Stefan Kärvlings blogg

I tisdags kom kallelsen till 2017 års första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Den kom samtidigt som jag höll på att läsa en debattartikel i DN (se ”Fler erfarna lärare måste jobba i utsatta skolområden”), som bland annat var skriven av LR:s (Lärarnas Riksförbund) ordförande Åsa Fahlén. Debattartikeln handlade om lärarsituationen i Sverige.

Fahlén m fl skrev att:

”Enbart i Malmö kommun har 17 procent av stadens grundskollärare slutat på tio månader.”

Nu är naturligtvis inte Malmö Vänersborg, eller tvärtom, men problemet finns även här i Vänersborg. De legitimerade lärarna slutar sina anställningar, framför allt på ”problemskolor” (om uttrycket tillåts), och det är inte alltid som de nya lärarna är behöriga. Några av de legitimerade lärarna lämnar yrket helt och hållet, medan andra får jobb på andra skolor.

Det här leder till att likvärdigheten i den svenska skolan, och i Vänersborg, försämras. Och det är också något som internationella mätningar har visat.

”I den senaste Pisa-undersökningen har fem av sju likvärdighetsindikatorer försämrats. Ingen har förbättrats.”

Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen, beskrev situationen (i Sverige) så här i tidningen Skolvärlden häromveckan (se här):

”De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.”

Det här är alltså ett problem som också finns i Vänersborg. Och det måste kommunen, och staten, göra något åt. Det kanske är så att lärare måste lockas med högre löner till skolor med de ”tuffaste utmaningarna”… Något som enligt artikeln görs i t ex Sydkorea.

Det är också uppenbart att arbetsförhållandena måste förbättras för lärarna. Kanske kunde Vänersborg gå i bräschen och t ex införa elevvårdsteam som i Frankrike – team av personal som hanterar frågor som inte är direkt kopplade till undervisningen, t ex agera som rastvakter och hantera direktkommunikation med föräldrar.

Som signaturen ”kurwi” kommenterade en tidigare blogg (se här):

”Lärare är utbildade för att undervisa. Föreställningen att lärare skall göra allt som har med eleverna att göra är ungefär lika befängd som idén att läkare skall göra allt som rör patienterna – från kallelse via patientjournalen till fakturering.”

Jag tror också att många kommunala uppgifter, som t ex fastighetsfrågor och flera personal- och elevvårdsfrågor, måste lyftas bort från rektorernas arbetsuppgifter, så att de istället kan bli verkliga pedagogiska ledare.

Men det är inte detta som BUN ska diskutera på måndag.

Hans-Joachim Ackermann ska debutera inför nämnden och föredra ärendet ”verksamhetsuppföljning”. Uppföljningen handlar om nyckeltal och ”nuläge, behov och långsiktig organisation”. Kanske kan några av idéerna ovan ventileras under denna punkt?

I det utskickade underlaget (som kan laddas ner här) står det bland annat att 3,3% av eleverna hade en frånvaro i december som översteg 25 procent, att sjukfrånvaron för lärare på förskolan uppgick till 11,5% (nov) och på grundskolan till 8,1% (nov). Det finns onekligen en del för nämnden att ta tag i. Eller kanske rättare sagt, att arbeta vidare med.

Barnantalet på kommunens förskolor ökade med 23 barn (från november till december), men trots detta står 199 barn i kö (till och med april) medan 33 barn inte har fått sina förstahandsval inom 4 månader. Inom förskolan och den pedagogiska omsorgen har antalet placeringar ökat med i genomsnitt 54 barn jämfört med år 2015.

Det här är en synnerligen delikat situation som inte bara BUN utan hela kommunen med förenade krafter måste ta tag i för att lösa. Det räcker inte med enbart ord… (Mer om detta nedan.)

Elevantalet på kommunens grundskolor ökade med 42 elever (från november till december). Det betyder att det gick i genomsnitt 276 fler elever i grundskolan förra året än år 2015. Elevökningen fortsätter alltså och också detta är något som kommunledningen måste uppmärksamma och hjälpa BUN med att lösa.

Efter verksamhetsuppföljningen så får BUN information om den korta verksamhetsberättelsen för år 2016. Och verksamhetsberättelser, både långa och korta, har man läst ett antal vid det här laget…

Berättelsen är uppbyggd på så sätt att de uppsatta målen utgör rubriker som markeras med gröna, gula eller röda ploppar. Det betyder att målen uppnås, uppnås delvis eller inte alls.

Det finns 9 gröna ploppar, 9 gula och en röd. Den röda ploppen betyder att alla barn inte har fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen. Målen ”Skolnärvaron ska öka” har fått en gul plopp, liksom bland annat målen att ”likvärdigheten mellan och inom skolor ska öka” och ”barn och ungas psykiska hälsa ska förbättras”. Det sistnämnda målet är väl kanske inte något som BUN ensamt kan göra så mycket åt.

Det finns speciellt två gula ploppar, förutom de som jag har kommenterat tidigare, som manar till eftertanke – och handling. Den första är:

”Väl utnyttjade och för verksamheten väl anpassade lokaler, strategiskt placerade och större förskolor.”

Det går alldeles för långsamt med renoveringar, ombyggnationer och nybyggen i Vänersborg. Den kommunala processen tar alltför för lång tid och som BUN-ledamot får jag ibland uppfattningen att nämndens beslut till och med obstrueras. Nämnden har t ex beslutat om en ny förskola i kvarteret Hönan vid flera tillfällen, men fortfarande har ingen spade satts i jorden. Jag vet inte om kommunikationen mellan partier och personer i den styrande minoritetskoalitionen fungerar riktigt som den ska.

Fast i tisdagens TTELA (se ”Tre nya förskolor föreslås”) kan man få uppfattningen att det gör det och att det nu tas krafttag på förskoleområdet.

”Nu föreslås tre nya förskolor, sammanslagningar och utbyggnader.”

Skrev TTELA.

Det mesta i artikeln är i och för sig gamla nyheter och ingen överraskning för läsare av denna blogg. Att det sedan behövs nya förskolor vid Holmängen och Onsjö, som jag inte har skrivit om, är det väl inte mycket att orda om. Även om det knappt har behandlats, än mindre beslutats, i nämnden. De nya ”stadsdelarna” är ju fortfarande bara på ritning än.

Det tycks också, av artikeln att döma, som om nämnden har diskuterat sig fram till en gemensam uppfattning att avveckla de små förskolorna och bygga ut de stora i Vargön. Eller att bygga ut i Dalsland. Eller att all grundskoleverksamhet ska samlas i Öxnered så att det finns möjlighet för förskolan att ta över Blåsut skola helt. Några konkreta diskussioner om dessa förändringar har dock inte förekommit i BUN…

Det står också i TTELA att BUN ska ta upp förskoleutredningen som en informationspunkt på måndag. Det står emellertid inget om detta i kallelsen…

Tillbaka till verksamhetsberättelsen.

Förvaltningen skriver:

”I nuläget är skollokalerna överutnyttjade på grund av ökat elevantal och bristen på fungerande idrottslokaler är påtaglig.”

Det kan väl tilläggas att lokalerna blir allt mer överutnyttjande för varje vecka som går. Och när det gäller idrottslokalerna så undrar jag vad Skolinspektionen skulle säga om den hade varit medveten om situationen.

Den andra gula ploppen som jag vill ta upp är:

”Barn och ungdomar får tillgång till rätt insatser tidigare.”

Målet finns av någon anledning under rubriken ”Ekonomi”. Här tar förvaltningen huvudsakligen upp arbetet med inriktning på insatser av skolsköterskor, logopeder etc. Det blir en del om undersökningar och kompetensutveckling. Jag skulle istället vilja se en analys av undervisningen för elever i behov av stöd under denna punkt. Täcks t ex elevernas behov av stöd- och specialundervisning? Uppfyller kommunen Skollagens paragrafer i kap 3?

• ”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
• ”5 a § Om det … framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
• ”8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här är en ytterst viktig aspekt, eller borde vara, i verksamhetsberättelsen tycker jag. Det är i varje detta jag tänker på när jag läser ”rätt insatser”.

Visst finns det en hel del gröna ploppar också. Särskilt viktig är att andelen barn och ungdomar som upplever ”trivsel, trygghet, arbetsro och motivation” ökar. Många vårdnadshavare uppskattar säkerligen också att öppettiderna i förskolan och fritidshemmen har utökats.

Under punkten, den korta verksamhetsberättelsen alltså, redogörs också för budgetutfallet för år 2016. Och det blev till slut ett underskott för BUN på 1,6 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,2%, i stort sett ingenting alltså. Nästan hälften av budgetunderskottet, 0,7 milj kr, berodde på en ökad semesterlöneskuld. Det kan också nämnas att grundskolan uppvisade ett underskott på 4 milj kr, men det kompenserades till största delen av överskott på andra områden.

Jag undrar vad som hade hänt om de styrande partiernas (S+C+MP) budget hade gått igenom… Med oppositionens budget fick BUN ett tillskott på 16 milj kr förra året.

Antalet anställda inom BUN:s verksamhetsområde uppgår nu till 1.207 st. Det är en ökning med 146 personer (jämfört med 2015). Av dessa är 63 tillsvidareanställda. Antalet förskollärare har ökat med 34 personer, antalet lärare i grundskolan med 65, studiehandledare 14 och fritidspedagoger 9 personer.

Nämnden ska även yttra sig över betänkandet ”Utredningen om ökad insyn i välfärden”. Det är ett betänkande som sedan ska överlämnas till Socialdepartementet för att så småningom utmynna i ett nytt lagförslag. (Betänkandet finns inte med i utskicket inför sammanträdet men det kan laddas ner här.)

Det handlar om att offentlighetsprincipen ska införas för offentligt finansierad verksamhet – med en hel del undantag. Således skulle inte Fridaskolans grundskola omfattas av offentlighetsprincipen, men den pedagogiska omsorgen i enskild regi. BUN föreslås tillstyrka remissförslaget med ett undantag – förvaltningen bedömer att:

”nuvarande möjligheter till insyn i enskild pedagogisk omsorg är tillräcklig och instämmer därför i förslaget att undanta dem från offentlighetsprincipen.”

BUN ska slutligen förlänga ett ”gammalt” beslut från december 2013 om skolkort till elever. Det var ett beslut som nämnden fattade för att öka möjligheterna till skolskjuts för eleverna. Tanken var att det skulle underlätta det ”fria skolvalet”. Vilket jag också är säker på att det har gjort. Kostnaden beräknas till ca 300.000 kr för år 2017. Jag ser ingen anledning att ändra reglerna.

Till sist på sammanträdet följer som vanligt information från ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschefen.

Det blev en lång blogg, också som vanligt, men det ser ändå ut att bli ett tämligen kort första sammanträde med nämnden. Men vem vet, det kanske bara är lugnet före stormen. Snart sätter budgetprocessen för valåret 2018 igång…