Arkiv

Archive for the ‘Lärare’ Category

Skolrankning 2020

15 november, 2020 Lämna en kommentar

Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstemän, rektorer, pedagoger och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…

Vänersborg kom på plats 146. Det är ett rejält lyft med nästan hundra placeringar sedan förra året. 2019 hamnade Vänersborg nämligen på en inte alltför smickrande plats – 237…

Syftet med rankningen är:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”

Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Under åren har undersökningen förändrats och därför är inte jämförelserna bakåt i tiden riktigt tillförlitliga.

Förra året infördes en slags indexbasering. Det gör möjligt för en kommun att följa sin egen utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner. På detta sätt kan kommunen jämföra sig med sig själv över tid. Lärarförbundet förklarar:

“Om en kommun förbättrar sig kommer indexvärdet att stiga och om kommunen presterar sämre kommer det att sjunka. I den tidigare metoden var alla placeringar beroende av hur andra placerar sig vilket gjorde att man kunde få en bättre placering bara genom att inte försämra sig mer än kommuner på liknande placeringar.”

Det så kallade totalindexvärdet kan variera mellan 12 och 84. Själva rankningen varierar mellan 1 och 290.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2019/20 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2019. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2019 och för årsarbetare den 15 oktober 2019. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2019. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2018/2019.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 146 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Färgelanda (213), Trollhättan (228), Uddevalla (234) och Lilla Edet (240), men sämre än Grästorp (16), Lidköping (62) och Mellerud (103).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 221 (2019: 212; 2018: 230; 2017 198). Det är ingen vidare placering och dessutom sämre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Vänersborg totala rankning beror alltså inte på att mer resurser satsas på barnen och eleverna… Det är lite intressant. Samtidigt är det intressant att förra året (2019) så gjorde barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 15,5 milj kr. (Nämnden använde alltså 15,5 milj i verksamheten som den inte hade…) Räknar Lärarförbundet med dessa pengar i ”resurser till undervisningen”? Och kan det vara dessa drygt 15 milj som t ex förklarar att lärartätheten förbättrades i Vänersborg (se nedan) och som definitivt var en faktor som fick Vänersborg att stiga i årets totala rankning?

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög – trots att bara 68 procent av lärarna i grundskolan är behöriga. (Hur ser då lärarsituationen ut i Sverige kan man undra.) Vänersborg ligger på plats 103 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har sjunkit jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 84. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 22 (2019: 42). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb.

När det gäller lärartätheten förbättrades Vänersborgs läge ganska markant sedan förra året, även om placeringen inte är särskilt mycket att skryta med. Vänersborg hamnade på plats 187 (2019: 235). Det är svårt att tro att lärartätheten har ökat i Vänersborg och jag tror inte att lärarna själva upplever det så. Kan det vara så att det har blivit sämre i andra kommuner och att Vänersborg relativt sett fått högre lärartäthet? Lärarförbundet lägger, som sagt, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartäthet är oerhört viktigt för elevers lärande.

I förra årets skolrankning tycktes lärarna i Vänersborg ha varit sjukare jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 226 i kriteriet “friska lärare”. I år rankades Vänersborg på plats 162, en ganska kraftig uppgång alltså. Men “friska lärare” verkar variera kraftig. År 2018 kom Vänersborg på plats 151. Det är viktigt att lärare är friska, det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Enkätundersökningen är väldigt färsk, den genomfördes under hösten 2020. Vänersborg placerade sig på plats 102. Det var en förbättring med 41 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens nye förvaltningschef har tydligen gjort ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 222 (2019: 190). Resultatet förvånar mig, vad jag förstår så får alla barn “som vill” plats i förskolan. Enligt Lärarförbundet går 83 procent av barnen i Vänersborg mellan ett och fem år i förskola. I Sotenäs är motsvarande siffra 94 procent.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2019 det handlar om. 

Vänersborg placerade sig på plats 163 (2019: 233) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 187 (2019: 240) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår gjort stora “kliv uppåt” i rankningen sedan förra året, även om Vänersborg inte på något sätt kan sägas vara särskilt “framstående” jämfört med andra kommuner. Men visst är placeringen onekligen lite överraskande. Det är nästan så att man kan tro att det beror på “förskole- och skolpolitiken” i Vänersborg. Vilket säkert vissa styrande politiker hävdar… Nu vet jag, som politiker i barn- och utbildningsnämnden, att förra årets elevkull, som gick ur 9:an, hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. (Det är svårare att förklara betygsresultaten i årets avgående 9:e-klassare.) Det finns så att säga “naturliga variationer”. Men Vänersborg går framåt, det är faktiskt ändå något att glädja sig åt.

I kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning”, det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat, hamnar Vänersborg på plats 147 (2019: 63). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Kriteriet visar en jämförelse mellan andel gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. I Vänersborg tog 63 procent av eleverna gymnasieexamen inom tre år. Det kan jämföras med Härryda, som har den högsta andelen i Västra Götalands län, som hade 77 procent.

Rent spontant tänker jag, får eleverna för höga betyg när de slutar 9:an? I gymnasiet jämförs eleverna från Vänersborg med elever från andra kommuner (främst Trollhättan). Är lärarna i Vänersborg “för snälla”? (Det här är en frågeställning som någon skulle behöva gräva djupare i…)

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och så visar Lärarförbundet denna “tabell”:

Jag måste säga att det är lite svårt, med denna sammanfattning framför ögonen, att förstå hur Vänersborg kan stiga 91 placeringar i skolrankningen med namnet ”Bästa skolkommun” jämfört med förra året, från plats 237 till plats 146. Det som Vänersborg har haft högt på tidigare, löner och andel behöriga lärare, är högre även nu. Lågt resultat har Vänersborg haft när det gäller resurser till förskola och skola, och det har Vänersborg nu också. Det är meritvärdet i årskurs 9 och andel godkända elever som har ökat jämfört med förra rankingen – är det hela förklaringen? Lärartätheten, som ser ut att ha ökat. känner nog ingen på golvet, eller i politiken, igen…

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har ökat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 38,468 förra året till 43,766 i år. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta betyder konkret, men eftersom indexet har ökat så har uppenbarligen Vänersborg ”gått framåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Fortfarande är gåtan obesvarad – hur kan en kommun som drar ner resurser till förskola och skola stiga i rankning? Kan det bero på att andra kommuner har gjort ännu större besparingar och nedskärningar?

Lärarförbundets rankning ställer lika många frågor som den besvarar.

Till sist några ord från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:

“De stora skillnaderna över landet slår skoningslöst mot likvärdigheten. Vi måste ha ett samhälle där alla skolor är bra skolor oavsett kommun.”

Mer om gårdagens BUN (18/4)

19 april, 2017 Lämna en kommentar

lugntDet var i det stora hela ett lugnt och enigt sammanträde som barn- och utbildningsnämnden höll igår. Förutom budgeten för nästa år (se ”BUN säger nej till besparingar!”) så var det mycket information, och fakta.

Utvecklingsledare HJ Ackermann höll i månadens verksamhetsuppföljning som denna gång handlade om personal och kompetensbehov.

personalPersonalomsättningen i Barn och Utbildning var förra året 10%, en ökning från 9,2% år 2015. Störst var personalomsättningen i grundskolan, 12,0% (år 2015 9,4%), och fritidshemmen, 11,0% (år 2015 6,41%). Av de som slutade på grundskolan gick 60% till andra läraruppgifter, ofta i andra kommuner eller Kunskapsförbundet.

Det är ganska alarmerande siffror och det blir allt svårare för förvaltningen att hitta personal med samma kompetens. Som det är nu har bara 44% av årsarbetarna på fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. År 2014 var det 58%. På kommunens legitimationhögstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade.

PFU (kommunens Personal och Förhandlingsutskott) har sent omsider noterat utvecklingen och ska satsa 3 milj kr per år i extra löneökningar till legitimerade lärare i ”nyckelpositioner” på grundskolan. Det är en bra gest, det är viktigt att höja lönerna om man vill behålla sin personal.

eyesEn annan anledning till att höja lönerna är att det också ”sticker i ögonen” på många anställda, som kanske har jobbat i 10-15 år eller mer, att nyutexaminerade och nyanställda direkt får högre löner än de som är ”trogna” kommunen. Jag tror dock inte att summan, som PFU satsar, är tillräckligt stor för att göra Vänersborg konkurrenskraftig gentemot andra kommuner. PFU har även avsatt mindre summor för att öka lönerna till förskolelärare, fritidspedagoger och rektorer.

Det är inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske viktigare än lönerna. Tendensen på många håll i Sverige, och även i närområdet, är att pedagoger flyr ”problemskolor”. I Södertälje har man t ex satsat på ett två-lärar-system, som har blivit framgångsrikt.

Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Några enklare åtgärder skulle t ex kunna vara att anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike.

trollhattanOch i Trollhättan?

För som av en händelse ser jag idag en platsannons på nätet, om en NO-lärartjänst på en skola i Trollhättan (se här)

”Inför hösten förhandlar vi lokalt om förändrat mentorskap och en organisation med heltidsmentorer. Det kan innebära att mentorskapet faller bort till höstterminsstarten till förmån för ett mer renodlat läraruppdrag.”

Det tycks onekligen som om man planerar för att andra yrkesgrupper än pedagoger ska ta hand om mentorskapet. Det är nog ingen kvalificerad gissning att denna tjänst kommer att få många sökande.

rektor5Även förskolechefernas och rektorernas arbetssituation diskuterades. Jag har ofta framfört i denna blogg att något måste göras, arbetssituationen för dessa chefer är för många näst intill ohållbar. Enligt min mening bör förskolechefernas och rektorernas uppdrag renodlas så att de enbart ska sköta det statliga uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.

Vänersborgs förskolechefer och rektorer har dessutom alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Och då bör man komma ihåg rektorns ansvar för eleverna och alla föräldrakontakter…) I genomsnitt har Vänersborgs förskolechefer och rektorer 44 anställda. Det är en alldeles för hög siffra. Det optimala för en chef är att ha omkring 20 ”underställda”… Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.

lokalBarn- och utbildningsnämnden, och hela kommunen, står med andra ord inför stora utmaningar när det gäller personalen. Och utmaningarna är väl inte desto mindre när det gäller lokalbehoven.

Bakgrunden till lokalsituationen är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Och elevantalet fortsätter att öka.

Nämnden fick en genomgång av vad som är ”på gång”. Det gällde Silvertärnan, den planerade skolan på Holmängen, Rösebo, Rånnum, Norra skolan och Mulltorp. Det gällde förskolor vid Öxnered och Blåsut, den planerade förskolan i kvarteret Hönan, ”gamla” BUP:s lokaler och Granås.

norra_skolan1När det gäller Norra skolan som var uppe till diskussion i samband med det senaste kommunfullmäktigesammanträdet, kan noteras att förvaltningen inte anser att några investeringar där (för om- och tillbyggnad) kan bli aktuella förrän 2021-22. Detta beroende på att förvaltningen inte har någonstans att placera eleverna under byggnadstiden. Därför vill man vänta tills den nya skolan på Holmängen står klar. För övrigt har de gamla ritningarna för hur Norra skolan kan se ut efter investeringarna hittats…

Det kan väl konstateras att det på sina håll går ganska trögt med att ”komma till skott”. Dock inte beroende på barn- och utbildningsförvaltningen. Det ser för övrigt ut som om det skullemiljard kunna bli fler moduler…

Nämndens behov för fastighetsinvesteringar uppgår på 5 år till dryga miljarden!! Snacka om utmaning

klagaBarn- och utbildningsnämnden antog också nya rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Och det var bra, redan på kvällen kom det in klagomål till nämndens ledamöter angående en förskola. Så de nya rutinerna kunde omsättas i handling innan bläcket knappt hade hunnit torka…

Det var som sagt en hel del fakta som nämndens ledamöter fick sig till del, innan budgetramarna diskuterades. Men om dessa skrev jag ju igår.

Kategorier:BUN 2017, Lärare, rektor

Läsårsstart!

13 augusti, 2015 Lämna en kommentar

Idag började läsåret 2015-2016 för kommunens lärare. Sammanlagt fem dagar, innan eleverna startar sitt läsår, är avsatta för pedagogernas kompetensutveckling.

aula2015_1Årets ”kick-off”skedde på anrik historisk mark – fd Huvudnässkolans aula. Samtliga grundskolepedagoger, rektorer och övrig skolpersonal fyllde aulan – och jag tror att alla kände vingslagen från svunna pedagogiska tider. Kanske fälldes en och annan tår från någon gammal elev eller lärare…

Jag var med i fullmäktige på den tiden då Lars-Göran Ljunggren (S), S Anders Larsson (S) och Bo Carlsson (C) med stöd av moderater, folkpartister och kristdemokrater beslutade att lägga ner Huvudnässkolan. Och det här trots att Vänersborgs kommunfullmäktige 2,5 år tidigare, den 21 juni 2005, hade beslutat, med röstsiffrorna 48-0, att Huvudnässkolan skulle renoveras. Vilket förresten fick kommunstyrelsens dåvarande ordförande, Lars-Göran Ljunggren (S), att dagen efter fullmäktiges beslut förkunna i Radio Väst:

”Det innebär att vi har givit ett mycket klart och tydligt besked för 20-30 år framöver.ljunggren2 Aulan och A-huset kommer att vara utbildningslokaler.”

Men Ljunggren spelade under täcket.

Ljunggren, med en ivrigt påhejande S Anders Larsson (S), struntade i att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Och inte heller sa något parti annat i valet 2006 än att Huvudnässkolan skulle vara kvar, det hade ju fullmäktige bestämt. Och inte hjälpte det att vänersborgarna samlade in över 2.000 namnunderskrifter för en folkomröstning i frågan. Eller att vänersborgarna gick ”man ur huse” i en demonstration för att bevara Huvudnässkolan, en demonstration som var den största i Vänersborg på mannaminne.

Beslutet att lägga ner Huvudnässkolan fattades den 19 mars 2008…

aula2015_2I det som är kvar av denna byggnad samlades alltså skolfolket idag för att få kompetensutveckling. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen berättade om skolans styrsystem, kommunens samverkanssystem och vad som var på gång från huvudmannens sida mm.

Jag var för övrigt också med på den tiden då dessa K-dagar, en vecka efter elevernas vårtermin och en vecka innan höstterminen, infördes. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) pratade då vitt och brett om nödvändigheten av att alla pedagoger kompetensutvecklades.

Och visst är det viktigt och nödvändigt med kompetensutveckling, inte tu tal om annat. Men vi var ganska många pedagoger som redan på den tiden misstänkte att K-dagarna bara var ett sätt att ge lärarna nya arbetsuppgifter och att öka arbetstiden… Kommunerna hade ju liksom från början den inställningen att pedagogerna i Sverige inte arbetade full tid… (Skolan kommunaliserades som bekant 1991 från att förut ha varit statlig.)

Och.

teacherDet är inte mycket till kompetensutveckling som sker i Vänersborgs skolor dessa dagar. Nästan ingen alls. Och sker någon sådan överhuvudtaget, så är det pedagogerna som får kompetensutveckla sig själva.

Det var faktiskt tänkt att en föreläsare skulle komma till Vänersborgs pedagoger en av dessa dagar. Men det blev för dyrt. Det är ju återhållsamhet som gäller… Tack vare socialdemokraternas, miljöpartisternas, centerpartisternas och sverigedemokraternas olika budgetbeslut.

Så det blev ingen föreläsning.

Men.

Inte kan väl kompetensutveckling för pedagogerna i Vänersborg vara så viktig… För skolan i Vänersborg i sig är ju inte särskilt viktig…

I varje fall inte nu. Det är ju över 3 år till nästa val…

Karriärtjänster i skolan

21 augusti, 2013 Lämna en kommentar

genombrottDet kanske är dags för ett pedagogiskt genombrott i Vänersborg detta läsår? En nyhet för i år är nämligen att 10 lärare har fått titeln ”förstelärare”.

Det är på utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag som så kallade karriärtjänster har införts inom skolväsendet. Björklund säger (källa):

”Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”

Regeringen beslutade att finansiera inrättandet av karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Reformen trädde i kraft den 1 juli i år. Vänersborg har sökt och fått 425.000 kr av Skolverket för att inrätta 10 tjänster som så kallade förstelärare i grundskolan. Bidraget motsvarar den löneökning på 5.000 kr i månaden som förstelärarna ska få. (Eller?)

Det finns en del frågetecknen kring dessa karriärtjänster i Vänersborg. Det beror inte bara på att allt gick väldigt fort inför detta läsår. Barn- och Ungdomsförvaltningen ville nämligen inte att de statliga pengarna skulle frysa inne, utan utsåg ”hastigt och lustigt” ett antal personer till så kallade förstelärare. För detta läsår. Och bara för detta läsår.

Och så fick 10 lärare ”dela på” de statliga pengarna.

forhandling2Jag har förståelse för att det blev bråttom och att tjänsterna bara avsåg en begränsad tidsperiod på ett läsår under de omständigheter som rådde. Men när jag läser en protokollsanteckning (MBL 14 maj) från Lärarförbundet blir jag lite fundersam. Lärarförbundet skriver:

”Vi reagerar kraftigt på arbetsgivarens sätt att hantera uttagningsprocessen till förstelärartjänsterna i matematik och no.”

ugglaSkrivningen är tämligen kraftfull och får mig att ana ugglor i mossen – eller att något i varje fall skulle kunna ha gjorts både annorlunda och bättre. Men jag vet inte. I varje fall är det anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren och facket kan bli överens i denna fråga. Frågan är som jag ser det oerhört viktig.

Det är förvaltningschefen som bestämmer, och ska bestämma, vem som ska bli förstelärare. Jag anser att det vore bättre om förvaltningschefen bestämde detta tillsammans med personalorganisationerna (facken). Om det bara är arbetsgivarsidan som utser förstelärarna finns det en viss risk att personliga relationer kan få betydelse. Eller, vilket är minst lika allvarligt (för alla parter), misstanken om det…

För övrigt trodde jag att tjänsterna som förstelärare gällde ett läsår bara detta innevarande läsår och sedan, nästa läsår (2014-2015), skulle tjänsterna gälla tills vidare, dvs den som blir förstelärare kommer att vara det de kommande åren också. Och också få behålla löneökningen på 5.000 kr i månaden.

Så verkar det inte bli. Tydligen ska tjänsterna alltid gälla läsårsvis. Det betyder att den som genom sina meriter blir utsedd till att bli förstelärare ena året kan betraktas som mindre skicklig och erfaren nästa läsår – och bli av med både förstelärartjänst och lön…

forskareLärarförbundet skriver:

”Om karriärtjänsterna ska vara attraktiva och locka ”exceptionellt duktiga lärare” innebär en reell löneökning den extra morot som kommer att gynna utvecklingen och den ökade måluppfyllelse som kommunen som huvudman eftersträvar. Regeringens ambition är att både förstelärare och lektorer ska vara tills vidareförordnanden.”

Lärarnas Riksförbund skriver i sin protokollsanteckning:

”En förstelärare kommer naturligtvis inte sluta vara kvalificerad enligt ovanstående exempel bara för att tjänsten ”tar slut”, och inte heller sluta utveckla undervisningen. Om huvudmannen en gång bedömt en lärare att vara särskilt kvalificerad kvarstår väl den bedömningen? Det är en mycket märklig karriärtjänst om man gör karriär under ett år och sedan tar ett ”kliv ned” igen.”

Det verkar vara ett tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Och det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan bli överens med facken i denna viktiga fråga.

De 10 tjänsterna som förstelärare fördelas enligt följande:

  • Matematik 3 tjänster
  • NO/Teknik 3 tjänster
  • Svenska 3 tjänster
  • Musik 1 tjänst

teacherDet kommande läsåret utgör undantag. Då gäller följande: matte 6 tjänster(!), NO/Tk 1, Sv 2 och Mu 1. Visst är det många mattelärare… Det har satsats på matematikundervisningen i många år nu och resultaten bland eleverna tycks ändå sjunka för varje år. Både i Vänersborg och Sverige. Men ok, 6 förstelärare i matematik det första året. Det gick som sagt fort…

De fackliga organisationerna reagerade inte på den fördelning av tjänsterna som ska gälla fortsättningsvis (efter det första läsåret). Men det gör jag. Jag kan inte låta bli att undra varför i all världen just matte, NO, svenska och musik ska vara betjänta av förstelärare och inte engelska, tyska, franska, spanska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa?

Vad är orsakerna till denna fördelning? Hur kan förvaltningen motivera att förstelärare ska utses i vissa ämnen men inte i andra? Det är väl inte så att ämnen värderas olika? Det är väl inte så att arbetsgivaren anser att det finns viktiga och mindre viktiga ämnen…?

Detta känns som ett stort tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Även om arbetsgivaren tycks vara överens med lärarfacken.

Det finns ytterligare en fråga där arbetsgivaren inte kommer överens med ett av lärarfacken.

tiredLärarna har ett speciellt och för gemene man komplicerat arbetstidsavtal. Det handlar om hur mycket lärare ska ”få lov” att arbeta hemma. Förenklat kan man väl säga att arbetsgivaren vill att lärarna ska arbeta mer i skolan och mindre, eller inget alls, hemma. När lärarna är på skolan kan arbetsgivaren nämligen lägga på lärarna allt fler arbetsuppgifter eftersom det är rektorn som bestämmer över arbetstiden på skolan – något som samtliga lärare i detta land har erfarit. Fler arbetsuppgifter alltså. Och som är en av de absolut viktigaste anledningarna till att unga studenter idag väljer bort läraryrket.

När de nya förstelärartjänsterna nu inrättas passar arbetsgivaren i Vänersborg på att förlägga en större del av lärarnas arbetstid på arbetsplatsen. Det innebär med automatik att förstelärarna får mindre tid till de uppgifter som görs hemma (på så kallad förtroendearbetstid).

door2Ändå öppnar Lärarnas Riksförbund (LR) dörren för en kompromiss:

”LR har därför den bestämda ståndpunkten att förstelärare själva ska få välja vilket avtal som ska tillämpas.”

Barn- och Ungdomsförvaltningen bryr sig inte om kompromissförslaget. Den står fast vid sitt beslut. Det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan kan bli överens med facket i denna viktiga fråga.

Arbetsgivaren i Vänersborg tycks ha glömt att karriärtjänsterna är till för lärarna. Att bli förstelärare innebär att göra karriär för att att läraren ifråga redan är en skicklig yrkesutövare. Eller som utbildningsminister Björklund uttryckte det:

”De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”

Arbetsgivaren i Vänersborg tycks vända på det. Den använder förstelärartjänsterna för att lärarna ska göra karriär – genom att få nya arbetsuppgifter.

teacher_tiredDet händer alltför ofta att arbetsgivaren i Vänersborg inte kommer överens i viktiga frågor med personalorganisationerna. Ska skolan i Vänersborg ha en chans att lyftas från de bottennoteringar som Vänersborg får i undersökning efter undersökning, så måste arbetsgivaren lyssna på personalorganisationerna och respektera deras professionella insikter.

K som i kompetensutveckling

18 augusti, 2013 1 kommentar

sommarlovHösten har kommit för alla lärare. Sommarlovet är slut och förberedelserna för det nya läsåret har tagit fart.

Under veckan har lärarna haft K-dagar, vilket betyder kompetensutvecklingsdagar.

Kompetensutveckling innebär att

”utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.”

Så står det i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren, dvs SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), förklarar vad som ryms i begreppet:

”ämnesbreddning resp. fördjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen”

Det är väl si och så med själva kompetensutvecklingen i kommunen, den tycks inte vara direkt prioriterad. Jag vet egentligen inte om någon tid har ägnats åt detta hittills. Fast det kan ju naturligtvis vara olika på olika skolor.

I veckan kunde vi också läsa om hur en arbetsgivarrepresentant (dock inte från Barn och Ungdom i Vänersborg) såg på kompetensutveckling:

”Det är professionen själv som ska utveckla lärandet.”

professorEn sådan syn på kompetensutveckling förklarar kanske varför kommunerna i Sverige anslår så lite pengar varje år till lärares kompetensutveckling. Lärare skulle alltså, som kanske enda yrkesgrupp, kunna kompetensutveckla sig själva, utan inblandning av forskare, docenter, professorer och andra experter.

Inte undra på att den pedagogiska utvecklingen på många håll i landets skolor går så långsamt…

För ett tjugotal år sedan, i samband med att kommunerna tog över ansvaret för skolan, så användes samma argument för undervisningen. Då var undervisning något som inte skulle förekomma i skolorna. I stället skulle eleverna själva söka sin kunskap…

Den här synen var förhärskande när kommunerna argumenterade för att öka lärares undervisningstid, sänka behörighetskraven och hålla tillbaka löneutvecklingen… Vilket också skedde. Och vilka resultat denna inställning har fått för svensk skola är väl allmänt bekant.

På samma sätt som inom medicinens värld måste fler forskare, experter, professorer inom pedagogikens värld möta och kompetensutveckla landets lärare. Att sedan erfarna och duktiga lärare, eller den som får förmånen att gå på t ex en föreläsning av en forskare, delger sina kunskaper till mindre rutinerade är väl självklart. Precis som inom alla andra yrken.

K-dagarna i Vänersborgs grundskolor handlar nu för tiden mestadels om praktiska förberedelser för elevernas terminsstart.

Men det måste naturligtvis göras det också.

Kategorier:BUN 2013, Lärare

Nästan vem som helst kan bli lärare

28 mars, 2013 1 kommentar

Det är inte sant.

kasta_slant”DN [Dagens Nyheter] kan i dag visa att söktrycket nu är så lågt att i princip vem som helst kan komma in [på lärarutbildningen]. Det räcker med att skriva ett högskoleprov utan att ens läsa frågorna. Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultatet 0,1 på högskoleprovet. De antogs enbart tack vare resultatet. Så lågt betyg skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna. Som jämförelse skulle en elev som väljer svarsalternativ ”C” på samtliga frågor få betyget 0,4 på det senaste provet.”

De här blivande lärarna ska få den uppväxande generationen att tillägna sig livets nödvändiga kunskaper…

Det är inte sant.

Den svenska skolan behöver skickliga lärare. Hur ska eleverna annars lära sig? En av de vanligaste sökningarna på Google 2012 var:

”Vad är klockan?”

Staten, regeringen, politikerna i riksdagen m fl har reagerat på situationen. De har varit medvetna om krisen i läraryrket under en längre tid. Och en rad åtgärder har också genomförts, t ex kravet på lärarlegitimation. Dock har Jan Björklunds förslag inte alltid träffat rätt… Men staten har begränsade möjligheter att göra något.

larare3Lärarna är kommunalt anställda…

Och kommunerna har ofta andra intressen än att satsa på lärare… Eller på barnens utbildning… Ett stort antal kommuner vill framför allt hålla sina snålt tilltagna skolbudgetar, och helst frigöra pengar genom att skära ner ännu mer. Så att det blir pengar över till andra saker, typ arenor…

Vänersborg är en sådan kommun.

Kommunerna sparar bland annat genom att lärarna får allt fler uppgifter. Färre lärare ska göra allt mer. Oftast tvingas lärarna arbeta med sådant som inte hör till deras viktigaste uppgift – undervisning. Och ändå ska lärarna hinna med just att undervisa ännu fler klasser. Ännu fler elever. Med allt mindre tid till planering och efterarbete…

Inte undra på att ungdomar med höga betyg och höga ambitioner väljer andra yrken än läraryrket…

Stockholms kommun fick i februari i år ett föreläggande från Arbetsmiljöverket (AV).

”Ni [Stockholms kommun] ska undersöka omfattningen av de arbetsuppgifter som i dag åligger lärare att utföra och bedöma riskerna för att de kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet till följd av hög arbetsbelastning. Därvid ska omfattningen av de administrativa arbetsuppgifterna särskilt beaktas.”

Det finns en gräns även för lärarna. Arbetsmiljöverket hotar Stockholm med 2 miljoner i vite.

AVArbetsmiljöverket skrev också i sitt föreläggande:

”Ni ska se till att det skriftligen blir klarlagt för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger lärarna att utföra inom ramen för respektive lärares reglerade arbetstid. Ni ska också se till att det skriftligen blir klarlagt för dem i vilken ordning lärarna ska prioritera sina arbetsuppgifter när den reglerade arbetstiden inte räcker till för alla uppgifter.”

Jag hoppas att lärarfacken anmäler kommunerna i hela Sverige till Arbetsmiljöverket. Så att arbetsgivarna även utanför Stockholm är tvungna att följa ingångna avtal med lärarfacken. Det är egentligen det som det i grund och botten handlar om.

På det senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag, skriftligt, frågan:

”Vad skulle det få för ekonomiska konsekvenser om Vänersborg får samma föreläggande från Arbetsmiljöverket?”

Jag ska få svar på nästa sammanträde. Jag undrar om någon överhuvudtaget har tänkt i de här banorna… I Vänersborg tror man inte alltid att avtalen gäller…

I Vänersborg kör man nämligen på som vanligt. Där menar man att det viktigaste är att få lärarna att göra så mycket som möjligt – för så lite pengar som möjligt. Kvaliteten för eleverna kommer i andra hand. Eller tredje… Eller…

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill skära ner på skolan i Vänersborg nästa år. De vill ”suga ut” ännu mer av sina pedagoger. De bryr sig inte om kvaliteten i skolan eller konsekvenserna för eleverna.

astrologVad Socialdemokraterna och Centerpartiet vill, det vet vi inte. Förra året gick de med på Vänsterpartiets krav på att förstärka grundskolan. I år i kommunstyrelsen avstod de från att rösta när mini-alliansen klubbade igenom sitt besparingsförslag. Vad Miljöpartiet vill är skrivet i stjärnorna. De avstod från att rösta förra året i kommunfullmäktige och de avstod i kommunstyrelsen nu också.

Det behövs bra lärare till våra barn och ungdomar. Det behövs bra arbetsvillkor  (och löner) för att göra läraryrket attraktivt så att bra studenter söker sig till lärarutbildningarna. Det behövs bra villkor i Vänersborg för att locka till sig bra lärare. Det behövs bra lärare i Vänersborg för att förbättra resultaten, så att kommunen:

”uppmärksammas nationellt”

Som det står i visionen…

För övrigt anser jag att skolan ska återförstatligas!

Lidell, PFU, rektorer och lärarlöner

26 november, 2012 Lämna en kommentar

kuvertGunnar Lidell (M) har fått brev från Ingela Gardner Sundström. Gardner Sundström är förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Gardner Sundström skriver till Lidell i hans egenskap av kommunstyrelsens ordförande. Det handlar om det nyligen träffade avtalet mellan SKL och lärarna.

Gardner Sundström förklarar varför hon skriver till Lidell (och andra kommunstyrelseordförande) i Skolvärlden nr 9, 2012:

”det är otroligt viktigt att man på högsta nivå tar sig an och förvaltar det här avtalet, arbetar med det och jobbar med lönespridningen. De här 4,2 procenten i år, liksom märket nästa år, ska ses som golv.”

Sådana här frågor brukar moderaterna och mini-alliansen av ”tradition” se som förvaltningsfrågor och inte politiska frågor. Gardner Sundström säger:

”Om det ska bli någon förändring och de här avtalen ska utvecklas på det sätt som de centrala intentionerna ser ut, så måste man från kommunstyrelseordförande-nivå engagera sig i de här frågorna på ett annat sätt än man gjort på många ställen.”

Jag vet inte om Lidell har läst brevet. Och om Lidell har gjort det, så vet jag inte om han har engagerat sig…

byrakratiPersonal- och Förhandlingsutskottet (PFU) har kanske sett brevet från SKL. PFU ansvarar, som ni vet, för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. I varje fall på papperet.

När Marika Isetorp (MP), som är ”oppositionens” representant i PFU, lyfte frågan om Barn- och Ungdomsförvaltningens behandling av rektor Inger Carlsson, så fick hon beskedet att detta inte var en fråga för PFU…  (Se här.)

Hur som helst. I kallelsen till ett extra sammanträde med PFU den 24 oktober, så finns skrivelsen från Ingela Gardner Sundström med på dagordningen:

Ӏrenden:
1. Skrivelsen från Ingela Gardner Sundström”

I kallelsen står det ingenting om vem Gardner Sundström är, vem hon representerar eller vad skrivelsen handlar om.

I protokollet från sammanträdet, så står det ännu mindre. Det står ingenting om skrivelsen. Det står faktiskt inte någonstans i protokollet om skrivelsen från Ingela Gardner Sundström har behandlats eller inte. Märkligt.

Däremot beslutade PFU (§74) på sammanträdet att

”godkänna beräkningar av utrymmen samt att starta löneöversyn 2012 genom att kalla LR och Lärarförbundet till en överläggning.”

pengar4Och det var ju om lärarlönerna som brevet från Ingela Gardner Sundström (SKL) handlade…

PFU sammanträdde igen två dagar senare, den 26 oktober. Då tog PFU upp lärarlönerna under punkten:

”§ 83 Löneöversyn Samverkansrådet 2012”

I protokollet framgår att:

”Förvaltningschef Kent Javette noterar att löneöversynen avses genomföras på samma sätt som vid de senaste löneöversynstillfällena.”

Jag vet inte riktigt vad detta innebär, men lärarfacken var nöjda:

”Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet noterar att ytterligare överläggningar inte behöver ske utifrån de klargöranden som givits av Kent Javette.”

Därmed kunde löneöversynen gå vidare:

”arbetsgivaren [kan] genomföra löneöversynen genom lönesamtalsmodellen.”

Lönesamtal vet jag vad det är. Det har jag haft vartenda år, så länge som lönerna har satts individuellt. Det innebär ett samtal med din chef, dvs i mitt fall med min rektor. Rektorn återkopplar vid samtalet till medarbetarsamtalet. Vid medarbetarsamtalet:

”… ska det sättas och diskuteras bland annat individuella mål, arbetstagarens resultat, arbetstagarens kompetensutvecklingsbehov samt göras en bedömning utifrån gällande lönekriterier.”

Det här stycket är citerat från ett kommunalt dokument antaget av PFU 2009-02-04. Dokumentet heter ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”.

Vid lönesamtalet diskuterar du och din chef, rektorn, ”dina insatser” och samtalar kring bedömning och löneutveckling i förhållande till arbetsplatsens lönekriterier. Som det står i ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”:

”Vid lönesamtalet görs en återkoppling till medarbetarsamtalet vad gäller bedömning och löneutveckling i förhållande till hur den anställde uppfyllt lönekriterierna.”

antecknOftast har mina rektorer genom åren förberett samtalet genom att de har skrivit ner sina synpunkter och bedömningar av mig. Ungefär som när jag skriver skriftliga omdömen om mina 102 elever.

Jag har emellertid fått signaler på att det finns chefer som inte följer kommunens ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”. Det finns tydligen chefer/rektorer som inte har några lönesamtal. Det finns chefer/rektorer som helt enkelt lägger en lapp med den nya lönen i ”lärarskåpet”. (Sådana här chefer är, vad jag förstår, få. En övervägande majoritet av de chefer/rektorer som till exempel jag har haft genom åren, och det är många, har skött detta på ett bra och korrekt sätt.)

Vad gäller om chefen/rektorn inte följer kommunens ”Riktlinjer till personalpolicy – Lön och belöning”? Vad gör en anställd om chefen/rektorn inte genomför några lönesamtal? Klagar hos chefen själv? Tar kontakt med chefens chef? Tar kontakt med PFU? Tar kontakt med Gunnar Lidell?

Det är inte lätt för de flesta anställda att klaga på chefen. Att göra det eller att vända sig till facket innebär en risk i ett system med individuella löner… Det vet alla.

Är det inte så att arbetsgivaren själv, dvs ytterst PFU, måste ta ett ansvar? Måste inte PFU försäkra sig om att alla chefer och rektorer följer avtalet? Inte ska väl de enskilda anställda/pedagogerna behöva vända sig till facket och klaga?

uncle_vbgSom jag ser det har arbetsgivaren ett eget ansvar för att följa upp sina chefer och se till att de följer avtal, lagar och föreskrifter!

Och så har jag inte ens läst klart paragrafen ”§ 83 Löneöversyn Samverkansrådet 2012” från PFU:s sammanträde den 26 okt…

Paragrafen avslutas med:

”Personal-  och Förhandlingsutskottet konstaterar att kommunens ambition är att öka lönespridningen genom differentiering vid den individuella lönesättningen och att förvaltningen har att förhålla sig till detta.”

Förutom det mycket mystiska påståendet ”att förvaltningen har att förhålla sig till detta”, så slår PFU fast en viktig princip – lönespridningen ska öka.

Det kan man väl tycka vad man vill om, men både arbetsgivarsidan och de fackliga organisationerna är helt överens om detta. Och har så alltid varit. Det var ett viktigt argument vid införandet av individuella löner. Lönespridningen bland de anställda i Barn- och Ungdomsförvaltningen har dock inte ökat. Tvärtom!

När den så kallade löneöversynen ska genomföras nu, så kommer med all sannolikhet lönespridningen att minska ytterligare.

procentRektorerna och deras chefer har bestämt att löneökningarna räknas i kronor och ören. Det torde vara ganska unikt. I Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg handlar löneökningarna aldrig om procent, alltid om kronor och ören.

”Minst tusen kronor till den bäste.”

1.000 kr till en pedagog med en månadslön på 24.000 kr är 4,2%. Precis som avtalet. Men om en pedagog med en lön på 30.000 kr i månaden får en höjning med 1.000 kr är det 3,3%. Blir det så här, så betyder att lönespridningen minskar. Och så här har det alltid varit…

Det senaste avtalet gav lärarna 4,2% i löneförhöjning. Eftersom tydligen bara ”de bästa” ska få 1.000 kr måste det ju innebära att det blir en hel massa pengar över… De ”sämsta” eller de ”medelpresterande” får naturligtvis mindre. Kanske kommer några lärare att få löneförhöjningar med 3.000-4.000 kr? Om det blir så, så torde det i varje fall inte bli de som framför synpunkter på chefen…

Återigen. Bör det inte vara så, att arbetsgivaren, dvs ytterst PFU, ska försäkra sig om att cheferna ute i verksamheten följer både avtalet och PFU:s intentioner? Både när det gäller lönesamtal och lönespridning?

Ingela Gardner Sundström från SKL  är helt klar över sin uppfattning. Läraravtalet och lärarlönerna är en politisk fråga.

”…så måste man från kommunstyrelseordförande-nivå engagera sig i de här frågorna…”

Det är nog dags att Gunnar Lidell (M) engagerar sig.

Kategorier:Lärare, PFU, Skola
%d bloggare gillar detta: