Stefan Kärvlings blogg

”Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Vi har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Målet är en god utbildning i en trygg miljö.”

En metod i Skolinspektionens granskningsarbete är att fråga elever, föräldrar och personal vad de anser om sin skola. Det gör man bland annat genom den så kallade ”skolenkäten”. Skolenkäten genomfördes i höstas, 2018. Så även i Vänersborg. De elever som ingick i undersökningen var eleverna i åk 5 och åk 9.

Skolenkäten har fått kritik. I tidningen Skolvärlden, en tidning utgiven av Lärarnas Riksförbund, publicerades i början av veckan en debattartikel av Pernilla Broberg, förälder och vårdnadshavare. Broberg är också docent i redovisning/revision (företagsekonomi) vid Linköpings universitet. Debattartikeln hade rubriken ”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”. (Du kan läsa hela artikeln här.)

Brobergs helhetsomdöme om enkäten som riktades till föräldrarna var inte nådig. Hon skrev:

”Jag tycker att man ska sluta skicka ut dåliga enkäter men, framför allt, sluta använda resultat från bristfälliga undersökningar och från undersökningar som man, både gällande utformning och genomförande, har begränsad kunskap om. Skolan och barnens skolgång är för viktig för att alls påverkas av resultat från oanvändbara undersökningar.”

Broberg menade att enkäten kan besvaras flera gånger av samma respondent och att enkätfrågorna var både vaga och svåra att förstå. Dessutom frågades det om skolan och undervisningen som helhet, när svaren kan vara väldigt olika beroende på vilket ämne som avsågs. I vissa ämnen fungerar allt utmärkt och i andra mindre bra. Och hur skulle man svara då?

Brobergs slutsats är att enkäten inte ger någon tillförlitlig bild och avslutar debattartikeln med en fråga:

”Min erfarenhet av föräldraenkäten gör mig bekymrad för hur Skolinspektionens övriga granskning går till. Hur genomförs motsvarande undersökningar med elever, lärare och övrig personal?”

Det är nog så att många av de svagheter och brister i frågeställningarna som hittas i föräldraenkäten återfinns i enkäten till eleverna. När det gäller Skolinspektionens övriga granskning kan jag utifrån min erfarenhet av tre inspektioner konstatera att det finns mycket i övrigt att önska. Inspektionerna gav upphov till en hel del frustration bland personal och skolledare om jag ska uttrycka det milt. (En av inspektionerna är undantagen. Det var en riktad inspektion i SO-ämnena.)

Mot denna bakgrund tänkte jag redovisa några av resultaten av Skolenkäten från Vänersborg.

Det kan konstateras att Vänersborgs elever i åk 5 generellt sett var något positivare i sina svar än riksgenomsnittet (se nedanstående tabell):

Elevernas ”betyg” på skolorna i Vänersborg är ganska höga tycker jag. (Högsta poäng som eleverna kan sätta är ”betyget” 10.) Det som sticker ut och som har ett alldeles för lågt ”betyg” är ”studiero”. Här var ”betyget” bara 5. Det signalerar att något måste göras. (Kanske bättre och mer ändamålsenliga skollokaler…?)

Jag ska inte redovisa samtliga frågor och svar i detalj, utan nöjer mig med att visa hur en av sidorna är utformad i rapporten. Då får man åtminstone en liten uppfattning om hur Skolinspektionens frågor ser ut och hur eleverna i Vänersborg har svarat. Den som vill veta mer kan ladda hem hela rapporten. (Skolenkäten 2018, Vänersborg)

Jämfört med riksgenomsnittet var även Vänersborgs elever i åk 9 generellt sett positivare:

Högstadieeleverna sätter lägre ”betyg” än åk 5-eleverna. Så brukar det i regel vara, kanske blir eleverna mer kritiska ju äldre de blir… Notabelt är att 9:orna sätter ett högre ”betyg” på ”studiero” än 5:orna. Det är dock fortfarande alldeles för lågt och även här måste det ske en förändring. Det finns också flera andra områden som har ”förbättringspotential”.

Den pedagogiska personalen har också fått svara på hur de upplever sin skola och sin undervisning:

”Betygen” jämfört med riksgenomsnittet är lite mer blandat, ibland över, ibland under. Pedagogernas uppfattning är ofta lite positivare än elevernas, i varje fall om man jämför med 9:orna. Det kan noteras att pedagogernas syn på studieron är positivare än elevernas… Det skulle kanske kunna förklaras med att om det är stökigt i ett ämne, så är det detta ämne eleverna tänker på när de sätter sitt ”betyg”. Pedagogen tittar naturligtvis enbart på sin egen undervisning.

Och slutligen har vårdnadshavarna fått tillfälle att besvara Skolinspektionens enkät. Jag redovisar resultaten utan kommentarer. Notera att enkäten har genomförts också för vårdnadshavare till elever i förskoleklass och grundsärskola samt att alla vårdnadshavare till elever i grundskolan har ”klumpats ihop” utan hänsyn till stadier.

Vårdnadshavarna i förskoleklassen:

Vårdnadshavarna i grundskolan:

Vårdnadshavarna i grundsärskolan:

Slutligen vill jag upprepa att det kan vara värt att hålla Pernilla Brobergs kritik i minnet när man läser och tolkar enkätsvaren.

PS. Det är inte ofta jag länkar till liberala debattörer, men denna debattartikel från dagens Aftonbladet är värd att läsa – ”Gnäll inte på läraren – läxa upp era barn”.