Arkiv

Archive for 15 november, 2020

Skolrankning 2020

15 november, 2020 Lämna en kommentar

Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstemän, rektorer, pedagoger och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…

Vänersborg kom på plats 146. Det är ett rejält lyft med nästan hundra placeringar sedan förra året. 2019 hamnade Vänersborg nämligen på en inte alltför smickrande plats – 237…

Syftet med rankningen är:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”

Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Under åren har undersökningen förändrats och därför är inte jämförelserna bakåt i tiden riktigt tillförlitliga.

Förra året infördes en slags indexbasering. Det gör möjligt för en kommun att följa sin egen utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner. På detta sätt kan kommunen jämföra sig med sig själv över tid. Lärarförbundet förklarar:

“Om en kommun förbättrar sig kommer indexvärdet att stiga och om kommunen presterar sämre kommer det att sjunka. I den tidigare metoden var alla placeringar beroende av hur andra placerar sig vilket gjorde att man kunde få en bättre placering bara genom att inte försämra sig mer än kommuner på liknande placeringar.”

Det så kallade totalindexvärdet kan variera mellan 12 och 84. Själva rankningen varierar mellan 1 och 290.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2019/20 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2019. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2019 och för årsarbetare den 15 oktober 2019. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2019. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2018/2019.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 146 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Färgelanda (213), Trollhättan (228), Uddevalla (234) och Lilla Edet (240), men sämre än Grästorp (16), Lidköping (62) och Mellerud (103).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 221 (2019: 212; 2018: 230; 2017 198). Det är ingen vidare placering och dessutom sämre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Vänersborg totala rankning beror alltså inte på att mer resurser satsas på barnen och eleverna… Det är lite intressant. Samtidigt är det intressant att förra året (2019) så gjorde barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 15,5 milj kr. (Nämnden använde alltså 15,5 milj i verksamheten som den inte hade…) Räknar Lärarförbundet med dessa pengar i ”resurser till undervisningen”? Och kan det vara dessa drygt 15 milj som t ex förklarar att lärartätheten förbättrades i Vänersborg (se nedan) och som definitivt var en faktor som fick Vänersborg att stiga i årets totala rankning?

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög – trots att bara 68 procent av lärarna i grundskolan är behöriga. (Hur ser då lärarsituationen ut i Sverige kan man undra.) Vänersborg ligger på plats 103 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har sjunkit jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 84. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 22 (2019: 42). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb.

När det gäller lärartätheten förbättrades Vänersborgs läge ganska markant sedan förra året, även om placeringen inte är särskilt mycket att skryta med. Vänersborg hamnade på plats 187 (2019: 235). Det är svårt att tro att lärartätheten har ökat i Vänersborg och jag tror inte att lärarna själva upplever det så. Kan det vara så att det har blivit sämre i andra kommuner och att Vänersborg relativt sett fått högre lärartäthet? Lärarförbundet lägger, som sagt, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartäthet är oerhört viktigt för elevers lärande.

I förra årets skolrankning tycktes lärarna i Vänersborg ha varit sjukare jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 226 i kriteriet “friska lärare”. I år rankades Vänersborg på plats 162, en ganska kraftig uppgång alltså. Men “friska lärare” verkar variera kraftig. År 2018 kom Vänersborg på plats 151. Det är viktigt att lärare är friska, det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Enkätundersökningen är väldigt färsk, den genomfördes under hösten 2020. Vänersborg placerade sig på plats 102. Det var en förbättring med 41 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens nye förvaltningschef har tydligen gjort ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 222 (2019: 190). Resultatet förvånar mig, vad jag förstår så får alla barn “som vill” plats i förskolan. Enligt Lärarförbundet går 83 procent av barnen i Vänersborg mellan ett och fem år i förskola. I Sotenäs är motsvarande siffra 94 procent.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2019 det handlar om. 

Vänersborg placerade sig på plats 163 (2019: 233) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 187 (2019: 240) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår gjort stora “kliv uppåt” i rankningen sedan förra året, även om Vänersborg inte på något sätt kan sägas vara särskilt “framstående” jämfört med andra kommuner. Men visst är placeringen onekligen lite överraskande. Det är nästan så att man kan tro att det beror på “förskole- och skolpolitiken” i Vänersborg. Vilket säkert vissa styrande politiker hävdar… Nu vet jag, som politiker i barn- och utbildningsnämnden, att förra årets elevkull, som gick ur 9:an, hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. (Det är svårare att förklara betygsresultaten i årets avgående 9:e-klassare.) Det finns så att säga “naturliga variationer”. Men Vänersborg går framåt, det är faktiskt ändå något att glädja sig åt.

I kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning”, det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat, hamnar Vänersborg på plats 147 (2019: 63). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Kriteriet visar en jämförelse mellan andel gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. I Vänersborg tog 63 procent av eleverna gymnasieexamen inom tre år. Det kan jämföras med Härryda, som har den högsta andelen i Västra Götalands län, som hade 77 procent.

Rent spontant tänker jag, får eleverna för höga betyg när de slutar 9:an? I gymnasiet jämförs eleverna från Vänersborg med elever från andra kommuner (främst Trollhättan). Är lärarna i Vänersborg “för snälla”? (Det här är en frågeställning som någon skulle behöva gräva djupare i…)

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och så visar Lärarförbundet denna “tabell”:

Jag måste säga att det är lite svårt, med denna sammanfattning framför ögonen, att förstå hur Vänersborg kan stiga 91 placeringar i skolrankningen med namnet ”Bästa skolkommun” jämfört med förra året, från plats 237 till plats 146. Det som Vänersborg har haft högt på tidigare, löner och andel behöriga lärare, är högre även nu. Lågt resultat har Vänersborg haft när det gäller resurser till förskola och skola, och det har Vänersborg nu också. Det är meritvärdet i årskurs 9 och andel godkända elever som har ökat jämfört med förra rankingen – är det hela förklaringen? Lärartätheten, som ser ut att ha ökat. känner nog ingen på golvet, eller i politiken, igen…

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har ökat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 38,468 förra året till 43,766 i år. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta betyder konkret, men eftersom indexet har ökat så har uppenbarligen Vänersborg ”gått framåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Fortfarande är gåtan obesvarad – hur kan en kommun som drar ner resurser till förskola och skola stiga i rankning? Kan det bero på att andra kommuner har gjort ännu större besparingar och nedskärningar?

Lärarförbundets rankning ställer lika många frågor som den besvarar.

Till sist några ord från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:

“De stora skillnaderna över landet slår skoningslöst mot likvärdigheten. Vi måste ha ett samhälle där alla skolor är bra skolor oavsett kommun.”

%d bloggare gillar detta: