Stefan Kärvlings blogg

Igår skrev jag om ärenden som ska behandlas på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde på måndag den 18 mars. (Se ”BUN 18 mars 2019”.) Nu tänkte jag komplettera med de återstående.

Ärendet ”Plan för intern kontroll 2019” ska avhandlas. Internkontroll handlar om att kommunen med:

”rimlig grad av säkerhet uppnå: en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten och efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m.”

Kommunstyrelseförvaltningen tar fram några kommungemensamma granskningsområden som varje nämnd ska granska. Sedan ska respektive nämnd ta fram några egna. BUN har tänkt sig att i år särskilt granska synpunkts- och klagomålshantering samt lokalförsörjning.

Ibland kan man väl tycka, ganska ofta faktiskt, att det här med föräldrars och elevers rätt att ”klaga” kan gå lite för långt. Vi kan ju i pressen läsa om en del hårresande exempel på hur föräldrar agerar. (Se t ex ”Elev kallade lärare ”hora” – nu polisanmäler föräldrarna personalen” och ”Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder”.) Nu kanske dessa exempel, där polis och domstolar är inblandade, är lite väl drastiska, men på något sätt kan man väl som lärare tycka att kritiken av skolan och dess personal, ofta är både osaklig och orättvis. Känslan är ofta att föräldrar lägger över ansvar på skolan som egentligen är deras eget. Att uppfostra barnen är primärt föräldrarnas uppgift och inte pedagogernas.

Men självklart ska föräldrar och elever få lämna synpunkter och kritisera sådant som inte fungerar bra i skolans verksamhet. Finns det brister så ska de naturligtvis rättas till.

Det som nämnden och förvaltningen vill med internkontrollen och granskningen är dock lite annorlunda:

”Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år emot flertal klagomål gällande medborgares synpunkter på verksamheten. Idag hanteras dessa individuellt och det saknas analys och sammanställning förvaltningsövergripande. Detta kan leda till att viktig information om verksamheten inte hanteras övergripande. Analys av inkomna klagomål kan ge en viktig insikt i förbättringsområden.”

Och det är en bra målsättning.

När det gäller granskningsområdet lokalförsörjning:

”Barn- och utbildningsförvaltningen har under flera år haft ett underskott på lokaler att bedriva verksamhet i. Det gör att det finns ett behov av att ha en tydlig rutin kring hur dessa behov uppmärksammat och kommuniceras vidare till fastighetsenheten.”

Och det är det naturligtvis inte heller något att säga om.

Det är tänkt att nämnden ska godkänna ”Personalekonomisk redovisning 2018” på måndag.

Jag har under åren haft en hel del synpunkter i ämnet. I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.) Den motionen ledde till en utredning, vars slutsatser jag inte var helt tillfreds med. Jag har bloggat om mina synpunkter (se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”) och jag har framfört dem muntligt i nämnden ett flertal gånger. Nu är det dags för nämnden att gå till beslut och ställa sig bakom den personalekonomiska redovisningen – och där ingår ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”… Nu är det sista chansen att reagera ”formellt” och ”officiellt”. Det får åtminstone bli en protokollsanteckning. Om inte ordförande Andersson (C) godkänner den så får det bli till att rösta nej, och lämna en skriftlig reservation.

Min kritik gäller två av de fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön” som utredningen utmynnade i:

• ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
• ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Det här är fel väg att gå anser jag och det kan också bli tämligen dyrt…

Förvaltningen vill öka antalet rektorer och förskolechefer så att varje chef får färre anställda. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” – och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

Det blir säkert en del ytterligare information på måndagens nämnd.