Arkiv

Archive for the ‘BUN 2020’ Category

BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till

12 september, 2020 Lämna en kommentar

Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:

“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.

Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”

Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:

“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”

Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…

Ja, eller redan denna höst…

Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.

Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?

Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.

Förvaltningen skriver:

“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”

Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.

Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner  på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.

Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:

“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”

Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Nämndens majoritet har också beslutat om:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…

Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):

“Rektorerna måste bli mer olydiga”

“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna… 

Men det räcker inte.

“Välkomsten”, en  mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan,  omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.

Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?

Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…

Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.

Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.

Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…

Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:

  • “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”

Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.

Anm. Läs gärna också:

BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?

10 september, 2020 2 kommentarer

På måndag, den 14 september, ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) inleda höstsäsongen med sitt första sammanträde.

Och det blir som med kommunstyrelsen, de ledamöter som vill delta måste ta sig till ett av de tilldelade rummen på kommunhuset. Det har ordförande Mats Andersson (C) bestämt:

“efter samråd med presidiet”

Det är som vanligt i Vänersborg. Det anses av de styrande vara demokratiskt viktigare att möten genomförs, på vilket sätt som helst, än att alla förtroendevalda kan delta. För kan du inte delta så är det ditt personliga problem, inte ett demokratiskt problem…

Och jag ertappar mig själv allt oftare hur påfrestande och frustrerande jag tycker att det är att inte få delta aktivt på sammanträdena och i de politiska processerna….

Ordförande Mats Andersson (C) har förresten fyllt 50 år. Det kunde vi läsa om i TTELA i måndags. Det är en aktningsvärd ålder även om det är några år kvar till den ålder då man räknas tillhöra en riskgrupp för covid-19. Grattis Mats! (Se TTELA “Tar sin Mats ur skolan”.)

Vi kunde också läsa om att Mats Andersson vid kommande årsskifte ska byta plats med kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C). Andersson ska nämligen bli kommunalråd, dvs heltidsanställd politiker i kommunen, avlönad av vänersborgarna. Och Bo Carlsson blir följaktligen barn- och utbildningsnämndens ordförande.

BUN:s dagordning är kort:

Den intressantaste punkten är väl Mathias Olssons, sverigedemokraterna (SD), motion om skolmåltider. Motionen har rubriken “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”.

Det är inte första gången som SD motionerar om skolmat. Vilket gör att jag inte kan tränga bort tanken som poppar upp om ett “dolt syfte” från SD – nämligen att försäkra sig om att muslimska och judiska elever inte får specialkost som t ex halal- eller kosherslaktat kött. Det var nämligen uttalat i den förra motionen, i varje fall om halal. (Se “BUN 22 jan”.) Då skrev SD också:

”Svensk traditionell mat skall serveras våra skolbarn.”

Nu ger Olssons motion i och för sig ett seriösare och kunnigare intryck än den förra. Men ändå skriver Olsson:

“Då många elever idag önskar/kräver specialkost på grund av religiösa eller etiska grunder…”

Och då är han enligt min mening inte bara ute och fiskar i grumligare vatten än Hallsjön, Olsson slår också in öppna dörrar – det vill säga, han har fel.

Förvaltningen skriver:

“Specialkost eller behovskost baserat på etiska eller religiösa skäl ges inte i dagsläget. Istället hänvisas de barn och elever som inte äter vissa livsmedel på grund av etiska eller religiösa skäl till det vegetariska alternativet, vilket tillhandahålls vid varje måltid.”

Det här vet, eller borde veta, åtminstone SD:s representanter i BUN. Så har det nämligen varit i flera år i Vänersborg. Och när TTELA intervjuade Olsson, den 22 april, hade han antagligen blivit upplyst om saken, för då sa han till tidningen (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):

“Dagens system för de som önskar religiös/etiska måltider verkar fungera bra och finns ingen anledning att ändra på det.”

Motionens yrkande är alltså att kräva “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Olsson skriver:

“Idag räcker det med ett “intyg” från vårdnadshavaren för att erhålla specialkost.”

Specialkost handlar om att eleven är överkänslig/allergisk mot något livsmedel, inte om religiösa eller etiska påbud.

Och här har Mathias Olsson (SD) rätt – det räcker med ett intyg från vårdnadshavaren. I kommunens “Rutiner för att säkra hantering av specialkost” så står det:

“Elevens kost är egenvård och är vårdnadshavarens ansvar. En medicinsk utredning bör ligga till grund för specialkost som handlar om överkänslighet/allergi. Det åligger vårdnadshavaren att via gällande blankett tydliggöra och lämna korrekt information om elevs behov av specialkost, av medicinska skäl.”

I de flesta fall så vilar ett beslut om specialkost på en utredning, men det är alltså inget absolut krav. Det räcker att vårdnadshavarna fyller i en blankett som de skriver under. Med underskriften torde vårdnadshavarna intyga att de lämnade uppgifterna är med sanningen överensstämmande… (Information och blanketter hittar man här: “Specialkost”.)

Mathias Olsson (SD) menar alltså att det inte ska räcka med ett intyg från vårdnadshavaren. Han yrkar i motionen istället att det ska krävas:

“läkarintyg eller utdrag från patientjournal som styrker behovet av specialkost”

Det anser inte förvaltningen, som föreslår nämnden att besluta att motionen avslås med motiveringen:

“det inte är försvarbart att kräva läkarintyg med bakgrund av att det skulle kräva administrering av intyg av både förvaltningen och regionens sjukvård.”

Enligt kostchef Anna-Karin Svensson krävdes det läkarintyg för länge sedan (se TTELA “Sverigedemokraterna vill ha läkarintyg för specialkost”):

“sedan gick vi ifrån det för att inte ta upp tid för läkarna med intygsskrivande. Och läkarna har sagt att vi ska lyssna på vårdnadshavarna.”

Jag antar att SD:arna i nämnden tänker ta en debatt om detta.

I förvaltningens motivering för avslag av motionen står det också:

“Detta [krav på läkarintyg; min anm] utan att minska antalet behovs- eller specialportioner och således inte minska kostnaderna. Vidare kan krav på läkarintyg inte sägas vara i linje med Barnkonventionen artikel 3 gällande att ha barnens bästa i beaktandet vid beslut som rör dem då barn kan vara i behov av annan kost kan variera över tid och därför kräver flexibilitet från förskolan och grundskolan.”

Även dessa argument lär SD:arna ta en debatt om… Det lär säkert finnas kommuner i landet som fått ett minskat antal specialportioner efter att ha infört läkarintyg. Och vad som är “barnens bästa” kan naturligtvis också diskuteras.

För att nämndens politiker ska veta vad de har att vänta sig för argument av SD:arna tänkte jag citera Mathias Olsson från TTELA-artikeln ovan:

“Målet med motionen är huvudsakligen att minska antalet specialportioner om detta är möjligt och säkerställa bästa möjliga kost för barn och ungdomar samt att minska risken för missbedömningar från vårdnadshavare. Det blir också en ekonomisk vinst om antalet specialportioner minskar och kockarna får ägna mer tid till de som verkligen behöver specialkost.”

Ledamöterna lär behöva fundera några varv extra om hur de ska bemöta argumenten. För det tycker jag att man ska göra. Det håller inte att avslå motioner bara för att de kommer från ett visst parti…

Min åsikt?

Jag lutar åt avslag, även om jag som klassföreståndare/mentor på högstadiet har varit med om vårdnadshavare som “lurat” skolan (eller vem som nu blir lurad)… Det är sannolikt väldigt ovanligt och jag tror inte att de eventuella pengar som sparas med färre antal specialportioner väger upp de ökade kostnaderna inom sjukvården, och antagligen också för skolan i form av merarbete. Vidare anser jag att skolan bör lita på föräldrarna och inte utgå från att de ljuger. Det undergräver bara relationen mellan hem och skola.

Men Mathias Olsson (SD) lyfter en viktig fråga, även om jag fortfarande har svårt att bortse från SD:s gamla motion i skolmatsfrågan. Fast det är nog orättvist mot Olsson.

PS. I motionen och i nämndens underlag nämns begreppet “behovskost” flera gånger. Jag tror inte att alla är riktigt bekanta med begreppet, det var inte jag innan…  Så här förklarar den medicinskt ledningsansvariga skolsköterskan “behovskost”:

“Behovskost är kost som tillhandahållas för elever som behöver särskild kost utan att det finns en födoämnesallergi. Det handlar ofta om att tillgodose behovet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Barn som medicinerar med läkemedel vid ex. ADD eller ADHD tappar i början av behandling eller vid höjning av dos ofta  drastiskt i vikt. Det påverkar barnets mående, ork och tillväxt. Det är då viktigt att barnet kan få en måltid i skolan som är energiberikad och som barnet äter ordentligt av.
En annan grupp som ofta behöver behovskost är barn med autism. De har ofta en annan sensibilitet i munhålan som kan göra att maten känns annorlunda i munnen. Det gör att de ex. inte klarar av att äta vissa konsistenser och de är därför ofta mycket selektiva i sitt ätande. Det finns också barn som av annan anledning har en selektiv ätstörning. Vid selektivt ätande ingår som regel ganska få livsmedel i barnets repertoar.
Både när det gäller NPF och selektiv ätstörning ändrar sig preferensen ofta över tid och det blir därför svårt med medicinska intyg. För barnets bästa och ork i skolan att det samverkar därför vårdnadshavare, kök och central elevhälsa samverkar kring barnet skollunch.”

Kategorier:BUN 2020, mat, SD, skolmåltid

Skollagen går före budgetföljsamhet

3 september, 2020 1 kommentar

Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av vårterminen, så får lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna nu i höst. Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”. Det tycks inte heller bli bättre nästa år, snarare tvärtom, även om inget budgetbeslut för år 2021 har tagits ännu. Det fattas av någon märklig anledning i oktober, innan regeringen har fått möjlighet att berätta om hur mycket pengar Vänersborg och alla andra kommuner ska få i statsbidrag nästa år… (Se Rininslands blogg: “Obegriplig, begriplig”.) Jag återkommer till budgeten för år 2021 vid ett senare tillfälle.

Barn- och utbildningsnämnden ska i höst spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara (ur barn- och utbildningsnämndens delårsrapport från april):

restriktiv vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Och det har naturligtvis redan börjat, höstterminen är ju igång, personalstyrkan har minskat. Det kommer säkerligen att presenteras mer fakta om vilka åtgärder som har vidtagits inom en snar framtid, då underlagen för nämndens första sammanträde i höst skickas ut. (Även socialnämnden beräknar ett underskott i år och ska spara.)

Förvaltningschef Sofia Bråberg sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):

“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”

Personalorganisationerna protesterar naturligtvis. Det gör de alltid, men utan resultat. Deras protester och reservationer göms någonstans i pärmar och/eller bland tusentals sidor och uppmärksammas nästan aldrig. Utom när någon vänsterpartist lyfter synpunkterna från talarstolen. Fast då kommenteras det aldrig av någon annan. Facken och personalen betraktas som part i målet och därmed talar de i egen sak. Och då behöver man inte lyssna. Politiker däremot, till skillnad från skolpersonal, är altruistiska, objektiva och rättvisa och kan därför ta “obekväma men nödvändiga beslut”…

Barn- och utbildningsnämnden har fått sin budget för i år. Den bestämdes av kommunfullmäktige förra året och är liksom lag för kommunens verksamheter. Det framgår i alla sammanhang. I TTELA-artikeln, som jag länkade till ovan, säger t ex förvaltningschefen också:

“Det är klart att jag önskar en större budget, men det är politiken som beslutar om vilka medel vi får att göra verksamhet av inom förskola och grundskola.”

Och så är det.

Skollagen är den lag som styr det svenska skolväsendet. Denna lag måste följas, precis som alla andra lagar. Så här beskrivs syftet med skolan och utbildningen i Skollagens första kapitel (1 kap 4 §):

“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Det kan vara idé att oavsett om man är politiker, förälder, lärare, rektor etc eller inte att läsa paragrafen igen, kanske en gång varje dag… Jag tycker att det är särskilt viktigt att hålla formuleringar som de här i minnet:

“främja alla barns och elevers utveckling … hänsyn tas till barns och elevers olika behov … barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt … uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”

Jag skulle vilja fortsätta att citera Skollagen för att visa och bevisa för Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra som styr Vänersborg att Skollagen måste följas och att det inte går att spara på eleverna – i varje fall inte om lagen ska följas. Och i Sverige är det nämligen så att lagar ska följas. Det går inte att välja bort lagar som man inte tycker om.

Kommunfullmäktige är huvudman för de kommunala skolorna. I skollagen kap 2 § 8 står det:

“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”

Vänersborg kommunfullmäktige måste följa lagen och det innebär bestämmelserna i Skollagen mm ska följas.

I varje kommun måste det också finnas en nämnd som har hand om skolan. Skollagen beskriver i kap 2 § 2 vad nämndens uppdrag är:

“I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag.”

Även barn- och utbildningsnämnden ska självklart fullfölja uppgifterna i Skollagen. Det framgår mycket tydligt.

Strax efter, i 8 b §, så konkretiserar Skollagen vad den menar:

“Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Det innebär skulle jag vilja påstå att det så att säga inte är kommunens budget som ska styra barn- och utbildningsnämndens behov och verksamhet – utan tvärtom. Det ska vara barn- och utbildningsnämnden som talar om för kommunfullmäktige vilka behov eleverna och verksamheterna har, och så ska kommunfullmäktige ge nämnden de pengar som behövs.

Det är som Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Ljusdals kommun skriver i en insändare, och som också inspirerade mig till denna blogg (se “Kanske ordförandena i utbildningsnämnden borde läsa på om skollagen?”):

“Det är alltså elevernas behov som styr budgeten, inte politikens önskemål om neddragningar.”

Och de som talar om för barn- och utbildningsnämnden vilka behov barnen och eleverna har är rektorer, och lärare.

Så enkelt är det, så svårt är det.

I Vänersborg har kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden brutit mot Skollagen i alla år. De ger order till skolans personal att de ska hålla sig inom de för snålt tilltagna budgetarna – och elevernas behov får stå tillbaka. Och de som direkt hamnar i skottgluggen, eller kanske snarare får bära hundhuvudet, är rektorerna…

Det står i Skollagen 2 kap 10 §:

“Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”

Och vem bär ansvaret när rektorerna i Vänersborg inte får tillräckligt med resurser att fördela “efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” – rektorerna eller huvudmannen? Eller om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, och det inte finns pengar till ett sådant stöd (se Skollagen 3 kap 7 §) – vem är ansvarig? Politikerna eller rektorerna?

Är det så att politikerna tvingar rektorerna att bryta mot Skollagen?

Jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor. Och jag skulle bra gärna vilja veta vad kommunens revisorer skulle svara…

Anm. Läs gärna denna blogg tillsammans med bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.

Anm. Läs gärna också:

Skolan, coronan och besparingar

1 september, 2020 2 kommentarer

Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.

Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.

Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.

Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:

Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.

Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.

Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?

 Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.

Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.

Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.

I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.

Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.

Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…

Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Anm. Läs gärna också:

BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!

24 juni, 2020 2 kommentarer

Den 15 juni hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. I måndags denna vecka kom protokollet.

Budgeten för 2021 var det stora ämnet för sammanträdet. Kommunstyrelsen hade ju fattat beslut om den budgetram som nämnden skulle hålla sig inom. Och ramen var alldeles för trång. Förvaltningen hade därför tagit fram ett förslag för 2021 som innehöll besparingar. Det ska emellertid noteras att det är förvaltningens skyldighet, den måste följa (lyda!) kommunstyrelsen. (Jag nämner detta därför att det finns vänersborgare som har den felaktiga uppfattningen att barn- och utbildningsförvaltningen vill spara. Så är det inte.)

Jag beskrev förvaltningens besparingsförslag mycket utförligt i en blogg och också, i vanlig ordning, argumenterade jag mot det… (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) I en efterföljande blogg återgav jag fackens syn på budgetförslaget. De var också mycket negativa och kritiska. (Se “Fackens syn på budget 2021”.)

För att göra en lång historia kort. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunstyrelsens uppdrag att spara 12,9 milj kr år 2021. Och så här såg förvaltningens förslag till politikerna ut:

Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade 5 möjliga besparingsåtgärder, se “övriga möjliga åtgärder” (bilden ovan), som tillsammans skulle spara 10,5 milj kr. Om politikerna bestämde sig för att genomföra alla dessa 5, så skulle resten av verksamheten ”bara” behöva spara 2,4 miljoner. Om politikerna inte ville spara genom att genomföra några av de 5 åtgärderna, så skulle resten av verksamheten behöva spara alla 12,9 miljoner – genom minskad personaltäthet (förtätning av barn och elever samt personalminskning). Sedan kunde politikerna också kombinera dessa förslag på olika sätt. Det avgörande var att besparingssumman uppgick till 12,9 milj kr.

Förvaltningen hade också kopplat dessa åtgärder till konsekvenser. Och förvaltningen var mycket tydlig och hänvisade till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen. Så beskrivs konsekvensen av t ex minskad personaltäthet:

“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Och:

“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”

Förvaltningen fortsätter:

“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”

Jag har beskrivit åtgärderna och konsekvenserna utförligare tidigare. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.)

Så vad hände på nämndens sammanträde? 

Här måste jag utgå från protokollet eftersom jag inte var närvarande.

Ordförande Mats Andersson (C) yrkade för de styrande partierna, S+C+MP, liksom Magnus Ekström (KD) för den borgerliga oppositionen, M+KD+L, att ställa sig bakom förvaltningens skrivningar och förslag om budgeten 2021 och bilagan om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans. Men sedan skilde sig förslagen åt när det gällde vad nämnden skulle spara på.

Vad ville partierna spara på?

De styrande partierna, S+C+MP, ville minska budgeten till verksamheten med 6,2 milj kr samt stänga helg-, kväll- och nattomsorg på Lanternan och också minska öppethållande på alla förskolor och fritidshem med 1 timme per dag. På det sättet sparade S+C+MP 12,9 milj kr.

Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, yrkade att BUN skulle spara in på alla de 5 åtgärder som beskrivs under rubriken “Övriga möjliga åtgärder”. Med andra ord skulle Laternan läggas ner och öppethållandet på förskolor och fritidshem minska med en timme per dag. Även skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle läggas ner, de fria busskorten tas bort och samverkan med kultur- och fritidsnämnden upphöra. Och då behövde man bara minska personalen med 2,4 milj kr.

Jag antar att det blev diskussion, kanske så hetsig och högljudd att inte mikrofonerna och högtalarna i de olika rummen behövdes. Vad vet jag. (Distans i Vänersborg betyder ju att det bara är någon vägg som skiljer partierna i kommunhuset…)

Hur som helst, det blev så småningom votering.

Förslaget från S+C+MP ställdes mot förslaget från M+L+KD. S+C+MP hade tillsammans 4 ledamöter, M+L+KD bara 3 stycken. Hur skulle SD:s 2 ledamöter rösta?

SD röstade med den borgerliga oppositionen…

Det betyder att förslaget från M+L+KD, framlagt av Magnus Ekström (KD), “vann” med 5 röster mot Mats Anderssons och de styrandes 4 röster.

Det betyder också att Vänersborgs kommun står inför nedläggningar av tre enheter nästa år – Laternan samt skolorna i Mulltorp och Rösebo. Såvida inte kommunfullmäktige antar en annan budget i oktober, med mer pengar till BUN, än den som S+C+MP har föreslagit och som antogs av kommunstyrelsen. Det finns också en möjlighet att kommunstyrelsen ändrar i budgetramarna, efter förslag från budgetberedningen, inför fullmäktiges behandling.

Jag vet inte hur den borgerliga oppositionen tänker, men jag antar att de säger nej till all neddragning (eller så mycket som möjligt) i de lagstadgade verksamheterna, t ex personalen/lärarna, och sparar på det som inte är lagstadgat.

Eller också är det “Göran Ericson-taktik” (uppkallad efter den legendariske chefen på fritidsförvaltningen). Den borgerliga oppositionen tror helt enkelt inte att kommunfullmäktige i oktober går med på de föreslagna nedläggningarna och ökar därför istället anslaget till BUN. Det är en möjlighet, men jag tror inte att de tänker så. KD har ju t ex tidigare drivit att Mulltorps skola ska läggas ner.

Det återstår att redovisa hur Vänsterpartiet agerade. V representerades endast av Magnus Lilja, eftersom undertecknad inte var närvarande och inte heller Eva Lindgren. (Vänsterpartiet har annars två ordinarie ledamöter i BUN.)

Vänsterpartiet står inte bakom de budgetramar som kommunstyrelsen har antagit. Det betyder att vänsterpartiet inte heller har röstat för besparingar i barn- och utbildningsnämnden. Därför hade Lilja (V) tänkt lägga ett yrkande där V sa nej till BU-förvaltningens besparingsförslag och istället yrka ytterligare 12,9 milj kr i budgetram. Med andra ord, samma summa som förvaltningen ansåg krävdes för att bibehålla samma kvalitet nästa år som i år.

Varför yrkade inte vänsterpartiet detta då? Jo, av den anledningen att ordförande Mats Andersson (C) visade en tydlig motvilja mot att acceptera yrkandet. Det uppfattades av flera ledamöter som om ordförande Andersson helt enkelt tänkte vägra att godta eller ”godkänna” det. Under en ajournering framförde också Mats Andersson sin ”motvilja” mot yrkandet i ett enskilt samtal med Magnus Lilja.

Resultatet blev att yrkandet inte behandlades i nämnden, trots att Lilja faktiskt hade framfört det. Betyder det att Lilja formellt inte yrkade eller att ordförande Andersson förvägrade honom att göra det? I protokollet står det inte en rad om detta, så för en utomstående är det inte möjligt att avgöra frågan.

Det vore kanske istället något för Förvaltningsrätten att ta ställning till… Ordförande Mats Andersson har ju varit föremål för överklaganden tidigare – och fått bakläxa av Förvaltningsrätten… (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)

Resultatet av “strulet” blev att Lilja (V) inte deltog i nämndens budgetbeslut.

Ordförande Andersson (C) skulle dock visa sig “snäll” (eller nåt) och tillät därför Lilja (V) att reservera sig mot beslutet. Och då gjorde ordförande Andersson ytterligare ett fel. Denna gång var det mycket tydligt och klart. Enligt kommunallagen kan man nämligen bara reservera sig om man har deltagit i ett beslut.

Kommunallagen 4 kap 27 §:

“En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”

Och det gjorde alltså inte Magnus Lilja. Ur BUN:s protokoll:

“Magnus Lilja (V) deltager ej i beslutet.”

Jag vet inte riktigt hur ordförande Mats Andersson (C) tänker just nu. Igår ifrågasättandet av distansmötet och distansdeltagandet i Kunskapsförbundet. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Och i förra veckan det här…

Som “avrundning” på denna blogg så återger jag Magnus Liljas reservation. Det är en bra och läsvärd reservation.

“Jag vet att förvaltningen vänder på varje sten för att hitta möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Frågan är om inte vägs ände är nådd här? Förvaltningen själv skriver ju att förslaget får ”stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter.” Med det här förslaget ifrågasätter jag om vi verkligen följer skollagen och arbetsmiljölagen? Är det någon som har räknat på vad det här kommer att kosta i ett samhällsekonomiskt perspektiv i form av ökade sjukskrivningar för personalen och barn som inte uppfyller kunskapskraven och därför kan hamna i utanförskap, för att nämna några tänkbara konsekvenser. Dessutom anser jag att det faktum att alla fyra arbetstagarorganisationerna har reserverat sig mot beslutet väger mycket tungt. För övrigt tycker jag att det är underligt att när det ska sparas så är det lätt att ta från dom minsta och svagaste. Antagligen för att man räknar med att denna grupp inte kan försvara sig.
Mot den här bakgrunden så reserverar jag mig.”

BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021

12 juni, 2020 1 kommentar

Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.

Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.

Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.

MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:

“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”

Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…

Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras. 

De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.

Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.

==

Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023

Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.

Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.

Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!

Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.

Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.

Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.

Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.

Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.

Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.

Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.

Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.

Vänersborg den 2 juni 2020

Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet

BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021

11 juni, 2020 2 kommentarer

 I gårdagens TTELA (se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”) kan vi läsa att prognosen för Vänersborg kommun är ett överskott i kommunens budget vid årets slut på 88 miljoner kronor. Det kunde vi också läsa om i en blogg jag skrev för snart 2 veckor(!) sedan… (Se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.)

Tidigare har jag också skrivit om hur barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara drygt 17 milj kr i höst för att åstadkomma ett “plus-minus-noll-resultat” innevarande år. (Se “BUN (18/5): Money, money”.) Och det trots att förvaltningen räknar med att ta del av ökade statsbidrag, som man inte hade räknat med, under hösten på nästan 12 milj kr… (OBS! BUN har redan fått merparten av dessa 12 milj kr under våren. Detta faktum ändrar inget i de siffror som redovisas i resten av texten. Ändrat 12/6 kl 14.00.)

De extra inkomsterna tillsammans med de planerade besparingarna beräknas med andra ord ge nämnden ett förbättrat resultat på 29,2 milj kr – så att nämnden gör det prognosticerade noll-resultatet. Man kan ju alltid hoppas…

Besparingarna handlar bland annat om personal, det kan vara bra att ha i minnet:

“Omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Och då håller rektorerna redan hårt i plånboken. Det framgår tydligt när förvaltningen skriver i delårsrapporten:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Då ska vi också komma ihåg att nämnden redan har fått extra pengar under våren. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 15 milj kr för 2020. Dessutom beslutade staten under dessa Corona-tider om extra statsbidrag för sjuklöner (ca 4,5 milj). Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Och trots det ska det sparas i höst…

BUN får med andra ord, under 2020, extra pengar utöver den budget som kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 på drygt 30 miljoner kr. Det är nästan så att man vill tro att nämnden har köpt och vunnit på en massa Bingo-lotter… Jag vet inte om kommunstyrelsen och betongpartierna hoppas och tror att BUN ska fortsätta “vinna på lotteri” även nästa år…

Kommer fullmäktige att öka budgeten för förskola och skola år 2021? Det vet vi inte förrän i oktober, det är då kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut. Inget tyder emellertid för närvarande på det.

På måndag, den 15 juni, sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan semestrarna. Tyvärr har nämndens ordförande Mats Andersson (C) återigen beslutat att ledamöterna måste närvara fysiskt i ett rum på kommunhuset för att få vara med…

På sammanträdet återfinns ärendet “Budget 2021”. Då förväntas nämnden att:

“godkänna och ställa sig bakom förvaltningens budgetförslag 2021; Mål- och resursplan 2021-2023 med tillhörande bilaga om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Eller så ställer sig nämnden inte bakom förvaltningens budgetförslag 2021…

Förvaltningen har tagit fram ett budgetförslag för 2021. Det innehåller besparingar, men det ska noteras att det är förvaltningens otacksamma uppdrag, som den är skyldig att utföra. Kommunstyrelsen har ju fattat beslut om de budgetramar som nämnderna måste förhålla sig till och så att säga “beordrat” nämnderna att hålla sig inom dessa.

Tycker nämnderna och förvaltningarna att budgetramarna ger oönskade följder och resultat för verksamheten, eftersom åtgärder tvingas vidtas, ska konsekvensbeskrivningar upprättas och skickas till budgetberedningen och kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Det kan hända, även om det är ovanligt, att budgetberedningen gör justeringar och ändringar i budgetramarna.

Det avsattes inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna i budgetramarna för 2021. Nämnderna fick i stort sett samma tilldelning som året innan. (Som var samma tilldelning som året innan. Som var samma tilldelning som…)

I kommunstyrelsens förslag är BUN:s budgetram på lite drygt 819 milj kr. (Se “Budgetramar 2021”.) Det innebär att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj (+1,9%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader till följd av fastighetsunderhåll. Som bekant fick ju BUN 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020 – de här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas pengarna. Centralt avsätts det också 44 milj kr till löneökningar – något som faktiskt inte görs i alla andra kommuner. Slutligen så sker det en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”.

Barn- och utbildningsnämndens kostnader kommer att öka under 2021. Förvaltningen beräknar en ökning med 12,9 milj kr. Det beror på att antalet barn och elever ökar och att hyreskostnaderna kommer att stiga. Det här är inget som nämnden kan “göra något åt”. Men det krävs åtgärder för att anpassa verksamheten…

Statsbidragen från Migrationsverket kommer att minska under 2021 med ytterligare 6 milj kr. Och istället för 9 milj räknar förvaltningen med att få endast 3 milj kr. Det motsvarar cirka 12 heltidstjänster.

När det gäller statsbidrag är viktigt att tänka på att om nämnden vidtar åtgärder som avser att minska personalkostnader, så påverkar det möjligheten för nämnden att behålla vissa statsbidrag. Förvaltningen har gjort en preliminär beräkning som visar att, om åtgärder görs för 12,9 milj kr, så riskerar BUN att få minskade statsbidrag med upp till i värsta fall 36,2 milj kr. Förvaltningen illustrerar detta i följande tabell:

36,2 milj kr motsvarar 72 tjänster… Det tål att särskilt kommunstyrelsen och fullmäktige tar sig en extra funderare över de föreslagna budgetramarna…

Förvaltningen har hittat nedanstående besparingsåtgärder. De överlåter till politikerna att bestämma vilka som ska verkställas.

 
Till dessa åtgärder är också kopplade konsekvenser. Och där är förvaltningen extremt utförlig och hänvisar till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen.

Den stora besparingsåtgärden är “minskad budget till verksamheten”. Det betyder bland annat större barngrupper i förskola och större klasser i skolan. Vilket leder till personalminskning…

Konsekvensen av en sådan åtgärd som minskad personaltäthet är, och jag citerar förvaltningen:

“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Och:

“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”

Förvaltningen fortsätter:

“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”

Det finns också möjlighet att spara på förskolan genom att stänga Laternan, dvs helg-, kväll- och nattomsorgen (jfr tidigare Nattugglan), och minska öppethållandet rent allmänt på förskolorna. Det drabbar naturligtvis föräldrar som har andra arbetstider än kontorstider. Båda åtgärderna strider mot intentionen i Skollagen.

Med “Omorganisation av verksamhet inom grundskola och fritidshem” menar förvaltningen att skolorna i Mulltorp och Rösebo ska stängas.

Kanske också några ord om åtgärden “Samverkansinsatser med Kultur- och fritidsförvaltningen”.

Det betyder att BUN avslutar:

“köp av orkesterklass, musikundervisning, barnkultur, Ung i Vbg, Schools Out samt Danspoolen.”

Förutom att en sådan åtgärd skickar “besparingsbollen” vidare till kultur- och fritidsnämnden så får den följande konsekvenser menar förvaltningen:

“Stark försämring av innehåll, utbud och kvalitet för eleverna. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande lärare.”

Åtgärden riskerar också att de förväntade resultaten inte uppnås:

“Försvårar måluppfyllelsen gällande ”den sociala inkluderingen ska öka”, ”elevers resultat ska förbättras” samt ”organisationen ska vara dynamisk”.”

Man kan väl också tillägga, och det känns nästan som att det blir ironiskt i sammanhanget, att två av hela kommunens inriktningsmål är:

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.”

Med andra ord, det är som vanligt. De styrande i kommunen vill inte satsa de resurser på kommunens barn och ungdomar, på förskolan och grundskolan, som behövs. 

Och på måndag får vi se vad de olika ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden tycker. Då måste de visa sina kort – vad tycker de är viktigast: att få en budget i balans eller att sköta verksamheten enligt Skollagens krav?

Vänsterpartiet ställer inte upp på några besparingar och nedskärningsplaner.

Kategorier:Budget 2021, BUN 2020

Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.

20 maj, 2020 3 kommentarer

Även om fiskmåsarna har startat häckningssäsongen något lugnare än vanligt, så markerar de sin närvaro med jämna mellanrum – på mycket distinkta sätt. Inte ska människorna i Nordstan för ett ögonblick tillåtas glömma att de bor på fiskmåsarnas naturliga habitat. I varje fall enligt miljö- och hälsa i Vänersborg…

Så hade idag en medlem i fiskmåskolonin, som en hund, markerat sitt revir på undertecknad bloggares brevlåda. En annan i kolonin markerade på en av grannarnas bilar.

Det var betydligt färre av de flygande “sjöråttorna” (mycket träffande amerikansk benämning på fiskmåsar, “sea rats”) i centrala Vänersborg. Vid den nya beachen på Hamngatan syntes inga bevingade sjöråttor till bland palmerna. För övrigt är beachen en mycket kreativ och trevlig nymodighet i Vänersborg. Jag önskar bara att några skyltar sätts upp med “rökning förbjuden”…

Under veckan som har gått har fyra nämnder haft sammanträden. BUN (=barn- och utbildningsnämnden), SHB (=samhällsbyggnadsnämnden), BN (=byggnadsnämnden) och MH (=miljö- och hälsoskyddsnämnden).

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) var först ut med sitt möte i måndags. Jag skrev om ärendena i lördags, se “BUN (18/5): Money, money”.

Det var 11 ledamöter närvarande, bara två av de ordinarie ledamöterna var frånvarande. Det var “åldermännen” Gunnar Bäckman (KD) och undertecknad vänsterpartist. Sammanträdet var relativt kort och slutade redan kl 11.25. Om det berodde på vissas frånvaro låter jag vara osagt…

Det tycks ha varit ett lugnt och stilla möte där samtliga ledamöter var överens. Det var dock en del diskussioner om delårsrapporten. Enligt protokollet diskuterade nämnden:

“vissa smärre redaktionella ändringar i text.”

Nämnden enades, vilket den också gjorde kring ordförande Mats Anderssons (C) tillägg till huvudförslaget:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar för egen del att vara restriktiv med nämndens förfogandeanslag år 2020.”

Någon ledamot hade också undrat om det var rimligt att nämnden ska spara 14,4 miljoner på i huvudsak personal i höst. I min blogg skrev jag innan mötet att denna besparing torde vara en önskedröm och att det:

“i praktiken [blir] mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas…”

Det tror jag fortfarande…

Det har fortfarande inte kommit ut något material kring den budgetinformation som gavs till BUN-ledamöterna, men den kommer väl. Men tydligen kostar det BUN 8,6 milj kr att leasa datorer till alla elever. Det kan vara bra att ha exakta siffror på de olika kostnaderna.

Nämnden fick också information om att de elever som inte har gymnasiebehörighet efter åk 9 ska erbjudas ”lovskola” i 50 timmar under juni månad. Ja, kanske det. Men det vore konstigt om dessa elever skulle få godkända betyg under 1-2 sommarveckor när de inte har fått det under 9 år. Det är i den “ordinarie” och “vanliga” skolundervisningen som det måste sättas in åtgärder! Och sedan måste jag som gammal pedagog påpeka, det är inte några bokstäver på ett papper som är det viktiga – det är själva kunnandet (som består av kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet).

Ordförande Andersson (C) hade tydligen visat intresse för att införa tre terminer i grundskolan i stället för två. Jag tror att det finns viktigare saker att förändra i skolans värld…

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) hade sammanträde går tisdag, och jag skrev om ett antal ärenden i måndags – se “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”.

Det kanske mest intressanta, det var att ärendet “Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9” helt plötsligt utgick ur dagordningen. Ordförande Wiklund (MP) lyfte helt sonika bort det. Det var efter en ajournering med, enligt uppgift, lite “tisslande och tasslande”.

Ärendet skulle ha inneburit att SHB godkände ett förlikningsavtal mellan kommunen, Salamandern ekonomiska förening (=Brunbergs Bygg) och nuvarande fastighetsägare – där kommunen förband sig att betala 189.800 kronor för markarbeten för en fylld branddamm.

Så här stod det i handlingarna:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”

Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker…

I en motion som lämnades in i mars 2011 av vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet (kanske kan vara värt att påpeka i dessa tider att både Bo Carlsson och Annalena Levin undertecknade motionen) och välfärdspartiet stod det:

“Mitt i det lilla grönområdet fanns en gång en branddamm för området. Det var just branddammen som var skälet till att sällsynta djurarter hade sitt boende och sin tillflykt där. Självfallet finns nu förhoppningar att återställa branddammen, inte bara som ett historiskt minne utan mest för att bidra till att växter och djur åter kan få en plats för sitt fortbestånd. Önskemålet går hand i hand med tanken att ”sköta” området och att förbättra närliggande ”utflyktsplatser” för skolundervisningen.”

Kanske hade min blogg och framför allt Lutz Rininslands (V) (se “Ingenting förvånar längre”) dagen innan SHB:s möte en viss betydelse för det som hände på mötet igår…

Egentligen var hela förlikningsavtalet tveksamt kan jag tycka. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på att köpa marken av kommunen och sedan sälja den till privata fastighetsägare. Enligt avtalet med kommunen skulle ju också Brunberg ha bekostat en vändplan i området… Det var väl även tänkt, om jag minns Länsstyrelsens beslut rätt, att så mycket grönt som möjligt skulle bevaras vid exploateringen. Brunbergs kalhögg hela området… Fast nu har ju Brunbergs gått i konkurs. Trots att det har rått tidernas kanske längsta högkonjunktur i byggbranschen…

SHB fick också information om hamnarna i både Wargön och Vänersborg. Det blir säkerligen några egna bloggar om hamnfrågan så småningom. Nämndens ledamöter, och även vi andra, kan dock konstatera att det kommer att bli extremt dyrt för kommunen – i synnerhet om det ska bli en flytt av hamnen till Wargön.

En förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle enligt det dyraste alternativet, det finns flera alternativ, kosta 86 miljoner. Och då lägger ändå staten in ytterligare 40 milj kr… Det billigaste alternativet kostar “bara” kommunen 45 miljoner…

För att göra samma sak med kajen i Vänersborgs hamn blir kostnaden upp mot 19 miljoner. Renoveringar för nästan 5 milj måste göras nu, ytterligare 13 milj inom 3 år. (Och ytterligare renovering för 1,6 milj inom 10 år.) Det verkar som om förstärkningarna och renoveringarna av kajen måste göras även om hamnen flyttar till Wargön.

Ska Vänersborg verkligen lägga en massa pengar på att flytta en hamn från Vänersborg till Wargön när det finns en betydligt större hamn i Uddevalla? Och det är ungefär 1 mil från hamnen i Wargön till hamnen i Trollhättan? (Jag har genom åren skrivit mycket om hamnfrågan, se t ex “Hamnen i Vargön aktuell igen”. Här finns också länkar till ytterligare bloggar.)

Byggnadsnämnden (BN) hade sammanträde igår. Varken ordförande eller vice ordförande var på plats. Då blev Elisabeth Bohlin (S) ordförande. Det är så att om de båda ordförande inte är närvarande ska den som har tjänstgjort längst tid i nämnden utses till mötets ordförande. Problemet var väl bara att det fanns en ledamot som hade tjänstgjort längre i nämnden än Bohlin…

Nämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden en sanktionsavgift på 200.000 kr för att den nya kretsloppsparken öppnade innan den hade fått slutbesked av byggnadsförvaltningen… Det är pinsamt att inte ens kommunen själv kan följa de regler som finns. Hur kan kommunen då begära att privatpersoner ska kunna göra det? Det var väl för övrigt tämligen starkt av byggnadsnämnden att stå fast vid sanktionen trots att det drabbade en annan nämnd i kommunen…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde i eftermiddag. Jag har dock inte hunnit få någon rapport än om vad som beslutades.

Och med de orden så är det strax helg – Kristi Himmelfärdsdag.

BUN (18/5): Money, money

Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…

Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.

Men handlingarna läser jag självklart ändå…

Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.

Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.

Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.

Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.

Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.

Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Och inte minst:

“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”

Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.

En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:

“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…

Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.

Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).

Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.

Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.

Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
  • “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”

Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:

  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”

Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.

Även följande förväntade resultat får en gul plopp:

  • “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”

Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:

  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”

De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.

För att till sist säga något om de andra ärendena.

Nämnden ska besluta om att revidera:

“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”

Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:

“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”

Det är viktigt med sekretess och integritet.

Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.

BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:

“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”

BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:

“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”

Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.

Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.

Vad hände på BUN?

23 april, 2020 Lämna en kommentar

I måndags hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde – utan undertecknad vänsterpartist. Men partiet var ändå representerat, Vänsterpartiet har nämligen två ordinarie ledamöter och en ersättare i nämnden. Magnus Lilja var närvarande och har rapporterat om mötet. Dessutom justerades protokollet redan idag.

Det var sammanlagt 11 ledamöter på plats. Det betyder också att 11 personer var frånvarande. Och det trots att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningen hade ordnat med distansdeltagande. Eller vad man ska kalla det när de “närvarande” måste befinna sig i ett av fyra rum i kommunhuset… Sammanträdet slutade redan kl 10.10, men det var inte teknikens fel. Den hade enligt rapporterna fungerat fint. 

BUN:s justerade resultat för mars visar ett underskott på drygt 2 milj kr. Det är egentligen inget katastrofalt eller särskilt uppseendeväckande underskott, även om det självklart kommer att fortsätta öka om det får fortgå i samma takt. Vilket det antagligen kommer att göra. Det sparas och dras ner överallt, men Skollagen måste också följas… Självklart blir inte kommunledningen särskilt glad över underskottet – för Benny Augustsson (S) och de andra är det följsamheten till budgeten som ska prioriteras till varje pris.

I månadsuppföljningen redovisas också antal elever i åk 7-9 med mer än 25% frånvaro. Och antalet elever med denna höga frånvaro ökade dramatiskt i mars och var högre än någonsin – från 110 elever till 147 elever. Men det ska nog inte dras för stora växlar på dessa siffror. De kan sannolikt helt förklaras med covid-19…

Även barn- och elevutvecklingen redovisas i uppföljningen nu för tiden. Antal barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun”, som det officiellt heter, låg i mars över det beräknade/budgeterade antalet. Budget låg på 2.170 platser, medan det verkliga antalet i mars var 2.224 platser. Men så brukar det vara, det är högre efterfrågan på barnomsorgsplatser på våren än det är på hösten. Det är till och med så att förvaltningen hade räknat med ännu fler barn nu på våren. Därför stängs Björkholmsgatan från och med vecka 28. De barn som går på Björkholmsgatan just nu har fått erbjudande om plats på annan förskola. Och pedagogerna erbjuds arbete på någon annan förskola i kommunen.

Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger på det budgeterade antalet. Grundskolan, inkl förskoleklass och särskolan, däremot har 21 elever färre än beräknat.

Projekteringen kring Holmängenskolan fortsätter. Det fick nämnden reda på under ärendet lokalinformation. Gångtunneln under järnvägen skall förhoppningsvis börja byggas redan i höst. Det blir sannolikt också en cirkulationsplats på Östra vägen. Det är viktigt att eleverna kan ta sig till och från den framtida skolan på ett säkert sätt.

Det informerades och diskuterades som väntat en del om Ströms Slott. (Se “Inför BUN 20/4”.) Även kommunens jurister har varit inblandade i hanteringen av ärendet. Det är tydligen så att kommunen inte kan återkalla tillståndet att bedriva enskild pedagogisk omsorg. Ströms Slott måste få fler chanser att rätta till de brister i verksamheten som kommunen har påtalat. I varje fall fram till den 10 juni 2020…

Vi får se vad som händer med Ströms Slott AB. Det är vad jag förstår en helt enig nämnd som är mycket kritisk till det sätt som Ströms Slott bedriver sin verksamhet.

Detta var vad som enligt rapport och protokoll hände på BUN-sammanträdet i måndags. Det känns konstigt att skriva om det – jag var ju inte där. Vi får se hur det blir nästa gång, nästa sammanträde är den 18 maj.

Kategorier:BUN 2020, corona
%d bloggare gillar detta: