Arkiv
Kommunen gör som den vill
I tisdags skrev jag om Vänersborg och de ensamkommande unga, se ”Ensamkommande i Vänersborg”. Bakgrunden till bloggen var att sverigedemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna tillsammans med centerpartiet, kristdemokraterna och välfärdspartiet röstade för att socialnämnden i Vänersborg skulle använda ett statligt bidrag på 3 milj kr på ett sätt som inte staten avsåg.
Vänsterpartiet visade för sin del vad partiet ansåg om förslaget (som alltså blev beslutet) genom att föreslå fullmäktige att i stället besluta:
”Kommunfullmäktige förutsätter att Socialnämnden använder det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.”
Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna samt 3 socialdemokratiska ledamöter, som ansåg att Vänersborgs kommun skulle använda bidraget som riksdag och regering vill…
Och det är ju anmärkningsvärt – att de andra partierna alltså tycker att Vänersborgs kommun kan strunta i riksdagens beslut… Det kan man ju om inte annat undra vart det ska leda… Ska Vänersborgs kommun typ bara följa de beslut och lagar som den själv vill…?
Av en händelse fick socialförvaltningen en enkät från Sveriges Radio som handlade om det statliga bidraget till kommunerna.
Sveriges Radio beskriver inledningsvis enkätens ämne:
”Under sommaren 2017 fattade regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, beslutet att skjuta till 595 miljoner extra under 2017-2018 för att kommunerna ska låta ensamkommande som fyller 18 år bo kvar i kommunen.”
Det var en kort och bra beskrivning av vad hela ärendet handlade om tycker jag.
Och så kommer frågan till Vänersborgs kommun:
”Har det tillfälliga kommunbidrag ni fått använts till att låta ensamkommande som blir myndiga bo kvar i kommunen?”
Det fanns fyra svarsalternativ:
- ”Ja”
- ”Nej”
- ”Det har inte fattas något beslut ännu.”
- ”En del av bidraget”
Hur svarade Vänersborgs kommun? Erkände socialförvaltningen inför Sveriges Radio att kommunen inte använde pengarna som det var tänkt?
Svaret på enkätfrågan blev:
- ”Nej”
Socialförvaltningen erkände alltså inför Sveriges Radio att kommunen inte använde pengarna som riksdag och regering hade tänkt.
En sak måste man i varje fall säga om socialförvaltningen – den är ärlig.
Så nu har vi följaktligen också socialförvaltningens egna ord på att kommunfullmäktige i Vänersborg har fattat ett beslut som inte följer riksdagens beslut.
Ensamkommande i Vänersborg
Lördagens Trettondagshelg tillhör väl inte de mest firade helgdagarna under året. Och att vi skulle fira de tre vise männens ankomst till Jesusbarnet ter sig väl för de flesta tämligen främmande. Men ännu mer främmande skulle det väl vara att fira det kanske mer sannolika upphovet till Trettondagen – Jesus omskärelse…
Fast trettondagens ursprung är omstritt. I den ortodoxa kyrkan hävdar man att Jesus döptes på trettondagshelgen. Fast judiska pojkar döptes inte, de omskars… Det var nämligen ett tecken på Guds förbund med Abraham (1 Mos 17:11). Judiska pojkar omskärs än i dag, precis som muslimska pojkar.
Världen idag ser inte ut som den som Jesus kom att predika om i vuxen ålder. Det är inte många som t ex vänder andra kinden till… Det är krig och konflikter lite överallt. Det kan vara i Syrien, Irak, Libyen eller Afghanistan. Och oftast ligger ”kristna” stater som USA och västmakterna bakom. Sverige är ofta en aktiv part. (Svenska soldater i Afghanistan och svenskt flyg i Libyen…) Det är inte bara många som dör och lemlästas i de länder där krig pågår, de som kan försöker fly. Naturligtvis. Precis som fattiga svenska ungdomar
reste till USA i slutet av 1800-talet… (Se ”När det var svenska barn som var ensamkommande”.)
År 2015 tog Sverige emot 35.369 av de flyktingar i världen som var ensamkommande barn och ungdomar. De ansökte om asyl i Sverige och de flesta kom från Afghanistan.
Det är en mänsklig rättighet att söka asyl. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det i artikel 14:
”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.”
Jag ska inte beskriva svängningarna i den svenska asylpolitiken. Det är inte en kommunal fråga. Det är inte heller den omstridda åldersbedömningen, som nyligen en rättsläkare, som skrivit under flera hundra utlåtanden om asylsökandes ålder, säger att han inte längre kan stå för. (Se ”Rättsläkare tar avstånd från egna åldersutlåtanden”.)
I Sverige ansvarar kommunerna däremot för mottagandet av de ensamkommande barnen och ungdomarna. När ensamkommande unga ansöker om asyl anvisar Migrationsverket en kommun att ansvara för den unges boende och omsorg. (Se ”Ensamkommande barn”.)
Och det har på många sätt varit en tuff utmaning för kommunerna. Det var t ex ingen lätt uppgift för den personal som arbetade med ungdomarna att motivera dem till utbildning och att finna sig tillrätta i det svenska samhället, samtidigt som utgången av asylansökan var osäker och allt fler av kamraterna fick sina avslagsbeslut… Den förändrade lagstiftningen med alla begränsningar i fråga om uppehållstillstånd och anhöriginvandring hade gått för långt och regeringen tog ett steg tillbaka.
Det har tagit alltför lång tid för Migrationsverket att handlägga alla asylärenden. De flesta ungdomar som har väntat på besked har under tiden hunnit fylla 18 år. Därför har regering och riksdag tagit ett beslut att ett tillfälligt kommunbidrag ska betalas ut för att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år, till exempel för att avsluta pågående studier. Det handlar alltså om de ungdomar som ännu inte fått ett slutligt beslut från Migrationsverket.
Dessutom har regeringen förslagit förändringar i gymnasiereglerna i en tillfällig lag. Det ska ge de ensamkommande i denna situation möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Det handlar då om de ungdomar som har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket och som inte har begått brott. (Det finns även andra kriterier.)
Vänersborgs kommun fick 2 milj kr för år 2017 och får 1 milj kr för år 2018. Regeringen skriver på sin hemsida (se här) att pengarna är till för att:
”stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar.”
Däremot låter regeringen kommunerna avgöra exakt hur medlen ska användas.
I Vänersborg finns det enligt socialförvaltningens uppgifter, från den 23 november, sammanlagt 77 ensamkommande unga. (Det är sannolikt färre idag, eftersom antalet minskar successivt.) Av dessa 77 unga fanns 33 i familjehem. Det är i huvudsak de yngsta barnen, någon enstaka gång också en placering efter särskild bedömning av behovet. 25 unga fanns i HVB-hem och 19 i stödboende. Kommunen ordnade tidigare flera ”egna” HVB-hem (alltså inte privat drivna), men när ersättningen från Migrationsverket minskade började Vänersborg med den nya och ”billigare” formen ”stödboende”, som var mindre personalintensiv.
Den 13 december (2017) beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att:
”det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden.”
Och det var väl inte konstigt, att socialnämnden fick det statliga bidraget på sammanlagt 3 miljoner. Ansvaret för de ensamkommande ligger ju på socialnämnden. Det konstiga var vad socialnämnden skulle använda pengarna till… Det var inte för att de ensamkommande skulle få bo kvar i HVB-hemmen eller i stödboendet…
Ur underlaget till kommunfullmäktige i ärendet:
”I Vänersborg ligger Migrationsverkets anläggningsboende Restad Gård vilket innebär att de ungdomar som fyller 18 år under asylprocessen eller blir åldersuppskrivna inte behöver lämna kommunen då de förflyttas till ett boende inom kommunen.”
Visst, det finns att asylboende på Restad Gård som ligger i Vänersborgs kommun. Men det är ett privat boende som Migrationsverket betalar för. Det har inget med kommunen att göra. Mer än att det då råkar ligga i Vänersborg…
Socialnämnden vill istället använda pengarna:
”för att täcka de hyreskostnader för den fastighet som nämnden hyr på Restad Gård för att möjliggöra egen lägenhet för de ensamkommande ungdomarna.”
Det är en stor skillnad mellan att bo i ett eget rum och ha tillgång till stödjande personal eller att dela ett rum med tre andra, som kan vara flyktingar i en helt annan ålder och med helt annan bakgrund. I varje fall för den som vill fortsätta med utbildningen på gymnasieskolan.
Socialnämnden skriver också att den ser att:
”försörjningsstödet kan komma att öka då statsbidrag (750 kr/dygn) för de över 21 år inte längre kommer kommunen till del.”
Var det detta som regeringen hade i tankarna när statsbidraget infördes? Vänsterpartiet och miljöpartiet anser inte det.
I kommunfullmäktige reserverade sig Vänsterpartiet mot beslutet (V reserverade sig också i kommunstyrelsen och hade ett yrkande i socialnämnden) och menade:
”Det framgår [av socialnämndens beslut] att det handlar om ungdomar som har fått sin ansökan prövad och blivit beviljade uppehållstillstånd och därefter valt att stanna kvar i Vänersborg.”
Vänsterpartiet hävdade att socialnämnden använde pengarna på ett sätt som inte var menat av regering och riksdag – att pengarna användes till ungdomar som inte längre var i asylprocessen utan hade fått (tillfälliga) uppehållstillstånd och därmed blivit folkbokförda i vår kommun. Partiets bestämda åsikt var att det tillfälliga kommunbidraget var avsett att användas för ungdomar som var kvar i den utdragna asylprocessen och nu fyllde 18 år eller blev åldersuppskrivna.
Socialnämnden använder inte det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.
Miljöpartiet yrkade redan i oktober i socialnämnden, med vänsterpartiets stöd, i stället att de statliga pengarna skulle användas till att:
”möjliggöra kvarboende i kommunal regi för de som fyller 18 eller åldersuppskrivs under asylprocessen. De ska inte överföras till Migrationsverkets anläggningsboenden om de ansöker om att få stanna i någon av kommunens boendeformer som bedöms lämpligt. Kravet ska vara att ungdomen är inskrivna i gymnasieskolan. Varje ansökan ska fortfarande prövas individuellt men Sol 4 kap 2 paragrafen tillämpas. Stöd ska utgå vid liknande behov som för alla ungdomar i åldersgruppen som fått uppehållstillstånd eller andra som saknar föräldrastöd, för att ge samma förutsättningar att klara livet och skolan. Behoven kan tillgodoses med HVB, stödboenden, familjehem eller studentrum med sattelitinsatser för vägledning. Biståndet kan pågå som längst tills det finns en lagakraftvunnen dom i asylprocessen.”
Lutz Rininsland (V) skickade i början av veckan ett mail till kommunens revisorer. Rininsland skriver:
”Socialnämndens underlag gör klart att förvaltningens förslag avser att finansiera kommunala åtaganden som tillhör ”ekonomiskt bistånd” för ensamkommande unga som tidigare har fått ett beslut på sin ansökan.
Bidraget används därmed uteslutande för personer som har sin folkbokföringsadress i Vänersborg, inte som avsikten varit, att stödja Vänersborgs kommun i dess arbete med ungdomar som finns kvar i asylprocessen på grund av den utdragna behandlingstiden för deras ansökan.
Jag uppskattar ett besked från kommunens revisorer om och hur min framställning kommer att beaktas.”
Samma mail skickades för övrigt också till riksdagens socialförsäkringsutskott och finansdepartementet, som i regeringen har ansvar för det tillfälliga kommunbidraget.
I mellandagarna, innan Trettondagen, kunde vi läsa om hur moderater och sverigedemokrater i Vellinge röstade igenom att statsbidraget till boende för ensamkommande skulle användas till annan verksamhet. (Se ”Vellinge lägger vantarna på statsbidrag för ensamkommande”.) Alla andra partier röstade emot… I Vänersborgs fullmäktige röstade däremot både socialdemokrater och centerpartister på kommunstyrelsens och socialnämndens förslag… Sammanlagt 35 ledamöter… Endast 16 ledamöter, från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna samt 3 socialdemokrater, röstade nej.
Beslutet i Vellinge har fått stor uppmärksamhet. Frågan är om inte beslutet i Vänersborg också borde få det…
Ingen Lucia på fullmäktige!
Igår kväll på självaste Luciadagen hade kommunfullmäktige sitt sista sammanträde för år 2017. Dock firades det inte med varken Luciatåg eller lussebullar… Lite mat blev det emellertid även om den inte var inspirerad av julen. Undertecknad vänsterpartist var som vanligt den enda av ledamöterna som fick en LCHF-variant, och det tackar jag alldeles särskilt för. Förhoppningsvis är det fler nästa år som börjar äta färre kolhydrater…
Sammanträdet blev förhållandevis långt. Inte förrän kl 22.25 slog ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat. Då hade alla ärenden avhandlats och kommunsekreterare Maud Rudquist blivit vederbörligen avtackad.
Maud har arbetat i kommunen sedan 1998 och har på många sätt blivit den som representerar kommunen för oss politiker. Maud har blivit lite, som Bo Carlsson uttryckte det, ”en institution i kommunen”. Hon har svarat på frågor, tagit reda på fakta och hjälpt oss politiker på alla möjliga sätt.
Det var flera i talarstolen som tackade Maud för de insatser hon har gjort genom åren och jag tycker att Gunnar Lidells ord passade särskilt bra när han travesterade Winston Churchill:
”Sällan har så många haft en person att tacka för så mycket.”
Vi hoppas alla att Maud Rudquist får en bra tid som pensionär.
Det första ärendet, ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”, tog lång tid, säkert betydligt längre än vad de flesta ledamöterna kunde föreställa sig.
Samtliga talare, inklusive undertecknad, tyckte att utredningarna från barn- och utbildningsnämnden (BUN) var mycket genomarbetade och bra. Det diskussionerna kom att handla om var minialliansens (M+L+KD) tilläggsyrkande.
Det löd:
”Kommunfullmäktige beslutar att ge Kommunstyrelsen i samverkan med berörda nämnder, uppdrag att med denna utredning som grund, ta fram en strategisk skolplan för skolor och förskolor i Vänersborgs kommun. Skolplanen ska utgöra en del i beredning och beslut av Mål- och Resursplan 2019-2021.”
Lidell (M) menade att det var viktigt att kommunfullmäktige formulerade ett uppdrag utifrån beslutet och att en bestämd person blev ansvarig för att utarbeta en plan, i detta fall kommundirektören. Som denna kväll var på plats som åhörare. Jag tror att det var första gången.
Det tycktes till stor del vara en strid om ”påvens skägg”. De som motsatte sig tilläggsförslaget menade att det inte behövdes några preciseringar. Fullmäktiges beslut skulle ändå leda till att utredningarnas slutsatser skulle beaktas och tas med i det arbete som förestår med Mål- och Resursplanen.
Det var många talare som äntrade talarstolen. Själv deltog jag i debatten och tyckte att det låg en hel del i minialliansens tankar. Men samtidigt var det tråkigt om inte hela fullmäktige skulle kunna enas, när alla var överens om grundfrågan, dvs att utredningarna var bra. Jag begärde en ajournering och hoppades att partierna skulle kunna komma överens.
Det blev inte så.
Efter pausen framförde Bo Carlsson (C) några intressanta principiella synpunkter. Han menade bland annat att tilläggsförslaget tog över specialnämndernas uppgifter och att det inkräktade på den formella ordning som gäller. Det han framförde lät helt riktigt tyckte jag.
Det slutade med votering. Det ursprungliga förslaget från kommunstyrelsen fick majoritet, 25-20. Fyra av vänsterpartisterna röstade på det vinnande förslaget (däribland jag) och två på Lidells förslag.
Kurt Karlsson (SD) som var uppe i talarstolen och pratade om sitt favoritämne invandring, som inte hörde till ämnet, avstod liksom de andra sverigedemokraterna från att rösta. Vilket inte är helt ovanligt, att Karlsson pratar invandring eller att SD avstår…
Nu återstår det att se hur stor betydelse utredningarna får i det kommande budgetarbetet och hur stora investeringar de andra partierna är villiga att låta BUN göra.
Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport diskuterades. Lutz Rininsland (V) efterlyste en större delaktighet från kommunfullmäktige när det gällde KFV och dess verksamhet. Som det var på den tiden Vänersborg hade en gymnasienämnd. Han menade också att förbundets utmaningar är större än de möjligheter och önskemål som finns. KFV får t ex inte tillräckligt med pengar för vuxenutbildningen.
Ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga” ledde till engagerade och stundtals känslosamma anföranden. Frågan visade på skillnader i synen på människor. Här stod vänsterpartiet och miljöpartiet och några enstaka ledamöter från de andra partierna på ena sidan och alla de andra på andra.
Det handlar om att de ensamkommande som har väntat i 2 år på asylbesked (och hunnit fylla 18 år) och som inte tillåts bo kvar i kommunens boenden under tiden som de går i gymnasiet. Vilket de statliga pengarna är tänkta för. I Vänersborg rycks de upp från sin trygga tillvaro i kommunens boenden och får flytta till asylboendet på Restad Gård. Det har en majoritet i socialnämnden bestämt.
Talarna menade att socialnämndens beslut, som fullmäktige nu skulle konfirmera, stred mot riksdagens anvisningar för det statliga bidraget. Och det var dessutom inhumant. De ensamkommande borde få bo kvar i kommunala boenden under asylprocessen och under tiden de går kvar i gymnasiet.
Den ende(!) som försvarade kommunstyrelsens och socialnämndens förslag var Kurt Karlsson (SD). Och det säger väl det mesta i skillnader på människosyn…
Kurt Karlsson fick återigen utlopp för sina ”invandrarkritiska” synpunkter.
”Jag skulle inte vilja kalla dom ensamkommande. De är ju 35.000.”
Precis som om alla ensamma pensionärer och andra människor inte är ensamma därför att ensamheten delas av andra… Kurt Karlssons logik är beklämmande.
Karlsson visade inte heller någon förståelse för att de ensamkommande faktiskt har flytt från krig och att asylrätten ingår i de mänskliga rättigheterna.
”Det är krig i Sverige, i våra förorter.”
Sa Kurt Karlsson.
”Jag mår illa!”
Sa Marianne Ramm (V).
35 ledamöter röstade på kommunstyrelsens och socialnämndens förslag. Av dessa 35 personer var det alltså bara Kurt Karlsson (SD) som var uppe i talarstolen och försvarade beslutet – för sverigedemokraternas räkning. Eller? Bara? Ingen av de andra 29 fullmäktigeledamöterna sa ett ord. De röstade på samma sätt som de 6 sverigedemokraterna utan att någon som helst förklaring gavs.
Vi var 16 ledamöter som röstade nej. (Klicka här för att läsa Vänsterpartiets skriftliga reservation.)
Tänk, jag tycker att ansvarigt departement och riksdagens socialförsäkringsutskott ska informeras om detta beslut i Vänersborg.
Kommunfullmäktige antog Översiktsplanen (ÖP) utan votering.
Trots det var Gunnar Lidell och övriga moderater kritiska till planen. ÖP:n hämmade nybyggnation på landsbygden menade de.
Moderaterna ville t ex att strandskyddet skulle begränsas till 100 m istället för 300 m och beklagade att turismen, natur- och kulturmiljövården satte onödiga begränsningar på byggandet. ÖP:n förordade också nybyggnation där det redan fanns bebyggelse och kollektiva kommunikationer. Det begränsade både byggandet och människors valfrihet.
Bo Carlsson (C) höll i stora delar med Lidell och moderaterna, men menade att det var för sent att ändra i ÖP:n nu. Och det kan jag också hålla med om.
Moderaterna röstade som sagt inte mot förslaget, utan såg nog ett regimskifte i Vänersborg framför sig. Och då skulle de initiera revideringar av Översiktsplanen…
Ärendelistan avslutades med en interpellation och några frågor från Lutz Rininsland (V) till Marie Dahlin (S). De handlade om kommunens beredskap för höjda lärarlöner, om offentliggörande av KSAU:s (kommunstyrelsens arbetsutskott) dagordning, politikernas tillgång till diariet och gratis busskort till elever under sommarlovet.
Det blev inga klara och tydliga svar från Dahlin utan det mesta var ”på gång” och riktiga svar skulle komma senare.
En ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden valdes också in. Det var Christin Slättmyr (S) från Brålanda. Intressant.
Och med det önskade ledamöterna varandra en god jul och lämnade Folkets hus för detta år.
PS. Klicka här för att läsa Vänsterpartiets skriftliga reservation i ärendet om de ensamkommande. (kl 21.15)
KF på Lucia
På onsdag är det Lucia. Då kommer hon ner från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna, för att i sin vita klädnad gästa oss dödliga.
Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. Det är tiden då fruktbarhetsgudarna Frej och Freja stod i centrum för den hedniska kulten. Fast den kristna kyrkan kunde ju naturligtvis inte acceptera att svenskarna firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en fruktbarhetsgudinna dessutom!
Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…
Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.
Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar i våra hjärnor. Katten var ju Frejas heliga djur…
På denna hedniska onsdag då asadyrkarnas långa fruktbarhetskult började ska Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträda i Folkets Hus. Vi kommer dock som vanligt inte att få se särskilt mycket av någon fruktbarhetskult. Och det är väl tur det… Ja, ledamöterna får kanske några lussebullar då…
Dagordningen är som dagen kort och jag tror inte att det kommer att bli särskilt mycket diskussioner.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har antagit ”Skolutredningen av de centrala grundskolorna” samt ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun”. Utredningarna har tidigare i år också reviderats utifrån nya förutsättningar, t ex ökningen av antalet barn och elever. Nu ska fullmäktige godkänna utredningarna. Det gör fullmäktige.
Jag vet dock inte vad detta betyder i praktiken. I utredningarna beskrivs nämndens behov av både renoveringar av befintliga och byggandet av nya förskolor och skolor. Det här visade ju fullmäktige redan i november att den inte brydde sig om. BUN fick inte de investeringspengar som utredningarna visar att BUN behöver…
Men barn- och utbildningsnämnden gör vad den kan för att få med sig fullmäktiges ledamöter på tåget…
Kunskapsförbundet Västs ”Delårsrapport för januari-augusti 2017” ska noteras (inte beslutas). Det kan tyckas lite sent att notera en delårsrapport när året i stort sett är slut… Min känsla är att Lutz Rininsland (V) kommer att säga något om finansieringen av vuxenutbildningen – behovet av nya utbildningsplatser är stort. Många vuxna känner sig svikna.
Sedan ska ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga” avhandlas.
Regeringen har gjort förbättringar för de ensamkommande som går i gymnasieskolan. I Vänersborg vill emellertid de andra partierna använda de statliga pengarna på ett annorlunda och antagligen felaktigt sätt. Det får till följd att behandlingen av de ensamkommande sköts på ett skamligt sätt av Vänersborgs kommun. De ensamkommande tillåts inte bo kvar i kommunens boenden under tiden som de går i gymnasiet, vilket de statliga pengarna är till för, utan rycks upp från sin trygga tillvaro och får flytta till asylboendet på Restad Gård.
Det är bara vänsterpartiet och miljöpartiet som håller humanismens och solidaritetens fana högt. Inte ens socialdemokraterna gör det, de har en helt annan syn än socialdemokraterna i regering och riksdag. Det kanske blir så att både Marianne Ramm och Lutz Rininsland går upp i talarstolen för vänsterpartiet. Jag hänvisar i övrigt till Vänsterpartiets hemsida för mer information i ärendet – klicka här.
Kultur- och fritidsnämnden ansökte i december 2016 om att kommunfullmäktige skulle anta Biblioteksplanen. Nu, ett år senare, ska fullmäktige göra det.
Ibland tar det tid i Vänersborg…
Kommunfullmäktige ska anta en ny Översiktsplan (ÖP) för kommunen. Den gamla är från 2006. Översiktsplanen är ett viktigt styrdokument för kommunens arbete. Men det är mycket att läsa. Det är något jag tänkte hinna färdigt med under måndagen och tisdagen.
Moderaterna har visat att de har andra synpunkter för landsbygden än vad som redovisas i förslaget. De menar att ÖP bör vara mer generös om att bygga bostäder på ej detaljplanelagd mark, närmare stranden etc. Möjligtvis begär de återremiss. Moderaterna har dock inget stöd från liberalerna eller kristdemokraterna. Och det är ovanligt.
På Vänsterpartiets hemsida finns det mer information om fullmäktiges ärenden.
.
PS. Under natten till lördag slog den första siffran av sex om. Det betydde att 600.000-gränsen i antalet klick på bloggen passerades.
Kommunfullmäktige 22/11
Gårdagens sammanträde började med en tyst minut för de två avlidna politikerna Lars G Blomgren och Peter Trollgärde.
Sammanträdet fortlöpte lugnt och stilla. Ärendena klubbades igenom tämligen snabbt. Det var väl bara på tre punkter där fullmäktige ”stannade upp” och tog sig lite mer tid. Det ena ärendet redogjorde jag för igår. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.) Det andra ärendet var också mitt fel, eller förtjänst, hur man nu ser på det. Jag hade ett längre anförande om fastighetsinvesteringarna.
Det ärendet har jag redogjort för i en tidigare blogg. (Se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.) Det blev ingen diskussion att tala på. En stor del av investeringarna, de som inte tillhörde kategorin fastighetsinvesteringar, hade ju beslutats redan i juni i samband med budgetbeslutet. Nu var det inte så mycket pengar kvar att fördela, och prioritera. Jag ville emellertid markera att de nödvändiga investeringarna i förskolor och skolor inte på något sätt tillgodosågs i förslaget och att detta skulle innebära stora problem för
verksamheterna inom barn- och utbildningsnämnden.
Vill man tolka kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) på ett positivt sätt, så skulle man kunna tyda vissa uttalanden som att hon öppnade för förändringar i investeringsplanerna till år 2019. Men då får man, som sagt, vara positiv… Men igår blev det inte så, trots att Marie Dahlin sa till ”Vänersborgaren” att en viktig utmaning för kommunen var:
”att barnen har någonstans att ta vägen.”
Igår var dock Marie Dahlin nöjd med förslaget till fördelning av fastighetsinvesteringar. Ett förslag där det kan sättas ett frågetecken om alla barn verkligen har ”nånstans att ta vägen” de närmaste åren…
Lutz Rininsland och jag lämnade in en reservation för Vänsterpartiets räkning. I den påtalade vi behoven i barn- och utbildningsnämnden och vi hade också synpunkter på själva budget- och investeringsprocessen. (Reservationen publicerar jag som ett PS i slutet av bloggen.)
För övrigt får Hallevi sin konstgräsplan nästa år…
I ärendet om försäljning av mark i kvarteret Haren (Haren 2 och del av Haren 5) hade Morgan Larsson i välfärdspartiet synpunkter. De handlade dock mer om själva bostadsbyggandet än om försäljningen – något som ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) påpekade för Larsson. Morgan Larsson tyckte helt enkelt att man inte skulle bygga där.
Kurt Karlsson (SD) var för övrigt uppe i talarstolen och frågade retoriskt vilka som egentligen skulle bo här. Karlsson menade att lägenheterna med all sannolikhet skulle stå tomma. Vi får väl se…
Larsson begärde votering. Han fick dock inte ens stöd av sin partikamrat, som avstod från att rösta. Samtliga andra fullmäktigeledamöter röstade för en försäljning.
Kurt Karlsson (SD) lämnade också in en motion, som han presenterade. Karlsson ville att kommunen skulle:
”begränsa eller helst stoppa Neovision Visions (minkens) härjningar.”
Minken (som Karlsson påpekar i motionen, inte ursprungligen tillhör den svenska faunan) äter nämligen upp fågelägg i naturreservatet Nygårdsängen (vid Vassbotten mittemot Quality). Vill man göra sig lustig över motionen skulle man kunna säga att Kurt Karlsson är emot all invandring. Både av människor och djur…
Kl 20.40 var sammanträdet slut – ett sammanträde där Vänsterpartiet återigen stod ofta och länge i talarstolen och ställde de kritiska frågorna. Debattlusten tycks vara ojämnt fördelad mellan fullmäktiges nio partier. Men om inte debatten förs i fullmäktige, var är den då tänkt att äga rum?
======
PS. Vänsterpartiets reservation i ärendet om fastighetsinvesteringar.
”Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora och det är nödvändigt att kommunens investeringar prioriteras.
Kommunfullmäktiges beslut innebär att nödvändiga investeringar i barn- och utbildningsnämnden får stå tillbaka. Redan nu sjunker kunskapsresultaten i grundskolan dramatiskt, det brister i likvärdighet både mellan skolor och inom skolor, personalomsättningen ökar liksom sjukfrånvaron (både bland pedagoger och elever). Barn- och utbildningsnämnden går en osäker framtid till mötes.
En enig barn- och utbildningsnämnd beslutade den 26 september:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Budgetberedningen observerade i slutskedet av sitt arbete våren 2017 att kommunledningens ansvar för samordning mellan nämnderna hade brustit. En lösning söktes för att inte hela beslutet MRP 2018 skulle fallera.
Med facit i handen vet vi att uppdelningen inte av någon anses vara en godtagbar hantering i fortsättningen, det får stanna som en engångshändelse.
Vår partigrupp vill vara tydligt med en uppmaning att återgå till en prövning av samtliga investeringar över hela fältet vid ett och samma tillfälle.
Dit bör vi komma igen men det kan behövas ansträngningar. Vi ser ju redan att barn- och utbildningsnämndens reviderade förskole- och skolutredning 2017 behandlas tidigast vid fullmäktiges sammanträde i december, när den rimligen borde ha diskuterats här innan dagens beslut.”
VA: Återremiss på tvångsanslutningen
Ikväll hade kommunfullmäktige sammanträde. Och trots att kvällen har blivit sen så känner jag mig ändå förpliktigad, onekligen med en viss tillfredsställelse, att meddela att ärendet ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik” återremitterades.
Kommunfullmäktiges beslut om återremiss betyder att frågan inte avgjordes idag. Den ska tillbaka till tjänstemännen på samhällsbyggnadsförvaltningen för att utredas ytterligare.
Bakgrunden har jag skrivit om i två tidigare bloggar, så jag ska inte upprepa det. Det går att läsa om själva sakfrågan här: ”Tvångsanslutning till VA” och ”En återblick: VA och VM”. Det var väl också ungefär innehållet i dessa bloggar som jag återgav från talarstolen ikväll.
Mitt anförande innehöll även några kompletteringar, som jag fick av intresserade och engagerade bloggläsare. (Tack!) Bland annat fick jag ett tips om att regeringen har tillsatt en utredning i VA-frågan (11 maj 2017). Jag läste upp ett citat från beskrivningen av utredningens uppdrag:
”… ska se över hur lagen om allmänna vattentjänster kan ändras så att det inte alltid är kommunen som ska ansvara för vatten och avlopp i ett verksamhetsområde. Ibland blir det billigare både för kommunen och för fastighetsägarna att fastighetsägarna går samman och skapar en så kallad gemensamhetsanläggning. Som lagen ser ut idag saknas incitament för fastighetsägarna att ordna VA genom samverkan mellan fastighetsägarna. En mer flexibel lagstiftning kan ge mer optimala och kostnadseffektiva lösningar både för fastighetsägaren och för kommunen.”
Det är alltså även socialdemokrater och miljöpartister i regeringen som ser att allt inte är frid och fröjd i kommunernas hantering av VA-frågan – och tvångsanslutningen till det kommunala vatten- och avloppsnätet.
Och jag använde också ett citat (från en annan källa) som jag tyckte var mycket träffande i sammanhanget:
”Det är faktiskt så att människor är helt rättslösa, trots att de egentligen har lagen på sin sida.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) höll inte med om min beskrivning. Han menade att en fastighetsägare inte kan stå utanför ett verksamhetsområde om fastigheten ligger innanför en ”sammanhållen bebyggelse”. Jag tror mig veta att detta har varit ett argument från förvaltningen i samhällsbyggnads, men vad jag förstår så står det inte alls så i lagen. Fastigheter kan undantas enligt § 9 i ”Lag om allmänna vattentjänster”.
Augustsson menade också att det fanns domar som var tydliga på detta område. Jag har i varje fall inte kunnat hitta några sådana här domar, med det inte sagt att det inte finns några. Men det betydde väl egentligen bara att ytterligare utredning av ärendet var ännu nödvändigare.
Det blev en ajournering. Flera ledamöter från andra partier kom fram under pausen och menade att det jag hade sagt var riktigt, och att de höll med. Några ansåg dock att mitt yrkande om återremiss saknade en viktig aspekt. Och det var ett helt riktigt påpekande. Jag kompletterade därför mitt yrkande under pausen.
Återremissyrkandet kom att lyda på följande sätt:
”Innan kommunfullmäktige kan besluta om utökat verksamhetsområde och därmed bestämma att alla fastighetsägare ska hamna inom verksamhetsområdet och riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av hundratusentals kronor per hushåll yrkar jag på återremiss. Fullmäktiges underlag behöver kompletteras och relevant lagstiftning presenteras i sin helhet. Fullmäktige måste, innan beslut kan fattas, veta vilka alternativ som står till buds. Det är också viktigt att belysa om regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare.”
Den sista meningen utgjorde kompletteringen.
Morgan Larsson (VFP) hade yrkat bifall till yrkandet om återremiss redan tidigare i debatten. Nu gick Gunnar Lidell (M) upp i talarstolen och gjorde likadant för den borgerliga oppositionens räkning (M+L+KD). Och då var återremissen redan ett faktum. Det krävs nämligen bara 1/3 av ledamöterna för att det ska bli återremiss. (Det är ett så kallat minoritetsskydd.)
Men än var inte överraskningarnas tid förbi. Kenneth Borgmalm (S) yrkade också bifall för de styrande partiernas räkning (S+C+MP) till mitt förslag om återremiss.
Det betydde att ett enhälligt fullmäktige stödde förslaget. Vad de styrande partiernas kovändning berodde på, det vet jag inte. Kanske ville de inte bli nedröstade…
Vad sverigedemokraterna ansåg i frågan vet ingen, de yttrade sig inte.
Det är inte ofta som en enskild ledamot, särskilt inte en från Vänsterpartiet, kan få ett helt fullmäktige att ändra uppfattning. Men nu hände det.
När ärendet kommer upp igen, efter ytterligare utredning, det vet jag inte. Men jag hoppas att det går fort. De som vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet ska förhoppningsvis inte behöva vänta alltför länge tills utbyggnaden kommer igång.
En återblick: VA och VM
Så kom då den första snön lagom till att man skulle åka från barnbarnet i Värnamo via Göteborg tillbaka till kommunen vid Vänerns sydspets. Det var tur att vinterdäcken var påsatta.
Vid återkomsten till regionhuvudstaden såg jag att Magnus Larsson i Sikhall hade skrivit en kommentar (se här) till min VA-blogg (se ”Tvångsanslutning till VA”). Kommentaren gav ytterligare fakta i målet och därför vill jag gärna återge den i sin helhet här:
”VA taxan 2017 ut är 185.652. Taxan höjs med 5% 2018 till 194.934. Då först kan Timmervik koppla in sig. Sedan får den enskilde betala grävning och inkoppling av pumpen som är 1.90 cm hög och i vissa fall får sprängas ner. Även ledningar behöver ibland sprängas fram. Den enskilde får nog räkna med ett snitt på 240.000, ungefär 200.000 mer än en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar. Det är vad den enskilde skall välja i första hand enligt kommunens egen folder Avlopp på rätt sätt. Om den som blivit tvångsansluten inte kan betala kan hen lämna ett intyg från banken att hen inte får ta mer lån. Hen får då en avbetalnings plan på 10 år av kommunen. Klarar inte hen ränta och amortering till banken klarar inte hen heller kommunens avbetalningsplan och får lämna hus och hem. Jag är inte imponerad av detta. Det borde tas fram bättre lösningar tex att kommunen drar fram stammar, alla som vill ha får direkt, andra kopplas på allteftersom deras anläggningar tar slut under en period av 10 till 15 år i verksamhetsområde.”
Det är onekligen så att kommunens planer och mål krockar med flera enskilda invånares. Men som det har sett ut i Sverige, och i Vänersborg, så har kommunerna i det stora hela helt enkelt kört över invånarna. Skälet har officiellt varit miljöhänsyn, men jag tror inte att det är så alla gånger. Många invånare har helt acceptabla VA-anläggningar och i några fall är de privata lösningarna överlägsna kommunens, t ex Solvarms i Sikhall. Det är nog så att det på något sätt är enklare för kommunerna att alla har samma, dvs att de är inkopplade i det kommunala VA-systemet. Dessutom är det naturligtvis gynnsamt för kommunen och VA-kollektivet om så många som möjligt är med och betalar.
Naturligtvis ska inte Vänersborg ge avkall på miljökraven. I kommunens broschyr ”Avlopp på rätt sätt” (i samarbete med Trollhättan och Lilla Edet) beskrivs detta på ett bra sätt. Det kan vara värt att citera följande passage:
”Miljöbalken är den lagstiftning som reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den säger att avloppsvatten ska avledas, renas och tas om hand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. I Miljöbalken gäller s. k. omvänd bevisbörda. Det innebär att det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Det gäller både vid drift och vid miljöprövningen inför anläggandet.”
Det är ändå dags för kommunen att stanna upp och ta sig en funderare. Det är inte ok att av ”hävd och gammal vana” tvinga kommuninvånarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och det nu, direkt! (Det skulle nämligen också kunna vara möjligt, som Magnus Larsson skrev, att fastighetsägare kopplas på allteftersom deras anläggningar behöver bytas ut.)
Kostnaderna är i många fall orimligt höga och många, i synnerhet äldre, har inte möjlighet att betala eller få banklån. Det är nog inte bara jag som har reagerat på alla skyltar längs vägarna i Gestad-/Sikhalltrakten med ”Till salu”. Huruvida detta har med VA-anslutningarna att göra har jag ingen aning om, men många skyltar har det varit det 
senaste året.
Jag upprepar min åsikt att innan kommunen fattar beslut om nya verksamhetsområden så måste det till bättre och fullödigare underlag, där lagarna presenteras objektivt och på ett sådant sätt att politikerna får alla möjliga tolkningar och synvinklar.
Jag noterar att det gjordes ett kompletterande utskick idag inför kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag, men det var handlingar från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, handlingar som jag hade sett redan tidigare. De kastade inget mer ljus i ärendet.
Och från VA till VM. Bandy-VM.
I fredagens TTELA (se ”Politiker hävdar att VM-beslut är olagligt”) hävdar Bo Carlsson (C) att kommunstyrelsens beslut om bandy-VM var olagligt. (Det skrev jag om i bloggen ”Bandy-VM 2019?”.)
Enligt TTELA, så fastslogs det i beslutet, som fattades av oppositionen dvs M, L, KD, SD och V, att de 400.000 kr som kommunstyrelsen anslog till VM, var ”allt kommunen skulle bidra med”.
I beslutet stod det inte riktigt så. Det stod:
”De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande, samtliga övriga kostnader åligger IFK Vänersborg att finansiera.”
Jag tror inte att kommunstyrelsen kan ålägga nämnderna hur de ska handskas med sina pengar, där har Bo Carlsson troligtvis rätt, men det handlar väl till syvende og sidst om hur ordet ”förutsätts” tolkas. Gunnar Lidell (M), som lade förslaget som sedan beslutades, anser inte att beslutet är olagligt. Jag tror inte heller det.
Men det finns bara ett sätt att få reda på det, och det är att kommunstyrelsens beslut överklagas. Överklagar ingen beslutet, så blir alla kommunala beslut automatiskt lagliga.
För övrigt har IFK Vänersborg dementerat uppgifterna från tidigare. Det finns inte några skriftliga avtal mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg om kommunens ekonomiska åtaganden, varken med politiker eller kommundirektörer.
Tvångsanslutning till VA
På onsdag har Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde. I min förra blogg beskrev jag de flesta ärendena. (Se ”Bra att veta om fullmäktige 22/11”.) Men jag sparade två. Här kommer ett av dem.
(Det andra har jag faktiskt redan skrivit om, se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.)
Ärende 7 på kommunfullmäktiges dagordning heter ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”. Den är en del av VA-utbyggnaden längs Vänerkusten.
VA-utbyggnaden beskrivs så här på kommunens hemsida:
”I och med utbyggnaden av VA-ledningar ges bättre förutsättningar för utökad bebyggelse utmed Vänerkusten: fritidsboende kan omvandlas till permanentboende, dåliga avloppslösningar kan ersättas med kommunalt spillvatten och dåligt vatten kan ersättas med kommunalt vatten.”
Det är inget att säga om den formuleringen. VA-utbyggnaden är positiv för Dalslandsdelen och Vänersborg. Och bakgrunden till ärendet på norra Timmervik, som det gäller på onsdag, är just att några fastighetsägare skrev till kommunen och önskade ingå i verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten. Det är på många sätt en fördel för fastighetsägarna.
Men det finns problem.
I handlingarna till kommunfullmäktige kan vi läsa om att kommunen sände ut brev till alla fastighetsägare i området, även till dem som inte hade önskat kommunalt VA. Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att inte alla fastighetsägare var intresserade av att ansluta sig till kommunens VA. I det här fallet fanns det fyra fastighetsägare som inte ville det.
Men:
”tjänstemän från kretslopp & vatten och tekniska vill ändå gå vidare med ärendet och utöka verksamhetsområde för vatten och spillvatten norra Timmervik.”
Kommunen tänker med andra ord inte göra några undantag. Alla fastigheter ska anslutas, även de fyra fastighetsägare som inte vill. De tvingas alltså ändå att ansluta sig…
Det kan finnas olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunernas vatten och avlopp. En del fastigheter har bra och godkända avloppslösningar och vatten… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel.) Andra fastigheter är små torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. (En anslutning kan tvinga fastighetsägaren att sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården.) Det kan också vara svårt att få lån om man är 80+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.
I området i Timmervik finns det en fastighetsägare som inte vill vara med som har en stuga på 24 kvm med mulltoa och inget VA, en annan har ”torr WC”, som det står i skrivelsen, och egen brunn samt avloppsbrunn. (Två skrev bara att de inte ville anslutas.)
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på totalt 185.652 kr. (Enligt uppgift från Kretslopp & Vatten.)
Det här ärendet gör mig lite tveksam och återigen något förvånad över den stelbenthet som råder i kommunen. Särskilt som kommunen inte verkar ha tagit något intryck av dels det långvariga och stundtals uppslitande ”bråket” med Solvarm i Sikhall. Och dels den debatt om tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp som har pågått i media de senaste månaderna. Som till exempel i ”Kalla Fakta” den 16 oktober 2017, i avsnittet som hette ”Stugupproret”. (”Stugupproret”; kan ses till mitten av december.)
Kommuninvånare tvingas alltså att betala hundratusentals kronor för något som de inte vill ha och som de inte behöver. Det spelar ingen roll om de har en sommarstuga med torrdass eller en villa med friskt vatten och miljövänligt avlopp. Alla ska anslutas.
Den lagparagraf som används av kommuner, och Vänersborg, är 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster (se här):
”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”
Lagparagrafen säger emellertid inte att det är ett obligatorium att vara ansluten till ett kommunalt VA. Det är viktigt att hålla i minnet.
Det finns också paragrafer som kan åberopas för att stå utanför det kommunala VA-nätet. I samma lag (Lag om allmänna vattentjänster) står det i § 9:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det kommunala argumentet för att alla fastigheter måste anslutas till det kommunala VA:t är oftast att miljön ska skyddas, framför allt vattendrag och sjöar.
LRF menar dock att forskare som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten utrett frågan hävdar att ”kampanjen” på enskilda avlopp är helt onödig. LRF skriver (se här):
”Några av forskarna går så långt att de säger att enskilda avlopp inte är något miljöproblem över huvud taget. Om de inte ligger alldeles vid havet eller en sjö, och släpper ut avloppet direkt i vattnet.”
Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) svarar i och för sig LRF (se här) och menar att LRF ger en felaktig bild. HaV förklarar på ett komplicerat och tekniskt sätt om mindre avloppsanläggningar och om hur läget rent allmänt är i landet. Men jag skulle vilja påstå att slutsatsen är, som vissa jurister säger, att:
”det beror på”
Havs- och Vattenmyndigheten skriver nämligen:
”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”
Vem som har rätt i sakfrågan, LRF eller HaV, kan jag inte avgöra. Men debatten är onekligen igång… Och LRF ger sig inte verkar det som…
Kommunen behöver och ska med andra ord inte dra alla över en kam. Kommunen behöver inte tvångsansluta alla fastigheter till kommunens vatten och avlopp. Alla fastigheter måste inte ingå med argumentet att det rör sig om en samlad bebyggelse. Som man ibland kan höra från kommunalt håll. Det går att göra undantag. Det går att låta fastigheter stå utanför ett verksamhetsområde.
Maria Hübinette (VA-expert som 2015 också utsågs till årets Avloppshjälte) konstaterar i ”Kalla Fakta” att det ska finnas en konstaterad olägenhet eller risk för att fastighetsägaren förorenar miljön eller vattnet för att tvingas åtgärda sitt VA. Men detta måste då först utredas. Precis som HaV skriver alltså:
”En bedömning … görs för varje anläggning.”
Och om det finns problem med bristfälliga avlopp kan kommunen också ålägga de enskilda fastighetsägarna att ta itu med dessa själva. De måste alltså inte ingå i det kommunala VA:t. (Nu har jag har väl gjort detta tämligen tydligt.)
Självklart kan den enskilda fastighetsägaren söka dispens eller överklaga kommunfullmäktiges beslut. Men att överklaga fullmäktiges beslut med någon som helst framgång går bara om det har begåtts något formellt fel i beslutsprocessen. Det finns inget exempel där någon enskild fastighetsägare har vunnit mot kommunen i sakfrågan.
När Vänersborgs invånare informeras om sin rätt att överklaga på kommunens hemsida (”Vänerkusten – Frågor och svar”) får de dessutom felaktig information…
”Detta ska ske skriftligt till Länsrätten inom tre veckor från den dag beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla.”
Det finns inte längre någon Länsrätt… För snart 8 år sedan (år 2010) omorganiserades länsrätterna och bytte samtidigt namn till förvaltningsrätter.
Det jag efterlyser av kommunfullmäktige är att kommunen visar lyhördhet och flexibilitet. Kommunen ska inte tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-nätet av slentrian och gammal vana. Det måste vad jag förstår föreligga en konstaterad olägenhet eller risk för att en fastighetsägare förorenar miljön eller vattnet och att det inte finns någon möjlighet att fastighetsägaren själv åtgärdar eventuella problem på sitt bristfälliga avlopp, innan man tvångsansluter en fastighet. Det måste göras en bedömning för varje anläggning.
Jag är som de flesta i kommunfullmäktige amatör på VA-området. Därför kan mitt resonemang naturligtvis innehålla, om inte direkta felaktigheter, så kanske avsaknad av information och kunskap som är lite mer ”svårtillgänglig” och som har betydelse i sammanhanget. Det är ju inte helt enkelt när det inte finns någon samlad VA-lag, utan det finns regler om VA i Miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster (LAV), plan- och bygglagen (PBL), anläggningslagen (AL), ledningsrättslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter – för att inte tala om en alla direktiv från EU.
Men trots min okunskap, så är det ändå jag och de andra 50 politikerna i fullmäktige som ska fatta beslut om verksamhetsområdet i Timmervik. Och därmed bestämma om de fyra hushållen ska hamna inom verksamhetsområdet och i och med det riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av 185.000 kr per hushåll.
Innan jag är beredd att fatta ett sådant beslut så måste jag åtminstone få ett bättre och fullödigare underlag – ett underlag där tjänstemännen presenterar lagarna objektivt och ger alla synvinklar till politikerna i fullmäktige.
Därför tror jag att jag ska yrka återremiss av ärendet.
Bra att veta om fullmäktige 22/11
På onsdag nästa vecka, den 22 november, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige (KF) samlas i Folkets hus.
Sammanträdet börjar med två parentationer.
Socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S) har avlidit efter en kort tids sjukdom. Och i förra veckan avled Vänersborgs tidigare kommunalråd, och min gamle fotbollstränare, Lars G Blomgren (L). Saknaden är stor, våra tankar går till de anhöriga.
Kommunfullmäktige har som vanligt en lång ärendelista, även om den kanske inte är lika lång som vanligt. Jag ser inte heller att det är så många kontroversiella ärenden denna gång.
Kommunfullmäktige ska besluta om att betala ut partistöd för år 2018. Det är sammanlagt 1.453.725 kr som ska betalas till de partier som har mandat i fullmäktige. Stödet fördelas i förhållande till antalet mandat. Socialdemokraterna, som har flest mandat, 14 st, får 332.150 kr och Välfärdspartiet (numer Medborgarpartiet), som ”bara” har 2 mandat, får 86.450 kr. (Vänsterpartiet med sina 6 mandat får 168.350 kr.)
Valet närmar sig. Kommunen förbereder sig genom att köpa in ett nytt administrativt valdatasystem för 500.000 kr och gör dessutom en ny indelning av valdistrikten. Några av de valdistrikt som har funnits tidigare är för små. Det får inte direkt någon praktisk betydelse, mer än att en del vänersborgare kanske får rösta i nya lokaler.
Det ska antas en del nya reglementen i kommunen. De gamla reglementena har setts över och de nya följer nu en gemensam struktur. Kommunen har delvis utgått från ett underlag från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Kommunen har också beaktat ändrad lagstiftning.
Det är en del förändringar, som kan vara bra som politiker att känna till. Det gäller framför allt i reglementet med ”föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Följande kan vara bra att uppmärksamma:
- ”Nämnden får uppdra åt presidiet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.”
- ”Nämnden ska också sammanträda om ordförande anser det nödvändigt eller minst en tredjedel av ledamöterna begär det.”
- ”Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av kommunstyrelsen denna rätt.”
- ”Nämnden får … bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden.”
- ”Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.”
Även de enskilda nämnderna får omarbetade reglementen. Det verkar dock inte vara några konstigheter, i varje fall inte för barn- och utbildningsnämnden.
Sverigedemokraten Anders Strand har lämnat in en motion om att Vänersborg ska dela ut kostnadsfria halkskydd till samtliga invånare över 65 år. Det är en bra (!) motion, även om Strand har klippt och klistrat ihop den från ett par SD-motioner från Landstinget Sörmland (här) och Knivsta kommun (här) – ja, det ingår faktiskt också ett avsnitt från en två år gammal socialdemokratisk motion från Värmdö (här).
Två medborgarförslag har lämnats.
En medborgare föreslår att rondellen i Vargön (vid tappen) ska smyckas ut med en älg eller älgfamilj:
”i laserskuren rostfri plåt eller cortenstål som på kvällen får en förtätad atmosfär genom ljussättning.”
I det andra medborgarförslaget föreslås att kommunen gör ett tillägg på hemsidan, där kommunen:
”installerar en karta över parkeringsplatser avsedda för funktionshindrade.”
Då är tanken att man ska kunna ”klicka” fram var P-platserna finns.
Sedan finns det ytterligare två ärenden på fullmäktiges dagordning, ”Omfördelning av investeringsbudget enligt förslag från samhällsbyggnadsnämnden om fastighetsinvesteringar i Mål- och resursplan 2018-2022” och ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”, men de behöver jag studera noggrannare.
Det närmar sig ett viktigt avgörande
På fullmäktiges novembersammanträde ska investeringsbudgeten beslutas. Det blir ett viktigt och avgörande beslut som kommer att få stor betydelse för framtiden.
Men ändå inte.
Det mesta är redan bestämt. Besluten om andra investeringar än fastighetsinvesteringar är redan fattade av fullmäktige, de bestämdes i juni. Då bestämdes det att det ska göras om på Fisketorget för 4 milj nästa år, att en rondell ska byggas på Sanden för 4,5 milj (2019), att ytterligare en rondell ska uppföras vid Folkets Park för 7 milj (2020) och att en trafiklänk mellan Öxnered och Onsjö ska anläggas för 17 milj (2019). Det ska vidare byggas gång- och cykelvägar för drygt 18 milj kr under femårsperioden, dock inte i Sikhall. Det ska investeras 190 milj kr i VA-verksamheten fram till och med 2022 och en kretsloppspark ska byggas för 22 milj (2018-19). Allt det här har redan fullmäktige beslutat.
I exploateringsbudgeten hittar vi andra investeringar som fullmäktige också redan har beslutat. Det är investeringar för 139,8 milj kr under femårsperioden. Det ska byggas bostäder och till dem måste det vara VA. En del av dessa investeringar får kommunen tillbaka av privata fastighetsägare. De här investeringarna är, som sagt, hur som helst beslutade… De också. Liksom att äldreomsorgen ska köpa inventarier för 24,5 milj kr under perioden.
Det skulle vara intressant att veta hur mycket de olika nämnderna fick prioritera bort innan dessa investeringar beslutades. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämligen samhällsbyggnads som står för de stora investeringarna. Eller är det så att samhällsbyggnadsnämndens investeringar betraktas som så absolut nödvändiga, så att de bara är tvungna att genomföras?
Det fullmäktige ska besluta om i november är fastighetsinvesteringarna. Inget annat. Och vad är det då för fastighetsinvesteringar?
Samhällsbyggnads ska fortsätta bygga om köken i förskolor och skolor. Det är inget att välja på, tydligen. 140 milj kr kostar det under femårsperioden. Om det sedan fattas några statliga eller regionala beslut som har med tågstopp i Brålanda att göra, så ska kommunala investeringar för detta prioriteras. Det står inte var dessa pengar i så fall ska hämtas, men jag antar att det inte är från köken… Och det är väl inte heller från köken som pengarna, kanske 45 milj kr, till en ny sessionssal ska tas…
En idrottshall för 28 milj ska byggas (2018-19), jag tror att det är tänkt någonstans på Idrottsgatan. En miljon är avsatt till WC i Nordkroken, vilket antagligen gör pensionärerna i PRO Vargön tämligen nöjda. De här pengarna skulle fullmäktige säkert, rent teoretiskt, kunna stryka ett streck över och använda till annat. Men det är ju tämligen små summor i sammanhanget. Det är likadant med fastighetsinvesteringarna i kultur- och fritidsnämnden. Det är också förhållandevis små investeringar. Det handlar om omklädningsrum i ishallen 7 milj (2018), Fotbollens hus 7 milj (2019) och B-huset i Idrottshuset 14 milj (2021/22). Och så har någon, jag vet inte vem det är (antagligen någon som styr, typ Marie Dahlin), bestämt att konstgräset på Hallevi ska anläggas redan nästa år för 6 milj.
Det handlar för kultur- och fritidsnämndens del om fastighetsinvesteringar för sammanlagt 35 milj kr under 2018-2022. Då är inte idrottshallen ovan med. (Det beror på att samhällsbyggnads ”hittade” lite pengar till denna.) Det är som synes, i det stora hela, tämligen små summor, och tämligen angelägna och viktiga investeringar.
De stora fastighetsinvesteringar, som fullmäktige ska besluta om senare denna månad, handlar egentligen uteslutande om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det ser, som jag ser det, ut som om alla andra investeringar ”tillfredsställs”, både andra fastighetsinvesteringar och andra investeringar (se ovan). Och då händer det som inte är alltför ovanligt i Vänersborg, det finns inte tillräckligt med investeringspengar kvar för att tillgodose de behov som finns i BUN.
BUN behöver investera för mer än en miljard kronor under den närmaste femårsperioden, det är en enig nämnd överens om. I juni ansåg kommunfullmäktige dock att det bara fanns ungefär 586 miljoner kvar ”i ram” till BUN de närmaste 5 åren. Det är svårt att säga hur fullmäktige och de som styr kom fram till just denna siffra. Men det betyder att BUN måste ”prioritera”. Eller strunta i vissa behov. Eller, som man tydligen kan säga på byråkratsvenska, ”precisera” sina behov och önskemål.
BUN:s investeringspengar räcker till (se ”Investeringar förskola/skola”) att under kommande femårsperiod investera i om-/tillbyggnad i Öxnered (2018-20), nya och renoverade lokaler på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) (2018) och Mulltorp (2018). En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan (2018-19) och de påbörjade investeringarna av förskolorna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas. Den nya skolan på Holmängen ska börja byggas, men först år 2022. BUN ansåg att denna skola var tämligen akut och föreslog att den började byggas redan 2019.
BUN tvingas bortse från en hel massa behov. Och det på grund av att kommunfullmäktige godtyckligt har satt ett streck i kanten och sagt att, ”tyvärr, pengarna räcker inte”…
Det betyder att investeringspengarna inte räcker till:
- Brålanda skola. Elevplatser motsvarande 3 klasser kommer att saknas år 2020. Barnen i årskurs 6 kommer att få fortsätta bussas för hem- och konsumentkunskap och slöjd och matsalen kommer fortsatt att vara underdimensionerad.
- att börja bygga Holmängens skola år 2019. Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel på grund av platsbrist.
- Norra skolan. Om investeringen prioriteras bort blir konsekvensen att de tillfälliga modulerna behöver vara kvar tills fler elevplatser kan tillskapas i centrum.
- Granås förskola (tillbyggnad 2 avdelningar). Om investeringen prioriteras bort måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.
- ny förskola Blåsut, i stället för Dalaborg. Om en ny förskola i Blåsut prioriteras bort måste kontraktet med extern hyresvärd förlängas och verksamheten fortsatt bedrivas i undermåliga lokaler. På grund av höga bullernivåer kan förskolan dock komma att beläggas med föreläggande om att flyttas. Utan Dalaborg eller ny förskola i området kommer det saknas förskoleplatser i området.
- Frändefors förskola, 6 avdelningar. Befolkningsprognoserna visar att förskoleplatser
motsvarande fyra avdelningar behöver tillskapas i Frändefors och Brålanda. - ny förskola Onsjö, 4 avdelningar. Barnantalet kommer att öka på Onsjö motsvarande två förskoleavdelningar och de tillfälliga modulerna behöver ersättas.
- ny förskola Öxnered, 4 avdelningar. När det nya bostadsområdet är byggt förväntas efterfrågan på förskoleplatser öka i området. Vårdnadshavare kommer då inte att få sitt förstahandsval av förskola och många kommer att erbjudas plats i andra kommundelar. (Om de har tur.)
- Brålanda förskola, 2 avdelningar. Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda. Då Frändefors är en mer strategisk placering föreslås att sex nya avdelningar tillskapas där och 2 nya avdelningar tillskapas i Brålanda för att ersätta de moduler som finns där.
Det är som alla vet vid det här laget stora barn- och elevökningar som är orsaken till de stora behoven av lokaler som BUN har, både för förskolor och skolor. Redan nu har nämnden 15-16 paviljonger i bruk och man räknar med fler. Moduler borde bara vara en tillfällig lösning, men i Vänersborg har modulerna en tendens att permanentas. Dessutom är modulerna allt dyrare för BUN. Det är ärligt talat detsamma som att kasta pengarna i sjön när man hyr moduler i mer än 3-4 år.
Några av behoven ovan kan kanske lösas i några år med moduler, men ska barnen och eleverna ha fysisk plats, drägliga villkor och en hyfsad bra start i livet, så har inte BUN en chans att ordna detta med nuvarande investeringsförslag. BUN lär inte heller klara Skollagens krav… Eller kraven på godtagbara och godkända lokaler på alla ställen
.
Jag förstår inte hur fullmäktige tänker sig att lösa denna lokalekvation. Är det barnen och ungdomarna som Vänersborg ska spara på?
Ett enigt BUN beslutade den 26 september (se ”BUN beslutar om investeringar”):
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora, särskilt alltså för förskolan och grundskolan, och det är därför nödvändigt att investeringar prioriteras. Men hur ska man kunna göra en ordentlig genomlysning, avvägning och prioritering om inte samtliga investeringar ligger på bordet? Nu i november ska fullmäktige bara prioritera bland fastighetsinvesteringarna, och där har ramarna redan slagits fast. Kommunfullmäktige har bestämt att BUN inte får investera lika mycket som behövs.
Så det fullmäktige ska göra den 22 november är att, ja vad då, bestämma om kommunen ska investera i en konstgräsplan eller i en skola? Eller i en förskola eller skola? Eller att rondeller är prioriterade före förskolor och skolor? Fast det bestämde ju fullmäktige i juni.
Det är något grundläggande fel med hela investeringsprocessen. Eller också har någon eller några tänkt ut det… På ett sådant sätt att en vänsterpartistisk bloggare inte riktigt fattade vad som hände den där dagen på junifullmäktige. Och som nu är bakbunden av tidigare fullmäktigebeslut.
Fast det är som Vänsterpartiet skrev på hemsidan igår (se ”Är det rätt att säga ”utan oss”?”):
”Fattade beslut gäller – tills nya beslut fattas!”
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer