Stefan Kärvlings blogg

Onsdagens budgetbeslut i kommunfullmäktige utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram. Det var naturligtvis också det förslag som den styrande minoriteten S+C+MP stod bakom. Det blev en del ändringar och kompletteringar när den borgerliga ”oppositionen” M+L+KD inte helt oväntat också ställde sig bakom förslaget. Det var ju viktigt att de borgerliga partierna också fick göra ett visst “avtryck” i budgeten.

Det gemensamma förslaget, och följaktligen det som blev beslutet och som efter att protokollet har justerats, är Vänersborgs kommuns budget för 2021.

För att få en riktig uppfattning om budgeten och de pengar som fördelades till de olika nämnderna nu i onsdags kan vi inte göra som TTELA gjorde i dagens artikel och enbart beskriva hur fullmäktiges beslut såg ut. Det är också tvunget att utgå från de behov som varje nämnd har 2021 och som respektive förvaltning redovisade när budgetarbetet rullade igång i början av 2020. Det gjorde inte TTELA. (Se TTELA “Småskolorna är räddade”.)

Förvaltningarnas redovisningar av behoven skedde efter att kommunstyrelsen tidigt under året hade beslutat om de budgetramar som gällde och som varje förvaltning och nämnd skulle anpassa sina kostnader till. Om pengarna i kommunstyrelsens budgetram inte räckte så skulle förvaltningarna och nämnderna beskriva vilka besparingar och åtgärder som skulle vidtas för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men jag tänkte upprepa dem här så att man får en riktig helhetsbild av budgeten för år 2021.

Allmänt

I budgeten för 2021 får alla nämnder kompensation för löneökningar. De pengarna ligger så att säga “utanför” den budget, de “ramar” som jag diskuterar nedan. Dessutom sänks internräntan från 1,5% till 1%. Det innebär att pengar tas från alla nämnder, men det är i praktiken ett nollsummespel. En sänkt ränta betyder däremot att kostnaderna för nya investeringar blir lägre.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat ett behov nästa år på 12,9 milj kr mer än den budgetram den fick sig tilldelad av kommunstyrelsen. Då utgick förvaltningen också från att den skulle få 2,6 milj kr för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen varnade också för att den kunde gå miste om statsbidrag på ca 36,2 milj kr. Statsbidrag kan nämligen försvinna därför att de är förbundna med en kommunal motprestation, som att kommunen också ska satsa pengar – och inte spara och skära ner… 

Kommunfullmäktige beslutade att BUN får 5,2 milj kr till ökade kostnader nästa år som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Det anges inga extra pengatillskott för måltider. Men, enligt uppgift nu i efterhand, dvs efter fullmäktiges budgetbeslut, så sägs det att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har kommit överens om skolmåltiderna i veckan som har gått, och att BUN därför fick de 2,6 milj. (Det står alltså inget om detta i budgetbeslutet.) Det betyder att det saknas 7,7 milj kr för BUN år 2021. 

I budgeten har 3 milj kr avsatts tillfälligt nästa år för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

BUN kan ansöka om dessa pengar.

Det här förslaget är enligt min mening skamligt. Men innan jag utvecklar det så kan jag inte låta bli att undra var förslaget kom ifrån. Det är inget som har funnits med tidigare, varken i den styrande minoritetens eller den borgerliga “oppositionens” förslag. Fackliga representanter har inte heller hört talats om tanken. Det har aldrig varit uppe på t ex FSG. Är det ett sätt att gardera sig från kritik från de fackliga organisationerna? Eller från Vänsterpartiet…?

BUN får alltså 7,7 milj kr mindre än vad nämnden behöver, vilket innebär att den måste spara dessa pengar någonstans i verksamheten – mest troligt genom att göra sig av med personal. Och i gengäld så kan nämnden ansöka om högst 3 milj kr. Och så har betongpartierna mage att kalla de 3 miljonerna för en satsning på skolan och på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det innebär ju bara att nämnden istället måste spara 4,7 miljoner… Betongpartiernas ledamöter, särskilt de som sitter i barn- och utbildningsnämnden, har en del att förklara för vårdnadshavare, elever, rektorer och pedagoger…

Det finns andra aspekter på de 3 miljonerna som gör en numera pensionerad legitimerad lärare totalt mållös. Och frustrerad. Beslutet visar nämligen en oerhörd brist på respekt för rektorer och lärare och deras arbete, kompetens och professionalism.

I kapitel 3 i Skollagen, “Barns och elevers utveckling mot målen”, utvecklas rektors och pedagogernas uppdrag:

“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller…”

…och om detta är fallet så utvecklar Skollagen i paragraf efter paragraf vad som gäller och vad skolan är skyldig att göra. Det handlar om extra anpassningar, anmälan till rektor, rektors skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, samråd med elevhälsan och upprättande av åtgärdsprogram. Och:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här står i Skollagens kapitel 3, det har alla rektorer och lärare läst, studerat och diskuterat.

“…ska han eller hon ges sådant stöd.”

Och så kommer betongpartierna i Vänersborgs kommunfullmäktige med sina pekpinnar och låtsas att de har kommit på något nytt – och nu ska meddela rektorer och pedagoger detta…

Det är ganska logiskt att man faktiskt kan tro att det förhåller sig på det här viset när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i sin presentation av budgeten sa följande på fullmäktige:

“Vi vet ju också då att det här behovet [av särskilt stöd; min anm] finns ju även senare, men det är att få en start på detta och få en utvärdering vad det ger för att senare hanteras i kommande mål- och resursplan.”

“få en start på detta”… “…en start…”?

Jag saknar ord. Det här är något som varenda lärare arbetar och funderar på dagligen! Och har gjort i alla år. Det är rektorernas och lärarnas skyldighet och uppdrag från riksdagen – och det ska de inte ens behöva redovisa för politiker i en kommunstyrelse! Behovet av stöd är en pedagogisk bedömning och skolan ska inte behöva motivera något för kommunen som är lagstadgat!

Pedagoger och rektorer ska inte heller behöva ansöka om extra pengar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är huvudmannens, dvs kommunens, förbaskade skyldighet enligt Skollagen att avsätta tillräckligt med pengar för dessa elever. Och det har rektorer och lärare försökt att uppmärksamma politikerna i Vänersborgs kommun på i alla år. Skollagen är en lag – och en lag gäller även i Vänersborgs kommun!

Jag tror inte ens att politikerna vet att hela “frågeställningen” utgör en inte oväsentlig del av lärarutbildningen och lärarnas profession. Det utgör också en väsentlig del av de samtal och det kollegiala lärande som lärare dagligen för med varandra.

Förresten, tror betongpartiernas politiker att insatser för barn i behov av särskilt stöd bara kostar 3 milj kr per år? De här kostnaderna särredovisas i och för sig inte, men helt inofficiellt nämnts en siffra på 40 milj kr per år… Och om betongpolitikerna inte tror att 3 milj räcker till stödet, så kan man fråga sig varför de beslutar om en sådan liten summa. Och förresten, hur tänker de sig att stödet för just dessa 3 miljoner ska särredovisas från alla de andra tiotals miljoner kronorna som stödet kostar varje år…?

BUN ska alltså spara netto 4,7 milj kr nästa år, i bästa fall. Även om den får alla de 3 miljonerna, och vem vet om om betongpartierna verkligen kommer att bevilja nämnden pengarna…

För att få en uppfattning om hur mycket, eller lite, 3 milj kr är för Vänersborgs elever i behov av särskilt stöd, så vill jag nämna att en genomsnittlig lönekostnad för en legitimerad lärare idag inklusive PO mm är 655.000 kr per år. Motsvarande lönekostnad för en legitimerad specialpedagog är 710.000 kr. Betongpartiernas “enorma satsning” räcker alltså till högst 4 legitimerade specialpedagoger… Och det efter att rektorerna först har varit tvungna att avskeda 7 legitimerade lärare…

Det lär väl för övrigt bli så att 1/3 av de “extra” pengarna går åt till en heltidstjänst bara för att ansöka, dokumentera, “fortlöpande utvärdera”, redovisa och “återrapportera” till kommunstyrelsen så att nämnden kan få pengarna… (Och blir inte kommunstyrelsen nöjd med dokumentationen så kanske den säger nej till att ge BUN några pengar. Och så förlorar nämnden istället pengar…)

Det är bara att konstatera, betongpartierna visar en total brist på kunskap för skolans villkor och Skollagen – och sin totala brist på förtroende för de som arbetar i skolan. De borde skämmas!

När det gäller statsbidragen för år 2021 till barn- och utbildningsnämnden så är det ingen som vet vad som händer. Nämnden riskerar att förlora ett antal miljoner på grund av betongpartiernas besparingar (ca 36,2 milj kr, se ovan). Och de nya statsbidrag, som det flaggas för nu i corona-tider för nästa år, uppgår i nu-läget inte till mer än ungefär 3,5 milj kr för Vänersborgs del.

Kommunfullmäktige beslutade också att eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Vilket rättsväsendet redan har slagit fast i en dom. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo på egen hand. Det här beslutet kompletteras med att:

“Kommunstyrelsen ges i uppdrag att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Jag är inte säker på vad syftet med “genomlysningen” är. Är det ett sätt att ändå komma fram till att det behövs skolnedläggningar? Barn- och utbildningsnämnden har efter flera utredningar av både förskole- och grundskolestrukturen enligt min mening en mycket bra koll på framtiden.

Fullmäktige säger också att behoven av barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska tillgodoses även i fortsättningen. Lanternan ska alltså finnas kvar.

Till sist anser kommunfullmäktige att BUN tillsammans med kultur‐ och fritidsnämnden ska ta fram:

“en uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”

Betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet, klia varandras ryggar och krama varandra bäst de vill (se ”Budget 2021: Kan det bli bättre?”) – det här är ändå en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i förskolor och skolor. Förutom att det också är ett slag i ansiktet på rektorer och pedagoger.

Och bevis på en total okunnighet om rektorers och pedagogers statliga uppdrag.

Anm. Det når mig rykten nu på helgen, när jag arbetar med denna blogg, att prognoserna för elevantalet har skrivits ner. Det betyder i så fall att barn- och utbildningsnämndens beräknade kostnader för nästa år kan bli ett antal miljoner mindre än vad som uppgetts i de underlag som lämnats och som ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. Är det på detta sätt så kommer det säkerligen att meddelas vid nästa sammanträde med nämnden.

PS. Nästa blogg handlar om den övriga delen av budgeten – ”Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder”.