Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2017’ Category

En återblick: VA och VM

20 november, 2017 Lämna en kommentar

snoplogSå kom då den första snön lagom till att man skulle åka från barnbarnet i Värnamo via Göteborg tillbaka till kommunen vid Vänerns sydspets. Det var tur att vinterdäcken var påsatta.

Vid återkomsten till regionhuvudstaden såg jag att Magnus Larsson i Sikhall hade skrivit en kommentar (se här) till min VA-blogg (se ”Tvångsanslutning till VA”). Kommentaren gav ytterligare fakta i målet och därför vill jag gärna återge den i sin helhet här:

avlopp6”VA taxan 2017 ut är 185.652. Taxan höjs med 5% 2018 till 194.934. Då först kan Timmervik koppla in sig. Sedan får den enskilde betala grävning och inkoppling av pumpen som är 1.90 cm hög och i vissa fall får sprängas ner. Även ledningar behöver ibland sprängas fram. Den enskilde får nog räkna med ett snitt på 240.000, ungefär 200.000 mer än en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar. Det är vad den enskilde skall välja i första hand enligt kommunens egen folder Avlopp på rätt sätt. Om den som blivit tvångsansluten inte kan betala kan hen lämna ett intyg från banken att hen inte får ta mer lån. Hen får då en avbetalnings plan på 10 år av kommunen. Klarar inte hen ränta och amortering till banken klarar inte hen heller kommunens avbetalningsplan och får lämna hus och hem. Jag är inte imponerad av detta. Det borde tas fram bättre lösningar tex att kommunen drar fram stammar, alla som vill ha får direkt, andra kopplas på allteftersom deras anläggningar tar slut under en period av 10 till 15 år i verksamhetsområde.”

dont_careDet är onekligen så att kommunens planer och mål krockar med flera enskilda invånares. Men som det har sett ut i Sverige, och i Vänersborg, så har kommunerna i det stora hela helt enkelt kört över invånarna. Skälet har officiellt varit miljöhänsyn, men jag tror inte att det är så alla gånger. Många invånare har helt acceptabla VA-anläggningar och i några fall är de privata lösningarna överlägsna kommunens, t ex Solvarms i Sikhall. Det är nog så att det på något sätt är enklare för kommunerna att alla har samma, dvs att de är inkopplade i det kommunala VA-systemet. Dessutom är det naturligtvis gynnsamt för kommunen och VA-kollektivet om så många som möjligt är med och betalar.

Naturligtvis ska inte Vänersborg ge avkall på miljökraven. I kommunens broschyr ”Avlopp på rätt sätt” (i samarbete med Trollhättan och Lilla Edet) beskrivs detta på ett bra sätt. Det kan vara värt att citera följande passage:

avlopp_broschyr”Miljöbalken är den lagstiftning som reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den säger att avloppsvatten ska avledas, renas och tas om hand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. I Miljöbalken gäller s. k. omvänd bevisbörda. Det innebär att det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Det gäller både vid drift och vid miljöprövningen inför anläggandet.”

Det är ändå dags för kommunen att stanna upp och ta sig en funderare. Det är inte ok att av ”hävd och gammal vana” tvinga kommuninvånarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och det nu, direkt! (Det skulle nämligen också kunna vara möjligt, som Magnus Larsson skrev, att fastighetsägare kopplas på allteftersom deras anläggningar behöver bytas ut.)

Kostnaderna är i många fall orimligt höga och många, i synnerhet äldre, har inte möjlighet att betala eller få banklån. Det är nog inte bara jag som har reagerat på alla skyltar längs vägarna i Gestad-/Sikhalltrakten med ”Till salu”. Huruvida detta har med VA-anslutningarna att göra har jag ingen aning om, men många skyltar har det varit det handlingarsenaste året.

Jag upprepar min åsikt att innan kommunen fattar beslut om nya verksamhetsområden så måste det till bättre och fullödigare underlag, där lagarna presenteras objektivt och på ett sådant sätt att politikerna får alla möjliga tolkningar och synvinklar.

Jag noterar att det gjordes ett kompletterande utskick idag inför kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag, men det var handlingar från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, handlingar som jag hade sett redan tidigare. De kastade inget mer ljus i ärendet.

bandyVM2019Och från VA till VM. Bandy-VM.

I fredagens TTELA (se ”Politiker hävdar att VM-beslut är olagligt”) hävdar Bo Carlsson (C) att kommunstyrelsens beslut om bandy-VM var olagligt. (Det skrev jag om i bloggen ”Bandy-VM 2019?”.)

Enligt TTELA, så fastslogs det i beslutet, som fattades av oppositionen dvs M, L, KD, SD och V, att de 400.000 kr som kommunstyrelsen anslog till VM, var ”allt kommunen skulle bidra med”.

I beslutet stod det inte riktigt så. Det stod:

”De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande, samtliga övriga kostnader åligger IFK Vänersborg att finansiera.”BoCarlsson3

Jag tror inte att kommunstyrelsen kan ålägga nämnderna hur de ska handskas med sina pengar, där har Bo Carlsson troligtvis rätt, men det handlar väl till syvende og sidst om hur ordet ”förutsätts” tolkas. Gunnar Lidell (M), som lade förslaget som sedan beslutades, anser inte att beslutet är olagligt. Jag tror inte heller det.

Men det finns bara ett sätt att få reda på det, och det är att kommunstyrelsens beslut överklagas. Överklagar ingen beslutet, så blir alla kommunala beslut automatiskt lagliga.

ifkFör övrigt har IFK Vänersborg dementerat uppgifterna från tidigare. Det finns inte några skriftliga avtal mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg om kommunens ekonomiska åtaganden, varken med politiker eller kommundirektörer.

Tvångsanslutning till VA

18 november, 2017 1 kommentar

På onsdag har Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde. I min förra blogg beskrev jag de flesta ärendena. (Se ”Bra att veta om fullmäktige 22/11”.) Men jag sparade två. Här kommer ett av dem.avlopp6 (Det andra har jag faktiskt redan skrivit om, se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.)

Ärende 7 på kommunfullmäktiges dagordning heter ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”. Den är en del av VA-utbyggnaden längs Vänerkusten.

VA-utbyggnaden beskrivs så här på kommunens hemsida:

”I och med utbyggnaden av VA-ledningar ges bättre förutsättningar för utökad bebyggelse utmed Vänerkusten: fritidsboende kan omvandlas till permanentboende, dåliga avloppslösningar kan ersättas med kommunalt spillvatten och dåligt vatten kan ersättas med kommunalt vatten.”

avloppDet är inget att säga om den formuleringen. VA-utbyggnaden är positiv för Dalslandsdelen och Vänersborg. Och bakgrunden till ärendet på norra Timmervik, som det gäller på onsdag, är just att några fastighetsägare skrev till kommunen och önskade ingå i verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten. Det är på många sätt en fördel för fastighetsägarna.

Men det finns problem.

I handlingarna till kommunfullmäktige kan vi läsa om att kommunen sände ut brev till alla fastighetsägare i området, även till dem som inte hade önskat kommunalt VA. Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att inte alla fastighetsägare var intresserade av att ansluta sig till kommunens VA. I det här fallet fanns det fyra fastighetsägare som inte ville det.vbg_logga

Men:

”tjänstemän från kretslopp & vatten och tekniska vill ändå gå vidare med ärendet och utöka verksamhetsområde för vatten och spillvatten norra Timmervik.”

Kommunen tänker med andra ord inte göra några undantag. Alla fastigheter ska anslutas, även de fyra fastighetsägare som inte vill. De tvingas alltså ändå att ansluta sig…

solvarm_husDet kan finnas olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunernas vatten och avlopp. En del fastigheter har bra och godkända avloppslösningar och vatten… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel.) Andra fastigheter är små torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. (En anslutning kan tvinga fastighetsägaren att sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården.) Det kan också vara svårt att få lån om man är 80+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.

I området i Timmervik finns det en fastighetsägare som inte vill vara med som har en stuga på 24 kvm med mulltoa och inget VA, en annan har ”torr WC”, som det står i skrivelsen, och egen brunn samt avloppsbrunn. (Två skrev bara att de inte ville anslutas.)

avlopp4Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på totalt 185.652 kr. (Enligt uppgift från Kretslopp & Vatten.)

Det här ärendet gör mig lite tveksam och återigen något förvånad över den stelbenthet som råder i kommunen. Särskilt som kommunen inte verkar ha tagit något intryck av dels det långvariga och stundtals uppslitande ”bråket” med Solvarm i Sikhall. Och dels den debatt om tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp som har pågått i media de senaste månaderna. Som till exempel i ”Kalla Fakta” den 16 oktober 2017, i avsnittet som hette ”Stugupproret”. (”Stugupproret”; kan ses till mitten av december.)

avlopp2Kommuninvånare tvingas alltså att betala hundratusentals kronor för något som de inte vill ha och som de inte behöver. Det spelar ingen roll om de har en sommarstuga med torrdass eller en villa med friskt vatten och miljövänligt avlopp. Alla ska anslutas.

Den lagparagraf som används av kommuner, och Vänersborg, är 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster (se här):

”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Lagparagrafen säger emellertid inte att det är ett obligatorium att vara ansluten till ett kommunalt VA. Det är viktigt att hålla i minnet.

lagbok2Det finns också paragrafer som kan åberopas för att stå utanför det kommunala VA-nätet. I samma lag (Lag om allmänna vattentjänster) står det i § 9:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

avlopp5Det kommunala argumentet för att alla fastigheter måste anslutas till det kommunala VA:t är oftast att miljön ska skyddas, framför allt vattendrag och sjöar.

LRF menar dock att forskare som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten utrett frågan hävdar att ”kampanjen” på enskilda avlopp är helt onödig. LRF skriver (se här):

”Några av forskarna går så långt att de säger att enskilda avlopp inte är något miljöproblem över huvud taget. Om de inte ligger alldeles vid havet eller en sjö, och släpper ut avloppet direkt i vattnet.”

HAV_myndHavs- och Vattenmyndigheten (HaV) svarar i och för sig LRF (se här) och menar att LRF ger en felaktig bild. HaV förklarar på ett komplicerat och tekniskt sätt om mindre avloppsanläggningar och om hur läget rent allmänt är i landet. Men jag skulle vilja påstå att slutsatsen är, som vissa jurister säger, att:

”det beror på”

Havs- och Vattenmyndigheten skriver nämligen:

”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”

Vem som har rätt i sakfrågan, LRF eller HaV, kan jag inte avgöra. Men debatten är onekligen igång… Och LRF ger sig inte verkar det som…

nonoKommunen behöver och ska med andra ord inte dra alla över en kam. Kommunen behöver inte tvångsansluta alla fastigheter till kommunens vatten och avlopp. Alla fastigheter måste inte ingå med argumentet att det rör sig om en samlad bebyggelse. Som man ibland kan höra från kommunalt håll. Det går att göra undantag. Det går att låta fastigheter stå utanför ett verksamhetsområde.

hubinetteMaria Hübinette (VA-expert som 2015 också utsågs till årets Avloppshjälte) konstaterar i ”Kalla Fakta” att det ska finnas en konstaterad olägenhet eller risk för att fastighetsägaren förorenar miljön eller vattnet för att tvingas åtgärda sitt VA. Men detta måste då först utredas. Precis som HaV skriver alltså:

”En bedömning … görs för varje anläggning.”

Och om det finns problem med bristfälliga avlopp kan kommunen också ålägga de enskilda fastighetsägarna att ta itu med dessa själva. De måste alltså inte ingå i det kommunala VA:t. (Nu har jag har väl gjort detta tämligen tydligt.)

overklaga3Självklart kan den enskilda fastighetsägaren söka dispens eller överklaga kommunfullmäktiges beslut. Men att överklaga fullmäktiges beslut med någon som helst framgång går bara om det har begåtts något formellt fel i beslutsprocessen. Det finns inget exempel där någon enskild fastighetsägare har vunnit mot kommunen i sakfrågan.

När Vänersborgs invånare informeras om sin rätt att överklaga på kommunens hemsida (”Vänerkusten – Frågor och svar”) får de dessutom felaktig information…

”Detta ska ske skriftligt till Länsrätten inom tre veckor från den dag beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla.”

Det finns inte längre någon Länsrätt… För snart 8 år sedan (år 2010) omorganiserades länsrätterna och bytte samtidigt namn till förvaltningsrätter.

karvlingDet jag efterlyser av kommunfullmäktige är att kommunen visar lyhördhet och flexibilitet. Kommunen ska inte tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-nätet av slentrian och gammal vana. Det måste vad jag förstår föreligga en konstaterad olägenhet eller risk för att en fastighetsägare förorenar miljön eller vattnet och att det inte finns någon möjlighet att fastighetsägaren själv åtgärdar eventuella problem på sitt bristfälliga avlopp, innan man tvångsansluter en fastighet. Det måste göras en bedömning för varje anläggning.

Jag är som de flesta i kommunfullmäktige amatör på VA-området. Därför kan mitt resonemang naturligtvis innehålla, om inte direkta felaktigheter, så kanske avsaknad av  information och kunskap som är lite mer ”svårtillgänglig” och som har betydelse i sammanhanget. Det är ju inte helt enkelt när det inte finns någon samlad VA-lag, utan det finns regler om VA i Miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster (LAV), plan- och bygglagen (PBL), anläggningslagen (AL), ledningsrättslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter – för att inte tala om en alla direktiv från EU.

kommunfullmaktige2016Men trots min okunskap, så är det ändå jag och de andra 50 politikerna i fullmäktige som ska fatta beslut om verksamhetsområdet i Timmervik. Och därmed bestämma om de fyra hushållen ska hamna inom verksamhetsområdet och i och med det riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av 185.000 kr per hushåll.

Innan jag är beredd att fatta ett sådant beslut så måste jag åtminstone få ett bättre och fullödigare underlag – ett underlag där tjänstemännen presenterar lagarna objektivt och ger alla synvinklar till politikerna i fullmäktige.

Därför tror jag att jag ska yrka återremiss av ärendet.

Bra att veta om fullmäktige 22/11

16 november, 2017 Lämna en kommentar

På onsdag nästa vecka, den 22 november, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige (KF) samlas i Folkets hus.

peter_trollgardeSammanträdet börjar med två parentationer.lars_blomgren

Socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S) har avlidit efter en kort tids sjukdom. Och i förra veckan avled Vänersborgs tidigare kommunalråd, och min gamle fotbollstränare, Lars G Blomgren (L). Saknaden är stor, våra tankar går till de anhöriga.

Kommunfullmäktige har som vanligt en lång ärendelista, även om den kanske inte är lika lång som vanligt. Jag ser inte heller att det är så många kontroversiella ärenden denna gång.

Kommunfullmäktige ska besluta om att betala ut partistöd för år 2018. Det är sammanlagt 1.453.725 kr som ska betalas till de partier som har mandat i fullmäktige. Stödet fördelas i förhållande till antalet mandat. Socialdemokraterna, som har flest mandat, 14 st, får 332.150 kr och Välfärdspartiet (numer Medborgarpartiet), som ”bara” har 2 mandat, får 86.450 kr. (Vänsterpartiet med sina 6 mandat får 168.350 kr.)

Valet närmar sig. Kommunen förbereder sig genom att köpa in ett nytt administrativt valdatasystem för 500.000 kr och gör dessutom en ny indelning av valdistrikten. Några av de valdistrikt som har funnits tidigare är för små. Det får inte direkt någon praktisk betydelse, mer än att en del vänersborgare kanske får rösta i nya lokaler.

reglementeDet ska antas en del nya reglementen i kommunen. De gamla reglementena har setts över och de nya följer nu en gemensam struktur. Kommunen har delvis utgått från ett underlag från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Kommunen har också beaktat ändrad lagstiftning.

Det är en del förändringar, som kan vara bra som politiker att känna till. Det gäller framför allt i reglementet med ”föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Följande kan vara bra att uppmärksamma:

  • ”Nämnden får uppdra åt presidiet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.”
  • ”Nämnden ska också sammanträda om ordförande anser det nödvändigt eller minst en tredjedel av ledamöterna begär det.”
  • ”Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av kommunstyrelsen denna rätt.”
  • ”Nämnden får … bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden.”
  • ”Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.”

Även de enskilda nämnderna får omarbetade reglementen. Det verkar dock inte vara några konstigheter, i varje fall inte för barn- och utbildningsnämnden.

sverigedemokraternaSverigedemokraten Anders Strand har lämnat in en motion om att Vänersborg ska dela ut kostnadsfria halkskydd till samtliga invånare över 65 år. Det är en bra (!) motion, även om Strand har klippt och klistrat ihop den från ett par SD-motioner från Landstinget Sörmland (här) och Knivsta kommun (här) – ja, det ingår faktiskt också ett avsnitt från en två år gammal socialdemokratisk motion från Värmdö (här).medborgarforslag2

Två medborgarförslag har lämnats.

En medborgare föreslår att rondellen i Vargön (vid tappen) ska smyckas ut med en älg eller älgfamilj:

”i laserskuren rostfri plåt eller cortenstål som på kvällen får en förtätad atmosfär genom ljussättning.”

I det andra medborgarförslaget föreslås att kommunen gör ett tillägg på hemsidan, där kommunen:

”installerar en karta över parkeringsplatser avsedda för funktionshindrade.”

Då är tanken att man ska kunna ”klicka” fram var P-platserna finns.

studera2Sedan finns det ytterligare två ärenden på fullmäktiges dagordning, ”Omfördelning av investeringsbudget enligt förslag från samhällsbyggnadsnämnden om fastighetsinvesteringar i Mål- och resursplan 2018-2022” och ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”, men de behöver jag studera noggrannare.

Det närmar sig ett viktigt avgörande

6 november, 2017 Lämna en kommentar

invest_BUNPå fullmäktiges novembersammanträde ska investeringsbudgeten beslutas. Det blir ett viktigt och avgörande beslut som kommer att få stor betydelse för framtiden.

Men ändå inte.

rondellDet mesta är redan bestämt. Besluten om andra investeringar än fastighetsinvesteringar är redan fattade av fullmäktige, de bestämdes i juni. Då bestämdes det att det ska göras om på Fisketorget för 4 milj nästa år, att en rondell ska byggas på Sanden för 4,5 milj (2019), att ytterligare en rondell ska uppföras vid Folkets Park för 7 milj (2020) och att en trafiklänk mellan Öxnered och Onsjö ska anläggas för 17 milj (2019). Det ska vidare byggas gång- och cykelvägar för drygt 18 milj kr under femårsperioden, dock inte i Sikhall. Det ska investeras 190 milj kr i VA-verksamheten fram till och med 2022 och en kretsloppspark ska byggas för 22 milj (2018-19). Allt det här har redan fullmäktige beslutat.

I exploateringsbudgeten hittar vi andra investeringar som fullmäktige också redan har beslutat. Det är investeringar för 139,8 milj kr under femårsperioden. Det ska byggas bostäder och till dem måste det vara VA. En del av dessa investeringar får kommunen tillbaka av privata fastighetsägare. De här investeringarna är, som sagt, hur som helst beslutade… De också. Liksom att äldreomsorgen ska köpa inventarier för 24,5 milj kr under perioden.

svangremDet skulle vara intressant att veta hur mycket de olika nämnderna fick prioritera bort innan dessa investeringar beslutades. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämligen samhällsbyggnads som står för de stora investeringarna. Eller är det så att samhällsbyggnadsnämndens investeringar betraktas som så absolut nödvändiga, så att de bara är tvungna att genomföras?

Det fullmäktige ska besluta om i november är fastighetsinvesteringarna. Inget annat. Och vad är det då för fastighetsinvesteringar?

kitchen3Samhällsbyggnads ska fortsätta bygga om köken i förskolor och skolor. Det är inget att välja på, tydligen. 140 milj kr kostar det under femårsperioden. Om det sedan fattas några statliga eller regionala beslut som har med tågstopp i Brålanda att göra, så ska kommunala investeringar för detta prioriteras. Det står inte var dessa pengar i så fall ska hämtas, men jag antar att det inte är från köken… Och det är väl inte heller från köken som pengarna, kanske 45 milj kr, till en ny sessionssal ska tas…

En idrottshall för 28 milj ska byggas (2018-19), jag tror att det är tänkt någonstans på Idrottsgatan. En miljon är avsatt till WC i Nordkroken, vilket antagligen gör pensionärerna i PRO Vargön tämligen nöjda. De här pengarna skulle fullmäktige säkert, rent teoretiskt, kunna stryka ett streck över och använda till annat. Men det är ju tämligen små summor i sammanhanget. Det är likadant med fastighetsinvesteringarna i kultur- och fritidsnämnden. Det är också förhållandevis små investeringar. Det handlar om omklädningsrum i ishallen 7 milj (2018), Fotbollens hus 7 milj (2019) och B-huset i Idrottshuset 14 milj (2021/22). Och så har någon, jag vet inte vem det är (antagligen någon som styr, typ Marie Dahlin), bestämt att konstgräset på Hallevi ska anläggas redan nästa år för 6 milj.

kulturfritidDet handlar för kultur- och fritidsnämndens del om fastighetsinvesteringar för sammanlagt 35 milj kr under 2018-2022. Då är inte idrottshallen ovan med. (Det beror på att samhällsbyggnads ”hittade” lite pengar till denna.) Det är som synes, i det stora hela, tämligen små summor, och tämligen angelägna och viktiga investeringar.

De stora fastighetsinvesteringar, som fullmäktige ska besluta om senare denna månad, handlar egentligen uteslutande om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det ser, som jag ser det, ut som om alla andra investeringar ”tillfredsställs”, både andra fastighetsinvesteringar och andra investeringar (se ovan). Och då händer det som inte är alltför ovanligt i Vänersborg, det finns inte tillräckligt med investeringspengar kvar för att tillgodose de behov som finns i BUN.

BUN behöver investera för mer än en miljard kronor under den närmaste femårsperioden, det är en enig nämnd överens om. I juni ansåg kommunfullmäktige dock att det bara fanns ungefär 586 miljoner kvar ”i ram” till BUN de närmaste 5 åren. Det är svårt att säga hur fullmäktige och de som styr kom fram till just denna siffra. Men det betyder att BUN måste ”prioritera”. Eller strunta i vissa behov. Eller, som man tydligen kan säga på byråkratsvenska, ”precisera” sina behov och önskemål.

skola_bortBUN:s investeringspengar räcker till (se ”Investeringar förskola/skola”) att under kommande femårsperiod investera i om-/tillbyggnad i Öxnered (2018-20), nya och renoverade lokaler på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) (2018) och Mulltorp (2018). En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan (2018-19) och de påbörjade investeringarna av förskolorna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas. Den nya skolan på Holmängen ska börja byggas, men först år 2022. BUN ansåg att denna skola var tämligen akut och föreslog att den började byggas redan 2019.

BUN tvingas bortse från en hel massa behov. Och det på grund av att kommunfullmäktige godtyckligt har satt ett streck i kanten och sagt att, ”tyvärr, pengarna räcker inte”…nono

Det betyder att investeringspengarna inte räcker till:

  • Brålanda skola. Elevplatser motsvarande 3 klasser kommer att saknas år 2020. Barnen i årskurs 6 kommer att få fortsätta bussas för hem- och konsumentkunskap och slöjd och matsalen kommer fortsatt att vara underdimensionerad.
  • att börja bygga Holmängens skola år 2019. Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel på grund av platsbrist.
  • Norra skolan. Om investeringen prioriteras bort blir konsekvensen att de tillfälliga modulerna behöver vara kvar tills fler elevplatser kan tillskapas i centrum.
  • Granås förskola (tillbyggnad 2 avdelningar). Om investeringen prioriteras bort måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.
  • ny förskola Blåsut, i stället för Dalaborg. Om en ny förskola i Blåsut prioriteras bort måste kontraktet med extern hyresvärd förlängas och verksamheten fortsatt bedrivas i undermåliga lokaler. På grund av höga bullernivåer kan förskolan dock komma att beläggas med föreläggande om att flyttas. Utan Dalaborg eller ny förskola i området kommer det saknas förskoleplatser i området.
  • Frändefors förskola, 6 avdelningar. Befolkningsprognoserna visar att förskoleplatser
    motsvarande fyra avdelningar behöver tillskapas i Frändefors och Brålanda.
  • ny förskola Onsjö, 4 avdelningar. Barnantalet kommer att öka på Onsjö motsvarande två förskoleavdelningar och de tillfälliga modulerna behöver ersättas.
  • ny förskola Öxnered, 4 avdelningar. När det nya bostadsområdet är byggt förväntas efterfrågan på förskoleplatser öka i området. Vårdnadshavare kommer då inte att få sitt förstahandsval av förskola och många kommer att erbjudas plats i andra kommundelar. (Om de har tur.)
  • Brålanda förskola, 2 avdelningar. Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda. Då Frändefors är en mer strategisk placering föreslås att sex nya avdelningar tillskapas där och 2 nya avdelningar tillskapas i Brålanda för att ersätta de moduler som finns där.

children2Det är som alla vet vid det här laget stora barn- och elevökningar som är orsaken till de stora behoven av lokaler som BUN har, både för förskolor och skolor. Redan nu har nämnden 15-16 paviljonger i bruk och man räknar med fler. Moduler borde bara vara en tillfällig lösning, men i Vänersborg har modulerna en tendens att permanentas. Dessutom är modulerna allt dyrare för BUN. Det är ärligt talat detsamma som att kasta pengarna i sjön när man hyr moduler i mer än 3-4 år.

Några av behoven ovan kan kanske lösas i några år med moduler, men ska barnen och eleverna ha fysisk plats, drägliga villkor och en hyfsad bra start i livet, så har inte BUN en chans att ordna detta med nuvarande investeringsförslag. BUN lär inte heller klara Skollagens krav… Eller kraven på godtagbara och godkända lokaler på alla ställenekvation.

Jag förstår inte hur fullmäktige tänker sig att lösa denna lokalekvation. Är det barnen och ungdomarna som Vänersborg ska spara på?

Ett enigt BUN beslutade den 26 september (se ”BUN beslutar om investeringar”):

”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”

Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora, särskilt alltså för förskolan och grundskolan, och det är därför nödvändigt att investeringar prioriteras. Men hur ska man kunna göra en ordentlig genomlysning, avvägning och prioritering om inte samtliga investeringar ligger på bordet? Nu i november ska fullmäktige bara prioritera bland fastighetsinvesteringarna, och där har ramarna redan slagits fast. Kommunfullmäktige har bestämt att BUN inte får investera lika mycket som behövs.

karvlingSå det fullmäktige ska göra den 22 november är att, ja vad då, bestämma om kommunen ska investera i en konstgräsplan eller i en skola? Eller i en förskola eller skola? Eller att rondeller är prioriterade före förskolor och skolor? Fast det bestämde ju fullmäktige i juni.

Det är något grundläggande fel med hela investeringsprocessen. Eller också har någon eller några tänkt ut det… På ett sådant sätt att en vänsterpartistisk bloggare inte riktigt fattade vad som hände den där dagen på junifullmäktige. Och som nu är bakbunden av tidigare fullmäktigebeslut.

Fast det är som Vänsterpartiet skrev på hemsidan igår (se ”Är det rätt att säga ”utan oss”?”):

”Fattade beslut gäller – tills nya beslut fattas!”

KF (25/10): Delårsrapport och Isetorp

29 oktober, 2017 1 kommentar

Det var som bekant kommunfullmäktige i onsdags. Några av ärendena har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se ”KFV och kretsloppspark” och ”Bolagen och Sikhall”.)

delarsrapportaug17Det finns bara ett ärende kvar att redovisa och det är ärendet om delårsrapporten. Orsaken till en särskild blogg om denna är egentligen bara på grund av två repliker från Marika Isetorp (MP).

Lutz Rininsland och jag redogjorde från talarstolen för de slutsatser Vänsterpartiet drog av kommunens och nämndernas delårsrapporter. Rininsland tog kommunens rapport (den som redovisade helheten) och socialnämnden. Undertecknad tog som vanligt rapporten från barn- och utbildningsnämnden och jag sa också några ord om kultur- och fritidsnämnden samt byggnadsnämnden. (Mitt inlägg kan du läsa i bloggen ”Delårsrapport och lokaler”.)

paviljongJag tog upp de problem, eller som man säger nu för tiden, utmaningar, som barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer, förskolechefer, pedagoger och inte minst elever dagligen brottas med. Som att kunskapsresultaten sjönk dramatiskt för åk 9 i våras, att det är brist på lokaler, att sjukskrivningarna bland personalen ökar, att andelen legitimerade pedagoger i förskolan och grundskolan minskar, att frånvaron bland elever ökar, osv. Nämnden har löst lokalsituationen med att hyra in 15-16 moduler, vilket inte är en långsiktig lösning. Det beror bland annat på att flera av nämndens beslut om nya lokaler inte har blivit verklighet. BUN diskuterar nu att uppföra en modulskola, dvs en skola enbart bestående av moduler, för att kunna ge plats åt alla elever.

Varför gav jag denna beskrivning i fullmäktige? Jo, för att det är så verkligheten ser ut i Vänersborg. Och det är en verklighet som personalen på förskolan och grundskolan upplever dagligen. Jag har sett den, jag har arbetat i skolans värld i 35 år nu. (Även om jag i höst har bytt arbetsgivare till Trollhättans stad.)

bunOch inte bara det. Denna verklighet diskuteras på vartenda sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dessutom beskrivs problemen, utmaningarna, i den delårsrapport som BUN lämnade till kommunfullmäktige och som behandlades i onsdags. Och mitt inlägg i fullmäktige var helt och hållet baserat på de faktauppgifter som återfanns i rapporten.

Syftet med att lyfta ”utmaningarna” i delårsrapporten är självklart, förutom att nämnden och förvaltningen faktiskt är ålagda att beskriva måluppfyllelsen, att problemen ska komma till fullmäktiges och därmed allmänhetens kännedom. TTELA har också redovisat problemen med framför allt bristen på lokaler i Vänersborg. Även om nämndens ordförande Mats Andersson (C) och Bo Carlsson (C) avttela någon anledning försöker blunda för detta i fredagens debattartikel i TTELA och i stället skriver:

”Mot bakgrund av att en allmän media­bild spridits kring att elever inte har någon skola att gå till vill vi tydligt dementera denna ”alternativa sanning”.”

Men debattartikeln kanske ska bli föremål för en särskild diskussion. För övrigt är det klart att alla elever har en skola att gå till, om det så ska knökas in ännu fler i befintliga klassrum och moduler…

mp2Marika Isetorp (MP) anser, kanske i Anderssons och Carlssons anda, att referera delårsrapporten från fullmäktiges talarstol, det är att ge en alltför negativ bild av kommunen. Isetorp, som uttryckligen har framfört, att hon vill bli kallad Isetorp i mina bloggar och inte Marika, begärde replik på mitt inlägg i fullmäktige.

Isetorp sa (jag citerar hela repliken):

”Ja, jag blev jättetung utav att höra allt det här negativa om vår kommun, om verksamheten som finns i vår kommun. Jag känner jag bor på ett vis bor i en annan kommun än vad Stefan gör. För jag ser så himla mycket bra i vår kommun. Jag ser människor som arbetar på ett så bra sätt i vår kommun, i skolan, på fritiden, överallt så ser jag människor som arbetar på ett så fantastiskt sätt i vår kommun. Jag vill inte prata illa om vår kommun på det sättet eller om verksamheten som finns hos oss. Jag vet att det finns saker att utmana… utmaningar att jobba med. Men vi måste se framåt. Vi måste ha en vision, det här vill vi. Och på det här viset vill vi arbeta. Inte bara trycka fram att det här är dåligt, det här är kass i vår kommun. Det jag kom upp för att säga, det var i alla fall att det känns bra att ekonomin ser så pass bra ut, att vi i styret anser att vi kan dela ut dom här miljonerna, till dom här olika nämnderna så som är i förslaget. Och inte ens det kunde Stefan säga på ett positivt sätt att faktiskt 4.759.000 kronor är förslaget att ge till barn- och utbildningsnämnden. Det tycker jag är bra. Dom här pengarna till dessa nämnder, dom behövs och dom kommer att komma till nytta där.”

tired_teacherLåt mig slå fast, personalen på våra förskolor och skolor gör ett bra jobb. Det är helt klart. Trots att de inte får de förutsättningar de behöver för att göra ett så bra jobb som de vill. Det är också helt klart. Och jag tror inte att de som följer med i den politiska debatten för en sekund tvivlar på var Vänsterpartiet, och jag själv, står i denna debatt. Jag vet också att jag med gott samvete kan säga, att det finns inte ett enda parti i Vänersborg som har drivit förskole- och skolfrågorna så konsekvent som Vänsterpartiet har gjort i alla år.

Man gör inte förskolan eller grundskolan någon som helst tjänst genom att bortse från svårigheterna. Det är precis tvärtom. Skönmålar man förhållandena, som Isetorp försökte göra, även om hon inte gav några som helst exempel på vad hennes ”vision” var eller hur hon tänkte ”se framåt” (ord som hon använde i sin replik), så leder inte detta till någon förbättring. Man måste identifiera problemen, utmaningarna, för att kunna lösa dem.

pengar6Och när Isetorp försöker att ge styret förtjänsten av att BUN fick drygt 4,7 milj kr ”extra” i onsdags, så tänjde hon medvetet på sanningen. Det är oppositionens budget från juni 2016, som gäller i år. Det var M+L+KD+V+VFP som röstade igenom budgeten mot S+C+MP:s vilja!

Och i denna budget så fick BUN 11 milj kr mer än i förslaget från de styrande partierna, samt en skrivning om att skolan också skulle få kompensation för elevökning. De här 4,7 milj kr, plus 11 milj kr som BUN fick i juni för elevökningen, har skolan helt och hållet att tacka oppositionen för! (BUN ville redan i februari ha kompensation för elevökningen på 14,7 milj kr. S+C+MP+SD ”höll igen”, i strid mot fullmäktigebeslutet, och gav bara 11 milj.)

oppositionMed andra ord, det är helt och hållet oppositionens förtjänst att barn- och utbildningsnämnden har fått 11+11+4,7 miljoner kronor, =26,7 milj kr, mer år 2017 än vad de styrande i S+C+MP ville ge.

Marika Isetorp röstade mot dessa pengar till barn- och utbildningsnämnden i budgetbeslutet den 22 juni 2016! Så ser verkligheten ut.

När Lutz Rininsland (V) i ett anförande (om socialnämnden) hade ett litet ”instick” om Marika Isetorps replik, så begärde Isetorp återigen replik.

Marika Isetorp (MP) (hela repliken är återigen ordagrant citerad):mp2

”Jag kan berätta förr herr Rininsland att jag har läst handlingarna. Och jag ser att det finns både positivt och negativt i dom och det finns en gråskala och man kan göra så att man ser det här positiva och tänker hur utvecklar vi detta vidare. Vad bra att det finns såna här saker i vår kommun. Och man kan se det negativa och så kan man tänka hur jobbar vi med detta för att undvika det här till nästa gång, hur jobbar vi vidare. Och det är så som jag brukar tänka och försöka. Men att bara ta fram det negativa för att bara gnälla på det och säga att vår kommun är inte bra. Det är inte mitt sätt att arbeta. Och det var det jag ville poängtera.”

Det är mig obekant hur Marika Isetorp (MP) arbetar för att förbättra förhållandena i förskolor och skolor. Mig veterligt så gör Isetorp ingenting för BUN. Ja, mer än att rösta mot oppositionens budgetförslag om att ge mer pengar till barnen och ungdomarna då.

gnallMen i denna replik gick Isetorp ett steg längre. Nu var den problembeskrivning som fanns i BUN:s delårsrapport bara ”gnäll”.

Isetorps inlägg låg inte på någon högre debattnivå och var, enligt mitt sätt att se på det, dessutom ett slag i ansiktet på hela BUN, som stod enhälligt bakom delårsrapporten, och barn- och utbildningsförvaltningen, som hade skrivit den.

Kurt Karlsson (SD) sa i ett inlägg att det var:

”konstigt hur man kan se olika på verkligheten.”

Det kan man väl hålla med om. Kanske kan man i varje fall bli överens om att den verklighet som beskrivs i delårsrapporten för BUN är den verklighet som råder i Vänersborgs förskolor och skolor.

KF (25/10): Bolagen och Sikhall

27 oktober, 2017 4 kommentarer

Onsdagens kommunfullmäktige behandlade andra ärenden än Kunskapsförbundet Väst och kretsloppsparken i Tenggrenstorp. (Se ”KF (25/10): KFV och kretsloppspark”.)

dan_aberg3Dan Åberg (M) var uppe i talarstolen flera gånger denna kväll. Han hade bland annat synpunkter på årsredovisningarna från de kommunala bolagen. Åberg tyckte att årsredovisningarna kom till fullmäktige alldeles för sent, och det kan man hålla med honom om. Det känns lite väl sent att behandla redovisningarna för år 2016 i oktober året efter…

Åberg hade också synpunkter på att årsredovisningarna inte skickades ut till ledamöterna inför mötet, utan att det var varje ledamots ansvar att skaffa dem. Det höll för övrigt Morgan Larsson (VFP) med om. Till sist tyckte Åberg att någon representant för de olika bolagen skulle informera kommunfullmäktige på plats innan beslutet.

Det är svårt att inte hålla med Dan Åberg (M) i den här frågan.

vbg_bostaderDan Åberg sitter med i Vänersborgsbostäder och var också uppe och försvarade kommunstyrelsens förslag att AB Vänersborgsbostäder skulle få köpa fastigheterna Penséen 6, 17, 18 och 21 (vid gamla ELA). Morgan Larsson (VFP) och Anders Strand (SD) yrkade nämligen på återremiss av ärendet. Larsson därför att köpesumman inte fanns med i handlingarna och Strand för att det var ett investeringsbeslut av större ekonomisk omfattning och att man inte visste hur köpet påverkade bolaget på sikt.

Åberg menade att det inte var fullmäktiges sak att gå in i detalj i bolagens löpande verksamhet eller att affären var av stor ekonomisk vikt. Det handlade om ca 16 milj kr. Ärendet var uppe i kommunfullmäktige endast av den anledningen att tomterna var centralt belägna i Vänersborg.

Det blev ingen återremiss.

lidell_vgnGunnar Lidells (M) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om gång- och cykelvägen i Sikhall diskuterades också.

oskyldigAugustsson ”skyllde ifrån sig”. Det var inte samhällsbyggnadsnämndens fel att det inte byggdes någon gång- och cykelväg (GC-väg) i samband med VA-dragningen. Det fanns ingen förfrågan till Trafikverket och det fanns inga pengar avsatta i investeringsplanen. Och det hade han i och för sig rätt i, men han missade att ansvaret för detta var hans och samhällsbyggnadsnämndens. Det står tydligt, påpekade undertecknad vänsterpartist, i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”, som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011, att:sikhall_gc2

”Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området…”

Och:

”Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”

Det här tror jag att Augustsson hade missat, men det medgav han aldrig…

vbg_loggaGunnar Lidell var inte helt nöjd med svaret. Lidell upplyste Augustsson om att kommunen äger ungefär 20% av marken vid sidorna om vägen. Augustsson hade nämligen skrivit i sitt svar att:

”det är inte Kommunen som äger marken.”

Lidell undrade varför inte kommunen kunde börja förbereda för en GC-väg åtminstone på sin egen mark. Dessutom hade ju kommunen förköpt marken vid Segelsällskapet för ”det rörliga friluftslivet” och då var väl en GC-väg given.

Benny Augustsson fortsatte att hävda att det inte gick att göra på annorlunda sätt. Markupplåtelseavtalen blev klara sent och det fanns ingen tid för upphandling. Att det bennya3fanns markägare som hade skrivit på markupplåtelseavtalen med löfte från kommunens representant om att en GC-väg skulle anläggas verkade inte Augustsson känna till.

Jag är inte säker på att Benny Augustsson (S) tycker att det är särskilt viktigt med en GC-väg i Sikhall…

Lena Eckerbom Wendel (M) avslutade interpellationsdebatten med att säga att det handlade om att jobba smart. Kommunen kunde ju åtminstone ha planat ut marken vid sidan av vägen…

Hela ärendet kom nog att egentligen handla mindre om GC-vägen i Sikhall än om hur dåligt kommunen sköts när det gäller planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.…

cykelDet är nog som en ledamot sa efter sammanträdet:

”Kommunen är ute och cyklar, men inte på landsbygden.”

Kanske föreslår någon ledamot att pengar avsätts till en GC-väg i Sikhall på nästa fullmäktigesammanträde, i november, då investeringarna ska diskuteras och beslutas.

Kanske kunde man också tänka sig en motion som yrkar att samarbete mellan enheterna i samma förvaltning eller samarbete mellan förvaltningar bör vara en självklarhet för att främja effektivitet och god ekonomisk hushållning…

.

PS. Det var några år sedan som Lutz Rininsland bloggade. Men idag publicerade Rininsland en blogg om sverigedemokraterna – ”Hur ska budskapet föras ut?”.

KF (25/10): KFV och kretsloppspark

26 oktober, 2017 1 kommentar

För första gången på många år hölls ett fullmäktigesammanträde i Vargön. Det var i Fyrkanten som mötet hölls och arrangemanget var genomgående lyckat.

kf2017_vargon

Det var bara en mikrofon som krånglade före pausen så att radiolyssnarna bara hörde ”mummel”. Som tur var använde vänsterpartisterna den andra mikrofonen…

medborgarforslagVem vet, det kanske blir så att fullmäktige kommer tillbaka igen nästa år. Men jag tror inte att medborgarförslaget, som kom in till fullmäktige igår, går igenom. Förslaget hade rubriken ”kommundelsnämnd” och kom från en Vargöbo. Man fick uppfattningen att förslaget syftade till att Vargön skulle få ”ökat självstyre” inom kommunen och i så fall skulle fler möten hållas i Vargön i framtiden. Men när man läste igenom förslaget så visade det sig att det ”bara” handlade om ett kommundelskontor.

vargon_FyrkantenSammanträdet i Fyrkanten tog nästan 4 timmar och det var tämligen många diskussioner, även om det egentligen bara var en partiskiljande fråga. Det var ärendet om Kunskapsförbundet Väst. Här förespråkade moderaternas Lena Eckerbom Wendel en annorlunda linje och hon hade hela den borgerliga gruppen bakom sig. Flera av oss andra förstod nog inte riktigt vad syftet var.

kunskapsforbundet_vastNYEn av Eckerbom Wendels teser, som var enklare att förstå, var att ordförandeskapet skulle växla mellan Vänersborg och Trollhättan. Som det är nu så kommer ordförande alltid från Trollhättan. Förslaget fördes fram i kommunstyrelsen av Peter Göthblad (L), men han var inte närvarande igår. Just detta förslag tilltalade också sverigedemokraterna och välfärdspartiet.

Lutz Rininsland (V) och Kenneth Borgmalm (S) var de som försvarade Kunskapsförbundets organisation och idé. De upplyste om att Vänersborg alltid får utse vice ordförande och att posten som 2:e vice ordförande alternerar mellan kommunerna (Trollhättan denna mandatperiod och Vänersborg nästa period, 2019-2022). Dessutom framhöll Rininsland att en del i överenskommelsen var att ”huvudkontoret” skulle ligga i Vänersborg (på Vänerparken) och ändrar man ordförandeskapet kanske Trollhättan vill flytta administrationen. (Fast det tyckte Kurt Karlsson, SD, var helt oväsentligt.) Rininsland ansåg att det var Vänersborg som var den egentliga ”vinnaren”. För övrigt så har bara ordförande använt sin utslagsröst vid ett tillfälle. Lena Eckerbom Wendel menade dock att just ordförandeskapet var särskilt viktigt.

LEW3Eckerbom Wendel yrkade på återremiss, dvs att fullmäktige skulle skicka tillbaka hela ärendet för ytterligare utredning. Hennes motivering var:

”För att tydliggöra styrdokumenten för att säkerställa att förbundets syfte får förutsättningar för att kunna uppnås, inklusive ett alternerande ordförandeskap, där ordförande alternerar per mandatperiod och vice ordförandeskap finns representerat från båda kommunerna.”

Det första delen av yrkandet är svår att förstå tycker jag.

Från talarstolen undrade Eckerbom Wendel hur man gör om man t ex vill öka kunskapsresultaten genom att tillföra pengar. Och jag tror att hon menade kunskapsresultaten för Vänersborgselever, eftersom hon påstod att de var sämre för denna grupp. Men visst är ju hela idén med Kunskapsförbundet att vi ska sluta skilja på vbg_thn_loggaTrollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar för alla elever oavsett vilken kommun de kommer från.

Lena Wendel menade vidare att Kunskapsförbundet inte tar ansvar för de elever som går på andra skolor än Kunskapsförbundets skolor. Men Rininsland ansåg att varje gymnasieskola ansvarade för sina elever – och fungerar det inte så kommer Skolinspektionen… Om någon vänersborgselev däremot ”hoppar av” utbildningen, så blir det en fråga för Vänersborgs kommun. Vilket det är redan idag.

Både Rininsland och Borgmalm ansåg att det är möjligt att förändra Kunskapsförbundet och att vi måste samarbeta med Trollhättan. Det sistnämnda höll Lena Eckerbom Wendel med om vilket, som sagt, får mig att undra vad syftet med hennes argumentation var.

slagsmalDet känns ändå som den gamla byträtan finns kvar, i varje fall i Vänersborg. Även Kurt Karlsson (SD) verkar ha anslutit sig till den, trots att han inför valet 2014 argumenterade för en sammanslagning mellan Trollhättan och Vänersborg…

Det blev votering och eftersom det bara krävs en tredjedel av rösterna för en återremiss, så blev det också en återremiss – med siffrorna 28 mot en återremiss och 22 för. (En sverigedemokratisk plats var tom denna afton.)

Det blev en tämligen lång diskussion om kretsloppsparken också.

Kretsloppspark3

Det var inte så att någon var emot en kretsloppspark i sig, det var placeringen på Tenggrenstorp som ifrågasattes. Och det var inte på grund av översvämningsrisken… (Se ”Kretsloppsparken”.)

karta_TengHenrik Harlitz (M), som är vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, menade att målsättningen borde vara att få bort så mycket trafik som möjligt från bostadsområden. Men med en placering på Tenggrenstorp skulle istället trafiken bland bostadshusen, eller snarare i närheten av, öka enormt. Harlitz pratade om 3.000 lastbilar och 40.000 bilar per år mer än vad det nu är i området.

Det är naturligtvis inte bra. Bo Carlsson (C) ansåg dock att byggandet av en kretsloppspark alltid påverkar omgivningen oavsett var den byggs. Carlsson tyckte också att:

”Vi är så långt komna i processen att det bara är att köra.”

gropbronHenrik Harlitz andra argument handlade om Gropbron, och det var ett argument som jag inte hade tänkt på, och kanske flera med mig. Harlitz menade att Gropbron är så dålig att den inte klarar av den ökade belastningen av all trafik till kretsloppsparken. Det finns redan restriktioner när det gäller tunga fordon.

Det kändes som ett tungt argument. Bengt Wallin (L) menade dock att Gropbron måste åtgärdas i vilket fall som helst och menade att Tenggrenstorp var det minst dåliga alternativet. Dessutom, vilket var helt sant, handlade ärendet idag om detaljplanen, inte om själva anläggningen.

holmangen_atervinning2Marika Isetorp (MP) berättade för fullmäktige att hon hade ägnat en stor del av sin tid de senaste två veckorna på återvinningsstationen och att hon därför hälsade en ny kretsloppspark med glädje.

Flera moderater gick upp i talarstolen och meddelade att de inte skulle delta i omröstningen. Det innebar ju i praktiken faktiskt en ja-röst. Harlitz (M) yrkade däremot avslag.

Det blev votering och kommunfullmäktige godkände detaljplanen med röstsiffrorna 32 mot 4. Hela 14 ledamöter avstod, däribland flera moderater och sverigedemokraterna.

Kommunfullmäktige avhandlade fler frågor, men dom återkommer jag till.

.

PS. Du kan läsa mer om fullmäktigesammanträdet, och dessutom om dagens sammanträde i socialnämnden, på Vänsterpartiets hemsida.

%d bloggare gillar detta: