Arkiv

Archive for the ‘Skolinspektionen’ Category

Nuntorpsutbildning till Förvaltningsrätten

16 oktober, 2018 1 kommentar

Skolinspektionen sa nej till att starta gymnasieskolor på Nuntorp. Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Skolinspektionens nej till Nuntorp” och ”Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag”.) De som ansökte, Dinglegymnasiet AB och Lärlingsgymnasiet i Sverige AB hade, liksom Gröna Klustret Nuntorp, förhoppningar om att inspektionen skulle ompröva beslutet.

Igår fick Lärlingsgymnasiet beskedet att Skolinspektionen inte omprövar sitt beslut om avslag. Skolinspektionen har istället skickat över alla handlingar till Förvaltningsrätten. Det betyder att Skolinspektionen så att säga har släppt ärendet och att beslutet ska prövas rättsligt.

Och det kan ta tid.

Antagligen kommer Förvaltningsrätten att begära in yttranden och kompletteringar innan den prövar målet. Processen kan ta 2-3 år om det vill sig…

Vad jag vet har inte Skolinspektionen behandlat klart Dinglegymnasiets ”överklagan”. Dinglegymnasiet fick sitt besked om avslag en vecka senare än Lärlingsgymnasiet så inspektionen lämnar nog inte besked förrän tidigast i slutet av veckan, kanske inte förrän nästa vecka. Men med tanke på gårdagens besked till Lärlingsgymnasiet så lär väl Dinglegymnasiet också få samma besked.

Och det blir ju i så fall inte särskilt uppmuntrande för Nuntorp…

Även om vi inte ska ge upp hoppet helt och hållet för Dinglegymnasiets del, så kanske det ändå vore läge för det Gröna Klustret att undersöka möjligheterna att Kunskapsförbundet Väst kan förlägga utbildningar på Nuntorp. Kunskapsförbundet har ju så att säga redan alla tillstånd klara. Jag vet inte hur realistisk och trolig en sådan lösning skulle kunna vara, men något säger mig att Kunskapsförbundet kanske inte vore helt ointresserat. Jag är dock inte säker på att Kunskapsförbundet har tillfrågats.

Politikerna i Kunskapsförbundets direktion hade möte idag. De hade inte Nuntorp på dagordningen, men de behandlade, bland annat, förbundets delårsrapport. Rapporten visar att Kunskapsförbundet har svårt att behålla ”sina elever” i förbundets utbildningar. 1.220 elever studerar i andra än Kunskapsförbundets skolor, det kan vara i andra kommuner eller på friskolor. Det är en ökning med nästan 100 elever sedan förra året. (En del av ökningen beror antagligen på att Migrationsverket har överfört ett större antal ungdomar från nedlagda anläggningar till Vänersborg och att dessa elever nu folkbokförs i Vänersborg. Eftersom ett antal av dessa ungdomar önskar fortsätta sina utbildningar på orten där de började, så blir Vänersborg skyldig att betala inkommande fakturor.) Det är ”bara” 298 elever som kommer från andra kommuner som går i Kunskapsförbundets skolor. Det blir naturligtvis dyrt för Kunskapsförbundet när eleverna från Vänersborg och Trollhättan inte väljer förbundets egna skolor.

Kunskapsförbundet Väst får nämligen ”bara” 52.000 kronor per elev från Vänersborg/Trollhättan. Om någon studerar på annat håll brukar fakturan ligga på det dubbla, 100.000 kronor för en utbildningsplats. Dessa fakturor får Kunskapsförbundet betala. Det betyder att Kunskapsförbundet förlorar ca 50.000 kr för varje ungdom som studerar i en annan kommun eller på en friskola… Och den här förlusten måste bäras av alla som är kvar i förbundets utbildningar…

Kanske en naturbruksutbildning på Nuntorp i Kunskapsförbundets regi kan locka både elever från Vänersborg och Trollhättan – och från andra kommuner. Det sistnämnda skulle kunna innebära ett ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet…

Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag

10 oktober, 2018 Lämna en kommentar

Igår var jag på ett stormöte i Dalsland, strax söder om Brålanda, på den fd Naturbruksskolan på Nuntorp. Det var med anledning av Skolinspektionens avslag på ansökningarna om att få starta skolor här.

Det var ett välbesökt möte. Det var dock få politiker som visade sig. Jag såg varken några kommunala politiker från socialdemokraterna, moderaterna eller centerpartiet… Det var nog faktiskt bara Carl-Ewert Berg (KD) och jag som var där och lyssnade.

Det var en del information om vad som händer just nu på Nuntorp. Och det händer en del, hela tiden, tycks det som. Det ”gröna klustret” är aktivt för att locka verksamheter till Nuntorp. Det ska t ex starta en restaurang i huvudbyggnaden, Nuntorps Gårds Bistro AB. Det är kocken Morgan Borgström som satsar. Borgström har erfarenhet som kock från både England och Frankrike. Och Grästorp. Vi hoppas väl alla att han ska lyckas få igång en bra restaurangverksamhet på Nuntorp.

Borgström är också handledare. Kunskapsförbundet Väst har nämligen satt igång utbildning för nyanlända på Nuntorp. Elever från Syrien, Somalia och Afghanistan läser svenska på förmiddagarna och bland annat Borgström håller i praktiska utbildningar på eftermiddagarna.

Skolinspektionens nej till gymnasieutbildningar var en stor besvikelse för Gröna Klustret Nuntorp. Och det var egentligen huvudanledningen till stormötet.

Göran Holmberg, ordförande för Dinglegymnasiet AB, gav sin syn på Skolinspektionens beslut. Holmberg var oerhört besviken. Förutom att han var självkritisk så tyckte han väl att det var lite underligt att en mycket likartad ansökan från Dingle fick godkänt för något år sedan. Skolinspektionen hade också gjort en inspektion på Dingle i våras och gymnasiet fick inga anmärkningar. Nu hade Nuntorp samma koncept, men här fick man inte ens starta en skola… (Jag har beskrivit Skolinspektionens beslut i en tidigare blogg, se ”Skolinspektionens nej till Nuntorp”.)

Göran Holmberg och Dinglegymnasiet tänker dock överklaga beslutet och de hoppas att Skolinspektionen ska ompröva det. Denna gång har Holmberg utvecklat de punkter som inspektionen grundade sitt avslag på mycket utförligt.

Vi får hoppas att Skolinspektionen omprövar sitt beslut.

VD Marianne Jakobsson och rektor Camilla Drottz Karlsson från Lärlingsgymnasiet gav också sin syn på beslutet. Lärlingsgymnasiet ville starta lärlingsutbildningar på Nuntorp. Företagets koncept är att erbjuda möjlighet att genomföra yrkesutbildning ute i arbetslivet.

Lärlingsgymnasiet skriver bland annat på sin hemsida:

  • ”är du halva utbildningstiden på en lärlingsplats där det finns en handledare som, i samverkan med yrkesläraren, utbildar dig i yrket.”
  • ”får du besök på lärlingsplatsen av din yrkeslärare.”
  • ”integreras din undervisning på skolan, dels inom de gymnasiegemensamma ämnena och dels inom respektive yrkesutbildning.”

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB etablerades 2008 och driver för närvarande utbildningar i Munkedal och Ale. Lärlingsgymnasiet fick för övrigt utmärkelsen ”Årets Företagare” i Ale i år.

Lärlingsgymnasiet skriver att 9 av 10 elever får jobb efter utbildningen. På Nuntorp ville de starta flera lärlingsutbildningar. Det tyckte inte Skolinspektionen:

”Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av Lärlingsgymnasiet i Sverige AB som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella industritekniska programmet med inriktningarna driftsäkerhet och underhåll samt produkt och maskinteknik och fordons- och transportprogrammet med inriktningarna lastbil och mobila maskiner samt transport vid Lärlingsgymnasiet i Dalsland i Vänersborgs kommun.”

Skolinspektionens avslag motiverades på andra sätt än det avslag som Dinglegymnasiet fick. Inspektionen konstaterar det viktigaste, nämligen att Lärlingsgymnasiet:

”har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för det nationella fordons– och transportprogrammet med inriktningen transport.”

Avslaget grundar sig på två andra skäl. Det första handlar om ”Elevprognos/Ekonomi”. Skolinspektionen menar att den prognos på elevunderlaget som Lärlingsgymnasiet har utarbetat, efter en intresseundersökning som genomförts av företaget Origo Group, inte säkerställer att skolan kommer att få tillräckligt många elever. Skolinspektionen drar slutsatsen:

”Sökanden har därmed inte redovisat att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Då sökandens elevunderlag inte är verifierat innebär det enligt Skolinspektionens bedömning att budgeten inte heller är tillförlitlig.”

Det här är motiveringen till avslaget för det ”nationella industritekniska programmet med inriktningarna driftsäkerhet och underhåll samt produkt och maskinteknik samt fordons– och transportprogrammet med inriktningen lastbil och mobila maskiner”.

Jag kan väl tycka att Skolinspektionens slutsats kan ifrågasättas. Intresseundersökningen tyder faktiskt på att tillräckligt många elever kan vara intresserade av lärlingsutbildningarna. Dessutom är ju inte Lärlingsgymnasiet i Sverige AB något nystartat ”spekulativt” företag, utan ett etablerat företag som redan bedriver utbildningar på andra orter. Menar detta företag att det finns förutsättningar att bedriva utbildning på Nuntorp så kan man rimligen förmoda att det är så. Företaget lär ju om inte annat förlora stora pengar om så inte vore fallet.

Skolinspektionen har gjort bedömningen att det här skälet inte gäller programmet ”Fordons- och transportprogrammet inriktning transport”.

Det fanns ett annat skäl till att Fordons- och transportprogrammet inriktning transport fick avslag av Skolinspektionen.

”Enligt Skolinspektionens bedömning kommer det sökta programmet och inriktningen sannolikt att attrahera ett antal elever som annars skulle ha sökt till kommunens (Skolinspektionen menar Vänersborg; min anm) motsvarande nationella program.”

Motiveringen till inspektionens avslag lyder följaktligen:

”Skolinspektionens helhetsbedömning är därmed att den ovan rubricerade etableringen medför sådana påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna och för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner att ansökan ska avslås.”

Eftersom Skolinspektionen hänvisar till ett yttrande från Kunskapsförbundet Väst så läste jag detta.

Kunskapsförbundet yttrar sig över flera friskoleetableringar samtidigt. När det gäller just Lärlingsgymnasiet och Nuntorp står det:

”Industritekniska programmet erbjuds av Kunskapsförbundet Väst, liksom andra lärlingsutbildningar. I övrigt finns ett utbud av lärlingsutbildningar i området runt Vänersborg och Trollhättan, och dessutom i Trollhättan genom Praktiska gymnasiet.”

Invändningarna från Kunskapsförbundet är tämligen små. (Praktiska gymnasiet är en friskola.) Man kan också notera att Kunskapsförbundet inte kommenterar Fordons- och transportprogrammet. Förbundet har vad jag kan se inte heller Fordons- och transportprogrammet med inriktning transport…

Eftersom Kunskapsförbundet yttrar sig över flera friskoleetableringar så kommenterar förbundet etableringarna i generella ordalag. Då menar förbundet att:

”Vid en start av ytterligare utbildningar inom pendlingsavstånd kommer elevunderlaget till Kunskapsförbundets utbildningar att påverkas negativt. På sikt kommer kommunen inte att kunna erbjuda ett lika brett programutbud som idag.”

Och vidare:

”Vid ytterligare friskoleetableringar med överetablering som följd, kommer elevunderlaget att bli så litet att kommunen kraftigt måste minska på det egna utbildningsutbudet och elevernas valmöjligheter, vilket på sikt leder till en utarmning av den kommunala utbildningen.”

Kunskapsförbundet menar att det minskade elevunderlaget gör att det på en del program är svårt att bedriva undervisning effektivt och att kvaliteten i utbildningen riskerar att försämras. Dessutom kan kostnaderna för Kunskapsförbundet öka om elever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor.

Kunskapsförbundets direktion, dvs politikerna, fattade sedan, den 24 april 2018, beslutet:

”Direktionen har ingenting att erinra mot ansökningarna. Dock kan några av de sökta utbildningarna innebära en risk för överetablering inom området.”

Det här beslutet, som faktiskt är positivt till etablering, verkar det inte som om Skolinspektionen har tagit hänsyn till…

När jag förresten läser yttrandet från Melleruds kommun till Skolinspektionen angående Lärlingsgymnasiets ansökan på Nuntorp, så är det mycket negativt. Melleruds kommun vill inte ha någon sådan utbildning. Intressant med tanke på att vissa politiker från Mellerud har talat sig varma för utbildningar på Nuntorp…

Jag kan inte säga att jag blir särskilt imponerad av Skolinspektionens bedömning. Visst konkurrerar de olika skolorna till stor del om samma elever – väljer fler elever Lärlingsgymnasiet (eller Dinglegymnasiet) så blir antalet som kan välja Kunskapsförbundet eller Dahlstiernska gymnasiet i Mellerud färre. Så är det ju. Å andra sidan är ju tanken bakom friskolereformen, och andra förändringar i skolornas värld, att elever ska få välja en utbildning som passar dem. Det motiveras av lagstiftaren bland annat av en tanke att valfrihet är en demokratisk rättighet. En annan tanke bakom friskolereformen var just att skapa konkurrens mellan skolorna. Det är detta som lagstiftaren har menat och bör väl gälla oavsett om man håller med eller inte. Vilket jag egentligen inte gör. (Det är ingen hemlighet att jag är mycket kritisk till friskolereformen.) Men som jag ser det underkänner Skolinspektionen med sitt beslut lagstiftarens syfte.

Det finns en annan aspekt av utbildningsfrågan också, något som helt har kommit bort i diskussionerna. Den framfördes av en i publiken på gårdagens möte. Och det var den nationella livsmedelsstrategin. Och det gör frågan ännu större – det finns ett nationellt perspektiv också.

Den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen den 20 juni 2017. (Du kan ladda ner kortversionen här.) Under rubriken ”Kunskap och innovation” i Livsmedelsstrategin står det:

”Målet för det strategiska området Kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.”

Och så görs följande bedömning:

”Relevanta utbildningsanordnare bör även fortsättningsvis följa utvecklingen i livsmedelssektorn och eftersträva att möta de kompetensbehov som finns inom området.”

Och kompetensbehov finns det hos företagen i Dalsland och regionen. Som jag ser det är det precis vad både Dinglegymnasiet AB och Lärlingsgymnasiet i Sverige AB syftar till med sina utbildningar.

Det tycks fortfarande var så som professor Dick Harrison tydligen sa på en föreläsning i Vänersborg nyligen:

”Dalsland är Sveriges mest bortglömda landskap.”

Skolinspektionen har all anledning att ompröva sitt avslagsbeslut.

Skolinspektionens nej till Nuntorp

4 oktober, 2018 1 kommentar

Det har under de senaste åren varit många turer kring den fd naturbruksskolan i Nuntorp. Jag ska inte räkna upp dem alla. Det slutade i varje fall med att Nuntorp förvärvades av privata köpare.

Sedan lade en projektgrupp och en styrgrupp med ideellt arbetande människor från bland annat Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille ner mycket tid för att lägga grunden till ett Grönt Kluster på Nuntorp. I maj 2018 bildades en ekonomisk förening med följande syfte:

”Klustrets vision är att vara en regional mötesplats med ett levande kunskaps- och utvecklingscenter för att främja hållbar utveckling och tillväxt av de gröna näringarna i Fyrbodal.”

Under arbetets gång togs kontakter med bland annat Naturbruksskolan i Dingle. Det resulterade i en ansökan från Dinglegymnasiet AB om att starta och driva utbildning på Nuntorp – gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Den 26 september kom besluten från Skolinspektionen. Det blev avslag på båda ansökningarna.

”Skolinspektionen avslår ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”

Och:

”Skolinspektionen avslår, med stöd av 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), ansökan om godkännande av Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasiesärskola avseende det nationella programmet för skog, mark och djur samt individuella programmet vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”

Skolinspektionen menade att:

”Dinglegymnasiet AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna.”

Det här var naturligtvis en besvikelse för alla som har engagerat sig. Göran Holmberg, ordförande i Dinglegymnasiets styrelse, sa till TTELA (se ”Nya nej till Nuntorp”):

”Det är framför allt ett bakslag för bygden. Jag blev också ganska besviken när jag fick beskedet då det även hade varit ett plus för oss på Dingle, då skolorna hade kunnat samverka.”

Skolinspektionen motiverade avslagen på exakt samma sätt, både för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. Det handlade om ”Elevhälsa” och ”Rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling”.

Det kan vara viktigt att notera att allt det andra som har ingått i Dinglegymnasiets ansökan har godkänts av Skolinspektionen. Det är enbart dessa två punkter som har föranlett avslaget och inget annat. (TTELA har felaktigt uppgett andra orsaker, se här.) Däremot har Skolinspektionen inte prövat om:

”utbildningen skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner.”

Det gjorde inte Skolinspektionen eftersom ansökan föll på de två första punkterna.

 När det gäller elevhälsan anser Skolinspektionen att Dinglegymnasiet AB inte har beskrivit hur elevhälsans samtliga kompetenser ska bedriva hälsofrämjande eller förebyggande arbete på skolenheten. Inspektionen menar vidare att det inte heller framgår att något samarbete kring hälsofrämjande och förebyggande arbete ska ske med elevhälsans kompetenser och övriga personalgrupper på skolan.

Eftersom Dinglegymnasiet AB redan driver Dinglegymnasiet i Dingle så kan denna motivering, liksom den följande, te sig något förvånande. Fungerar det i Dingle så bör väl samma koncept också fungera på Nuntorp. Kan man tycka. Dessutom har Skolinspektionen vad jag förstår gjort besök i Dingle och godkänt verksamheten…

Jag som lekman kan också känna vissa tvivel över hur viktig denna punkt egentligen är i sammanhanget. Jag vet att omvårdnadsperspektivet har fått allt större betydelse på senare år. Så det kanske är naivt att tycka att t ex undervisningen och dess innehåll borde komma i främsta rummet…?

Det handlar alltså enligt Skolinspektionen om det förebyggande arbetet, inte om det så att säga händer något akut. Skulle det ske flera akuta saker så förutsätter man kanske att det då satsas (ännu) mer på det förebyggande arbetet. Och händer inget akut så kanske det förebyggande arbetet är tillräckligt… Jag ser egentligen inte att denna punkt motiverar ett avslag. Kanske kunde Skolinspektionen godkänt ansökan och kontrollerat det förebyggande arbetet i efterhand, typ genom inspektioner eller genom eventuella anmälningar från elever och föräldrar.

Den andra grunden för avslaget är att det saknas rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det är samma sak här kan jag tycka. Är denna punkt så viktig att det motiverar ett avslag på hela ansökan? Kunde inte Skolinspektionen godkänt ansökan och avvaktat hur de rutiner som ändå fanns fungerade?

Skolinspektionen skriver:

”Det framgår inte av sökandens beskrivning att rektor alltid kommer anmäla kränkande behandling till huvudmannen och att huvudmannen kommer utreda dessa skyndsamt. Enligt Skolinspektionens bedömning är det därmed inte säkerställt att sökanden kommer att följa bestämmelserna avseende att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.”

Inspektionens synpunkter är naturligtvis viktiga, det är självklart att åtgärder måste anmälas, utredas och vidtas mot kränkande behandling. Men ska ett avslag meddelas innan Dinglegymnasiet fått chansen att visa om det fungerar i Nuntorp? Det fungerar ju uppenbarligen i Dingle… Och till och med Skolinspektionen skriver ju genom sin formulering, ”inte säkerställt”, att det faktiskt kan komma att fungera på Nuntorp…

Det kan nog ligga en del i vad Lars-Göran Berg, verksamhetsledare vid Gröna Klustret Nuntorp, säger när han i ett pressmeddelande menar att motiveringarna till avslagsbesluten är ”dåligt underbyggda”.

Det finns många skäl till att en utbildning ska få starta på Nuntorp. Det är synd att inte Skolinspektionen har vägt alla dessa skäl mot de skäl som inspektionen anser talar emot. Den kritik som man skulle kunna rikta mot Dinglegymnasiet AB är att de inte utvecklade sitt svar tillräckligt tydligt när Skolinspektionen ville veta mer om de skäl som talade emot. Man skrev kanske inte ner det ”självklara”… Men det borde, tänker jag, inte ha varit så svårt att skriva en elevhälsoplan som inspektionen kunde ha godkänt.

De inblandade på Nuntorp tänker överklaga Skolinspektionens avslag. Och kommande tisdag, 9 oktober, ska det hållas ett stormöte på Nuntorp om hur den fortsatta processen ser ut.

.

PS. Skolinspektionens avslag för Lärlingsgymnasiet om att bedriva utbildning på Nuntorp har jag inte sett och kan därför inte uttala mig om detta.

BUN-mötet med fler nyheter

14 november, 2017 Lämna en kommentar

magont2Profilklassernas vara eller inte vara har gett upphov till både intresse och debatt. (Se ”Profilklasserna försvinner”.) Och det är inte utan att jag får en lätt magkänsla av att det antagligen kommer att bli tillfälle att återkomma i frågan… Även om profilklassernas avskaffande inte var något politiskt beslut.

Jag har tidigare skrivit om de ärenden som togs upp på måndagens nämndsmöte. (Se ”BUN-sammanträde 13 nov”.) Denna blogg blir helt enkelt en komplettering med vad som faktiskt avhandlades på själva sammanträdet.

motion3Min motion om att utreda skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö bifölls av nämnden, utan någon diskussion. Utredningen ska ske i samordning mellan BU-förvaltningen och kommunens Personalavdelning.

Utredningen av Adam Frändelids (V) motion om barnomsorg kväll, natt och helg var kort. Den kom snabbt fram till att efterfrågan på barnomsorg kväll, natt och helg kommer att täckas när förskoleverksamheten startar i BUP:s gamla lokaler i Vänerparken.

uggla_nattNämnden fick reda på att Vänerparkens lokaler ska stå klara den 1 maj. Om det blir en ”bra” vinter, så finns det en chans att lokalerna kan bli färdiga lite tidigare. Tanken är att det först ska flytta in dagverksamhet i lokalerna, dvs en ”vanlig” daglig förskola. Sedan, efter sommaren, ska barnen från Nattugglans förskola flytta in. Det är alltså tänkt att det ska bli både ”dagis” och ”nattis” i BUP-lokalerna. Och det blir följaktligen också fler förskoleavdelningar i centrala stan, något som det finns akut behov av.

nattugglanMen eftersom behovet av förskoleplatser är så stort, samtidigt som det planeras bostäder för fullt ute på Holmängen, ska Nattugglan, dvs Björkholmsvägens förskola som den egentligen heter, behållas. Dock inte som ”Nattis”, utan bara som ”vanlig” daglig förskola. En anledning är att varenda förskoleplats behövs, samtidigt som lokalhyran har sänkts.

Fridhems förskola håller på att renoveras och under tiden behövs tillfälliga evakueringsplatser för barnen. De ska hålla till i Mödravårdens gamla lokaler (!) på Vänerparken. Där blir det alltså också en förskola, men bara under renoveringen som beräknas hålla på i 1,5 år.

honan4Alla dessa nya förskoleplatser innebär att kommunen med all sannolikhet kommer att kunna möta den ökande efterfrågan av platser i centrala Vänersborg. Nu är det bara en ny förskola som behövs i kvarteret Hönan (som har börjat kallas Belfragegatans förskola) för att pusslet ska bli fullständigt. Det finns gamla och mindre lämpliga lokaler kvar som kommunen bör lämna. Sedan är det bara Vargön, Frändefors och Brålanda kvar…

prisonerDet kan väl nämnas att fram till att Vänerparken är inflyttningsklar så lär inte BUN klara av att uppfylla den lagstadgade garantitiden på 4 månader för att erbjuda förskoleplats. För övrigt är den tillfälliga förskolan på Vallgatan nedlagd. BUN fick inte något förlängt hyreskontrakt.

Det blev självklart en budgetuppföljning också. Nämnden fick reda på att ökningen på Fritids mattats av sedan förra månaden. Det började bara 6 fler i september. Antalet barn som är placerade i den enskilda pedagogiska omsorgen har minskat.

BUN fick ju mer pengar av kommunfullmäktige och det innebär att nämnden kommer att gå i stort sett plus/minus noll vid årets slut. Den borgerliga oppositionen (L+M+KD) ville därför komplettera nämndens beslut med:

”och konstaterar att elevökningspengarna verkar ha haft god effekt på möjligheten att hålla budget.”SD_bulls

Det var väl egentligen ett ganska självklart konstaterande, men jag röstade ändå med de borgerliga. Ola Wesley (SD) avgjorde dock omröstningen genom att rösta med S+C+MP. De borgerliga partiernas tillägg avslogs alltså.

Ärendet ”Redovisning av utförd internkontroll 2017” behandlades också. Det var väl inte så mycket att orda om, trodde jag. Men det blev en diskussion om avgifter i skolan. Det var nämligen en skola i kommunen som hade tagit ut en mindre avgift (50 kr), jag tror att det var för en aktivitet på en friluftsdag. Det här är för övrigt lagligt, men flera av ledamöterna tyckte att Vänersborgs skolor helt skulle undvika att ta ut avgifter. Det var också förvaltningens målsättning.

Liberalernas Tove af Geijerstam uttryckte då det som skulle kunna bli bevingat:

star_red”Jag låter som en kommunist.”

Det visade sig att flera politiker lät på samma sätt…

skolinspektionSkolinspektionen har nu avslutat den regelbundna tillsynen i kommunen. Någon enstaka skola hade ”utvecklingsområden”, men de flesta hade inga som helst anmärkningar. Tvärtom, den övergripande kvaliteten fick gott betyg. Det var egentligen ganska unikt och förvaltningen var uppenbarligen nöjd med Skolinspektionens rapporter. Och det med rätta.

Det fanns dock ett undantag, Frändeskolan i Frändefors. Och här var kritiken omfattande, och dessutom utfärdade Skolinspektionen ett hot om vite:

pengar40”Skolinspektionen förelägger … Vänersborgs kommun att vid vite av 700.000 kronor senast den 6 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.”

Det har emellertid TTELA redan skrivit om (se ”Hot om vite för allvarliga brister”) och rapporten kan hämtas här. Förvaltningen har tillsammans med Frändeskolan redan börjat arbetet med att avhjälpa bristerna och åtgärder har satts in.

Förvaltningen håller på att se över ledningsorganisationen. Den ställer sig frågan, hur kan vi organisera skolorna för ökad måluppfyllelse? Resultatet av arbetet lär redovisas så småningom.kontroll

Förvaltningen ser också över kostnaderna och det är avtalen med samhällsbyggnadsförvaltningen som står i fokus. Avtalen är uppsagda, det gäller t ex städ, vaktmästeri och skolmåltider. Förvaltningen arbetar med nya kravspecifikationer, allt för att minska kostnaderna.

Sverigedemokraternas Ola Wesley hade hört att det diskuteras att halalkött ska införas i förskolor och skolor. Det dementerade ordförande Mats Andersson (C) å det bestämdaste och förvaltningen konstaterade att ingen sådan beställning har lämnats från BUN. Det är nämligen samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för skolmåltiderna.

betyg3Nämnden fick också en verksamhetsuppföljning av ”kunskapsresultat i grundskola och grundsärskola”. Jag har skrivit om resultaten tidigare (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och det var väl egentligen dessa siffror som redovisades.

Det blev självklart en diskussion om vad de markant försämrade resultaten beror på. Flera pekade på den stora elevökningen och bristen på utrymmen och lokaler. Det har alltför ofta handlat om snabba åtgärder för att få ”plats” med eleverna och mindre om pedagogisk utveckling. En sådan ”liten” sak som att det krävs simkunnighet för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa är också en del av förklaringen. Det här sistnämnda har skolorna börjat jobba med på ett annorlunda sätt.

Det är också svårt att rekrytera legitimerade pedagoger. På t ex Dalboskolan är det bara 1 av 5 i Ma/NO, 1 av 4 i Sv och 1 av 3 i Eng som är legitimerade…statistik

Det krävs krafttag för att vända den nedåtgående kunskapsutvecklingen i Vänersborg. Och kommunen måste börja med det allra mest grundläggande – att skaffa ändamålsenliga skollokaler…

Det var alltså inte särskilt många beslut som fattades under måndagens sammanträde med BUN. Men mycket information lämnades och det var många diskussioner. Och dessa diskussioner fortsatte sedan på eftermiddagen.

Nämnden fick information av och tillfälle att samtala med kommunens förskolechefer och rektorer. Det var givande, även om det inte alltid var några upplyftande rapporter ute från verksamheten…

Det vore bra om politikerna fick möjlighet att träffa dem fler gånger.

Nej till skola på Nuntorp

30 september, 2016 Lämna en kommentar

vgregionDen 22 september 2015 beslutade den politiska majoriteten i Västra Götalandsregionen med gestadsonen Bo Carlsson (C) i spetsen att lägga ner tre av regionens sex naturbruksskolor. Däribland Nuntorp. (Jo, det är sant. Bo bo_carlsson_nyckelharpaCarlsson argumenterade och röstade för att lägga ner naturbruksskolan i Nuntorp, se ”Bygdefest i Brålanda. Och Nuntorp. Och Axelsson. Och Bo Carlsson.”.)

Hushållningssällskapet Sjuhärad har efter regionens nedläggningsbeslut köpt upp Strömmaskolan i Sätila och ansökt hos Skolinspektionen om att få starta upp en friskola där. Idag godkändes denna ansökan. Samtidigt fick Dingleskolans Elevförbund ett ja av samma Skolinspektion för att starta en friskola i Dingle.

Två av regionens skolor ska alltså fortsätta utbildningen – nu som friskolor.

Dalslands Naturbruksutbildning AB gjorde likadant, dvs ansökte också om att få starta en friskola – på Nuntorp. När det gällde Nuntorp blev Skolinspektionens beslut dock väldigt annorlunda…

nuntorp

Idag sa Skolinspektionen nämligen nej till Dalslands Naturbruksutbildnings ansökan om att få starta en friskola på Nuntorp.

skolinspektionSkolinspektionen skriver:

”Mot bakgrund av de uppgifter som framgår av ansökan samt av utredningen i ärendet gör Skolinspektionen den sammantagna bedömningen att Dalslands Naturbruksutbildning AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna. Skolinspektionen kan därför inte godkänna ansökan som huvudman för gymnasieskola avseende det nationella naturbruksprogrammet inriktningarna lantbruk och djur vid Dalslands Naturbruksgymnasium i Vänersborgs kommun.”

Skolinspektionen motiverar sina skäl till avslaget i 5 punkter.

11. Ekonomi.

Den ekonomiska biten är i vanlig ordning viktig. Skolinspektionen går i sitt beslut igenom Dalslands Naturbruksutbildning ansökan och finner på punkt efter punkt oklarheter och osäkerheter i finansieringen av den tilltänkta skolan. Skolinspektionen avslutar detta avsnitt med:

”Sökandens redovisning av hur skolstart och vidare drift av skolverksamheten ska
finansieras samt att bolaget ska kunna vända förlust till vinst läsår 3 bedöms därmed
inte som realistisk.
En förutsättning för godkännande är att sökanden kan uppvisa en realistisk budget.
Enligt Skolinspektionens bedömning är det därmed inte säkerställt att sökanden har
tumme_ner5ekonomiska möjligheter att driva verksamheten.”

Skolinspektionen gör faktiskt tummen ner på hela det ekonomiska upplägget, på varenda detalj… Och redan här är ett avslag av ansökan tämligen solklar. Utan en ekonomisk grund, ingen skola.

Men Skolinspektionen fortsätter.

22. Lokaler

Dalslands Naturbruksutbildnings tanke har varit att Fastighets AB Vänersborg, dvs kommunens fastighetsbolag, ska köpa Nuntorp för 38 miljoner kronor och sedan hyra ut fastigheten för skolverksamhet. Det finns emellertid inget beslut på detta. (Det är Vänersborgs kommunfullmäktige som beslutar i sådana här frågor.) Precis som Jonathan Axelsson (M) upplyste Skolinspektionen om.

Skolinspektionen skriver:

”Skolinspektionen har den 28 september inhämtat uppgifter från Vänersborgs kommun som på frågan om kommunfullmäktige fattat beslut att via Fastighets AB Vänersborg låta förvärva fastigheten Nuntorp från Västra Götalandsregionen svarat att så inte är fallet.”

Skolinspektionen har också varit i kontakt med Västra Götalandsregionen och fått reda på att det inte heller där har fattats något beslut om att sälja till Vänersborgs kommun.

33. Bibliotek

Enligt Skollagen ska alla elever ha tillgång till ett bibliotek. Dalslands Naturbruksutbildning har uppgett att de ska ta över det befintliga biblioteket.

Skolinspektionen skriver:

”Då det inte är säkerställt att sökanden kommer att få tillgång till ändamålsenliga lokaler inför skolstart är det inte heller visat att sökanden kommer att få tillgång till det befintliga skolbiblioteket på Nuntorp.”

44. Elevhälsa

Dalslands Naturbruksutbildning har uppgett att man tänker köpa alla tjänster som har att göra med elevhälsa av Kunskapsförbundet Väst. Efter kontakt med Kunskapsförbundet råder det enligt Skolinspektionens bedömning en oklarhet kring om:

”sökanden verkligen kommer att kunna säkerställa att eleverna ges tillgång till samtliga funktioner inom elevhälsan.”

55. Värdegrundsarbete

I alla skolformer ska det finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dalslands Naturbruksutbildning har inte kunnat presentera en sådan trots påstötningar från Skolinspektionen. Och därmed är det:

”inte säkerställt att sökanden kommer att följa bestämmelserna avseende värdegrundsarbetet.”eyes2

Det tycks som att Skolinspektionens beslut är välgrundat. Det råder ingen tvekan om det. Och det är klart, när Skolinspektionen får reda på att det finns oriktiga uppgifter i ansökan från Dalslands Naturbruksutbildning så förbättras väl inte chanserna direkt…

Det tycks som om Dalslands Naturbruksutbildning har gett upp planerna på att starta en friskola på Nuntorp, i varje fall att döma av bolagets Facebookgrupp. I ett inlägg i eftermiddags skriver man väldigt uppgivet:

”… lokalfrågan [kommer dock] att vara oförändrad och därmed kvarstå som ett avgörande skäl för fortsatt negativt beslut. Vi är givetvis oerhört besvikna och ledsna för detta men mest känner vi för elever, lärare, övrig personal men också för företagens möjlighet till framtida arbetskraft, arbetstillfällen och för landsbygdsutvecklingen framgent.”

Skolinspektionens beslut kom nog som en chock för många. Och det förstår jag. Det är naturligtvis otroligt tråkigt att Nuntorp läggs ner som skola. Men ansvaret för det är varken Skolinspektionens eller Dalslands Naturbruksutbildnings AB:s. För nedläggningen ligger ansvaret helt på Västra Götalandsregionen och de som tillsammans med Bo Carlsson (C) röstade för en nedläggning.

fabvFör Vänersborgs kommuns del så kan det paradoxalt nog bli en besparing, närmare bestämt på 38 miljoner kronor – den summa som regionen ville ha för fastigheten. Men det vet vi inte än – för hur Fastighets AB ställer sig i detta läge, det har vi ingen aning om. Kanske vill Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) ändå köpa fastigheten…

Rektorns statliga uppdrag

23 november, 2014 Lämna en kommentar

rektorska2Undertecknad bloggare har som bekant ett särskilt intresse för skola och utbildning. Därför har jag vid ett flertal tillfällen skrivit om skolans enskilt viktigaste person – rektorn. (Senast om ”Rektorn och det pedagogiska ledarskapet”.) Jag har varit, och är, mycket kritisk till hur kommunerna, och särskilt då Vänersborg naturligtvis, behandlar sina rektorer.

Nyligen publicerade Skolinspektionen sin årsrapport till regeringen, ”Från huvudmannen till klassrummet”. (Rapporten kan hämtas här.) I den hittar vi ett särskilt avsnitt som handlar om rektorn – ”Rektorns ledning för framgångsrik undervisning behöver utvecklas”. Skolinspektionen har mycket att berätta om rektorns ”roll ”under den kommunala huvudmannen.riskbedomning3 Och vad rektorns roll egentligen är, eller borde vara…

I Vänersborg, liksom i många andra kommuner, betraktas rektorn som en ”vanlig” kommunal chef. Rektorn har därmed en mängd kommunala uppdrag och uppgifter. Kommunerna glömmer bort att rektor är en titel och en tjänst skapad av staten. Och det beror naturligtvis på att rektorn har ett statligt uppdrag. Det är inte tänkt från staten att rektorn ska syssla med upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.

Bara för att ta några exempel… (Här kan du läsa om fler kommunala uppgifter som rektor i Vänersborg har tilldelats, ”Rektorn och det pedagogiska ledarskapet”.)

rektorsutbildningVid ett tillfälle häromveckan frågade jag faktiskt rektorerna om dessa kommunala uppgifter ingår i den statliga rektorsutbildning som alla rektorer ska gå. Det gjorde de inte. Naturligtvis.

I Skolinspektionens årsrapport till regeringen beskrivs det på följande sätt.

”Vi ser i våra granskningar att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan. I praktisk handling innebär det att de statliga kraven underordnas den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks.”

När Skolinspektionen ger exempel på uppgifter som inte hör till det statliga uppdraget skriver inspektionen:

”Tiden äts upp av ekonomi, budget, statistik, löner, fastigheter och lokaler, läsårsplanering, logistik, skolskjuts men även vikarieanskaffning.”

Rektorn arbetar alltså på uppdrag av riksdagen, regeringen och skolverket. Uppdraget finns beskrivet i Skollagen, Skolförordningen och Läroplanen. I Skollagen slås uppdraget fast:

”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

I Läroplanen står det:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.”

Rektorn är skolans pedagogiske ledare. Det är det statliga uppdraget.

LGR11_2I Läroplanen (LGR 11) utvecklas vad som menas med pedagogisk ledare:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella må­len. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.

Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

  • skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
  • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,
  • undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,
  • kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,
  • resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,
  • undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,
  • i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
  • samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,
  • samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,
  • formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
  • samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkes­inriktning,
  • den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,
  • personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
  • skolans internationella kontakter utvecklas, och
  • skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.”

tidsatgang2Är det någon som tvivlar på att staten ser rektorns statliga uppdrag som pedagogisk ledare som ett heltidsarbete? Här finns det inte plats för en massa kommunala uppdrag och uppgifter.

I rapporten från Skolinspektionen granskas rektors roll ytterligare. Skolinspektionen anser att det behövs – uppenbarligen av det skälet att rektorn inte har den roll och de arbetsuppgifter som det är tänkt att rektorn ska ha.

Skolinspektionen slår fast:

”I huvudmannens (=kommunen; min anm.) ansvar ingår att se till att centrala förutsättningar för elevers lärande och trygghet är uppfyllda. Exempelvis bör huvudmannen skapa nödvändiga förutsättningar för att rektorerna ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogiska ledare.”

Och att:

”huvudmannen måste ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att leda det pedagogiska arbetet på skolorna.”

Skolinspektionen är tydlig. Skollagen och läroplanen är tydliga. Skolinspektionen  framhåller också vikten av att rektor får vara pedagogisk ledare:

”Skolinspektionen vet genom såväl forskning som egna granskningar att rektor har en nyckelroll för att skapa förutsättningar för hög kvalitet i undervisningen och för skolans utveckling i stort. Särskilt avgörande är rektorns prioritering av den pedagogiska verksamheten.”

Och på ett annat ställe:

”Internationella forskningsresultat … visar på rektors avgörande betydelse när det gäller att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten och dess effekter för elevernas kunskapsutveckling.”

utmaningVänersborgs kommun står inför, och har gjort en längre tid, en lång rad utmaningar. Det handlar framför allt om att kunskapsresultaten inte alls är så bra som de borde och kunde vara. Alltför många elever lämnar i dag grundskolan i årskurs nio utan att vara behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan. Det är också en stor utmaning att möta de nyanlända.

Och frågan är egentligen ännu större. Skolinspektionen skriver:

”Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 är tydligt kopplat till en ökad risk för framtida psykosociala problem, exempelvis missbruk och självskadebeteende samt ett långvarigt utanförskap. Allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder är vidare åtta till tio gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medelbetyg eller höga betyg.”

Det är alltså oerhört viktigt, både för den svenska och den vänersborgska skolan, att kunskapsresultaten höjs och att alla elever får den hjälp och det stöd de behöver i sin utveckling. Och i detta arbete är alltså rektorn en nyckelfaktor.

pekpinneVad innebär det då enligt Skolinspektionen att ha ansvar för och leda den pedagogiska verksamheten?

”Rektor ska genom sitt ledarskap styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Det handlar om att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder.
Det är nödvändigt att rektor arbetar systematiskt för att utveckla undervisningens kvalitet och säkerställa att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver för att nå så goda resultat som möjligt. Kompetensutveckling av lärare och annan pedagogisk personal utifrån de behov som framkommer är ett avgörande inslag för att kunna nå framgång. Rektor ska också fördela verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att skolan ger alla elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.”

Skolinspektionen menar att en förutsättning för detta är att rektorn bland annat har kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande.

Skolinspektionen skriver:

”För att kunna leda det pedagogiska arbetet på skolan och förstå vad skolans resultat
beror på och vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med problem, behöver
rektorn vara insatt i den dagliga verksamheten på skolan. Det handlar om att skaffa sig kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummet, elevernas lärande och hur eleverna upplever trygghet och studiero.”

teacher_tiredÄr det någon som fortfarande tvivlar på att staten ser rektorns statliga uppdrag som pedagogisk ledare som ett heltidsarbete?

Det finns bara en möjlig väg. Rektorn i Vänersborg måste frigöras från en mängd av de kommunala arbetsuppgifterna. Om det finns uppgifter ute på skolorna som kommunen tycker att en kommunal chef ska utföra – anställ då särskilda chefer som sköter dessa kommunala uppgifter. Låt t ex intendenter sköta fastighets- och ekonomiska frågor och låt särskild personal ta hand om personalfrågor.

Först när rektorn i Vänersborg blir skolans pedagogiska ledare ”på riktigt”, då kan också rektorns arbetssituation och elevernas kunskapsresultat förbättras.

Skolinspektionens dom!

21 januari, 2014 1 kommentar

skolinspektionMåndagens sammanträde med Barn- och nyhetUngdomsnämnden var inte ett helt vanligt sammanträde. Trots att det kanske verkade så i gårdagens blogg. (Se ”Tärnan och öppna möten”.) Det var nämligen så att vi hade besök. Ett ”fint” besök… Skolinspektionen gästade nämnden. Och det är definitivt inte vanligt.

Skolinspektionen ägnade en del av eftermiddagen igår till att berätta om höstens alla inspektioner. Skolinspektionen har ju gjort både bas- och breddad tillsyn av skolor och inspekterat fritidshem och förskolor. Detta har sedan redovisats i ett antal inspektionsrapporter, som går att läsa på kommunens hemsida. Skolinspektionen redogjorde dock inte för innehållet i dessa.

Hans Larsson och Gerhard Eriksson från Skolinspektionen redogjorde istället för det inspektionsbeslut som handlar om huvudmannen specifikt, dvs Barn- och Ungdomsnämnden. Inte de andra rapporterna alltså. Dessa rapporter kommer för övrigt att behandlas i nämnden den dag då rektorerna har skrivit klart de ”svar” som ska lämnas till inspektionen. Dessa ”svar” måste nämligen gå via huvudmannen/nämnden.

temperSkolinspektionens representanter var tämligen ”milda” och förstående i sin framtoning. Inte alls så arga som nämnden kunde frukta. Stundtals lät det nästan som om de bad om ursäkt för att de kritiserade…

Men kritiserade gjorde de…

I Skolinspektionens beslut slås det fast något som kanske inte direkt är någon nyhet. I varje fall inte för dom som inte stoppar huvudet i sanden…

Skolresultaten i Vänersborg har inte förbättrats under de senaste 5 åren.

Skolresultaten ligger fortfarande kvar på en relativt låg nivå, under genomsnittet i Sverige. Och statistiken visar ingen tendens på förbättring.

ogonbrynDet är allvarligt. Dock inte så allvarligt, antar jag, att det får politiker i Vänersborg att höja på ögonbrynen och tillstå att detta måste vi göra något åt. När Vänsterpartiet år efter år påpekar skolans (och förskolans) behov i fullmäktige, t ex i budgetdiskussionerna, är intresset lika med noll från de andra partierna. Det enda som tycks intressera är om BUN (=Barn- och Ungdomsnämnden) håller budget eller ej…

Tyvärr hittar man den attityden även i Barn och Ungdom. I den korta verksamhetsberättelsen, som BUN också  behandlade igår, står det:

“Verksamheten arbetar i en anda av god ekonomisk hushållning och har ekonomin högst upp på agendan.”

Jag tror att det är dags för politikerna i Vänersborg att sätta barnen och ungdomarna “högst upp på agendan”…

Skolinspektionen riktar kritik mot huvudmannen med anledning av skolresultaten. Inspektionen menar att huvudmannen behöver:

“bli bättre på att utvärdera och analysera måluppfyllelsen”

Huvudmannen, och också rektorerna, måste:

“fokusera mer på elevernas måluppfyllelse och tydligare följa upp resultaten i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Det är grundläggande för att kunna rikta insatser så att alla elever, utifrån deras skilda behov, får förutsättningar att nå målen i utbildningen.”

skollagenSkollagen går före den kommunala ekonomin, skulle man väl kunna säga…

Skolinspektionen skriver att huvudmannen bedriver ett kvalitetsarbete:

“som inte till alla delar är fullständigt och systematiskt.”

Dessutom är underlagen som kommunen har haft:

“…som utgångspunkt för analyser … ofullständiga.”

Jag tror att Barn- och Ungdomsnämnden, och förvaltningen, inser bristerna och kommer att ta tag i dessa snabbt. Jag vet att vissa saker har förvaltningen redan börjat arbeta med.

En del förbättringar kan man naturligtvis göra utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Ett gott exempel finns inom kommunen… Skolinspektionen skriver:

grattis“En god förebild är det kvalitetsarbete som förskollärare och förskolechefer bedriver inom förskolan.”

Det är inga dåliga ord om arbetet i förskolan. Egentligen är det väl bara att gratulera…

Det kan väl också nämnas att Skolinspektionen också riktar kritik mot att huvudmannen inte följer upp och utvärderar fritidshemmens innehåll och kvalitet. Här saknas det också dokumentation på huvudmannanivå.

Det här är viktigt. Fritidshemmens innehåll och kvalitet har påverkats mycket av de besparingar som under många år har drabbat verksamheten. Det är viktigt att BUN får reda på effekterna av dessa. Vilken effekt har t ex de stora grupperna på verksamheten, och på barnen?

inspekteraSkolinspektionen betonar att huvudmannen har ansvar för att utbildningen mellan och inom skolorna är likvärdig. Inspektionen menar att den inte är det. Tillsynen har visat:

“det finns skillnader såväl mellan som inom skolenheterna i kommunen med avseende på hur långt man kommit i arbetet med att nå de nationella målen.”

Det är viktigt med likvärdighet, att alla barn får samma förutsättningar och möjligheter i skolan. Enligt min mening har Skolinspektionen helt rätt. Barn- och Ungdomsnämnden har varit alldeles för dålig på det här.

Dock. Ett sätt som kommunen har försökt komma till rätta med den bristande likvärdigheten, och segregationen, är genom den organisation som genomförts på högstadieskolorna. Jag tänker på att samtliga centrala högstadieskolor, Torpa, Tärnan och Vänerparken, ingår i samma skolenhet, den Centrala skolenheten.

tumme_ner2På föredragningen igår, så visade Skolinspektionen en stor förståelse för förvaltningens och nämndens motiv med denna organisation.

”Ni har vällovligt syfte, men Skollagen gäller.”

Sa Skolinspektionen.

Men…

“Centrala skolenheten uppfyller inte kriterierna för att vara en skolenhet enligt definitionen i skollagen, då avståndet mellan skolbyggnaderna är för långt.”

Dessutom är det inte tillåtet med flera rektorer på samma skolområde.

justitiaDet sätt som Vänersborg har organiserat högstadieskolorna på i Vänersborg (utom Dalbo) är med andra ord – olaglig.

Det här var i och för sig ingen nyhet. Jag har skrivit om det förut och kommunens egna revisorer har tidigare påpekat förhållandet. Men det slår mot integrationen och likvärdigheten. Det gör det.

Men det är bara att omorganisera. Igen. Skolinspektionens ord är lag.

P4 Väst ringde förresten för en stund sedan och frågade vad jag tyckte om detta beslut från Skolinspektionen. Jag sa som det var. Skolinspektionen har rätt, Skollagen är tydlig. Man får inte göra som Vänersborg gör.

Men det är tråkigt att det är så. Det positiva arbetet med integrationen på högstadierna försvåras och riskerar att på sikt raseras.

Radio Väst frågade hur Vänersborg ska göra nu med integrationen. Jag sa som det var, att jag inte vet…

Skolinspektionen har gjort ytterligare några iakttagelser som redovisas i beslutet:

  • ”De kommunala förskolorna erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna arbetar medvetet för att öka måluppfyllelsen.
  • På samtliga grundskolor pågår ett aktivt värdegrundsarbete. Men på några av skolorna behöver arbetet bli mer systematiskt.
  • Kommunen utövar inte tillsyn över fristående driven pedagogisk omsorg som riktar sig till skolbarn.”

Det kan också vara värt att framhålla att Skolinspektionen också hade lite positivt att säga om skolorna, inte bara om förskolorna:

  • ”Förskolornas (!!; min anm.) värdegrundsarbete
  • Mariedalskolans och Norra skolans arbete med att förebygga kränkande behandling
  • Elevhälsoteamets arbete med att ta fram beslutsunderlag inför inskrivning i grund- och gymnasiesärskolan.”

ris_rosDet var det mesta som Skolinspektionen hade att säga om huvudmannen, dvs Barn- och Ungdomsnämnden. Både ris och ros med andra ord. På sätt och vis kan man väl säga att Vänersborg ändå ”kom undan” med hedern i behåll. Eller? Det kunde ha varit värre typ.

Men.

Man får inte glömma att varje skola har fått ett eget utlåtande från Skolinspektionen. Och en del skolor har fått ett väldigt bra betyg… Men en del andra har fått en ganska omfattande kritik… (Du kan själv läsa här.)

Till sist. Här nedan återger jag hela det pressmeddelande som Skolinspektionen har skickat ut. Adressen till hela beslutet hittar du längst ner.

=================

Pressmeddelande 20 januari 2014

Otillräcklig analys av kunskapsresultaten i Vänersborgs kommun

Ansvariga för den kommunala skolan i Vänersborg måste säkra att alla elever får den utbildning och det stöd som de har rätt till. Ett viktigt steg är att förbättra analysen av skolornas resultat. Det konstaterar Skolinspektionen i ett beslut idag.

Skolinspektionen har granskat förskolan, fritidshemmen och grundskolorna i Vänersborgs kommun som en del av en genomgång av samtliga kommuner i landet. Utgångspunkten är barns och elevers rätt till god omsorg och god utbildning i trygg miljö. Skolinspektionen lyfter i första hand fram brister som kommunen måste åtgärda, och följer sedan upp att det sker.

Många elever går ut Vänersborgs kommunala grundskolor utan godkända betyg i alla ämnen. Resultaten har inte förbättrats nämnvärt de senaste fem åren och inget i statistiken pekar heller på en förbättring. Tillsynen visar samtidigt att flera grundskolor inte följer upp, utvärderar, dokumenterar och analyserar elevernas resultat på ett systematiskt sätt. Dessa skolor saknar därför en samlad bild av elevernas måluppfyllelse utifrån de nationella kunskapskraven. Även på central nivå i kommunen finns brister i kvalitetsarbetet.

— Ansvariga för skolan i Vänersborgs kommun, både centralt och på skolnivå, måste fokusera mer på elevernas måluppfyllelse och tydligare följa upp resultaten i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Det är grundläggande för att kunna rikta insatser så att alla elever, utifrån deras skilda behov, får förutsättningar att nå målen i utbildningen. En god förebild är det kvalitetsarbete som förskollärare och förskolechefer bedriver inom förskolan, säger Gerhard Eriksson, Skolinspektionen, som ansvarat för tillsynen.

Några övriga iakttagelser

  • De kommunala förskolorna erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna arbetar medvetet för att öka måluppfyllelsen.
  • På samtliga grundskolor pågår ett aktivt värdegrundsarbete. Men på några av skolorna behöver arbetet bli mer systematiskt.
  • Centrala skolenheten uppfyller inte kriterierna för att vara en skolenhet enligt definitionen i skollagen, då avståndet mellan skolbyggnaderna är för långt.
  • Kommunen utövar inte tillsyn över fristående driven pedagogisk omsorg som riktar sig till skolbarn.

Redovisning senast 25 april

Senast den 25 april 2014 ska Vänersborgs kommun redovisa vad man gjort för att rätta till de brister som pekats ut.

Ladda ned

Skolinspektionens beslut kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/vanersborg-2014

Beslut om kommunala förskolan och vuxenutbildningen samt enskilda skolor (kommunala och fristående) kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/beslut

%d bloggare gillar detta: