Arkiv
BUN: Året som gått
Imorgon är det dags för årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra “BUN-blogg” skrev jag lite om nämndens nye ordförande och framför allt om nämndens vilja och planer på att bygga ut förskolorna i Frändefors och Brålanda. (Se “Årets första BUN 2021”.)
I fredags kom en kompletterande handling, den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen kommer att ingå i kommunens “externa bokslut och årsredovisning för år 2020”. Det är typ en sammanfattning av året som gått, dvs år 2020.
Som vanligt börjar verksamhetsberättelsen med en resultatavstämning. Här redovisas “nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Det är mestadels gröna ploppar som redovisas. Det betyder att de förväntade resultaten har uppnåtts.
Resultaten som har uppnåtts är:
- “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
- “andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
- “andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
- “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
- “andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”
Det kan noteras att nämnden inte hade som målsättning att resultaten skulle bli bättre, utan just “bibehållas”. Det bestämde ett enigt BUN i april 2019. Så är det i besparingstider…
De förväntade resultat som inte uppfylldes beror båda på pandemin. Det var “andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka”, där det inte finns något resultat att redovisa, och “andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska”, som inte uppfylldes. Frånvarosiffrorna stack i höjden, som förvaltningen skriver, från och med mars.
Jag kan väl tycka att det på sätt och vis är tämligen motsägelsefullt att ändå få så pass bra resultat under detta coronaår. Förvaltningen skriver:
“Coronapandemin som drabbade oss under våren har medfört hög frånvaro för både barn/elever och personal.”
Trots den höga frånvaron så håller verksamheterna tydligen ställningarna. Det som kanske är mest överraskande är att behörigheten till gymnasiet faktiskt ökade under dessa omständigheter. Förvaltningen förklarar:
“Under vårterminen 2020 har extra fokus lagts på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Tack vare ett intensivt arbete av rektorer, personal och elever lyckades vi öka andelen behöriga elever från 75,8% (vårterminen 2019) till 79,6% (vårterminen 2020).”
Men det var inte bara coronan som drabbade BUN förra året. Det var också besparingar och nedskärningar. I underlagen från BU-förvaltningen till kommunstyrelsens budgetförslag i april 2019 hade förvaltningen beskrivit några av konsekvenserna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och i beslutet den 23 april 2019 under ärendet ”Budget 2020; Mål- och resursplan 2020-2022” kom samtliga partier överens om formuleringen:
“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Jag hade önskat att det i resultatavstämningen hade skett en tydligare utvärdering utifrån de mycket allvarliga farhågor som både politiker och tjänstemän hade inför 2020. Eller är det kanske så att de förväntade resultaten inte avspeglar tillståndet och utvecklingen i verksamheterna…?
I verksamhetsberättelsens resultatredovisning förekommer några uttryck och tankar i väldigt positiv anda som jag egentligen skulle vilja ha förklarade, och kanske också belagda. Det vore också intressant att höra hur dessa idéer relateras till styrdokumenten och den diskussion som förekommer allmänt idag om kunskap och inlärning. Några sådana formuleringar i verksamhetsberättelserna är:
- “Vi ser ett perspektivskifte i lärarnas dialoger kring undervisningen, där fokus har flyttats från vad man undervisar om till hur man undervisar och varför man undervisar på ett visst sätt.”
- “undervisningskvaliteten har ökat successivt på enheterna [i förskolorna; min anm]”
- “Bedömarstödet och skolornas egna screeningmatriser [gäller åk 1; min anm], det vill säga matriser som synliggör elevernas kunskapsutveckling över tid i samtliga ämnen, har också bidragit till att skolorna utvecklat sitt arbete med att identifiera behov av insatser på både individ- och gruppnivå.”
Mitt intresse bottnar dock mer i min erfarenhet som gammal pedagog än som politiker. Och för att vara tydlig, jag påstår inte att formuleringarna i verksamhetsberättelserna är felaktiga, bara att de går att problematisera och diskutera. Vilket jag hoppas sker ute på enheterna.
Verksamhetsberättelsen visar vidare att antalet placerade barn 1-5 år i förskola och pedagogisk omsorg ökade förra året (2020) jämfört med året innan (2019) med 22 barn. På motsvarande sätt minskade antalet barn i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med 93 barn. Antalet elever i grundskolan minskade med 15.
Självklart handlar en stor del av den korta verksamhetsberättelsen om ekonomi.
Barn- och utbildningsnämnden gjorde år 2020 ett överskott med 1 milj kr. Det är ett mycket positivt resultat – för en ekonom. För en politiker och pensionerad pedagog som värnar om förskola och grundskola är det dock inte fallet.
“Barn- och utbildningsnämnden hade inför 2020 en organisation som var större än vad budgeten medgav, vilket medförde ett behov av effektiviseringar, främst minskning av personalkostnader, på 29,2 mnkr.”
Minskning av personalkostnader med nästan 30 milj kr… Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer… 40 personer…
Det var färre antal barn och elever förra året än vad nämnden hade budgeterat. Det minskade kostnaderna. Statsbidragen för sjuklöner bidrog självklart också till det positiva ekonomiska resultatet. Statsbidragen för sjuklöner uppgick nämligen till hela 10,7 milj kr.
En annan åtgärd som sparade pengar var återhållsamheten med vikarier. Det är inget positivt för de anställda att inte vikarier sätts in. Det blir ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö för de som är ”kvar på arbetsplatsen”. Och det har varit väldigt många pedagoger sjuka och frånvarande under pandemin…
Trots att BUN i sin helhet uppvisade ett litet överskott så gick grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med ett underskott förra året på 7,3 milj kr. Det här trots att det var färre elever i både grundskola och fritidshem. Å andra sidan var antalet elever i grundsärskolan högre än budgeterat. Underskottet kan förklaras med att:
“kostnaderna varit större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov.”
Och det här är oerhört viktigt att ha i minnet.
Barn- och utbildningsnämnden gjorde alltså ett överskott år 2020 på 1 milj kr. Positivt? Nä, jag tycker inte det. Inte om man ser till vad som hände i verksamheterna. Det som förvånar mig är alltså att neddragningarna och besparingarna inte återspeglas på ett tydligare sätt i resultatavstämningen. Hur kan förskolor och skolor hålla ställningarna med minskade ekonomiska resurser och färre personal? Eller kan de det? Det riskerar i varje fall att skicka helt felaktiga signaler till kommunstyrelse, kommunfullmäktige och kanske också till vänersborgarna…
Nämnden ska också få information om “budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022”. Det blir intressant, men det finns inga underlag att läsa innan sammanträdet. Kanske kan det emellertid vara på sin plats att läsa om nämndens och verksamheternas ekonomiska förutsättningar innevarande år, 2021 – se “Dagens BUN-möte: Besparingar!” och “Budget 2021 (1/2): BUN”.
BUN ska även få en lokalinformation imorgon. Den ges ofta under denna mandatperiod. Och det är bra. Imorgon får vi antagligen som vanligt höra att det råder lokalbrist på flera enheter, att lokaler inte är ändamålsenliga, att ventilationen måste åtgärdas på många andra, att det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), att det saknas lokaler för fritidshemmen och att det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen…
BUN ska också genomföra en digital workshop. Ämnet är kommunens varumärkesplattform.
“Just nu pågår ett arbete med att ta fram en varumärkesplattform bestående av ett plats- och organisationsvarumärke samt en ny grafisk profil. Varumärkesplattformen ska göra bilden av Vänersborgs kommun enhetlig och tydlig, och bidra till nå visionen…”
Det är väl inte så att man ser fram mot workshopen med någon större entusiasm, men det kanske blir bra. Vi får se. Jag undrar bara var initiativet till varumärkesarbetet kommer ifrån. (Det är inte från BU-förvaltningen…) Därför skickade jag i tisdags kväll några frågor till kommunstyrelseförvaltningen om detta:
“Jag undrar när det här beslutet fattades, av vem och varför arbetet dras igång nu?”
Det har fortfarande inte kommit några svar på mina, som jag uppfattade det, enkla frågor. Kanske någon i barn- och utbildningsnämnden vet?
Mitt tips är att det blir ett ganska långt sammanträde imorgon.
KS (3): Sociala fonder
För mycket, mycket länge sedan blev patriarken Jakobs son Josef kallad till palatset för att tyda faraos dröm om 7 feta och 7 magra kor. Josef tolkade betydelsen för farao (1 Mos 41:26-36):
“Det skall komma sju år med stort överflöd i hela Egypten. Men efter dem kommer sju hungerår, så svåra att man inte skall minnas något av överflödet som var i Egypten. Hungersnöden kommer att föröda landet … Under de kommande goda åren skall fogdarna samla in livsmedel: i städerna skall de lägga upp spannmålsförråd som står till faraos förfogande, och de skall hålla lagren under bevakning. På det viset får Egypten ett förråd av livsmedel för de sju hungeråren som kommer över landet, så att det inte dukar under för hungersnöden.”
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 november diskuterades kommunens budget för 2021. Vänsterpartiet hade precis som de (flesta) andra partierna lagt sitt förslag till budget.
I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, skulle inrätta en social fond. Syftet var att kunna överföra en del av det stora överskottet (prognosen är 173 milj kr) till nästa år. Precis som Josef gav rådet till farao i Egypten att spara under de goda åren för att ha under de dåliga…
Det visade sig emellertid vara lättare att för nästan 3.000 år sedan spara spannmål i 7 år från de goda åren till de dåliga än för Vänersborg att föra över pengar från ett år till ett annat…
Statsbidragen ökade som bekant kraftigt under innevarande år på grund av pandemin. Staten insåg att kommunerna behövde extra tillskott för att hantera påfrestningarna under coronan. Men Vänersborg, liksom andra kommuner, hann helt enkelt inte använda pengarna. Pengarna skulle emellertid behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det hade ju egentligen varit helt enligt statens intentioner. Det ansåg i varje fall SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Och även Vänsterpartiet i Vänersborg…
SKR:s ordförande Anders Knape sa till Dagens Samhälle den 20 oktober (se “SKR: Otroligt starkt resultat 2020”):
“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder. Vi vill därför att regeringen ändrar lagen tillfälligt så att de tillskjutna statsbidragen kan användas under nästkommande år för att bidra till fortsatt hög kvalitet i välfärden och till att hantera pandemins långsiktiga konsekvenser.”
Staten lyssnade inte på ordförande Knape, inga lagar ändrades. Det hade behövts, lagstiftningen är nämligen, tyvärr, sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 eller 2022. (Du kan läsa mer på Rininslands (V) blogg: “173 miljoner överskott? Nu är det kris!”.)
Vänsterpartiet tyckte sig dock se en lösning på dilemmat. Partiet föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, skulle inrätta en social fond och anvisa 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år.
Som SKR:s ordförande sa:
“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget… Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.
Och så blev det. Men ordförande ville inte att kommunstyrelsen skulle fatta något snabbt beslut utan underlag. Det tyckte inte de andra ledamöterna heller. Förslaget om sociala fonder blev därför återremitterat. Det skulle utredas först.
I onsdags på kommunstyrelsen var ärendet utrett. Slutsatsen blev att Vänsterpartiets förslag skulle avslås.
I motiveringen gick förvaltningen igenom bokförings- och redovisningsprinciper och vad olika lagparagrafer hade att säga om detta. Och enligt utredningen så var det enligt alla lagar inte möjligt att föra över pengar från i år till nästa:
“Någon möjlighet att i bokslutet avsätta medel för framtida åtgärder eller verksamhet finns inte.”
Och därför drogs slutsatsen:
“Förslaget att anvisa 50 mkr till en social fond med finansiering genom att skriva ned resultatet för 2020, bedöms inte vara förenligt med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.”
Och det låter väl plausibelt och tungt? Eller?
Det är egentligen bara ett problem. Väldigt många kommuner i Sverige har inrättat sociala fonder, eller sociala investeringsfonder som de ibland kallas. De första fonderna startades faktiskt för 10 år sedan av Umeås och Norrköpings kommuner. För 10 år sedan… Och de fungerar – och är lagliga…
SKR:s tidning Dagens Samhälle skriver den 14 februari 2020 (se “Bädda för framtiden med sociala investeringar”):
“Sedan drygt tio år pågår olika försök i Sverige och ungefär hälften av landets 290 kommuner och 20 regioner har aktualiserat arbete med sociala investeringar på något sätt.”
“Ungefär hälften av landets 290 kommuner…” Som jag skrev i bloggen igår fredag om motionen om Kunskapsförbundet (se “KS (2): Reservation KFV-motion”):
“…det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.”
I broschyren “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (utgiven av SKL 2018; kan laddas ner här) skriver författarna om budgetprocessen kring sociala fonder:
“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”
Och:
“De kostnader som uppstår i ett projekt avseende sociala investeringar utgör driftkostnader.”
Jag kan inte påstå att jag är särskilt tillfreds med utredningens slutsats. De flesta (alla?) av de sociala fonderna som finns i ungefär hälften av landets kommuner finansierar olika sociala projekt. Ofta är det satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för både den enskilde och för samhället. Vänersborgs kommun skulle t ex kunna använda pengar från en sådan här fond till elever i behov av särskilt stöd… Eller till trygghetsskapande insatser, eller bekämpande av långtidsarbetslösheten, eller förbättrad integration…
Kommunstyrelsen avslog Vänsterpartiets förslag om att inrätta sociala fonder.
Men…
Nu var och är det ändå för sent för Vänersborgs del. Och om viljan saknas hos de styrande, vilket den gör, så skulle det ändå inte gå. Det är bara för Vänsterpartiet att inse. Det vi kan hoppas på, det är att idén om sociala fonder sätts i verket någon gång senare under denna mandatperiod.
Men visst kan det kännas lite hopplöst med en kommun som har så svårt att se utanför ramarna…
Anm. Det är den 3:e bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
Besparingar och nedskärningar i skolan
Det såg besvärligt ut i barn- och utbildningsnämndens bokföring i våras. Siffrorna lyste röda. Och det var inte bra, så fick det inte vara. Siffrorna var tvungna att bli svarta. Det kräver kommunledningen, det står svart på vitt i Mål- och resursplanen:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. … Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”
Det är ord och inga visor. Orden är lag, till och med gentemot de riktiga lagarna. Enheterna inom barn- och utbildningsnämnden var därför tvungna att spara inför höstterminen. Och det gjorde de också.
Förvaltningschefen sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):
“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”
Arbetet med att få en “budget i balans”, som det heter på fint byråkratspråk, prioriteras i barn- och utbildningsförvaltningen. Varje enhets budget granskas enligt uppgift regelbundet och rektorerna har täta uppföljningsmöten med förvaltningen. Det verkar fokuseras mer på ekonomin än på besparingarnas konsekvenser för verksamheten…
Samma dag som förvaltningschefen intervjuades i TTELA skrev TTELA också om upprörda lärare som protesterade på Torpaskolan. (Se “Lärare protesterar mot krympande skolresurser”.) En av lärarna på skolan sa till TTELA:
“Vi riskerar ju att bryta mot skollagen i och med att vi inte kan ge eleverna den stöttning de faktiskt har rätt till. Som det är nu ska vi göra vårt jobb lika bra, helst bättre, än tidigare fast med mindre resurser.”
I en protestskrivelse med närmare 50 underskrifter bland personalen på Torpaskolan var man ännu tydligare:
“Vi kommer alltså med dessa besparingar att tvingas bryta mot skollagen i ännu större utsträckning än vi redan gör.”
Så är det, men det verkar inte vara något särskilt tungt argument för de styrande politikerna i Vänersborg… Och förresten, hur bevisar man att kommunen bryter mot Skollagen? Och vem i kommunen är i så fall ansvarig om det bryts mot lagar – lärarna? rektorerna? politikerna? Och vem polisanmäler kommunen?
Det här har jag resonerat om tidigare, se “Skollagen går före budgetföljsamhet”. För att vara tydlig, jag anser att det är kommunens politiker som är ansvariga för att förskola och, framför allt, skola inte får de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla Skollagen. (Och kanske också Arbetsmiljölagen.)
I Torpalärarnas protestskrivelse efterlyste lärarna konsekvensbeskrivningar. Det är intressant, men så vitt jag vet så är inte ordet “konsekvensbeskrivning” rätt ord. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter talas det om “riskbedömningar”.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det (se “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”
Arbetsmiljöverket utvecklar:
“De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.”
Det är helt klart och tydligt att de besparingar och nedskärningar av personal som har skett inför och under höstterminen ska ha föregåtts av riskbedömningar på varje enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att göra denna bedömning – och har den inte blivit gjord så borde facken och/eller skyddsombuden reagera. Då är det läge att anmäla arbetsgivaren. Men jag vet också att facken har efterfrågat riskbedömningar i samverkansgrupperna och faktiskt fått några. Så visst görs det riskbedömningar även i Vänersborg.
En direkt följd av personalneddragningarna är, enligt fackförbunden, den ökande mängden våld, hot, oordning och förstörelse mm i skolorna. Det är i många fall visstidsanställda elevassistenter som har stöttat dessa barn, och det är assistenter som det i första hand har dragits ner på. Facken pekar också på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver. Skolorna har inte råd.
När facken har påtalat situationen ute på förskolor och skolor för politiker i kommunledningen har de tydligen sagt sig förstå problemen – och föreslagit lösningen att skolorna måste omorganiseras för att möta behoven…
Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av året, så får alltså lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna. (Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.) Och det trots att kommunen beräknas göra ett överskott i år på 173 milj kr…
Fackförbunden som inte bara förklarade sig oeniga och protesterade i MBL i BUN förra året (budget 2020) har gjort detsamma för kommunstyrelsens förslag till budget 2021. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.) För det blir med all sannolikhet inte heller bättre nästa år, snarare tvärtom.
Behoven ökar i förskolan och skolan, allt fler barn och elever far illa och det saknas resurser för elever i behov av språkligt stöd (studiehandledare, modersmålsundervisning). Vi ser ett ökat antal tillbud i skolorna och sjukfrånvaron bland personalen ökar, osv. Trots de stora behoven bland barn och elever, och särskilt bland dom i behov av stöd av olika slag, så går de svarta siffrorna och det stora förväntade överskottet på 47 milj kr år 2021 före i de styrandes budget… Några av de mest utsatta grupperna i Vänersborg får stå tillbaka för fina siffror i olika bokföringsposter.
Det är bara Vänsterpartiet som i sitt förslag till budget för 2021 har gett barn- och utbildningsnämnden de ekonomiska medel som behövs för att förskolor och skolor ska slippa besparingar och nedskärningar nästa år. Tyvärr lär inte de andra partierna rösta på det förslaget…
Anm. Jag har i tre bloggar beskrivit situationen i kommunens skolor under pandemin, som inte är över än:
- “Skolan, coronan och besparingar” – 1 september
- “Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 september
- “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 september
Anm. De fyra budgetförslagen för 2021 har presenterats i följande bloggar:
- “De styrandes budgetförslag” (S+C+MP) – 25 oktober
- “Det borgerliga budgetförslaget” (M+L+KD) – 26 oktober
- “Budgetförslaget från SD” (SD) – 6 november
- “Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet” (V) – 4 november
Gårdagens KS (7/10)
Det var som vanligt mycket information på gårdagens kommunstyrelse. Beslutsomgången, det är då informationen är slut och politikerna ska ta vid – och fatta beslut, började inte förrän kl 12.40. Då hade sammanträdet pågått i drygt 4 timmar. Mycket av gårdagens information handlade om de beslut som skulle fattas senare. Men faktum är att det mesta faktiskt redan fanns att läsa i underlagen till sammanträdet.
Det var dock en intressant information om IT-säkerhet, eller rättare sagt, en mycket intressant och faktiskt lite skrämmande uppgift som inte stod i några papper. Vi fick veta att IT-enheten hade skickat ut ett “phishing-mail” som test på de anställdas medvetenhet om “IT-riskerna”. 383 av de anställda, inklusive politiker, öppnade och klickade på länken… (Ooops!)
Det stod inte heller i några underlag att kommunen, eller mer konkret, kommundirektör Lena Tegenfeldt håller på med en liten omorganisation. Det är för övrigt något som en chef alltid bör göra, vare sig det behövs eller inte… Det visar på självförtroende, auktoritet och handlingskraft. Tjänsten biträdande kommundirektör ska tas bort och ersättas med en ny “stabschef”. Men denna gång ser det ut som kommundirektören faktiskt håller på att skapa en mycket intressant och unik organisation som säkerligen kommer att skapa stor arbetsglädje i kommunhuset – i varje fall om man ska tro platsannonsen på Vänersborgstorget (se “Stabschef kommunikation och kansli”):
Som jag har skrivit efter många sammanträden lyser de politiska diskussionerna med sin frånvaro på kommunstyrelsens sammanträden. Besluten fattas tämligen både snabbt och rutinmässigt. Betongpartierna, dvs de styrande S+C+MP och den borgerliga oppositionen M+L+KD, har ju diskuterat frågorna tidigare i arbetsutskott och presidier. De har sina uppfattningar klara, och dessa tycks ofta vara orubbliga.
Jag försökte få igång en diskussion om kommunens överskott på beräknade 173 milj kr. Jag framförde t ex att begreppet “överskott” indikerar att det handlar om pengar som “blir över”, pengar som inte behövs i verksamheterna. Samtidigt som personalen på äldreboenden, hemtjänsten, förskolor och skolor har gått på knäna för att klara kommunens åtaganden under pandemin. Och sedan fått se personalnedskärningar under hösten. Borde inte de statliga bidragen användas för att åtminstone behålla personal? Sa inte politikerna i riksdag och regering att kommunerna skulle använda statsbidragen för att slå vakt om välfärden? Undrade jag.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade inte samma uppfattning. Fast jag är inte säker på att han riktigt uppfattade min poäng. Han menade att överskottet ska användas för att minska kommunens upplåning. Vänersborg har stora investeringsbehov och om vi inte använder pengarna på det här sättet så innebär det att:
“vi bygger en uppförsbacke för framtiden.”
Men så “garderade” sig Augustsson:
“Så tänker jag just nu.”
Det är svårt att förstå var socialdemokratin rent ideologiskt har tagit vägen. Det är ju liksom deras traditionella väljargrupper, och medlemmar, det till stor del handlar om. Det är dom som får gå ifrån sina arbeten, det är dom som får slita, det är dom som har dåliga löner, som blir sjukskrivna osv. Och det är dom som har det sämst ställt som pensionärer…
Ingen annan politiker i kommunstyrelsen sa något…
James Bucci (V) yrkade att följande mening i beslutsförslaget skulle strykas:
“Nämnderna uppmanas att vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”
Det ville ingen annan – mer än hans partikamrat då… Så det fick stå kvar.
Jag har beskrivit kommunstyrelsens ärenden ganska utförligt i ett par bloggar. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott” och “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”.) Och igår skrev jag om att det var första gången sammanträdet tillät deltagande på riktig distans, dvs hemifrån. (Se “Äntligen KS på distans!”.)
Miljöpartiets utmärkta motion om sociala investeringsfonder avslogs. Anna-Karin Sandberg (MP) menade dock att de styrande partierna skulle typ fortsätta jobba med frågan. Och det hoppas jag. Vilket jag också framförde.
Även medborgarförslaget om att sänka produktionen av CO2 avslogs. Här yrkade Vänsterpartiet genom James Bucci att:
“Kommunstyrelsen bifaller medborgarförslagets första att-sats och beaktar andra att-satsen i den mån CO2-effekter av kommunala beslut och åtgärder är mätbara.”
Medborgarförslagets att-satser löd så här:
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”
Tydligen hade någon meddelat ordförande Augustsson (S) att det nu för tiden finns nya mätmetoder – så därför ströks följande mening i beslutet:
“…och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”
Men det finns det alltså. Det måste kännas pinsamt att det fanns en sådan miss med i underlaget till kommunstyrelsens beslut. Det borde egentligen också, kan man tycka, ha resulterat i en helt annan behandling av medborgarförslaget. Men kanske skulle Vänersborgs kommun avslöjas som den miljöbov den är med sådana beräkningar. Och det kan den ju inte, om det nu är så… Det är viktigt att upprätthålla fasaden.
James Bucci (V) yrkade också på att “anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” skulle återremitteras och att budgetbeslutet skall tas i november 2021.
Det yrkandet avslogs också.
I detta ärende lämnade den borgerliga oppositionen en protokollsanteckning som är mycket intressant:
“Vid dagens sammanträde har vi inget alternativt beslutsförslag, men hoppas att vi i framtida MRP-planering och anvisning kan förändra både tidsplaner och sätt att arbeta.
Även om budgetarbetet har förändrats till viss del under åren, är vi av uppfattningen att Vänersborgs kommun skulle behöva arbeta med mer tydlig målstyrning, och att nämnderna i sin helhet är delaktiga i framtagandet av nämndsspecifika mål innan KS/KF fastställer mål och ekonomiska förutsättningar. Nuvarande budgetprocess bygger till stora delar på det som ”hände ifjol” och utifrån det sätts ramar för nästkommande MRP. Vår uppfattning är att med de stora utmaningar som väntar i framtiden, måste vi senast inför MRP 2023-2025 ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.”
“…ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.” Jag håller fullständigt med, och jag hade nog också velat ha med ordet “prioriteringen av våra resurser” i meningen…
Kommunstyrelsen föreslog också att kommunfullmäktige beslutar att behålla den nuvarande skattesatsen 22:21 per skattekrona även nästa år. Sverigedemokraterna avstod från att rösta om skatten. Av någon anledning. Det är ju minst sagt en strategisk och mycket viktigt fråga. Jag var tvungen att fråga SD:arna varför. Men ingen av dom sa något. Ibland har SD ett intressant sätt att bedriva politik…
Och till sist så var det den här isbanan i Plantaget. TTELA skrev om den i eftermiddag på sin hemsida. (Se “Nytt vinternöje mitt i stan”.)
Kommunen ska hyra in en riktig isbana som ska placeras mitt i Plantaget. Banan kommer att uppta en yta på 10×20 meter och den ska vara på plats någon gång i slutet av november, i varje fall före “klappdagarna”. Den ska sedan finnas i Plantaget till slutet av februari.
Isbanan ska hyras. Den kostar 375.000 kr år 2020 och 125.000 kr år 2021, sammanlagt en halv miljon kr alltså. Jag är inte riktigt säker på om el och vatten på 50.000 kr ingår i summan, men jag tror det. Det finns tydligen i stort sett bara ett företag som hyr ut sådana här banor och det var antagligen därför som upphandlingen gick så snabbt. Svarstiden för anbudsgivare var bara 8 dagar.
Beslutet om isbanan i Plantaget gick också snabbt. Det sägs att det var någon från Visit Trollhättan Vänersborg och Stefan Leijon som kom på idén. Anders Wiklund (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, fattade sedan beslut helt på egen hand den 30 september (sk ordförandebeslut) om att hyra in isbanan, om nämnden fick pengar av kommunstyrelsen – och det fick nämnden. Ordförande i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S) fattade i sin tur beslutet helt på egen hand den 5 oktober – om att bevilja samhällsbyggnadsnämnden pengarna.
Ibland kan beslut gå snabbt även i Vänersborg… Däremot är regler och rutiner för användningen av isbanan inte på plats. Det är allt från om isbanan ska hägnas in, om hjälmtvång, skyltning, antalet personer på isen samtidigt etc. Själv hoppas jag att kommunen förbjuder klubbor på isen… Och enligt TTELA blir det så.
Jag tycker isbanan är en kanonbra idé och jag är övertygad om att många människor kommer att uppskatta och använda den. Isbanan blir säkerligen en samlingspunkt och ett nav i stan. Den kommer antagligen även att gynna både centrumhandeln och folklivet i centrum. Kanske borde kommunen också bygga en pulkabacke i Plantaget med snö från arenan – en nedförsbacke för framtiden…
Eller också kunde den kanske ligga i någon annan del av kommunen, i t ex Vargön eller Brålanda… Kommunen borde nog också satsa på sådana här attraktioner även utanför centrala Vänersborg – ”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet…
PS. Lutz Rininsland har också publicerat en blogg om kommunstyrelsen: ”Leder kommunstyrelsen kommunen?”.
KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö
Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…
Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:
Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:
=============
Hur stora är de riktade statsbidragen i år?
- T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.
De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?
- Nej
Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
- De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.
Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?
- En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.
=============
Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.
Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…
Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.
I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:
“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”
I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.
Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…
Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.
I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.
När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
- ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”
Medborgarförslaget ska avslås:
“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”
Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?
Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)
Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:
“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”
Och:
“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”
Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…
Delårsrapporten: Kommunens överskott
I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)
Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:
“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”
Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.
Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…
Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.
Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:
“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”
Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?
Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.
Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.
De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler.
Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.
Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.
Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma ekonomiska överskott.
Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen.
Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.
Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget: 
“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”
Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.
Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)
Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.
Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:
“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”
Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?
Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:
“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”
Som det står måste det väl vara något positivt?
Några korta ord om årets investeringar.
Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.
Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:
“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”
Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?
Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.
Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…
Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.
Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:
- Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
- Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?
Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.
Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:
“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”
Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…
Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…
Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?
KS 7/10: 173 miljoner i överskott!
Nu på onsdag, den 7 oktober, sammanträder återigen kommunstyrelsen. Denna gång blir det dock annorlunda. Det är premiär för ett riktigt distansmöte.
Ja, ett riktigt distansmöte!
Gruppledarna har nämligen kommit överens om att testa ett sådant där distansmöte som alla andra kommuner har haft under hela corona-pandemin. Och det ska alltså ske på det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen, men inget annat. I varje fall inte än så länge. Det ska alltså bli tillåtet att sitta hemma vid skrivbordet på onsdag och delta.
Otroligt egentligen, jag trodde aldrig att denna dag skulle komma. För jag hoppas att den kommer, riktigt säker kan jag emellertid inte vara när jag läser i kallelsen:
“Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”
För säkerhets skull anmälde jag mig direkt när jag såg att kallelsen kom igår kväll. Vi får dock se om det räcker, det kanske krävs läkarintyg…
Texten i kallelsen fortsätter nämligen:
“De ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupp enligt Folkhälsomyndighetens definition kan senast 3 dagar innan sammanträdet önska deltaga på distans hemifrån.”
Fast jag kan inte tänka mig annat än att ordförande Benny Augustsson (S) litar på de enskilda ledamöterna och ersättarna – och inte tänker begära läkarintyg på att någon tillhör en riskgrupp. För hur skulle det gå till? Hinner man ens få en läkartid i eftermiddag? Måndag blir ju för sent, det ska ju vara senast 3 dagar innan… Nä, ordförande Augustsson har säkert förtroende för sina kamrater i kommunstyrelsen.
Men, om någon av de aktuella politikerna har en partner som tillhör en riskgrupp… Ska inte de få delta på distans? Det skulle kännas absurt om så inte vore fallet.
Jag kan ibland tycka att det blir lite för mycket regler i kommunen, regler som tycks finnas enbart för sin egen skull. Och som dessutom ibland till och med försvårar flexibla och förnuftiga lösningar.
Det här gäller för de som ordförande anser ska få deltaga på riktig distans:
- “Distansdeltagande får endast ske hemifrån (inte från jobb, café, restaurang, lobby eller liknande).
- Distansdeltagaren behöver ha internet hemma.
- Distansdeltagaren ska intyga att inga obehöriga (i det fall det kan finnas obehöriga) får tillgång till det handlingar som finns eller till det som sägs på sammanträdet.
- Distansdeltagaren ska helst använda hörlurar eller headset för att det distansdeltagaren säger ska fångas upp bättre på länken och för att hindra att obehöriga råkar höra.”
Men, men, för många regler eller inte, jag är tacksam att jag, vilket jag ändå räknar med, får delta i kommunstyrelsens sammanträde hemifrån. Jag hoppas bara att de ansvariga utökar möjligheterna så att det går att delta på distans även på sammanträden i nämnder och, inte minst, kommunfullmäktige.
Dagordningen för onsdagens sammanträde ser ut så här:
Jag tänkte i vanlig ordning skriva om några av ärendena. Men det tänkte jag spara till ett senare tillfälle. Du som läsare ska nämligen få en läxa…
I ärende 6, ”Delårsrapport augusti 2020”, hittar vi som vanligt en finansiell analys. Och i analysen ingår naturligtvis en prognos för kommunens resultat under innevarande år, 2020.
Jag citerar ur delårsrapporten:
“Höga resultatprognoser i koncernen och kommunen
Koncernens resultat prognostiseras till 202 mkr. Kommunens prognos uppgår till 173 mkr, ABVBs till 14 mkr, FABV till 1 Mkr och KFVs till 13 mkr. Kommunens prognos på 173 mkr är 136 mkr bättre än resultatet för 2019 och 142 mkr bättre än budgeten.”
Ja, du läste rätt. Kommunen beräknas göra ett överskott i år, 2020, på 173 miljoner kronor. 173 miljoner!!
Läxan innebär att du ska låtsas att du är politiker i Vänersborgs kommun – och fundera på hur du skulle vilja använda 173 miljoner kronor.
Svaret kan du skriva som kommentar till denna blogg.
PS. Vill du börja läsa kommunstyrelsens handlingar så kan du ladda ner dom här.
BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till
Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)
Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:
“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”
Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.
Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
- “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:
“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”
Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…
Ja, eller redan denna höst…
Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.
Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?
Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.
Förvaltningen skriver:
“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”
Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.
Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.
Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:
“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”
Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)
Nämndens majoritet har också beslutat om:
“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…
Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):
“Rektorerna måste bli mer olydiga”
“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…
Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna…
Men det räcker inte.
“Välkomsten”, en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.
Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?
Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…
Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:
“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”
Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:
“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”
Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.
Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.
Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…
Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:
- “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”
Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.
Anm. Läs gärna också:
- ”Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
- ”Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 sept.
Skollagen går före budgetföljsamhet
Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av vårterminen, så får lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna nu i höst. Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”. Det tycks inte heller bli bättre nästa år, snarare tvärtom, även om inget budgetbeslut för år 2021 har tagits ännu. Det fattas av någon märklig anledning i oktober, innan regeringen har fått möjlighet att berätta om hur mycket pengar Vänersborg och alla andra kommuner ska få i statsbidrag nästa år… (Se Rininslands blogg: “Obegriplig, begriplig”.) Jag återkommer till budgeten för år 2021 vid ett senare tillfälle.
Barn- och utbildningsnämnden ska i höst spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara (ur barn- och utbildningsnämndens delårsrapport från april):
“restriktiv vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och det har naturligtvis redan börjat, höstterminen är ju igång, personalstyrkan har minskat. Det kommer säkerligen att presenteras mer fakta om vilka åtgärder som har vidtagits inom en snar framtid, då underlagen för nämndens första sammanträde i höst skickas ut. (Även socialnämnden beräknar ett underskott i år och ska spara.)
Förvaltningschef Sofia Bråberg sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):
“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”
Personalorganisationerna protesterar naturligtvis. Det gör de alltid, men utan resultat. Deras protester och reservationer göms någonstans i pärmar och/eller bland tusentals sidor och uppmärksammas nästan aldrig. Utom när någon vänsterpartist lyfter synpunkterna från talarstolen. Fast då kommenteras det aldrig av någon annan. Facken och personalen betraktas som part i målet och därmed talar de i egen sak. Och då behöver man inte lyssna. Politiker däremot, till skillnad från skolpersonal, är altruistiska, objektiva och rättvisa och kan därför ta “obekväma men nödvändiga beslut”…
Barn- och utbildningsnämnden har fått sin budget för i år. Den bestämdes av kommunfullmäktige förra året och är liksom lag för kommunens verksamheter. Det framgår i alla sammanhang. I TTELA-artikeln, som jag länkade till ovan, säger t ex förvaltningschefen också:
“Det är klart att jag önskar en större budget, men det är politiken som beslutar om vilka medel vi får att göra verksamhet av inom förskola och grundskola.”
Och så är det.
Skollagen är den lag som styr det svenska skolväsendet. Denna lag måste följas, precis som alla andra lagar. Så här beskrivs syftet med skolan och utbildningen i Skollagens första kapitel (1 kap 4 §):
“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
Det kan vara idé att oavsett om man är politiker, förälder, lärare, rektor etc eller inte att läsa paragrafen igen, kanske en gång varje dag… Jag tycker att det är särskilt viktigt att hålla formuleringar som de här i minnet:
“främja alla barns och elevers utveckling … hänsyn tas till barns och elevers olika behov … barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt … uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”
Jag skulle vilja fortsätta att citera Skollagen för att visa och bevisa för Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra som styr Vänersborg att Skollagen måste följas och att det inte går att spara på eleverna – i varje fall inte om lagen ska följas. Och i Sverige är det nämligen så att lagar ska följas. Det går inte att välja bort lagar som man inte tycker om.
Kommunfullmäktige är huvudman för de kommunala skolorna. I skollagen kap 2 § 8 står det:
“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”
Vänersborg kommunfullmäktige måste följa lagen och det innebär bestämmelserna i Skollagen mm ska följas.
I varje kommun måste det också finnas en nämnd som har hand om skolan. Skollagen beskriver i kap 2 § 2 vad nämndens uppdrag är:
“I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag.”
Även barn- och utbildningsnämnden ska självklart fullfölja uppgifterna i Skollagen. Det framgår mycket tydligt.
Strax efter, i 8 b §, så konkretiserar Skollagen vad den menar:
“Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Det innebär skulle jag vilja påstå att det så att säga inte är kommunens budget som ska styra barn- och utbildningsnämndens behov och verksamhet – utan tvärtom. Det ska vara barn- och utbildningsnämnden som talar om för kommunfullmäktige vilka behov eleverna och verksamheterna har, och så ska kommunfullmäktige ge nämnden de pengar som behövs.
Det är som Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Ljusdals kommun skriver i en insändare, och som också inspirerade mig till denna blogg (se “Kanske ordförandena i utbildningsnämnden borde läsa på om skollagen?”):
“Det är alltså elevernas behov som styr budgeten, inte politikens önskemål om neddragningar.”
Och de som talar om för barn- och utbildningsnämnden vilka behov barnen och eleverna har är rektorer, och lärare.
Så enkelt är det, så svårt är det.
I Vänersborg har kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden brutit mot Skollagen i alla år. De ger order till skolans personal att de ska hålla sig inom de för snålt tilltagna budgetarna – och elevernas behov får stå tillbaka. Och de som direkt hamnar i skottgluggen, eller kanske snarare får bära hundhuvudet, är rektorerna…
Det står i Skollagen 2 kap 10 §:
“Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”
Och vem bär ansvaret när rektorerna i Vänersborg inte får tillräckligt med resurser att fördela “efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” – rektorerna eller huvudmannen? Eller om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, och det inte finns pengar till ett sådant stöd (se Skollagen 3 kap 7 §) – vem är ansvarig? Politikerna eller rektorerna?
Är det så att politikerna tvingar rektorerna att bryta mot Skollagen?
Jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor. Och jag skulle bra gärna vilja veta vad kommunens revisorer skulle svara…
Anm. Läs gärna denna blogg tillsammans med bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.
Anm. Läs gärna också:
- “Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
- ”BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 sept.
KS: Presentkort till personal och avsägelser på berget
Förra onsdagen, för en vecka sedan alltså, hade kommunstyrelsen sammanträde. I tre bloggar innan mötet redogjorde jag för de flesta av de ärenden som skulle behandlas. Och på eftermiddagen efter sammanträdet skrev jag med hjälp av mina källor, jag fick ju inte vara med och lyssna, om hur det gick med ett av ärendena.
Det var ärendet om en ny och dyrbar sessionssal. (Se “KS: Ny sessionssal”.) Och idag kunde vi läsa om beslutet i TTELA:s papperstidning. (Se TTELA “Vill skilja på politiker och allmänhet”.) Det är väl egentligen inte mycket mer att tillägga om ärendet, mer än att gemene man säkert undrar hur det är tänkt att sessionssalen ska se ut. Och det undrar undertecknad också. Det står nästan ingenting om det i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde och 
ledamöterna i kommunstyrelsen fick vad jag förstår en relativt knapphändig information också under själva sammanträdet. Västra Götalandsregionen hade tydligen fått veta mer inför behandlingen av ärendet i regionfullmäktige den 19 maj. Då uttalade regionfullmäktige att regionen har för avsikt att:
“använda den nya samlingssal som Vänersborgs kommun kommer att uppföra till regionfullmäktiges möten och för andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen…”
Vi får se hur det går med sessionssalen, men när det gäller att förvärva eller bygga kommunala byggnadsmonument är de styrande partierna alltid positiva. Utom när det gäller förskolor och skolor – då dras byggandet för det mesta i långbänk.
Men, det är läge att berätta om hur de andra ärendena på kommunstyrelsens sammanträde utvecklade sig.
Det blev en liten överraskning i ärendet om delårsrapporten. Som jag skrev i en blogg (se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”) så beräknas kommunen gå med fantastiska 88 milj kr i överskott 2020. (På TTELA:s hemsida kom det i eftermiddag en artikel om kommunens överskott, se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”.)
I min blogg skrev jag:
“Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.”
De styrande partierna genom Benny Augustsson (S) har istället lagt ett annat och tämligen unikt förslag. Det går ut på att politikerna i kommunen ska visa kommunens personal uppskattning för:
”ett fantastiskt arbete under den period som Corona pandemin varat”
Tanken är att varje anställd ska få ett presentkort via Forum Vänersborg till ett värde av 500 kronor. (Det måste dock betonas att förslaget först måste utredas och eventuellt beslut fattas i kommunfullmäktige.)
Och rent spontant kan väl ett sådant förslag verka tämligen generöst och lovvärt. Vem vill inte att de anställda ska känna uppskattning?
Men.
Under samma ärende, delårsrapporten, kan man läsa att barn- och utbildningsnämnden i höst ska spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara restriktiv:
“vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Samtidigt som socialnämnden beräknar ett underskott på 13,1 milj kr i år (2020). Utan att fördjupa mig i delårsrapporten ser jag att äldreomsorgens prognos är -11,2 milj kr och särskilda boenden -11,6 milj kr. Jag har svårt att tro att socialnämnden ska ha en chans att få en budget i balans utan att röra personalkostnaderna.
Snacka om att ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra…
För övrigt borde inte Vänersborgs kommun vara nöjd med att bara kunna behålla all personal i höst, eller nästa år. Om kommunen nu kan det, vilket alltså är tämligen osannolikt. Nä, personaltätheten borde istället öka och arbetsmiljön förbättras. Det har väl om inte annat Corona-pandemin visat. Det måste finnas fler händer som tar hand om de äldre och de sjuka. Det måste bli fler pedagoger i förskolan och grundskolan som kan undervisa barnen och ungdomarna, särskilt alla de som är i behov av någon form av särskilt stöd.
Kommunens beräknade överskott på +88 milj kr är +57 milj kr bättre än det var tänkt. (Se mer om delårsrapporten: “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Pengarna borde räcka till både presentkort till personalen, vilket också skulle gynna näringslivet i kommunen, och satsningar på framför allt hemtjänsten och äldreomsorgen, men också i förskola och skola. Och jag skulle vilja påstå att det framför allt är personalen i dessa verksamheter som har fått slita allra mest under Corona-pandemin. Som för övrigt fortfarande håller på…
Det vore för bedrövligt om kommunens personal fick 500 kr extra per person, samtidigt som kommunen drog ner på personal i förskola, skola och socialförvaltning…
Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB begärde ett ägartillskott på 1,8 miljoner kronor av kommunen. Det berodde bland annat på kostnaden för att avsluta anställningen av bolagets VD. (Se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”.) Det slår mig att alla kommunens anställda kanske ska få dela på 2 miljoner medan en sparkad VD ensam får drygt 1,3 milj…
Kommunstyrelsen ansåg att Kungajaktmuséet ska få 1,5 milj kr. Det är dock kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet.
Gunnar Lidell (M) yrkade på att kommunstyrelsen skulle uttala typ ett minskat förtroende för ordförande Kent Javette (S). Då blev inte ordförande Benny Augustsson (S) särskilt glad. Han menade att om yrkandet fick majoritet så skulle han minsann yrka att detta också uttalades för vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Sandlåda eller? Och vi pratar om personer i kommunens politiska maktcentrum…
Lidell menade att det är ordförande Javette som är ytterst ansvarig för styrelsens arbete. Och Javette hade inte följt bolagsordningen, där det i § 6 står:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Tydligen hade ordförande också missat att kalla ersättarna till styrelsemöte och därmed inte följt § 12 i ägardirektivet (ett annat styrdokument):
“Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde.”
Det blev votering. Lidells förslag fick 6 röster. De kom från M+V+MBP+SD. L+KD röstade med de styrande (S+C+MP) som då fick majoritet med 9 röster. Moderaternas allianspartners avgjorde alltså omröstningen.
Vad jag förstår så har styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB decimerats ordentligt den senaste tiden, och det tror jag faktiskt skedde innan KS-sammanträdet. Jag har ingen aning om orsakerna, men vice ordförande Henrik Harlitz (M) och ersättaren Ann-Helen Selander (M) har avgått från sina uppdrag. Det sägs också att ersättaren Åsa Johansson (S) har gjort detsamma. I så fall är det bara ordförande Javette kvar.
Även i ärendet om kommunstyrelsens yttrande över förslaget att upphäva byggnadsplaner i Nordkroken (se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) röstade L+KD med de styrande. Lidell (M) ansåg att kommunstyrelsen istället skulle ha uttalat sig negativ till förslaget. M fick bara med sig SD+MBP på sitt yrkande.
Den borgerliga alliansen i Sverige har splittrats – hur länge ska minialliansen i Vänersborg hålla ihop?
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer