Arkiv

Archive for the ‘BUN 2017’ Category

Mer om gårdagens BUN

17 oktober, 2017 Lämna en kommentar

sammantrade7Det diskuterades mycket om lokaler på gårdagens (i måndags) sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Kris i lokalfrågan!”.) Men det pratades också om juridik och förhållandena ute på skolorna.

Kanslichef Katrin Siverby och kommunjurist Pernilla Bertilsson besökte sammanträdet och gick igenom förändringarna i den nya Kommunallagen som träder i kraft vid årsskiftet.

kommunallagenDet var, som vanligt, intressant. Den kanske viktigaste förändringen blir att kommunstyrelsen under vissa specifika omständigheter, om kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen denna befogenhet, ska kunna fatta beslut om andra nämnders verksamhet. Det kan i sådana fall handla om budgetbalans. Det kan också handla om ärenden som hamnar mellan två nämnder. Presidierna, dvs ordförande och vice-ordförande, kan också enligt den nya Kommunallagen ges beslutanderätt i vissa frågor. Detta kommer att tydliggöras i reglementen och delegeringsordningar som nu ska revideras.ansvar3

Jag undrade om Kommunallagen hade förändrats när det gällde frågan om ansvarsfrihet, dvs om en ledamot är ansvarig för nämndens beslut fast hen röstar nej. Det var ju aktuellt för ett antal år sedan när kommunfullmäktige ansåg att jag var ansvarig för arenabeslutet trots att jag hade röstat nej till arenabygget. (Dessutom ansåg fullmäktige att ersättarna, som överhuvudtaget inte hade röstat, också var ansvariga.) Här hade inget förändrats. Lagstiftarna har helt enkelt undvikit denna fråga.

paragrapheKanslichef Siverby gick också igenom vad som gäller när ledamöter i en nämnd vill väcka/initiera ärenden. Här har inget förändrats i den nya Kommunallagen utan ledamöter har denna rätt precis som tidigare, 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen):

”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”

Och det var också vad Förvaltningsrätten i Göteborg hade fastslagit i sin dom när jag överklagade ett beslut häromåret. (Se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”.) Skillnaden nu är att ordförande Mats Andersson äntligen tycks ha insett att han tidigare handlade fel.

eleverNämnden fick lyssna till en verksamhetsuppföljning, som denna gång hade rubriken ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”.

Nämnden fick reda på att det framgick av skolsköterskornas hälsosamtal att ju äldre eleverna blir desto mer slarvar de med maten – många äter inte frukost, tycker inte om maten, konsumerar mer godis och läsk. De äldre eleverna ägnar sig också åt mindre fysisk aktivitet, tillbringar mer tid framför datorn och har större problem med trötthet och sömn än de yngre eleverna.

Det var väl ingen överraskning även om utvecklingen är både tråkig och oroande.

elev_provDe flesta elever, från förskoleklass och framåt, trivs bra eller mycket bra i skolan. Och det trots att många uppger att lokalerna är både trånga och omoderna. Arbetsron skiljer sig mellan skolorna, och det beror på vilken lärare klassen har säger eleverna. I högstadiet blir det, i varje fall periodvis, stressigare. Det blir t ex fler prov och det är fler lärarbyten. Det finns en grupp elever som upplever att skolarbetet är för svårt och att de har svårt att klara av det.

Nämnden fick också en redogörelse för anmälningarna till Skolinspektionen.

skolinspektionHittills i år har det varit 25 st anmälningar. Flera av dem står faktiskt samma förälder för. Påfallande ofta går anmälaren förbi huvudmannen och rektor och dessa ärenden ”studsar då tillbaka” från Skolinspektionen till huvudmannen. Anmälningarna gäller främst särskilt stöd och kränkande behandling mellan elever. Av anmälningarna har skolinspektionen gett kritik i ett (1) fall. (2016 var det 39 anmälningar och Vänersborg fick kritik i 9 fall.)

Anmälda kränkningar har ökat, i synnerhet i F-6, från 204 år 2016 till 270. Det innebär dock inte att det i alla fall verkligen har handlat om kränkningar, men ”allt som händer” och kommer till personalens kännedom måste anmälas.

Nämnden ägnade tämligen lång tid åt att diskutera verksamhetsuppföljningen. Det var många synpunkter som lämnades. ”Syftet är gott” med rättigheten att anmäla, dvs Skollagen vill stärka elevernas rättssäkerhet. Min uppfattning är emellertid att det i många fall har blivit alltför lätt att anmäla skolan. Det händer att föräldrar frånsäger sig sitt eget ansvar och lastar över ansvaret på skolan.

Jag anser också att en stor del av problemen i skolan i Vänersborg kan härledas till trånga och överfulla lokaler och på segregeringen som friskolor och profilklasser har bidragit till.

tired7Alla anmälningar tar för övrigt väldigt mycket tid för rektorer och pedagoger. Det är mycket som ska dokumenteras… Dessutom är det ibland rektorer och pedagoger som råkar ut för kränkningar både av föräldrar och elever, t ex på Facebook.

Förresten är Skolinspektionen här i Vänersborg just nu – och inspekterar. De skolor som hittills har inspekterats klart har inte fått några anmärkningar. Det återstår några skolor och dessutom totalbedömningen.

earDet var inte så många ärenden på BUN:s dagordning, men de som fanns diskuterades utförligt. Men det som ringer i öronen efter sammanträdet är en vädjan från en av tjänstemännen:

”Vi vill slippa det här med lokalerna. Vi hittar inga lösningar. Ni politiker kan göra nånting, inte vi tjänstemän.”

Kategorier:BUN 2017

BUN: Kris i lokalfrågan!

16 oktober, 2017 Lämna en kommentar

depressed3Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.

Det finns ett akut behov av lokaler:

”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

skola3Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.

BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:

”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”

children2BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.

Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…

barn5Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?

Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. (Såvida BUN inte ska bygga en ny modulskola på en helt ny plats…) Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…

”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…

uppdragBUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.

invest_BUNÄven när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.

BUN kan inte göra något…

klockaPå dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…

En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…

Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).

parkmarkMen det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)

I Vänersborg går det inte…

motvindDet tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.

Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.

I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.

Kategorier:BUN 2017, Skola, Skollokaler

Inför BUN 16 okt (2/2)

12 oktober, 2017 3 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder alltså nu på måndag. Förutom den juridiska informationen (se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”) ska nämnden också behandla en del andra ärenden.

uppfoljningNämnden ska få en så kallad verksamhetsuppföljning. Denna gång om ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Det blir säkert intressant, men vad som tas upp i ärendet får nämndens ledamöter inte reda på förrän på sammanträdet.

Sammanträdet innehåller också ett ärende om budgetuppföljning. Det är det alltid på mötena.

underskott3Det beräknas att BUN kommer att gå med ett underskott på 4,5 milj kr i år. Det är samma prognos som presenterades för en månad sedan. Nämnden har som bekant begärt ytterligare 4,8 milj kr av kommunstyrelsen. Oppositionens budgetbeslut förra året innebar ju att nämnden skulle kompenseras för elevökningen under året.

BUN:s begäran behandlades i kommunstyrelsen igår onsdag. Och trots att det ett tag såg ut som om de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inte skulle bevilja pengarna, så låg det faktiskt ett annat förslag på kommunstyrelsens bord – ett för BUN positivt förslag. Det innebar att kommunstyrelsen beviljade BUN pengarna. Det ”tackar” vi i nämnden för (i varje fall jag), trots att pengarna bara var tillfälliga för i år och inte ramhöjande.

Elevökningen fortsätter. Sedan september förra året har elevantalet i grundskolan ökat med 101 elever. Jag ser i diagrammet i det medskickade underlaget att antalet elever också har ökat sedan terminsstarten, men det är omöjligt att utläsa med hur många.

norra_skolan1Vänsterpartiet föreslog innan sommaruppehållet att det skulle undersökas om det gick att utöka Norra skolans skolgård.

Utredningen kom fram till:

”Enligt Plan och bygglagen är park allmänplatsmark där allmänheten får vistas. En inhägnad skulle hindra allmänhetens tillträde. Skolan har därmed rätt att nyttja parken men inte privatisera den vilket görs genom inhägnad enligt uppgift från Plan- ochflexibel bygglovschefen.”

Det känns väl inte riktigt som om flexibilitet är kommunens största kännemärke…

Ärende 7 har rubriken ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”. Det är en stor utmaning, som alla vet, för BUN att planera förskole- och skolsituationen i Vänersborg.

skolutredningFör något år sedan gjordes en skolutredning respektive en förskoleutredning, men utredningarna har varit tvungna att revideras. Det på grund av befolkningsökningen sedan dess och också en vilja att bygga bort alla tillfälliga lokaler.

”Utredningen visar att det finns ett behov av fler förskole- och elevplatser i Dalslandsområdet. De aktuella befolkningsprognoserna visar också på en större ökning av antalet barn och elever totalt i Vänersborgs kommun än i förskoleutredningen och skolutredningen. Någon större revidering av de föreslagna strukturerna i utredningarna är dock inte aktuell i nuläget utan förskolor och skolor behöver istället dimensioneras efter de nya prognoserna. Då behovet av fler och ändamålsenliga lokaler var stort redan i början av 2016 då förskoleutredningen och skolutredningen genomfördes betraktas behovet nu som akut.”

akut_skolaDet föreligger alltså ett akut behov. Och vad pratar vi om då? Jag citerar återigen från underlaget:

”Utifrån revideringen är slutsatsen att det fram till 2020 finns ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

Det finns som synes ett mycket stort behov av lokaler och omfattande åtgärder behöver vidtas – och det snabbt.

Utredningarna har inför måndagens sammanträde med BUN också tagit vägen om Samhällsbyggnadsnämnden (SHB). SHB har yttrat sig och BU-förvaltningen har gjort en del ändringar utifrån SHB:s synpunkter, t ex så har vissa förtydliganden gjorts för att det ska vara lättare att följa med i resonemangen.

reservationMI Samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Tor Wendel (M). Det visste jag inte förrän jag fick handlingarna i måndags. Tor Wendel skrev:

”Som jag uppfattat det så finns det i Vänersborg politisk enighet om att ändringar i skolstrukturen skall beslutas i Kommunfullmäktige. Som jag förstått detta ärende så är det initierat av BUN utan diskussion/uppdrag från Kommunstyrelsen. Ingenstans i underlaget nämns att detta dokument ska fastställas av Kommunfullmäktige.”

Tor Wendel är en klok politiker.

kommunfullmaktige2016För ett antal år sedan fattade kommunfullmäktige ett beslut om skolstrukturen, efter en tämligen engagerad och stundtals nästan hätsk diskussion (kommer ni ihåg?) där både politiker och kommuninvånare var involverade. Nu föreslår BUN att hela ”paketet”, dvs ”Skolutredningen av de centrala grundskolorna” samt ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun” jämte ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”, går via kommunstyrelsen hela vägen till kommunfullmäktige.

Det gör att hela frågan tar längre tid, men jag anser att det är rätt väg att gå. Förskole- och skolsituationen är en angelägenhet för hela kommunen, inte bara för Barn- och Utbildningsnämnden. Frågan är både alltför stor och alltför viktig för att inte gå till fullmäktige. Förutom då också på grund av de principiella skälen. Kommunfullmäktige är huvudman för skolan.

Vi hoppas bara att kommunfullmäktige tar sitt ansvar. Hittills har BUN jobbat i motvind gentemot de styrande…

lindas2_2Idag, torsdag, kom det ett nytt utskick från BU-förvaltningen. Det var ett extra ärende som ska behandlas på nämndssammanträdet, ett yttrande över ”Detaljplan för del av Lindås 2:2, Vargön”. Och det visar med all önskvärd tydlighet i vilken situation BUN befinner sig i.

Det ska byggas på Lindås i Vargön (se krysset på kartan). Det betyder att fler människor kommer att flytta till Vargön och det innebär naturligtvis också fler barn och ungdomar.

Förvaltningen skriver i sitt yttrande:

”De grundskolor för årskurs F-6 som ligger i Vargön har idag brist på lokaler och moduler har ställts upp på skolgårdarna vilket minskar friytan ochoverfullt påverkar skolornas utemiljö negativt. Från och med höstterminen 2017 hyr förvaltningen också lokaler för fritidshemmen i externa lokaler. Äldre elever i Vargön åker till årskurs 7-9 skolor i centrala Vänersborg och i nuläget råder det brist på lokaler även inom den verksamheten och vid byggnation i Vargön ökar trycket ytterligare.”

Det är alltså fullt i grundskolorna just nu. Så frågan är om barn och ungdomar som flyttar till Lindås får plats i någon skola…

betyg4Det var alla ärenden på måndagens sammanträde med BUN. Jag saknar emellertid ett ärende på sammanträdet – ett ärende där de synnerligen alarmerande signalerna om situationen i Vänersborgs skolor, som har kommit från Skolverket (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och Lärarförbundets årliga skolranking, behandlas (se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”). Jag vet att förvaltningen inte är klar med sin analys än, men statistiken visade på en sådan allvarlig utveckling att nämnden borde ta upp det direkt. Om inte annat för att visa kommunledningen hur allvarlig situationen är.

För det verkar inte kommunledningen riktigt förstå. Ingen i kommunledningen, eller ordförande Mats Andersson (C) för den delen, har t ex kommenterat skolresultaten i media.

Kategorier:BUN 2017

Inför BUN 16 okt (1/2)

10 oktober, 2017 2 kommentarer

Nästa måndag, den 16 oktober, är det återigen dags för Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) att sammanträda.

Det ser ut att bli ett hyfsat kort möte, eftersom det inte finns, vad jag kan se, några alltför långa eller komplicerade ärenden. Det finns emellertid ett informationsärende som tilldrar sig intresset…

forelasning_juridik”Juridisk genomgång – initiering av ärende samt ny kommunallag”

Kanslichef, och tillika jurist, Katrin Siverby ska föredra den nya kommunallagen och också ”juridik och regler kring väckande av nytt ärende i nämnd”.

Det sista blir särskilt intressant… Naturligtvis av den orsaken att jag denoverklaga 23 november 2015 överklagade (se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”) ett beslut som barn- och utbildningsnämnden fattade den 9 november om att jag inte hade fått väcka ett ärende i nämnden. (Det handlade om flytten av Nattugglans förskola.) Förvaltningsrätten gav mig sedermera rätt. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)

forvaltningsrattenFörvaltningsrätten upphävde det överklagade beslutet med motiveringen:

”Det finns ingen laglig rätt för nämnden att besluta om huruvida en ledamot får väcka ett ärende eller inte.”

Och så kom slutklämmen från Förvaltningsrätten:

domare”Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden genom sitt beslut i ärendet … har åsidosatt den i kommunallagen fastslagna initiativrätten då beslutet medfört att Stefan Kärvlings begärda ärende inte tagits upp och avgjorts i sak vid sammanträdet och inte heller bordlagts för avgörande vid annat tillfälle. Vad Stefan Kärvling anfört till stöd för sitt överklagande får således anses visa att beslutet strider mot 10 kap. 8 § KL. Beslutet ska därför upphävas.”

Det står nämligen i 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen från 2017):

”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”

Den här rätten kan alltså inte nämnden ta ifrån en ledamot, genom t ex en votering. Som faktiskt Mats Andersson hävdade då det begav sig. Det skrev alltså Förvaltningsrätten i sin dom.

votering3Trots Förvaltningsrättens dom blev det återigen ”strul” på BUN:s sammanträde den 19 juni i år. (Se ”Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN”.) Ännu en gång ville ordförande Mats Andersson (C) ha en votering om ett nytt ärende skulle få initieras. Naturligtvis var det Vänsterpartiet som återigen ville väcka ett ärende. Det handlade denna gång om en utökning av skolgården på Norra Skolan. Ett ärende som för övrigt ska behandlas, så att säga ”i sak”, senare under sammanträdet.

Jag vet inte hur ordförande Andersson tänkte i juni… Han hänvisade till matberedareFörvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden. Men det var inte sant. Ärenden måste inte beredas. Däremot kan en nämnd fatta beslut om att ett ärende ska beredas innan beslut fattas. Men det är något annat.

Det fanns tidigare inte heller något beredningstvång i en nämnd. Faktiskt.

Förvaltningsrätten skrev:

”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”

framtidNu vet jag emellertid inte vad som gäller i den nya Kommunallagen. Men det berättar säkert kanslichef Siverby på måndag.

Jag ser fram mot denna punkt på dagordningen. Kanske leder föredragningen också fram till lite mer ”ordning och reda” på sammanträdena.

Kategorier:BUN 2017, Juridik

Skolkrisen i Vänersborg (2/2)

3 oktober, 2017 Lämna en kommentar

lasareI gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.

vanersborgs-kommun-logotypDe specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.

Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.

fridaskolanFriskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?

Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…

minialliansen_updateDen här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. V_logga_mindreDock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…

Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…

Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.

teachers_twoJag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.

telefonPedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.

rektorska2Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.

Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)

För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen fonster_ramlaatt eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:

”trycks ut genom fönstren.”

Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.

resursfordelningResursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.

Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.

Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)

pengarpengarDet är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.

Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.

BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)

nyhetI kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.

triumviratOch då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna voteV(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.

Å andra sidan är det val nästa år…

Skolkrisen i Vänersborg (1/2)

2 oktober, 2017 1 kommentar

stefansblogg09Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.

analyzeOch det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…

krafta2Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.

Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.

torpaskolanFast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)

Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna ibandysverige Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.

Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)

Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.

fight2Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?

profilRune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.

Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.

gokunge_arenaHelena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.

I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.

Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.no_money2

Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.

Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…

stenciler”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”

Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.

it_haveriDe senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.

Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:

”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”

enkat2Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.

Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…

Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.

Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.

För något måste göras!

Total kris i Vänersborgs skolor!

29 september, 2017 2 kommentarer

forvanadDen 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).

Det var en synnerligen tuff rubrik.

betyg3Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.

Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.

Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…

Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:

betygak9vt2017_1

Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.

Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!

otroligDet är otroliga och osannolika siffror!

Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.

Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.

Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.

betygak9vt2017_2

Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan  de kommunala skolorna i karvlingVänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

betygak9vt2017_3

Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!kris4

Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd  bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken

Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.

betygak9vt2017_5

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…

Hmmm…invandring

Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

betygak9vt2017_6

Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…

statistikDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.utropstecken_tva

Nu!!

Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)

Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?

ttelaBarn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.

Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.fundersam

Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?

Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.

Många…

Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.

questionHar det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?

Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?

Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?

Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?

nonoDen sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.

Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?

skollagenI Skollagens 3 kap står det:

  • 5 a § framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
  • 8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?

Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?

Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…

rektor_trottMen… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?

Varför?

Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?

Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?

Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?

Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett sveksvek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!

Ett svek!

Ett svek från vuxenvärlden!

%d bloggare gillar detta: