Stefan Kärvlings blogg

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.

Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.

Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…

Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:

“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”

Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.

Det står:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.

Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.

I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…

Resultatutjämningsreserven kan:

“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”

RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)

Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.

Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.

Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:

“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”

Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.

Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:

Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:

• “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
• “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
• “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
• “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”

Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:

“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”

Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…

Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:

“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”

Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.