Arkiv

Archive for februari, 2019

Kretsloppsparken blir dyrare

28 februari, 2019 3 kommentarer

I en blogg för en vecka sedan så skrev jag att samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott hade avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. (Se ”Investeringar, Samhall, budget och spöken”.) Då visste jag inte orsakerna, även om ”ryktena” sa att pengarna inte räckte… Nu vet jag att det är så.

Idag hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde och ett av ärendena, ett informationsärende, handlade just om kretsloppsparken. I handlingarna inför mötet står det:

”Under vintern 2018 gjordes en upphandling på de fastigheter som ska finnas på platsen, resultatet av den blev att kostnaderna överstiger de medel som är beviljade för att bygga kretsloppsparken i sin helhet, därför har samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott avbrutit upphandlingen.”

Investeringsbudgeten för den nya kretsloppsparken ute vid Tenggrenstorp är på totalt 24,5 milj kr. Men det räcker alltså inte, kostnaderna blir högre. Det visade sig efter att prover hade tagits i området att det fanns markföroreningar som låg över riktvärdena. Det hade tagits prover tidigare, som inte hade visat på några föroreningar (över riktvärdena), men:

År 2018 ville Miljö och hälsoskyddsförvaltningen att ytterligare prover skulle tas på området som visade att det fanns markföroreningar vilka låg över riktvärdena.”

Det låter nästan lite ”surt”… Det innebar i varje fall, naturligtvis, att kostnaderna ökade – jorden fick omhändertas och den skulle transporteras och tippas.

Men inte nog med det. Förvaltningen insåg också att infarten till kretsloppsparken behövde göras mer trafiksäker. Och även det skulle naturligtvis kosta…

Vän av ordning undrar kanske om inte dessa ”oväntade komplikationer” kunde, och borde, ha förutsetts, och därmed beräkningen av kostnader – innan fullmäktiges investeringsbeslut. Och det kan nog ”vän av ordning” ha rätt i. Hur som helst räcker inte de avsatta miljonerna till de byggnader som enligt planerna skulle ha byggts i området – och upphandlingen av dessa byggnader på kretsloppsparken har därför avbrutits.

Vad som händer med kretsloppsparken är just nu oklart. Antagligen återkommer frågan så småningom till kommunfullmäktige med begäran om ytterligare några miljoner. Fast i kommunstyrelsen i onsdags röstades tilläggsförslaget från M+L+KD om budgetramarna igenom och där står det:

”föreslår därför att det redan nu förbereds nya beslut gällande Kretsloppsparken och att man i väntan på beslut om slutlig finansiering, stoppar byggnationen i de delar där upphandlingen och avtal medger detta.”

Arbetet med kretsloppsparken har börjat, men det verkar osäkert hur en majoritet ställer sig till ännu mer pengar. De pengar som är anslagna räcker till att typ göra i ordning allt det andra ”innanför stängslet”. Så någon form av verksamhet kommer att bedrivas i vilket fall. Men det centrum för återbruk i samarbete med återvinningscentral och hjälporganisationer, som var planerat, kommer inte att kunna uppföras.

Vi får se vad det blir av med kretsloppsparken. Jag kan väl tycka att fullmäktige borde ha haft en bättre bild av kostnaderna innan beslutet fattades, samtidigt som det naturligtvis är ett stort slöseri om arbetet avbryts när ett antal miljoner redan har ”plöjts ner” i marken… (Om uttrycket tillåts…) Eller det kanske duger med en ”enklare” återvinningscentral?

Sedan är det också frågan om inte kommunen borde göra andra prioriteringar i det här ekonomiska läget. En ny skola på Holmängen är akut…

Nu ska jag strax gå på bandy. I arenan…

Dagens sammanträde i KS (27/2)

27 februari, 2019 Lämna en kommentar

Om jag gjorde en slags debut, eller kanske snarare en comeback, i kommunstyrelsen för en månad sedan (se ”Comeback i KS”), så blev det en riktig debut idag. Vänsterpartiets ordinarie ledamot Marianne Ramm blev sjuk – och jag fick hoppa in som ordinarie. Och ställde frågor, gjorde inlägg, lämnade en protokollsanteckning, lade ett yrkande och reserverade mig – allt för första gången.

Wow!

Och som ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat så blev det mycket information.

Det började med att utvecklingsledare Linéa Stenbock och kommundirektör Pascal Tshibanda redogjorde för den omvärldsanalys som kommunstyrelseförvaltningen hade utarbetat och som utgör underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag skrev om ett avsnitt i omvärldsanalysen i bloggen ”KS onsdag: Kommunal styrning”.

På sammanträdet passade jag på att fråga om hur de såg på framtiden för tillitsbaserad styrning i Vänersborg, och om den är möjlig. Kommundirektören undrade om kommunen egentligen hade något val. Vad jag förstod så var han helt inne på att den kommunala styrningen måste förändras. Tshibanda tillade också något om att han visste att många vid bordet var intresserade av frågan och att några till och med hade skrivit om den. Det verkade som han hade läst mina bloggar om tillitsbaserad styrning. Jag tror nämligen inte att någon annan runt bordet hade skrivit om ämnet… (Se här, tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1del 2 och del 3.) Annars handlade föredragningen mycket om digitalisering. Stenbock och Tshibanda fick nämligen många frågor om just den.

Näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell berättade om ”Hållbar strandutveckling”. Det är ett projekt som har pågått i 3 år och finansierats av ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati):

”ICLD är en ideell förening. Huvudman för ICLD är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. ICLD:s verksamhet finansieras av Sida.”

Så står det på ICDL:s hemsida. Projektet, som nu är avslutat i och med den rapport som skrivits och föredragits idag, har varit ett samarbete mellan Vänersborgs kommun och Chobe District Council i Botswana. Det har varit ett spännande projekt som lett fram till många kreativa framtidsidéer för Vänersborgs stränder. Det talades bland annat om kallbadhus, Vänersborg som ”badstad” etc. (Hela rapporten finns med i kommunstyrelsens kallelse som kan hämtas här.)

Pål Castell informerade också om arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Det handlar om hur marken i kommunen ska användas och utvecklas. Arbetet med översiktsplanen är i sin linda och ärendet återkommer senare i vår till kommunstyrelsen.

Ekonomichef Thomas Sannemalm talade om budgeten för Fyrstads Flygplats AB ”inklusive flygplatsägares driftstöd”. Vänersborg betalar i år, liksom förra året, 924.000 kr till Fyrstads Flygplats för täckning av förluster under 2018. Vänersborgs andel av kostnaderna motsvarar andelen resande som är bosatta i Vänersborg.

Planeringssekreterare Lars Rudström redogjorde för Kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborgs kommun år 2030. Nämnas kan att hela tvåstadstrafiken ska elektrifieras år 2022, dvs de nuvarande dieseldrivna bussarna ska ersättas med el-bussar. Rudström talade om planerna på tätare bussturer, höjt grundutbud, snabbussar till centrum i Trollhättan och Vänersborg samt NÄL och större tydlighet i t ex linjenummer. Jag frågade om det fanns planer på gratis kollektivtrafik, men utredarna har inte fått något signaler eller uppdrag om det.

Efter att ordförande Benny Augustsson (S) berättade vad han har haft för sig sedan sist, bland annat hade han träffat Bert Karlsson på Ursand, var det dags för ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”.

Det var Morgan Larsson (MBP) och jag som yrkade på återremiss. Larsson ansåg t ex att följande formulering i förslaget var om inte förkastligt så i varje fall onödigt:

”Vänersborgs Kommun accepterar inte att en förtroendevald i sitt uppdrag utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, hot eller våld.”

Det här vet var och en sedan barnsben menade Larsson, och händer det ändå så ska det polisanmälas. Sa Larsson med emfas. Och det ligger väl en del i det. Larsson fortsatte, stryk hela förslaget då – och behåll bara meningen:

”Respektive politiskt parti har ansvaret för att hantera frågor rörande konsekvenser av sina politiska företrädares handlingar.”

Det låg en del i det med… Själv lade jag ett yrkande utifrån det jag skrev i bloggen ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”.

Kenneth Borgmalm (S) tyckte det framlagda förslaget var bra och det tyckte Gunnar Lidell (M) också. Och då var det kört. Det blev ingen återremiss, kommunstyrelsen sa ja till förslaget. Och jag reserverade mig… Nu ska ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” till kommunfullmäktige.

Till sist så antog kommunstyrelsen ordförande Augustssons förslag till budgetramar för nämnderna och styrelserna. (Se ”KS: Budgetramar”.) S+C+MP+M+L+KD var överens. Det är svårt att tro att det var val för ett halvår sedan…

SD sa ingenting och jag fick en protokollsanteckning beviljad av ordförande. Den såg ut så här:

” Undertecknad förstår på sätt och vis anvisningarna men jag hade också önskat att ordförande hade beskrivit i förslaget att:
* nämndernas konsekvensbeskrivningar kommer att tas på allvar
* en förstärkning av den ekonomiska situationen inte ska uteslutas i den fortsatta budgetprocessen.
Det är enligt min mening mycket osäkert om socialnämnden ska kunna kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara genom att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare, men jag ser inte att några partier vill ta denna väg.
En skattehöjning på exempelvis 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. För en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden skulle det betyda en ökad skatt med 20 kr mer varje månad.
Undertecknad vill i detta skede inte ställa sig bakom ramanvisningarna, utan vill invänta nämndernas arbete under mars/april.”

Med anledning av min protokollsanteckning sa ordförande Augustsson att visst ska nämnderna hålla sig inom ramarna, men de ska också göra konsekvensbeskrivningar, i ett separat dokument. Dessa beskrivningar ska sedan tas på allvar. M+L+KD fick igenom ett tilläggsyrkande, som jag dock inte tror har någon större praktisk betydelse. Det var nog bara en liten markering att de trots allt utgör oppositionen…

Sedan var sammanträdet slut. Och återigen kan jag konstatera att ordförande Augustsson gjorde en mycket bra insats som ordförande.

Kategorier:Budget 2020, KS 2019

KS: Budgetramar

26 februari, 2019 1 kommentar

Imorgon ska kommunstyrelsen besluta om de budgetramar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser, när de under våren ska arbeta fram sina budgetar för 2020. Ramarna är ”tajta”, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Det är dock inte den slutliga budgeten för 2020 som ska fastställas. Det gör kommunfullmäktige den 19 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter håller sig inom anvisade ramar. Det spelar ingen roll om t ex socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, vilka det inte finns, så finns det inte. Socialnämnden måste lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna). Med andra ord, socialnämndens budget måste innehålla besparingar.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat på att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och kanske till och med förödande för verksamheten. Då kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Jag vet inte om kommunstyrelsen har gjort det under de senaste åren. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige den senaste mandatperioden. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag…

Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som formellt lägger fram förslaget till budgetramar. Man får väl ändå förmoda att hela den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, står bakom förslaget.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som har titeln ”Anvisningar för budget 2020. Ekonomisk plan 2021-2022”:

”Vi går mot tuffare tider”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

”Från 2019 prognostiseras högkonjunkturen övergå till att bli normalkonjunktur. Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas. Kommunerna går från en stark ekonomi till en svagare. Framöver uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader. Det kan innebära skattehöjningar och neddragningar.”

Det betonas särskilt i underlaget att antalet personer i arbetsför ålder, dvs de som betalar skatt, relativt sett minskar, samtidigt som behoven ökar inom förskola, skola och äldreomsorg därför att de yngre respektive de äldre, dvs de som inte ”lönearbetar”, ökar både i absoluta och relativa tal.

Budgetanvisningarna innehåller även en befolkningsprognos. Det kan vara värt att återge sammanfattningen:

”• Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 2 700 personer från 2018 till 2027 eller ca 1 % per år.
• De flesta åldersgrupperna ökar.
• Antalet barn och ungdomar i grupperna från 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 112 personer per år.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) har legat ganska konstant, men från år 2019 börjar också denna grupp öka.
• Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 664 personer fram till år 2027.”

Det beräknas att invånarantalet i Vänersborgs kommun kommer att uppgå till 42.304 personer år 2027. Det ska jämföras med 39.151 år 2017.

Innan jag tittar lite noggrannare på de föreslagna budgetramarna finns det en del andra aspekter som måste nämnas.

Kommunerna har inte helt fria händer att möta de ekonomiska utmaningarna. Kommunallagen reglerar vad som gäller:

”Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer.”

Det finns en del undantag från detta. Kommunerna kan t ex använda överskott från tidigare år till att täcka tillfälliga underskott i en budget. Vi pratar då om något som kallas resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborg har 50 milj kr avsatta i en sådan reserv.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. Det kan vara av intresse att också titta på våra grannkommuner. Trollhättans skattesats är 21:56, Grästorps 21:57, Uddevallas 22:16, Färgelandas 22:26, Lilla Edets 22:37 och Melleruds skattesats 22:60.

”Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas.”

Så står det alltså i handlingarna. Det betyder att skatteunderlaget faktiskt kommer att öka, men att ökningen inte blir lika snabb eller lika stor som förra året/åren.

Skatteunderlaget ökade 2018 med 3,6% och i år (2019) beräknas det öka med ”bara” 3,0%. En långsammare ökningstakt således, vilket fortsätter nästa år (2020) då ökningstakten också prognostiseras till 3,0%. Det ser faktiskt ljusare ut 2021 och 2022, ökningen av skatteunderlaget beräknas öka med 3,9% respektive 4,0%. I absoluta kronor ser det ut så här, men notera att här räknas de generella statsbidragen in i skatteintäkterna:

Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen, beräknas alltså öka med 66,9 milj kr nästa år. (Och ytterligare 74,8 milj år 2021.) Det är tämligen mycket pengar.

En viktig inkomstkälla för kommunerna är, som till viss del framgår av ovanstående, statsbidragen. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och 2018 från de sk ”välfärdsmiljarderna”. År 2019 sjunker bidraget till 44 milj kr. Det beror på att statsbidraget till en större del grundar sig på antalet invånare, tidigare viktades antalet nyanlända extra. År 2020 sjunker bidraget från ”välfärdsmiljarderna” till 38 milj och år 2021 till 27 milj kr. Det är ett stort och viktigt tapp för Vänersborgs kommun. Det är faktiskt också så, vilket kanske kan intressera, att Vänersborgs andel av invånarna i Sverige minskar, trots att kommunen ökar i absoluta tal. Det innebär att även om de totala statsbidragen ökar, så kommer Vänersborg att få en mindre andel av dem i fortsättningen.

Så här ser hela resultatbudgeten ut:

Till diskussionen om budget och budgetramar hör också lite historia.

I 2018 års bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 5,3 milj kr. Det var 3 milj kr bättre än planerat. Det ska också nämnas, och det är viktigt, att i resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj kr. Enligt de som kan detta så får inte realisationsvinster räknas in i balanskravsresultatet. Det blir då egentligen negativt, och kommunallagens krav på överskott uppnås inte.

Förra året gick nämnderna, dvs verksamheterna, med ett underskott på 20 milj kr. Och det trots att socialnämnden under året fick ett tilläggsanslag om 27 milj kr (=engångsbelopp).

I årets (2019) mål- och resursplan är kommunens resultat budgeterat till ungefär +37 miljoner. Det är mycket tveksamt om detta uppnås. Socialnämnden har redan flaggat för att den inte kan skära ner verksamheterna så att nämnden kan hålla sig inom budget. Det är även mycket tveksamt om socialnämnden klarar sig med de pengar den får för 2020… (Läs mer om detta i dagens blogg från Lutz Rininsland, V: ”När kommer nämndens begäran?”)

Det kommer inte heller barn- och utbildningsnämnden att göra. Förskolor och grundskolor, för att inte prata om personalen, går redan nu på knäna. Det ökade elevantalet, de ökade hyrorna (t ex alla moduler) gör att pengarna inte kommer att räcka till år 2020. Däremot finns det faktiskt 10 milj kr avsatta som en reserv i kommunstyrelsens förfogandeanslag år 2019. Pengar från denna reserv kan ”avropas” av barn- och utbildningsnämnden om det sker:

”en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Då får barn- och utbildningsnämnden:

”ett budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng.”

Vi får se om det blir någon elevökning i år. Det är inte säkert. BUN:s ”problem” är den elevökning som var under den förra mandatperioden. Jag har inte exakt siffra i huvudet, men det handlar om 800-900 elever de senaste 4 åren. Beslutet som gäller i år, och som är citerat ovan, betyder att BUN får ungefär 53.000 kr mer om elevökningen i år blir 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.) Det finns ingen sådan här reserv i förslaget till rambudget för år 2020.

I förslaget till budgetramar för 2020 från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avsätts alltså inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna, varken till social- eller barn- och utbildningsnämnden. Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Däremot avsätts 100 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i många andra kommuner.) Inflationskompensationen är 1% (sammanlagt ca 7 milj kr), trots att inflationsprognosen ligger högre. (Det är inte heller alla kommuner som avsätter pengar till inflationen.)

Budgetramarna kommer enligt prognosen att ge ett överskott till kommunen år 2020 på 36,2 milj kr. (En del av överskottet beror på ”teknikaliteter”, avskrivningar på investeringar räknas annorlunda än tidigare.) Det är en önskedröm. Jag skulle vilja hävda att det inte finns en chans att socialnämnden kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara, det är bara att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare etc… Om partierna vill detta förstås, de sa ju annat i höstens val, men det är ditåt det lutar med de föreslagna ramarna… I budgetbeslutet som gäller för i år (2019) finns det även en särskild passus som handlar om skolan:

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Jag har svårt att se att dessa tankar på något sätt återspeglas i ramförslaget för år 2020… (Men som jag sa i början, det är inte den slutliga budgeten som ska tas imorgon. Det är ”bara” ramarna.)

Men jag anser att det inte är ok att lägga en budget som är en ”önskedröm”, det är inte ok att gömma förväntade ”röda siffror” bakom prognosernas ”svarta”. Enligt min mening måste en budget vara realistisk och dessutom se till att verksamheterna kan fungera. Jag tror att det är svårt att undvika en skattehöjning, om man ska vara realistisk. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Det går också att använda de 50 miljoner som är avsatta i resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan måste politikerna också fundera över rimligheten att lägga t ex 20 miljoner till arenan varje år och 7 miljoner till Vattenpalatset…

Sedan kan man ju önska att den socialdemokratiska regeringen ska höja statsbidragen, men det hör nog också till önskedrömmarna.

Lex Marie: Ordningsregler för politiker

24 februari, 2019 2 kommentarer

Det är som jag nämnde i fredagens blogg (se ”Kommunal styrning”) sammanträde med kommunstyrelsen på onsdag. Det blir en hel del information. Tänkte skriva ”som vanligt”. Men det kan jag ju knappast, jag har ju bara varit med på ett enda KS-sammanträde i ”modern tid”. På det sammanträdet, i januari, var det emellertid massor av information.

Det finns ett ärende på kommunstyrelsens dagordning som sticker ut. Det är ärende 4:

”Uppförandekriterier för förtroendevalda”

Kommunstyrelsen ska besluta om att föreslå kommunfullmäktige att besluta om ”förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”. Det är den officiella rubriken på själva kriterierna/reglerna i det dokument som det så småningom ska fattas beslut om. Det blir ett slags motsvarighet till skolans ordningsregler. Skillnaden är kanske att när det gäller skolan föreskriver Skollagen att det ska finnas ordningsregler. Här sker det typ ”frivilligt”.

Det betyder emellertid inte detsamma som att det sker utan anledning. Självklart inte. Ordningsreglerna är ett svar på, eller snarare ett resultat av, den fråga som Gunnar Lidell (M) ställde till PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) den 18 november förra året. Lidell skrev till PFU (se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”):

”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge ?””

Lidell avslutade skrivelsen till PFU med själva frågan:

”Har PFUs presidie något konkret förslag hur den här delikata typen av arbetsmiljöproblem ska förhindras eller beläggas med någon form av påföljd?”

När Lidell ställde frågan så nämndes inga namn, även om ryktena snabbt började gå. Det visade sig senare vara Marie Dahlin (S) som var den person som åsyftades. Och på det sättet skulle man ju kunna kalla ordningsreglerna för ”Lex Marie”…

Och PFU:s ”konkreta förslag” är alltså ”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”.

Så här lyder förslaget till regler:

Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda
Som förtroendevald i Vänersborg är jag en representant för kommunen. Detta förutsätter engagemang, ansvarstagande, ett gott bemötande samt att bidra till att göra vår vision till verklighet.
Som förtroendevald ska jag bidra till ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö.
Som förtroendevald visar jag respekt för andra förtroendevalda och för kommunens anställda genom ett gott bemötande mot dessa.
Som förtroendevald har jag även ett ansvar att uppmärksamma ordförande, gruppledare eller arbetsgivaren när någon utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering, hot eller våld.
Vänersborgs Kommun accepterar inte att en förtroendevald i sitt uppdrag utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, hot eller våld. Om så ändå sker har den förtroendevalde rätt till stöd.
Som förtroendevald har jag också rätt att kräva respekt för mitt eget och närståendes privatliv.
Förtroendevald och anställd som upplever sig illa hanterad eller kränkt av en förtroendevald, har enligt dessa regler möjlighet att kontakta respektive partis gruppledare för att påtala det inträffade.
Respektive politiskt parti har ansvaret för att hantera frågor rörande konsekvenser av sina politiska företrädares handlingar.”

Jag tycker att det är bra att kommunen diskuterar etiska regler och det som brukar kallas värdegrunden. Det är bara tråkigt, naturligtvis, att det ska behövas. Men efter Marie Dahlins uttalanden om och mot kommunens medarbetare så visas det att det behövs.

Däremot finns det mycket att fundera på i just detta förslag till konkreta regler i Vänersborg.

Det första jag reagerar på är ”jag-formen”. Det är nästan så att man börjar undra om tanken är att varje politiker ska skriva på någon typ av försäkran om att följa dessa regler. Något som är tämligen orealistiskt och omöjligt att kräva. Dessutom, och det är min andra reaktion, så försvinner sedan ”jag-formen” och ersätts med att ”Vänersborgs Kommun” blir subjektet. Det gör att hela dokumentet blir ologiskt, rörigt och otydligt. Det kan helt enkelt inte se ut så.

Det finns en del ”mindre” saker man kan anmärka på. Är politikerna verkligen representanter för ”kommunen”. Är de snarare inte representanter för invånarna eller väljarna? Det gör mig också fundersam att det står ”gott bemötande”. Vem definierar vad som är ”gott bemötande”? Är kritik av en politikerkollegas åsikt eller beslut ett dåligt bemötande? Är kritik av ett avslaget bygglov dåligt bemötande? De etiska reglerna borde också ha med hur dessa regler ska tolkas och förstås utifrån lagar och förordningar. Lagarna står naturligtvis över riktlinjer och regler i Vänersborgs kommun.

Mina reaktioner tre och fyra är följande.

Det går inte att blanda ihop värdegrund/regler och åtgärder i samma text, kanske inte ens i samma dokument. Åtgärderna bör finnas i en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt/kapitel.

Och till sist, nummer 4.

Ska Vänersborgs kommun besluta om riktlinjer för uppförande för politiker så borde det tas ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget till regler är ju bara en del av, och dessutom bara en mindre del, av värdegrunden för en politiker. Det finns andra saker som är viktigare för en förtroendevald politiker.

Det låter som om jag efterlyser något stort, komplicerat och kanske konstigt. Jag roade mig att söka på nätet och hittade ganska omedelbart regler från Laholms kommun. (Kan laddas ner här.)

”Etiska regler för förtroendevalda
Förtroendevalda i Laholms kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:
– vinnlägga sig om att följa lagar, förordningar och andra bestämmelser, som skapats för vårt samhälle och för det politiska arbetet
– arbeta för invånarnas och samhällets bästa och värna om sitt oberoende, att bortse från egen och närståendes vinning och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i jävsituation
– sätta sig in i frågeställningar före medverkan vid beslut, hålla sig till kända fakta, att vinnlägga sig om en konstruktiv och saklig debatt samt även för övrigt vara sanningsenlig, ärlig och hederlig
– visa respekt för personer med andra uppfattningar samt ha en öppen och förtroendefull inställning till invånarna samt Laholms kommuns anställda
– förvalta samhällets tillgångar och anvisa allmänna medel på ett noggrant och ansvarsmedvetet sätt
– ha rätt att kräva respekt beträffande eget och närståendes privatliv.
Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.
Till grund för de etiska reglerna ligger kommunens värdegrund:
– Glädje uppstår i en trygg och positiv arbetsmiljö där vi stödjer, uppmuntrar och uppskattar varandra
– Mod uppstår i ett tillåtande klimat där vi vågar vara oss själva och visa öppenhet och tydlighet
– Delaktighet och engagemang uppstår genom att vi tar ett gemensamt ansvar för att informera, lyssna och mötas i goda relationer. På så sätt uppstår en kreativ och utvecklande atmosfär där vi är aktiva, ansvarstagande och nyfikna
– Gott föredöme visar vi genom att möta andra så som vi själva vill bli bemötta”

Något så här borde reglerna i Vänersborg se ut tycker jag. Laholms kommun tänker helt rätt.

Kategorier:KS 2019, Marie Dahlin

KS onsdag: Kommunal styrning

22 februari, 2019 Lämna en kommentar

Det är fredag och sista dagen på sportlovet. Jag hade tänkt ägna dagen åt att läsa handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag (27 feb) – och inte skriva någon blogg. Handlingarna till sammanträdet är emellertid på ”bara” drygt 200 sidor denna gång, så när jag slutförde läsningen av den så kallade omvärldsanalysen ändrade jag mig. Det får bli en blogg. Anledningen var ett avsnitt i omvärldsanalysen om ”Ledning och styrning”.

Jag har i en rad bloggar skrivit om den kommunala styrningen. Flera bloggar handlade om styrsystemet NPM (New Public Management), och de stora negativa följderna av detta sätt att styra kommunerna i Sverige, inklusive Vänersborg. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”, del 1, del 2 och del 3.) Andra bloggar handlade om den statliga Tillitskommissionens utredning och betänkande om kommunal styrning. (Också i tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1, del 2 och del 3.) Tillitskommissionens kritik av NPM var omfattande, och förödande. Den visade även på riktlinjer för en annan styrning av offentliga verksamheter.

Dokumentet ”Omvärldsanalys” är ett underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag vet inte vem som har författat dokumentet, det är inte underskrivet, men det är i varje fall en eller flera tjänstemän. Ansvarig för omvärldsanalysen är förvisso kommundirektör Pascal Tshibanda. Om han nu inte själv har skrivit den så är den utformad enligt hans riktlinjer och uppdragsbeskrivning. ”Årets omvärldsanalys”, som kommundirektör Tshibanda skriver i sitt förord:

”skiljer sig från föregående år både vad gäller fokus och utformning.”

Och det gör den. Omvärldsanalysen tar alltså upp frågorna kring den kommunala styrningen. (Analysen tar självklart upp många fler frågor.)

Omvärldsanalysen beskriver problemen med att attrahera, re­krytera, utveckla och behålla rätt kompetens i kommunen. Och det är nödvändigt att Vänersborgs kommun lyckas med detta:

”Bristen på kvalificerad personal är påtaglig inom hela kommunorganisationen, där de största yrkes­grupperna utgörs av sjuksköterskor, socialsekrete­rare och legitimerade lärare och förskollärare.”

Som det är nu lyckas kommunen alltså inget vidare med kompetensförsörjningen. Och de som skulle kunna vara ”ambassadörer” för kommunen, de anställda, verkar inte heller fungera så:

”Vänersborgs kommun har jämfört med riket och regionen en hög sjukfrånvaro; under 2017 kostade sjukfrånvaron kommunen ca 32,5 Mkr. Omvandlat till årsarbeten motsvarar detta nästan 72 medar­betare i heltidsarbete. … Inom de stora yrkesgrupperna upplevs flera arbetsmiljöproblem, vilket innebär att legitimerad personal väljer att byta yrke.”

Vänersborgs kommun skulle därför behöva:

”dels erbjuda alla tillgängliga förmåner, och dels fortsät­ta att arbeta med utmaningen att konkurrera genom meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet.”

Jag tror att ”meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet” är nyckeln till en lyckad kompetensförsörjning i framtiden. Och då pratar vi alltså om ledning och styrning. Det verkar som om dokumentets författare också gör det:

”Framtidens styrning och ledning kräver tydligare strategiska prioriteringar och helhetstänk, och mindre detaljstyrning. … där brukarna i realiteten är ar­betsgivare – inte kunder.”

Och så ägnas ett avsnitt åt ”tillitsstyrning”, dvs idéerna från Tillitskommissionen.

Intresset för tillitsstyrning hänger samman med verksamheters ökande krav på dokumentation, minskad flexibilitet i verksamheten och fokus på rutin- och lagföljsamhet. Tillitsdelegationen star­tade 2016 för att analysera och föreslå hur styrning­en av offentlig sektor bättre kan ta tillvara medar­betares kompetens och erfarenhet. Tillitsstyrning ska minska granskningsbördan och skapa mer flex­ibla organisationer som baseras på medarbetarnas kunskap och handlingsutrymme. Det kräver därför en stor tillit till professionen och en tydlig styrning av organisationen. Att styra med tillit handlar om att vända på styr­ningen genom att lägga fokus på resultatet av styrningen.”

Det är en bra bild av tillitsstyrning som ges i omvärldsanalysen, och jag tror att ett nytt styrsystem i Vänersborg skulle kunna locka kompetent personal från t ex andra kommuner.

Omvärldsanalysen blir ännu tydligare:

”Tillitsstyrningen utgår från att de som arbetar närmast brukarna är de som vet bäst vilka faktorer som påverkar och hur dessa ska hanteras. … Att tillämpa tillitsstyrning innebär också att de­legera ansvar, och ge medarbetarna möjlighet att påverka och förändra, inte att förvalta.”

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att förändra den kommunala styrningen. Men självklart måste ju idéerna, och ambitionerna, finnas för förändring innan den kan bli verklighet. Tjänstemännen, som har skrivit omvärldsanalysen, har uppenbarligen dessa funderingar. Och då kanske de förhoppningsvis även kan spridas till politikerna.

Om, och i så fall hur snabbt, en förändring till Tillitsbaserad styrning kommer att ske i Vänersborg vet jag inte, och förmodligen ingen annan heller.

Tjänstemännen skriver i omvärldsanalysen:

”Organisationen behöver förändras från fo­kus på enskilda arbetsuppgifter till att arbeta som en helhet med samma mål, med delat ansvar för slutresultatet.”

Och:

”Utmaningarna kopplat till denna organiserings­förändring är att skapa en organisation som stöt­tar personalens förändringsbehov, och att ge dem de nycklar som behövs för att lösa uppdraget ut­ifrån styrningens målsättning. Vid förändringar av kommunens organisering och våra arbetssätt krävs att vi som organisation behöver bli tydligare i styrningen, att prioritera och att inse att det tar tid att bygga upp en tillit, både inom och mellan verksamheter.”

Visst, en förändring kommer att ta tid och det är ingen lätt uppgift. Men det gäller att slå in på rätt väg. Förändringen i socialtjänsten, som går under benämningen ”Smart bemanning”, är t ex inte rätt väg att gå… (Se t ex ”Smart bemanning?” och ”Tankar om Smart bemanning”.)

Omvärldsanalysen nämner också något om chefskapet och då beskrivs konceptet ”Agil (smidig) ledning”. Det är en ny chefsroll kan man säga, som:

”utgår från att förmågan till anpassningsbarhet är viktigare än omfattande pla­nering. I organisationer som arbetar agilt är mak­ten över att fatta beslut överlämnat från ledningsgruppen till de medarbetare som arbetar närmast kunderna. … expertkunskapen inte är viktigast i ledarrollen.”

Jag är inte säker på att synpunkterna på och tankarna kring en ny och annorlunda kommunal styrning kommer att diskuteras på nästa veckas kommunstyrelsesammanträde, men det är oerhört positivt att det finns en beskrivning av tillitsbaserad styrning. Det påverkar förhoppningsvis några av deltagarna. För det krävs en annan styrning, om inte annat för att det behövs mer kompetent personal i kommunen – personal som borde, och måste, använda mer av sin arbetstid till ”de mellanmänskliga mötena med dem vi är till för” (citerat från omvärldsanalysen) och mindre tid för administrativa arbetsuppgifter och dokumentation.

PS. Här kan du ladda ner hela omvärldsanalysen.

Investeringar, Samhall, budget och spöken

21 februari, 2019 Lämna en kommentar

Efter gårdagskvällens grymma konsert med Ghost på Scandinavium känns det konstigt att sätta sig vid datorn igen. Även om det är skönt att sitta efter att ha stått upp i 4 timmar… (Det är tungt för gamla ben, och rygg.)

Konserten var fantastisk. Ghost körde alla sina hit-låtar, deras fans kräver det, men också stora delar av sitt senaste album Prequelle. Ghost är helt klart Sveriges hetaste och bästa hårdrockband just nu.

Nu dröjer det ända till juli innan man får se gruppen igen. Då uppträder Ghost på Ullevi som förband till Metallica. Metallica… Det är definitivt något att se fram emot…

I Vänersborg fattas det pengar. I varje fall i den kommunala kassan. Det behövs ekonomiska tillskott till både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämndernas åtagande är inte bara till stor del lagstadgade utan också det som räknas till grundbultarna i den ”svenska modellen”. Om det nu finns någon sådan modell kvar, det är väl egentligen tveksamt. Välfärden har rustats ner allt mer de senaste åren (medan de rikaste får skattesänkningar).

Och när socialförvaltningen nu senast hittade ett sätt att spara pengar så växte sig protesterna höga. Jag skriver socialförvaltningen för det är tydligen så att beslutet inte fattades av politikerna. De har bara informerats. Det handlar alltså om att förvaltningen har skrivit avtal med Samhall om att Samhall ska överta tvätt och inköp för de som har fått bistånd beviljat för detta.  (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det är P4 Väst som var först med att rapporterna om beslutet, och dess konsekvenser. Idag har P4 Väst en uppföljning med socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rubriken på inslaget är ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”. (Se ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”.) Men så säger faktiskt inte Nyberg i intervjun. Han säger:

”och jag tycker att det finns en text i det avtalet som talar för att kommunen nogsamt ska pröva frågan om inte man kan få Samhall att även teckna avtal med andra.”

Den text Nyberg hänvisar till i avtalet är:

”eftersom brukare bor över ett stort område som omfattar hela kommunen, är det av stor vikt att utföraren har väletablerade kontakter med affärer inom dagligvaruhandeln”.

Den här skrivningen tycker Nyberg att socialförvaltningen ”nogsamt ska pröva”.

Vi får se hur det går. Det vore självklart önskvärt att Samhall handlade i fler affärer, men vad jag förstår så har Samhall fått in anbud och valt Hemköp eftersom de lade det billigaste budet. Det återstår att se om Samhall faller för opinionstrycket. Å andra sidan undrar jag hur det ska gå till om, och när, Samhall ska bryta avtalet med Hemköp…

Det är inte bara social- och barn- och utbildningsnämnden som behöver pengar. Det behövs också stora pengar till investeringar i Vänersborg. Barn- och utbildningsnämnden är t ex i akut behov av en ny skola, utbyggnad av andra, renoveringar och anpassningar av ytterligare fler. Inte förskolor och idrottshallar att förglömma. Samtidigt läggs stora pengar på investeringar i andra objekt.

Jag skriver det med anledning av att Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott har beslutat att godkänna tilläggsarbeten gällande ny foajé i Vänersborgs kommunhus. Tilläggskostnaden för ombyggnaden är 5,5 miljoner kronor. Den ska dock rymmas inom budget. Men då är budgeten tämligen stor. Renoveringen av kommunhuset beräknas kosta ca 68 miljoner… Vi får se var slutnotan hamnar. (Se ”NÄRF, SD, kommunhuset och protest”.)

Upphandlingsutskottet har också avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. Jag vet inte varför, jag har inte fått ut handlingarna. Men en inte alltför vild gissning är att de 22 miljonerna, som kretsloppsparken beräknades kosta, inte räcker… Enligt säkra källor behövs det åtskilliga miljoner till…

Och under tiden händer inget med den nya idrottshallen på Sportcentrum/Idrottsgatan. Men det är inte kommunens fel, tror jag. (Har inte fått ut handlingarna för detta heller.) Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott skriver:

”Tilldelningen av idrottshall Frigg 1 blev överklagad till förvaltningsrätten. I väntan på beslut från förvaltningsrätten gick giltighetstiden för anbuden ut. Förvaltningen avbryter upphandlingen och föreslår att starta en ny anbudsprocess.”

Det innebär kris för undervisningen i Idrott och hälsa på de berörda skolorna…

Det behövs dessutom investeringar på annat håll i kommunen. Det sägs t ex att Vattenverket på Skräcklan måste ”åtgärdas”. Ryktena förtäljer att det till och med behöver byggas ett nytt. (Precis som i Trollhättan för övrigt. Trollhättan ska i framtiden ta sitt vatten från Vänern. Kanske läge för ett ”samverkansprojekt”. Se Trollhättans planer – ”Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.)

Det är svårt att se att Vänersborgs kommun ska kunna klara ekonomin framöver utan en inkomstförstärkning. För inte ska väl kommunen spara på välfärden, dvs gamla och sjuka, barn och elever?

Det föreslås dock ingen skattehöjning i det förslag till budgetramar som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lagt fram och som blev offentligt igår. Å andra sidan föreslås inte heller några mer pengar till social- eller barn- och utbildningsnämnden…

Ramförslaget ska upp till behandling i kommunstyrelsen nästa onsdag. (Vänsterpartisten Lutz Rininsland har ”filosoferat” lite kring budgetprocessen i bloggen ”Ramanvisningar – vad kan vi vänta oss?” och sedan, när han läst ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande, ”Och nu då?”.)

PS. Här kan du ladda ner ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall

19 februari, 2019 2 kommentarer

Först läste jag på Facebook om att kommunen har skrivit ett avtal med Samhall om regler för inköp av mat. Strax därefter innehöll nyhetssändningen från P4 Väst samma nyhet. (Se ”Nya rutiner i Vänersborg – äldre får inte handla lokalt”.)

Det handlar om att Samhall har fått ansvar för hemtjänstens inköp. Det är socialförvaltningen som har skrivit avtal med Samhall. Avtalet innebär att tvätt och inköp utförs av Samhall och inte längre av hemtjänstens personal. De personer som berörs är de som har fått bistånd beviljat för tvätt och/eller inköp. Det innebär att de tvingas handla på två Hemköpsbutiker i centrala Vänersborg istället för sina lokala butiker. Samhall har nämligen avtal med just dessa två butiker, och inga andra. (De som har hemtjänstinsatser av annan art, får självfallet också i fortsättningen handla var de vill.)

Det är inte bara brukarna av hemtjänst som är upprörda och protesterar. Även livsmedelshandlare tycker att det är fel. Det snedvrider naturligtvis konkurrensen och för handlarna i Brålanda och Vargön är dessa kunder särskilt viktiga. Handlaren i Frändefors menar att det till och med handlar om butikens överlevnad.

I kallelsen till socialnämndens sammanträde den 20 september (2018) står det:

”Avtal med Samhall gällande tvätt och inköp inom hemtjänsten, som implementeras under hösten 2018, vilket möjliggör att undersköterskor i vår verksamhet får ägna sig åt sin omvårdande huvuduppgift, att enheterna lättare kan planera verksamheten samt att fler personer kan komma i anställning för denna arbetsuppgift genom Samhall. Detta kommer över en fyraårsperiod ge en ekonomisk besparing för nämnden.”

Det handlar alltså om effektiviseringar och ekonomiska besparingar från socialnämndens sida.

Förändringen av inköpen beräknas vara genomförd i samtliga områden i februari 2019. I handlingarna inför nämndens sammanträde den 13 december står det också att:

”ett tilläggsavtal är tecknat med Samhall gällande leverans av matdistribution och detta kommer implementeras under första kvartalet 2019.”

Jag vet inte riktigt vad detta betyder, men det kanske är därför som protesterna kommer just nu.

P4 Väst uppger att socialförvaltningen:

”har lyssnat på kritiken och uppmuntrar nu Samhall att ta kontakt med andra handlare än Hemköp.”

I en senare nyhetssändning, också i P4 Väst, (se ”Samhall lovar inget om hemtjänstens inköp”) meddelar Samhall att de inte kan lova att:

”de som använder sig av hemtjänst i Vänersborg ska få välja andra butiker än Hemköp att handla i.”

Vi får se vad som händer. Det är ju Samhall som har avtal med Hemköpsbutikerna och inte kommunen. Och kommunen har ju redan skrivit på avtalet med Samhall…

Båtsäsongen närmar sig med stormsteg.

I Sikhall uppges det att flera båtar har fått sina propellrar förstörda vid sjösättningsrampen i Sikhall. Och det redan förra året faktiskt. Det är en stor kedja fäst vid ett betongblock som orsakar skadorna. Betongblocket och kedjan ligger på botten, de har rört på sig genom åren och tack vare lågvattnet kommit ännu närmare ytan. Turister som har lagt till vid rampen har fått avsluta sina båtsemestrar i förtid – i Sikhall. Med allt vad det innebär med att tvingas ta upp och transportera hem sina båtar, för att inte prata om kostnaderna. Och en ny propeller med propelleraxel kan kosta bortåt 100.000 kr säger de som vet.

Det är kommunen som ansvarar för rampen. Kommunen känner till problemen, men har ännu inte åtgärdat dem. Det har inte heller satts upp någon varningsskylt.

Kategorier:Sikhall, socialnämnden

Info om dagens BUN-möte

18 februari, 2019 Lämna en kommentar

Så var då dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avslutat. Det blev ett långt möte, men upplägget var genomtänkt – och effektivt. Det som sas och avhandlades var viktigt och nödvändigt.

Jag har i två bloggar skrivit lite ”djupare” kring två av ärendena – om lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) och den långa verksamhetsberättelsen/bokslutet (se ”Bokslut 2018”). Jag ska inte utveckla dom särskilt mycket mer.

Sammanträdet började med en så kallad dialog om nämndens förväntade resultat. Det är ett arbete som alla nämnder måste göra inför den kommande budgeten för år 2020. Det ingår i nämndernas uppgifter. Arbetet ska inte blandas ihop med den utvärdering av ”måluppfyllelsen”/resultatet av förra årets verksamhet och nuvarande års arbete med desamma – som också ingår i ”skyldigheterna”.

Arbetet med de förväntade resultaten för år 2020 pågår. De är därmed inte offentliga än. Det poängterade ordförande Mats Andersson (C) tydligt. Därför kan jag inte skriva om det, men jag tror inte att ordförande Andersson misstycker om jag i varje fall nämner att det innehåller ett visst mått av nytänk och att det verkade som om de flesta i nämnden var positiva.

Nämnden fick i vanlig ordning också en verksamhetsuppföljning. Denna gång om verksamheterna inom fritidshemmen och förskoleklassen. Jag fick lära mig att Skolverket har infört ett kunskapskrav i åk 1. Kunskapskrav finns annars bara för åk 3, åk 6 och åk 9. Kunskapskravet handlar om ”godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1” (se här):

”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Det ska våra 7-åringar alltså klara när de går ur åk 1.

Det redovisades i vanlig ordning ett antal nyckeltal. Det kan vara värt att nämna att det just nu står 64 barn i kö till en förskoleplats. Nämnden kan emellertid anvisa platser till de som söker och i högre grad än tidigare kan också föräldrarnas förstahandsval erbjudas. Det beror till stor del på att Fridhems förskola öppnar den 15 april och förskolan på Belfragegatan (”Hönan”) den 7 eller 8 maj. Det kommer även att finnas plats i höst för alla sökande.

Antalet barn i den enskilda pedagogiska omsorgen minskade, jämfört med förra året, med 62 barn. Det beror antagligen på att det nu finns plats i den kommunala förskolan. Även antalet barn i de kommunala fritidshemmen blir färre, 88 barn.

Nämnden fick också en aktuell lokalinformation.

Det är kris med Norra skolan. Nya rapporter visar att det finns ett behov av omfattande underhåll på grund av fuktskador. Man räknar med att renoveringen kommer att gå på ca 35-40 milj kr. I dagsläget vet man inte om skolan behöver stängas under renoveringstiden, men det finns en del som tyder på det. Det var inte vad nämnden, eller eleverna, behövde just nu.

Mariedalsskolan behöver fler klassrum. Skolan kan emellertid ”byggas ut” på så sätt att kommunen kan hyra den gamla habiliteringen. Där går det antagligen att ordna 5 klassrum, fritidshem och möjligtvis även en matsal. Projektering pågår och bygglov ska sökas nästa vecka. Nämnden räknar med en hyreshöjning på 1 milj kr per år för dessa lokaler. Det är dock problem med sal för Idrott och hälsa. Och det är det för övrigt lite varstans. Det nödvändiga bygget av en ny 40×20-hall på Idrottsgatan/Sportcentrum blir försenat på grund av överklagan. Det är ett jättedilemma – ingen hall och mer idrott på schemat i höst…

Det var fler ärenden som handlade om lokaler…

Nämnden antog enhälligt revideringen av ”Förskole- och skolplan – Lokalförsörjningsplan 2019-2027”. (Den skrev jag om i föregående blogg, se ”Akut lokalbrist!”.) Det mynnade senare ut i följande beslut om fastighetsinvesteringar:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar för perioden 2020-2022 samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Nämnden stod återigen enhälligt bakom beslutet. Det betyder att det är följande ”önskemål” om investeringar som nämnden lämnar ifrån sig ”uppåt” i den politiska hierarkin:

Investeringarna kommer, om de genomförs, att öka BUN:s årliga nettokostnader med 27,6 milj kr. Och då kan det tillkomma kostnader på kanske 6 milj på t ex återställning av mark mm. Om investeringarna inte genomförs står nämnden inför ett dilemma – hur ska då barnen och eleverna få ändamålsenliga salar och klassrum mm att vara i? Hur ska kommunen lösa det?

Det är så småningom kommunfullmäktige som ska fatta beslut…

När det gäller ärendet ”Bokslut 2018: Lång verksamhetsberättelse” vill jag bara komplettera med att det är de riktade statsbidragen som uppgår till 100 miljoner kronor. Statsbidragen som kommer till den ”kommunala påsen” och är avsedda till skolan ingår i kommunens budget. (Se vidare ”Bokslut 2018”.)

Nämnden uttryckte också, i diskussionerna (nämnden borde nog ge uttryck för denna uppfattning även i skrift), sin mening att när kommunen ska anta en detaljplan, som för Källeberg i Brålanda, så borde ett ja till detaljplanen med automatik innebära att kommunen också, samtidigt, säger ja till pengar till förskola och skola för de barn och ungdomar som ska bo i området. I detta fall, dvs Källeberg, var denna detaljplan ett ärende på sammanträdet. Det finns redan nu moduler både för förskola och skola i Brålanda, och det är ”fullt” i Skerrud o Frändefors.

Nämnden fick till sist också en personalekonomisk redovisning för 2018. Det meddelades några oroväckande siffror…

Andelen legitimerade lärare 7-9 var år 2017 (augusti) 77%, förra året hade andelen minskat till 69%. Sjukfrånvaron ökade från 7,1% till 7,5%. (Det var sjukfrånvaron från dag 15-180 som stod för ökningen.) Sjukfrånvaron i förskolan ligger högst med 9,3%. I grundskolan var ökningen en halv procentenhet, från 5,1% till 5,6%. (En ”normal” siffra ligger enligt förvaltningen kring 5%.)

När det gäller åtgärder för att förbättra skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö så ligger en utredning till grund för dem. Jag har skrivit om denna utredning i två bloggar tidigare. (Se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.) Jag är inte helt nöjd med utredningens slutsatser, särskilt inte:

”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer…”

I en platsannons stod det nyligen (den kanske finns kvar ännu) att målet är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag förstår inte hur en sådan skola skulle organiseras. Som jag ser det är det ju rektorernas och förskolechefernas tid det handlar om. Om t ex rektorerna skulle slippa ansvar för t ex upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, trafiksäkerhet runt skolan och lås och larm samt lokaler, så skulle tid frigöras. Då skulle en förskolechef eller rektor kunna ha både 30 och 40 anställda…

Jag är också mycket tveksam till åtgärden:

”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår…”

De flesta lärare är enligt min erfarenhet tämligen negativa till detta. Det innebär ju faktiskt att arbetsgivaren inte anser att lärarna arbetar full tid idag. De fåtal arbetslag som har ändrat arbetstidsavtalet har också fått ett lönepåslag, per lärare, med 2.000 kr i månaden. Kanske är det mer pengar i lönekuvertet som lockar? Vad jag vet så har inte heller någon utvärdering av ett ändrat arbetstidsavtal gjorts.

Klockan 16.15 fick nämndsledamöter gå hem. Jag tror att de flesta var nöjda både med dagen och ordförande Anderssons ordförandeskap.

BUN: Bokslut 2018

16 februari, 2019 Lämna en kommentar

”Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av två huvudsakliga områden; förskola och grundskola/grundsärskola samt två stödverksamheter; administration och elevhälsa.”

Så börjar den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen” för barn- och utbildningsnämnden (BUN). Verksamhetsberättelsen ska bli föremål för behandling på nämndens kommande sammanträde måndagen den 18 februari. Den utgör också nämndens bokslut för verksamhetsåret 2018.

”Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets resultat med övergripande analys, personal- och målavstämningar samt redovisning per anslagsbindningsnivå och investeringar.”

Innan jag tittar lite mer på den långa verksamhetsberättelsen kan det kanske vara på sin plats att se hur nämndens uppdrag ser ut. Det kan vara bra att veta…

”Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Alla barn i kommunen ska ha lika tillgång till utbildning. Barn-och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Huvudmannens ansvar gentemot enskilda skolhuvudmän är att fördela resurser i enlighet med den resursfördelning som fastställs för den kommunala skolan. I de fall som enskilda huvudmän anordnar förskolor och enskild pedagogisk omsorg är kommunen tillsynsmyndighet.”

Det är ”tungt” – ”i enlighet med nationella lagar och styrdokument”… Det är viktigt att ha detta i minnet, ”nationella lagar och styrdokument”.

En viktig del i den kommunala styrningen är att göra en avstämning mot kommunens mål och se om målen har uppnåtts. Det gör nämnderna efter årets slut. I Vänersborg markeras måluppfyllelsen i form av ”ploppar” –  gröna om målet har uppnåtts, gula om det delvis har uppnåtts och en röd plopp om de inte har uppnåtts.

Jag blir emellertid aldrig riktigt klok på kommunens målstyrning. Det har jag gett uttryck för många gånger. Dock vet jag att hela processen sysselsätter en massa människor med dokumentation, statistikinsamling, utvärdering, analys osv osv… Om resultaten sedan på något sätt används för att utveckla kommunen och göra den bättre, låter jag vara osagt. I teorin ska det vara så… Men jag har hittills aldrig varit med om att kommunfullmäktige till exempel har anslagit mer pengar till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska få bättre förutsättningar att omvandla sina röda ploppar till gröna…

Bokslutet för BUN för år 2018 är 9 gröna, 7 gula och 8 röda ploppar. De flesta av plopparna var med redan i den korta verksamhetsberättelsen som redovisades i januari. Och då kommenterade jag åtminstone några av ”resultaten” i en blogg. (Se ”Mandatperioden första BUN”.) I den långa berättelsen finns det dock några fler mål, eller nåt…

Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår. I målavstämning redovisas nämligen både barn- och utbildningsnämndens uppfyllande av kommunens inriktningsmål, som är fullmäktiges övergripande viljeinriktning utifrån fullmäktiges tolkning av visionen. Och nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås…

Hmm…

När det gällde inriktningsmålen var det 3 gröna ploppar, 3 gula och 3 röda; på förväntade resultat 6 gröna, 4 gula och 5 röd ploppar.

Jag lämnar de olika målen och resultaten till de som är intresserade. De går att ladda ner här.

I den långa verksamhetsberättelsen beskrivs år 2018 ur ”ren och skär” ekonomisk synvinkel.

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett underskott om -2,6 milj kr för år 2018. Det är en avvikelse mot budget med 0,3 %. Vi ska också komma ihåg att den elevökning som har pågått under de senaste åren fortsatte under 2018. Snittökningen för 2018 var 66 fler elever än föregående år. Det är självklart att fler elever kräver ytterligare personal och lokalytor, mat, special- och idrottssalar osv.

Den största delen av nämndens intäkter kommer naturligtvis från kommunalskatten via fullmäktiges budget. Budgeten för förra året var på ca 776 miljoner kr. Statsbidragen utgjorde sedan ca 100 milj kr av BUN:s totala anslag. Det var ungefär 11% av BUN:s totala inkomster. Övriga intäkter, 36 milj kr, kom främst från barnomsorgsavgifter och försäljning av verksamhet till andra kommuner.

Statsbidragen är viktiga tillskott till nämndens ekonomi. Helt nödvändiga egentligen, för utan dessa bidrag hade kvaliteten i nämndens verksamheter varit betydligt lägre. Men en del av statsbidragen är riktade. Och de skapar en del problem:

”De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

BUN:s kostnader fördelar sig på följande vis:

 

Vi ser att den allra största delen går till personal. Personalkostnader utgör även en stor del av kostnaderna i de andra ”tårtbitarna”.

Förvaltningen har också redovisat hela omkostnadsbudgeten, dvs de pengar som inte går till kostnader för pedagogisk personal. Omkostnadsbudgeten är på 358 milj kr.

Ca 41 % av ”omkostnaderna” är interna kostnader. BUN betalar framför allt en massa pengar till samhällsbyggnadsnämnden för hyror, måltider, städ och vaktmästeri.

Förvaltningen påpekar också att:

”Okompenserade ökningar av kostnader gällande till exempel lokalhyror resulterar i en minskad fördelning direkt ut i verksamheterna (barn- och elevpeng) och påverkar kvalitet och resultat.”

Nämnden är ju tvingad att lösa lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) med en massa moduler…

Det står ganska mycket annat i en långa verksamhetsberättelsen. Jag tänkte dock avsluta redogörelsen med att till sist nämna läget på lärarfronten.

För att få undervisa i förskola och grundskola är det enligt skollagen krav på legitimation samt behörighet i de ämnen man undervisar i. (Får kommunen inte tag på legitimerade lärare kan den anställa obehöriga lärare under högst ett år i taget.) I augusti 2018 var andelen legitimerade förskollärare 84 %, andelen legitimerade lärare åk F-6 89 % och åk 7-9 69 %. (Det var dock inte givet att alla med legitimation hade behörighet i det ämne de undervisade i.)

Arbetet med budgeten för år 2020 har börjat. Vi får se vart det leder. Förvaltningen skriver i bokslutet:

”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”

Fast det blir det nog inget av med…

Akut lokalbrist!

13 februari, 2019 Lämna en kommentar

Den politiska ledigheten varade inte länge… I och för sig har det inte varit några möten denna vecka, men redan igår kom barn- och utbildningsnämndens handlingar inför sammanträdet nästa måndag (18 feb). Handlingarna bestod av 150 sidor… Och de kräver sin kvinna eller man…

Flera ärenden handlar om lokalsituationen i kommunen. Och den har jag skrivit om vid flera tillfällen, men med dessa handlingar blir det synnerliga akuta läget inom förskola och grundskola väldigt tydligt. Det är inte bara så att det fattas lokaler, många av de lokaler som våra barn och elever vistas i är i stora behov av uppfräschning och renovering.

Det har de senaste åren gjorts flera utredningar om lokalbehoven. Nu har dessa utredningar reviderats och sammanställts till en utredning. Det är ett digert arbete som förvaltningens tjänstemän har utfört. Resultatet har inte bara blivit att det är lättare att få grepp om läget, utan också att den akuta lokalbristen har blivit väldigt iögonfallande.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

”Slutsatsen av lokalplanen är att många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning. Många av framförallt skolorna har inte blivit upprustade sedan de byggdes och är inte längre ändamålsenliga att bedriva verksamhet i. Framförallt är det elevplatser för årskurs F-6 i centrala Vänersborg som fattas och behovet av en ny skola lyfts som akut.”

Det är viktigt att påpeka att bristen på lokaler får omfattande konsekvenser för lärare, barn och elever, och det redan idag. Som det också skrivs i sammanfattningen:

”Otrygghet och konflikter skapas när lokalerna är underdimensionerade för antalet barn eller elever. Ytterligare skapar det organisatoriska problem som får konsekvenser för barn och elevers skolvardag.”

Kunskapsresultaten för de senaste årens avgångsklasser (åk 9) förskräcker…

Utredningen går igenom område för område. Först redovisas situationen i de olika kommundelarna när det gäller förskolorna, sedan görs samma sak för grundskolan F-6 respektive högstadierna. Och behoven och de föreslagna åtgärderna prioriteras sedan. Fast prioritet nummer ett är faktiskt, hör och häpna, att överhuvudtaget kunna tillhandahålla lokaler att bedriva barnomsorg och undervisning i… Så illa är det. Sedan bör ju lokalerna helst vara ändamålsenliga …

Kommunen har de senaste åren införskaffat och löst lokalsituationen med en mängd moduler. Det finns moduler på nästan alla skolor för årskurs F-6. Och då ska man komma ihåg att modulerna enbart består av klassrum. Det leder till att det, redan idag, saknas ämnessalar, idrottshallar och plats i matsalar. Dessutom har en del av modulerna varit på plats länge och några behöver ersättas inom en snar framtid.

Här följer en del från utredningen… Det är inte allt, men det som jag anser vara viktigast.

I dalslandsdelen av kommunen beräknas barnantalet i åldrarna 1-5 år öka. Det är just nu fullt i förskolorna i Brålanda, Skerrud och Frändefors. För att klara ökningen, minska kön och ersätta modulerna behövs det en ny förskola, förslagsvis placerad i Brålanda. Dessutom planeras ungefär 180 nya bostäder i Källeberg, Brålanda – ett annat ärende på måndagens dagordning. Fler invånare i Brålanda leder självklart till än större efterfrågan på förskola, och skola.

Det behöver antagligen också skapas nya förskoleplatser i de centrala delarna av staden. Detta trots att förskolan vid Belfragegatan (”Hönan”) snart är klar och att det har startats en ny förskola på Vänerparken i BUP:s gamla lokaler.

Även på Onsjöområdet behövs fler förskoleplatser. Dessutom behöver ventilationssystemet på Åkaregatan anpassas efter barnantalet och ändamålsenligheten förbättras både på Åkaregatans och Ponnygatans förskolor.

I Vargön, och jag citerar utredningen:

”finns det ett behov av att ha beredskap för ytterligare 20 förskoleplatser. Ventilationen måste anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola. Ändamålsenligheten på Granås förskola måste också förbättras avsevärt och vissa verksamhetsanpassningar behöver göras på Näckrosvägens och Lindvägens förskola.”

Sedan övergår utredningen med att beskriva situationen i kommunens grundskolor F-6. Om det trots allt ser förhållandevis ”ljust ut” i förskolorna (gör det det?), så blir det nu i det närmaste katastrofalt. Och det gäller i synnerhet centrala Vänersborg…

”På de tre centrala skolorna (Tärnan, Norra skolan och Mariedalsskolan; min anm) har redan maxkapaciteten för vad lokalerna klarar överstigits. När maxkapaciteten för skolorna har beräknats har inte heller utrymmen för fritidshem, förberedelseklasser eller särskola räknats med.”

Oops…

Utredningen konkretiserar:

”Detta innebär att Norra skolan enbart har 11 klassrum men 13 klasser. På Tärnan är det tydligare varför modulerna behövs då de har 15 klassrum och 19 klasser. … Även Mariedalsskolan har fler klasser än vad lokalerna klarar. De har 15 klassrum och 21 klasser.”

Med andra ord behöver utrymme skapas för ca 14 klasser i centrala Vänersborg fram till 2027. Och utredningen fortsätter:

”Norra skolan – Det saknas bland annat grupprum, rum för elevhälsan, arbetsplatser för personal, ämnessalar, fritidsutrymme och matsalen är underdimensionerad. Mariedalsskolan: Klassrummen är för små och ljudmiljön är inte tillfredsställande. Därutöver saknas ämnessalar, arbetsplatser för personalen samt grupprum för eleverna.”

Och då tror jag mig veta att det också behövs lokaler för Idrott och hälsa på Mariedalsskolan.

Och utredningens slutsats för att klara lokalsituationen är, förutom att Norra skolans ändamålsenlighet akut behöver förbättras och att vissa anpassningar behöver göras på Tärnan:

”Enda möjligheten att göra detta är genom att bygga en ny enhet.”

Barn- och utbildningsnämnden har sedan några år tillbaka argumenterat för att bygga en ny F-6-skola på Holmängen. Det hände en del i början och om jag inte minns fel utarbetades en detaljplan över området. Men sedan ett år har det vad jag vet inte hänt något. (Se mer i bloggen ”Gårdagens beslut i KS”.) Det är dags att lyfta frågan och för fullmäktige att ta ett beslut om att bygga en ny skola. Det MÅSTE helt enkelt byggas en ny skola på Holmängen!

Det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns behov. I Brålanda skola:

”fattas utrymmen för fritids vilket gör att klassrummen behöver användas för ändamålet. Ytterligare fattas det ämnesalar för undervisning i hemkunskap, slöjd samt NO/teknik. Skolan har idag två moduler som kommer att behöva ersättas över tid.”

Det behövs alltså byggas också i Brålanda. Och det är tämligen brådskande. På Frändeskolan (Frändefors) och i Skerrud (Gestad) behövs en del anpassningar göras och på Frände bör lokalerna utökas.

Vi går vidare – Onsjö:

”Lokalerna behöver till viss del anpassas för verksamheten då det inte finns tillräckligt med klassrum och grupprum för att organisera skolan på ett bra sätt gällande skola och fritids.”

Vargön…

”På Rånnums skola handlar det om att det inte finns klassrum för alla klasser vilket har skapat ett behov av ytterligare klassrum. Där går 12 klasser men det finns enbart 10 klassrum.”

Det saknas grupprum, samtalsrum och ämnessalar…

På Granås skola är matsalen underdimensionerad, utemiljön behöver förbättras och det saknas grupprum och samtalsrum.

Lokalsituationen ser bättre ut på högstadieskolorna.

Det finns fyra 7-9-skolor i Vänersborg – Dalboskolan, Vänerparken, Silvertärnan och Torpaskolan.

Dalboskolan har betydligt mer lokaler än vad som behövs utifrån elevantalet. Dock används delar av skolan idag som förskola, även om dessa lokaler inte är ändamålsenliga för förskola.

Det är en hel del problem just nu för skolorna i centrala Vänersborg. Det mesta, inklusive elevökningen, kommer emellertid att lösa sig den dag renoveringen och ombyggnaden av Silvertärnan är klar. En förutsättning är dock att Silvertärnan även fortsättningsvis kan använda ämnessalarna på Tärnan. Och det i sin tur är beroende av att en ny skola byggs på Holmängen…

Förvaltningen presenterar sedan, i tabellform, de åtgärder som måste genomföras. Förvaltningen inleder med att skriva:

”Åtgärderna presenteras per område och prioriteras. Utökning av lokalkapaciteten är högst prioriterat, alla barn och elever måste få plats, därefter får verksamhetsanpassningar göras. Då många åtgärder för att utöka eller minska elevantalet är beroende av varandra får de samma prioritet. De som bedöms vara sämst verksamhetsanpassade åtgärdas först och i de fall flera enheter uppfattas vara i samma behov av åtgärder får de samma prioritet. På vissa enheter behöver ventilationen dimensioneras efter antalet barn/elever som vistas där idag. Detta är inte med i prioriteringsordningen utan behöver åtgärdas omedelbart.”

För att komma till rätta med alla problem i Vänersborgs skolor måste pedagoger, elever och barn ha vettiga fysiska förutsättningar. De måste få plats i förskolor och skolor och de måste få ändamålsenliga lokaler.

PS. Du kan ladda ner underlaget inför BUN:s sammanträde på måndag. Där finns ovanstående utredning. Klicka här för nedladdning.

Kategorier:BUN 2019, Skola, Skollokaler
%d bloggare gillar detta: