att t ex utöka organisationen. Pengarna kan som sagt bara användas till tillfälliga anställningar. Det är inte särskilt förnuftigt eller meningsfullt.

En sak är i varje fall klar med “ettårspengarna”, de kommer inte att kunna användas för att de “övriga åtgärderna” inte ska bli aktuella.

Feltänk SD. I år igen.

SD fortsätter med en följetong också. Partiet måste varje år markera att de inte gillar ekologiska livsmedel:

“Ekologiska livsmedel är i snitt ca 30% dyrare är konventionella livsmedel. Vi föreslår att fullmäktiges mål om 25% ekologiska livsmedel stryks, och att istället fokuseras på närodlat, för miljön och vår landsbygds överlevnad, då sparas en stor summa…”

SD kan som vanligt inte precisera hur mycket som skulle sparas, men det är “en stor summa” skriver de… Det här har dementerats i talarstolen vid flera tillfällen genom åren av andra politiker. (Det är som sagt inte första gången SD för fram kravet.) Den närodlade maten är nämligen inte speciellt mycket billigare än den ekologiska. (Det kan däremot finnas andra skäl till att handla närodlat.)

Sedan känns det som om SD för fram ett krav som mest är till för att påskina hur “pålästa” de är. De tycker att fullmäktige ska revidera sitt finansiella mål om årets investeringar och vill att de ska motsvara max 20% av skatter och generella statsbidrag – i stället för 10%. Ja, ja…

När det gäller investeringsbudgeten skriver SD att det finns ett behov av att bredda vägen ut till Vänersnäs. Och det är helt riktigt. Det är bara det att vägen är Trafikverkets ansvar. På kommunstyrelsen påpekade Benny Augustsson (S) detta, och då sa Anders Strand (SD) att eftersom VA ska läggas ner till Vänersnäs så var det lämpligt att samköra detta med Trafikverket. OK, det gäller bara att verket är med på idén.

Slutligen anser SD att bygget av ny sessionssal ska strykas 2021 eftersom driftkostnaden inte är finansierad.

Ibland brukar man säga att även en blind höna kan finna ett korn. Denna gång är jag inte säker på att ordspråket är tillämpligt på SD:s budget… Ja, ok då. Kanske ett litet korn på investeringsbudgeten.

Anm. Du kan ladda ner Sverigedemokraternas budgetförslag här.

PS. Här hittar du mina bloggar om de andra partiernas budgetförslag – S+C+MP, M+L+KD och V.

Kategorier:Budget 2021, SD
<span>%d</span> bloggare gillar detta: