Stefan Kärvlings blogg

Det är svårt. Mycket svårt. Det är nog bland de svåraste beslut som jag har varit med om att fatta under min tid som ledamot i kommunfullmäktige. Ska Vänersborgs kommun bygga eller inte bygga ute i Vargön?

Beslutsförslaget som fullmäktige ska ta ställning till lyder så här:

”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”

Jag har skrivit om ärendet i två tidigare bloggar. (Se ”Vargön! Vargön!” och ”KS: Ja till Wargön Innovation”.) I den ena bloggen tyckte jag si om hur jag skulle rösta och i den andra så…

De fakta som finns är tämligen tydliga.

Den testanläggning som är tänkt att byggas i Vargön beräknas kosta 24,8 miljoner kronor. Men då ingår inte kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning och tomt. (Dessutom ingår inte kapitalkostnader och indexökningar.) Det ingår inte heller några kostnader för sanering av föroreningar om det nu skulle bli aktuellt. Det kan alltså bli ett antal miljoner kr dyrare.

Det finns inga hyresgäster till byggnaden. När Innovatum upphör att vara huvudman för projektet Wargön Innovation den 1 juli 2019 så ska inte projektet vara hyresgäst längre. Och fram till denna tidpunkt så är det ändå kommunen som ska stå för hyran:

”Kommunen åtar sig att ansvara för hyreskostnader under etableringsfasen.”

”Motorn” i utvecklingen av projektet var från början Re:newcell med företagets teknik att återvinna kläder. Men så hoppade Re:newcell av planerna och etablerade sig i Kristinehamn istället.

Wargön Innovation fortsatte emellertid projektet med målet att Vargön ska bli ett centrum för hållbara materialinnovationer, så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. Som det står på Wargön Innovations hemsida:

”Wargön Innovation möjliggör produktion av framtidens material. … Wargön Innovation erbjuder kunskap och infrastruktur inom tillämpad process- och produktionsteknik för att ta materialinnovationer från forskningslabb till kommersiella pilotvolymer. Wargön erbjuder en attraktiv plats för fullskaliga produktionsanläggningar.”

Det låter ju onekligen bra och jag vet att ett antal ansvarsfulla personer arbetar hårt med projektet. Det behövs också nya industrier och arbetstillfällen i Vargön och Vänersborgs kommun. Och att återvinna kläder är en bra idé i dagens värld.

De här sistnämnda argumenten återfinns onekligen på plussidan. Men alla positiva framtidsutsikter tycks i nu-läget ändå mest vara förhoppningar och önsketänkanden.

Projekt Wargön Innovation är ett lotteri med chanser till vinst, men det finns ganska många nitlotter. Och drar man en nitlott så skulle kommunen stå där med en tom byggnad, men ändå en byggnad, för kanske upp till 30 miljoner kr.

Hade det bara varit dessa fakta, och förhoppningar, i vågskålen så hade valet kanske blivit något enklare, men det finns ytterligare aspekter.

Vänersborg har en påse med pengar och den ska räcka till förskolor, skolor, idrottshallar, äldreboenden, integrationsarbete, boende, gator och vägar, konserthus osv. Det borde väl vara till sådana här verksamheter som kommunens pengar borde gå till i första hand. Kan man tycka. Man kan ju undra vilka viktiga investeringar i kommunens kärnverksamhet som får skrin- eller senareläggas om en sådan här riskfylld investering görs. Och är det verkligen lämpligt att i kommunens nuvarande läge satsa tiotals miljoner kronor på chans? Och så den viktiga frågan, ska inte kommunen satsa på kärnverksamheterna och överlåta näringsliv och industriverksamhet till privata företag…?

Det är inte heller helt självklart att den här typen av åtaganden och projekt ligger inom kommunens ansvars- och kompetensområde (även om det är det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg, som står som byggherre). Kommunallagen 2 Kap:

”1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.”

Och då hamnar vi i den juridiska problematiken, en problematik som jag inte tidigare har tagit upp i mina bloggar.

Redan i början på 2 Kap i Kommunallagen står det:

• ”7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.”
• ”8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.”

I underlaget inför fullmäktiges beslut så finns det en juridisk diskussion och analys. Det slås fast, precis som det står i Kommunallagen, att:

”en kommun får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen och att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det betyder bland annat att kommuner har möjlighet att tillhandahålla lokaler till enskilda företag, om det finns synnerliga skäl. Men, och jag citerar återigen från underlaget, att avsikten:

”inte är att det ska vara fråga om specialanpassade lokaler.”

Specialanpassade lokaler strider dessutom mot EU-rättens statsstödsregler. Det står nämligen också i underlaget:

”Det kan av bestämmelserna utläsas att uppförandet av byggnaden som Wargön Innovation efterfrågar kan ligga inom den kommunala kompetensramen och vara förenlig med KL (Kommunallagen; min anm) och BfL (Lag om vissa kommunala befogenheter; min anm).”

Notera ”kan ligga”… Och så tar underlaget upp en del villkor som måste uppfyllas för att hamna på rätt sida lagen. Men det tycks onekligen som om Vänersborgs kommun balanserar på en knivsegg. Det finns också en del domar i ärenden som liknar detta ärende där domstolarna har fällt kommunen, bland annat fällde Kammarrätten i Göteborg Ulricehamns kommun för en i många drag liknande affär (se här). Men jag tror ändå att detta ärende, ”Fråga om uppförande av en byggnad i anslutning till projekt Wargön Innovation”, är lite annorlunda. En skillnad är att t ex att Tillväxtverket (EU:s regionalfonder) är med och finansierar projektet Wargön Innovation, dock inte industrilokalen. Och det finns lite speciella regler när EU är med på ett hörn.

I underlaget till fullmäktige skriver juristen:

”För rätten till bidrag från EG:s strukturfonder uppställs dock krav på nationell medfinansiering av projektet. Förevarande bestämmelse gör det möjligt för kommuner och landsting att utan hinder av lokaliseringsprincipen … medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program.”

Det här innebär alltså att EU:s regler innebär en slags utvidgning av den kommunala kompetensen. Men vad som gäller i den juridiska världen ger sig naturligtvis om någon överklagar ett eventuellt ja-beslut…

Jag har efter alla avväganden för och emot, funderingar kring fakta och förhoppningar, bestämt mig för att rösta…

”ja”

Med viss vånda…