Arkiv

Archive for the ‘BUN 2020’ Category

BUN 30/11: Ströms Slott

24 november, 2020 2 kommentarer

Igår måndag kom så det efterlängtade beskedet. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C):

“medger … efter samråd med kommunstyrelsens ordförande, att även de ledamöter och ersättare som inte ingår i riskgrupp ges möjlighet att deltaga på distans hemifrån.”

Det är nästan så att man kan tro att de som har ingått i en riskgrupp har fått delta på distans hemifrån redan tidigare. Men så har, som läsare av denna blogg vet, inte varit fallet. Men äntligen har alltså barn- och utbildningsnämndens ordförande tagit till sig den moderna tekniken och ordnat möte på riktig distans. Det torde även betyda att ordförande Andersson (C) har ändrat uppfattning i fråga om lagligheten i dessa möten… (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) Det finns dock ett viktigt förbehåll – deltagarna anmodas att använda hörlurar… Jag lovar, det ska jag.

Ordförande Andersson har vad jag förstått slagit ihop två BUN-sammanträden till ett enda. Så mötet nu på måndag, den 30 november, blir således årets sista. Det torde också bli Mats Anderssons sista BUN-möte. Efter årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd och ersätts av Bo Carlsson (C).

BUN:s dagordning på Mats Anderssons och årets sista sammanträde är tämligen diger:

Sammanträdet inleds med att Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt ska presentera sig för nämndens ledamöter. Tegenfeldt besöker varenda nämnd tror jag, vilket naturligtvis är helt på sin plats. Kanske skulle jag passa på att ställa en fråga om hur kommundirektören ser på tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn… Eller inte. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Det första beslutsärendet på dagordningen är ett delikat och långdraget ärende, “Fördjupad tillsyn – Ströms Slott AB”. Det är en följetong, Ströms Slott har varit uppe ett flertal gånger i nämnden. Jag har också skrivit om Ströms i ett antal bloggar. (Se t ex 23 april 2020 “Vad hände på BUN?”, 19 april 2020 “Inför BUN 20/4” och 11 juni 2019 “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)

Ströms Slott bedriver som bekant pedagogisk omsorg i Vänersborg. Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:

“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”

Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta det handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.

Förvaltningen sammanfattar den senaste utvecklingen:

“Barn och utbildningsförvaltningen genomförde våren 2019 en tillsyn av Ströms Slotts AB. Utifrån tillsynen förelades sedan Ströms Slott AB att de inkomma med en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som framkommit i tillsynen. Utifrån denna handlingsplan och svar som Ströms Slott AB sedan skickat in ytterligare dokumentation samt filmer på verksamheten. Utifrån detta har barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en fördjupad tillsyn genom telefonintervjuer med de kvarvarande dagbarnvårdare som var föremål för tillsynen under våren 2019.”

Efter varje tillsyn som kommunen, dvs barn- och utbildningsförvaltningen, har gjort så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer svar där det lovas att allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. Det tycks aldrig ta slut.

Den här gången kan det tydligen bli likadant. I utredningen “Uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB”, som du kan ladda ner här, beslutar förvaltningen att Ströms Slott måste vidta åtgärder för att komma till rätta med följande brister:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
  • ”Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”

Förvaltningen har konstaterat dessa brister gällande språkutveckling och särskilt stöd i en tillsyn som har gjorts under hösten. Och det måste nämnas med eftertryck – barn- och utbildningsförvaltningen har påpekat precis samma brister tidigare.

Protokollen från de fördjupade telefonintervjuerna ingår i nämndens underlag. Det gör också de resonemang, analyser och slutsatser som förvaltningen drar. Och det råder ingen tvekan, de brister som förvaltningen påpekar är helt befogade. Tillsynen visar definitivt att barnen vistas i språkligt begränsade miljöer och riskerar att inte få den stimulans som behövs för språkutvecklingen. Det är stor risk att de aktuella barnen kommer till grundskolan utan tillräckliga kunskaper i det svenska språket.

Förvaltningen beslutar därför att Ströms Slott AB:

“Huvudmannen ska senast den 26 februari 2021 redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”

Det här beslutet är vad jag förstår preliminärt. Det är politikerna som ska fatta det slutliga, avgörande beslutet, det beslut som gäller.

I förslag till beslut, som alltid följer med alla ärenden, står det emellertid:

“Ordförande och övriga presidiet beslutar om ärendets hantering vid presidiet 2020-11-16.”

Och vad nämndens tre ordförande, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S), kom fram till på det mötet vet jag inte. Jag skulle dock inte bli förvånad om de föreslår att nämnden ska dra tillbaka tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg – i varje fall om det är juridiskt möjligt. Vilket det borde vara vid det här laget kan man tycka – efter alla turer. Det finns också en möjlighet att besluta om vite (“böter”). Trollhättans stad gjorde det eller åtminstone hotade med det mot just Ströms Slott förra året. (Se TTELA “Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.)

Vid de tillfällen under årens lopp som nämnden har diskuterat Ströms Slott, och det har som sagt varit ganska många gånger, så tror jag inte att någon ledamot någonsin har tagit den enskilda pedagogiska omsorgen i försvar och/eller argumenterat för att Ströms Slott gör ett pedagogiskt bra jobb för barnen.

Jag skulle bli överraskad om någon ledamot skulle göra det på måndag.

PS. I underlaget finns också en kritik från Ströms Slott av de fördjupade telefonintervjuerna. Ströms Slott har synpunkter på hur tillsynen borde utformas, hur frågorna ska ställas, vilka frågor som ska ställas, vilka ord som ska användas etc – och företaget anser att frågorna borde meddelas i förväg. Ströms Slott vill också närvara vid intervjuerna. Jag skriver inte mer om kritiken, eftersom jag anser att den är helt obefogad och både patetisk och tagen ur luften.

Anm. Igår tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot utredningen ”Förskola för alla barn”. Utredningen berör i allra högsta grad de frågor som BUN ska behandla, och som jag har skrivit om i denna blogg. Utredningen föreslår bland annat följande:

  • Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan, samt genom kartläggning hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan.
  • Barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska ska direktinskrivas i förskolan.

Du kan ladda ner utredningen ”Förskola för alla barn” här.

Vänsterpartiet säger nej till besparingar!

18 november, 2020 Lämna en kommentar

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN), Eva Lindgren, Magnus Lilja och Stefan Kärvling, har idag återigen slagit till med en insändare i TTELA.

För ungefär 3 veckor sedan, den 28 oktober, hade vi tre en insändare som handlade om Sverigedemokraternas agerande i barn- och utbildningsnämnden. (Se “Om de lyssnat och läst hade de vetat”.) Den följde för övrigt TTELA upp med en artikel i måndagens tidning. (Se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”.)

I dagens TTELA är insändaren “Vänsterpartiet säger nej till besparingar!” publicerad. Den tar framförallt upp konsekvenserna för BUN av de budgetförslag som kommunfullmäktige ska fatta beslut om senare idag. (Just nu finns inte insändaren publicerad på TTELA:s hemsida, ”bara” i pappers- och e-tidningen.)

Jag återger insändaren ordagrant. Rubriken är skribenternas egen.

===

Vänsterpartiet säger nej till besparingar!

På onsdag ska kommunfullmäktige i Vänersborg ta ställning till vilken budget som ska gälla 2021.

Det finns fyra olika förslag. Tre av dem innebär att barn- och utbildningsnämnden tvingas till besparingar och nedskärningar nästa år. Nämnden ska spara upp mot 12,9 miljoner kr. Det skiljer sig en del i de olika budgetförslagen.

Vad barn- och utbildningsnämnden ska spara på återstår att se. Det kan bli tal om minskat öppethållande på förskolor och fritidshem, stängning av barnomsorg på kvällar, nätter och helger (Lanternan) och vem vet hur alla partier tänker kring nedläggning av skolorna i Mulltorp och Rösebo. Det troligaste är dock att den största delen av besparingen tas på en minskning av personalstyrkan.

En minskad personaltäthet kan få stora konsekvenser i arbetsmiljön som t ex organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning och bortprioritering av arbetsuppgifter. Färre pedagoger och övrig personal försämrar också förutsättningarna för att elevers kunskapsresultat ska kunna förbättras. Minskad personalstyrka riskerar dessutom att drabba framför allt elever i behov av särskilt eller socialt stöd.

Forskning visar att en lyckad skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa. Det finns tyvärr alltför många elever i Vänersborg som inte lyckas med sin skolgång och som riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet senare i livet. 

Fackförbunden i förskola och skola är oroade. Det är deras bestämda uppfattning att det krävs ökade ekonomiska resurser till förskola och skola. I MBL sa de nej till kommunstyrelsens budgetförslag. De förklarade sig oeniga med arbetsgivarens förslag.

Det är bara ett av budgetförslagen som innebär att det inte behövs några nedskärningar och besparingar i förskola och skola nästa år. Det är Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänsterpartiet prioriterar i vanlig ordning verksamheten före fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet. Vänsterpartiet vill ta från det beräknade överskottet och lägga på barnen och eleverna.

Vänsterpartiet säger nej till besparingar och nedskärningar inom förskola och skola. Vänersborgs barn och elever måste få de bästa möjliga förutsättningarna, de måste prioriteras.

Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN

Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp

17 november, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.

Budgetbeslut

Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord  imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):

“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”

Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.

Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…

Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)

Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:

“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:

“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”

Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:

“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”

Skriver TTELA:s reporter.

Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…

För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.

Centerpartiet

Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)

Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.

De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.

De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)

De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:

“för att skapa en insikt”

Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:

“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att  nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…

Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)

Sverigedemokraterna

Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)

I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:

“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”

Ska man skratta eller gråta?

“…partiet förstod inte vad man röstade på.”

TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:

“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”

Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.

Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…

Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…

Mulltorp och Rösebo

Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.

I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.

En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:

“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”

På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.

Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:

“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”

Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…

Besparingar och nedskärningar i skolan

16 november, 2020 1 kommentar

Det såg besvärligt ut i barn- och utbildningsnämndens bokföring i våras. Siffrorna lyste röda. Och det var inte bra, så fick det inte vara. Siffrorna var tvungna att bli svarta. Det kräver kommunledningen, det står svart på vitt i Mål- och resursplanen:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. … Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”

Det är ord och inga visor. Orden är lag, till och med gentemot de riktiga lagarna. Enheterna inom barn- och utbildningsnämnden var därför tvungna att spara inför höstterminen. Och det gjorde de också.

Förvaltningschefen sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):

“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”

Arbetet med att få en “budget i balans”, som det heter på fint byråkratspråk, prioriteras i barn- och utbildningsförvaltningen. Varje enhets budget granskas enligt uppgift regelbundet och rektorerna har täta uppföljningsmöten med förvaltningen. Det verkar fokuseras mer på ekonomin än på besparingarnas konsekvenser för verksamheten…

Samma dag som förvaltningschefen intervjuades i TTELA skrev TTELA också om upprörda lärare som protesterade på Torpaskolan. (Se “Lärare protesterar mot krympande skolresurser”.) En av lärarna på skolan sa till TTELA:

“Vi riskerar ju att bryta mot skollagen i och med att vi inte kan ge eleverna den stöttning de faktiskt har rätt till. Som det är nu ska vi göra vårt jobb lika bra, helst bättre, än tidigare fast med mindre resurser.”

I en protestskrivelse med närmare 50 underskrifter bland personalen på Torpaskolan var man ännu tydligare:

“Vi kommer alltså med dessa besparingar att tvingas bryta mot skollagen i ännu större utsträckning än vi redan gör.”

Så är det, men det verkar inte vara något särskilt tungt argument för de styrande politikerna i Vänersborg… Och förresten, hur bevisar man att kommunen bryter mot Skollagen? Och vem i kommunen är i så fall ansvarig om det bryts mot lagar – lärarna? rektorerna? politikerna? Och vem polisanmäler kommunen?

Det här har jag resonerat om tidigare, se “Skollagen går före budgetföljsamhet”. För att vara tydlig, jag anser att det är kommunens politiker som är ansvariga för att förskola och, framför allt, skola inte får de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla Skollagen. (Och kanske också Arbetsmiljölagen.)

I Torpalärarnas protestskrivelse efterlyste lärarna konsekvensbeskrivningar. Det är intressant, men så vitt jag vet så är inte ordet “konsekvensbeskrivning” rätt ord. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter talas det om “riskbedömningar”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det (se “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”

Arbetsmiljöverket utvecklar:

“De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.”

Det är helt klart och tydligt att de besparingar och nedskärningar av personal som har skett inför och under höstterminen ska ha föregåtts av riskbedömningar på varje enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att göra denna bedömning – och har den inte blivit gjord så borde facken och/eller skyddsombuden reagera. Då är det läge att anmäla arbetsgivaren. Men jag vet också att facken har efterfrågat riskbedömningar i samverkansgrupperna och faktiskt fått några. Så visst görs det riskbedömningar även i Vänersborg.

En direkt följd av personalneddragningarna är, enligt fackförbunden, den ökande mängden våld, hot, oordning och förstörelse mm i skolorna. Det är i många fall visstidsanställda elevassistenter som har stöttat dessa barn, och det är assistenter som det i första hand har dragits ner på. Facken pekar också på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver. Skolorna har inte råd.

När facken har påtalat situationen ute på förskolor och skolor för politiker i kommunledningen har de tydligen sagt sig förstå problemen – och föreslagit lösningen att skolorna måste omorganiseras för att möta behoven…

Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av året, så får alltså lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna. (Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.) Och det trots att kommunen beräknas göra ett överskott i år på 173 milj kr…

Fackförbunden som inte bara förklarade sig oeniga och protesterade i MBL i BUN förra året (budget 2020) har gjort detsamma för kommunstyrelsens förslag till budget 2021. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.) För det blir med all sannolikhet inte heller bättre nästa år, snarare tvärtom.

Behoven ökar i förskolan och skolan, allt fler barn och elever far illa och det saknas resurser för elever i behov av språkligt stöd (studiehandledare, modersmålsundervisning). Vi ser ett ökat antal tillbud i skolorna och sjukfrånvaron bland personalen ökar, osv. Trots de stora behoven bland barn och elever, och särskilt bland dom i behov av stöd av olika slag, så går de svarta siffrorna och det stora förväntade överskottet på 47 milj kr år 2021 före i de styrandes budget… Några av de mest utsatta grupperna i Vänersborg får stå tillbaka för fina siffror i olika bokföringsposter.

Det är bara Vänsterpartiet som i sitt förslag till budget för 2021 har gett barn- och utbildningsnämnden de ekonomiska medel som behövs för att förskolor och skolor ska slippa besparingar och nedskärningar nästa år. Tyvärr lär inte de andra partierna rösta på det förslaget…

Anm. Jag har i tre bloggar beskrivit situationen i kommunens skolor under pandemin, som inte är över än:

Anm. De fyra budgetförslagen för 2021 har presenterats i följande bloggar:

Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.

29 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.

I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna.  Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)

Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.

Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:

“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”

Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.

I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:

Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.

Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:

“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”

Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.

Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.

Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:

“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”

Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:

“Men de tog en större besparing på personalen.”

BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.

Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):

“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”

Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.

Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)

Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:

“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”

Och lite senare i brevet:

“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”

Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…

Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:

“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”

Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.

Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):

“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…

Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?

Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?

Svaret är nej.

För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…

Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)

Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster… 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat. 

Ännu ett BUN på ”distans”

10 oktober, 2020 Lämna en kommentar

På måndag träffas återigen barn- och utbildningsnämnden (BUN) i kommunhuset. Förhoppningsvis är det sista gången som undertecknad vänsterpartistisk bloggare inte kan vara med. Jag tror att det finns planer på att ”öppna” nästa möte för deltagande på riktig distans, så att ledamöter kan delta hemifrån – precis som på kommunstyrelsens senaste sammanträde.

Måndagens dagordning ser ut så här:

Det har varit en del tämligen ”heta” diskussioner de senaste dagarna. Det är på grund av TTELA:s artikel om nedläggning av skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”.) Det har till och med bildats grupper på Facebook i frågan. Och några kanske är förundrade över att inte nedläggningarna finns med som ärenden på BUN:s sammanträde.

Det är självklart bra att TTELA skriver om utbildnings- och skolfrågor i Vänersborg, men sanningen är att det är en ganska gammal nyhet. TTELA skriver om ett beslut som fattades på nämndens sammanträde den 15 juni. Jag skrev om sammanträdet i en blogg och där förklarade jag ärendet tämligen noggrant och också hur de olika partierna agerade, liksom nämndens ordförande… Jag ska inte upprepa mig utan hänvisar till denna blogg för alla som vill veta mer – “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. Här ska jag bara konstatera att det är inga definitiva beslut fattade än om nedläggningarna. Det handlar om hur mycket pengar barn- och utbildningsnämnden ska få nästa år och det beslutet fattas inte förrän den 18 november av kommunfullmäktige. (I TTELA idag fanns för övrigt en artikel om kommunens stora överskott, där nedläggningarna också nämndes, men det är inte heller någon överraskning för läsare av denna blogg. Se “Vänersborg på väg mot rekordöverskott”.)

Dagordningen börjar med fyra informationsärenden. Bara i ett av dem finns det med ett underlag i utskicket, nämligen i ärendet “Budgetuppföljning september 2020”.

I budgetuppföljningen finns statistik på antalet barn och elever i nämndens verksamheter, eller som det mer riktigt kallas “…platser finansierade av Vänersborgs kommun”.

Kommunen finansierade 2.026 barnomsorgsplatser i september. Det är 100 mer än augusti, men nästan 150 färre än budgeterat. De finansierade platserna varierar ganska mycket månad för månad och nämnden måste självklart ta höjd för det “maximala antalet”. Det brukar vara flest barn på våren.

Nämnden finansierade 1.876 skolbarnomsorgsplatser i september, vilket faktiskt var exakt lika många platser som nämnden budgeterat för. Antalet platser var högst i januari och har därefter successivt sjunkit för att under hösten åter stiga. I augusti finansierade BUN 1.710 platser.

4.933 platser i förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun är budgeterade för året. I augusti var det 4.934 platser för att i september sjunka till 4.919. De ledamöter som är närvarande i ett av rummen på kommunhuset på måndag får säkert reda på vad det beror på, kanske har några elever fått plats på friskolor….

Andelen elever i högstadiet med en frånvaro på mer än 25% låg högt i våras. Från att ha legat lägre i början av året, jämfört med de två senaste åren, ökade frånvaron tämligen dramatiskt när coronapandemin bröt ut. Det visade sig att andelen elever i högstadiet med en frånvaro på mer än 25% fortsatte att ligga högt hela vårterminen. Det finns inga siffror på hur det ser ut nu på höstterminen.

Barn- och utbildningsförvaltningens prognos på att nämnden ska göra ett noll-resultat i år ligger kvar. Grundskolan beräknas hamna på ett underskott på nästan 3 miljoner, men det “uppvägs” av överskott på andra poster.

Det som oroar en vänsterpartistisk veteran i utbildningsbranschen är två kommentarer i underlaget till den ekonomiska månadsuppföljningen. Som kommentar till barnomsorgen står det:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

För mig betyder det på “byråkratiskt kommunspråk” att nämnden med all sannolikhet inte kan tillgodose dessa barns behov…

På grundskolan är ”motsvarande” kommentar:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Även här måste jag tolka formuleringen som att vissa skolenheter inte har eller har haft ekonomiska resurser att tillgodose elevers behov – och följa Skollagens krav. Och det är oerhört allvarligt. Och då tänker jag inte bara på att det är (om jag tolkar det hela rätt) ett brott mot den svenska lagstiftningen, det är ett svek mot de barn och elever som behöver det extra stödet. (Se gärna min blogg “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Det spelar ingen roll om kommunens överskott i år inte kan användas i verksamheterna nästa år, de finns i år och en del av dem skulle antagligen snabbt kunna slussas över till förskola och skola. Och görs inte det, vilket inget tyder på, så borde rektorerna låta Skollagen gå före budgetkraven…

När det gäller nästa år så måste mer pengar gå till barn- och utbildningsnämnden – barn och elever är två av de grupper som kommunen måste prioritera. Annars kommer kommunens “statsminister” Benny Augustssons (S) ord att besannas på ett helt annat sätt än han tänkte sig när han sa att kommunen bygger:

“en uppförsbacke för framtiden.”

Ärendet som följer har rubriken “Redovisning av utförd internkontroll 2020”. Och det finns det egentligen inte så mycket att säga om. Nämnden och förvaltningen har utfört en internkontroll med syftet att:

“säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel.”

Nämnden ska godkänna redovisningen, som sedan ska skickas vidare till kommunstyrelsen och revisorerna.

Det enda jag reagerade på i redovisningen var en kommentar som avser en enkätundersökningen till oss politiker i nämnden:

“Ekonomin är den del som flest ledamöter upplever som svår att ta till sig och behöver presenteras på ett annat sätt.”

Det var både överraskande och ganska allvarligt. Kanske vore det en fördel om nämndens politiker oftare fick möjlighet att komma ut i verksamheten och se konsekvenserna av för lite ekonomiska resurser…

Privata utförare, ärende 7…

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för fyra privata utförare, Brålandabadet, Vattenpalatset, Clean Quality och Västtrafik.

“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen. Det underlag som Västtrafik skickat in kan inte anses vara tillräckligt för att säkerställa insyn och god kvalitet i arbetet, då det består av helt andra uppgifter än de som efterfrågats. Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet. Avtalet med Clean Quality avslutas vid årsskiftet 20/21.”

Det är skamligt att oseriösa städbolag ska få tjäna stora pengar på offentliga verksamheter finansierade med skattepengar. Men äntligen försvinner Clean Quality från Vänersborgs kommun vid årsskiftet. Det är bara att hoppas att kommunens jurister lär sig av den dyrköpta erfarenheten och skriver avtal som omöjliggör framtida lycksökare och profitörer…

Sverigedemokraternas motion om krav på läkarintyg för måltidsavvikelser ska behandlas – igen. I september återremitterades ärenden för att:

“kompletteras med en adekvat ekonomisk analys som belyser kostnader.”

Jag redogjorde för motionen och behandlingen i bloggen “BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?” – och har egentligen inget mer att tillägga. Förslaget är att avslå motionen, vilket jag också tror blir nämndens beslut.

Vänersborgs kommun har fått en ansökan av företaget Bävern omsorg AB om att bedriva enskild pedagogisk omsorg. Det som BUN har att ta ställning till är om företaget har rätt till kommunala bidrag. Det anser inte förvaltningen och med all sannolikhet har nämnden samma åsikt.

Motiveringen lyder:

“…Bävern omsorg AB [visar] på bristande insikt i de styrdokument som gäller för pedagogisk omsorg. Bävern omsorg AB har inte heller visat hur den planerade verksamheten ska tillgodose barnens behov av omsorg, stimulera barnens utveckling och lärande och inte heller att verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. … Bävern omsorg AB har inte inkommit med uppgifter om vilka avgifter som ska tas ut för barnomsorgen. En etablering av Bävern omsorg AB skulle innebära påtagliga negativa följder för Vänersborgs kommuns motsvarande verksamhet.”

Bävern lär väl så småningom överklaga beslutet.

Det var de flesta ärendena på måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden – förhoppningsvis det sista som kräver fysisk närvaro i kommunhuset under dessa coronatider.

Kategorier:BUN 2020

BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till

12 september, 2020 Lämna en kommentar

Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:

“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.

Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”

Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:

“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”

Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…

Ja, eller redan denna höst…

Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.

Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?

Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.

Förvaltningen skriver:

“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”

Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.

Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner  på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.

Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:

“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”

Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Nämndens majoritet har också beslutat om:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…

Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):

“Rektorerna måste bli mer olydiga”

“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna… 

Men det räcker inte.

“Välkomsten”, en  mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan,  omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.

Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?

Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…

Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.

Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.

Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…

Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:

  • “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”

Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.

Anm. Läs gärna också:

BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?

10 september, 2020 2 kommentarer

På måndag, den 14 september, ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) inleda höstsäsongen med sitt första sammanträde.

Och det blir som med kommunstyrelsen, de ledamöter som vill delta måste ta sig till ett av de tilldelade rummen på kommunhuset. Det har ordförande Mats Andersson (C) bestämt:

“efter samråd med presidiet”

Det är som vanligt i Vänersborg. Det anses av de styrande vara demokratiskt viktigare att möten genomförs, på vilket sätt som helst, än att alla förtroendevalda kan delta. För kan du inte delta så är det ditt personliga problem, inte ett demokratiskt problem…

Och jag ertappar mig själv allt oftare hur påfrestande och frustrerande jag tycker att det är att inte få delta aktivt på sammanträdena och i de politiska processerna….

Ordförande Mats Andersson (C) har förresten fyllt 50 år. Det kunde vi läsa om i TTELA i måndags. Det är en aktningsvärd ålder även om det är några år kvar till den ålder då man räknas tillhöra en riskgrupp för covid-19. Grattis Mats! (Se TTELA “Tar sin Mats ur skolan”.)

Vi kunde också läsa om att Mats Andersson vid kommande årsskifte ska byta plats med kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C). Andersson ska nämligen bli kommunalråd, dvs heltidsanställd politiker i kommunen, avlönad av vänersborgarna. Och Bo Carlsson blir följaktligen barn- och utbildningsnämndens ordförande.

BUN:s dagordning är kort:

Den intressantaste punkten är väl Mathias Olssons, sverigedemokraterna (SD), motion om skolmåltider. Motionen har rubriken “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”.

Det är inte första gången som SD motionerar om skolmat. Vilket gör att jag inte kan tränga bort tanken som poppar upp om ett “dolt syfte” från SD – nämligen att försäkra sig om att muslimska och judiska elever inte får specialkost som t ex halal- eller kosherslaktat kött. Det var nämligen uttalat i den förra motionen, i varje fall om halal. (Se “BUN 22 jan”.) Då skrev SD också:

”Svensk traditionell mat skall serveras våra skolbarn.”

Nu ger Olssons motion i och för sig ett seriösare och kunnigare intryck än den förra. Men ändå skriver Olsson:

“Då många elever idag önskar/kräver specialkost på grund av religiösa eller etiska grunder…”

Och då är han enligt min mening inte bara ute och fiskar i grumligare vatten än Hallsjön, Olsson slår också in öppna dörrar – det vill säga, han har fel.

Förvaltningen skriver:

“Specialkost eller behovskost baserat på etiska eller religiösa skäl ges inte i dagsläget. Istället hänvisas de barn och elever som inte äter vissa livsmedel på grund av etiska eller religiösa skäl till det vegetariska alternativet, vilket tillhandahålls vid varje måltid.”

Det här vet, eller borde veta, åtminstone SD:s representanter i BUN. Så har det nämligen varit i flera år i Vänersborg. Och när TTELA intervjuade Olsson, den 22 april, hade han antagligen blivit upplyst om saken, för då sa han till tidningen (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):

“Dagens system för de som önskar religiös/etiska måltider verkar fungera bra och finns ingen anledning att ändra på det.”

Motionens yrkande är alltså att kräva “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Olsson skriver:

“Idag räcker det med ett “intyg” från vårdnadshavaren för att erhålla specialkost.”

Specialkost handlar om att eleven är överkänslig/allergisk mot något livsmedel, inte om religiösa eller etiska påbud.

Och här har Mathias Olsson (SD) rätt – det räcker med ett intyg från vårdnadshavaren. I kommunens “Rutiner för att säkra hantering av specialkost” så står det:

“Elevens kost är egenvård och är vårdnadshavarens ansvar. En medicinsk utredning bör ligga till grund för specialkost som handlar om överkänslighet/allergi. Det åligger vårdnadshavaren att via gällande blankett tydliggöra och lämna korrekt information om elevs behov av specialkost, av medicinska skäl.”

I de flesta fall så vilar ett beslut om specialkost på en utredning, men det är alltså inget absolut krav. Det räcker att vårdnadshavarna fyller i en blankett som de skriver under. Med underskriften torde vårdnadshavarna intyga att de lämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande… (Information och blanketter hittar man här: “Specialkost”.)

Mathias Olsson (SD) menar alltså att det inte ska räcka med ett intyg från vårdnadshavaren. Han yrkar i motionen istället att det ska krävas:

“läkarintyg eller utdrag från patientjournal som styrker behovet av specialkost”

Det anser inte förvaltningen, som föreslår nämnden att besluta att motionen avslås med motiveringen:

“det inte är försvarbart att kräva läkarintyg med bakgrund av att det skulle kräva administrering av intyg av både förvaltningen och regionens sjukvård.”

Enligt kostchef Anna-Karin Svensson krävdes det läkarintyg för länge sedan (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):

“sedan gick vi ifrån det för att inte ta upp tid för läkarna med intygsskrivande. Och läkarna har sagt att vi ska lyssna på vårdnadshavarna.”

Jag antar att SD:arna i nämnden tänker ta en debatt om detta.

I förvaltningens motivering för avslag av motionen står det också:

“Detta [krav på läkarintyg; min anm] utan att minska antalet behovs- eller specialportioner och således inte minska kostnaderna. Vidare kan krav på läkarintyg inte sägas vara i linje med Barnkonventionen artikel 3 gällande att ha barnens bästa i beaktandet vid beslut som rör dem då barn kan vara i behov av annan kost kan variera över tid och därför kräver flexibilitet från förskolan och grundskolan.”

Även dessa argument lär SD:arna ta en debatt om… Det lär säkert finnas kommuner i landet som fått ett minskat antal specialportioner efter att ha infört läkarintyg. Och vad som är “barnens bästa” kan naturligtvis också diskuteras.

För att nämndens politiker ska veta vad de har att vänta sig för argument av SD:arna tänkte jag citera Mathias Olsson från TTELA-artikeln ovan:

“Målet med motionen är huvudsakligen att minska antalet specialportioner om detta är möjligt och säkerställa bästa möjliga kost för barn och ungdomar samt att minska risken för missbedömningar från vårdnadshavare. Det blir också en ekonomisk vinst om antalet specialportioner minskar och kockarna får ägna mer tid till de som verkligen behöver specialkost.”

Ledamöterna lär behöva fundera några varv extra om hur de ska bemöta argumenten. För det tycker jag att man ska göra. Det håller inte att avslå motioner bara för att de kommer från ett visst parti…

Min åsikt?

Jag lutar åt avslag, även om jag som klassföreståndare/mentor på högstadiet har varit med om vårdnadshavare som “lurat” skolan (eller vem som nu blir lurad)… Det är sannolikt väldigt ovanligt och jag tror inte att de eventuella pengar som sparas med färre antal specialportioner väger upp de ökade kostnaderna inom sjukvården, och antagligen också för skolan i form av merarbete. Vidare anser jag att skolan bör lita på föräldrarna och inte utgå från att de ljuger. Det undergräver bara relationen mellan hem och skola.

Men Mathias Olsson (SD) lyfter en viktig fråga, även om jag fortfarande har svårt att bortse från SD:s gamla motion i skolmatsfrågan. Fast det är nog orättvist mot Olsson.

PS. I motionen och i nämndens underlag nämns begreppet “behovskost” flera gånger. Jag tror inte att alla är riktigt bekanta med begreppet, det var inte jag innan…  Så här förklarar den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan “behovskost”:

“Behovskost är kost som tillhandahållas för elever som behöver särskild kost utan att det finns en födoämnesallergi. Det handlar ofta om att tillgodose behovet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Barn som medicinerar med läkemedel vid ex. ADD eller ADHD tappar i början av behandling eller vid höjning av dos ofta  drastiskt i vikt. Det påverkar barnets mående, ork och tillväxt. Det är då viktigt att barnet kan få en måltid i skolan som är energiberikad och som barnet äter ordentligt av.
En annan grupp som ofta behöver behovskost är barn med autism. De har ofta en annan sensibilitet i munhålan som kan göra att maten känns annorlunda i munnen. Det gör att de ex. inte klarar av att äta vissa konsistenser och de är därför ofta mycket selektiva i sitt ätande. Det finns också barn som av annan anledning har en selektiv ätstörning. Vid selektivt ätande ingår som regel ganska få livsmedel i barnets repertoar.
Både när det gäller NPF och selektiv ätstörning ändrar sig preferensen ofta över tid och det blir därför svårt med medicinska intyg. För barnets bästa och ork i skolan att det samverkar därför vårdnadshavare, kök och central elevhälsa samverkar kring barnet skollunch.”

Kategorier:BUN 2020, mat, SD, skolmåltid

Skollagen går före budgetföljsamhet

3 september, 2020 1 kommentar

Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av vårterminen, så får lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna nu i höst. Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”. Det tycks inte heller bli bättre nästa år, snarare tvärtom, även om inget budgetbeslut för år 2021 har tagits ännu. Det fattas av någon märklig anledning i oktober, innan regeringen har fått möjlighet att berätta om hur mycket pengar Vänersborg och alla andra kommuner ska få i statsbidrag nästa år… (Se Rininslands blogg: “Obegriplig, begriplig”.) Jag återkommer till budgeten för år 2021 vid ett senare tillfälle.

Barn- och utbildningsnämnden ska i höst spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara (ur barn- och utbildningsnämndens delårsrapport från april):

restriktiv vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Och det har naturligtvis redan börjat, höstterminen är ju igång, personalstyrkan har minskat. Det kommer säkerligen att presenteras mer fakta om vilka åtgärder som har vidtagits inom en snar framtid, då underlagen för nämndens första sammanträde i höst skickas ut. (Även socialnämnden beräknar ett underskott i år och ska spara.)

Förvaltningschef Sofia Bråberg sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):

“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”

Personalorganisationerna protesterar naturligtvis. Det gör de alltid, men utan resultat. Deras protester och reservationer göms någonstans i pärmar och/eller bland tusentals sidor och uppmärksammas nästan aldrig. Utom när någon vänsterpartist lyfter synpunkterna från talarstolen. Fast då kommenteras det aldrig av någon annan. Facken och personalen betraktas som part i målet och därmed talar de i egen sak. Och då behöver man inte lyssna. Politiker däremot, till skillnad från skolpersonal, är altruistiska, objektiva och rättvisa och kan därför ta “obekväma men nödvändiga beslut”…

Barn- och utbildningsnämnden har fått sin budget för i år. Den bestämdes av kommunfullmäktige förra året och är liksom lag för kommunens verksamheter. Det framgår i alla sammanhang. I TTELA-artikeln, som jag länkade till ovan, säger t ex förvaltningschefen också:

“Det är klart att jag önskar en större budget, men det är politiken som beslutar om vilka medel vi får att göra verksamhet av inom förskola och grundskola.”

Och så är det.

Skollagen är den lag som styr det svenska skolväsendet. Denna lag måste följas, precis som alla andra lagar. Så här beskrivs syftet med skolan och utbildningen i Skollagens första kapitel (1 kap 4 §):

“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Det kan vara idé att oavsett om man är politiker, förälder, lärare, rektor etc eller inte att läsa paragrafen igen, kanske en gång varje dag… Jag tycker att det är särskilt viktigt att hålla formuleringar som de här i minnet:

“främja alla barns och elevers utveckling … hänsyn tas till barns och elevers olika behov … barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt … uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”

Jag skulle vilja fortsätta att citera Skollagen för att visa och bevisa för Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra som styr Vänersborg att Skollagen måste följas och att det inte går att spara på eleverna – i varje fall inte om lagen ska följas. Och i Sverige är det nämligen så att lagar ska följas. Det går inte att välja bort lagar som man inte tycker om.

Kommunfullmäktige är huvudman för de kommunala skolorna. I skollagen kap 2 § 8 står det:

“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”

Vänersborg kommunfullmäktige måste följa lagen och det innebär bestämmelserna i Skollagen mm ska följas.

I varje kommun måste det också finnas en nämnd som har hand om skolan. Skollagen beskriver i kap 2 § 2 vad nämndens uppdrag är:

“I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag.”

Även barn- och utbildningsnämnden ska självklart fullfölja uppgifterna i Skollagen. Det framgår mycket tydligt.

Strax efter, i 8 b §, så konkretiserar Skollagen vad den menar:

“Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Det innebär skulle jag vilja påstå att det så att säga inte är kommunens budget som ska styra barn- och utbildningsnämndens behov och verksamhet – utan tvärtom. Det ska vara barn- och utbildningsnämnden som talar om för kommunfullmäktige vilka behov eleverna och verksamheterna har, och så ska kommunfullmäktige ge nämnden de pengar som behövs.

Det är som Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Ljusdals kommun skriver i en insändare, och som också inspirerade mig till denna blogg (se “Kanske ordförandena i utbildningsnämnden borde läsa på om skollagen?”):

“Det är alltså elevernas behov som styr budgeten, inte politikens önskemål om neddragningar.”

Och de som talar om för barn- och utbildningsnämnden vilka behov barnen och eleverna har är rektorer, och lärare.

Så enkelt är det, så svårt är det.

I Vänersborg har kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden brutit mot Skollagen i alla år. De ger order till skolans personal att de ska hålla sig inom de för snålt tilltagna budgetarna – och elevernas behov får stå tillbaka. Och de som direkt hamnar i skottgluggen, eller kanske snarare får bära hundhuvudet, är rektorerna…

Det står i Skollagen 2 kap 10 §:

“Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”

Och vem bär ansvaret när rektorerna i Vänersborg inte får tillräckligt med resurser att fördela “efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” – rektorerna eller huvudmannen? Eller om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, och det inte finns pengar till ett sådant stöd (se Skollagen 3 kap 7 §) – vem är ansvarig? Politikerna eller rektorerna?

Är det så att politikerna tvingar rektorerna att bryta mot Skollagen?

Jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor. Och jag skulle bra gärna vilja veta vad kommunens revisorer skulle svara…

Anm. Läs gärna denna blogg tillsammans med bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.

Anm. Läs gärna också:

Skolan, coronan och besparingar

1 september, 2020 2 kommentarer

Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.

Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.

Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.

Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:

Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.

Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.

Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?

 Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.

Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.

Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.

I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.

Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.

Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…

Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Anm. Läs gärna också:

%d bloggare gillar detta: