Hem > fastigheter, Huvudnäs, Skola, Skollokaler, Wargön Innovation > Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen

Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen

I höstas lades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” fram. Jag har skrivit om den i två bloggar. (Se “Fastighetsutredningen (1/2)” och “Fastighetsutredningen (2/2)”.) 

Utredningen innehåller mycket fakta och är som jag ser det väldigt uttömmande, kanske en av de bästa och mest intressanta kommunala utredningar som jag har läst. Den tar också upp ett stort antal enskilda fastigheter, där det under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019. Det finns mycket intressant att läsa kring enskilda objekt och också flera ganska häpnadsväckande omständigheter. Så beskrivs t ex att inga skriftliga hyresavtal för Rösebo bygdegård har hittats och på Viksängen vet man inte vilken fastighet kommunen egentligen äger. Bara för att nämna två saker.

TTELA har tagit upp utredningen (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”) och i artikeln “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” har tidningen listat de enskilda fastigheterna. TTELA:s artiklar utgör en givande och lärorik läsning. Och det är inte utan att det är svårt att låta bli att fundera kring vissa av fastigheterna, även några som inte tas upp i utredningen.

I denna blogg vill jag fördjupa mig i tre av de fastigheter som beskrivs i utredningen. Jag gör dock en fördjupning utifrån utredningen, eftersom dessa fastigheters öde borde avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.

Norra skolan

Norra skolan tas upp i utredningen trots att det pågår kommunal verksamhet i byggnaderna – i form av grundskola. Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner. Eleverna ska flytta till den nya skolan på Holmängen. År 2023 kommer Norra att stå tom.

Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet har förespråkat att Norra skolan måste vara kvar och även vid flera tillfällen argumenterat för investeringspengar och till och med en utbyggnad. (Även om ingen kunde föreställa sig de brister som sedan uppenbarade sig.) Det känns lite som om de styrande partierna medvetet har lämnat Norra skolan till sitt öde – för att sedan kunna lägga ner den. Och sälja den?

Kommunens skötsel av fastigheten har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 1916 har misskötts. Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har betalat en hyra för byggnaden i alla dessa år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått…

Kommunfullmäktige har i den senaste budgeten inte avsatt några pengar för en renovering, en renovering som beräknas uppgå till minst 60 milj. Det är nog tveksamt om det är värt de pengarna, skolan rymmer ju faktiskt förhållandevis få elever. De krafter som har velat lägga ner Norra skolan är på väg att lyckas.

Men eftersom skolverksamheten ska vara kvar de närmaste åren ska taken på fastigheterna bytas nu i början av 2021. Problemet med pågående läckage måste nämligen åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver (i ett mail till mig):

“I arbetet inför projektet så kom man fram till att oavsett om skolan kommer fortsätta drivas där den är idag eller om fastigheten säljs så är ett nytt tak en investering som höjer värdet. Det gjordes även bedömningen att det vid en eventuell försäljning inte skulle vara troligt att en ny ägare får bygga på befintliga byggnader då dessa är kulturminnesmärkta.”

Takrenoveringen beräknas kosta 5,5 milj kr.

Att lägga ner skolor är ett ärende för kommunfullmäktige men något sådant nedläggningsbeslut har inte fattats. Vi får se vad som händer med Norra skolan… (Se “BUN: Norra skolan”.)

Huvudnässkolans aula

Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Det går att dra vissa paralleller till en byggnad inte långt därifrån. Huvudnässkolan lades ner och revs under vänersborgarnas starka motstånd – och kvar blev bara aulan. (Se “Nu går Huvudnässkolan i himlen in”.) Som förresten alldeles nyligen blev framröstad som Sveriges 15:e fulaste byggnad. (Se “Arkitekturupproret”.)

Huvudnässkolans aula har ett högt kulturhistoriskt värde men är hopplöst omodern. Den kan inte fungera som en ändamålsenlig mötesplats för t ex musik och scenkonst. Därför står den för det mesta tom och oanvänd. Vilket torde vara en typisk början på förfall. Fram till och med 2023 beräknas aulan behöva underhållsåtgärder på upp mot 800.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden har inte heller sökt några investeringsmedel eftersom nämnden saknar möjlighet att finansiera den hyreshöjning som en modernisering och upprustning skulle innebära…

Även Huvudnässkolans aula har, liksom Norra skolan, på grund av de styrande partiernas tystnad och passivitet förpassats till glömskan. Och därifrån till, ja till vad, rivning?, är inte vägen lång… Den 5 oktober 2016 lämnade nämligen de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten in en motion om aulan. I motionen anförde Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar från februari 2018:

”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”

Det har inte hänt något. Det politiska styret, S+C+MP, har inte brytt sig om motionen, trots att kommunfullmäktige biföll den i mars 2018. (Se “KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Oppositionen, inklusive Vänsterpartiet, hade förhoppningar om att det verkligen skulle bli en samordning mellan en ny sessionssal och ett konsert-/kulturhus, eller åtminstone en seriös utredning.

Vad som ska hända med Huvudnässkolans aula står skrivet i stjärnorna.

Holmens fd huvudkontor

En annan byggnad som Vänersborgs kommun har skött på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt är Holmens fd huvudkontor i Vargön.

Kommunen köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)

Kontoret förföll sedan det hamnade i kommunens ägo. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat. Den 22 maj i år brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. (Se “Branden på Holmen”.)

Vad som ska hända med Holmens fd huvudkontor är det ingen som riktigt vet i dagsläget. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill riva byggnaden, men byggnadsnämnden “stretar mot”. (Se “Holmen – att vara eller inte vara“.) Den menar att (ur tjänsteskrivelse den 15 december 2020):

“det kulturhistoriska intresset behöver bedömas gentemot det ekonomiska intresset vad gäller återuppbyggnad och rivning.”

Det verkar som om byggnadsnämnden vill överlåta åt kommunstyrelsen att göra denna bedömning.

Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. Objekten utgör tydliga exempel på kommunens bristande kompetens på fastighetsområdet. Fina anrika byggnader som på grund av bristande underhåll behöver renoveras för tiotals miljoner kronor – eller rivas. Norra skolan kan antagligen säljas, men finns det någon som vill köpa Huvudnässkolans aula eller Holmens gamla kontor?

Kostnaderna för skattebetalarna riskerar att bli betydligt större än de prognoser som utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kalkylerar med. Vi får se.

Och fortfarande finns det ytterligare några fastigheter som jag skulle vilja ta upp…

 

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

  1. J
    8 januari, 2021 kl. 00:03

    Mycket faktafel gällande Holmen.
    – Värmesystemet frös inte alls sönder. Man stängde där emot ner det.
    – Larm installerades visst. Både brand och inbrottslarm.
    – Man hade dessutom bevakning av vaktbolag under nattetid.

    Om man nu ska gnälla, kan man väl åt minstone se till att ha på fötterna?

  2. Jenny
    4 januari, 2021 kl. 00:14

    Jag är väl inte riktigt redo att kasta in handduken i frågan om Norra än. Det är ändå mina barn det handlar om! Det finns dessutom många andra barn som bor i Nordstan och resten av innerstaden också. Många barn bor i lägenheter, några med en en ensamstående förälder.

    Så som vanligt – jag googlade lite och hittade ”Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan. En forskningsöversikt” av Carl-Henrik Adolfsson, Linnéuniversitet 2014. På sidan 10 kan man läsa ”Utifrån den forskning som haft ett specifikt fokus mot de yngre eleverna går det inte att hitta några studier som stödjer att en stor skola skulle gynna elevers skolprestationer. Däremot går det att hitta studier som pekar mot det motsatta, det vill säga att elever i de lägre åldrarna skulle gynnas av att gå på en mindre skola.”http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A712915&dswid=2741
    I ljuset av detta – är det verkligen så bra att då bygga en storskola med 525 elever i årskurs F-6?
    Att skolans organisation skulle blir så värst mycket effektivare på en stor enhet är jag också tveksam till. När enheterna blir stora brukar det leda till att kommunen får anställa en rektor till för att få rimlig arbetsbelastning. Det enda som blir effektivare är typ smittspridning…

    Det är rent ut sagt skitdåligt hur Norra har låtits förfalla och att en renovering blir dyr. Men, om man räknar på det så blir byggkostnaden på Holmängen 260 000 000/525= ca 495000 per elev. Säg att man tar bort paviljongerna och renoverar Norra till enparallellig skola med 175 elever för 60 miljoner. Det blir ca 343 000 per elev! (Det finns ganska mycket mån uppåt om skicket är oväntat dåligt.) Billigare – plus att kulturhistoriskt värdefulla byggnader räddas, är miljövänligt eftersom mycket av byggmaterialet producerades för över hundra år sedan och dessutom minskar transportbehovet för familjerna i innerstaden.

    Så vad göra? Bygg en ny skola på Holmängen, men mindre i storlek och komplettera med en förskola där. Det är praktiskt och bra för familjerna på Holmängen och östra delarna av stan som kan hämta och lämna t ex sin 4-åring och sin 7-åring på samma ställe. Förvaltningen verkar ha förberett för detta: ”Hemvisterna i markplan kommer även att kunna användas för förskola vilket ger lokaler som kan förändras utefter eventuella svängningar i elevunderlaget.”
    Detta borde väl klaras inom de 260 miljonerna som är avsatta för Holmängenskolan? Visserligen brukar förskolegårdarna brukar ha lite mer lekredskap än skolgårdarna.

    Sedan läste jag i budgeten och såg att det fanns pengar avsatta för att utöka antalet förskoleplatser i centrala Vänersborg – typ 57+30 miljoner. Om man får förskola av Holmängen-pengarna borde det redan vara uppfyllt och en del av förskolepengarna kan flyttas till renovering av Norra. Och ja, det går att flytta pengar! Det gjordes från Norra till Silvertärnan för några år sedan. Nu är det vår tur att få pengar flyttade till Norra!

  3. Ceberg
    30 december, 2020 kl. 18:02

    Hej igen – ett ytterligare argument till att bilda ett AB med kommunen som enda ägare som sedan blir ägare till de fastigheter som ingår i kärnverksamheten. Övriga avyttras.
    1. Både VD o styrelsen har ett tydligt ansvar för både resultat o balansräkningen.
    2. Kommunen styr bolaget via bolagsordning o ägardirektiv.
    3. Hyresgästen för en tydlig bild/uppfattning om kostnader dvs hyran o vet vad som
    gäller under kontrakts tiden.
    4. Båda parter blir konkurrens utsatta.
    Medveten om att mitt förslag kräver en grundlig utredning för att komma till ett korrekt besluts under lag.

  4. Pontus
    30 december, 2020 kl. 10:06

    Det är så att man gråter när man läser om kommunens skötsel av byggnader. Kommer än en gång att tänka på en barnbok jag läste. Här nedan kan man läsa om liknade beteende som Vänersborgs kommun har, och man löser det lika bra.

    —————————————————————————————–

    En särskild del av vår kulturarv är berättelserna om Tälje tokar. Begreppet syftar på Södertäljeborna och uppkom efter att en vårdinrättning för sinnessjuka inrättats i staden. Tälje tokar började då figurera i skämtsagor, som fick stor spridning. Nedanstående berättelse innehåller ett flertal tokarnas öden och äventyr. Den har hämtats ur samlingsvolymen Barnens svenska folksagor, som sammanställts av Mary Örvig. Jag återger den fritt.

    Till en liten stad som hette Tälje kom en dag ett fartyg. Ombord fanns ett djur som Täljeborna ännu aldrig hade sett, nämligen en katt. De blev så förtjusta i katten att de bad skepparen att få köpa den för en stor summa pengar. Det fick de, och i triumf bar de katten till rådstugan i staden, där snart alla människor trängdes för att se på det märkliga djuret.

    Plötsligt kom någon att tänka på att man hade glömt att fråga vad katten skulle ha för mat. Alla rusade ner till stranden, men fartyget hade redan lagt ut. Man skrek och ropade om varandra, för att få reda på vad katten åt.

    ”Mjölk!” svarades i en lur från fartyget.

    Men Täljeborna hörde fel och trodde att man hade ropat ”folk”. Alla greps då av en dödlig förskräckelse, och det beslöts att katten genast skulle dödas. Men ingen vågade angripa det förfärliga djuret, fast hela staden stod beväpnad till tänderna utanför rådhuset. Så kom någon på idén att man skulle tända eld på hela rådstugan; då skulle djuret ofelbart omkomma i lågorna och det var ju bättre att rådstugan brann än att alla stadsborna blev uppätna.

    Sagt och gjort, man tände eld på rådstugan. Men då röken började tränga in i det rum där katten fanns, sprang han upp på vinden och hoppade genom en glugg över till taket på ett annat hus. Strax sprang Täljeborna iväg för att tända eld på det huset också. Och så fortsatte det tills katten äntligen fick tillfälle att hoppa ner på marken och försvinna in i den närbelägna skogen. Där stod Täljeborna nu med hela staden nerbränd. Ändå hade de inte fått död på det otäcka vidundret.

    Så småningom lugnade sig Täljeborna och beslöt att bygga upp staden på nytt. Då alla stockarna var tillhuggna skulle de bära dem till sin plats. Staden låg i en dal och därför måste de gå nerför en brant backe med varje stock. När de skulle bära ner den sista stocken, var de så trötta att de tappade den och stocken rullade utför hela backen.

    ”Så enfaldiga vi varit!” utbrast de. ”Att vi inte hittat på det här sättet förut! Men det är inte för sent än.”

    Och så bar de alla stockarna uppför backen igen och lät dem rulla tillbaka ner.

    En dag när bygget närmade sig sitt slut hände det att en stor hummer kom krypande upp på stranden. Strax samlades en massa folk för att se vad det kunde vara för något. Slutligen kom man överens om att det måste vara en utländsk skräddare, eftersom han hade en sax i varje hand. Då deras stad nu var färdig skulle det nya rådhuset invigas. Alla som tillhörde magistraten skulle ha nya uniformer, och då passade det bra att låta den nya skräddaren klippa till kläderna. De bad därför hummern mycket hövligt om hjälp och lyfte sedan upp honom på ett stycke vadmal. Hummern kröp baklänges på tyget och klippte med sina klor i luften, och stadens skräddare ritade noggrant upp kritstreck på tyget allteftersom hummern flyttade sig. Då han krupit över hela tygstycket klippte man efter strecken och skulle sätta ihop bitarna. Men det var alldeles omöjligt att få någon fason på styckena. Hur man än bar sig åt, kunde man inte få ut några ordentliga plagg av dem. Då förstod Täljeborna att den nye skräddaren bara velat driva gäck med dem, och i sin förbistring dömde de honom att mista livet. Eftersom han var en utlänning skulle han dränkas, för han fick inte begravas i stadens jord. Med stor högtidlighet och under fromma gummors klagan fördes humern i en båt ut på sjön, där han till straff kastades i vattnet med ett väldigt plaskande.

    Nu gick en tid i lugn och ro tills borgmästaren en vacker dag kom att undra över varför stadens invånare var så fattiga. Efter mycket funderande hit och dit kom man till den slutsatsen, att det inte kunde bero på annat än att man måste betala så mycket pengar för salt, som man köpte av utlänningar.

    ”Varför skulle inte vi kunna så salt lika väl som de?” frågade någon. ”Då skulle pengarna stanna inom landet och vi skulle bli lika rika som vi nu är fattiga.”

    Förslaget vann allmänt bifall. Man köpte en åker och några tunnor salt, som såddes ut. På hösten skördade man allt gräs som vuxit på åkern. Men hur de stackars Täljeborna än slet och tröskade, kunde de inte få ett korn salt ur det.

    Nu började man fundera över vad orsaken kunde vara till det dåliga resultatet. Till slut kom man överens om att det måste ha varit sparvarna som plockat upp alla saltkornen. Nästa år skulle man låta några män gå på vakt vid åkern, för att schasa bort alla fåglar.

    På nytt samlade man ihop pengar till en tunna salt som såddes. Men trots att åkern vaktades både natt och dag, blev det ändå inte något salt. För att komma underfund med hur det kunde hänga ihop, slog man sina kloka huvuden samman. Efter mycket grubblande hit och dit kom man fram till att de män som vaktat åkern måste ha trampat ner saltplantorna. Men hur skulle man lösa den knuten? Någon kom med förslaget att eftersom det var de som hållit vakt vid åkern som trampat ner plantorna, så skulle man leja karlar att bära vakterna. Hans förslag vann allmänt gillande och till på köpet fick han en stor belöning. Men hur fågelvakterna och bärkarlarna än slet vid åkern ville aldrig något salt växa och kanske lever Täljeborna fattiga än idag.

  5. PåDal
    29 december, 2020 kl. 20:03

    Hoppas kommunen fortsätter att behålla och underhålla samhällsfastigheten ”norra skolan” även om det inte blir skola efter sommaren 2023. Där kan kommunen fortsättningsvis bedriva mycket av sin administration istället för att hyra dyra lokaler på Trenova, Vänerparken, mm.
    Kan fullmäktige sammanträda i Folkets Hus så går det än bättre i Norra Skolan, tänk vad bra det kan bli med en permanent sessionsal på första våningen, cafeteria och bra parkering på skolgården. Varje parti kan då få eget sammanträdesrum för partiöverläggningar.

    Verkar vara på modet ett en kommun ska hyra lokaler istället för att äga. Det finns starka drivkrafter i samhället att hyra/leasa alltifrån fordon till lokaler som något väldigt bra. Ja, det kan vara bra om man som privatperson (eller en kommun) bara har behovet under en kort period, dvs en typisk leasingperiod på tre eller fem år. Även om man hyr kommer man inte undan kostnaden som ibland tenderar och bli väldigt hög, onödigt hög. Vad är exempelvis kvadratmeterhyran för Kulturförvaltningens kontorsplatser på Vänerparken per år ?
    Det finns en anledning till att vissa fastighetsägare (som ofta är investerare, pensionsbolag, riskkapitalbolag) slåss om att erbjuda samhällsfastigheter att hyra till kommunerna, eftersom avkastningen till ägarna är så pass hög. Kommunerna skriver fast sig i långa kontrakt, som inte gynnar deras uppdragsgivare, det vill säga oss som skattebetalare.

    En kommun som över lång tid behöver lokaler för den egna verksamheten anser jag utan tvivel ska äga sina fastigheter och byggnader. Säg upp dyra hyreskontrakt hos Trenova, Vänerparken, Restad Gård, mm och samordna till lediga lokaler såsom Norra skolan och andra lämpliga lokaler som beskrivs i ”fastighetsutredningen”.
    En av kommundirektörens uppgifter torde vara att tillse rätt kompetens och resurser finns för att äga och underhålla kommunens fastigheter på ett sätt att vi skattebetalare inte längre behöver reagera. Kommer hon lyckas ?

    • Jenny
      30 december, 2020 kl. 16:20

      Vi som bor i centrum behöver en skola med ett centralt läge. Jag har pendlat till Göteborg i perioder under flera år. Eftersom jag arbetar som konsult vet jag inte var jag kommer att jobba i framtiden och jag vill kunna fortsätta ta uppdrag i Göteborg. För mig och min familj är det ett jättedåligt upplägg med att behöva följa/skjutsa ut barnen till en skola utanför centrum för att sedan ta sig in till stan igen och ta tåget från resecentrum. En anledning till att vi valt att bo centralt är att vi inte vill vara beroende av bil i vardagen. Jag har inte ens körkort!
      Holmängenskolan för centrum-barnen är lika idiotisk som om man skulle lägga ner Brålanda skola och bygga en ny skola vid Brålanda kyrka – centralt i Brålanda socken! -och samtidigt lägga det nya tågstoppet i Brålanda centrum. Smidigt, miljövänligt och bra för familjer i Brålanda samhälle?!? Vilken skola som helst skulle väl också fungera bra som sammanträdeslokal och kontor? (Och jag vet att nedläggning av dalslandsskolorna också var på tapeten 2012. Min familj var med och såg till att information om demonstrationståget mot skolnedläggningarna spreds till de andra föräldraföreningarna så att vi kunde göra gemensam sak. För jag tycker att människor, även barnfamiljer, skall ha fungerande vardag i hela kommunen.)
      Om kommunen absolut inte vill driva skola på Norra tycker jag man skall sälja till en friskola!
      Men allra helst vill jag att man bygger en mindre skola och eventuellt kompletterar med en förskola på Holmängen för Holmängenbarnen och renoverar Norra och driver den vidare som kommunal skola för centrumbarnen.

  6. Ceberg
    29 december, 2020 kl. 19:24

    Bra Stefan. Vi behöver jobba med dessa frågor för att inte minst vara rädda om skattebetalarnas pengar. Min egen uppfattning är att kommunen enbart skall äga fastigheter där vi bedriver kärnverksamhet, att sedan VBAB äger vissa av dessa är helt i sin ordning. Tror även att vi bör ordentligt utreda frågan om det inte vore bäst att tillskapa ett AB där dessa fastigheter placeras/ägs. Kan se många fördelar med en tydlig fördelning av ansvar dvs hyresgäst/fastighetsägare.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: