Arkiv

Archive for januari, 2017

Nunntorp i regionfullmäktige

31 januari, 2017 Lämna en kommentar

vgregionDet blev som väntat. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen röstade idag för att Nunntorp ska säljas på den öppna marknaden genom ett öppet anbudsförfarande. Beslutet fattades av en i stort sett enig församling – röstsiffrorna visadevotering3 135-14. Det var bara sverigedemokraterna som tyckte annorlunda.

Det var inte ett särskilt kontroversiellt beslut. Regionen beslutade ju redan den 22 september 2015, och det var ett omstritt beslut, att koncentrera naturbruksutbildningen till endast tre skolor – och Nunntorp var inte en av dessa. Nunntorp skulle läggas ner. Regionen har sedan väntat på besked från Vänersborgs kommun, i 15 månader, om att kommunen skulle bestämma sig för att köpa Nunntorp. Vänersborg fick nämligen ”förstatjing” på fastigheten. Men det har, som de flesta känner till, inte fattats något sådant beslut och nu vill inte regionen vänta längre.

vantaUtom sverigedemokraterna då. De ville vänta längre. De ville att regionen skulle fortsätta att invänta ett besked från Vänersborgs kommunfullmäktige – trots att kommunledningen meddelade redan i december att ett förvärv inte längre var aktuellt. Som det stod i regionens underlag inför dagens möte:

”Kommunens företrädare bedömer efter återremissen att kommunen inte kommer att genomföra ett köp av fastighet och lösöre.”

Nu blir det alltså fritt fram för vem som helst att lägga bud på Nunntorp. Och redan finns det tydligen flera privata intressenter, varav åtminstone en har lämnat en avsiktsförklaring till Västra Götalandsregionen om att förvärva hela den befintliga fastigheten till begärt pris på 38 miljoner kronor.

nuntorpJag tror ärligt att slutet blir gott för Nunntorp. Nunntorp kommer att leva vidare, även om det inte blir som naturbruksskola.

Glömde jag något?

Ja, visst ja. Bo Carlsson (C).

Bo Carlsson representerar ju som de flesta vet centerpartiet också i regionfullmäktige. Bo Carlsson var ju t ex med och röstade igenom nedläggningen av Nunntorp den 22 september 2015. Idag röstade Carlsson inte alls – han var nämligen inte på plats på dagens sammanträde. Det är säkerligen så att Carlsson har helt giltiga skäl till att inte vara närvarande, men onda tungor och rykten förtäljer att Bo Carlsson undviker svåra frågor, som Nunntorp, genom att helt enkelt lämna återbud. Men jag understryker, det är onda tungor och rykten.

Det kan ju också vara så att Bo Carlsson anser sig jävig även i regionen…

Kategorier:Nuntorp, Regionen

Ett nej är ett ja

30 januari, 2017 Lämna en kommentar

nonoMånga av våra politiska motståndare har genom åren påstått att Vänsterpartiet i Vänersborg enbart är ”nej-sägare”. Dessa personer har inte riktigt förstått, eller velat förstå, att Vänsterpartiets förslag alltid har stått mot något annat förslag i slutomröstningen. Och detta andra förslag har i stort sett alltid varit kommunstyrelsens förslag. Det har naturligtvis berott på att Vänsterpartiet har varit i minoritet. Ett ”ja” har därför betytt en röst på kommunstyrelsens förslag, medan ett ”nej” har inneburit ett ”ja” till vårt eget förslag. Och så har det alltid varit – ett ”nej” har betytt ”ja” till något annat. I våra ögon till något bättre…

ttelaDet belyser TTELA:s artikel (den finns bara med på TTELA:s hemsida) om socialnämndens budget (se ”Budgetförstärkning till äldreomsorg”, 27 januari).

TTELA berättar att:

pengar4”I juni förra året fick oppositionens budget för 2017 majoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det innebar bland annat att socialnämnden fick en ramökning på 44 miljoner kronor.”

Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, Vänsterpartiet och välfärdspartiet röstade tillsammans ”nej” till huvudförslaget som hade lagts av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Det blev således 23 röster mot 22.

Oppositionens nej i slutomröstningen innebar att socialnämnden slapp, som TTELA skriver:

”att ta bort över 70 tjänster”

Istället kunde nämnden lägga bland annat:

”19 miljoner, på verksamheterna vård och omsorg. Och det handlar alltså om äldreomsorgen.”

sverigedemokraterna_kurtSverigedemokraterna, som förra veckan gjorde ett stort nummer med sina motioner om att de ville värna pensionärerna (se ”SD och pensionärerna”), lade för övrigt ner sina röster…

jajaTänk att ett nej i den avgörande omröstningen i fullmäktige innebar ett ja till att socialnämnden fick en ramökning på 44 miljoner kronor…

I politiska sammanhang är ett nej ofta ett ja…

.

PS. På Vänsterpartiets hemsida finns en artikel i samma ämne – ”Lokaltidningen väljer att skriva klartext”.

PPS. TTELA-artikeln finns med i dagens papperstidning. (31/1)

Fiberföreningen i Väne Ryr överklagar igen

29 januari, 2017 Lämna en kommentar

Strax före jul skrev jag om Väne Ryrs fiberförenings ”kontakter” med Vänersborgs kommun. (Se ”Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun”.)fiber

Syftet med fiberföreningen i Väne Ryr är att ge hushållen i området fiber. Det är inget konstigt. Det finns fler fiberföreningar i kommunen och föreningarna är viktiga redskap i den nationella strategin att minst 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Därför har också en fiberstrategi antagits av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015.

I strategin står det:

”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”

teknikbod2Fiberföreningen i Väne Ryr har brottats med kommunen i åtskilliga år. Föreningen har väl inte direkt upplevt att kommunen har varit särskilt ”behjälplig”… När det till sist såg ut att lösa sig så fick föreningen räkningar på byggloven för två teknikbodar som var alldeles för höga. Kommunen hade definierat teknikbodarna som nät-/transformatorstationer. Fiberföreningen överklagade till Länsstyrelsen och fick rätt:

Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”

Nu har kommunen (byggnadsförvaltningen) ändrat sina beslut. Bygglovsavgifterna har sänkts och i och med det anser byggnadsförvaltningen att den har följt Länsstyrelsens beslut. Men det anser inte fiberföreningen…

overklagaSå fiberföreningen i Väne Ryr har överklagat igen.

Fiberföreningen anser inte att teknikbodarna överhuvudtaget är bygglovspliktiga. Och därför ska föreningen inte heller behöva betala avgifter för bygglov.

Bygglovsbeslutet fattade byggnadsförvaltningen för rätt så länge sedan och överklagandetiden på beslutet har redan gått ut. Men fiberföreningen menar att den inte fick riktiga besked när den frågade byggnadsförvaltningen vad som gällde.

Beskedet som fiberföreningen fick från förvaltningen den 5 juni 2015 var:

Jag bedömer att teknikboden är en nybyggnad (golv, väggar och tak) och med en volym som man kan gå in i (PBL 9:2).
Ansökan om bygglov krävs
.”

Och då sökte naturligtvis föreningen bygglov.

lansstyrelsen-vastra-gotalandI Länsstyrelsens dom på de förra överklagandena andades domen att det faktiskt inte behövs bygglov. Länsstyrelsen skrev:

Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”

Och:

”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”

arkitektMen byggnadsförvaltningen anser fortfarande att det krävs bygglov. Och att fiberföreningen därför ska betala en avgift. Tjänstemannen skriver i beslutet från den 9 januari (2017):

”I övrigt gäller vad som förskrivs i ursprungligt beslut om bygglov.”

Det är alltså både frågan om nödvändigheten av bygglov och därmed följande avgift som Fiberföreningen i Väne Ryr nu överklagar.

lagbok2Fiberföreningen menar att det inte alls framgår av PBL 9 kap 2 § (PBL=Plan- och bygglagen, se här), som förvaltningen hänvisade till (se ovan) det som förvaltningen hävdar:

”Det finns ingenting i denna paragraf som reglerar hur stor volymen ska vara eller inte vara.”

Föreningen hävdar (enligt PBL 1 kap 4 §) att teknikboden inte är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den och skriver:

”Således är teknikboden ingen byggnad.”

juridikFiberföreningen citerar PBL 6 kap 1 § för att ytterligare visa att teknikboden inte är en byggnad i PBL:s mening. Föreningen har onekligen blivit mycket juridisk kunnig – tack vare kommunikationen med kommunen…

Fiberföreningen i Väne Ryr avslutar överklagandet:

”Utöver detta har Byggnadsförvaltningen inte redovisat hur de kommit fram till det belopp som kommer att faktureras enligt det senaste beslutet, därmed har kommunen inte uppfyllt förvaltningslagen 20 §.”

I Förvaltningslagen står det nämligen (se här):

”Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”

Vad säger man?

tolkaVem som har rätt i sakfrågan är inte jag den rätte att avgöra. Det känns ju också lite som att man befinner sig i en gråzon. Det ska bli intressant att se vad Länsstyrelsen kommer fram till, om de nu prövar sakfrågan om bygglov. Det kan bli en dom som kan få betydelse även för andra fiberföreningar, både i Vänersborg och i landet.

Men.

I de förra överklagandena från fiberföreningen i Väne Ryr så gick ju Länsstyrelsen helt på föreningens linje. Och då kan man ju faktiskt tycka att det vore i högsta grad rimligt att byggnadsförvaltningen hellre friar byggnaden från bygglovsplikt än fäller. Byggnadsförvaltningen skulle även kunna välja att efterskänka en eventuell avgift i och med att den gjorde fel förra gången. Jag undrar också om inte förvaltningens arbete med att besvära denna fiberförening blir högre än att efterskänka avgiften…

joByggnadsförvaltningen skulle knappast få revisorerna eller JO på sig om den väljer att nolla avgiften, särskilt inte som det finns ett beslut från högre instans som tyder på att förvaltningen faktiskt är ”ute och cyklar”.

Jag hoppas slutligen att byggnadsförvaltningen ibland kan visa en större flexibilitet gentemot kommuninvånarna – att hjälpa i stället för att stjälpa. Eller som det står i fiberstrategin:

”… kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”

Kategorier:Fiber, Väne Ryr

SD och pensionärerna

26 januari, 2017 1 kommentar

kurtkarlsson5Sverigedemokraternas Kurt Karlsson har i veckan lämnat in två motioner. De riktar sig båda mot pensionärerna. Den ena heter ”Gör Vänersborg känt som pensionärernas stad”. (Inte kommun, utan stad alltså.) Den andra motionen har rubriken ”Pensionärernas dag i Vänersborg”.

Den sistnämnda motionen, som Kurt Karlsson menar ska ses som ett komplement till den första, syftar till att kommunen ska arrangera en dag där kommunen informerar pensionärerna och presenterar och förklarar beslut och planer som gör och ska göra kommunen mer pensionärsvänlig. Dagen ska avslutas med typ en revy eller:

”uppträdande av en kändis som Jan Malmsjö eller Ove Törnkvist (artisten)”

sweden_rockArtisten alltså, inte kommundirektören… Fast jag, som inte har många år kvar till pensionen, skulle väl hellre se ett uppträdande av några hårdrockare… Eller kanske få åka till Sweden Rock…

Sverigedemokraterna slår till stor del in öppna dörrar, vilket inte är helt ovanligt i Vänersborg. Kommunen, socialnämnden, ordnar åtminstone vartannat år ”äldremässan” som ger oerhört mycket information om allt som kan vara av värde för den som är äldre,loket på väg att bli äldre, anser sig själv vara äldre eller i behov av kunskap. 2015 var t ex Leif ”Loket” Olsson dragplåster. (Se här.)

Dessutom tror jag att socialförvaltningen fortfarande bjuder in alla som har fyllt 80 år, till ett speciellt informationstillfälle. Utöver detta finns det träffpunkter utspridda över hela kommunen dit pensionärer och anhöriga är välkomna. (Se här.)

I den första motionen skriver Kurt Karlsson att äldre personer och i synnerhet pensionärer har:

”behandlats allt mer respektlöst. Pensionärerna har som grupp blivit osynliga och marginaliserade.”

pensionar3Det kanske är lite att ta i, men visst finns det en hel massa i övrigt att önska när det gäller behandlingen av pensionärer. Vänsterpartiet skriver t ex på sin hemsida (se här):

”Vänsterpartiets uppfattning är att nuvarande pensionssystem har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Pensionssystemet behöver därför reformeras. Bland annat bör premiepensionssystemet (PPM) avskaffas och avgifterna till inkomstpensionen.”

Pensionärerna, särskilt ”fattigpensionärerna” och kvinnorna, måste få det bättre. Fast detta är till stor del en nationell fråga, dvs en fråga för riksdag och regering. Och inte för kommunen…

Kurt Karlsson skriver vidare i motionen att pensionärerna:

”upplever att de är en grupp som endast är intressant för politiker och massmedia vart fjärde år.”

sverigedemokraternaSverigedemokraterna tycks redan ha startat sin valrörelse.

Och varför påstår jag det?

Det är enkelt. Kommunens ansvar för pensionärerna ligger t ex på äldreboenden med särskild hänsyn till demens och andra tyngre behov, hemtjänst, hemsjukvård etc. Omfattningen och kostnaderna för denna verksamhet ligger helt och hållet på socialnämnden. Om socialnämnden får mer pengar, ju bättre förutsättningar har nämnden att tillhandahålla bra service till pensionärerna.

tunga_kluven_SDOm vi då tittar på sverigedemokraternas förslag till budget för socialnämnden under de senaste två åren så ser vi att sverigedemokraterna pratar med kluven tunga.

Sverigedemokraternas förslag nu inför år 2017 var:

”Socialnämndens effektiviseringsbeting om 4.111 Tkr stryks och dessa pengar går till fler händer i äldrevården.”

svangremDet kan låta som om sverigedemokraterna vill förbättra för pensionärerna, men då ska man komma ihåg att effektiviseringsbetinget (ett nytt kreativt ord lanserat av de styrande i S+C+MP) var detsamma som en föreslagen besparing. Och att ta bort denna besparing innebar inga som helst nya pengar till socialnämnden. Det innebar bara att nämnden fick behålla de pengar som den redan hade. Sverigedemokraterna försökte alltså äta upp smörgåsen och ändå ha den kvar.

Sedan ska vi komma ihåg att nämndens totala kostnader ökar mellan 2016 och 2017 – och eftersom sverigedemokraterna inte ville ge några nya pengar till nämnden, så innebar förslaget i stället en nedskärning. Även om den inte var så stor som de styrande partiernas. Därför borde sverigedemokraterna istället ha svarat på vad de ville att socialnämnden skulle spara på i år.

Det förslag som kommunfullmäktige slutligen antog röstades igenom av M+KD+L+V+VFP (moderater, kristdemokrater, liberaler, vänsterpartister och välfärdspartister) och innebar 25 milj kr mer år 2017 än året innan.

karvlingVilken budget var bäst för pensionärerna i Vänersborg…?

Det var likadant med budgeten för förra året, 2016. Då skrev sverigedemokraterna följande i sitt budgetförslag:

”Vi vill omfördela resurserna inom budgetram från kostnader för placering av så kallade ensamkommande ynglingar i familjehem, till en satsning på trygghetsboende för äldre.”

Sverigedemokraterna ställde alltså två ”svaga” grupper mot varandra och försökte påskina att det var de ensamkommande barnen och ungdomarna (nedsättande kallade ”ynglingar” av Kurt Karlsson), som har flytt undan fattigdom, krig och elände, som är orsaken till pensionärernas situation. Det var så fel det kunde bli. Pengarna till de ensamkommande barnen kommer från staten och berörde bara marginellt socialnämndens ekonomi. Kommunen måste dessutom redovisa att dessa statliga pengar verkligen användes för det ändamål som de var avsedda för. Med andra ord, det gick inte att omfördela pengar på det sätt som sverigedemokraterna föreslog. (Ibland blir man bara så trött på sverigedemokraterna…)

trygghetsboendeSedan kan man fråga sig varför sverigedemokraterna inte ställde andra kommunala kostnader mot pensionärerna. Jag tänker på arenans kostnader, hamnområdet i Vargön, Wargön Innovation osv. Idag skulle man kunna fråga sig varför sverigedemokraterna inte ställde ett köp av Nunntorp, som sverigedemokraterna var för, mot pensionärernas situation…

Men inte nog med det.

Trygghetsbostäder drivs inte av socialförvaltningen, trygghetsboenden erbjuds av kommunala eller privata fastighetsbolag. Och ansökan sker genom bostadskön… (Ibland blir man bara ännu tröttare på sverigedemokraterna…)

svangrem2Ett nyckelbegrepp i sverigedemokraternas yrkande var också att ”omfördela resurserna”. Det betydde att inga nya pengar skulle tillföras socialnämnden inför 2016, utan nämnden skulle klara fördyringar och ökade kostnader med samma pengar nämnden hade år 2015. Vilket i praktiken skulle innebära en besparing på nämndens totala verksamhet. Och försämrade möjligheter att förbättra för de gamla…

Det förslag som kommunfullmäktige antog med röster från M+KD+L+V+VFP innebar 20 milj kr mer för socialnämnden år 2016 än året innan.

undrandeVilken budget var bäst för pensionärerna i Vänersborg…?

Det här är sverigedemokraternas politik i Vänersborg i praktiken – full av okunskap och tomma ord. Och jag undrar vilket parti det egentligen är som bara är intresserade av pensionärerna ”vart fjärde år”?

Kategorier:Pensionär, SD Etiketter:,

Vad händer i näringslivet i Brålanda-Frändefors?

25 januari, 2017 Lämna en kommentar

attersrud_bygdeIgår tisdag deltog jag i ett möte på Åttersruds bygdegård, inte långt från Nunntorp för övrigt. Mitt inne i djupa ”Bo-Carlsson-land”. Mötet handlade dock varken om Bo Carlsson eller Nunntorp, utan om:

”Vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”

Arrangör var kommunens Näringslivskontor i samarbete med Brålanda företagarförening.

Däremot träffade jag på en person som hade hunnit läsa min senaste (och sista?) blogg om Nunntorp. (Se gårdagens blogg ”Mer fakta om Nunntorp”.) Hen var egentligen för ett kommunalt köp av Nunntorp, men efter att ha läst bloggen undrade hen om Vänsterpartiet och jag nog ändå inte hade rätt… Det är roligt att höra att det finns människor som kan påverkas av det jag skriver och faktiskt ifrågasätta sina egna åsikter. För övrigt förväntade jag mig nästan, liksom Jonathan Axelsson (M) som också syntes i vimlet, en del frågor om Nunntorp. De lyste dock med sin frånvaro.

attersrud_annons

Det var ett möte där traktens företagare fick information om kommunens upphandlingsregler, tågstoppet i Brålanda, att bygga i Brålanda och hur man kan söka Leaderbidrag mm.

attersrud_mote1Som vanligt när något arrangeras i södra Dalsland är tillströmningen av åhörare stor. På stolarna syntes bland annat de lokala kändisarna Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Dennis Carlsson, Christina Milén Jacobsson, Carl-Ewert Berg, Gunnar Olsson och Magnus Larsson. Och så jag då. Huruvida jag är en lokal kändis kan väl diskuteras, men återigen träffade jag på gamla elever och föräldrar. Däremot var jag den ende politiker som fick ett positivt omnämnande från några av föredragshållarna. Det var för min motion om tågstoppet i Brålanda… (Se här ”Tågstopp i Brålanda”.)

attersrud_mote2Det blev en hel del matnyttig information, både från företagarföreningen och från kommunens tjänstemän, som var ganska många till antalet. Det fanns också utrymme för frågor och synpunkter.

Byggnadsförvaltningen fick som vanligt en del kritik, bland annat för alltför långa handläggningstider. Det är väl något som man som politiker får höra så fort man är på ett offentligt möte. Tjänstemännen också antar jag. Flera hade också synpunkter på att det var svårt för enskilda personer och familjer som t ex ville flytta in och kanske bygga i kommunen och Dalslandsdelen att få hjälp och stöd av kommunen. Blivande vänersborgare fick själva leta bland kommunens hemsidor, vilket inte alltid är det lättaste, istället för att välkomnas av kommunen och ledas rätt. Det saknades en ”ingång” till kommunen. Det framfördes också att det borde finnas en personlig handläggare och lots.

riva_haretGestadvägens urusla skick togs också upp. Och det vet väl alla, även stadsbor som någon gång har kört denna väg, att det kan vara en mycket skräckblandad upplevelse. Här tycktes det som om kommunen inte hade något ansvar, utan problemet bollades typ vidare till Trafikverket…

Det man kan hoppas, det är väl att både politiker och tjänstemän tar tag i de frågor som kommuninvånarna upplever som problem och verkligen gör något. Det tycks ibland som att det mest är prat och alldeles för lite verkstad. Trots att en väldigt stor andel av verktygVänersborgs politiker, och ledande sådana, faktiskt själva bor i Frändefors- och Brålandaområdena…

Å andra sidan byggs ju VA:t ut längs dalslandskusten för ganska stora kommunala pengar.

Jag tror att de flesta deltagare ändå var mycket nöjda när de kl 21.10 lämnade den fina bygdegården. Även om de kanske inte riktigt fick svar på frågan ”vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”. Men det är viktigt att politiker och tjänstemän åker ut i kommunen och träffar invånarna.

Mer fakta om Nunntorp

24 januari, 2017 1 kommentar

vgregionSå har då regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fattat ett beslut om att föreslå regionfullmäktige att den 31 januari fatta det slutgiltiga beslutet om att lägga ut Nunntorp till försäljning genom ett öppet anbudsförfarande. Det har vi kunnat läsa om i både TTELA (se här) och på P4 Väst (se härvanta).

Det var ingen överraskning. Regionen har väntat länge på ett besked från Vänersborg. Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) lär ha sagt på sammanträdet:

”Tiden börjar rinna ut, vi har väntat på Vänersborg i 15 månader.”

nuntorpVänersborg har ju så att säga haft ”förköpsrätt” till Nunntorp, men efter kommunledningens urusla hantering av frågan så har inget beslut kunnat fattas. Det hade ju inte arbetats fram något vettigt underlag som gav svar på alla de frågor som måste belysas och besvaras innan kommunfullmäktige kunde ge klartecken till ett köp på 38 miljoner kronor (exklusive lösöre, eventuella kostnader för dolda fel och lagstadgade avgifter vid försäljning) och med driftskostnaderna på 10 milj kr årligen.

Dessutom har ju tiden hunnit rinna iväg så att överklagandetiden för att starta en naturbruksskola på Nunntorp har passerats för länge sedan. Dalslands Naturbruksutbildning fick ju ett nej från Skolinspektionen.

I ”Dalslänningen” häromveckan stod det att Hushållningssällskapet Väst har ”lagt ner” frågan (se här):hushallningssallskapet

”i och med att frågan om Nuntorps framtid dragit ut på tiden anser man (=Hushållningssällskapet Väst; min anm) nu att det tar för lång tid att få besked och eventuellt starta på nytt.”

Den 31 januari går också tiden ut för att lämna in en ny ansökan till Skolinspektionen för att starta en utbildning hösten 2018. Eftersom Vänersborgs kommunfullmäktige inte sammanträder förrän den 22 februari så innebär det att en naturbruksskola rent teoretiskt inte kan komma igång förrän tidigast hösten 2019.

bocarlsson4Och då inser nog till och med Bo Carlsson (C), även om han har förklarat sig jävig, och sverigedemokraterna att det är omöjligt.

Eller? Det ligger mycket i signaturen ”Huggbeavers” kommentar till min förra Nunntorpsblogg (se här):

”Det som är så förbenat obegripligt är att TROTS det faktum att det inte kan startas skolverksamhet på Nunntorp på flera år, envisas alla med att prata om skolstart till hösten.”

fabvMen visst kan Vänersborg lägga ett bud när försäljningen sker på den öppna marknaden. Det finns dock åtminstone en privat intressent (se här), så det lär kunna bli budgivning – med följd att priset kan stiga i skyn.

Efter att kommunfullmäktige beslutade om återremiss i december 2016, så har jag fått ytterligare en del faktauppgifter om fastigheterna på Nunntorp. Det är några tidigare elever på Dalboskolan, varav flera har gått på Nunntorp, som jag har varit i kontakt med. Jag kan inte gå i god för att alla uppgifter stämmer, men jag redovisar dem för att belysa hur mycket fakta som inte lades fram på fullmäktiges bord inför beslutet i december.

lantmaterietJag skrev förresten till Lantmäteriet i Gävle häromdagen – och frågade hur Nuntorp/Nunntorp egentligen stavas – med ett eller två ”n”. Jag fick följande svar:

”I fastighetsregistret stavas namnet Nunntorp. Adresser sätts av kommunerna så den korrekta stavningen är med två ’n’.”

Så det får bli Nunntorp med två ”n” i fortsättningen.

Jag börjar med kort bakgrund.

varderingVästra Götalandsregionen gjorde en värdering av Nunntorp i slutet av 2015. Den utfördes av en oberoende värderare från LRF. Värderingen var länge sekretessbelagd, ända tills Bo Carlsson (C) avslöjade den sekretessbelagda uppgiften att Nuntorps fastighet hade värderats till 38 miljoner kronor. Det var i en intervju med Melleruds Nyheter (se här). Då släpptes värderingen och blev offentlig, utom den om lösöret. Den är så vitt jag vet fortfarande sekretessbelagd.

LRF-konsulten gjorde ett gediget arbete. Han gick bland annat igenom byggnad för byggnad – och det finns ju en del sådana på Nuntorp, närmare bestämt 51 stycken. Det var (och är) t ex undervisningslokaler, kontor, elevhem, maskinhallar, garage, ladugårdar, djurhallar, ridhus, förråd, häststall, hönshus, växthus osv.

skog2Men det finns också annat på den totala arealen för fastigheten Nunntorp, som uppgår till ca 267,7 ha, även om fastighetsregistret säger att det är ca 253 ha. Enligt skogsbruksplan består fastigheten av ca 50 ha produktiv skogsmark, ca 2,5 ha skogsimpediment (främst berg), 193 ha jordbruksmark (varav ca 180 ha åkermark) och 19 ha övrig mark (kraftledning, vägar, tomtmark och övrig mark kring byggnader mm).

Den oberoende värderaren kom fram till att byggnader och tomtmark på Nuntorp var värda 10 milj kr, jordbruksmarken 22 milj och skogsmarken inklusive jakt 5 milj. Till detta kom en summa på 1 milj för ett mervärde i form av intäkter från vindkraft och också för möjligheter till exploatering av mark för industri och bostäder. Värderaren har också gjort en gardering av det totala värdet med plus/minus 3 milj kr.

lrfNär LRF-konsulten redogjorde för byggnaderna antecknade han en del om vilken standard de hade. Jag misstänker att tjänstemännen på Fastighetsenheten i Vänersborgs kommun studerade dessa anteckningar när de gjorde sin beräkningar om de årliga driftkostnaderna.

Det står:

”Baserat på underlag avseende driftkostnader från Västragötalandsregionen och bedömningar av fastigheternas underhållsbehov, prognostiserar fastighetsenheten denna till c:a 8,6 Mkr/år. OBS att förvaltningskostnaderna är beräknade exklusive eventuell mervärdesskatt och fastighetsskatt.”pengapase2

Med hänsyn taget till avskrivningar och räntekostnader så kommer Fastighetsenheten fram till att den årliga driftkostnaden kommer att uppgå till hissnande 9,9 milj kr.

Så här presenteras underlaget till den driftkalkyl som låg till grund för beslutet i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Driftkalkylen är ”baserad på normalårsförbrukning och utgör nu kända driftkostnader för samtliga byggnader Nuntorp 1:14 baserad på befintlig skolverksamhet”.)

Nuntorp_Driftkalkyl

Fast mina gamla elever misstänker att det saknas en del kostnader i dessa beräkningar. Jag kan inte avgöra det riktigt, men jag vill ändå återge vad de framför. För visst är det massor av frågor som aldrig har blivit belysta. Och något som saknas helt är kostnaderna för handikappanpassningen som var (och är) ett måste om Nunntorp skulle ha kunnat fungera som naturbruksskola.

Jag gör några nedslag i LRF-konsultens anteckningar.

spannmalI LRF-värderingen av Nunntorp står det angående spannmålstorken, för att börja någonstans:

”Byggnad i plåt med värdeår före 1970 om ca 180 kvm. Inrymmer dubbel sats tork som värms via egen oljepanna. Kan lagra ca 900 kbm. Nytt plåt tak och nymålade plåt väggar.”

Spannmålstorken fungerar, men är, enligt mina uppgiftslämnare, omodern och dessutom byggd för behoven i början av -70 talet. Den bör, säger de, ersättas med en större. Dessutom vet man inte säkert vad rost och slitage har gjort på rörliga delar…

LRF-konsulten:

”äldre slaktsvin stall (är på gång att rivas)”

gris2Det finns bara ett slaktsvinsstall och det är sammanbyggt med suggstallet. De byggdes 1976-77. De har renoverats sedan dess. Suggstallet har tydligen blivit ombyggt till häststall och ”garage” för hästvagnar. Normal hållbarhet inklusive betongen sägs vara i bästa fall 25 år. Sedan har vi även här detta med rost och slitage på rörliga delar. Förutom eventuellt högre krav på mått och djurskydd. Säger mina uppgiftslämnare.

LRF-konsulten om den sk Röda Stugan:

”Delvis sämre ventilation och det har tidigare varit vattenläckage i källaren.”

vattenkran2Stugan är ombyggd ett antal gånger och antagligen i behov av ytterligare underhåll, inte minst dränering och ventilation.

LRF-konsult:

”Äldre bostadshus som delvis är renoverad efter vattenskada.”

Det är antagligen ett äldre bostadshus som åsyftas. Det bör vara byggt på 40-50 talen.

LRF-konsulten skriver också att det finns en äldre ventilationsanläggning i Gula Huset och att det kan förekomma en viss avloppslukt vid regnväder i huvudbyggnaden.

Det sägs också av mina källor att panncentralen behöver moderniseras.

Det var en del av byggnaderna som LRF-konsulten har beskrivit och mina uppgiftslämnare gett några kommentarer till. Jag är som sagt inte säker på att allt det nödvändiga underhållet och alla renoveringar som krävs är med i fastighetsenhetens underlag.

Fastighetsenheten skriver:

”Tekniska investeringar ca: 15 Mkr (Värme, VA, Ventilation) bör utföras totalt under närmaste åren.”

nuntorp_kartaEn del av det ovan beskrivna finns antagligen med i dessa 15 milj kr, men värderaren tar upp 51 byggnader på Nuntorp…

Man kan för övrigt bara gissa vad underhållet av dessa kan innebära i framtiden.

Det finns hur som helst uppenbarligen en del att gå igenom och titta på för en intresserad köpare. Det tycks som om det kan finnas ett antal ”dolda fel” i byggnaderna. Något som kommunen skulle åta sig att stå för helt själv om ett köp av Nunntorp hade blivit av.

Och så var det detta med tillgänglighetsanpassningen.

handikappskyltMina jordbrukande uppgiftslämnare bedömer att det behövs flera hissar på Nunntorp – i huvudbyggnaden (två lektionssalar och gymnastiksal/aula på övervåningen) och i ladugården för kor (det finns undervisningslokaler på 2:a våningen) samt en ramp vid expeditionen och en vid det gamla Lanthushållet. Det skulle innebära att övriga byggnader är stängda på andra våningen för personer med funktionsnedsättning. Om nu detta är godkänt. Dessutom skulle det behövas minst två anpassade toaletter samt duschar och omklädningsrum. Mina gamla elever bedömer att denna handikappanpassning skulle kunna kosta 15-20 milj kr.

Och det är klart att man kan fråga sig hur kommunen skulle ha kunnat finansiera allt detta utan att det finns några hyresgäster i fastigheterna…

akermarkDet här med åkermarken och utarrendering av denna är en fråga som inte alls har blivit belyst i handlingarna till kommunfullmäktige. Man får som politiker intrycket av att detta inte är något problem, att det typ bara är att arrendera ut marken. Men det är tydligen inte så enkelt. Det säger mina källor, som alltså är betydligt mer hemma på området än jag – för det här med åkermark och arrende är ju inte riktigt min grej, precis som med kostallar och svinstior…

Täckdikning är ett måste för att kunna driva ett modernt jordbruk. Och den största delen av marken på Nunntorp är nog skapligt täckdikad. Men det behövs antagligen en del kompletteringar i täckdikningen.

När det gäller dräneringen av åkermarken skriver värderaren:

”Åkermarkens dränering har kontinuerligt underhållits men inga större investeringar har gjorts de senaste åren.”

dikningEnligt mina uppgiftslämnare så brukar man nu för tiden oftast lägga ledningarna lite tätare än de ligger på Nunntorps marker. Och det skulle då kosta åtminstone 20.000 kr per hektar, antagligen mer säger en annan – säkerligen det dubbla. Och då pratar vi om upp emot 4 milj kr, om vi går på det billigaste alternativet.

Sedan ska ju täckdikningen hur som helst underhållas i fortsättningen också.

bondeEn arrendator med exempelvis ett femårsavtal kommer inte att bekosta täckdikningen själv. Det är kostnader som markägaren, dvs Vänersborgs kommun (FABV), får stå för. Möjligtvis skulle kommunen kunna ta ut det via högra arrende. Eller så att, något som åtminstone var vanligt förr, att arrendatorn fick arrendefritt i 10-15 år om hen själv stod för täckdikningen. Det skulle också kunna lösas, om arrendeavtalet är kort, att arrendatorn bekostar täckdikningen själv, men får kompensation av markägaren, dvs kommunen, när arrendet löper ut.

Det här är komplicerat. Därför har t ex LRF (Lantbrukarnas riksförbund) särskilda ”arrendeombudsmän”, som bistår med goda råd och förslag till arrendeavtal.

De är kunniga mina gamla elever. Men när det gäller detta område kan jag nog inte ta åt mig äran. Det betyder också att jag inte heller kan gå i god för att alla uppgifter är helt korrekta. Men jag tycker att det på ett mycket tydligt sätt visar på de brister i utredningar och underlag som låg till grund för kommunfullmäktiges behandling av ärendet.

Men jag måste säga, att ju mer fakta jag får reda på, desto mer stärkt blir jag i uppfattningen att kommunfullmäktige inte hade något annat val än att besluta om en återremiss. Ett förvärv av Nunntorp kunde ha resulterat i en mängd ytterligare kostnader för Vänersborgs kommun. Kanske lika mycket till som köpesumman på 38 milj kr…

Kategorier:Nuntorp Etiketter:,

BUN (23/1): Kris med lokalerna!

23 januari, 2017 Lämna en kommentar

bloggare15Inför Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde idag skrev jag en lång blogg (se Årets första BUN på gång”) för ett, som jag trodde, kort möte.  Men se, det blev inte så. Så nu blir det istället en kort blogg (ok då, kortare…) om ett långt möte. (För ytterligare faktauppgifter hänvisar jag för övrigt till denna blogg.)

Nämnden samlades som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän kl 14.05, men då var det också en timmes lunch. (Som politikerna naturligtvis ordnade och betalade för helt själva, om nu någon undrar…)

dagordning2Det var inte särskilt många ärenden på dagordningen, men ledamöterna passade på att ställa frågor och diskutera en hel del kring de ärenden som togs upp. Det gemensamma för diskussionerna var att de nästan bara handlade om elevökningen och bristen på förskole- och skollokaler.

Elevökningarna fortsätter nämligen i oförminskad takt. Och det inte bara just nu, utan enligt prognoserna fram till åtminstone år 2025. Det är dit prognoserna sträcker sig… Elevökningen blir, och är, som störst i centrala stan, men i t ex Brålanda räknar man med 50 nya barn och elever i åldrarna 6-12 år och i Frändefors 75 stycken fram till år 2025.

Elevökningen motsvarar två helt nya skolor, förutom de två som BUN redan har beslutat att bygga på Öxnered (renovering och utbyggnad) och Holmängen. Två skolor till alltså! Vi pratar närmare bestämt om en ökning med över 1.000 elever fram till år 2025!brattom

Och det är bråttom. Det är nämligen kris som det är idag! Bara förra året blev det 276 fler elever i grundskolan…

overfullRedan nu ser vi att förtätningen har nått, eller passerat, alla gränser. Vänersborgs skollokaler är överfulla. Och då ska vi komma ihåg att BUN ändå har hyrt in ett antal moduler/paviljonger för att eleverna överhuvudtaget ska ha någonstans att ”ta vägen”. (Fast det kanske lät lite orättvist, de nya modulerna håller en fantastisk bra standard.) Och det behövs förresten fler moduler/paviljonger redan i höst – för att lösa den ”akut-akuta” situationen…. Det är också brist på ämnessalar. Det finns i dagsläget t ex inte tillräckligt med idrottshallar för att bedriva undervisning i Idrott och Hälsa… Och vad jag förstår så är det också problematiskt med salar i Hem- och konsumentkunskap.

fan4Även på förskolorna ökar barntillströmningen. Och det är redan idag tämligen långa köer, 99 barn. Förvaltningen är tvingad att använda tillfälliga lokaler, samtidigt som det finns lokaler som behöver renoveras. Och den nya förskolan i kvarteret Hönan finns fortfarande bara på ritning, trots 3-4 beslut från BUN… Det nya beskedet är att det ska börja byggas i höst. ”Någon därnere” vet…

pengarpengar2Den stora elevökningen för med sig en hel del problem – inte bara ekonomiska. För visst krävs det omfattande investeringar för att bygga nya skolor och förskolor. Vi pratar om flera hundra miljoner…

lax_lokDet är också ett stort problem att det blir allt svårare för kommunen att rekrytera och behålla befintlig personal. Arbetssituationen är helt enkelt för jobbig… Med bättre lokaler och arbetsförhållanden hade det blivit lättare. Som ”lök på laxen” står vi dessutom inför stora pensionsavgångar…

Arbetssituationen är också tuff för både rektorer och förskolechefer samt personalen på den centrala förvaltningen. En stor del av arbetstiden går åt till mer eller mindre akuta lokalfrågor…

Men eleverna kan inte flytta, vilket är ett annat problem. Det är svårt att upprätthålla ett fritt skolval, eftersom alla skolor är fulla eller överfulla. Det är knappt så att det går att upprätthålla ”närhetsprincipen”, dvs att eleverna ska få plats i den skola som ligger närmast bostaden. För att inte tala om hur situationen kan påverka likvärdigheten och måluppfyllelsen i kommunens skolor…

ta_tag2Jag säger det igen – kommunledningen måste inse allvaret i skol- och förskolesituationen och tillsammans med BUN snarast ta tag i problemen och försöka lösa dem gemensamt. Det är en angelägenhet för hela kommunen! En kommun som enligt preliminära siffror gör ett överskott i budgeten för 2016 på 60 miljoner kronor…

Nämndens diskussioner mynnade ut i ett uppdrag till förvaltningen om att uppdatera och revidera de förskole- och grundskoleutredningar om situationen i centrala stan, som redan har utarbetats. Och, framför allt, att förvaltningen ska ta fram:

”ett strategiskt dokument utifrån hur kommunen övergripande ska hantera långsiktigt lokalbehov och utmaningar inom skolverksamheten.”arkitekt

Tanken är att upprätta en skolplan som gäller hela kommunen och som kommunfullmäktige får fatta slutgiltigt beslut om. Det skulle inte bara förbättra kommunens långsiktiga planering och ”tänk” kring förskole- och skollokalerna – det kunde kanske också höja ”statusen” i kommunen på dessa frågor. Inom några kretsar så tycks alltjämt åkrar, hamnar, bandy och sessionssalar vara viktigare än våra barn och ungdomar…

Kategorier:BUN 2017

Vi kan inte lägga miljoner på rent önsketänkande

21 januari, 2017 1 kommentar

debattI torsdagens TTELA (19/1) publicerades mitt svar på sverigedemokraternas debattartikel den 16 januari (se ”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?”). Svaret är en förkortad version av bloggen ”Nunntorp: Vems ärenden går V i Vänersborg?”. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken, vilket är helt ok för övrigt. (Här hittar du mitt debattartikel i TTELA, om du hellre vill läsa den där istället för här nedan…)

===

Vi kan inte lägga miljoner på rent önsketänkande

Sverigedemokraterna ställer frågan vems ärenden Vänsterpartiet går i Nunntorpsärendet.
Det brukar ju vara ett retoriskt grepp att börja en debattartikel med en fråga, som man själv ger svar på i slutet. Men sverigedemokraterna gör inte det. Så jag förstår inte hur de tänker. För vems ärenden skulle Vänsterpartiet gå om inte skattebetalarnas och sina väljares i Vänersborg?

Det är faktiskt skillnad på region och kommun. Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen ville att regionen skulle fortsätta att driva naturbruksskolan på Nunntorp. Som Regionen har gjort i många år. Men att Vänersborg skulle köpa fastigheten för 38 milj kronor med en årlig driftskostnad på 10 milj är något helt annat. Vänersborg har helt enkelt inte råd med dessa kostnader. Det ligger inte heller på kommunens ansvar att bedriva gymnasieutbildning. Det ligger numera på Kunskapsförbundet.

Om det nu kan bli någon gymnasieutbildning överhuvudtaget… Det tycks ha förbigått sverigedemokraterna att Dalslands Naturbruksutbildning har fått nej av Skolinspektionen för att bedriva skola. Det blir alltså ingen naturbruksutbildning på Nunntorp oavsett om Vänersborg köper Nunntorp eller inte.

Så därför undrar jag istället vilka ärenden som sverigedemokraterna egentligen går när de skriver:

”avsikten med förvärvet av fastigheten skulle vara att fastig­heten skulle uthyras till lämplig aktör som kunde fortsätta bedriva utbildningar i gröna näringar.”

Eftersom det inte finns någon sådan aktör, som vill eller kan starta en naturbruksskola, så kan jag inte annat än att tro att sverigedemokraterna medvetet vill lura kommuninvånarna.

Sverigedemokraterna skriver vidare:

”M, V, KD och L återremitterade ärendet senare i kommunfullmäktige av rent okynne.”

Och nu närmar sig sverigedemokraterna en bottennivå… Eller också förstår de inte bättre.

Återremissen röstades inte alls igenom av ”rent okynne”. Oppositionen ställde massor av frågor i Vänersborgs fullmäktige. Det kom inga svar. Strand var totalt ointresserad av att ens försöka besvara en enda av alla de frågor som oppositionen ställde. Eller också kunde han inte…

Fullmäktige kan inte fatta beslut om dyrbara investeringar och verksamheter på önsketänkanden och förhoppningar.

Istället finns det, åtminstone en privat företagare, som vill köpa Nunntorp och starta någon form av ”grön utbildning”, dock inte en gymnasial naturbruksskola. Företagaren kan antagligen förvalta Nunntorp och ”bedriva utbildningar i gröna näringar” på ett bättre sätt än vad kommunen skulle kunna göra.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg

Årets första BUN på gång

19 januari, 2017 Lämna en kommentar

kallelseI tisdags kom kallelsen till 2017 års första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Den kom samtidigt som jag höll på att läsa en debattartikel i DN (se ”Fler erfarna lärare måste jobba i utsatta skolområden”), som bland annat var skriven av LR:s (Lärarnas Riksförbund) ordförande Åsa Fahlén. Debattartikeln handlade om lärarsituationen i Sverige.

Fahlén m fl skrev att:

”Enbart i Malmö kommun har 17 procent av stadens grundskollärare slutat på tio månader.”

turning_torsoNu är naturligtvis inte Malmö Vänersborg, eller tvärtom, men problemet finns även här i Vänersborg. De legitimerade lärarna slutar sina anställningar, framför allt på ”problemskolor” (om uttrycket tillåts), och det är inte alltid som de nya lärarna är behöriga. Några av de legitimerade lärarna lämnar yrket helt och hållet, medan andra får jobb på andra skolor.

Det här leder till att likvärdigheten i den svenska skolan, och i Vänersborg, försämras. Och det är också något som internationella mätningar har visat.

”I den senaste Pisa-undersökningen har fem av sju likvärdighetsindikatorer försämrats. Ingen har förbättrats.”

Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen, beskrev situationen (i Sverige) så här i tidningen Skolvärlden häromveckan (se här):

”De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.”

pengar4Det här är alltså ett problem som också finns i Vänersborg. Och det måste kommunen, och staten, göra något åt. Det kanske är så att lärare måste lockas med högre löner till skolor med de ”tuffaste utmaningarna”… Något som enligt artikeln görs i t ex Sydkorea.

Det är också uppenbart att arbetsförhållandena måste förbättras för lärarna. Kanske kunde Vänersborg gå i bräschen och t ex införa elevvårdsteam som i Frankrike – team av personal som hanterar frågor som inte är direkt kopplade till undervisningen, t ex agera teacher_tired2som rastvakter och hantera direktkommunikation med föräldrar.

Som signaturen ”kurwi” kommenterade en tidigare blogg (se här):

”Lärare är utbildade för att undervisa. Föreställningen att lärare skall göra allt som har med eleverna att göra är ungefär lika befängd som idén att läkare skall göra allt som rör patienterna – från kallelse via patientjournalen till fakturering.”

Jag tror också att många kommunala uppgifter, som t ex fastighetsfrågor och flera personal- och elevvårdsfrågor, måste lyftas bort från rektorernas arbetsuppgifter, så att de istället kan bli verkliga pedagogiska ledare.

Men det är inte detta som BUN ska diskutera på måndag.

explosionHans-Joachim Ackermann ska debutera inför nämnden och föredra ärendet ”verksamhetsuppföljning”. Uppföljningen handlar om nyckeltal och ”nuläge, behov och långsiktig organisation”. Kanske kan några av idéerna ovan ventileras under denna punkt?

I det utskickade underlaget (som kan laddas ner här) står det bland annat att 3,3% av eleverna hade en frånvaro i december som översteg 25 procent, att sjukfrånvaron för lärare på förskolan uppgick till 11,5% (nov) och på grundskolan till 8,1% (nov). Det finns onekligen en del för nämnden att ta tag i. Eller kanske rättare sagt, att arbeta vidare med.children2

Barnantalet på kommunens förskolor ökade med 23 barn (från november till december), men trots detta står 199 barn i kö (till och med april) medan 33 barn inte har fått sina förstahandsval inom 4 månader. Inom förskolan och den pedagogiska omsorgen har antalet placeringar ökat med i genomsnitt 54 barn jämfört med år 2015.

Det här är en synnerligen delikat situation som inte bara BUN utan hela kommunen med förenade krafter måste ta tag i för att lösa. Det räcker inte med enbart ord… (Mer om detta nedan.)

eleverElevantalet på kommunens grundskolor ökade med 42 elever (från november till december). Det betyder att det gick i genomsnitt 276 fler elever i grundskolan förra året än år 2015. Elevökningen fortsätter alltså och också detta är något som kommunledningen måste uppmärksamma och hjälpa BUN med att lösa.

verkberEfter verksamhetsuppföljningen så får BUN information om den korta verksamhetsberättelsen för år 2016. Och verksamhetsberättelser, både långa och korta, har man läst ett antal vid det här laget…

Berättelsen är uppbyggd på så sätt att de uppsatta målen utgör rubriker som markeras med gröna, gula eller röda ploppar. Det betyder att målen uppnås, uppnås delvis eller inte alls.

Det finns 9 gröna ploppar, 9 gula och en röd. Den röda ploppen betyder att alla barn inte har fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen. Målen ”Skolnärvaron ska öka” har fått en gul plopp, liksom bland annat målen att ”likvärdigheten mellan och inom skolor ska öka” och ”barn och ungas psykiska hälsa ska förbättras”. Det sistnämnda målet är väl kanske inte något som BUN ensamt kan göra så mycket åt.

plopp_yellowDet finns speciellt två gula ploppar, förutom de som jag har kommenterat tidigare, som manar till eftertanke – och handling. Den första är:

”Väl utnyttjade och för verksamheten väl anpassade lokaler, strategiskt placerade och större förskolor.”

renoveraDet går alldeles för långsamt med renoveringar, ombyggnationer och nybyggen i Vänersborg. Den kommunala processen tar alltför för lång tid och som BUN-ledamot får jag ibland uppfattningen att nämndens beslut till och med obstrueras. Nämnden har t ex beslutat om en ny förskola i kvarteret Hönan vid flera tillfällen, men fortfarande har ingen spade satts i jorden. Jag vet inte om kommunikationen mellan partier och personer i den styrande minoritetskoalitionen fungerar riktigt som den ska.

Fast i tisdagens TTELA (se ”Tre nya förskolor föreslås”) kan man få uppfattningen att det gör det och att det nu tas krafttag på förskoleområdet.

”Nu föreslås tre nya förskolor, sammanslagningar och utbyggnader.”

Skrev TTELA.

ritningDet mesta i artikeln är i och för sig gamla nyheter och ingen överraskning för läsare av denna blogg. Att det sedan behövs nya förskolor vid Holmängen och Onsjö, som jag inte har skrivit om, är det väl inte mycket att orda om. Även om det knappt har behandlats, än mindre beslutats, i nämnden. De nya ”stadsdelarna” är ju fortfarande bara på ritning än.

Det tycks också, av artikeln att döma, som om nämnden har diskuterat sig fram till en gemensam uppfattning att avveckla de små förskolorna och bygga ut de stora i Vargön. Eller att bygga ut i Dalsland. Eller att all grundskoleverksamhet ska samlas i Öxnered så att det finns möjlighet för förskolan att ta över Blåsut skola helt. Några konkreta diskussioner om dessa förändringar har dock inte förekommit i BUN…

Det står också i TTELA att BUN ska ta upp förskoleutredningen som en informationspunkt på måndag. Det står emellertid inget om detta i kallelsen…

Tillbaka till verksamhetsberättelsen.

idrottshallFörvaltningen skriver:

”I nuläget är skollokalerna överutnyttjade på grund av ökat elevantal och bristen på fungerande idrottslokaler är påtaglig.”

Det kan väl tilläggas att lokalerna blir allt mer överutnyttjande för varje vecka som går. Och när det gäller idrottslokalerna så undrar jag vad Skolinspektionen skulle säga om den hade varit medveten om situationen.

Den andra gula ploppen som jag vill ta upp är:

”Barn och ungdomar får tillgång till rätt insatser tidigare.”

skollagenMålet finns av någon anledning under rubriken ”Ekonomi”. Här tar förvaltningen huvudsakligen upp arbetet med inriktning på insatser av skolsköterskor, logopeder etc. Det blir en del om undersökningar och kompetensutveckling. Jag skulle istället vilja se en analys av undervisningen för elever i behov av stöd under denna punkt. Täcks t ex elevernas behov av stöd- och specialundervisning? Uppfyller kommunen Skollagens paragrafer i kap 3?

  • ”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
  • ”5 a § Om det … framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
  • ”8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här är en ytterst viktig aspekt, eller borde vara, i verksamhetsberättelsen tycker jag. Det är i varje detta jag tänker på när jag läser ”rätt insatser”.

plopp_greenVisst finns det en hel del gröna ploppar också. Särskilt viktig är att andelen barn och ungdomar som upplever ”trivsel, trygghet, arbetsro och motivation” ökar. Många vårdnadshavare uppskattar säkerligen också att öppettiderna i förskolan och fritidshemmen har utökats.

pengapase2Under punkten, den korta verksamhetsberättelsen alltså, redogörs också för budgetutfallet för år 2016. Och det blev till slut ett underskott för BUN på 1,6 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,2%, i stort sett ingenting alltså. Nästan hälften av budgetunderskottet, 0,7 milj kr, berodde på en ökad semesterlöneskuld. Det kan också nämnas att grundskolan uppvisade ett underskott på 4 milj kr, men det kompenserades till största delen av överskott på andra områden.

Jag undrar vad som hade hänt om de styrande partiernas (S+C+MP) budget hade gått igenom… Med oppositionens budget fick BUN ett tillskott på 16 milj kr förra året.

Antalet anställda inom BUN:s verksamhetsområde uppgår nu till 1.207 st. Det är en ökning med 146 personer (jämfört med 2015). Av dessa är 63 tillsvidareanställda. Antalet förskollärare har ökat med 34 personer, antalet lärare i grundskolan med 65, studiehandledare 14 och fritidspedagoger 9 personer.

explosionNämnden ska även yttra sig över betänkandet ”Utredningen om ökad insyn i välfärden”. Det är ett betänkande som sedan ska överlämnas till Socialdepartementet för att så småningom utmynna i ett nytt lagförslag. (Betänkandet finns inte med i utskicket inför sammanträdet men det kan laddas ner här.)

Det handlar om att offentlighetsprincipen ska införas för offentligt finansierad verksamhet – med en hel del undantag. Således skulle inte Fridaskolans grundskola omfattas av offentlighetsprincipen, men den pedagogiska omsorgen i enskild regi. BUN föreslås tillstyrka remissförslaget med ett undantag – förvaltningen bedömer att:

”nuvarande möjligheter till insyn i enskild pedagogisk omsorg är tillräcklig och instämmer därför i förslaget att undanta dem från offentlighetsprincipen.”

skolbussBUN ska slutligen förlänga ett ”gammalt” beslut från december 2013 om skolkort till elever. Det var ett beslut som nämnden fattade för att öka möjligheterna till skolskjuts för eleverna. Tanken var att det skulle underlätta det ”fria skolvalet”. Vilket jag också är säker på att det har gjort. Kostnaden beräknas till ca 300.000 kr för år 2017. Jag ser ingen anledning att ändra reglerna.

Till sist på sammanträdet följer som vanligt information från ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschefen.

Det blev en lång blogg, också som vanligt, men det ser ändå ut att bli ett tämligen kort första sammanträde med nämnden. Men vem vet, det kanske bara är lugnet före stormen. Snart sätter budgetprocessen för valåret 2018 igång…

Kategorier:BUN 2017

Om politiker i Vänersborg

18 januari, 2017 2 kommentarer

SKL_politiker4I dagarna har en ny skrift utkommit. Det är SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som redovisar resultatet av en undersökning om politiker. Jag har tittat på den del av redovisningen som handlar om kommunerna i Västra Götaland. Det är ju här vi hittar Vänersborg. Skriften heter ”Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalandskarvling_selfie Län?”. (Den kan laddas ner här.)

Det står dock inget om enskilda politiker i skriften. Det kan ju tyckas vara lite synd… Men är man nyfiken på enskilda politiker så får man bli vän med dem på Facebook. Det finns ju flera politiker som lägger upp mycket personligt, selfies och annat, till allmän beskådan.

Nä, SKL har utifrån offentlig statistik (siffrorna är från 2015) försökt att beskriva vilka politikerna är rent generellt, vilka det är som:

”lägger en stor del av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västra Götaland.”

I Vänersborg finns det 144 förtroendevalda politiker. Det innebär att det går 263 kommuninvånare per förtroendevald politiker, vilket är en siffra som stämmer ganska väl överens med genomsnittet i Sverige. Av dessa är 3 politiker heltidsanställda och en deltidsanställd. Det betyder att 140 st är fritidspolitiker, dvs att de sköter sina politiska uppdrag vid sidan av studier eller arbeten.

Vänersborg har en ganska jämn fördelning av kvinnor och män bland politikerna. 56% är män och 44% kvinnor. Däremot är de unga (18-29 år) klart underrepresenterade.

SKL_politiker3

Bara 7% av de förtroendevalda är ”unga”, fast de unga utgör 18% av vänersborgarna. Det är också en något sämre procentandel än för Sverige som helhet. Det är framför allt i åldrarna 50-64 år som det finns en överrepresentation. 38% av politikerna tillhör denna åldersgrupp, medan endast 24% av befolkningen i Vänersborg gör det. Det kan också noteras att pensionärerna är en underrepresenterad grupp i Vänersborg, endast 22% av de förtroendevalda är över 65 år.

13% av invånarna i Vänersborg över 18 år är utrikes födda, medan 11% av de förtroendevalda är det. Det är väl en ganska bra siffra trots allt. Den är i varje fall klart bättre än för genomsnittet i Sverige. Sedan har siffran säkert blivit sämre idag jämfört med 2015 eftersom andelen utrikes födda har ökat i Vänersborg det senaste året.

brollopJag vet inte hur intressant det är, men 59% av de förtroendevalda är gifta i Vänersborg jämfört med 45% av befolkningen. Det beror väl antagligen på att de äldre är överrepresenterade bland politiker i Vänersborg. Därför är också bara 6% av de förtroendevalda småbarnsföräldrar (barn under 6 år), medan 13% av vänersborgarna är det. Den här sistnämnda siffran är låg, både jämfört med de andra kommunerna i Västra Götaland (10%) och i Sverige (11%). Vänersborg skulle behöva fler småbarnsföräldrar som politiker.

SKL har också tittat på var de förtroendevalda är anställda.

SKL_politiker2

I Vänersborg är 7% statligt anställda (8% i Västra Götaland resp 9% i riket), 52% är kommunalt anställda (40% i Västra Götaland resp 39% i riket), landstingsanställda utgör 7% (5% i Västra Götaland resp 4% i riket), privat anställda är 27% (44% i Västra Götaland resp 45% i riket) och anställda i kommunala bolag är 7% (3% i Västra Götaland resp 3% i riket).

Här ser vi att Vänersborg skiljer sig markant från övriga kommuner i Västra Götaland och Sverige. Det är väldigt många av politikerna som är anställda av kommunen eller i kommunala bolag. Lite för mycket inavel, skulle kanske någon lustig invånare kunna uttrycka det. Det kanske är så att andra yrkesgrupper (privat anställda) borde engagera sig mer i politiken.

I samtliga kommuner i Västra Götaland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.

SKL_politiker1

I Vänersborg har 49% av politikerna en eftergymnasial utbildning jämfört med 31% av kommuninvånarna, 42% har en gymnasieutbildning (51% av vänersborgarna) och 9% en förgymnasial utbildning (18% av vänersborgarna).

Så ser det ut i Vänersborg. Vi får se om det blir någon förändring av siffrorna efter nästa val. Önskvärt vore det, om framför allt fler ungdomar engagerade sig politiskt anser jag. Det finns de som är aktiva nu, men ibland får jag känslan av att de liksom sugs upp av de äldre och inte ser att de kan påverka i den utsträckning de vill – med följd att en del av dem hoppar av.

people2SKL redovisar också frågor från några medborgarundersökningar. De handlar om hur invånarna uppfattar kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts, vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun, hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter och hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Jag har tidigare skrivit om medborgarundersökningen 2016 för Vänersborgs del (se ”Medborgarundersökning 2016”) och tänker inte upprepa mig. Jag kan bara konstatera att Vänersborg ligger under genomsnittet för hela riket på samtliga frågor som SKL redovisar.

%d bloggare gillar detta: