Arkiv

Archive for the ‘Fiber’ Category

Bo Carlssons politiska historia (2/5)

10 juli, 2019 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Bo Carlssons politiska historia (1/5)”.

Den andra stora skandalen under mandatperioden 2006-2010, förutom arenaskandalen, var skandalen kring Topp. Bo Carlsson var inblandad även här, denna gång på ett mer direkt sätt. Det var han tillsammans med de andra kommunalråden, framför allt Lars-Göran Ljunggren (S).

Året var 2009. Fastighets AB Vänersborg köpte Toppfrys (av ett företag som hette Chips AB) för 17 miljoner kronor. I köpeavtalet fanns en option inskriven om förköpsrätt för det privata fastighetsbolaget Hammar Nordic Plugg.

Den här optionen kände bara de närmast inblandade till, dvs de tre dåvarande kommunalråden. Flera beslut fattades i Topp-affären, många var inte lagliga. Det hemliga optionsavtalet med Hammar Nordic Plugg var ett exempel. Ett annat var att ingen värdering av Topps fastighet hade gjorts. Inte heller kollade kommunen upp om det fanns några andra intressenter. Det sista exemplet gäller själva beslutsfattandet. Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), som beredde ärendet, bestod av samma personer (plus ytterligare två) som ingick i styrelsen för kommunens fastighetsbolag. Sedan var samma personer med och beslutade i kommunstyrelsen.

Efter ett kort tag sålde kommunen Toppfastigheten till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner… Och sedan styckade Hammar av en bit och sålde resten av Topp för 40 miljoner kronor!

Skattebetalarna i Vänersborg fick alltså betala 9 miljoner kr till ett privat företag, till Hammar Nordic Plugg. Som sedan dessutom tjänade ytterligare miljoner på nästa försäljning. Det var en gigantisk skandal som anmäldes till EU-kommissionen. Det var nämligen inte bara fråga om en urusel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. Och EU-kommissionen konstaterade också så småningom att så verkligen var fallet, det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. (Se t ex ”JULKLAPP från Vänsterpartiet!”. Se gärna även Sofia Djiobaridis omtalade beskrivning av affären i Västnytt: Toppskandalen del 1 av 3del 2 av 3 och del 3 av 3.)

Båda skandalerna, arenan och Topp, blev stora mediahändelser. Vänersborgspolitiken blev en följetong i både tidningar, radio och TV. Bo Carlsson var helt klart mycket delaktig i att sätta Vänersborg på kartan. Men det var en dyr ”reklam”, mycket dyr…

Det var emellertid inte nog med det. Under mandatperioden, dvs 2006-2010, hann Bo Carlsson med fler saker.

Kommunen gjorde en transaktion med det kommunala fastighetsbolaget i syfte att slippa att betala moms. Det handlade om byggandet av Solängen. Det var egentligen inte något konstigt. Så gjorde många kommuner. Men när regeringen upptäckte momsavdragen, bestämde den sig för att sätta stopp. En ny lag trädde i kraft ganska snabbt. Det var här som Bo Carlsson kom in. Han glömde helt enkelt att sätta sin namnteckning på ett papper. Och det betydde att papperet kom iväg några dagar för sent… Det nya lagen hade hunnit börja gälla och det gick inte lyfta momsen… Carlssons glömska, som han för övrigt inte tog ansvar för själv, utan skyllde tjänstemän för, betydde att kommunen förlorade 17 milj kr i momspengar… (Se TTELA ”Kommunen förlorade om Solängen”.)

2013 avslöjades nästa skandal. Det började med en granskningsrapport från revisorerna:

”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande”

Revisorerna hade granskat samhällsbyggnadsnämndens underlag och beslut för medfinansiering av olika bredbandsföreningars investeringar i fibernät. Granskningen omfattade också mandatperioden 2006-2010. Revisorernas kritik var omfattande, och förödande – för vem som helst, utom Bo Carlsson… (Se TTELA ”Revisorskritik mot Vänersborgspolitiker”.)

Revisorerna drog följande slutsatser utifrån sin granskning:

  • ”Det har inte fattas några formella beslut om medfinansiering och utbetalning av stöd med 2,7 mkr.
  • ”Medfinansieringsintyget till Jordbruksverket innehåller ingen begränsning av kostnader för slangar och brunnar.
  • ”Kommunen har inte i tillräckligt omfattning kontrollerat underlag/fakturor innan utbetalning. Medfinansiering har gjorts för andra kostnader än för slang och brunnar.
  • ”Budgeten på 500 tkr per år har för åren 2009-2012 överskridits av samhällsbyggnadsnämnden med 681 tkr.”

Punkterna 1 och 3 tål att läsas igenom en gång till – långsamt… Det måste inte vara något skumt eller lurt, men misstankarna blir ju inte mindre när vi vet att det är fibernätet i södra Dalsland, dvs bland annat i Carlssons hemtrakter i Gestadområdet, som revisorerna granskade…

Den här skandalen försvann från dagordningen, och ljuset, någon lade helt enkelt locket på. Det är nog inte så svårt att gissa vilka som var inblandade i denna mörkläggning.

Det är anmärkningsvärt att socialdemokraterna och centerpartiet i Vänersborg tycks ta så lätt på lagar och regler – och moral. I varje fall om någon av ”de egna” är inblandade… Vilket inte är alltför ovanligt. Arenan, Topp, fiberdragning – och nu kommunhuset… Samma fel begås hela tiden och skattebetalarna får stå för notan. Och varje gång som alla fel och misstag upptäcks så får vänersborgarna lyssna till diverse bortförklaringar och det lovas bot och bättring…

Det är för övrigt många kommuninvånare som frågar sig var kommunens skattepengar tar vägen. Bo Carlsson är åtminstone en del av svaret…

==

Fortsättning följer. Detta var del 2 av 5.

Bloggar i denna serie:
* ”Bo Carlssons politiska historia (1/5)” 8/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (3/5)”  11/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (4/5)” 13/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (5/5)” 14/7 -19

Fiberföreningen i Väne Ryr överklagar igen

29 januari, 2017 Lämna en kommentar

Strax före jul skrev jag om Väne Ryrs fiberförenings ”kontakter” med Vänersborgs kommun. (Se ”Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun”.)fiber

Syftet med fiberföreningen i Väne Ryr är att ge hushållen i området fiber. Det är inget konstigt. Det finns fler fiberföreningar i kommunen och föreningarna är viktiga redskap i den nationella strategin att minst 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Därför har också en fiberstrategi antagits av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015.

I strategin står det:

”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”

teknikbod2Fiberföreningen i Väne Ryr har brottats med kommunen i åtskilliga år. Föreningen har väl inte direkt upplevt att kommunen har varit särskilt ”behjälplig”… När det till sist såg ut att lösa sig så fick föreningen räkningar på byggloven för två teknikbodar som var alldeles för höga. Kommunen hade definierat teknikbodarna som nät-/transformatorstationer. Fiberföreningen överklagade till Länsstyrelsen och fick rätt:

Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”

Nu har kommunen (byggnadsförvaltningen) ändrat sina beslut. Bygglovsavgifterna har sänkts och i och med det anser byggnadsförvaltningen att den har följt Länsstyrelsens beslut. Men det anser inte fiberföreningen…

overklagaSå fiberföreningen i Väne Ryr har överklagat igen.

Fiberföreningen anser inte att teknikbodarna överhuvudtaget är bygglovspliktiga. Och därför ska föreningen inte heller behöva betala avgifter för bygglov.

Bygglovsbeslutet fattade byggnadsförvaltningen för rätt så länge sedan och överklagandetiden på beslutet har redan gått ut. Men fiberföreningen menar att den inte fick riktiga besked när den frågade byggnadsförvaltningen vad som gällde.

Beskedet som fiberföreningen fick från förvaltningen den 5 juni 2015 var:

Jag bedömer att teknikboden är en nybyggnad (golv, väggar och tak) och med en volym som man kan gå in i (PBL 9:2).
Ansökan om bygglov krävs
.”

Och då sökte naturligtvis föreningen bygglov.

lansstyrelsen-vastra-gotalandI Länsstyrelsens dom på de förra överklagandena andades domen att det faktiskt inte behövs bygglov. Länsstyrelsen skrev:

Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”

Och:

”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”

arkitektMen byggnadsförvaltningen anser fortfarande att det krävs bygglov. Och att fiberföreningen därför ska betala en avgift. Tjänstemannen skriver i beslutet från den 9 januari (2017):

”I övrigt gäller vad som förskrivs i ursprungligt beslut om bygglov.”

Det är alltså både frågan om nödvändigheten av bygglov och därmed följande avgift som Fiberföreningen i Väne Ryr nu överklagar.

lagbok2Fiberföreningen menar att det inte alls framgår av PBL 9 kap 2 § (PBL=Plan- och bygglagen, se här), som förvaltningen hänvisade till (se ovan) det som förvaltningen hävdar:

”Det finns ingenting i denna paragraf som reglerar hur stor volymen ska vara eller inte vara.”

Föreningen hävdar (enligt PBL 1 kap 4 §) att teknikboden inte är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den och skriver:

”Således är teknikboden ingen byggnad.”

juridikFiberföreningen citerar PBL 6 kap 1 § för att ytterligare visa att teknikboden inte är en byggnad i PBL:s mening. Föreningen har onekligen blivit mycket juridisk kunnig – tack vare kommunikationen med kommunen…

Fiberföreningen i Väne Ryr avslutar överklagandet:

”Utöver detta har Byggnadsförvaltningen inte redovisat hur de kommit fram till det belopp som kommer att faktureras enligt det senaste beslutet, därmed har kommunen inte uppfyllt förvaltningslagen 20 §.”

I Förvaltningslagen står det nämligen (se här):

”Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”

Vad säger man?

tolkaVem som har rätt i sakfrågan är inte jag den rätte att avgöra. Det känns ju också lite som att man befinner sig i en gråzon. Det ska bli intressant att se vad Länsstyrelsen kommer fram till, om de nu prövar sakfrågan om bygglov. Det kan bli en dom som kan få betydelse även för andra fiberföreningar, både i Vänersborg och i landet.

Men.

I de förra överklagandena från fiberföreningen i Väne Ryr så gick ju Länsstyrelsen helt på föreningens linje. Och då kan man ju faktiskt tycka att det vore i högsta grad rimligt att byggnadsförvaltningen hellre friar byggnaden från bygglovsplikt än fäller. Byggnadsförvaltningen skulle även kunna välja att efterskänka en eventuell avgift i och med att den gjorde fel förra gången. Jag undrar också om inte förvaltningens arbete med att besvära denna fiberförening blir högre än att efterskänka avgiften…

joByggnadsförvaltningen skulle knappast få revisorerna eller JO på sig om den väljer att nolla avgiften, särskilt inte som det finns ett beslut från högre instans som tyder på att förvaltningen faktiskt är ”ute och cyklar”.

Jag hoppas slutligen att byggnadsförvaltningen ibland kan visa en större flexibilitet gentemot kommuninvånarna – att hjälpa i stället för att stjälpa. Eller som det står i fiberstrategin:

”… kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”

Kategorier:Fiber, Väne Ryr

Länsstyrelsen ger fiberförening rätt mot Vänersborgs kommun

19 december, 2016 Lämna en kommentar

bloggareSå där lite i skymundan så händer det saker i Vänersborg. Och antagligen många fler än någon enskild, bloggare eller journalist, politiker eller kommuninvånare, kan hålla reda på. Jag tänker på sådana där små ”detaljer” som inte betyder särskilt mycket i det stora hela, men som kan betyda en hel del för den eller de som det angår.

fiberI Vänersborgs Fiberstrategi står det:

”Fiberstrategi 2.0 beskriver hur Vänersborgs kommun på bästa sätt bör agera för att öka aktiviteten runt bredbandsutbyggnad i kommunen.”

Regeringen har ju som bekant satt upp visionen att 90% av Sveriges invånare ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. En vision som för övrigt den sittande regeringen vill ”skärpa”.

kommunfullmaktige2016Fiberstrategin antogs av Vänersborgs kommunfullmäktige den 17 juni 2015. I strategin står det vidare:

”Hela modellen … bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt.”

vaneryrI Väne Ryr finns det en fiberförening som arbetar på att ge hushållen i området fiber. Föreningen har väl inte så där jättepositiva erfarenheter av kommunens sätt att vara behjälplig i fiberfrågan…

Det har gått så långt att Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening har överklagat två av byggnadsnämndens avgiftsbeslut. (Det var delegeringsbeslut, dvs besluten fattades av förvaltningen.)

lansstyrelsen-vastra-gotalandNär jag läser i domarna från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ser det inte heller ut som att Fiberföreningen har haft det helt lätt i de tidigare kontakterna med kommunen.

Fiberföreningen ville dra fiber i Väne Ryr och då behövdes det teknikbodar för att kunna terminera föreningens optiska nät. Föreningen menade att det inte behövdes bygglov i det ena fallet eftersom teknikboden stod på en jordbruksfastighet och skulle då ses som en komplementbyggnad där inget bygglov krävdes.

Det höll inte byggnadsförvaltningen med om, utan hävdade att det visst krävdes bygglov. Förvaltningen gör det inte alltid så enkelt för sina invånare… Trots den antagna Fiberstrategin. Medlemmarna i föreningen fick därför sätta sig och knåpa ihop två ansökningar om bygglov. Det tog sin tid kan man väl lugnt säga…

bygglovMen till slut beviljades byggloven.

Efter att Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening hade granskat byggloven upptäckte föreningen att:

”Byggnadsförvaltningen har debiterat bygglovsavgiften för en nätstation.”

Det blev för medlemmarna i Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening att återigen sätta sig och knåpa ihop några skrivelser. Och det tog återigen sin tid kan man väl lugnt säga. Denna gång slutade föreningens kontakter med Byggnadsförvaltningen i två överklaganden till Länsstyrelsen. De handlade om besluten angående taxornas storlek.

Länsstyrelsen skriver:

”Oavsett om teknikboden omfattas av bygglovsplikt eller inte, har föreningen ansökt om bygglov.”

teknikbod2Det känns lite som att Länsstyrelsen är tveksam till att det överhuvudtaget behövdes bygglov… (Enligt signaler som jag har fått så är detta också Boverkets uppfattning, att det inte behövs bygglov, men det har jag inte fått bekräftat.) Länsstyrelsen skriver också i den ena domen:

”I vilken utsträckning teknikboden är att anse som en sådan mycket enkel byggnad bör nämnden ta ställning till som första instans.”

Men nu var det inte frågan om det behövdes bygglov som överklagades, utan beslutet om avgifterna.

Länsstyrelsen fortsätter:

”Nämnden har därmed rätt att ta ut avgift, om det finns stöd i taxan.”

Sedan skriver Länsstyrelsen att Byggnadsnämnden har tagit ut avgifter som om teknikbodarna är nät-/transformatorstationer. Och efter att ha diskuterat begreppen skriver Länsstyrelsen:domare

”Därmed har nämnden inte haft rätt att ta ut avgift för bygglovet för teknikboden såsom nätstation.”

Och så avslutar Länsstyrelsen de båda överklagandena med:

”Mot bakgrund av ovanstående ska det överklagade avgiftsbeslutet upphävas och ärendet återlämnas till nämnden för ny handläggning.”

Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen upphäver Byggnadsnämndens beslut. Väne Ryr Fiber Ekonomisk Förening fick rätt i båda sina överklaganden.

Som jag förstår det, som amatör på byggjuridik, så kan det vara så att byggnadsförvaltningen först felaktigt krävde att Fiberföreningen skulle söka bygglov och sedan tog ut en felaktigt avgift för samma bygglov – ett bygglov som alltså antagligen inte behövdes överhuvudtaget och som därmed inte heller skulle kosta något…

tolkaNaturligtvis kan lagar och regler ibland tolkas på olika sätt. Och ibland kan det bli fel i tolkningen. Men det blir naturligtvis tråkigt när byggnadsförvaltningen tolkar reglerna så snävt, och i detta fall rent felaktigt, att vanliga yrkesarbetande barnfamiljer får en massa bekymmer och tvingas att ta sin fritid i anspråk för att författa bygglovsansökningar och överklaganden. I stället för att byggnadsförvaltningen tolkar reglerna på ett för invånarna mer tillmötesgående och positivt sätt.

I Fiberstrategin står det:

”Vänersborgs kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad.”

Det kanske krävs ett omtag i kommunen för att omsätta denna mening i praktiken. Det ska väl inte behöva vara så att Länsstyrelsen ska behöva tillrättavisa kommunen?

Jag vill avsluta med ytterligare en aspekt av en sådan här process mellan Byggnadsförvaltningen och kommuninvånare, en ganska allvarlig sådan. Nu menar jag inte att det är tillämpligt i detta fall. Inte på något sätt. (Eller snarare, inte vad jag tror i varje fall – jag är ju fortfarande ”juridikamatör”.)boverket_logga

På Boverkets hemsida står följande (se här):

”Byggnadsnämndens politiker och tjänstemän omfattas av regler om tjänstefel. Reglerna innebär ett straffrättsligt ansvar att på ett riktigt sätt följa de lagar och regler som gäller. Reglerna om tjänstefel finns i Brottsbalken.
Reglerna om tjänstefel har som syfte att skydda medborgarna mot fel vid utövandet av den offentliga makten. Reglerna ställer krav på noggrannhet och omsorg vid myndighetsutövning hos de tjänstemän och politiker i byggnadsnämnden som handlägger frågor som kan ha betydelse för enskilda.”

arresteraCitatet visar på hur viktigt staten tycker att det är att en byggnadsnämnd och en byggnadsförvaltningen följer de lagar och regler som finns gentemot kommuninvånarna.

Även i sådana där små ”detaljer” som inte betyder särskilt mycket i det stora hela, men som kan betyda en hel del för den eller de som det angår…

Fiber! Fiber! (2/2) – del 3

11 mars, 2016 1 kommentar

Här kommer den tredje och sista delen av berättelsen om hur Vänersborgs kommun och TeliaSonera slöt ett samarbetsavtal om fiberdragningen. Och vad detta avtal egentligen innebär när det gäller ensamrätt. (Del 3 är en direkt fortsättning på del 2. Som är en fortsättning på del 1…)fiber

===

I de två tidigare bloggarna i denna serie har jag undersökt bakgrunden till samarbetsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Telia. Jag har stött på en hel del frågetecken. Denna blogg kommer i huvudsak att handla om den ensamrätt som samarbetsavtalet enligt Vänersborgs kommun ger Telia. Och då hopar sig ännu fler frågetecken…

reservation3… och då är vi också tillbaka till James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd.

Berörda tjänstemän inklusive kommunjuristen, betongpolitikerna (S+C+MP+M+L+KD) och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, som flera gånger har uttalat sig i TTELA, anser allihop att, och jag citerar kommunens hemsida:

”Avtalet med Telia är tecknat efter en konkurrensutsättning. Telia har i enlighet med avtalet, ensamrätt att gräva i kommunens mark vad gäller fiber till hushåll i tätorterna i Vänersborgs kommun fram till och med 2017.”fastighetsagare

Men nu var det alltså så att avtalet var en tjänstekoncession, vilket betyder att kommunen inte köper något av Telia. Det är det fastighetsinnehavarna som gör. Och fastighetsägarna måste ju, om konkurrens gäller, kunna välja mellan olika bolag… Eller? Det kan väl inte kommunen avtala bort?

lagbok2I Konkurrenslagen står det:

”Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet … tillämpa ett visst förfarande, om detta
1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, elleroops
2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.”

Det tycks mig som om kommunen har en skyldighet att upprätthålla konkurrensen på marknaden i stället för att avskaffa den…

Men så tycker man alltså inte i Vänersborg. I Vänersborg tycker de ansvariga att de kan avtala bort konkurrensen – därför att samverkansavtalet är:

”upphandlat i konkurrens.”

… även om detta bara var en koncession som inte handlar om köp och sälj…

konkurrens2Alltså. Den riktiga konkurrensen, den om pris och kvalitet när fastighetsägarna sluter avtal med en fiberleverantör, den tycker samtliga kommunalt inblandade, inklusive kommunjuristen, att man kan upphäva.

Jag kan inte se att detta är i överensstämmelse med konkurrenslagarna.

Men vad står det i avtalet med Telia? Står det att Telia har ensamrätt att dra fiber i kommunens tätorter?

Nej, det gör det faktiskt inte.

Här måste jag, innan jag går vidare, återge min mailväxling med förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden (=FC): avtal2

(Jag) ”Det står inget om ensamrätt i detta avtal.”
(FC) ”Det är det avtal som vi hänvisar till.”
(Jag) ”Men det står ju inget om ensamrätt?”
(FC) ”Det är upphandlat i konkurrens.”

Vi kom inte längre.

Det blev förresten samma visa i dialogen med kommunjuristen (=KJ). Den mailväxlingen kan också vara värd att återge:

(KJ) ”Avtalet med Telia är inte exklusivt men med hänsyn till konkurrensutsättningen har kommunen för tillfället samarbetsavtal beträffande kommunens fibrering av enfamiljshushållen inom tätorterna endast med Telia.”
(Jag) ”Om det inte är exklusivt hur kan då andra aktörer förbjudas att gräva ner fibrer? … Var kommer ensamrätten ifrån? Var står det skrivet?”
(KJ) ”Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”
(Jag) ”Om det ändå finns aktörer som vill gräva i Vänersborg, och det till ett billigare pris än Telia och enligt samma villkor (eller bättre) än de som står i avtalet, var står det att de inte får? Var i samarbetsavtalet står det att Telia i och med detta avtal har ensamrätt?”
(KJ) ”Avtalet är ju inte exklusivt.”oops
(Jag) ”förklara för mig vad det betyder att avtalet inte är exklusivt när det hindrar andra aktörer från att gräva ner fiber.”
(KJ) ”Det känns som att jag svarar dig det jag redan har skrivit. Avtalet är inte exklusivt. Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”

Och då tänkte jag att det kanske vore idé att anlägga ett annat perspektiv för att få större klarhet – och kanske ett riktigt svar. Innan jag gav upp typ.

(Jag) ”Det vore intressant att se på vilka grunder Telia skulle kunna bryta avtalet eller ”stämma” kommunen om kommunen tillät Svensk Infrastruktur att gräva ner fibrer. Vet du vilka grunder Telia skulle kunna hänvisa till?”
(KJ) ”Jag vill inte spekulera kring det.”

ge_uppNu gav jag upp.

Vad är det jag inte begriper? Är detta ett sådant där tillfälle när man missar det uppenbara? När man liksom inte ser sammanhanget fast det ligger där mitt framför ögonen.

Men jag kan trösta mig med att jag tydligen inte är ensam. En ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade i höstas också avtalet med Telia på samma sätt, då tjänstemannen gav Svensk Infrastruktur ett skriftligt godkännande om att få gräva fiber till invånare i kommunen.

Och Johan Sundberg på Svensk Infrastruktur sa till TTELA:

”Var står det i avtalet att det är exklusivt? Vi kan inte hitta det någonstans.”

telia_loggaTelia (genom Skanova som är det dotterföretag som bygger och äger fibernätet) hävdar också, i TTELA-artikeln ”Vi har inte uteslutit någon annan” den 26 januari, att företaget inte har ensamrätt.oops

Inger Gunterberg, informationschef på Skanova, säger enligt TTELA:

”Från Telias perspektiv är samverkansavtalen inte exklusiva, de är en avsiktsförklaring. … Kommunen har valt att formulera det som exklusivt. Det är inget i Telias avtal som förhindrar att ytterligare aktörer kampanjar. Vi har inte uteslutit någon annan.monopol

Det verkar som de ansvariga på kommunen är tämligen ensamma om sin tolkning att avtalet med Telia ger Telia ensamrätt på att dra fiber. I varje fall efter det att avtalet undertecknades… När Vänersborgs kommun gick ut på ”upphandling” om ett samarbetsavtal med lämplig partner, så var tongångarna annorlunda. Kommunen skrev nämligen i annonsen:

”kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fibrer i kommunen”oops

När Telia lade in sitt anbud så skrev Telia som kommentar på denna punkt:

”Vi är fullt införstådda med detta och ser det som helt naturligt på en öppen marknad.”

obs2Denna fråga och detta svar går inte att tolka på annat sätt än att det ska råda konkurrens om fiberdragningen även efter det att kommunen har slutit avtal. För det är ju precis det som står! Den partner som kommunen väljer att skriva avtal med garanteras inte exklusiv rätt att bygga fibrer. Det skriver kommunen själv. Och Telia ser detta som helt naturligt.

Ett samarbetsavtal i all ära, konkurrensutsatt eller inte – om nu avtalet med Telia innebär ensamrätt, monopol, så måste det väl stå någonstans?! Precis som Bucci skrev i sin reservation…

I avtalet som kommunen hänvisar till när den säger att Telia har ensamrätt på att dra fiber, står det:oops

  • ”… beslutat att ingå ett långsiktigt icke exklusivt samarbete.”
  • ”Om en annan aktör under projekttiden tecknar bindande kundavtal i ett område ska detta område räknas som klart och ingå i statistiken som uppfyllt mål.”

Det står ingenting om ensamrätt. Tvärtom, det framgår alltså att andra företag också får dra fibrer.

vbg_loggaVänersborgs kommun har alltså slutit ett avtal med Telia som enligt Vänersborgs kommun ger Telia ensamrätt på fiberdragningen i Vänersborgs tätorter. Fast det inte står något om ensamrätt i avtalet.

Innan jag lämnade denna fråga åt sitt öde, så var jag emellertid tvungen att ta en snabb koll på vad några av våra myndigheter sa om principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet. Och då stötte jag på en broschyr som hette just ”Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet”.

fiberbroschyrBroschyren var utgiven av Post- och telestyrelsen (PTS), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Konkurrensverket. Det är tunga ”myndigheter” i Sverige. Tillsammans har de tagit fram riktlinjer för hur kommuner bör agera i bredbandsfrågor. (Du kan hämta broschyren här.)

Och min bestämda åsikt att denna broschyr på ett ovedersägligt sätt visar att Vänersborgs kommun har fel när den hävdar Telias ensamrätt.

Några citat ur broschyren:

  • ”Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivitetsavtal oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”
  • ”Parallelletablering av fiber bör främjas där så är möjligt och lämpligt.”oops
  • ”När det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad bör markavtal tecknas på skäliga och icke diskriminerade villkor.”
  • ”Kommunal säljverksamhet och förfaranden i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) förbjudas om de snedvrider eller hämmar konkurrensen eller är ägnade att snedvrida eller hämma konkurrensen. Exempel på säljverksamhet eller förfaranden i säljverksamheten som kan komma att förbjudas är när kommunen … inte ger tillträde till infrastruktur på skäliga och icke diskriminerande villkor, eller agerar selektivt, det vill säga utan sakliga skäl behandlar aktörer olika.”

betongpartiernaOch som om inte detta vore nog, ett sista citat, som är något att bita i för alla betongpolitiker och berörda tjänstemän i Vänersborgs kommun:

  • ”I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen, på alla nivåer oopsi värdekedjan, beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivavtal med enskild operatör, oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”

Det har hopat sig en hel del frågetecken under tiden som jag har jobbat med de här tre bloggarna. Jag kan emellertid inte uttala mig om att något har skett utanför lagens råmärken. Arvet från det förflutna avskräcker dock, jag tänker t ex på skandalerna kring arenan, Toppfrys och bredbandsutbyggnaden på södra Dal. Det är ju i stort samma personer som drar i trådarna nu med.

domareI slutändan är det nog bara en domstol som kan avgöra om hanteringen av fiberutbyggnaden i Vänersborgs kommun har gått rätt till.

==

PS, Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.

Kategorier:Fiber, IT

Fiber! Fiber! (2/2) – del 2

Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg – ”Fiber! Fiber! (2/2) – del 1”. Det handlar om Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. fiber

==

Vänersborgs kommun tyckte att utbyggnaden av fibernätet i kommunens tätorter skulle komma igång, och det så fort som möjligt. Därför ville kommunen upprätta ett samverkansavtal med ett företag som åtog sig denna uppgift. Annonseringen skedde enbart på Vänersborgs kommuns hemsida. Det beskrev jag i min förra blogg.

vbg_hemsidaSå här löd annonsen på kommunens hemsida:

”Vänersborgs kommun:

  • förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”
  • kommer inte att vara delägare/finansiär i den fiber som grävs ner. Leverantören står risken i projektet och blir sedan operatör av nätet
  • vill att projektet genomförs under perioden kvartal 3, 2016 till kvartal 2, 2017
  • vill att det nät som byggs skall vara av ”Öppen fiber standard”. Anslutningskostnaden för villa initialt bör inte överstiga ca 20 000 kr. Försäljningsprocessen till slutkund utförs av leverantör, som också bär alla kostnader runt detta
  • kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fiber i kommunen”

Och:

”fiberaktören anger samarbetsformer, fiberutbyggnadsformer, förläggningsmetoder samt vad som önskas av kommunen som partner.”

konkurrensverket_loggaI Konkurrensverkets författningssamling står det att:

”För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning, måste exempelvis förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och bland annat innehålla samtliga antidiskrimineringsvillkor.”

Jag vet inte om förfrågningsunderlaget var klart och tydligt och att samtliga antidiskrimineringsvillkor var med. Men vi förutsätter väl det.

telia_loggaTvå företag skickade in sina ansökningar, TeliaSonera och IP-ONLY. Telias ansökan mailades kl 17.48 samma dag som kommunfullmäktige senare antog Fiberstrategin, dvs den 17 juni. Den är också stämplad av kommunen, diarieförd, samma dag. På IP-ONLY:s ansökan finns det märkligt nog inga stämplar eller datum.

iponly_loggaDet är svårt för en amatör att se någon avgörande skillnad mellan de två leverantörernas anbud. Telia är ”duktigare” på det sättet att de mer konkret vänder sig till Vänersborg och inte gör reklam för sin verksamhet så där i allmänhet. Telia kommenterar också ovanstående punkter en efter en. IP-ONLY vill istället ha en träff med kommunen för att informera mer konkret. Skillnaderna kan nog ha att göra med att Telia känner till Vänersborg bättre än IP-ONLY. Telia har nämligen redan lagt fiber till ett antal hushåll och de har samarbetat och har ett avtal med Vänersborgsbostäder. Å andra sidan ger IP-ONLY några prisuppgifter som ser ganska intressanta ut…

TeliaSonera vann upphandlingen och fick avtalet.

Den enda officiella motivering som finns till att kommunen valde Telia återfinns i Marie Dahlins (S) beslut (9 juli 2015):

”Av inkomna svar och efter möten med leverantörerna görs en sammantagenoops bedömning om att Telia Sonera bäst svarar mot kommunens angivna förutsättningar.”

ond_tungaDet tycks mig vara en alltför knapphändig och oprofessionell motivering till ett sådant här stort beslut. För det kan väl ändå inte vara så som några ”onda tungor” påstår – att detta var bestämt redan från början…

Dessutom har jag en undran om varför Marie Dahlin (S) ensam fattade beslutet. Efter ett beslut i kommunstyrelsen den 1 juni (se min förra fiberblogg), så fick kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) uppdraget att besluta om leverantör. Sedan ger kommunstyrelsens arbetsutskott uppdraget till Marie Dahlin. Två delegationer i rad typ. Dahlin skriver dessutom på beslutet i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, inte arbetsutskottets. oops

Så beslutet att Telia ska dra fibrer i alla tätorter i Vänersborgs kommun, en affär i miljonklassen, fattas av en enda person. Något anmärkningsvärt kan man tycka, även om denna enda person råkar vara Marie Dahlin (S).

Det finns inga hänvisningar till paragrafer som förklarar lagligheten i detta delegationsbeslut. Som det brukar finnas på den här typen av beslut, men det kanske inte behövs…

handlaMen vad är det egentligen som kommunen och Telia sluter avtal om? Vad är det som kommunen har upphandlat? I avtalet står det:

”… åtar sig Parterna att samverka kring etablering och drift av ett aktivt öppet fibernät och en öppen Tjänsteplattform där Tjänsteleverantörer kan erbjuda bredbandstjänster till boende och verksamheter i Kommunen.”

Avtalet innebär att kommunen helt enkelt ska samarbeta med Telia på olika sätt så att så många som möjligt av kommunens invånare och företag ska få möjlighet att ansluta sig till IT-infrastrukturen.

Det står också i avtalet att Telia ska bekosta, installera, underhålla och uppgradera IT-infrastrukturen och Tjänsteplattformen. Telia ska dessutom drifta och övervaka IT-infrastrukturen.

saljaMen kommunen och Telia sluter inte några överenskommelser om köp och sälj i samverkansavtalet. Fast det är klart, samma regler om återställningskostnader mm gäller ju för Telia också, precis som för alla andra företag som tänker gräva på och i kommunens gator och marker. Det är i och för sig pengar, men det handlar om självkostnad, dvs kommunen tar inte ut någon vinst.

”Kostnad eller ersättning som part debiterar den andra parten skall inte överstiga partens självkostnad.”

fastighetsagareTelia ska inte betala ett öre till kommunen eller tvärtom för fibernätet. De som ska betala Telia och de som ska ingå avtal med Telia är varje kund, varje enskild fastighetsägare, som vill att Telia ska dra fiber till fastigheten.

Upphandlingschefen upplyste mig om att det här är ett så kallat koncessionsavtal, och jag fick också en definition:

”tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offentligt tjänstekontrakt med den skillnaden att ersättningen för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten att utnyttja tjänsten eller av dels sådan rätt, dels betalning.”

inkopInköpschefen bifogade även en Kammarrättsdom som fastslog att avtalet mellan kommunen och Telia rör sig om en tjänstekoncession. (Jag fick för övrigt denna dom också av kommunjuristen.) Varför jag nu fick det, om allt var solklart… Domen handlade om Österlens Kraft som förlorade ett överklagande mot Simrishamns kommun i ett liknande ärende. Fast i domen stod det som en av motiveringarna:

”Den ekonomiska risk som är förenad med utnyttjandet av tjänsten ska förstås som en risk att utsättas för marknadens nycker. Det kan ta sig uttryck i en risk för att utsättas för konkurrens från andra ekonomiska aktörer…” oops

Och den här risken att utsättas för konkurrens finns ju inte i Vänersborg, eftersom samhällsbyggnadsnämnden har tolkat avtalet som att Telia har ensamrätt på fiberutbyggnaden. Dessutom innehöll det avtal som Simrishamns kommun slöt också betydligt fler ”komponenter”, det var ett helt paket av tjänster som upphandlades, än det avtal Vänersborg slöt med Telia. Och därför är jag osäker om det helt och hållet är jämförbart.

Med andra ord, det handlar alltså inte om någon vanlig offentlig upphandling eftersom det inte är kommunen som är kund. En fiberanslutning är, som sagt, en affär mellan fiberföretaget och hushållen.

Upphandlingen som kommunen gjorde och som Telia vann är således en tjänstekoncession som innebär att:

”det är vald utförare som står för den betydande risken och att ersättningen kommer från fastighetsägarna.”

disgustingOch då är vi alldeles strax tillbaka vid James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd:

”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”

Men denna spännande fortsättning, och överhuvudtaget anledningen till att jag valde att fördjupa mig i detta ämne, kommer i den tredje och avslutande bloggen om fiber i Vänersborg.

PS. Fortsättning följer.

PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.

Kategorier:Fiber, IT

Fiber! Fiber! (2/2) – del 1

introDen här bloggen var tänkt att bli en kortare sammanfattning av Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. Ungefär samma längd som den tidigare fiberbloggen ”Fiber! Fiber! (1/2)”. Men så växte bloggen, och växte. Till slut fick jag ambitionen, det gav sig liksom själv, att göra en sån fullständig sammanfattning av historien/affären som det bara var möjligt för en utomstående betraktare. När jag ändå höll på, typ.

Den blev så lång så att jag delar upp den. Därav rubriken. Delarna hör ihop, där den ena slutar, där börjar den andra.

====

Fiberdragningen i tätorterna i Vänersborg har diskuterats livligt i början av detta år. TTELA har haft flera artiklar i ämnet och det har också debatterats på insändar- och debattsidor.

gravskopa2Naturligtvis är det bra att någon äntligen börjar gräva i centralorternas gator och vägar, så att vi som inte bor på landsbygden också får tillgång till fiber. (Jag har för övrigt själv tecknat avtal med Telia.) Men samtidigt undrar många vad som har föregått upphandlingen med Telia och varför Telia har fått ensamrätt. Det började jag också, lite lätt, att undra över.fiber

Några av Vänsterpartiets medlemmar har det senaste året undrat desto mer. De har engagerat sig i fiberfrågan, men jag tillhörde inte dem. Jag ska inte här återge allt som till exempel hände kring utarbetandet av den fiberstrategi som fullmäktige efter en del om och men fattade beslut om den 17 juni 2015. Jag nöjer mig med att hänvisa till inlägget ”Fiber har blivit ett samtalsämne” på Vänsterpartiets hemsida. Där finns det också ett flertal länkar till protokoll och andra dokument.

Men så ställdes Telias ensamrätt på att lägga fiber på sin spets i förra veckan (3 mars). Frågan kom upp på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Det hade nämligen inkommit en:

”öppningsanmälan för fiber i centrum från ett annat bolag, Svensk Infrastruktur.”

Svensk Infrastruktur hade tänkt börja gräva redan den 15 mars. Det ansåg tjänstemännen i samhällsbyggnadsförvaltningen med förvaltnings- och gatuchefen i spetsen att de inte skulle få. Ur tjänsteskrivelsen:

fiberbeslutSHB

”Ett avtal ger Telia ensamrätten att lägga fibrer till en och tvåfamiljshus inom tätorterna fram till 2017-12-31.”

betongpartiernaSamhällsbyggnadsnämnden höll med sin förvaltning. Svensk Infrastruktur fick inte börja gräva i Vänersborg. Ledamöterna från triumviratet (S+C+MP) var eniga med minialliansens ledamöter (M+L+KD). Nämnden beslutade att Svensk Infrastruktur inte får börja gräva förrän den 1 januari 2018.

Detta gjorde James Bucci (V) mycket upprörd. Bucci röstade inte bara emot beslutet (precis som Vänsterpartiets andre ledamot, och också en sverigedemokrat), han skrev en reservation som var oerhört tuff.

reservation3”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”

James Bucci skräder således inte orden… (Hela reservationen kan läsas på Vänsterpartiets hemsida: ”Kan fiber vålla feber?”.)

hund_begravenOch när James Bucci reagerar så kraftfullt, då brukar det alltid ligga en hund begraven. Någonstans. Jag var tvungen att veta mer…

Och det visade sig mycket riktigt finnas åtskilligt i hanteringen av fiberfrågorna som man kunde ställa sig frågande inför. Jag ska försöka att bit för bit gå igenom vad som har hänt och hur det har lett fram till dagens situation – och James Buccis reservation.

startVänersborgs kommun slöt den 10 juli 2015 genom kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) ett samverkansavtal med TeliaSonera Sverige AB.

Bakgrunden var att kommunstyrelsen några veckor tidigare, den 1 juni 2015, hade beslutat att:

”Kommunstyrelsen ger Kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att, under förutsättning av att Kommunfullmäktige antar Fiberstrategi 2015-2022, efter urvalsprocess besluta om leverantör.”

Först skulle fiberstrategin antas av kommunfullmäktige, sedan skulle kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) besluta om leverantör. Egentligen inte särskilt märkvärdigt. Om det oopsnu inte hade varit så att kommunfullmäktige skulle anta fiberstrategin samma dag som ansökningstiden för att vilja skriva avtal med kommunen gick ut…

kl10Ja, egentligen var det ännu värre. Kommunfullmäktige antog inte fiberstrategin förrän vid 22-tiden på kvällen (den 17 juni). Det var två (2!) timmar innan ansökningstiden gick ut för de företag som ville vara med i processen om att vara:

”samarbetspartner för utbyggnad av fibernät.”

oopsOch i den ansökan som företagen skulle lämna in så skulle den nyss beslutade Fiberstrategin beaktas:

”Vänersborgs kommun förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”.”

Företagen hade alltså två timmar, mellan 22.00 och 24.00 på sig att lämna in en ansökan. Jag undrar om det är så här det ska gå till…?

Kommunen anser att allt har gått rätt och riktigt till. Och två företag lämnade in ansökningar, Telia och IP-ONLY. Därför anser kommunen också att överenskommelsen om samverkansavtalet har slutits i konkurrens. Förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden skrev i ett mail till mig:

konkurrens2”Det är upphandlat i konkurrens.”

Upphandlingschefen skrev:

”man [har] gjort konkurrensutsättning”

Och kommunjuristen skrev:

”Kommunen gjorde en konkurrensutsättning”

Och det är också vad Marie Dahlin (S) säger till TTELA vid upprepade tillfällen, t ex den 15 januari:

”Då vann Telia konkurrensutsättningen.”

Stämmer verkligen detta, har avtalet utsatts för konkurrens?

konkurrensverket_loggaI Konkurrensverkets författningssamling står det om upphandling:

”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”

Har alla företag fått samma information vid samma tillfälle? Jag anser att det finns skäl att tvivla på det. Kommunen har endast ”annonserat” om samverkansavtalet på sin egen hemsida.

handlaDet finns regler kring annonsering. Inte för att jag är någon expert, men när det står följande i Lagen om offentlig upphandling, så antar jag att det betyder att kommunen ska göra något mer än att bara annonsera på sin hemsida:

”Vid förenklat förfarande ska den upphandlande myndigheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som möjliggör effektiv konkurrens.
Vid urvalsförfarande ska den upphandlande myndigheten publicera en ansökningsinbjudan genom en annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig.”

Det här kommenterar också Gabriella Meischner på Svenska Infrastruktur när hon i en debattartikel i TTELA skriver:

”Denna så kallade upphandling är för oss helt obekant och kommunen har en hel del frågor att stå till svars för.”

databasDet finns elektroniska databaser som företag och kommuner ska använda sig av vid upphandlingar. Vänersborgs kommun brukar göra det. Inköpschefen skriver:

”Upphandlingar enligt LOU och LUF annonseras i Vismas annonsportal. Och därifrån sprids det till andra portaler. Upphandlingar över tröskelvärdet annonseras även i TED (Tender Electronic Daily), dvs annonseras inom EU.” oops

Kommunen brukar alltså använda sig av elektroniska databaser. Men, inte i det här fallet.

Inköpschefen skriver:

”När det gäller tjänstekoncessioner, vilket konkurrensutsättningen av fiberutbyggnaden faller under, så är detta ännu inte reglerat i lag.”

Det här samverkansavtalet om fiberutbyggnaden är alltså att betrakta som en tjänstekoncession och en tjänstekoncession behöver inte konkurrensutsättas! (Jag ska ta upp det här med tjänstekoncession i nästa blogg.)

karvlingMen om avtalet nu inte behöver konkurrensutsättas varför är man från kommunens sida så noga med att hävda att avtalet verkligen har utsatts oopsför konkurrens? Och om kommunen nu, enligt egen utsago, har varit så noga med konkurrensutsättningen, varför har det då inte gjorts fullt ut så att alla tvivel, om att allt har skett i total öppenhet med lika förutsättningar för alla, har kunnat skingrats?

Och varför har kommunen t ex inte föregått de avsikter och propåer som kommer från EU-håll för att ”täppa till” de ”hål” som finns lagstiftningen kring tjänstekoncessioner?

eu_flaggaInköpschefen skriver:

”Det finns dock ett EU direktiv så det kommer en lag för detta med. Direktivet skulle vara införd i svensk lagstiftning senast 1 april 2016, men regeringen har aviserat att detta kommer man inte att klara av. Troligen så kommer lagen LUK (Lagen om koncessioner) införas nästa år.”

Det ska komma lagstiftning om tjänstekoncessioner, men än så länge finns det alltså inga. Tjänstekoncessioner, som det här är fråga om mellan kommunen och Telia, behöver således inte annonseras. Fast det har det ändå gjorts. Fast ändå inte typ.

telia_loggaHur som helst visste Telia uppenbarligen om annonseringen på kommunens hemsida. Och även IP-ONLY. Man kan fråga sig om dessa företag till skillnad från andra företag i branschen har till vana att regelbundet läsa på Vänersborgs kommuns hemsida? Jag vet inte, men jag har svårt att tänka mig det. Är det inte troligare att Telia och IP-ONLY har fått reda på detta på andra vägar?

vgregionJag vet att det finns en arbetsgrupp i Västra Götalandsregionen som kalla Ubit. Den här arbetsgruppen:

”sitter och skissar på hur vi skulle kunna hjälpa kommuner som vill göra någon form av samarbete med någon av marknadens aktörer sedan en tid tillbaka.”

Och vilka aktörer har denna arbetsgrupp på regionen träffat?

”Vi har träffat Telia, IP-only och våra Stadsnät via Västlänk.” oops

Telia och IP-ONLY?

Och när man dessutom tar i beaktande att Marie Dahlin sa till TTELA den 20 januari:

”Kommunen gick ut på sin hemsida och från början visade tre företag intresse, Svensk Infrastruktur var inte ett av dem.”

… så är det lätt att räkna ut vilket det tredje företaget är, eller hur…?

iponly_loggaMin teori är att Telia och IP-ONLY (och Västlänk) inte alls har läst kommunens hemsida. De har fått reda på Vänersborgs avsikter på ett annat sätt. Via regionen… Eller om man så vill, mellan ”skål och vägg”. Och då sidstepparoops kommunen intentionerna från Konkurrensverket att:

”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”

Jag anser att Vänersborgs kommun måste göra allt för att undvika och undanröja alla misstankar om att allt inte går 100 procent rätt till vid en upphandling. Jag menar, det är fortfarande många av oss vänersborgare som minns alla turer och skandaler kring arenan, Toppfrys och fiberdragningen i södra Dalsland.

Och vi är nog överens: Inte en gång till!oops

Särskilt inte som vissa påstår att det finns personella kontakter mellan både IT-avdelningen och Telia, och även socialdemokraterna. Det hade varit välgörande att slippa sådana här tråkiga, och möjligtvis felaktiga, spekulationer och rykten.

psPS. Fortsättning följer.

PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.

 

 

Kategorier:Fiber, IT

Fiber! Fiber! (1/2)

fiberDet har grävts ner fiber lite överallt i kommunen under de senaste åren. Framför allt är det landsbygden som har legat i framkant, och det tack vare flera fiberföreningar som bildats, och består, av helt vanliga kommuninvånare.

All fiberdragning har emellertid inte skett friktionsfritt. I Väne Ryr har fiberföreningen haft stora problem med sina fibrer, inte minst för att kommunens tjänstemän agerat headache2tämligen långsamt och inte direkt serviceinriktat. Kan man väl säga, ordet ”strulat” dyker upp i mitt huvud.

I januari i år skrev t ex Väne Ryrs Fiberförening till samhällsbyggnadsförvaltningen:

”Den 27/3-2015, alltså cirka 5 månader efter ansökningsdatum fick vi vårt tillstånd av Trafikverket, men nu efter 15 månader har vi ännu inte fått något tillstånd beviljat från dig.”

fiberstrategiI brevet hänvisades till den fiberstrategi som kommunfullmäktige i Vänersborg antog den 17 juni 2015 och där det bland annat står:

”Vänersborgs kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad. … Till exempel genom upplåtelse av kommunal mark, tillstånd att fräsa spår i asfalterade gator eller trottoarer, snabb och effektiv handläggning av grävtillstånd och andra ärenden, låg taxa för återställning efter schakt”

Jag ska inte gå in närmare på sakfrågorna här, det handlade om markupplåtelser, kostnader om fibrerna skulle behöva flyttas i framtiden etc. I en passus visade fiberföreningen sin frustration över kommuntjänstemännens handläggning, eller brist på:

”Än en gång har du nog inte förstått vilket uppdrag du har. … Jag vill nu vara mycket tydlig med att du som tjänsteman ska vara en möjliggörare enligt det kommunfullmäktigebeslut som nu finns”

Marie_Dahlin2Brevet gick inte bara till förvaltningen utan också till politikerna i kommunstyrelsen. Marie Dahlin (S) ville inte se fiberföreningens dilemma i sakfrågorna utan skrev:

”Ursäkta mig att jag lägger mig i, men jag gillar inte den tonen du använder till våra tjänstemän.”

Jag vet inte riktigt varför Marie Dahlin kände sig nödgad att behöva rycka ut till försvar för tjänstemännen. Men Dahlin tyckte uppenbarligen inte att det var rätt att en kommuninvånare hade dessa åsikter… Eller kanske hade åsikter överhuvudtaget… Det hade varit bättre om Dahlin hade tagit tag i sakfrågorna istället.

Eller gjorde Dahlin det? Vad jag förstår så har det äntligen löst sig till slut i Väne Ryr.

dalslandstjurenI Dalsland har det gått mer smärtfritt under åren. Kanske för att bygdens son Bo Carlsson (C) har haft några fingrar med i spelet. Det har dock funnits problem, men av en helt annan art.

Revisorerna granskade fiberhanteringen och skrev i oktober 2013:revisor2

”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande.”

Revisorerna fann ett flertal brister och drog följande slutsatser:

  • ”Det har inte fattas några formella beslut om medfinansiering och utbetalning av stöd med 2,7 mkr.
  • Medfinansieringsintyget till Jordbruksverket innehåller ingen begränsning av kostnader för slangar och brunnar.
  • Kommunen har inte i tillräckligt omfattning kontrollerat underlag/fakturor innan utbetalning. Medfinansiering har gjorts för andra kostnader än för slang och brunnar.
  • Budgeten på 500 tkr per år har för åren 2009-2012 överskridits av samhällsbyggnadsnämnden med 681 tkr.”

blundaSedan lovade revisorerna högtidligt, inför ett samlat kommunfullmäktige, att fördjupa sin granskning av Bo Carlssons förehavanden. Men, av någon anledning lade revisorerna i stället ner granskningen… Kanske hade ”maktskiftet” efter valet 2014 något med det att göra…

Nu senast har det varit strul med fiberdragningen i tätorterna och avtalet kring detta. Men det tänkte jag skriva om i en annan blogg.

Kategorier:Fiber, IT
%d bloggare gillar detta: