Hem > BUN 2013, Lärare, Skola och utbildning > Karriärtjänster i skolan

Karriärtjänster i skolan

genombrottDet kanske är dags för ett pedagogiskt genombrott i Vänersborg detta läsår? En nyhet för i år är nämligen att 10 lärare har fått titeln ”förstelärare”.

Det är på utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag som så kallade karriärtjänster har införts inom skolväsendet. Björklund säger (källa):

”Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”

Regeringen beslutade att finansiera inrättandet av karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Reformen trädde i kraft den 1 juli i år. Vänersborg har sökt och fått 425.000 kr av Skolverket för att inrätta 10 tjänster som så kallade förstelärare i grundskolan. Bidraget motsvarar den löneökning på 5.000 kr i månaden som förstelärarna ska få. (Eller?)

Det finns en del frågetecknen kring dessa karriärtjänster i Vänersborg. Det beror inte bara på att allt gick väldigt fort inför detta läsår. Barn- och Ungdomsförvaltningen ville nämligen inte att de statliga pengarna skulle frysa inne, utan utsåg ”hastigt och lustigt” ett antal personer till så kallade förstelärare. För detta läsår. Och bara för detta läsår.

Och så fick 10 lärare ”dela på” de statliga pengarna.

forhandling2Jag har förståelse för att det blev bråttom och att tjänsterna bara avsåg en begränsad tidsperiod på ett läsår under de omständigheter som rådde. Men när jag läser en protokollsanteckning (MBL 14 maj) från Lärarförbundet blir jag lite fundersam. Lärarförbundet skriver:

”Vi reagerar kraftigt på arbetsgivarens sätt att hantera uttagningsprocessen till förstelärartjänsterna i matematik och no.”

ugglaSkrivningen är tämligen kraftfull och får mig att ana ugglor i mossen – eller att något i varje fall skulle kunna ha gjorts både annorlunda och bättre. Men jag vet inte. I varje fall är det anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren och facket kan bli överens i denna fråga. Frågan är som jag ser det oerhört viktig.

Det är förvaltningschefen som bestämmer, och ska bestämma, vem som ska bli förstelärare. Jag anser att det vore bättre om förvaltningschefen bestämde detta tillsammans med personalorganisationerna (facken). Om det bara är arbetsgivarsidan som utser förstelärarna finns det en viss risk att personliga relationer kan få betydelse. Eller, vilket är minst lika allvarligt (för alla parter), misstanken om det…

För övrigt trodde jag att tjänsterna som förstelärare gällde ett läsår bara detta innevarande läsår och sedan, nästa läsår (2014-2015), skulle tjänsterna gälla tills vidare, dvs den som blir förstelärare kommer att vara det de kommande åren också. Och också få behålla löneökningen på 5.000 kr i månaden.

Så verkar det inte bli. Tydligen ska tjänsterna alltid gälla läsårsvis. Det betyder att den som genom sina meriter blir utsedd till att bli förstelärare ena året kan betraktas som mindre skicklig och erfaren nästa läsår – och bli av med både förstelärartjänst och lön…

forskareLärarförbundet skriver:

”Om karriärtjänsterna ska vara attraktiva och locka ”exceptionellt duktiga lärare” innebär en reell löneökning den extra morot som kommer att gynna utvecklingen och den ökade måluppfyllelse som kommunen som huvudman eftersträvar. Regeringens ambition är att både förstelärare och lektorer ska vara tills vidareförordnanden.”

Lärarnas Riksförbund skriver i sin protokollsanteckning:

”En förstelärare kommer naturligtvis inte sluta vara kvalificerad enligt ovanstående exempel bara för att tjänsten ”tar slut”, och inte heller sluta utveckla undervisningen. Om huvudmannen en gång bedömt en lärare att vara särskilt kvalificerad kvarstår väl den bedömningen? Det är en mycket märklig karriärtjänst om man gör karriär under ett år och sedan tar ett ”kliv ned” igen.”

Det verkar vara ett tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Och det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan bli överens med facken i denna viktiga fråga.

De 10 tjänsterna som förstelärare fördelas enligt följande:

  • Matematik 3 tjänster
  • NO/Teknik 3 tjänster
  • Svenska 3 tjänster
  • Musik 1 tjänst

teacherDet kommande läsåret utgör undantag. Då gäller följande: matte 6 tjänster(!), NO/Tk 1, Sv 2 och Mu 1. Visst är det många mattelärare… Det har satsats på matematikundervisningen i många år nu och resultaten bland eleverna tycks ändå sjunka för varje år. Både i Vänersborg och Sverige. Men ok, 6 förstelärare i matematik det första året. Det gick som sagt fort…

De fackliga organisationerna reagerade inte på den fördelning av tjänsterna som ska gälla fortsättningsvis (efter det första läsåret). Men det gör jag. Jag kan inte låta bli att undra varför i all världen just matte, NO, svenska och musik ska vara betjänta av förstelärare och inte engelska, tyska, franska, spanska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa?

Vad är orsakerna till denna fördelning? Hur kan förvaltningen motivera att förstelärare ska utses i vissa ämnen men inte i andra? Det är väl inte så att ämnen värderas olika? Det är väl inte så att arbetsgivaren anser att det finns viktiga och mindre viktiga ämnen…?

Detta känns som ett stort tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Även om arbetsgivaren tycks vara överens med lärarfacken.

Det finns ytterligare en fråga där arbetsgivaren inte kommer överens med ett av lärarfacken.

tiredLärarna har ett speciellt och för gemene man komplicerat arbetstidsavtal. Det handlar om hur mycket lärare ska ”få lov” att arbeta hemma. Förenklat kan man väl säga att arbetsgivaren vill att lärarna ska arbeta mer i skolan och mindre, eller inget alls, hemma. När lärarna är på skolan kan arbetsgivaren nämligen lägga på lärarna allt fler arbetsuppgifter eftersom det är rektorn som bestämmer över arbetstiden på skolan – något som samtliga lärare i detta land har erfarit. Fler arbetsuppgifter alltså. Och som är en av de absolut viktigaste anledningarna till att unga studenter idag väljer bort läraryrket.

När de nya förstelärartjänsterna nu inrättas passar arbetsgivaren i Vänersborg på att förlägga en större del av lärarnas arbetstid på arbetsplatsen. Det innebär med automatik att förstelärarna får mindre tid till de uppgifter som görs hemma (på så kallad förtroendearbetstid).

door2Ändå öppnar Lärarnas Riksförbund (LR) dörren för en kompromiss:

”LR har därför den bestämda ståndpunkten att förstelärare själva ska få välja vilket avtal som ska tillämpas.”

Barn- och Ungdomsförvaltningen bryr sig inte om kompromissförslaget. Den står fast vid sitt beslut. Det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan kan bli överens med facket i denna viktiga fråga.

Arbetsgivaren i Vänersborg tycks ha glömt att karriärtjänsterna är till för lärarna. Att bli förstelärare innebär att göra karriär för att att läraren ifråga redan är en skicklig yrkesutövare. Eller som utbildningsminister Björklund uttryckte det:

”De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”

Arbetsgivaren i Vänersborg tycks vända på det. Den använder förstelärartjänsterna för att lärarna ska göra karriär – genom att få nya arbetsuppgifter.

teacher_tiredDet händer alltför ofta att arbetsgivaren i Vänersborg inte kommer överens i viktiga frågor med personalorganisationerna. Ska skolan i Vänersborg ha en chans att lyftas från de bottennoteringar som Vänersborg får i undersökning efter undersökning, så måste arbetsgivaren lyssna på personalorganisationerna och respektera deras professionella insikter.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: