Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2020’ Category

Fastighetsutredningen (2/2)

27 december, 2020 Lämna en kommentar

I kommunens lokalförsörjningspolicy står det:

”All kommunal verksamhet ska i första hand nyttja kommunens eller de kommunala fastighetsbolagens idag befintliga egna lokaler.”

Och:

“Kommunen ska i första hand äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet.”

Det här är enligt min kännedom de enda beslutade principer som finns i kommunen om vilka fastigheter som kommunen ska äga.

Kommunen bedriver den största delen av sina olika verksamheter i eget ägda kommunala lokaler och fastigheter. Varje verksamhet betalar då en hyra för de lokaler som används. Hyran ska täcka de faktiska kostnaderna. Dessa kostnader utgörs av kostnader för kapital, drift och underhåll. Blir det någon gång “problem med pengarna”, vilket inte sker alltför sällan, så är kostnaderna för underhåll de som är lättast att påverka, dvs det är där som kommunen sparar. Det kan väl tilläggas att ytterligare ett skäl till att varje verksamhet ska betala sina egna hyreskostnader är att det ska leda till en större medvetenhet om kostnaderna, och därmed förhoppningsvis till en ökad effektivitet.

Utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” (se “Fastighetsutredningen (1/2)”) visar att 36 av kommunens fastigheter inte nyttjas fullt ut av kommunen eller passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. Och varför och i vilket syfte Vänersborgs kommun överhuvudtaget äger fastigheter som används av andra än kommunen själv är alltså oklart. (Du kan ladda ner utredningen här.)

En del av dessa 36 fastigheter ger en liten vinst till kommunen, andra ger faktiskt en större vinst, men de flesta är förlustaffärer. Under 2018 och 2019 gick kommunen sammanräknat drygt 10 miljoner kronor i underskott på de här fastigheterna. Och det kanske inte är så konstigt, faktum är nämligen att det inte ens finns riktlinjer för hur hyressättningen ska ske gentemot de externa hyresgästerna.

Utredningen menar att förlusterna på de 36 fastigheterna har och får konsekvenser för alla de kommunens nämnder, som hyr lokaler av kommunen:

“Resultatet för förhyrande nämnd blir att de har högre lokalkostnader än vad de borde ha alternativt att deras förhyrda lokaler inte underhålls i den utsträckning den bör utifrån hyresnivån.”

En del av de ”interna” hyrespengarna används för att betala underskotten för de 36 fastigheterna.

Det tycks för utredningen inte vara någon tvekan om att kommunen borde sälja en stor del av de fastigheter och lokaler som inte nyttjas fullt ut av kommunen eller passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. Därom är nog också de flesta både politiker och kommuninvånare överens.

Utredningen lämnar en hel del argument både för och mot försäljning av kommunala fastigheter.

Utredningens argument mot försäljning:

* “Försäljningar minskar kommunens långsiktiga intjäningsförmåga.”
En försäljning av en fastighet innebär att kommunen går miste om framtida hyresintäkter.

* “Lån är ett billigare finansieringsalternativ än försäljning.”
Avkastningen på fastigheter är relativt hög i jämförelse med de historiskt låga finansieringskostnaderna som råder i dagsläget. Det innebär, skriver utredningen, att “det är mer fördelaktigt att finansiera nya lokaler med nyupplåning än med reavinster från försäljningar av befintliga fastigheter”.

* “Att hyra blir dyrare än att äga.”
Privata fastighetsägare har både högre finansieringskostnader än vad kommuner har och dessutom avkastningskrav från sina ägare.

* “Att hyra ger nödvändigtvis inte större flexibilitet än att själv äga fastigheten.”
För att hålla nere hyreskostnaden är det inte ovanligt att kommuner går in i långa hyreskontrakt för de verksamhetslokaler som hyrs. Därmed försvinner den flexibilitet som ibland lyfts fram som ett argument för att hyra istället för att äga.

Det finns naturligtvis fler argument, vilket också utredningen konstaterar. Det behövs fastigheter och lokaler för kultur, föreningsliv, natur och kanske också framtida expansion. Det är verksamheter som kommunen på något sätt vill gynna för att de kommer en större del av kommuninvånarna tillgodo och dessutom ger ett “mervärde”. Det här är dock lite av en djungel och här måste kommunen på ett mycket mer seriöst sätt diskutera vilka riktlinjer som ska gälla. I nuläget får t ex en del föreningar hyra kommunala lokaler billigt medan andra bekostar sina helt själva. Och skulle kommunen behandla alla lika och alla föreningar få betala marknadsmässiga hyror så skulle somliga verksamheter riskera att läggas ner.

Utredningens argument för försäljning:

* “Försäljningar av bostäder frigör ekonomiska medel för nyproduktion.”
Att sälja för att på så sätt finansiera produktion är ett alternativ och/eller komplement till lånefinansierad nybyggnation. Vid en försäljning kan nödvändiga renoveringar och eventuellt eftersatt underhåll också skjutas över till de nya ägarna.

* “Att hyra verksamhetslokaler har flera fördelar.”
Att hyra ger kommunen en flexibilitet att lämna lokaler som inte längre behövs för att bedriva verksamhet. Privata fastighetsägare har generellt sett en effektivare fastighetsförvaltning än vad kommunen har. Vänersborgs kommun har genom åren haft en historia av eftersatt underhåll på sina fastigheter och har dessutom just nu många lokaler som behöver underhållas. Det kan driva upp kostnaderna när akuta åtgärder måste vidtas. Därför behöver hyresalternativet över tid inte bli så mycket dyrare än att äga.

Det finns fler argument för försäljning. Kommunens ekonomi blir självklart bättre om de fastigheter säljs som kommunen gör förlust på. Ett alternativ är naturligtvis att kommunen höjer hyrorna. Men höjda hyror kan ställa kommunen i dilemmat att verksamheter som inte är kommunala men som gynnar flera kommuninvånare inte kan drivas vidare. Det är också svårt att veta hur stora intäkter kommunen skulle få av försäljningar. Många lokaler är nämligen inte värderade. Samtidigt måste mark och byggnader säljas till marknadspriser, för att inte räknas som statsstöd.

Det gäller också uthyrning av lokaler till låga hyror:

“väcker frågor om gynnande av enskilda, dolda föreningsbidrag och näringslivsstöd”

Om kommunen säljer sina fastigheter skulle det också kunna stimulera den privata företagsamheten. Ett viktigt argument är också rent principiellt, varför ska kommunen äga fastigheter och lokaler som den inte behöver?

I en del kommuner äger kommunen bostäder som hyrs ut till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden:

“Så är inte fallet i Vänersborgs kommun. … I ägardirektivet för AB Vänersborgsbostäder framgår att de har ett särskilt ansvar för att tillhandahålla bostäder för flyktingar och hemlösa.”

Det kan vara bra att veta, även om det också beklagas att antalet bostäder inte är tillräckligt.

Kommunfullmäktige beslutade i december att nästa steg är att ta fram en fastighetsstrategi och sedan ett styrande dokument. Det ska bli tydligt och klargjort:

“på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Bara detta arbete lär både ta sin tid och vara komplicerat, och sedan kanske ändå det svåraste återstår – vilka enskilda fastigheter och lokaler ska kommunen fortsätta äga och vilka ska försäljas? Utredningen ställer själv ett antal frågor som visar hur komplext det är med kommunens fastighetsinnehav och vad som måste redas ut och besvaras:

“Vilka typer av fastigheter ska kommunen äga och varför? Ska marknadsmässiga hyror tillämpas? Ska utgifterna för objekten täckas av inkomsterna? Finns det typer av fastigheter där avsteg från principerna kan eller ska göras? Nära kopplat till hyressättningen är även föreningsbidrag för lokaler. Kommunen behöver ta ställning till om den ska ge bidrag för föreningslokaler och hur systemet i sådana fall ska utformas för att det ska bli likvärdigt oavsett vilken hyresvärd föreningen har.”

Det kommer med all säkerhet att bli både diskussioner och djupare utredningar innan de här frågorna blir klarlagda – och de politiska partierna blir hyfsat överens.

Det är ett stort och invecklat arbete som kommunen har framför sig för att, med TTELA:s ord, rensa upp i fastighetsträsket. Men det är helt nödvändigt.

Anm. Utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kan du ladda ner här.
Första delen av denna blogg hittar du här: ”Fastighetsutredningen (1/2)”.

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

Fastighetsutredningen (1/2)

21 december, 2020 3 kommentarer

I mars 2019 diariefördes en motion skriven av  Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L). Motionen hade rubriken “Motion – Hållbar ekonomi”. (Du kan ladda ner motionen här.) Jag skrev om motionen några dagar senare. (Se “M+L+KD: Avyttra kommunens tillgångar”.)

Motionens syfte var att ”stärka kommunens ekonomi” och ”minska framtida räntekostnader och ränterisker”. Det handlade om att ta reda på om kommunen kunde avyttra några ”tillgångar”.

Motionärerna skrev:

”Vår motion handlar alltså om att inventera de tillgångar främst fastigheter, som idag inte utnyttjas fullt ut eller passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. När dessa identifierats vill vi att det därefter görs en konsekvensanalys, detta i varje enskilt fall för att ett korrekt beslut kan tas.”

 Det tillsattes så småningom en utredning. Den blev klar den 17 september 2020 (den daterades felaktigt till 2019) och fick titeln “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. På kommunfullmäktiges sista sammanträde för år 2020, den 16 december, beslutades att:

“uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en fastighetsstrategi, för vidare beslut i kommunfullmäktige, i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Beslutet var enhälligt och var ett nödvändigt steg för att komma vidare i processen.

TTELA skrev om fullmäktige den 19  december och citerade mitt inlägg i debatten (se TTELA “Nu ska en strategi för kommunens fastigheter fram”):

“Utredningen som har gjorts var bland det mest intressanta jag har läst på länge. Det låter bra att det ska utarbetas en strategi och att det här kommer tillbaka till fullmäktige igen. Då hoppas jag att vi tittar på de enskilda fastigheterna. Jag tror att det står ganska klart att det är många av dem som kommunen behöver göra sig av med. Sedan finns det är en stor och kall hall som också behöver funderas kring men som inte var med i utredningen.”

Det var som sagt en mycket bra och intressant utredning – med målet att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

En av motionärerna, Dan Åberg (M), sa i fullmäktige (citerat från kommunens wbb-TV):

“Min uppfattning är att kommunen ska äga och bruka dom fastigheter som vi långsiktigt behöver ha och som är till för vår kärnverksamhet. Men jag tycker inte att det är lämpligt eller bra att kommunen äger exempelvis en camping eller att man äger jordbruksmark som man inte har någon användning utav de närmaste hundra åren för bostadsbyggande och liknande. Eller att man har lägenheter som privatpersoner kan hyra.”

Det var lätt för kommunens olika partier att komma överens om utredningen och dess fortsättning, men jag antar att den dag då de enskilda fastigheterna kommer upp på bordet blir det annorlunda. Och då blir säkert enigheten inte lika stor om vad som ska säljas och vad kommunen ska behålla i sin ägo.

Vänersborgs kommuns fastighetsbestånd uppgår till totalt ca 230.000 kvm. Utredningen har inventerat de lokaler, bostäder och anläggningar som inte nyttjas fullt ut av kommunen, som står mer eller mindre tomma eller som passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. Det handlar 36 objekt om ca 30.000 kvm lokaler och bostäder. 2018 förlorade kommunen drygt 7 milj kr (7.058.262 kr) på dessa fastigheter. 2019 var förlusten nästan 3,6 milj kr (3.566.493 kr). Det har inte varit någon bra affär.

Utredningen räknar upp de olika objekten som skulle kunna vara aktuella för försäljning. Det handlar alltså om:

“lokaler och bostäder helt eller delvis utan hyresgäster, bostäder som uthyrs till privatpersoner, lokaler som uthyrs till föreningar och organisationer, lokaler som uthyrs till privatpersoner, lokaler som uthyrs till företag samt lokaler som uthyrs till andra myndigheter.”

Under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019.

Jag ska inte räkna upp alla objekt här, inte heller direkt nämna något om med vilken oordning som vissa saker har skötts, eller snarare misskötts. Det finns tex fall där det inte finns några, eller man inte kan hitta berörda och aktuella, hyresavtal. Eller faktiskt att man inte ens vet var byggnaderna ligger… Det är bara att konstatera att begreppet i TTELA:s rubrik har fog för sig, “fastighetsträsket” (klicka här).

Det har varit värre än någon kunnat ana eller befara och då skulle vi också kunna fylla i med den misskötsel som skett av kommunala byggnader där kommunen faktiskt har verksamhet. Jag tänker t ex på Norra skolan. Där har bristen på underhåll resulterat i att skolan inte kommer att gå att använda med mindre än extremt dyra renoveringar. Eller Holmens gamla kontor i Vargön. Eller varför inte kommunhuset på Sundsgatan? För att inte tala om fuskbyggen i kommunal regi som Arena Vänersborg, där snön fick taket att rasa…

Det finns mycket att önska av Vänersborgs kommun som fastighetsägare. Ibland är det nog så att man undrar om kommunen ska äga några fastigheter och lokaler överhuvudtaget…

Det man kan hoppas på är att utredningen och fullmäktiges beslut i förra veckan ska leda till att det så småningom blir ordning och reda på kommunens fastighetsinnehav, -skötsel och -affärer. Fast det finns utrymme för tvivel… Det var ju inte alltför länge sedan som det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg köpte Bergagården för 4,82 milj kr, och kommer att tvingas börja med att åtgärda fastighetens VA för beräknade 7,31 milj kr…

Anm. Här kan du ladda ner utredningen ”Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”.
Andra delen av denna blogg hittar du här: ”Fastighetsutredningen (2/2)”.

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

KF på distans (16/12)

17 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var på många sätt en historisk dag för kommunfullmäktige igår. Det var det första sammanträdet som anordnades på distans – kanske ska man tillägga, på riktig distans. De styrande har ju som bekant tidigare definierat “distans” som att ledamöterna sitter i olika rum i kommunhuset med en vägg mellan sig. Så enligt kommunledningen har ju sammanträdena under en stor del av året faktiskt hållits på “distans”…

Men nu fick, och skulle helst, ledamöterna och ersättarna sitta hemma och delta på mötet. Och det gjorde de. De 51 ledamöterna och ett antal ersättare såg till att fullmäktige fick samma sammansättning som väljarna ville i det senaste valet. Det rådde alltså ingen diskriminering, alla i riskgrupperna kunde delta, och demokratin rådde åter i Vänersborg. Som Bo Carlsson (C) sade i ett senare skede:

“Det är oerhört viktigt att hela fullmäktige kan delta.”

Det blev ingen förklaring till varför inte kommunledningen ordnade sådana här sammanträden på (riktig) distans långt tidigare eller vad som hade ändrat sig sedan sist. När jag ställde mina interpellationer strax före sommaruppehållet (se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”) så hittade kommunledningen en mängd juridiska problem och (bort)förklaringar till varför det lagligt och tekniskt var omöjligt att ha sammanträden på riktig distans. Vad som hade hänt med dessa lagliga hinder förklarades således inte…

Eller så kanske förklaringen är så enkel som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) meddelade i inledningen av sammanträdet när hon sa:

 “I början var vi inte mogna att prova detta.”

Vilka ordförande Levin menade med “vi” framgick inte, men jag tror inte att det berodde på majoriteten av fullmäktigeledamöterna, eller kommunens IT-tekniker… Men dessa “vi” naggade alltså demokratin i kanten för att de inte var “mogna att prova detta”…

Det blev ett ganska långt sammanträde. Det slutade inte förrän kl 21.20, och då var det ändå bara 10 min fikarast. En av förklaringarna var att det inledande uppropet och en del instruktioner tog hela 30 min. Men det var nog i och för sig tvunget, så här det första distanssammanträdet… Den andra förklaringen var alla som skulle reservera sig mot beslut. Det hände två gånger och vid båda tillfällena fick varje ledamot begära ordet, få ordet och berätta att de reserverade sig. Sådant brukar gå fort på fysiska möten. Nu tog det onödig tid. Däremot fungerade tekniken alldeles utmärkt, det kan vara värt att understryka. Den orsakade ingen tidsspillan.

Du vet väl förresten att du kan se hela sammanträdet i efterhand på kommunens hemsida – klicka här. Jag har också kommenterat de olika ärendena i sak i olika bloggar. De har ju dessutom varit uppe för beredning i kommunstyrelsen. Du kan läsa mer om ärendena i bloggen “Fullmäktige på onsdag”.

Mötet började med en presentation av det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg. På oktobersammanträdet presenterade sig kommunens andra aktiebolag. Det är bra att politikerna och kommuninvånarna får reda på vilka aktiebolag kommunen har och vad de sysslar med.

Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig positiv till en delfinansiering av gång- och cykelvägen på Stenhammarsvägen i Brålanda. Det var ingen ledamot däremot.

Sverigedemokraternas motion om att “redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav” avslogs.

Lena Mjörnell, som hade skrivit och undertecknat motionen, ansåg att det visst var möjligt att förvaltningarna, i sina underlag till politikerna, skulle kunna ange vilka kostnader som var lagstadgade och inte. Mjörnell menade att det ofta görs i t ex socialnämnden. Hon ansåg att svaret på motionen var ett uttryck för:

“ren lättja från kommunen.”

Det får naturligtvis stå för henne. Det är omöjligt för en utomstående att avgöra vem som har rätt. Var det Mjörnell? Eller var det Ekonomikontoret, som skrev svaret till motionen? Det blev ingen votering.

Sedan var det dags för fullmäktige att behandla utredningen som blev resultatet av motionen “Hållbar ekonomi – fastigheter för avyttring”. Motionen skrevs av Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L).

Dan Åberg började med att raljera lite:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Den här gången hade det hänt lite och utredningen som hade gjorts är mycket läsvärd. Åbergs, och antagligen också de andra motionärernas, uppfattning är att kommunen ska äga fastigheter för kärnverksamheterna, men t ex inte en camping eller jordbruksmark som man inte tänker bebygga under de närmaste 100 åren. Jag håller för övrigt med motionärerna i denna uppfattning.

Kommunfullmäktige beslutade att:

“uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en fastighetsstrategi, för vidare beslut i kommunfullmäktige, i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det var som brukligt väntade beslut som fattades av fullmäktige. Det är ju i regel lätt att efter kommunstyrelsens möten förutspå utgången av ärendena. Men ibland händer det lite oväntade saker i fullmäktige. Och det gjorde det igår när Lutz Rininslands (V) och min motion om finansieringen av Kunskapsförbundet Väst skulle avgöras. (Bakgrunden till motionen kan du läsa och du kan också ladda ner motionen om du klickar här: “KS (2): Reservation KFV-motion”.)

Det visade sig nämligen att inte mindre än fem partier hade ändrat uppfattning jämfört med behandlingen i kommunstyrelsen för några veckor sedan. M+L+KD+SD+MBP tog till orda och yrkade bifall till motionen. Moderaterna hade dessutom haft en motion om Kunskapsförbundet för ganska länge sedan – en motion som det inte hade hänt något med, trots kommunfullmäktige bifall… Gunnar Lidell (M) passade på att yrka på ett tillägg till beslutet om bifall till Vänsterpartiets motion.

Tilläggsyrkandet hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar också att föreslå Vänersborgs kommunledning ska påbörja diskussion med kollegorna i Trollhättans Stad angående motion om resursfördelningsmodell […] vid något av vårens (2021) Ägarråd om KFV.”

Samtliga oppositionspartier yrkade bifall också till tilläggsförslaget. Det handlade ju liksom motionen om enbart samtal och diskussioner för att hitta lösningar på Kunskapsförbundets problem med effekterna av den nuvarande finansieringsmodellen. Eventuella förändringar eller åtgärder skulle ju komma tillbaka för beslut.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick “i taket”. Enligt hans sätt att se på saken så innebar motionen, och tilläggsförslaget, att Kunskapsförbundet skulle avskaffas. Motionens brödtext måste tolkas så hävdade Augustsson. Det hjälpte inte att flera personer, bland annat jag, Rininsland och Lidell, sa att det var motionens yrkande, att-satsen, som gällde. Och själv dementerade jag bestämt att det fanns några “dolda avsikter” att lägga ner förbundet. Tvärtom, det handlade om att få Kunskapsförbundet att fungera ännu bättre. Lidell menade att vi ville prata om gemensamma utmaningar och problem, och inte som den styrande minoriteten sopa förbundets problem under mattan.

“Vi vill vitalisera Kunskapsförbundet i stället för att cementera det.”

Sa Gunnar Lidell (M). Som inte heller kunde låta bli att ge en känga till Benny Augustsson (S) för att det däremot gick bra att diskutera och ifrågasätta bonusen till medarbetarna i Kunskapsförbundet  – något som varken han eller kommunerna hade något med att göra…

Lite överraskande argumenterade Madelaine Karlsson (S), Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande, mot motionen och tilläggsförslaget – trots att hela förbundets direktion står bakom andemeningen i motionen. Trodde jag i varje fall… Karlsson hade också begärt ajournering under ärendets gång, men när ordförande Levin frågade om detta så sa Madelaine Karlsson:

“Jag tror inte att det behövs längre…”

Kanske var det för att hon insåg hur voteringen skulle sluta. Jag vet inte. Voteringen slutade i varje fall med 31 röster för bifall till motionen och tilläggsförslaget. Och 20 röster mot. Och trots att det redan hade noterats på voteringslistan vem som röstade ja respektive nej, så skulle 20 ledamöter ändå absolut reservera sig mot beslutet. Det tog tid…

Det ska bli spännande att närvara vid nästa sammanträde med Kunskapsförbundet… 

Det blev en del debatt kring förslaget om att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr för inköp av två ismaskiner. Det var framför allt Lena Mjörnell (SD) som motsatte sig förslaget.

Mjörnell menade att förvaltningen på kultur och fritid måste ta ansvar för de fel de har gjort. Och det skulle de få göra genom att inte få pengar… Hmmm. Är det tjänstemännen som blir “straffade” om det inte finns pengar till t ex ismaskiner eller Hallevibadet…? Det är ingen tvekan om att kultur- och fritidsnämnden och framför allt dess förvaltning har gjort fel och misstag i ärendet, det medgav också ordförande Hans-Peter Norén (S) inför fullmäktige och alla åhörare.

Kultur- och fritidsnämnden fick sina pengar.

Det lämnades slutligen in en del motioner och några avsägelser hamnade också på fullmäktiges bord. Det var emellertid inga fler beslut. Jo, förresten. Torbjörn Moqvist (SD) ska efterträda sin partikollega Anders Strand som ledamot i byggnadsnämnden.

Sammanträdet avslutades kl 21.20 med att alla önskade varandra en god jul.

God Jul!

Fullmäktige på onsdag

13 december, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Det är naturligtvis årets sista, men samtidigt det första i sitt slag. Samtliga ledamöter får denna gång möjlighet att delta – på riktig distans. (Se “Vad har hänt, KF på distans?”.)

Onsdagens dagordning är tämligen kort. Enligt rykten är det också en viktig anledning till beslutet och “försöket” att ha sammanträdet på distans.

Dagordningen har följande utseende:

Dagordningen kan senare fyllas på med motioner, interpellationer, frågor mm, men inget där fullmäktige ska fatta beslut. 

Följare av denna blogg känner igen de flesta, om än inte alla ärenden. Ordningen är ju sådan att alla beslutsärenden måste gå via kommunstyrelsen och därifrån har ju undertecknad vänsterpartist rapporterat tämligen flitigt. Onsdagens ärenden på fullmäktige behandlades i kommunstyrelsen den 2 december. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.)

Julklapparna trillar över Brålanda. Inte nog med att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen i fredags fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”), nu ska kommunfullmäktige besluta att tillsammans med Trafikverket bygga 1 km gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Vänersborgs kommun ska betala hälften av kostnaderna, 4.677.500 kr. Det är dyrt när staten bygger, men det behövs en GC-väg.

Sverigedemokraternas motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”, ska behandlas. Det blir i och för sig inte mycket till behandling. Motionen kommer att avslås. Och visst är det rätt att avslå motionen. Motionens yrkande innebär nämligen att kostnadsredovisningen ska göras på ett sätt som inte kan genomföras i praktiken. Men det finns en bra tanke bakom motionen. Den pekar på att förvaltningarna bör sträva efter att hänvisa till lagar när de sammanställer beslutsunderlag till nämnderna.

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en bra och läsvärd artikel om rapporten. (Se TTELA “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter”.)

Utredningen utgör en mycket intressant läsning, något av det intressantaste jag läst på länge. Fullmäktige föreslås att lägga rapporten till handlingarna, men det låter värre än det är. Fullmäktige kommer nämligen att samtidigt besluta om att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det är tänkt att detta styrande dokument sedan ska komma tillbaka till kommunfullmäktige igen för beslut. Och det är bra, bara det går hyfsat snabbt. Kommunen behöver se över sitt fastighetsbestånd, ett flertal fastigheter bör avyttras så fort som möjligt… Kanske till och med en särdeles stor och kall idrottshall som inte tas upp i utredningen…

Vänersborg och Trollhättan har beslutat att organisera gymnasieskolan och vuxenutbildningen tillsammans. De insåg att samarbete och inte konkurrens skulle gynna de båda kommunerna och eleverna. Och därför finansierar Vänersborg och Trollhättan tillsammans Kunskapsförbundet. Förbundet har inte självt någon beskattningsrätt.

Tyvärr är det emellertid så att upplägget av finansieringen skapar problem för Kunskapsförbundet. Det föranledde Lutz Rininsland (V) och mig till att skriva en motion. Motionen har gått fram och tillbaka några varv, men nu har den kommit till “vägs ände” och ska slutligen avgöras. (Jag har skrivit en blogg om motionen, avslaget i kommunstyrelsen och reservationen – se “Reservation KFV-motion”.)

Finansieringsmodellen skapar problem för Kunskapsförbundet eftersom förbundet får använda det bidrag det får från kommunerna för att betala alla de fakturor från friskolor som har elever från Vänersborg och Trollhättan. Och problemet är då att platserna på friskolorna ofta är dyrare än det bidrag Kunskapsförbundet får från Trollhättan och Vänersborg. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla och tredubbla.

Det finns faktiskt ytterligare problem med upplägget av finansieringen. Många elever går både ett fjärde och ett femte år. Förbundet får dock bara betalt 3 år för varje elev. Det har dessutom visat sig att allt fler studiemotiverade elever väljer friskolor. Det innebär att friskolorna tar så att säga “de billigaste eleverna”. (Det här skapar även ett stort segregationsproblem.) Friskolorna erbjuder också i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program understiger i regel vida kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program. Och dessa dyra utbildningar finns i regel i Kunskapsförbundets regi.

Motionen handlar om att finansieringsmodellen borde diskuteras och lösas tillsammans mellan Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet. Därför yrkar motionen:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Notera att motionen inte yrkar mer än detta. Och därför är förslaget på avslag något uppseendeväckande. Även svaret och motiveringen för avslaget är underlig. Det argumenteras mot motionens innehåll trots att motionen egentligen bara har gett exempel på tankar och inte några färdiga lösningar.

De styrande vill alltså avslå motionen som yrkar att politikerna ska försöka att “åstadkomma en lösning”. Jag vet inte hur avslaget ska förstås. Vill de styrande ha sagt att problemet är löst! Eller vill de ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Men det finns ett problem – och det är inte löst. Därför tänker Vänsterpartiet fortsätta att yrka bifall till motionen. Det verkar som om andra partier tänker i samma banor…

Kultur- och fritidsnämnden har det inte lätt just nu. Den får stå vid skampålen för ordförande Hans-Peter Noréns (S) olagliga beslut att på egen hand sänka hyran för IFK Vänersborgs hemmamatcher i arenan. (Se “Olagligt hyresbeslut om IFK!”.) Och på onsdag får nämnden smäll på fingrarna för att den inte följde delegeringsordningen när den köpte in två ismaskiner. Som plåster på såren tänker fullmäktige ändå utöka nämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr. Trots att Sverigedemokraterna vill tuffa till sig och säga nej till pengarna. Vilket är en tämligen meningslös markering.

Lutz Rininsland (V) ställer en mycket befogad fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Frågan handlar om vad som händer med en 3,5 år gammal motion som bifölls för 2 år sedan… Du kan läsa mer på Rininslands egen blogg – “Högt tempo i Vänersborg”.

Anders Strand (SD) slutar som ledamot i byggnadsnämnden. Vi får hoppas att den nye ledamoten, vem det nu blir, kommer att vara mer positiv till detaljplanen på Brännjärnet i Vargön… (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)

Två nya ärenden har tillkommit sedan dagordningen skickades ut. Medborgarpartiets Göran Svensson lämnar in en motion med rubriken “Motion om boende i Vänersborgs kommun”. Jag tror att det är hans debut på motionerandets område. Det tämligen utförliga yrkandet lyder:

“Att vid en ledig lägenhet i Vänersborgsbostäders Trygghetsboende undantas denna lägenhet från bostadskön i 3-4 veckor från uthyrning. Socialnämnden får under denna period möjlighet att se efter om någon person med ett biståndsbeslut är i behov av denna lägenhet. Den enskilde behöver därmed inte flytta in i ett SÄRBO om hen ej klarar att bo kvar i sitt ordinära boende.”

Till sist hittar jag ett förslag från Demokratiberedningen. Den vill att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att:

“utreda frågan kring medborgardialog som en del i styrningen.”

Det har varit väldigt tyst kring Demokratiberedningen under många år. Jag trodde knappt att den existerade sedan det för 5 år sedan uppdagades att den ägnade stora delar av sina möten till att diskutera min blogg… (Se “Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?”.) Det är hur som helst intressant och kul att se att Demokratiberedning fortfarande är på tårna. Förslaget om mer demokrati i kommunen genom medborgardialog tycker jag låter som en bra idé.

Det blev en lång blogg, trots att jag tror att kommunfullmäktiges sammanträde kommer att bli ganska kort. Det är bara att hoppas att tekniken ska fungera för alla 60-70 personer som ska delta på riktig distans. Om du går in på kommunens hemsida (klicka här) kommer du att kunna se och höra ärendena i fullmäktige. Om tekniken fungerar vill säga.

Vad har hänt, KF på distans?

12 december, 2020 1 kommentar

Oj! Direkt när jag öppnade kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde nästa onsdag den 16 december, så såg jag texten, skriven med röda bokstäver:

“OBS! Ordföranden uppmanar att samtliga ledamöter, ersättare och tjänstepersoner deltar på distans hemifrån…”

Wow!

Alla fullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare ska få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Äntligen! Det har jag skrivit om i månader, i stort sett sedan “bestämmelserna” kom om hur Vänersborgs kommun skulle hantera sammanträdena under corona-krisen. Det skedde i en skrivelse från den 31 mars undertecknad av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “Den politiska Corona-krisen”.)

Levin och Augustsson slog med bestämdhet fast att:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”

Skulle de politiska ledamöterna delta i de politiska aktiviteterna under coronan, så skulle de alltså obönhörligen bege sig till kommunhuset. Det fanns inga alternativ. Det gick inte att ha varken fullmäktige-, kommunstyrelse- eller nämndssammanträden på distans där ledamöterna kunde delta t ex hemifrån. Absolut inte. Det var totalt omöjligt.

Levin och Augustsson lyfte i sin skrivelse fram flera skäl till varför det inte gick att ha möten på riktig distans. Ett skäl var att:

“Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”

Ett annat skäl var att:

“den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”

Vilket var risken att det kunde hända hemifrån… Men alltså inte i något rum i kommunhuset för:

“I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet”

En vakt i varje rum i kommunhuset alltså…

Bild- och ljudöverföring skulle också ske i realtid, vilket tydligen bara kunde garanteras om alla deltagare fanns i kommunhuset…

Levin och Augustsson sammanfattade:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset. Då vi under de förutsättningarna inte kan säkerställa nätverk, ljud- och bild kvalité, kontroll av obehöriga personer eller utförandet av sluten omröstning, vilket krävs för att sammanträdet ska vara lagligt. Vi kan heller inte tillgodose möjligheten till teknisk hjälp på plats om distansdeltagandet sker på annan plats än kommunhuset.”

Och bestämmelserna var tryggt förankrade i kommunallagen, dess förarbeten, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer… Det kunde de styrande partierna försäkra.

Jag tyckte inte det. Det blev ett antal interpellationer till de ansvariga i Vänersborgs styre, till kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). (Man kan inte interpellera ordförande i fullmäktige.) (Se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) 

Jag fick enhetliga och samstämmiga svar som konstaterade att Vänersborgs tolkning av distanssammanträden var riktig. Det var omöjligt och olagligt att hålla andra typer av distansmöten, med t ex deltagande hemifrån, och att alla andra kommuner, inklusive Kunskapsförbundet Väst, hade fel som trots allt genomförde sammanträden på riktig distans.

Tydligen krävde alla lagar och förordningar att de som tillhörde riskgrupper, var äldre eller som var allmänt rädda för sjukdomen diskriminerades och uteslöts från de politiska sammanträdena och besluten. De styrande verkade inte heller bry sig nämnvärt om att detta uppenbarligen innebar en inskränkning i den kommunala demokratin.

Nä, det viktigaste var enligt både Augustsson och Mats Andersson:

“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”

Det betydde väl att andra överväganden, som t ex demokrati, inte var särskilt viktiga…

Nu i höst har allt förändrats. Kommunstyrelsen har haft flera möten på riktig distans, dvs där ledamöterna har kunnat delta hemifrån. Barn- och utbildningsnämndens sista möte var likadant, du fick som ledamot sitta hemma vid din dator eller läsplatta. Och nu…

Nu på onsdag ska alltså alla fullmäktiges 51 ledamöter och även ersättare få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Jag välkomnar naturligtvis förändringen i de styrande partiernas syn på distansmöten. Men…

Vi är nog flera ledamöter i kommunfullmäktige och de olika nämnderna som gärna skulle vilja ha motiveringar och förklaringar till varför Annalena Levin (C), Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) har ändrat uppfattning. Hade ni fel tidigare? Är det något som har förändrats sedan den 31 mars? I så fall vad?

Jag är nöjd med de nya sammanträdesformerna, men jag är bitter för att distanssammanträden inte har kommit igång i Vänersborg mycket tidigare. Det känns som om ett stort antal personer har “ställts åt sidan” helt i onödan.

Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder

23 november, 2020 Lämna en kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg ”Budget 2021 (1/2): BUN”.

Socialnämnden

När socialnämnden i början av året fick de budgetramar som skulle gälla 2021 så redovisade socialförvaltningen vad ramarna skulle innebära i besparingar. Förvaltningen redovisade också vilka åtgärder som nämnden och förvaltningen skulle bli tvungna att vidta för att “hålla budget”. 

Socialförvaltningen redovisade att den utöver den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen hade ett behov på 21,8 milj kr. Det var försörjningsstöd inom individ‐ och familjeomsorgen på 17,8 milj kr och flyktingmottagning inom arbete, sysselsättning och integration på 4 milj kr.

För att spara pengar föreslog förvaltningen att arbetsmarknadsenheten skulle avvecklas. Dessutom lade förvaltningen till att det var svårt att ta fram besparingsåtgärder. Och det tror jag det, socialförvaltningen har ju sparat och skurit ned i många år nu…

Kommunfullmäktiges beslut i onsdags blev att socialnämnden tillfördes 4 milj kr för att:

“bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen och därmed minska kostnaderna för försörjningsstöd”

Det finns säkert någon tanke bakom den här konstruktionen, även om jag inte ser verklighetsförankringen i den. Socialförvaltningen skulle behöva 17,8 milj kr för ökade kostnader inom försörjningsstöd och istället får den 4 miljoner till att bekämpa arbetslösheten. Och detta ser betongpartierna som ett oerhört bra och konstruktivt förslag. Och det hade det kanske varit om socialen hade fått de pengar den behövde till de ökade kostnaderna – plus de extra 4 miljonerna… Eftersom försörjningsstödet regleras i socialtjänstlagen så undrar jag vad “socialen” ska spara på istället, när den betalar ut de lagstadgade försörjningsstöden (“socialbidragen”). Förhoppningen och önsketänkandet att ett förebyggande med hjälp av 4 milj kr till att “bekämpa arbetslösheten” skulle få ner kostnaderna för försörjningsstödet nästa år är inget annat än, just det – förhoppningar och önsketänkanden. Egentligt ett förhållningssätt som borde vara ovärdigt en ansvarsfull fullmäktigeförsamling… Fast kanske inte i Vänersborg.

Det ska också nämnas att det inom kommunstyrelsens ram för förfogandeanslaget öronmärktes 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål.”

Det är möjligt, eller kanske troligt, att åtminstone en del av dessa pengar är avsedda för socialnämnden. Tanken med pengarna är naturligtvis positiv, men med tanke på att socialnämnden skulle behöva 21,8 milj kr nästa år så är det fortfarande en “spott i havet”. Det kommer också att bli intressant att se hur kommunstyrelsen kommer att tolka “kommunens inriktningsmål” eftersom målen beskriver:

“jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.”

Det kanske blir slagsmål eller åtminstone en kapplöpning mellan social- och barn- och utbildningsnämnden om dessa “extra” pengar. Undrar vad som gäller då, “först till kvarn”…?

Det var inte bara i TTELA häromsistens som Dan Nyberg med flera satte hoppet till staten – att den skulle komma med statsbidrag till socialnämnden nästa år. Det upprepades också i kommunfullmäktige. Det talades om statsbidrag på 17,5 milj kr. Det som måste förklaras är hur de statliga bidragen ska slussas till försörjnings- och flyktingstöd. Det var ju där som förvaltningen hade redovisat kommande underskott. De statliga bidragen, som det talas om, verkar nämligen bli öronmärkta till äldrevården… Och där finns det inga befarade underskott i kommunen… Men det löser sig väl med lite “kreativitet” i så fall.

Sammanfattningsvis, betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet bäst de vill – det här är en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i socialförvaltningen. På vad återstår att se. Kommunfullmäktige tillät nämligen inte socialnämnden att avveckla arbetsmarknadsenheten:

”Arbetsmarknadsenheten ska bibehållas i nuvarande omfattning 2021.”

Det enda som kan rädda situationen är att det ska “regna manna från himlen” nästa år, i form av statliga bidrag. Om det är ett ansvarsfullt sätt att styra Vänersborg kan väl vänersborgarna fundera över.

Kultur- och fritidsnämnden

När kommunstyrelsen lämnade sitt beslut på budgetramar för kultur- och fritidsnämnden i början på året så ansåg kultur- och fritidsförvaltningen att det behövdes ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021. Därför äskande kultur- och fritidsförvaltningen inga extra pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder på grund av arbetsmiljökrav och myndighetskrav var stort. Förvaltningen ansåg att fastighetsinvesteringarna helt enkelt inte rymdes inom den föreslagna budgetramen…

Med andra ord, kultur och fritid menade att det egentligen behövdes mer pengar än de 3,8 miljonerna.

Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Sedan får nämnden 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… 

Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone nästan 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om samhällsbyggnadsnämnden. Nämndens budget utökades med 1,3 milj kr för:

“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”

Nämnden hade egentligen inga andra krav på mer pengar. Däremot hade samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Tor Wendel (M) ett mycket intressant inlägg. Det var nog också budgetärendets höjdpunkt.

Tor Wendel höjde ett varnande finger inför framtiden.

Samhällsbyggnadsnämnden har ju som bekant hand om allt “fysiskt” i kommunen, som t ex alla fastigheter. De olika verksamheterna, som skola, kultur och fritid osv, hyr sedan anläggningarna och fastigheterna av samhällsbyggnadsnämnden. I hyran är det tänkt att de faktiska kostnaderna för kapital, drift och underhåll ska ingå fortsatte Wendel. Men han menade att verkligheten var en annan. Hyrorna baserades på det underhåll som görs, dvs vad nämnden får pengar för. Och så kom själva slutsatsen, själva poängen. Det fanns inga pengar för att underhålla fastigheterna på det sätt som krävs, hyrorna var helt enkelt för låga. Det som sker idag är bara akuta åtgärder och inte planerat underhåll. Det gällde även underhåll av gator, vägar, broar och lekplatser.

Tor Wendel (M) menade att det därför fanns en underhållsskuld på kommunens fastigheter på åtminstone 100 miljoner kronor. Han betonade att samhällsbyggnadsnämnden skulle behöva ekonomiskt tillskott på flera miljoner och vädjande slutligen till alla partier att sätta sig in i problematiken – och att partierna tillsammans måste lösa denna kris.

Kommunstyrelsen

I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslaget till Kunskapsförbundet Väst. KFV får ett tillskott på 8 milj kr nästa år (jämfört med i år), 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget.

Det avsattes också 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen som handlar om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Begreppet “trygghetsskapande” är nytt och ett resultat av sammanjämkningen av de styrandes och den borgerliga “oppositionens” förslag. Det kan handla om t ex kameraövervakning och belysning. Däremot är det tveksamt om 3 miljoner förslår särskilt långt till alla de tänkta insatserna.

Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas också med 3 milj kr tillfälligt under 2021. Det har jag skrivit utförligt om i mina förra blogg (se “Budget 2021 (1/2): BUN”). Det handlar alltså om insatserna för barn i behov av särskilt stöd.

Till sist fick kommunstyrelsen uppdraget att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun. Det har jag också redan kommenterat.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgav att den behövde nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. Nämnden fick 1 miljon samt 0,5 milj i tillfälligt anslag till:

“fakturerad men ännu ej utförd tillsyn och kontroll.”

Även miljö- och hälsoskyddsnämnden lär få vända på slantarna nästa år.

Övriga nämnder

De övriga nämnderna, byggnadsnämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden, fick de pengar som de fick förra året. Det var, precis som för de andra nämnderna, bara en del justeringar för löneökningar och internräntan.

Slutsatser

Det vi ser är en budget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots de olika ledamöternas stora ord om satsningar, ord som klingar falskt. Det som kan rädda situationen, i varje fall till viss del, det är att staten, liksom i år, öppnar plånboken på grund av pandemin. Det finns också mycket som tyder på att det kommer mer statsbidrag, även om det inte blir i samma omfattning som i år.

Årets överskott (2020) i kommunen beräknas till 173 milj kr, en oerhört stor summa. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder (se ”Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet”). Då hade kommunen kunnat ta med sig en del av överskottet från i år till nästa år. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.

Och visst, det är obegripligt.

Budget 2021 (1/2): BUN

22 november, 2020 1 kommentar

Onsdagens budgetbeslut i kommunfullmäktige utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram. Det var naturligtvis också det förslag som den styrande minoriteten S+C+MP stod bakom. Det blev en del ändringar och kompletteringar när den borgerliga ”oppositionen” M+L+KD inte helt oväntat också ställde sig bakom förslaget. Det var ju viktigt att de borgerliga partierna också fick göra ett visst “avtryck” i budgeten.

Det gemensamma förslaget, och följaktligen det som blev beslutet och som efter att protokollet har justerats, är Vänersborgs kommuns budget för 2021.

För att få en riktig uppfattning om budgeten och de pengar som fördelades till de olika nämnderna nu i onsdags kan vi inte göra som TTELA gjorde i dagens artikel och enbart beskriva hur fullmäktiges beslut såg ut. Det är också tvunget att utgå från de behov som varje nämnd har 2021 och som respektive förvaltning redovisade när budgetarbetet rullade igång i början av 2020. Det gjorde inte TTELA. (Se TTELA “Småskolorna är räddade”.)

Förvaltningarnas redovisningar av behoven skedde efter att kommunstyrelsen tidigt under året hade beslutat om de budgetramar som gällde och som varje förvaltning och nämnd skulle anpassa sina kostnader till. Om pengarna i kommunstyrelsens budgetram inte räckte så skulle förvaltningarna och nämnderna beskriva vilka besparingar och åtgärder som skulle vidtas för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men jag tänkte upprepa dem här så att man får en riktig helhetsbild av budgeten för år 2021.

Allmänt

I budgeten för 2021 får alla nämnder kompensation för löneökningar. De pengarna ligger så att säga “utanför” den budget, de “ramar” som jag diskuterar nedan. Dessutom sänks internräntan från 1,5% till 1%. Det innebär att pengar tas från alla nämnder, men det är i praktiken ett nollsummespel. En sänkt ränta betyder däremot att kostnaderna för nya investeringar blir lägre.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat ett behov nästa år på 12,9 milj kr mer än den budgetram den fick sig tilldelad av kommunstyrelsen. Då utgick förvaltningen också från att den skulle få 2,6 milj kr för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen varnade också för att den kunde gå miste om statsbidrag på ca 36,2 milj kr. Statsbidrag kan nämligen försvinna därför att de är förbundna med en kommunal motprestation, som att kommunen också ska satsa pengar – och inte spara och skära ner… 

Kommunfullmäktige beslutade att BUN får 5,2 milj kr till ökade kostnader nästa år som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Det anges inga extra pengatillskott för måltider. Men, enligt uppgift nu i efterhand, dvs efter fullmäktiges budgetbeslut, så sägs det att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har kommit överens om skolmåltiderna i veckan som har gått, och att BUN därför fick de 2,6 milj. (Det står alltså inget om detta i budgetbeslutet.) Det betyder att det saknas 7,7 milj kr för BUN år 2021. 

I budgeten har 3 milj kr avsatts tillfälligt nästa år för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

BUN kan ansöka om dessa pengar.

Det här förslaget är enligt min mening skamligt. Men innan jag utvecklar det så kan jag inte låta bli att undra var förslaget kom ifrån. Det är inget som har funnits med tidigare, varken i den styrande minoritetens eller den borgerliga “oppositionens” förslag. Fackliga representanter har inte heller hört talats om tanken. Det har aldrig varit uppe på t ex FSG. Är det ett sätt att gardera sig från kritik från de fackliga organisationerna? Eller från Vänsterpartiet…?

BUN får alltså 7,7 milj kr mindre än vad nämnden behöver, vilket innebär att den måste spara dessa pengar någonstans i verksamheten – mest troligt genom att göra sig av med personal. Och i gengäld så kan nämnden ansöka om högst 3 milj kr. Och så har betongpartierna mage att kalla de 3 miljonerna för en satsning på skolan och på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det innebär ju bara att nämnden istället måste spara 4,7 miljoner… Betongpartiernas ledamöter, särskilt de som sitter i barn- och utbildningsnämnden, har en del att förklara för vårdnadshavare, elever, rektorer och pedagoger…

Det finns andra aspekter på de 3 miljonerna som gör en numera pensionerad legitimerad lärare totalt mållös. Och frustrerad. Beslutet visar nämligen en oerhörd brist på respekt för rektorer och lärare och deras arbete, kompetens och professionalism.

I kapitel 3 i Skollagen, “Barns och elevers utveckling mot målen”, utvecklas rektors och pedagogernas uppdrag:

“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller…”

…och om detta är fallet så utvecklar Skollagen i paragraf efter paragraf vad som gäller och vad skolan är skyldig att göra. Det handlar om extra anpassningar, anmälan till rektor, rektors skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, samråd med elevhälsan och upprättande av åtgärdsprogram. Och:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här står i Skollagens kapitel 3, det har alla rektorer och lärare läst, studerat och diskuterat.

“…ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och så kommer betongpartierna i Vänersborgs kommunfullmäktige med sina pekpinnar och låtsas att de har kommit på något nytt – och nu ska meddela rektorer och pedagoger detta…

Det är ganska logiskt att man faktiskt kan tro att det förhåller sig på det här viset när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i sin presentation av budgeten sa följande på fullmäktige:

“Vi vet ju också då att det här behovet [av särskilt stöd; min anm] finns ju även senare, men det är att få en start på detta och få en utvärdering vad det ger för att senare hanteras i kommande mål- och resursplan.”

“få en start på detta”… “…en start…”?

Jag saknar ord. Det här är något som varenda lärare arbetar och funderar på dagligen! Och har gjort i alla år. Det är rektorernas och lärarnas skyldighet och uppdrag från riksdagen – och det ska de inte ens behöva redovisa för politiker i en kommunstyrelse! Behovet av stöd är en pedagogisk bedömning och skolan ska inte behöva motivera något för kommunen som är lagstadgat!

Pedagoger och rektorer ska inte heller behöva ansöka om extra pengar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är huvudmannens, dvs kommunens, förbaskade skyldighet enligt Skollagen att avsätta tillräckligt med pengar för dessa elever. Och det har rektorer och lärare försökt att uppmärksamma politikerna i Vänersborgs kommun på i alla år. Skollagen är en lag – och en lag gäller även i Vänersborgs kommun!

Jag tror inte ens att politikerna vet att hela “frågeställningen” utgör en inte oväsentlig del av lärarutbildningen och lärarnas profession. Det utgör också en väsentlig del av de samtal och det kollegiala lärande som lärare dagligen för med varandra.

Förresten, tror betongpartiernas politiker att insatser för barn i behov av särskilt stöd bara kostar 3 milj kr per år? De här kostnaderna särredovisas i och för sig inte, men helt inofficiellt nämnts en siffra på 40 milj kr per år… Och om betongpolitikerna inte tror att 3 milj räcker till stödet, så kan man fråga sig varför de beslutar om en sådan liten summa. Och förresten, hur tänker de sig att stödet för just dessa 3 miljoner ska särredovisas från alla de andra tiotals miljoner kronorna som stödet kostar varje år…?

BUN ska alltså spara netto 4,7 milj kr nästa år, i bästa fall. Även om den får alla de 3 miljonerna, och vem vet om om betongpartierna verkligen kommer att bevilja nämnden pengarna…

För att få en uppfattning om hur mycket, eller lite, 3 milj kr är för Vänersborgs elever i behov av särskilt stöd, så vill jag nämna att en genomsnittlig lönekostnad för en legitimerad lärare idag inklusive PO mm är 655.000 kr per år. Motsvarande lönekostnad för en legitimerad specialpedagog är 710.000 kr. Betongpartiernas “enorma satsning” räcker alltså till högst 4 legitimerade specialpedagoger… Och det efter att rektorerna först har varit tvungna att avskeda 7 legitimerade lärare…

Det lär väl för övrigt bli så att 1/3 av de “extra” pengarna går åt till en heltidstjänst bara för att ansöka, dokumentera, “fortlöpande utvärdera”, redovisa och “återrapportera” till kommunstyrelsen så att nämnden kan få pengarna… (Och blir inte kommunstyrelsen nöjd med dokumentationen så kanske den säger nej till att ge BUN några pengar. Och så förlorar nämnden istället pengar…)

Det är bara att konstatera, betongpartierna visar en total brist på kunskap för skolans villkor och Skollagen – och sin totala brist på förtroende för de som arbetar i skolan. De borde skämmas!

När det gäller statsbidragen för år 2021 till barn- och utbildningsnämnden så är det ingen som vet vad som händer. Nämnden riskerar att förlora ett antal miljoner på grund av betongpartiernas besparingar (ca 36,2 milj kr, se ovan). Och de nya statsbidrag, som det flaggas för nu i corona-tider för nästa år, uppgår i nu-läget inte till mer än ungefär 3,5 milj kr för Vänersborgs del.

Kommunfullmäktige beslutade också att eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Vilket rättsväsendet redan har slagit fast i en dom. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo på egen hand. Det här beslutet kompletteras med att:

“Kommunstyrelsen ges i uppdrag att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Jag är inte säker på vad syftet med “genomlysningen” är. Är det ett sätt att ändå komma fram till att det behövs skolnedläggningar? Barn- och utbildningsnämnden har efter flera utredningar av både förskole- och grundskolestrukturen enligt min mening en mycket bra koll på framtiden.

Fullmäktige säger också att behoven av barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska tillgodoses även i fortsättningen. Lanternan ska alltså finnas kvar.

Till sist anser kommunfullmäktige att BUN tillsammans med kultur‐ och fritidsnämnden ska ta fram:

“en uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”

Betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet, klia varandras ryggar och krama varandra bäst de vill (se ”Budget 2021: Kan det bli bättre?”) – det här är ändå en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i förskolor och skolor. Förutom att det också är ett slag i ansiktet på rektorer och pedagoger.

Och bevis på en total okunnighet om rektorers och pedagogers statliga uppdrag.

Anm. Det når mig rykten nu på helgen, när jag arbetar med denna blogg, att prognoserna för elevantalet har skrivits ner. Det betyder i så fall att barn- och utbildningsnämndens beräknade kostnader för nästa år kan bli ett antal miljoner mindre än vad som uppgetts i de underlag som lämnats och som ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. Är det på detta sätt så kommer det säkerligen att meddelas vid nästa sammanträde med nämnden.

PS. Nästa blogg handlar om den övriga delen av budgeten – ”Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder”.

Budget 2021: Kan det bli bättre?

19 november, 2020 1 kommentar

I september 2018 var det val. Och som vanligt profilerade sig de olika partierna. De satt i sina partilokaler och funderade på vallöften som skulle locka röster till just deras parti. De vred och vände på problemet och utmaningen – hur ska vi få så många röster som möjligt? De flesta partier kom fram till att löften om förskola och skola skulle kunna attrahera många väljare. Det låg liksom i tiden.

Sagt och gjort. Partistrategerna och medlemmarna formulerade häftiga och lockande slogans och vallöften om varför just deras parti var särskilt ämnat att förbättra för alla barn och elever. Det utlovades stora satsningar på förskola och skola. De olika partierna trumfade över varandra med löften.

Och så blev det val.

När valet var över återgick allt till det gamla vanliga. De båda betongblocken behövde inte ens “byta stolar” med varandra, som skedde efter valen 2010 och 2014. Den styrande minoriteten, S+C+MP, fick nämligen vänersborgarnas förtroende att styra vidare. Och den borgerliga oppositionen, M+L+KD, fick återigen äran att bli det största oppositionsblocket. Vilket innebar, att när de styrande tagit sitt, fick de borgerliga partierna alla de avlönade och arvoderade posterna som blev kvar.

Så det blev samma partier och samma personer som fortsatte att fylla kommunhuset. Och det visade sig snabbt också att det blev fyllt med precis samma politik som tidigare. De löften som levererats i valet var inte särskilt mycket värda. Ja, frågan var till och med om partierna hade gett några löften överhuvudtaget… Det blev i varje fall ingen satsning på förskola och skola, inte ens i det budgetförslag som presenterades och klubbades igenom direkt efter valet…

Två år efter valet har det visat sig bli ännu “värre” än förväntat. Betongpartierna slöt sig snabbt samman till ett block, till ett betongblock. Precis som vanligt. Men denna gång låtsades man inte ens om att det fanns skillnader. Det fanns ju inga. Det innebär att det efter valet knappast har förekommit några debatter mellan de olika betongpartierna, de som just nu “styr” och de som sitter i “opposition”. De är överens om allt väsentligt. Så istället för att argumentera och debattera mot varandra, så klias det på varandras ryggar och klappas på varandras kinder. Och så berättar de för varandra hur kloka och förutseende de är. Och tycker alla lika, som den stora majoriteten i kommunfullmäktige gör, så kan de ju inte ha fel…

Det viktigaste och mest avgörande beslutet i kommunen varje år är budgetbeslutet. Det avgör var pengarna ska gå – hur mycket förskola och skola ska få, hur mycket det satsas på äldrevården, om 20 miljoner ska gå till arenan och 8 miljoner till Vattenpalatset, om partierna ska få hundratusentals kronor i partistöd, hur mycket biblioteket ska få, hur många rondeller som ska byggas osv. All kommunal verksamhet måste ju tilldelas pengar för att fungera.

Det har efter drygt 2 år visat sig att det spelade ingen roll vilket av betongpartierna invånarna valde att rösta på. I de tre budgetar som har beslutats efter valet 2018 så har betongpartierna kommit överens om gemensamma budgetar… De 6 partierna har alltså varit överens om det absolut viktigaste beslutet som fattas i en kommun, budgeten – tre år i rad, tre budgetar i rad! Det torde vara ett tämligen enastående och svårslaget rekord bland Sveriges kommuner. (Se “KF-beslut: Budgeten 2019” och “KF (1): Budget 2020”.)

Det visade sig alltså vara totalt betydelselöst vilket betongparti vänersborgarna röstade på i valet 2018. De tycker samma sak. De för samma politik.

Och det blev alltså likadant igår onsdag. S+C+MP+M+L+KD slog ihop, eller “synkade”, sina budgetar till en. Och det var inte svårt, budgetförslagen var ju till förväxling lika.

Ledamöterna från betongpartierna var stolta över den gemensamma “sexpartibudgeten”. Den ena efter den andra redogjorde i gårdagens fullmäktige för vilken fantastisk budget de hade kommit överens om. Den var förutseende, den innehöll inga som helst svagheter och det satsades på allt och alla. Det fanns inte heller några andra “realistiska” alternativ. Det bevisade väl bara det faktum att en sådan stor majoritet i fullmäktige var överens…

Så nu ska en bra verksamhet inom förskola och skola bli ännu bättre. För bra var den redan. Det intygade alla betongpolitiker, det hade de ju med gemensamma krafter sett till redan tidigare. I de två föregående budgetarna…

Och förresten skulle alla andra och allt annat också bli bättre nästa år.

Budgetbeslutet igår utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram, och som naturligtvis var förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP. Det gemensamma förslaget ändrades och kompletterades på några punkter. De borgerliga skulle ju också få sätta spår i budgeten.

Kunde Vänersborg ha fått en bättre budget? Det ska jag redogöra för i nästa blogg.

PS. Lutz Rininsland (V) kommenterade fullmäktigesammanträdet redan igår – ”Kommunfullmäktige? Tja, vad ska man säga?”.

PPS. James Bucci (V) har inte kommenterat sammanträdet, men han skriver en rad bloggar om den västsvenska rothärvan. Den första bloggen kallade han ”Rotrötan” och den senaste ”Varför Leif Bengtsson?”.

Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp

17 november, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.

Budgetbeslut

Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord  imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):

“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”

Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.

Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…

Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)

Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:

“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:

“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”

Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:

“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”

Skriver TTELA:s reporter.

Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…

För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.

Centerpartiet

Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)

Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.

De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.

De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)

De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:

“för att skapa en insikt”

Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:

“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att  nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…

Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)

Sverigedemokraterna

Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)

I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:

“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”

Ska man skratta eller gråta?

“…partiet förstod inte vad man röstade på.”

TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:

“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”

Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.

Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…

Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…

Mulltorp och Rösebo

Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.

I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.

En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:

“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”

På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.

Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:

“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”

Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…

KF (21/10): För Vänersborgs bästa?

31 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Lite i skuggan av socialnämndens möte förra torsdagen, och det viktiga men ödesdigra beslutet om att förlägga boendet för “personer med problematisk funktionsnedsättning” till Elgärde, sammanträdde faktiskt kommunfullmäktige kvällen innan, den 21 oktober. Det direktsändes för andra gången i den vänersborgska historien på webben. (Utsändningen och tekniken fungerade för övrigt återigen perfekt!) Eftersom jag hälsade på barnbarnet i Småland på onsdagen så fick jag se sändningen i efterhand. Och det har jag gjort nu, och det kan också vem som helst göra på Vänersborgs hemsida.

Sammanträdet började med att ordförande Annalena Levin (C) berättade att man undersöker om det går att samla hela fullmäktige, alla 51 ledamöter, nästa gång. I november är det nämligen kommunens budget för år 2021 som ska avhandlas. Eftersom det är årets viktigaste beslut har det tydligen framförts önskemål om ett fulltaligt fullmäktige.

Det är bra att ordförande Levin överväger andra sammanträdesformer tycker jag, men med tanke på hur coronan utvecklar sig så är vi nog flera äldre och personer i riskgrupper som är pessimistiska.

Det var ett tämligen långt sammanträde förra onsdagen, den 21 oktober. Och det var också ett stundtals tämligen segt och faktiskt lite långtråkigt möte. Jag har t ex inte sett att TTELA har skrivit ens en notis om sammanträdet… (På webben kan du emellertid välja vilka ärenden du vill lyssna på.) Jag tror att de som lyssnade undrade om detta “var allt”. Åskådarna ställde sig säkerligen den självklara och ganska naturliga frågan om var de politiska diskussionerna finns. Och det undrar egentligen jag också. Det går i och för sig lite livligare till när ledamöterna möts öga mot öga i samma lokal, men visst är det även då mycket slentrian och rutin. Och det tråkigaste av allt, ganska mycket är uppgjort redan från början, tyvärr… Partierna har bestämt hur de ska rösta innan mötet, och inget på sammanträdet kan få dem att ändra uppfattning.

Detta illustrerades tragiskt nog med all önskvärd tydlighet förra onsdagen.

Anders Strand (SD) yrkade på en annan beslutsformulering i ärendet “Klimat 2030 . Kommunernas klimatlöften”. Strand föreslog två korrigeringar i beslutet.

I beslutsförslaget stod det:

“I första hand ska fordon väljas där primärt drivmedel är fordonsgas eller el. I andra hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”

Strand (SD) ville stryka satsen/meningen “i första hand”. Istället ville han låta den andra satsen bli ensam kvar, och börja med “i första hand” i stället för “i andra hand” – alltså:

I första hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Det andra ändringen som Strand ville göra, var att påståendet om att kommunen vill höja boendeparkeringsavgiften skulle strykas. Denna höjning har nämligen inte fullmäktige fattat beslut om.

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Dan Åberg (M) var av den uppfattningen att Anders Strands förslag kom i ett alltför sent läge. Det höll Bo Carlsson (C) med om. Carlsson sa ungefär så här:

“Det kanske är ett klokt förslag, men att sitta här rakt upp och ner. … Vi måste ha tid på oss. Vi måste kunna prata i våra respektive partigrupper.”

Och då tänker jag… Kan man inte komma med förslag, och bra förslag, under ett sammanträde med kommunfullmäktige? Är inte fullmäktige till för att diskutera olika alternativa förslag och lösningar, jämföra, analysera, argumentera och ta ställning? Är det inte meningen att ledamöterna ska fundera över och överväga vilka av de förslag som framförs på sammanträdet som är vettigast och meningsfullast? Och rösta på det bästa förslaget?

Varför sammanträder annars fullmäktige?

Eller är det så att ledamöterna inte vill, vågar, kan eller får tänka själva? Är det så att när partiet har bestämt vilket förslag man ska rösta på innan sammanträdet, så är det detta som gäller oavsett vad som händer och vad som sägs i fullmäktige? Och oavsett vad respektive ledamot själv kommer fram till under sammanträdet…

Men om inte förslagen framförs i kommunfullmäktige, när ska de då framföras? Vilka kanaler ska ledamöterna använda sig av? Ska ledamöterna skriva insändare – eller kanske börja blogga?

I det här fallet var inte Anders Strands förslag och yrkande särskilt komplicerat. Det behövdes inte mycket tid till att förstå vad han menade, och det borde ha kunnat få ledamöterna att ta ställning direkt på sammanträdet. Åtminstone efter en ajournering, om man nu ville samtala i partigrupperna. Det hör också till saken att Anders Strand faktiskt framförde samma synpunkter på kommunstyrelsens sammanträde den 7 oktober… Då som nu var det ingen som argumenterade mot Anders Strand.

Strand begärde votering. SD fick bara stöd av MBP. S+C+MP+V röstade mot Strand och M+L+KD avstod från att rösta.

Kanske skulle någon av betongpolitikerna fundera på om den politiska processen som föregår besluten i kommunen skulle se annorlunda ut. Om inte den politiska processen borde förändras och utformas på ett sätt som gör att de klokaste och bästa förslagen kom fram innan det var dags för beslut. Och att det avsattes tid så att politikerna kunde prata ihop sig och hitta de bästa förslagen och lösningarna, innan det var skarpt läge – eller “för sent”…

Vi får väl se om de styrande tar några initiativ i den riktningen. Det kan bli upp till bevis i en annan fråga, som också diskuterades förra onsdagen.

Samtidigt som fullmäktige tänkte avslå miljöpartiets motion om att inrätta en social investeringsfond “lovade” nämligen Anders Wiklund (MP), Bo Carlsson (C) och Benny Augustsson (S) unisont att förslag skulle komma någon gång i framtiden på någon form av sociala investeringsfonder. Vilket i och för sig kom som en överraskning, eftersom motionen dels avslogs och dels lämnades in av miljöpartiet redan 2014. Det är ju några år sedan – och under hela den tiden har ju faktiskt S+C+MP styrt kommunen…

Och “poängen” var tydligen att de styrande partierna skulle arbeta med dessa fonder “i sin grupp”. Ja, “i sin grupp”, inte tillsammans med andra partier…

Och då undrar i varje fall jag, om de styrande partierna vill införa någon form av sociala fonder, varför inte ta initiativ till en gemensam diskussion med de andra partierna om hur detta ska gå till på bästa sätt, för kommunens bästa? För visst bör väl kommunens bästa stå i centrum och vara ledstjärnan för politikernas arbete? För inte vill väl de styrande att ett framtida förslag om att inrätta investeringsfonder skulle avslås bara för att oppositionen är oenig med de styrande på vissa punkter…?

Eller tycker den styrande ”gruppen” att det är viktigare att det är just den som framför ett förslag än att det blir förverkligat? Det kanske är så. Det kanske är så att ett eventuellt förslag är tänkt att användas i en valrörelse. Som kan leda till att de egna positionerna vid makten säkras. Det kanske är viktigare än kommunens bästa…

Oops! Den här bloggen blev inte riktigt som jag hade tänkt när jag började skriva… Men så blir det ibland.

Det fattades också en del (andra) beslut under kommunfullmäktiges sammanträde, men det blev varken debatter eller voteringar – knappast ens några samtal. Är du intresserad av de ärenden som behandlades kan du läsa min blogg inför sammanträdet – “Fullmäktige som vanligt på onsdag”. Här kan du också klicka vidare om du vill fördjupa dig i något ärende.

Tre av kommunens bolag presenterade sig också under sammanträdet. Får jag tid så ska jag skriva några ord om dessa vid ett senare tillfälle.

Jag hade också lämnat en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Dahlberg tar god tid på sig att svara, det har fortfarande inte kommit något svar. Dahlberg har dock fram till nästa fullmäktigesammanträde på sig. (Du kan läsa min interpellation här: “Fråga om FÖP Brålanda”.)

Och till sist två glada nyheter. Två vänsterpartistiska kvinnor är på väg att göra comeback i de parlamentariska församlingarna. Gunilla Cederbom blir ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden och Kate Giaever i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Välkomna tillbaka!

<span>%d</span> bloggare gillar detta: