Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan
Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.) Men det tar inte slut där. Kommunen har otaliga historier om onödiga och/eller misslyckade köp av fastigheter. Kommunen har också byggt med mer eller mindre, eller ännu mindre, framgång. Och skötseln av fastigheterna är ett kapitel för sig. Jag tror ofta att kommunen överhuvudtaget inte ska äga och sköta fastigheter. Kanske skulle istället ett kommunalt aktiebolag bildas, som signaturen Ceberg skrev i en kommentar (klicka här):
“Tror även att vi bör ordentligt utreda frågan om det inte vore bäst att tillskapa ett AB där dessa fastigheter placeras/ägs. Kan se många fördelar med en tydlig fördelning av ansvar dvs hyresgäst/fastighetsägare.”
I denna blogg ska jag ta upp några fastigheter eller byggnader som inte finns med i fastighetsutredningen. Det är kommunhuset, sessionssalen och arenan.
Som de flesta erinrar sig så fanns det stora problem i kommunhuset med inomhusklimatet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det sattes igång en renovering, anmärkningsvärt nog utan att varken ett investeringsbeslut hade fattats eller en upphandling hade skett… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”.)
Renoveringen och ombyggnaden visade sig bli dyr, den totala kostnaden kom att uppgå till ungefär 130 miljoner kronor. Och för de miljonerna har Vänersborgs kommun egentligen inte fått något nytt. Men blivit av med en sessionssal.
Revisorerna specialstuderade “projektet” och deras ”torra” sammanfattning var kort och koncis:
”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”
På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord. Det var också lite överraskande att revisorerna avslutade granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, bland annat:
”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”
De 130 miljonerna räckte inte till någon sessionssal. Den tidigare sessionssalen hade ju rivits 2018 på grund av mögelangrepp. De styrande partierna (S+C+MP) ville att en ny skulle byggas på samma plats. Det var liksom “bestämt” innan frågan hade diskuterats i kommunens politiska organ, än mindre beslutats. Tvärtom, kommunfullmäktige hade i mars 2018 bifallit en motion från Dan Åberg (M) och Henrik Josten (M) om att utreda en kombinerad sessionssal och ett kongress-/konsert-/kulturhus på Huvudnässkolans tomt. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)
De styrande partiernas uppfattning om sessionssalen baxades fram med olika taktiska överväganden, bland annat genom “förhalning”. Sedan hamnade kommunen i ett läge där “tiden hade runnit iväg” – och ett beslut var tvunget att fattas.
Den 17 juni förra året, alltså 2020, beslutade kommunfullmäktige att uppföra en ny sessionssal där den gamla hade stått – till en kostnad av 40 miljoner kr. De ekonomiska beräkningarna inför projektet var ofullständiga. Moderaterna skrev i en protokollsanteckning (se “KS: Ny sessionssal”):
“Förslaget har inte sin grund i fullmäktiges tidigare beslut om ny sessionssal. Några alternativa förslag till utformning och placering av sessionssal redovisas ej. Underlaget är dessutom bristfälligt, inte minst av de ekonomiska beräkningarna för investering och drift.”
Hittills har väl kommunen aldrig hållit sig inom de uppsatta kostnadsramarna, och det är inte särskilt mycket som talar för att så ska ske denna gång heller. Det tycks inte som om kommunledningen lär sig något av alla misstag som har begåtts i det förgångna, t ex arenan, eller av den kritik som revisorer har framfört vid upprepade tillfällen. Fast det tyckte inte Dan Nyberg (S). I kommunfullmäktige (se “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”) sa han att han kände tillförsikt till samhällsbyggnadsnämndens beräkningar. Det var andra som räknade:
“än de glada amatörer som räknade på arenan.”
Arena Vänersborg ja… Den är av någon anledning inte med på fastighetsutredningens lista över kommunala fastigheter som (se “Fastighetsutredningen”):
“inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter”
Bandy är ju inte direkt någon kommunal angelägenhet… Och dyr är arenan för kommunen också – 20 miljoner netto varje år.
Det är inte svårt att hålla med Dan Nyberg (S) om “de glada amatörerna” som räknade på arenan, även om han som dåvarande ordförande i kommunfullmäktige var mycket positiv till arenabygget. Och inte alls delade Vänsterpartiets kritik av “de glada amatörernas” kalkyler. “Amatörerna” beräknade att arenan skulle kosta 140 milj kronor, och då skulle sponsorer stå för 20 milj. Arenan uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr – och då syntes inte heller några sponsorer till. (Länsförsäkringar betalade en miljon per år för reklamen.) Gator och rondell var inte medräknade i slutkostnaden.
Och de misstag vi såg på den tiden, de ser vi fortfarande, t ex kommunhuset, sessionssalen, Bergagården… Det tycks även i dagsläget saknas riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar och styrning vid renoveringar, tillbyggnationer och fastighetsköp. Och allvarligast av allt, politiska beslut grundas fortfarande ofta på bristfälliga underlag.
Och nu behöver 22 milj kr investeras i ny takduk, snörasskydd och skärmtak på arenan… (Se TTELA “Nu planeras för nytt tak på arenan”.) Kommunen borde titta mycket seriöst och med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna för Arena Vänersborg. Finns det möjligheter att hitta nya användningsområden för arenan, som t ex att ta bort isen och lägga konstgräs? Eller ännu hellre med tanke på den diskussion som motionen från Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L) initierade och som gav upphov till fastighetsutredningen – borde inte frågan om ägandeförhållandena kring arenan tas upp, som t ex att bjuda ut arenan till försäljning eller bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?
PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
Senaste kommentarer