Stefan Kärvlings blogg

Fastighetsutredningen tar upp många enskilda kommunala fastigheter. Jag ska avsluta min genomgång med ytterligare några som på olika sätt kan diskuteras, och kanske också ifrågasättas. Det är dock fortfarande långt ifrån alla som tas upp i utredningen.

Ursand

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde i december sa Dan Åberg (M):

“jag tycker inte att det är lämpligt eller bra att kommunen äger exempelvis en camping”

Vänersborgs kommun äger campingen på Ursand. Campingen finns upptagen i fastighetsutredningens lista över kommunala fastigheter som (se “Fastighetsutredningen”):

“inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter”

Ursands camping med tillhörande byggnader utarrenderas via ett anläggningsarrende till Bert Karlsson. Arrendetiden sträcker sig fram till utgången av år 2026, men kan förlängas. I utredningen framgår att kommunen tjänar pengar på uthyrningen, nästan 590.000 kr per år.

Jag har, liksom Dan Åberg, väldigt svårt att förstå varför Vänersborgs kommun ska äga en camping. (Se ”Vem ska äga Ursand?”.) Det tillhör ju inte direkt kommunens lagstadgade kärnverksamheter, lika lite som bandy. Det kan väl egentligen inte ens sägas vara en angelägenhet:

“av allmänt intresse”

Som det står i kommunallagen att kommunen får ägna sig åt (2 kap § 1).

Det är svårt att se vari det allmänna intresset ligger. (Jag liksom utredningen menar alltså själva campingen, inte badstranden, Dalbostigen etc.) Om campingen var av “allmänt intresse” så kan man undra hur kommunen kunde tillåta campingen med dess servicebyggnader att förfalla på det sätt den gjorde innan Bert Karlsson tog över arrendet. Det viktigaste med en camping skulle väl också vara att den är välskött – om den sedan ägs av kommunen eller av en privat entreprenör är inte särskilt intressant.

Ursand är en “kassako” för kommunen, som TTELA uttryckte det. (Se TTELA “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”). Jag har lite svårt att se hur det går ihop med 2 kap 6 § i kommunallagen:

“Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.”

Och 7 §:

“Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.”

(Tillagt kl 20.35. Jag rekommenderar en läsning av Hans Castorps kommentar till bloggen. Castorp ger en utförligare och mer korrekt bild av vad lagarna säger i det här fallet. Klicka här.)

Kommunen borde sälja campingen. Den dag som Bert Karlsson lämnar Ursand så kan det bli hur dyrt som helst för kommunen. Kommunen måste kanske betala för de byggnader som Bert Karlsson har uppfört. Och vem vet i så fall hur mycket dom kommer att kosta. Eller vad händer om Bert monterar ner och tar med sig byggnaderna? Eller bara river dem? (Se “Vem ska äga Ursand?”.)

Skräcklestugan och Skogshyddan

Borde kommunen också sälja Skräcklestugan? Jag vet inte, men Niklas Johanssons ord i TTELA är tänkvärda (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”):

“Att Skräcklestugan är en utmärkt plats att fika på är ett okontroversiellt påstående. Men ska ortsbor och besökare subventioneras med hundratusentals kronor om året för möjligheten att dricka kaffe och titta ut över Vänern.”

Skräcklestugan hyrs och drivs av Vänersborgs Gymnastikförening sedan 2013. Skräcklestugan kostade enligt utredningen kommunen 320.000 kr år 2019 och 251.000 kr år 2020, trots hyresintäkterna. Och det är svårt att tro att det är förenligt med kommunallagens paragrafer 3 och 8 i 2 kap:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. … Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Kommunen äger för övrigt också Skogshyddan. Skogshyddan hyrs numera ut till en privatperson. Nuvarande hyresavtal trädde i kraft 1 juli 2019 och löper fram till 1 september 2021. Kommunens kostnad kanske därmed minskar. Den uppgick 2019 till 72.254 kr.

Men som jag har redogjort för tidigare, på kommunfullmäktiges sista sammanträde för år 2020, den 16 december, beslutades att:

“uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en fastighetsstrategi, för vidare beslut i kommunfullmäktige, i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det är kanske trots allt läge att avvakta en sådan strategi innan kommunen går vidare med de enskilda objekten. 

Jordbruksmark

Vänersborgs kommun äger jordbruksmark i hela kommunen, i varenda kommundel. Hur stor areal det handlar om framgår inte av fastighetsutredningen, men det rör sig om ungefär 500 hektar. Jordbruksmarken är utarrenderad och anledningen till det är vad jag förstår att kommunen vill fortsätta äga marken för att kunna använda den för framtida byggnation av olika slag. Marken utgör alltså en slags reserv. Och det kan ju vara klokt tänkt.

Å andra sidan, om marken inte har använts på hundra år och inte planeras att användas på ytterligare hundra kan man väl tycka att markinnehavet är både tämligen meningslöst och utan “allmänt intresse”. Då är det frågan om marken inte borde säljas. Det är emellertid viktigt att en eventuell försäljning etc sker öppet och transparent. Och lagligt. Utredarna skriver:

“Vid försäljning av mark och byggnader räknas som statsstöd alla former av försäljning till ett underpris i förhållande till marknadspris. Försäljning av fast egendom måste därför ske genom ett villkorslöst anbudsförfarande eller genom att försäljningen föregås av en oberoende expertvärdering.”

Eftersom en stor del av jordbruksmarken (all?) är utarrenderad tar utredningen upp olika aspekter av arrende, avtalsformer, besittningsskydd osv. Vad gäller jordbruksarrenden så har jag fått till mig av samhällsbyggnadsförvaltningen att det i regel handlar om mycket gamla arrenden. Avtalen ska i grund och botten återge de lagar som finns i jordabalkens kapitel och som reglerar jordbruksarrenden.

Det går många rykten, och har gjort så i flera år, om mygel och vänskapskorruption kring arrendena. Vad som ligger bakom dessa har jag emellertid ingen kunskap om, men jag kommer ändå att tänka på vad som stod i revisorernas rapport om ombyggnaden och renoveringen av kommunhuset:

”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”

Epilog

Det var en beskrivning av en hel del kommunala fastigheter. Det finns många flera objekt i fastighetsutredningen än de som jag har beskrivit. Den som är intresserad kan ladda ner utredningen och läsa vidare – ”Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”.

Fastighetsfrågorna är synnerligen aktuella, för att inte säga akuta, för Vänersborgs kommun. Det gäller allt från innehav, förvärv och försäljning till, och inte minst, underhåll. Därav alla bloggar kring kommunens fastigheter.

Kommunen har gjort, och gör fortfarande, alltför stora och dyrbara misstag som kostar skattebetalarna åtskilliga miljoner. Och fina kulturhistoriska och värdefulla byggnader missköts så till den milda grad att de kanske till och med måste rivas. Kommunen måste skyndsamt ta ett rejält grepp om fastighetsfrågorna. Det kan inte fortsätta på samma sätt de kommande åren…

Till sist. Två av kommunens politiker har ställt frågan till mig, om jag anser att även det kommunala aktiebolaget AB Vänersborgsbostäder missköter sina fastigheter. Det gör jag inte. Vänersborgsbostäder är enligt den kunskap jag har om bolaget det kommunala undantaget som bekräftar regeln. En av politikerna, som ställde frågan till mig, var Dan Nyberg (S). Han skrev på Facebook:

”Jag tycker att AB Vänersborgsbostäder är ett fantastiskt välskött framtidsorienterat kommunalt helägt bolag och i högsta grad ett välbehövligt bolag och visar att kommunen kan sköta i alla fall den typen av fastigheter. Dessutom äger och förvaltar bolaget de flesta av våra otroligt fina äldreboenden.”

Jag håller med.

PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:

• ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
• ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
• ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
• ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
• ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
• ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021