GOTT NYTT 2021
Så är då ytterligare ett bloggår till ända. Tiden går fort. Men så är det väl när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, vad som än händer. Kanske är det en åldersfråga…
Den första ”riktiga” bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Men det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Och alldeles nyligen, den 14 december 2020, kl 20.23, fick jag alltså min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i bloggen ”En miljon!”.
Det var många som hörde av sig på olika sätt och gratulerade. De ville berätta hur mycket bloggen betydde för dem. Det var mycket roligt och stimulerande att få ta del av folks upplevelser av mitt skrivande. Flera uppmuntrade mig dessutom att fortsätta skriva. ”Heja-ropen” kom från många håll. Fast det är klart, alla var väl knappast positiva. Men det visade de inte. Men visst kan tystnad vara ett sätt att demonstrera ett missnöje. Och visst hörde jag tystnaden tala – från håll som man kanske inte skulle kunna förvänta sig. Men det finns uppenbarligen några som har fått för sig att Vänsterpartiet skulle få fler röster om jag slutade skriva. Det är i och för sig omöjligt att veta, men faktum är att Vänsterpartiet fick 501 fler röster i kommunalvalet 2018 jämfört med antalet vänersborgsröster på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Och det kan man ju fråga sig varför.
Och som jag har skrivit tidigare, överraskande nog, men väldigt glädjande, är alla ”glada tillrop” som jag får från från politiker och “vanliga personer” som lägger sina röster på andra partier än Vänsterpartiet. “Jag håller inte med om vad du tycker alla gånger, men jag lär mig mycket om politiken i Vänersborg” är en vanlig kommentar. Det ger kraft att fortsätta skriva. Även “surstrutarna” sporrar, på sitt sätt, till skrivande…
Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det är ju inte bara att skriva, det är material som ska läsas in, fakta som ska letas upp och kontrolleras osv. Det blir en del timmar framför tangentbordet. Sanningen är också att jag tar hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. (Rininsland bloggar också – se “Lutz Rininslands blogg”.) Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är.
Jag trodde förra året att jag skulle få massor av tid över som pensionär. Så blev det inte riktigt, det finns att göra hela tiden. Och visst beror det till stor del på politiken, den tar mer tid än någonsin tidigare. Jag är ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen och Kunskapsförbundet Väst. Det är många handlingar som ska läsas igenom och funderas över. Och bloggas om… Jag sätter en ära i att vara väl förberedd, även om jag inte har närvarat fysiskt på särskilt många sammanträden under året. Och när jag inte har kunnat framföra mina åsikter på mötena så har bloggandet på sätt och vis blivit ännu viktigare.
Coronapandemin har under året förändrat den politiska spelplanen drastiskt. Samtliga ledamöter har oavsett smittorisk och riskgrupp varit tvungna att bege sig till kommunhuset för att från olika rum delta i de politiska sammanträdena. Det bestämde ordförandena i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Många, däribland jag, valde att stanna hemma. Gruppledarna från de olika partierna bestämde också att antalet ledamöter i kommunfullmäktige skulle halveras och en rad restriktioner infördes också, som t ex minskad talartid. Coronan ledde alltså till en slags diskriminering när vissa ledamöter tillhörande vissa grupper exkluderades från politiken, samtidigt som demokratin inskränktes. (Se t ex ”SKR: “En mycket snäv definition”.) Gunnar Lidell (M) beskrev ordningen i en skrivelse som ”demokratiskt ohållbar”. (Se ”KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!”.) De ansvariga i de styrande partierna tog till slut, efter Lidells skrivelse, sina förnuft till fånga. På fullmäktiges decembersammanträde tilläts samtliga fullmäktigeledamöter och ersättare att delta på distans hemifrån. Förändringen hade kommit någon eller några månader tidigare i kommunstyrelsen och de olika nämnderna.
Förresten, Gunnar Lidell (M) gör idag sin sista dag som kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Lidell lämnar också övriga politiska uppdrag i kommunen, men ska sitta kvar som ledamot i fullmäktige fram till nästa val. Jag måste säga att jag har uppskattat, och uppskattar, Lidell mycket. Han har alltid sett till sak och lyssnat på och respekterat mina, och andras, argument. Men inte bara det. Lidell har på sätt och vis hjälpt mig i mitt bloggskrivande. Han har svarat på de frågor jag har ställt och lämnat information när jag inte riktigt haft turerna i kommunhuset klara för mig. Han har med andra ord fungerat lite som oppositionens kommunalråd. Och det är jag mycket tacksam för. Gunnar Lidell och Vänsterpartiet har naturligtvis haft olika åsikter i många frågor men tack vare hans ledarskap och attityd så har Moderaterna och Vänsterpartiet faktiskt hittat varandra i en rad frågor under de senaste åren. Jag hoppas att denna attityd av öppenhet och saklighet kommer att föras vidare av hans efterträdare Henrik Harlitz (M). Du ska ha ett STORT tack Gunnar! (Se också ”Gunnar Lidell”.)
Under de år som jag har bloggat har det alltså blivit mer än 1 miljon visningar. I år var det 122.361. (På en blogg som alltså bara handlar om politiken i Vänersborg…) Det betyder att det i genomsnitt klickades 334 gånger på bloggen varje dag. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv. Och då räknas inte de 101 personer med som prenumererar på min blogg. De flesta av dem får nämligen ett mail när ett blogginlägg publiceras, dvs de behöver inte gå in på bloggen för att läsa inlägget. Och räknaren registrerar då inte heller något klick… Men det är ändå fler besökare än förra året. Trots att jag t ex fortfarande är ”blockerad” på vissa stora Facebookgrupper, kanske med all rätt. Men jag kan inte hjälpa att jag kan tycka att information om en blogg om nästa års kommunala budget eller nedskärningar i skolan kan vara viktigare än ytterligare foton på Vänern…
Det har blivit 265 blogginlägg under året. Det är faktiskt rekord i antal bloggar, säkert ett resultat av pandemin och pensionen. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:
- ”Ursand: Öppet brev från Bert” (1.413 visningar)
- ”BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!” (862)
- ”Beslut: Elgärde!” (827)
- ”Kort BUN (17/2)” (813)
- ”Branden på Holmen” (774)
Sen kommer det faktiskt tre bloggar om Dalsland, två om Brålanda och en om Frändefors (Elgärde).
Har det hänt något nytt i samband med bloggandet under 2020? Jodå, några saker. För första gången publicerade jag ett genmäle på en av mina bloggar. Det var Dan Nyberg (S) som ansåg att jag inte hade återgivit honom korrekt. (Se ”Genmäle från Dan Nyberg (S)”.) Vem vet, det kanske är läge att öppna bloggen för ”gästspel” från andra politiker och kommuninvånare. Även om de inte anser sig vara ”förfördelade”. Jag blev också intervjuad av Marcus Gorne från “Förmiddag i P4 Väst” strax innan pandemiutbrottet. Det hade jag antagligen aldrig blivit om jag inte hade bloggat. (Se ”Intervjuad av P4 Väst”. Tyvärr har intervjun blivit borttagen från radions hemsida.)
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… Det var t ex 14 visningar från Indien, en minskning tyvärr med två visningar jämfört med förra året. Det uppvägs dock gott och väl med att besöken från Kina fördubblades, 160 visningar. Och då är ändå inte 119 klick från Hongkong medräknade. Dessutom har överraskningen Vietnam kommit upp i 15 visningar. En partikamrat vågade sig i en kommentar till en blogg på en gissning om att det var en annan partikamrat som hade klickat – en partikamrat som faktiskt deltog i en studiecirkel om marxism som jag ledde i början på 80-talet och som nu har flyttat till sin familj i Hanoi.
Jag noterar också att jag har fått vardera ett besök från bland annat Senegal, Quatar, Azerbajdzjan, Algeriet och Martinique. Det är spännande. Annars är det från USA, Norge och Tyskland som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske ville de veta mer om arenaskandalen…? (Se ”Sanningen om arenaskandalen”.) Eller varför åtalet för fornminnesbrott mot kommunalrådet Bo Carlsson (C) lades ner? (Se ”Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?”.) Carlsson blir för övrigt ordförande i barn- och utbildningsnämnden från och med imorgon den 1 januari 2021. Eller varför den ”gamle” ordförande i BUN och nya kommunalrådet Mats Andersson (C) överklagade lagligheten i Kunskapsförbundets distanssammanträde i juni? (Se ”Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Eller varför Älgmuséets VD fick avgå? (Se ”Varför fick Älgmuséets VD gå?”.) Eller är det den stundtals ornitologiska inriktningen som lockar? Tidigare år har jag skrivit en hel del om fiskmåsar, i somras blev det även en blogg om Kanadagåsen… (Se ”Kanadagåsen”.) Eller är den positiva utvecklingen på Nuntorp som lockar till läsning? (Se ”Det händer saker på Nuntorp!”.) Eller kanske de olika etiska dilemman som kommunstyrelsen i Vänersborg ofta brottas med? (Se ”Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)
Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras.
Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.
Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Lidell förstår att öppenhet och samarbete är bra för såväl kommunen som demokratin. Motsatsen leder till dåliga beslut och politikerförakt.
Tack för de fina orden, Stefan!
Är man vald i förtroende av väljarna, är dialog med väljarna och övriga förtroendevalda en självklarhet, Gott Nytt År!