Arkiv

Archive for the ‘BUN’ Category

Genomlysning av kommunen 3: BUN

8 januari, 2020 2 kommentarer

Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)

Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.

I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.

Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.

Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:

“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”

Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg. 

Konsulterna skriver vidare:

“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”

Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…

“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”

Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.

Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…

Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…

Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:

“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”

Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:

“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”

Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.

Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,

Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:

“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”

Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…

Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.

Public Partner skriver att:

“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”

“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)

Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.

Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.

Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.

Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.

Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:

“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”

Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?

Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.

Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.

“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”

Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?

Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:

“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”

Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.

Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.

Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.

Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…

Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…

I rapporten står det:

“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”

Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.

Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:

Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.

Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:

“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”

Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…

Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:

“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”

Och utvecklar det:

“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”

Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…

Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”

Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:

Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…

Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Personalenkäten 2012

4 maj, 2013 1 kommentar

antecknaVartannat år genomför kommunen en personalenkät bland sina anställda. Så i slutet på förra året var det dags igen. Lite spännande för alla inblandade… Den förra enkäten, hösten 2010, gav nämligen ganska nedslående resultat i många avseenden.

Då visade undersökningen, till exempel, att personalen trivdes allt sämre med kommunen som arbetsgivare. Och det är ju inte en helt oväsentlig aspekt när arbetsgivaren frågar sina anställda… Särskilt stort var missnöjet bland barn- och ungdomsförvaltningens personal. Då, vid den förra undersökningen, menade kommundirektör Ove Thörnkvist att det var ”vissa besparingar” och den negativa kritiken kring ”diverse byggnader som Arena Vänersborg” som förklarade resultatet.

Kommundirektören talade alltså om att det var kritiken i sig som var orsaken till det dåliga resultatet i undersökningen, inte arenan i sig. Eller arbetsgivaren i sig.

Nu är ju kritiken inte längre så ”högljudd”. Arenan står där den står… Och följaktligen blev årets resultat på den här frågan, om personalen trivs med Vänersborgs kommun som arbetsgivare, faktiskt bättre. I varje fall lite bättre…

Eller?

personalenkat

Nja, det var nog inte själva kritiken, i sig, som var problemet i undersökningen 2010. Det var nog något annat. Något mer grundläggande. Som fortfarande, två år senare, är lika aktuellt.

Kommunen kommenterar på sin hemsida resultatet på frågan om kommunen som arbetsgivare i årets undersökning:

”I förra mätningen var förtroendet för kommunen som arbetsgivare lågt. Dessutom tyckte personalen att möjligheten till kompetensutveckling var liten. I båda fallen har det skett ett positivt trendbrott och kurvorna har vänt uppåt, om än svagt.”

spanaVäldigt svagt uppåt får man väl säga…

Kommunen som arbetsgivare har definitivt något att ta tag i… Det går det inte att blunda för.

Drygt 2.300 anställda i kommunen har besvarat årets enkät (egentligen förra årets enkät, 2012), varav 845 i Barn- och Ungdomsförvaltningen. För två år sedan besvarades enkäten av 2.672 stycken.

Det gick att läsa om resultatet på kommunens hemsida i februari och i mars fick Barn- och Ungdomsnämnden en genomgång.

Kommunen själv sammanfattar resultatet av personalenkäten så här.

Det som är bra:

”Enkätsvaren visar att trivseln med arbetskamrater och den egna arbetsplatsen är fortsatt stor. Personalen tycker att verksamhetens mål är realistiska och möjliga att påverka. Den redan tidigare stora stoltheten över kommunens prisbelönta personalklubb har förstärkts ytterligare.”

Det som har blivit något sämre:

”Variationen mellan hur personalen upplever sina chefer är stor. Men resultatet i sin helhet visar att nöjdheten sjunkit något sedan förra mätningen.”

Det som inte alls är bra:

”Verkligt allvarligt är att fler personer uppger att de har blivit utsatta för hot och/eller våld av arbetskamrat eller chef.”

teacher_mathDet är kommunens sammanfattning av enkäten, som den uttrycks på hemsidan. Jag ska i det följande titta lite närmare på resultaten, i synnerhet när det gäller Barn- och Ungdomsförvaltningen. I Barn och Ungdom (=BU) arbetar framför allt pedagoger inom förskola och grundskola.

Det ser vid en jämförelse ut som om personalen inom barn- och ungdomsförvaltningen på många sätt trivs sämre än resten av kommunens personal. Det är en större andel som trivs sämre med sina chefer, sina arbetsuppgifter, arbetet i största allmänhet, arbetstiden och kommunen som arbetsgivare.

Knappt 30% av personalen inom BU anser att de hinner med sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Motsvarande siffra för all personal ligger på över 50% (och då ska man komma ihåg att personalen på BU drar ner denna totalsiffra ganska drastiskt).

En femtedel av de anställda inom Barn och Ungdom tycker inte att målen på arbetsplatsen är realistiska.

12% av kommunens anställda, 273 personer, känner sig inte nöjda när de tänker på arbetet. I BU är det 17%.

På frågan:

”Under de senaste 12 månaderna har helhetsupplevelsen av min hälsa/hur jag mår förändrats”

…har hela 25% i BU svarat:

”Till det sämre”

Och så fortsätter det fråga efter fråga. Personal inom Barn och Ungdom ligger hela tiden ”under snittet” jämfört med all personal. Man är mer missnöjd med det mesta.

Det finns väl två tolkningar av BU-personalens inställning, endera är pedagogerna ett ovanligt ”gnyigt” släkte. Den förklaringen tror jag inte på.

Eller också är förhållandena inom för- och grundskolan i Vänersborg inte bra. Det tror jag på.

fsk2Det finns stora brister i arbetsförhållandena i för- och grundskolan. Det är alltför många barn i grupperna och alltför lite personal, etc. Personalen hinner inte med sitt jobb på det sätt de önskar och det leder till otillfredsställande förhållanden.

Lärarna i grundskolan känner att de inte hinner med sina arbetsuppgifter, de känner otillräcklighet i mötet med eleverna och de ser att många elever inte får det stöd de behöver osv.

Vänersborgs kommun som arbetsgivare måste ta tag i det här. Även om pedagoger är ett Stampelklockatåligt släkte och inte protesterar särskilt mycket, så är det många som inte mår bra. Flera demonstrerar med fötterna, dvs söker andra jobb eller pedagogjobb i andra kommuner. Kommunens svar, hittills, har varit att införa stämpelklockan Heroma…

Kommunen måste sluta att uppträda som en ”traditionell” arbetsgivare, som genom kontroll och misstroende ska suga ut mesta möjliga ur sina anställda.

rektor3Det finns en särskild del av enkäten som handlar om den närmaste chefen. Även här är resultaten sämre för Barn och Ungdom än för resten av de kommunalanställda. Här varierar dock resultaten väldigt mellan olika arbetsplatser.

De flesta (75%) trivs bra med sin chef. Men det är konsekvent 1/3 av de anställda, både totalt i kommunen och inom BU, som bara instämmer delvis eller inte alls på påståenden som om chefen intresserar sig för det arbete jag gör, ger mig stöd och uppmuntran om jag behöver, ger mig feedback på mitt arbete och lyssnar på mig.

Det är alldeles för låga siffror.

skrajNågra frågor i personalenkäten tar upp hot och våld.

20 av kommunens anställda uppger att de har utsatts för hot och/eller våld av sina arbetskamrater det senaste året. Hela 382 personer har utsatts för hot och/eller våld av kund/brukare/elev/klient. (De absolut flesta av dessa utanför BU.)

Kommunen måste naturligtvis använda krafttag för att komma till rätta med det här. Ingen ska behöva arbeta under sådana förhållanden. Likadant när det gäller mobbning, utfrysning eller trakasserier. Här svarar 117 av kommunens anställda (varav 34 i BU) att de utsatts för detta.

19 av alla anställda har uppgett att de har blivit hotade och/eller utsatt för våld av sin chef under den senaste 12 månaderna.

Av sin chef…

När Kerstin Andersson (FP) fick höra siffran för BU, 5 personer, utropade hon:

”Den chefen ska inte arbeta som chef. Det är helt bedrövligt.”

Vad jag förstår så är det bara två skolor det handlar om, inte fler. Men viss Kerstin, du har naturligtvis helt rätt.

Det är oerhört viktigt att kommunen har anställda som trivs med att arbeta i kommunen. Men det handlar inte bara om att, som kommundirektör Thörnkvist säger:

”Stolta medarbetare är bra ambassadörer.”

Det handlar också om att anställda, som mår bra och som trivs, också gör ett bra jobb. Till gagn för barnen, ungdomarna, de sjuka, de gamla och för alla som kommer i kontakt med kommunens personal.

chefEn väg till bättre villkor för de anställda är att de ges ett reellt medinflytande på verksamheten. Alla de fina avtal och samverkansavtal som kommunen som arbetsgivare har slutit med personalorganisationerna måste följas. Det duger t ex inte att 1/5 av samtliga anställda och 28% av de anställda i BU, inte ens har haft ett lönesamtal med sin närmaste chef under de senaste 12 månaderna.

Några lärdomar av PIRLS och TIMMS

20 december, 2012 5 kommentarer

pirlstimmsDet har skrivits mycket om två undersökningar som publicerades i veckan, PIRLS och TIMMS.

PIRLS betyder ”Progress in International Reading Literacy Study”. Den har undersökt läsförmågan bland elever som går i åk 4. PIRLS har genomförts två gånger tidigare, 2001 och 2006. TIMSS står för ”Trends in International Mathematics and Science Study”. TIMSS har undersökt kunskaperna i matematik och naturvetenskap bland elever som går i åk 4 och åk 8. Undersökningarna har gjorts i omkring 50 länder.

Resultaten för den svenska skolan är nedslående. Skolverket sammanfattar:

  • ”Läsning årskurs 4. Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp.
  • Matematik årskurs 4. Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 4. Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Det är första gången vi ser en resultatförbättring i de internationella undersökningarna sedan början av 2000-talet.
  • Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
  • Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.”

Sverige är ett av få länder som har försämrat sina resultat under perioden. (Undantag NO åk 4.) Och det går inte att skylla på att proven är felaktigt konstruerade. Skolverket slår fast:

”Sammanfattningsvis kan sägas att PIRLS på det hela taget stämmer överens med den svenska skolans sätt att betrakta läsande och mäta det i tidiga skolår.”

PIRLS 2011 visar att svenska fjärdeklassare fortfarande läser bra jämfört med andra länder. Om man tränger lite djupare in i statistiken, så ser man emellertid att det är färre elever som presterar på de bästa nivåerna. Det beror främst på att eleverna har blivit sämre på att läsa faktatexter. Det är fortfarande så att flickor läser bättre än pojkar, men å andra sidan har flickornas resultat försämrats mer än pojkarnas.

Förra gången som TIMMS-undersökningen gjordes så gick de elever, som nu går i åk 8, i åk 4. Det gör att det är möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen hos dessa elever. Det visar sig att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder.

boringTIMMS-undersökningen visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i åk 4, men svagt i åk 8. Elever går från att se matte/NO som roliga ämnen till att se dem som tråkiga.

Hur man än vrider och vänder på statistiken så är den en oroväckande läsning. Så oroväckande att Maria Stockhaus, som är ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beredning för utbildningsfrågor, känner sig nödd att säga (källa):

”… de som vill använda undersökningarna för att måla den svenska skolan i svarta färger gör den enorm otjänst.”

matematikUtbildningsminister Jan Björklund (FP) håller inte med. Han pekar ut matematik som det stora krisämnet i svensk skola. Björklund vill att regeringen ska införa mer matematik.

Jag har svårt att se detta. Det är inte bara det att jag tycker att ”respekten” för och betoningen av matteämnet är betydligt överdriven. Redan nu har de svenska eleverna oerhört mycket matte. Jag har roat mig med att räkna ut hur mycket matte eleverna i Vänersborg har mellan åk 1 och åk 6. De har haft 180 min i veckan i snitt från åk 1 till 6. Det är 35 veckor per läsår. 35 veckor i varje årskurs i 6 år multiplicerat med 180 min i veckan är lika med 37.800 min. Eleverna har alltså haft 630 timmar matte innan de börjar högstadiet. För lite tid? Nej. Det är inte fel på tiden. Jag är övertygad om att en analys (som borde göras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet) skulle visa att det är något fundamentalt fel på undervisningen.

Jag håller alltså varken med Jan Björklund eller Maria Stockhaus. Naturligtvis måste resultaten analyseras och debatteras. Den försämrade läskunnigheten är dock det stora problemet. Riksdagsman Jabar Amin (MP) skriver (här):

”Försämrad läskunnighet får konsekvenser för mycket mer än skolämnet svenska. Det innebär minskad förmåga att dra slutsatser eller läsa mellan raderna, något som drabbar också matematikämnet eller samhällskunskapen. Metaforer och bildspråk blir allt svårare för väldigt många. Läsning påverkar till exempel minnet, uppmärksamhet, förmågan till abstrakt tänkande, användning och förståelse av faktainformation samt beslutsfattande och självständigt kritiskt tänkande.”

klockrenKlockrent.

Den svenska skolan skiljer sig också på ett annat sätt från många andra länders skolor. Det visar undersökningarna återigen. Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna gäller både läsning och matematik och naturvetenskap. Den svenska skolan lyckas inte kompensera för elevernas olika bakgrund.

Det är oerhört allvarligt.

Vad beror då de allt sämre resultaten för den svenska skolan på? Både PIRLS och TIMMS kan ge ledtrådar till en förklaring.

Jag har tidigare i denna blogg, t ex i ett av mina senare inlägg, framhållit undervisningens betydelse för elevers lärande och utveckling (vem skulle kunna säga emot det?). I både PIRLS och TIMMS framgår det att svenska lärare är minst nöjda med sina arbetsvillkor och nära hälften av de svenska lärarna känner sig stressade. Skolverket skriver:

teacher_tired”Flera av de svenska lärarna är varken nöjda med sitt yrkesval eller med arbetsvillkoren. Svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval och med arbetsvillkoren än sina kollegor i EU/OECD-länderna. Den bild som framträder i svaren är oroväckande och bekräftas i viss mån av andra undersökningar.”

I en nyligen genomförd undersökning av Skolverket funderar 30% av lärarna att allvarligt byta yrke. 17% gör det också varje år. Allt medan lärarutbildningarna misslyckas att rekrytera studenter…

Allt beror naturligtvis på att lärarna får syssla med så mycket annat än undervisning. Det ska vaktas i korridorerna, skrivas omdömen och åtgärdsprogram, organiseras kvarsittningar, frånvarorapporter ska gås igenom, det ska talas med kuratorn, städas undan i salen, dokumenteras, städas i kök och personalrum, samlas in skåpsnycklar osv.

Vem vill vara eller bli lärare om undervisningen blir en bisak?

Även rektorernas pedagogiska ledarskap har stor betydelse för elevprestationer. Skolverket skriver i samband med undersökningarna:

”Framgångsfaktorer för ett gott ledarskap i skolan är att rektorn har god kännedom om skolans dagliga arbete, är tydlig och aktiv i sitt pedagogiska ledarskap, förmår kommunicera och förankra skolans mål på ett tydligt sätt, samt fokuserar på elevprestationer och undervisningsstrategier genom bland annat uppmuntran av och delaktighet i lärarnas arbete, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen. En framgångsrik rektor förmår också fördela resurserna där de bäst behövs för att uppnå undervisningsmålen och lyckas etablera mål och förväntningar i organisationen.”

I PIRLS står det:

”Rektorer som själva har en lärarbakgrund och som är förmögna att ta ansvar för att stödja sina lärares pedagogiska utveckling är därför betydelsefulla.”

Det står också:

”Jämfört med EU/OECD-länderna tyder TIMSS på vissa brister i det pedagogiska ledarskapet.”

rektor_trottDet här har två sidor, dels finns det brister i rektorernas kompetens (i många fall är de t ex inte behöriga att undervisa på det stadium de chefar över), dels saknar svenska rektorer ofta tillräckligt med resurser och stödfunktioner för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. I Arbetsmiljöverkets senaste rapport beskrivs rektorernas arbetsbelastning så hög att det finns risk för ohälsa. Precis som för lärarna…

Den tredje förklaringen till den svenska skolans dåliga resultat beskrivs av nationalekonomen Jonas Vlachos på följande sätt (källa):

”Detta beror både på att huvudmännen på grund av geografiska och temporala externa effekter har begränsade incitament att satsa på utbildning … och på att kompetensen i utbildningsfrågor på kommunal nivå är ytterst varierad.”

Som jag ser det, så måste den svenska skolan förändras på tre sätt:

  • låt lärarna koncentrera sig på att undervisa och att utveckla undervisningen.
  • se till att rektorerna har rätt kompetens.
  • förstatliga skolan.

Systematiskt kvalitetsarbete

18 december, 2012 2 kommentarer

suckNämn begreppet ”Systematiskt kvalitetsarbete” på en skola och du får höra en stor suck. Minst. I Barn- och Ungdomsnämnden har vi ibland fått läsa kvalitetsredovisningar från olika skolenheter i kommunen. Det känns som om rektorerna har skrivit dem med en ”suck”. Om de nu har skrivit några.

På BUN:s junisammanträde lämnade revisorerna en rapport om ”intern kontroll”. Där skriver de:

”En plan för systematiskt kvalitetsarbete bör upprättas på respektive skola.”

Riksdagen har bestämt att alla skolor ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Skollagen beskriver i 4 kap, som har rubriken ”Kvalitet och inflytande”, hur detta arbete ska gå till.

  • lagboken”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
  • Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen … ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
    Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
    Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
  • Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet … ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
  • Det systematiska kvalitetsarbetet … ska dokumenteras.
  • Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”

Jag tror att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. Inte bara för att Skollagen kräver det. Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?

Det är så man jobbar i näringslivet och det är så som IFK:s nye tränare Stefan Karlsson jobbar när han ska rädda kvar laget i elitserien.

Och så måste svensk skola jobba också! Det måste till ett systematiskt kvalitetsarbetet för att skolan ska kunna utvecklas och bli bättre!

I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling. Det handlar om en undervisning som ska vara ämnesinriktad och begreppsläggande. Det handlar om en undervisning som:

student7”leder till att eleverna allt mer utvecklar sina kompetenser att använda intellektuella, kommunikativa, logiskt problemlösande och praktisk-estetiska förmågor som redskap för att till exempel kommunicera, lösa problem eller föra olika typer av underbyggda resonemang.” (Steve Wretman. Grundskoletidningen 5/2012.)

Det systematiska kvalitetsarbetet måste utgå från elevernas resultat och analysera vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.

Så enkelt är det. Så svårt är det.

klassrumDet centrala är klassrummet. Det är där som lärandet äger rum. Och i klassrummet är undervisningen central. Och i undervisningen är läraren central.

På flera skolor i Vänersborg, i de skolor som överhuvudtaget har ett systematiskt kvalitetsarbete, händer det att eleverna inte är delaktiga i kvalitetsarbetet – mer än genom ifyllande av diverse enkäter med frågeställningar som inte ger kvalitetsmått – om en elev är ”nöjd” säger ju inte så mycket om kvaliteten i utbildningen. På vissa skolor deltar heller inte lärarna i kvalitetsarbetet! Frågan är då om det bedrivs något systematiskt kvalitetsarbete överhuvudtaget? Är dokumenten bara pappersprodukter…?

Det är rektorn som ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs. Enligt min mening krävs det att rektorerna har rätt kompetens, om de ska kunna ”leda” detta arbete. En rektor bör helst vara ”den bäste pedagogen” på skolan. Dessutom en som är väl bevandrad i den senaste pedagogiska forskningen.

Så är det inte idag, inte i Sverige, inte i Vänersborg. På en fråga till förvaltningschefen för Barn- och Ungdom i Vänersborg, gällande vikten av att rektorn har pedagogisk kompetens för att undervisa på det stadium där denne är rektor, svarade han:

”Det är ointressant”

teacher_mathDet är inte ointressant. Det är i högsta grad intressant och viktigt. Det är avgörande att en rektor blir rektor på pedagogiska meriter. Docent Hans-Åke Scherp skriver:

”Kvalitetsarbetet ska i likhet med all annan verksamhet i skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Att rektor är en kompetent pedagogisk ledare är en nyckelfaktor om den svenska skolan inte ska fortsätta att halka efter den övriga världen när det gäller elevernas skolresultat.

För att få tid till att utöva sitt pedagogiska ledarskap måste rektor befrias från att hålla på med tillsynsansvar över fastigheter, rapporter om tillbud och skador, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner, städrutiner, rutiner kring snöröjning, skolskjutsfrågor, lås och larm och budgetansvar med rapporter och uppföljning osv.

I ett Sverige som halkar efter resultatmässigt är det nödvändigt att återupprätta skolans och lärarens status och erkänna lärarens avgörande roll i lärandet. Idag gapar platserna på lärarhögskolorna tomma. De stolar som är upptagna består till stor del av studenter som inte kom in på något annat program. Det går inte att 17% av alla lärare lämnar skolan och byter yrke varje år.

Arbetsgivarna, SKL och landets kommuner (det finns undantag), måste också ändra sin attityd gentemot landets lärare. Vidare måste lärarna ges förutsättningar att fokusera på och utveckla undervisningen. Det går inte att ha som målsättning att suga ut så mycket arbete som möjligt ur lärarna. Arbete som ofta tar fokus från undervisningen och arbetet med elever. Det har gått så långt att planeringen av undervisningen får hinnas med om det blir tid över efter att ha vaktat i korridorerna, skrivit omdömen och åtgärdsprogram, organiserat kvarsittningar, gått igenom frånvarorapporterna, talat med kuratorn, städat undan i salen, dokumenterat eleverna, rättat nationella prov osv.

eyeSom Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, säger i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande”:

”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”

Låt lärarna koncentrera sig på att undervisa och och att utveckla undervisningen. Låt andra yrkeskategorier ta hand om alla kringuppgifter. Som det står i Skolverkets Allmänna Råd för det systematiska kvalitetsarbetet:

”[Personalen ska ha] tid och stöd för att gemensamt reflektera över och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen.”

Då kommer det systematiska kvalitetsarbetet att kunna leda till en skola, där eleverna lär sig och utvecklas.

.

PS. Grundskoletidningen (5/2012) har många bra artiklar om det systematiska kvalitetsarbetet.

IFK, arenan och biljettsystemet

6 augusti, 2012 3 kommentarer

ifkIFK Vänersborg och dess ordförande, den fd moderate riksdagsmannen Stig Bertilsson, är inte glada på Vänersborgs kommun. I synnerhet inte på Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). Först inkom en skrivelse i april från IFK:s styrelse till BUN. IFK Vänersborg var inte speciellt nöjda med det hyresavtal som IFK och BUN hade skrivit under veckan innan. Sedan kom en skrivelse om biljettsystemet.

I skrivelsen från april skrev IFK att klubben:

”…har tvingats gå in i avtal som inte skulle vara acceptabla för en längre tidsperiod och som med stor tvekan är det även för denna korta tid.”

”har tvingats”… Det är ord och inga visor. Resten av skrivelsen fortsatte i samma stil.

”IFK har ett grundläggande problem med Arena Vänersborg. Det är att arenan inte byggts klar, inte utrustats och inte använts på det sätt som planerades och som redovisades när IFK Vänersborg 2009 gick in i nuvarande hyresavtal.”

IFK menar att kommunen, i samband med att hyreskontrakten undertecknades 2009, lovade att locka till sig och ordna massor av arrangemang, som skulle ge IFK inkomster – och som i sin tur skulle ge IFK möjligheter att betala sina egna hyror. IFK menar i stort sett att kommunen har begått kontraktsbrott.

”Det kan konstateras att de beskrivna förutsättningarna inte alls har uppfyllts. IFK har vilseförts…”

Konsekvenserna av BUN:s agerande är att

”… föreningen befinner sig som en direkt följd av detta nära en obeståndssituation.”

Sedan inkom nya skrivelser till BUN… Från IFK.

”Tvisten” mellan IFK Vänersborg och Barn- och Ungdomsnämnden kring biljettsystemet är fortfarande inte löst. I varje fall inte sett från IFK:s synvinkel.

biljettFörst en liten bakgrund. (Jag har skrivit ganska utförligt om biljettsystemet tidigare. Se t ex IFK och arenans elektroniska biljettsystem.) Kommunen hade stora ambitioner med arenan. Det skulle vara evenemang i stort sett varenda vecka. Och publik från hela Sverige skulle strömma till Vänersborg. I synnerhet när arenan skulle stå värd för nationellt uppmärksammade arrangemang som t ex deltävling till melodifestivalen… Det mesta var naturligtvis orealistiska drömmar. (Lögner säger en del.) Men självklart behövdes ett elektroniskt biljettsystem.

När det gick upp för S Anders Larsson, och möjligtvis några till, att arenan skulle kosta bortåt 300 miljoner, så förstod Larsson att det gällde att hålla igen på de kostnader som det gick att hålla igen på. 300 miljoner var ju onekligen “något mer” än de 140 miljoner som kommunfullmäktige beslutade om den där kvällen i juni 2007… Det fanns helt enkelt inga pengar till det elektroniska biljettsystemet. Och framför allt, det fanns inte heller något beslut om att köpa in ett… S Anders och hans vänner kom då på en “lösning”.  IFK Vänersborg kunde köpa in det elektroniska biljettsystemet. Så kunde kommunen betala IFK när stormen kring de höga arenakostnaderna hade “lagt sig”. Typ. Det är min tolkning.

I en artikel i TTELA 3 juli (se här) förnekar S Anders Larsson detta:fingerscrossed

”Någon sådan deal, att IFK först skulle köpa och sedan kommunen av IFK, finns inte.”

Stig Bertilsson och IFK hävdar med bestämdhet att S Anders Larsson, men också andra personer, har gett ett sådant här löfte! Bertilsson hänvisar också till Peter Nilson, enhetschef på Arena Fritid. Bertilsson påstår att Nilson vid ett möte gett följande besked:

”Just nu går det inte, men vi kommer att lösa det eftersom det är ett löfte som vi ställt ut.”

I TTELA förnekar Nilson att han har ställt ut ett sådant här löfte, om att kommunen ska köpa biljettsystemet av IFK i ett senare skede. Det kan inte han som tjänsteman göra menar han. Det är bara politiker som kan ge sådana här löften anser Nilson.

Nilson får då följdfrågan av TTELA om det fanns något sådant löfte till IFK. Nilson svarar enligt TTELA då:

”Det får politikerna svara på.”

Jag undrar i mitt stilla sinne varför inte Nilson helt enkelt säger ”nej”. Eller typ ”inte vad jag vet”. Att hänvisa till ”politikerna” i detta läge, tycks som ett sätt att slippa svara (”ja”) på det uppenbara. Förresten, ”politikerna” i det här läget kan bara syfta på S Anders Larsson…

… och kanske Andreas Vänerlöv.

Vänerlöv (KD) var när biljettsystemet ”diskuterades” 1:e vice ordförande i BUN och dessutom medlem i den projektgrupp som hade det ”operativa ansvaret” för arenabygget. (Nu har Vänerlöv slutat med politik och ingår i IFK Vänersborgs styrelse!)

Vänerlöv säger till TTELA (3 juli):

pinocchio”Min bild är att IFK forcerade det lite grann. Vi sa: Lös det, så får vi fixa det i efterhand. Vi var alla överens om att kommunen skulle äga systemet, och alla inblandade vet att överenskommelsen finns.”

”alla inblandade vet att överenskommelsen finns”… Säger inte Andreas Vänerlöv här att IFK och Stig Bertilsson har rätt? Och att S Anders Larsson ljuger?

Ett liten parantes utifrån Nilsons uttalande ovan, när det gäller politiker och tjänstemän. Till BUN:s sammanträde den 14 nov förra året ställde jag en skriftlig fråga om biljettsystemet och om det hade fått någon lösning. Jag fick då följande skriftliga svar från ordförande Eckerbom Wendel (M):

”Detta är inte en politisk fråga — alla inköp hanteras av förvaltningen enligt gällande regelverk.”

Slut på parentesen.

Vad IFK Vänersborg anser om vem som ska betala det elektroniska biljettsystemet är alltså helt klart. I skrivelsen från juli skriver IFK:s styrelse genom ordförande Bertilsson att:

”… Vänersborgs kommun ska fullfölja ingånget avtal och överta det elektroniska biljettsystemet Actor.”

avtalIFK är säker på sin sak, det finns ett ingånget avtal. I ett tidigare brev skrev Stig Bertilsson till Lena Eckerbom Wendel:

“Vi har i IFK en vittomfattande dokumentation i biljettsystemfrågan.”

Det finns enligt Bertilsson bevis…

Barn- och Ungdomsförvaltningen har å andra sidan sin syn helt klar, och här har förvaltningen stöd av BUN:s ordförande Eckerbom Wendel (M).

”… barn- och ungdomsförvaltningen har inte något behov av ett eget biljettsystem för sin verksamhet.”

och

”kan således inte införskaffa ett eget biljettsystem.”

Tidigare har Barn- och Ungdomsförvaltningen också förnekat att det finns ett sådant här avtal. För övrigt undrar jag om barn- och ungdomsförvaltningen har något behov av en arena överhuvudtaget ”för sin verksamhet”…?

Ord står mot ord. Vem har rätt? Barn- och ungdomsförvaltningen eller IFK Vänersborg?

IFK:s senaste skrivelse avslutas med:

”Det är en stark önskan från IFK Vänersborg att saken kan diskuteras formellt  vid ett möte innan fortsatta åtgärder övervägs.”

”Innan fortsatta åtgärder”…

IFK Vänersborg tänker gå långt med biljettsystemet. TTELA sätter följande rubrik i ovan nämnda artikel:

”IFK och kommunen möts i rätten?”

Kommunen ska alltså först möta ”arenasponsorn” Länsförsäkringar i rätten. Och sedan den största användaren av arenan, IFK Vänersborg.

Otroligt…

Vi får se hur det går. Vi får se vem som till slut får betala det elektroniska biljettsystemet.

Jag tycker (fortfarande) att kommunen inte ska betala det elektroniska biljettsystemet. Det ska väl de personer göra som ingår avtal i kommunens namn – fastän de inte har befogenhet… Jag tänker på de personer med S Anders Larsson i spetsen som var ansvariga för bygget av arenan.

Vid årsskiftet övertar Samhällsbyggnadsnämnden ansvaret för arenan. Vi får se om IFK har bättre tur med den nämnden än med Barn- och Ungdomsnämnden…

Det är annars ingen lösning för kommunen att en ny nämnd tar över arenan. Arenan kommer att kosta sina 25 miljoner varje år ändå. Det måste göras något annat med arenan, något drastisk. Kanske sälja den? Kanske ändra driftsformen så att det kan komma till kapital utifrån? Kanske ändra användningen av den? Kanske lägga ut konstgräs?

domKanske skulle man förlägga de båda kommande ”matcherna” i tingsrätten, de mellan barn- och ungdom och IFK Vänersborg och mellan barn- och ungdom och Länsförsäkringar, till arenan?

Kommunen ska för övrigt spela fler ”matcher”. Det handlar om momstvist med staten angående försäljningen av Solängen till Vänersborgsbostäder, tvist med EU-kommissionen om Topp-skandalen, tvist om Villa Björkås etc.

Kanske skulle alla dessa ”matcher” kunna fylla både arenans publikplatser och de loger som IFK har svårt att hyra ut?

Kategorier:Arena Vänersborg, BUN, IFK

Medborgardialog: Några röster i etern

8 mars, 2012 4 kommentarer

inkBläcket hann knappt torka efter måndagens inlägg om Vänersborgaren (”Arenautredning på gång”) förrän ett nytt nummer dimper ner i brevlådan. Denna gång med en ”ledare” av Håkan Lind.

Håkan Lind har en sällsynt förmåga att alltid ta makthavarnas parti mot vanligt folk. Han upprepar ständigt och okritiskt makthavarnas argument. Det gör han också i onsdagens spalt. Dessutom ondgör han sig över den vanlige vänersborgaren, den som har mage att kritisera makten. I skottgluggen står de som demonstrerade mot nedläggningen av skolorna. Håkan Lind skriver:

”Trots att våra politiker egentligen inte sagt varken bu eller bä än, så får de ta en väldig massa stryk. Företrädare för demonstranterna verkade betrakta politiker som betalda lakejer som helt enkelt ska göra som JAG säger, och komma springande så fort JAG knäpper med fingrarna. Det viktiga är att MIN skola får leva kvar.”

Det faller inte för ett ögonblick Håkan Lind in, att det är föräldrar och elever som får ta ”en väldigt massa stryk” om deras skolor läggs ner. (Resten av citatet ids jag inte ens att kommentera.)

Håkan Lind skriver vidare att makthavarna har hans fulla beundran. Ja, Håkan Lind. Det vet vi sedan tidigare att du tycker.

Med anledning av spalten fick Håkan Lind följande uppmaning på Facebook (vad jag vet är inte kommentaren diarieförd än…):

”Gör om och gör bättre!”

James Bucci (V) hade igår en debattartikel om skolorna införd i TTELA. Bucci redogjorde för Vänsterpartiets vallöften angående skolan. Han beskrev vidare hur Vänsterpartiet har yrkat på extra miljoner när budgeten beslutades för 2009, 2010, 2011 och 2012. Bucci slutade sin debattartikel med att skissa upp fyra alternativ i skolfrågan, där en skattehöjning direkt riktad till att förstärka skolan med 20-30 miljoner kr var ett av alternativen.

Buccis debattartikel gav upphov till en intressant debatt på Facebook(!). I centrum stod ledamoten i Barn- och Ungdomsnämnden Kerstin Andersson (FP), tillika 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Kerstin Andersson skrev:

”Har ni (dvs Vänsterpartiet; min anm) redan tagit ståndpunkt? Varför väntar inte NI tills kommunens medborgare har talat om vad DE vill?”

Jag svarade med att James Bucci får tycka som han vill, han är ju också medborgare, och att Vänsterpartiets ståndpunkt kommer efter medborgardialogen. (Frågan är inte färdigdiskuterad i partiet än.) Kerstin Andersson kontrade med:

”James är inte nån anonym medborgare. Han är V:s GRUPPLEDARE!! Då kanske det hör till att han tänker till ett extra varv FÖRST och tycker OFFENTLIGT sedan!!!!!!! Har V inte någon enhetlig strategi i stora o viktiga frågor?”

Thinking_BoyDå var jag tvungen att fråga Kerstin Andersson om hon inte tycker att James tänker?

Kerstin Andersson, 2:e vice ordförande i Vänersborgs kommunfullmäktige, svarar:

”Kan inte svara på det.”

Kanske är det läge att fortsätta den av Gunnar Lidell (M) initierade traditionen och diarieföra denna debatt?

I Facebookgruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland”, den som Gunnar Lidell går in och läser utan att vara medlem (och diarieför), kunde vi idag läsa ett mycket bra inlägg. Det var signerat av Dennis Carlsson, boende i Brålanda sedan många, många årvictory tillbaka. Inlägget var så bra och tänkvärt att jag tänkte avsluta dessa rader med att, efter tillstånd från författaren själv, citera inlägget i sin helhet.

”Jag anser att inget av de olika svarsalternativen är godtagbara utifrån de argument som redovisas.

Beträffande skollokaler så har Vänersborgs kommun lokalkostnader under snittet i Sverige. Lokalkostnaderna är mycket olika per skola där den nya skolan i Vänerparken har den högsta kostnaden/kvadratmeter och en mycket hög kostnad hyreskostnad totalt. Satsningen på Vänerparken är ny och i ett skede då skollokalsytan i varje nybygge borde begränsats avsevärt. Vänerparken hyrs och torde kunna avhändas kommunen så fort möjligt. Plats torde finnas på Torpa/Tärnan och nackdelen för de ungdomar som flyttas över torde vara minimal.

Alltså – Utrym Vänerparkens skola. Skulle inte detta räcka flytta Musikskolan till Birger/Torpa, mycket stor besparing skulle ske. Torpa och Tärnanskolan blir kvar.
De baracker som finns på skolor behöver sägas upp omedelbart( Läs ex Frändeskolan)

Flytta, om detta behövs Förskolor till skollokaler. På så sätt kan förskolor på lämpliga platser säljas för bostäder. Sannolikt är det mest ekonomisk att då sälja centrumnära verksamheter.

Skolbyggnadens storlek och klasstorleken har enligt många forskare ingen effekt på resultatet.
Föräldrarnas utbildningsnivå i skolområdet, elevernas etniska bakgrund, fokus på skolans kärnuppdrag, skolledningens initiativ, i Vänersborg instabil politisk maktfördelning , elevernas trivsel och trygghet är faktorer som är mycket mer väsentliga. Den långsiktiga politiska skolvisionen saknas därtill i vår kommun.

Att för de Dalsländska ungdomarna åstadkomma 2 timmars resa (tur och retur) till skolan i staden centrum kan inte kompenseras betygsmässigt av den grundstruktur som de lever i (se ovan). Att tro att en resa till staden har en kompensatorisk effekt är att göra det väldigt lätt för sig. Resan skulle i stället bidra klart negativt till elevernas vanligen så tuffa skolvardag.

Beträffande skolpengen/elev så ligger Vänersborgs kommun minst 8000 kronor under riskgenomsnitt. För en skola med 200 elever gör detta 1,6 miljoner dvs motsvarande kostnader för mer än 3,5 lärare. Höj skolpengen till rikssnitt!
Kan inte budgeten omfördelas så att detta nås så höj skatten men rikta då pengarna till skolan.”

…skulle kanske diarieföra detta inlägg också…

För övrigt är Dennis Carlsson inte vänsterpartist, trots att det kanske verkar så… (Eller är han på väg att bli…? Hmmm… Hoppas det…    :-) )

Kategorier:BUN, Medborgardialog

Medborgardialog: Norra skolan

6 mars, 2012 8 kommentarer

norra_skolan1Igår tisdag var Barn- och Ungdomsnämndens ledamöter inbjudna av Norra skolans elevråd och föräldraförening för att diskutera Norra skolans vara eller inte vara.

Ledamöterna grillades, särskilt de som sitter i presidiet. Naturligtvis. Det är ju de, fast de inte vill låtsas om det, som är ansvariga för medborgardialogens utformning, innehåll och alternativ.

Igår var det tydligt att moderater, kristdemokrater, folkpartister och socialdemokrater hade pratat ihop sig. De var noga med att visa en enad front. Den innebar att inte säga något av vikt…

Svaren från betongpolitikerna i presidiet var mest ”vi har inte tagit ställning”, ”vi vill inte föregå dialogen”, ”broschyren är tjänstemännens”, ”innan vi beslutar ska fler utredningar göras”, ”det ska vi ta reda på sen”, osv osv. Inga konkreta besked gavs.

De pratade också om ”vi” hela tiden. Precis som de talade för hela Barn- och Ungdomsnämnden. Som om oppositionen höll med. Både Marika Isetorp (MP) och jag påpekade det några gånger, de talade inte för hela nämnden. Men det förstod föräldrarna…

Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inledde mötet. Hon menade att Vänersborg måste ändra skolans organisation för att eleverna lär sig för lite.

Några föräldrar undrade om eleverna på just Norra skolan lär sig för lite. Fanns det siffror på det? Frågade de retoriskt. Det finns det ju inte, eftersom Norra skolan ligger bra till på proven i förhållande till riksgenomsnittet. Det föranledde en förälder att fråga:

”Om det nu går bra för Norra skolans elever, varför föreslår ni då att skolan läggs ner och att eleverna ska flyttas till andra skolor? Varför ska vissa elever få det sämre för att andra ska få det bättre? Varför ställer ni barnen mot varandra?”

Lena Eckerbom Wendel pratade också i sin inledning om att det finns 4 skolor i centrum. Hon räknade inte bara Tärnan till centrum, utan också Mariedalskolan och Onsjöskolan. Föräldrarna tyckte att varken Tärnan, Mariedalskolan eller Onsjöskolan låg i centrum… Som ”infödd” vänersborgare håller jag med.

norra_skolan2Mötet höll på i drygt 2 timmar och det ställdes massor med frågor, också från skolans elevråd. Eleverna, precis som föräldrarna, var ordentligt pålästa och kunniga. Det var imponerande.

Broschyren ”framtidens skola” fick mycket kritik. Till och med Kerstin Andersson (FP) fick medge att:

”vissa saker i tidningen är lite konstigt formulerade.”

Jo, så kan man väl uttrycka det…

Det påpekades t ex att fritids inte finns med i broschyrens uträkningar av ytor etc. Rektor Ewa Glennius, på Norra skolan, berättade att antalet elever på fritids har ökat under de år som hon har varit rektor från 99 till 168 elever. Dessutom påpekade en förälder att det egentligen finns två skolor på Norra, det finns en grundsärskola också. Och det framgår inte av broschyren… Inte det heller.

Naturligtvis kunde inte föräldrarna undgå att nämna arenan.

BUN:s 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte inte att den hörde till debatten.

”Nu står ju denna fantastiska byggnad där den står…”

Då påpekade en förälder att det enda argumentet för att arenan hela tiden ska få mer pengar är att – ”den står där den står…”

”Men det gör ju skolorna också!”

Politikerna från betongpartierna lovade att mycket skulle hända innan beslut tas av nämnden i maj. Först ska alla svar från medborgardialogen sammanställas och analyseras. Sedan ska sammanställning och analys ut bland medborgarna. (Enligt Orvar Carlsson börjar dialogen som process i och med detta.) Tjänstemännen ska också komplettera hela faktaunderlaget med mer fakta, rätt fakta, fördjupade fakta, statistik och forskningsresultat. Tjänstemännen ska också göra nya ekonomiska beräkningar och analyser av kostnader – för fastigheter, bussar, underhåll, renoveringar, nyinvesteringar osv.

Och så ska förvaltningen fråga eleverna… Och politikerna besöka skolorna…

Och dessutom måste det göras en skriftlig riskbedömning. Enligt Arbetsmiljöverkets måste det ske:

”i samband med planeringen av ändringar i verksamheten.”

Och i detta arbete ska

”arbetstagarna, skyddsombuden och elev-skyddsombuden [ges] möjlighet att medverka.”

Det fick några föräldrar att reagera.

”Det låter orimligt att ni politiker ska kunna hinna med att tänka igenom allt som behövs, sätta er in i fakta, statistik, forskning osv.”
”Det är mycket som ska utredas innan beslut. Är det då vettigt att stressa? Bör inte allt utredas ordentligt? Politikerna borde ha blivit klokare av andra beslut i kommunen som stressats fram, och som gått fel.”

Och det ligger väl en del i detta… Snällt sagt. Jag vet inte hur tjänstemännen ska hinna med allt utredningsarbete på 3-4 veckor. Och jag vet inte heller hur vi fritidspolitiker i nämnden ska hinna sätta oss in i allt material innan beslut. På max en vecka efter det att tjänstemännen är klara med sina utredningar. Det är väl knappt att de arvoderade politikerna i presidiet hinner…

Till sist några mer personliga(!) reflektioner.

Ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden Lena Eckerbom Wendel (M) menade att BUN

bara har ett visst antal pengar.”

Det är inte så! Politik är att prioritera. Det finns ingenting som säger att Vänersborgs kommun inte skulle kunna satsa åtskilliga miljoner kr mer på våra barn och ungdomar. Naturligtvis kan vi det – om vi vill! De senaste 3-4 åren har ju kommunen sparat 30-40 milj kr på skolan, varför skulle man inte kunna göra tvärtom?

Lena skulle förresten ha kunnat lagt till: vi har ett visst antal pengar… och av en händelse blir denna summa mindre nästa år… eftersom vi moderater, folkpartister och kristdemokrater föreslår att BUN ska spara ungefär 6,5 miljoner kr på barnen och ungdomarna… (Se här.)

Vad sa Vänsterpartiets representant på mötet då? Det vill säga undertecknad… Läser man TTELA så var det just ingenting. Men visst pratade jag… Min vana trogen. På ont och gott, skulle väl någon säga. Men en sak sa jag, och det står jag för (även om vi inte har diskuterat det i Vänsterpartiet än):

Jag tänker inte medverka till att Norra skolan läggs ner!

Kategorier:BUN, Medborgardialog

Budget 2013 och ytterligare besparingar…

28 februari, 2012 3 kommentarer

vargInför varje budget skriker betongpartierna:

”Vargen kommer!”

Nu skriker de igen. Det gäller budgeten för 2013. Arbetet har kommit långt, så långt att den styrande mini-alliansen är färdig med sitt förslag. Visst, det kan bli ändringar. Snart ska budgeten diskuteras i kommunstyrelsen, sedan i nämnderna, tillbaka till kommunstyrelsen och däremellan bearbetas förslagen i den så kallade budgetberedningen. Budget 2013 beslutas slutgiltigt av kommunfullmäktige i juni.

Den är en lång resa och eftersom mini-alliansen, dvs de styrande partierna M, FP och KD, inte har egen majoritet i fullmäktige, lär det bli en del kompromissande innan budgetbeslutet tas. Oddset är inte speciellt högt på att mini-alliansen och socialdemokraterna kommer överens. Som de brukar. Möjligtvis kan Miljöpartiet stödja något enskilt förslag, där mini-alliansen och sossarna inte kommer överens. Mot att mini-alliansen lovar att bevara typ några träd någonstans i kommunen…  :)

Samtidigt med budgetarbetet så arbetar ekonomikontoret med årsredovisningen för 2011. Och det är naturligtvis viktigt att ha 2011 som bakgrund när beslut ska tas inför framtiden.

Vargen skulle komma 2011, också. Den kom aldrig. Prognosen var att Vänersborg skulle göra ett resultat på +3 miljoner kronor. Resultatet blev 32 miljoner kr bättre!

Så här ser resultatet ut för Vänersborgs kommun de senaste åren:

resultatet

Inga vargar har synts till…

Resultatet för 2012 beräknas för övrigt bli 17 miljoner kr.

Jag tror att många medborgare blir förvånade när de ser resultaten för de gångna åren. Det är ganska många miljoner plus varje år… Och många undrar säkerligen, hur går dessa siffror ihop med alla neddragningar för våra barn och ungdomar?

Det går inte ihop.

Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2.568 kr per elev för elever i F-5 och med 2.753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1.459 till 1.230, dvs en minskning med 223 personer.

Det ledde till att antalet lärare per 100 elever sjönk från 8,2 st år 2008 till 7,8 år 2009. Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.

2010 minskade personalkostnaderna återigen. Nu med 20 miljoner kr. Det innebar att personalen drogs ner med ytterligare 40 personer. (I BUN:s bokslut för 2010 var siffran 49 personer.) På förskolorna sparade man genom att ta emot fler barn utan att personalen utökades. Därför minskade personalkostnaden per barn med 3 %.

Vänersborgs barn och ungdomar har dragit ett stort lass de senaste åren. Resultatet för 2010 var följande:

  • 56 elever (=12%) var inte behöriga till gymnasiet.
  • 129 elever (=27%) gick ur grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen.
  • Av elever med utländsk bakgrund var det 43 procent som inte fick godkänt i alla ämnen.
  • Det genomsnittliga meritvärdet minskade (från 202 till 200).
  • Förändringen i resultat på de Nationella proven ledde till att Vänersborg på 2 år sjönk från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.

Men för betongpartierna är inte detta något problem. Det viktiga är ju att det ekonomiska resultatet för kommunen blir bra! Och det blir det ju! Trots hot om vargar varje gång varg2pengatilldelningen för Barn- och Ungdomsnämnden diskuteras.

Eller är det så vi får tacka våra barn och ungdomar för att de håller vargarna borta?

Jag har inte sett statistiken och siffrorna för 2011. Årsredovisningen är inte klar än – eller om den är klar, den har i varje fall inte skickats ut.

budget2013Nu har alltså mini-alliansen kommit med ett förslag för budget 2013.

År 2012 hade Barn- och Ungdomsnämnden 632.466.000 kr i budget. Nästa år, 2013, föreslår mini-alliansens partier, dvs M, FP och KD, att BUN ska få 626.530.000 kr.

Det betyder att BUN:s anslag minskar med 5.936.000 kr.

Nu är det inte riktigt så enkelt. Det göms en del bakom dessa siffror. Ekonomikontoret räknar med att en sänkt internränta med 1% minskar BUN:s kostnader för hyror, lån mm med 6.454.000 kr. Och då ser det ju bättre ut. Fast jag antar det är arenan som drar mest fördel av det här…

Nu ser det ju i varje fall ut som om nämnden faktiskt kommer att få en halv miljon mer att röra sig med enligt förslaget. Nä, det är inte klart än.

Av de 626.530.000 kr, som BUN ska få nästa år, så ska 4 miljoner kr mer än 2012 – gå till arenan. Det innebär att resten av BUN ska spara in 4 miljoner kr år 2013. Till arenan. ”Resten av BUN”? Ja, det finns inte så mycket att spara på. Det handlar naturligtvis om förskolan och grundskolan. Kanske räknar Lidell och Co att medborgarna vill lägga ner 5-6 skolor i kommunen….?

Det är dock inte riktigt klart än.

Nästa år får Vänersborgs kommun ökade statsbidrag med 2.843.000 kr. Statens pengar ska gå till, jag citerar:

  • ”Fler nationella prov
  • Lärarlegitimation
  • Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar
  • Nya Skollagen
  • Ökad matteundervisning”

Det betyder att kommunen faktiskt kommer att dra ner ytterligare 2.843.000 kr nästa år. Kommunen tar bort sina pengar – och ersätter de med statens. Ett nollsummespel. Eller?

Visst, på sätt och vis är det ett nollsummespel. Det är bara en hake. Statens bidrag ska användas till vissa saker, elever med vissa funktionsnedsättningar, fler nationella prov etc. Och dessa uppgifter måste kommunen göra. Alltså, det får barnen och ungdomarna betala genom ytterligare neddragningar.

Med andra ord. Nästa år ska Vänersborg spara ungefär 6,5 miljoner kr (4+2,843-0,5) på barnen och ungdomarna!

framtidensskola2Och enligt broschyren ”framtidens skola”, så bryter kommunen redan nu mot Skollagen!

Oj, oj, oj!

Nu förstår man kanske betongpartiernas iver i den pågående medborgardialogen. Det är redan bestämt att våra barn och ungdomar ska få ännu mindre pengar nästa år. Men ni glömmer väl inte…? Arena Vänersborg ska fortsätta att få sina pengar! Och det ligger fortfarande inget förslag på att ändra arenans ägandestruktur eller att ändra inriktningen på verksamheten i syfte att minimera kostnaderna…

Det är emellertid inte bara BUN som enligt mini-alliansen ska spara nästa år. Det ska andra nämnder också göra, t ex socialnämnden. Och försörjningsstödet lär öka nästa år… (Jfr SAAB.) Och då slår mig en tanke:

Tänk om vargen verkligen kommer nästa år?

Tänk om Vänersborgs pengapåse inte räcker? Tänk om det inte finns pengar att uppfylla Skollagen? Tänk om det måste sparas på barnen och ungdomarna?

skattKan vänersborgarna tänka sig en skattehöjning? En skattehöjning där pengarna går oavkortat till förskola och skola?

En skattehöjning på 10 öre skulle ge ett plus i kommunens kassa på 6,6 miljoner kr, 20 öre skulle ge 13,2 miljoner kr, 25 öre ger 16,5 miljoner kr,  30 öre ger  19,8 miljoner kr, 35 öre ger 23,1 miljoner kr, 40 öre ger 26,4 miljoner kr, 45 öre ger  29,7 miljoner kr och 50 öre ger 33 miljoner.

En skattehöjning på 25 öre innebär att den som tjänar 20.000 kr i månaden betalar 50 kr mer i skatt varje månad. En månadsinkomst på 30.000 kr innebär en höjd skatt på 75 kr i månaden.

Och tar vi i lite och höjer skatten med 50 öre, så betalar den med 20.000 kr 100 kr mer i månaden och den med 30.000 kr betalar 150 kr mer i månaden.

Inte så där jättemycket pengar. I varje fall inte om pengarna går till våra barn och ungdomar. Eller?

Det tål att tänka på.

Till slut har jag två reflektioner.

Alla betongpolitiker (och ekonomer) vill till varje pris ha ett så stort överskott som möjligt. Det tycks nästan pågå någon slags tävling betongpolitiker emellan: Störst överskott vinner. Typ.

Vad ska man då ha ett överskott till?

lidell_talarstol2Gunnar Lidell:

”Ett positivt resultat underlättar inför framtiden, inte minst med tanke på den höga investeringsnivån.”

Det är inte investeringar i skolor som Gunnar Lidell (M) tänker på, när han uttalar sig på kommunens hemsida.

En orsak till att man vill ha ett överskott är att man vill ha en buffert för oförutsedda händelser. Men då undrar jag – kanske är katastrofala skolresultat en sådan händelse…? Eller att elever mår dåligt…?

Som övergripande ekonomiska mål för verksamheten så ska nämnderna hantera beslutade budgetmedel

”rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna. Detta utifrån de uppgifter som de fått sig delegerat av kommunfullmäktige eller som följer av lag.”

Skollagen kanske är en sådan lag?

.

PS. Överskottet i kommuners resultat används alltid till att minska behovet av ytterligare lån, inte till utgifter. Resultatet får inte tas med till nästkommande år. Det är lag på det, det gäller att beakta ”balanskravet”.

PPS. Vid femtiden idag:

50000

Kategorier:Budget 2013, BUN

BUN: Gökungen vill ha mer, mer, mer…

19 februari, 2012 3 kommentarer

gokunge_arenaImorgon måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Ärende 4 på dagordningen:

Budget 2012: Begäran om ramökning och tilläggsanslag för Arena Vänersborg
Den totala investeringen för Arena Vänersborg blev högre än beräknat och genererar kapitaltjänstkostnader med ca 20 Mkr per år. Därutöver kostar driften av Arena Vänersborg ca 6 Mkr. För år 2012 har budgeterats 20 Mkr, varpå prognosen visar på ett underskott om 6 Mkr.

I tjänsteutlåtande daterat 120206, framgår bland annat att kommunen anlitat en advokatbyrå som utreder kostnader kring Arena Vänersborg. Advokatkostnaderna uppgick till 4 Mkr år 2010 och 1,7 Mkr år 2011. Under år 2012 kommer barn- och ungdomsnämnden att ha ytterligare advokatkostnader vilka ej ryms inom nuvarande budget.”

Förslaget till beslut är att begära hos kommunstyrelsen om att få ytterligare 8 miljoner till arenan för innevarande år, 2012.

Det tycker inte Vänsterpartiet är bra.

Samma fråga var uppe i nämnden i september i fjol. Då behövdes det extra pengar för 2011. Vänsterpartiet röstade då med de andra partierna för detta. Det har nog aldrig hänt tidigare, inte i ett beslut rörande arenan och pengar.

Varför??

Vi i Vänsterpartiet (Magnus Bäckström och jag) röstade för förslaget, därför att nämnden under samma sammanträde också tog besluten att

  • starta en utredning/genomlysning över ägandestrukturen av Arena Vänersborg
  • göra en utredning/genomlysning av användningen av Arena Vänersborg

Det var på förslag från Vänsterpartiet som nämnden beslutade detta. Faktiskt! Det händer inte särskilt ofta att betongpartierna lyssnar på Vänsterpartiet…

BUN beslutade dessutom, på samma sammanträde, att föreslå en utredning för att ta reda på om regelverket följdes när arenan byggdes.

För Vänsterpartiet hörde frågan om pengarna och utredningarna ihop, det var ”ett paket”.

Nu, ett halvår senare, begär Barn- och ungdomsnämnden återigen pengar för arenan, denna gång 8 milj kr alltså. Arenan fortsätter att sluka pengar, men några utredningar ser vi däremot inte skymten av…

Det har egentligen inte hänt något konstruktivt kring arenan sedan nämndens beslut i september. Arenafrågan bara förhalas och ingenting görs för att ta tag i situationen. Istället drivs den vidare med samma gamla förlustbringande koncept som förr, dock med ett två ifkundantag.

För det första arrangeras inga event överhuvudtaget. Det på grund av att dessa bara går med förlust för kommunen. För det andra har Vänersborgs kommun ställt sig bakom att IFK Vänersborg ska arrangera bandy-VM 2013. Det innebär att arenan hyrs ut gratis. Denna subventionering gynnar inte bara ensidigt en av kommunens föreningar, och är därför möjligtvis i strid med kommunallagen, den torde på ett ungefär motsvara hyran för skolorna i Rösebo och Mulltorp under ett år. Utöver detta ska kommunen dessutom betala 300.000 kr till IFK:s marknadsföring av bandy-VM…

Med beslutet om bandy-VM har kommunledningen bestämt att arenan fortsättningsvis ska vara en bandyhall. Med andra ord, samma koncept som tidigare.

Eftersom arenan inte heller, som Gunnar Lidell (M) sa på Radio Väst, är ”färdigbyggd” (”håller ju inte tätt, det läcker ju vatten”), så befarar Vänsterpartiet att ytterligare ett flertal miljoner kr kommer att satsas i arenan. Vi vet också att det finns planer på investeringar på 10-12 miljoner kr för att få upp värmen i hallen genom att t ex sätta upp stora fläktar i taket, köpa in isolerande väggar etc. Så länge isen ligger där, så går det inte att få upp värmen på annat sätt.

Vänsterpartiet vill inte vara någon slags gisslan. Vi känner att vårt tålamod är slut. Vänsterpartiet anser att pengarna behövs bättre på andra håll.

Inte ett öre mer till arenan!

De utredningar, som BUN föreslog i september, måste komma igång omedelbart. Vänersborgarna måste få besked om arenans framtida användning och ägandestruktur.

Det är för övrigt en intressant tajming, och koppling. Gökungen arenan föreslås få nya pengar… Medan de mindre skolorna slåss för sin existens… För att kommunen vill spara pengar.

arena_ifk1Ett omfattande material kring varför nedläggning av ett antal skolor är nödvändigt har utarbetats av barn- och ungdomsförvaltningen, med all sannolikhet enligt direktiv från presidiepartierna (dvs de gamla betongpartierna). Men några utredningar kring arenans användning och ägande lyser med sin frånvaro.

Och under tiden gapar den bara efter mer pengar…

Mer! Mer! Mer!

Och betongpartierna matar den!

De tycker att det är viktigare att arenan får det den vill ha, än att satsa på kommunens barn och ungdomar. Betongpartierna har prioriterat.

Kanske skulle Barn- och Ungdomsnämnden anordna en medborgardialog kring arenan? Med tre alternativ… Där arenan läggs ner i alla?!

.

PS. Det finns en inspelning på Youtube från den kväll då arenabeslutet togs i kommunfullmäktige. Klippet är på 4.53 min och rekommenderas starkt.

Röster från arenabeslutet i KF.
Kategorier:Arena Vänersborg, BUN

Medborgardialog: Hyror för skollokalerna

16 februari, 2012 3 kommentarer

Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Det finns också missuppfattningar och bristande kunskap.

kostnadsutvecklingEfter min blogg igår, där jag redogjorde för ”felaktigheter” med ett diagram, så kom följande rättelse upp på kommunens hemsida (här) i morse:

”På informationsmötet i Torpaskolan tisdagen den 14 februari diskuterades diagrammet som visar elev- och kostnadsutveckling under perioden 2003-2011. Tyvärr påstod föredragande tjänsteman att kostnader avsåg kostnaden per elev, vilket är felaktigt.
Sifferunderlaget bakom diagrammet är den nominella kostnadsökningen totalt. Vi beklagar misstaget!”

Diagrammet visar alltså den ”nominella kostnadsökningen” för Vänersborgs skolor, inte kostnader per elev. (Jag är faktiskt lite osäker på vad som menas med ”nominell kostnadsökning”, men jag antar att hänsyn då inte tas till inflationen. Inflationen mellan 2003 och 2011 uppgick till 13,4 procentenheter. I så fall blir den reella ökningen betydligt mindre…)

För att bli ännu tydligare kan man nu också ladda hem de exakta siffrorna från hemsidan.

kostnadstabell

Anm. Notera att alla procentuella ökningar räknas med 2003 som basår. Ex. 2007 är ökningen 21%. Det är jämfört med 2003, inte jämfört med 2006.

2003 kostade lokalerna 46.541.104 kr. 2011 hade hyrorna ökat till 61.113.921 kr. Hyrorna för Vänersborgs skolor har alltså ökat med 31% (nominellt) från 2003 till 2011. (Samtidigt som personalkostnaderna har minskat…)

I diagrammet ser vi å andra sidan att det har skett en minskning av hyreskostnaderna under de två senaste åren, med drygt 2 miljoner! Samtidigt har personalkostnaderna minskat med 13 miljoner kr dessa år! Detta slår väl egentligen omedelbart hål på påståendena i broschyren att det är lokalkostnadernas fel att antalet lärare i Vänersborg har minskat.

Behövs det egentligen skrivas något mer?

Men ok, vi skriver lite mer. Vi gör en liten återblick.

I diagrammet ser vi att det skedde en kraftig ökning av lokalkostnaderna 2005, 2006 och 2008. I procent räknat alltså, för jag vet inte hur kraftig en ökning på t ex 4 miljoner, 2005 jämfört med 2003, egentligen är. Är det mycket för en kommun som Vänersborg? (Dessutom flyttas ju bara pengar runt, eftersom det är kommunen själv som äger fastigheterna……)

År 2005 färdigställdes Granås i Vargön, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova. När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.

Vänersborg har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?) Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader.

Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att ”skriken” på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?

Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Skerrud, Mulltorp och Norra skolan, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum?

Många medborgare frågar sig, om hyreskostnaderna för skollokalerna avspeglar de verkliga kostnaderna. Flera som sitter inne med kunskap påstår det. Jag vet inte.

skoltabell2Jag har svårt att förstå att Mulltorp, som borde varit avskriven för åtskilliga decennier sedan, nästan betalar lika mycket i hyra per kvadratmeter som den nybyggda Torpaskolan. Eller att Frändeskolan, som är byggd ungefär vid samma tidpunkt som Dalboskolan, betalar mer än dubbelt så mycket som Dalbo. Eller att Rösebo skola betalar 745 kr per kvadratmeter, trots att skolan är gammal och alla eventuella lån är betalda.

Jag har också hört av en läsare av min blogg att en hyra ska ligga på ca 8 % av värdet av fastigheten. (Jag kan inte gå i god för detta, men han har haft rätt förr.) Om detta stämmer skulle Skerrud vara värd över 14 miljoner. Eller Mulltorp dryga 4 miljoner. Eller Frändeskolan, nästan 38 miljoner kr…

Den enda som kanske kan sälja skolan till det värdet borde vara Hammar Plugg! Fast då måste han förstås få köpa den av kommunen först, till en riktigt billig penning!

Fast nu är jag nog stygg. Både mot Hammar Plugg och kommunen. I hyrorna ingår vad jag förstår både el, värme, vatten etc. Och som sagt, flera som jag känner säger att hyrorna är ok.

En annan läsare av min blogg har för övrigt uppmärksammat några andra hyror. Han skriver:

”Förskolan på Gasverksgatan betalar 5.025 kr/m²år, vilket motsvarar hyran för en butik på Strandvägen i Stockholm. Lokalen på Kyrkogatan 22 kostar 8.423 kr/m²år vilket är ett oslagbart rekord.”

Det var hyrorna. Och min slutsats är: Hyrorna för skollokalerna är nog inget skäl till att lägga ner skolor. Undantagen skulle vara de skolor som är i behov av stora renoveringar för att det överhuvudtaget ska gå att fortsätta att bedriva verksamhet där. Och det finns kanske några sådana skolor… Jag tror, för att sticka ut hakan, att t ex Rösebo skola är en av dem.arenan

Å andra sidan, kanske är våra barn och ungdomar värda extra pengar? I synnerhet om man tänker på vad en stor del av pengarna går till i Vänersborg…

Problemet i Vänersborg är, och har varit i många år, att Vänersborgs styrande betongpartier inte anser att det är värt att satsa på våra elever.

För att visa det vill jag avsluta med lite statistik. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.

”Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”

Varje elev i Vänersborg  får 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.

”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”

Det finns 290 kommuner i Sverige…

Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer och bibliotek.

”Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”

%d bloggare gillar detta: