Arkiv

Archive for the ‘Budget 2020’ Category

BUN 23/4: Usch!

23 april, 2019 1 kommentar

Så hade barn- och utbildningsnämnden ett av årets viktigaste sammanträden. Det var budgeten för år 2020 som avhandlades.

Det var egentligen inte så många andra ärenden på dagordningen, även om det som vanligt var en del information. Så fick vi t ex veta, och det kanske var bra inför den kommande budgetdiskussionen, att 57% av alla anställda inom förskolan har en pedagogisk högskoleexamen (54% år 2018). I grundskolan 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan sjunker på alla stadier sedan förra läsåret.

Informationen mynnade ut i frågorna: Hur behåller Vänersborg kompetent personal, hur lockar vi fler till Vänersborg? Och naturligtvis kärnfrågan om – hållbart arbetsliv… Det gavs inga svar. Det är nog så att Vänersborgs kommun inte är på väg att vända denna trend…

Nämnden fick också reda på att det är fler tillbud på skolorna i mars än tidigare. Förklaringen är nog att det har skett en avsevärd förtätning i kommunens skolor, dvs fler elever ska samsas inom samma ytor som tidigare. Dessutom har flertalet skolgårdar blivit mindre, eftersom det har placerats ut moduler på nästan varenda skola.

BUN har gått med underskott det första kvartalet på ca 2,8 miljoner kr. Det är som vanligt på grundskolan vi ser den största budgetavvikelsen. En förklaring är att sjukfrånvaron har varit ovanligt stor under februari och mars. Det är dock fortfarande för tidigt för att dra några slutsatser om vad detta ekonomiska underskott kommer att leda till vid årets slut.

Eftersom elevantalet har ökat med mer än 10 elever, så tänker nämnden avropa pengar från kommunstyrelsen. Den möjligheten gav kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut i november, dvs att BUN skulle kunna begära pengar från de 10 milj som avsattes till eventuell elevökning. En del av dessa pengar bör nu tillfalla BUN. Det är dock inte frågan om några större pengar, även om man kan förledas att tro det. Nämnden får ungefär 53.000 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.)

En glädjande nyhet är att Propellergatans (Fridhem) respektive Belfragegatans (”Hönan”) förskolor snart står klara för invigning. Då får fler barn plats och det blir nya fräscha lokaler.

Det är mindre glädjande att Norra skolan, båda byggnaderna (i folkmun kallade ”Slottet” och ”Fängelset”), är i behov av en omfattande renovering… Samhällsbyggnadsnämnden tror att renoveringen kommer att kosta 60 milj kr. Och då ingår inte kostnader för tillfälliga undervisningslokaler, vart man nu ska hitta sådana… Renoveringen är nödvändig eftersom underhållet på Norra skolan har varit eftersatt i många år. Sådant ska inte få hända. Anser i varje fall en vänsterpartist som jag… Kommunen måste helt enkelt sköta underhållet. I den hyra som BUN betalar till samhällsbyggnadsnämnden för skollokaler ingår underhåll.

Gunnar Bäckman (KD) uttryckte farhågor om att BUN kommer att få stå för renoveringskostnaderna genom höjd hyra. Ordförande Mats Andersson (C) försökte lugna Bäckman på den punkten, men vem som får rätt återstår att se.

Bäckman ansåg för övrigt att kommunen skulle fundera på att strunta i renoveringen och istället sälja Norra skolan till något fastighetsbolag. Renoveringspengarna skulle istället kunna användas, ansåg Bäckman, till en ny och större central skola.

BUN vill också skapa nya klassrum i fd Habiliteringen vid Mariedalskolan. Det finns helt enkelt för få lokaler nu när elevantalet har ökat. Klassrummen är också för små. Dessutom ska ytterligare en förskoleklass startas upp till höstterminen.

Och till sist när det gäller information. Nämnden ska föreslå fullmäktige att stänga Kumlienskolan på Restad Gård från och med höstterminen 2019. Elevantalet har sjunkit och de elever som finns kvar får plats på Tärnan och Mariedalsskolan. Det blir om inte annat mer kostnadseffektivt och det gynnar också barnen.

Och så var det då det där med budgeten.

Barn- och utbildningsnämnden var ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen bestämde i februari. Det ingick också att upprätta en bilaga om åtgärder och konsekvenser för att uppnå en budget i balans, dvs hålla sig inom dessa budgetramar. Det gjorde BUN idag – efter en mycket omfattande diskussion. Budgetramarna var nämligen väldigt, väldigt ”tajta”. Ramarna stred nämligen mot det mesta som nämnden står för. (Se en utförlig beskrivning i bloggen ”Besparingar!”.)

Förvaltningen skrev i underlaget:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden fick i praktiken order om att lägga förslag på besparingsåtgärder på drygt 40 miljoner kr. Och då ska vi också komma ihåg att dessa besparingar, om de genomförs, kan leda till minskade statsbidrag på 25,9 milj kr. Det är nämligen så att staten inte tillåter kommunerna att använda statsbidragen för att stoppa i ”svarta hål” på grund av neddragningar. Statliga pengar ska alltså inte användas för att kommunen ska kunna skära ner i verksamheterna. Neddragningen 2020 kan alltså, om nu kommunstyrelsen och kommunfullmäktige går på den ”fastslagna linjen”, resultera i besparingar på förskola och skola med 66 miljoner…

Ingen i nämnden vill genomföra de åtgärder som en besparing innebär. Däremot fanns det delade meningar om hur detta skulle formuleras. Vänsterpartiet hade sin vana trogen skrivit ett yrkande och det hade också ordförande Mats Andersson (C) gjort.

Det blev en kompromiss, som en enhällig nämnd ställde sig bakom:

”Barn- och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig.

Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.

Nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”

Jag anser själv att formuleringen ”Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas” är särskilt viktig. Vänersborg måste kunna följa Skollagen… Det är banne mig ett absolut minimum!

När det gäller ”målbilden” så kan man konstatera att nämndens mål för nästa år är att kunna bibehålla de resultat som har uppnåtts i år… Inte att förbättra resultaten… BUN ser t ex inga möjligheter att öka andelen elever som når kunskapskraven i åk 9 eller att fler blir behöriga till gymnasiet.

Usch!

Det är en tragisk framtid som förskola och grundskola går till mötes. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige måste ge barn- och utbildningsnämnden mer pengar.

PS. Protokollet från dagens sammanträde är redan skrivet och justerat. Du kan ladda ner det genom att klicka här.

Nu är jag trött…

Kategorier:Budget 2020, BUN 2019

BUN 23/4: Besparingar!

18 april, 2019 1 kommentar

På tisdag, direkt efter annandag påsk, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då ska det diskuteras budget 2020.

Den 27 februari fastställde kommunstyrelsen de budgetramar som skulle gälla för alla nämnder för år 2020. Ramarna var ”tajta”, kommunstyrelsen delade inte ut några nya, ”extra” pengar till verksamheterna. Det betydde, och betyder, att BUN ska få de pengar den fick i år, 2019. Och då ska vi komma ihåg att BUN begärde 29,435 milj kr i utökad budgetram för i år (2019), men fick istället 9,684 milj kr mindre än året innan (2018).

Och detta i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (endast 69% är legitimerade i åk 7-9)… Där barnantalet beräknas öka i förskola/pedagogisk omsorg (1-5 år) med 94 (2019+2020)… Där elevantalet beräknas öka med 81 i fritidshem/pedagogisk omsorg (2019+2020) och med 182 i grundskola F-9, inkl. grundsärskola (2019+2020)…

Och då ska vi också känna till, som förvaltningen skriver i underlaget till tisdagens sammanträde:

”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”

Men…

BUN:s uppgift och skyldighet är att hålla sig inom de anvisade ramarna som kommunstyrelsen har beslutat. Därför har BU-förvaltningen lagt ett budgetförslag som just gör det. Det får stora konsekvenser eftersom förskola och skola inte får de pengar som behövs. Vilket i sin tur betyder – besparingar…

Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad. Obalansen avser ökade kostnader för fler barn och elever med ca -26,3 mkr, ökade lokalkostnader med -13,5 mkr, den ofinansierade kvarstående delen av social inkluderingspott på -2,7 mkr från budgetbeslutet 2019 samt erhållen inflationskompensation med + 2,2 mkr.
Nämndens uppdrag är att presentera en budget i balans och lämnar förslag på åtgärder och konsekvenser på 40,3 mkr.”

BUN måste alltså spara 40,3 miljoner kronor om den ska hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat. Men det räcker inte. Konsekvenserna av en sådan besparing är att statsbidragen kommer att minska.

Förvaltningen skriver:

”En preliminär beräkning visar på att om åtgärder görs för 40.300 tkr, så kommer barn- och utbildningsnämnden få minskade statsbidrag med ca 25.900 tkr.”

Åtgärder för att spara 40 milj kr innebär att nämnden måste spara ytterligare 26 miljoner… 40 miljoner kr motsvarar 80,7 årsarbeten…

Så här ser de besparingsåtgärder ut som BUN ska besluta om på tisdag:

Det är en mycket, mycket deprimerande läsning… Och då är effekterna av de minskade statsbidragen inte inräknade.

För att bara kommentera en av punkterna, ”Minskad barn- och elevpeng”. Förvaltningen beskriver konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Att detta står i strid med Skollagen, och även Arbetsmiljölagen, behöver väl knappast påpekas… Men det gör för tydlighetens skull BU-förvaltningen ändå.

Det behöver väl knappast heller påpekas att personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsätter sig budgetförslaget. De skriver i en gemensam skrivelse:

”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”

Det är alltså tänkt att BUN ska fatta beslut på tisdag om dessa besparingsåtgärder, eller kanske några andra som någon nämndsledamot kommer på.

För fullständighetens skull måste påpekas, vilket inte är oväsentligt, att kommunstyrelsen har avsatt 100 milj kr till löneökningar (för alla kommunens anställda) och 1% i inflationskompensation (inflationsprognosen ligger dock högre). Det här gör inte alla kommuner.

När BUN har fattat sitt beslut så ska den så kallade budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och representanter för fullmäktiges olika partier, ha överläggningar med barn- och utbildningsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena. Kanske kan ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) få gehör för synpunkterna om att förskola och skola behöver mer pengar. Dessa överläggningar sker den 26 april.

Sedan följer interna diskussioner i de politiska partierna och den 6 och 15 maj kommer budgetberedningen att ha nya möten. Den 5 juni ska budgetförslaget vara klart, för då ska det behandlas i kommunstyrelsen. Den 19 juni fattar kommunfullmäktige det definitiva budgetbeslutet.

Förhoppningsvis kommer de styrande partierna och/eller den borgerliga oppositionen någonstans på denna politiska väg fram till att konsekvenserna blir alltför stora för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Kanske kan de då visa förståelse – och förändra budgetförslaget.

Jag vet inte hur troligt det är, men chanserna finns ju. I flera andra kommuner har föräldrar, elever och lärare protesterat mot kommunala nedskärningar av förskola och skola. Kanske vore det dags i Vänersborg också…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggar om kommunens budgetprocess – se ”Vem avundas budgetberedningen?”.

Kategorier:Budget 2020, BUN 2019

Tankar inför budgeten 2020

10 april, 2019 2 kommentarer

Det närmar sig beslut om budgeten för år 2020.

Vänersborgs kommun, liksom de flesta kommuner i Sverige, har svårt att få pengarna att räcka till. Eller egentligen, så svårt är det ju inte. Inte teoretiskt i varje fall. Det är ju bara att dra ner på kostnaderna för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Det går att avskeda hemtjänstpersonal, vårdare, förskolelärare, lärare osv… Då kommer budgeten att gå ihop…

Men det är naturligtvis nonsens. De flesta invånarna vill ha och kräver en fungerande välfärd. Det är liksom det som är Sverige. Och det är ju också det som är kärnuppdraget för offentlig sektor – att så bra som möjligt möta medborgarnas behov och önskemål. Vi kommer alla någon gång, förr eller senare, att själva behöva utnyttja välfärdstjänsterna. De flesta i Sverige är beredda att betala högre skatt – förutsatt att pengarna går till vård, skola och omsorg.

Men hur får man då pengarna att räcka till?

Istället för nedskärningar talas det istället, både i Vänersborg och i övriga landet, om ”effektiviseringar”. Det är egentligen samma sak som nedskärningar, men det låter ”finare”. Ja det låter till och med eftersträvansvärt. För vem är emot effektivisering?

Vänersborgs kommun har effektiviserat i många år. Och kommunen ska arbeta ännu effektivare de närmaste åren. I den omvärldsanalys som har utarbetats inför budgetarbetet sätts en stor tilltro till t ex digitaliseringen. Digitaliseringen ska reducera kostnader, öka effektiviteten och servicegraden. Och visst kan digitaliseringen leda till förbättringar.

Men vad är det kommunen vill effektivisera? Någon borde kanske formulera en tydlig sammanfattning om vad som är realistiskt att förvänta sig.

I verksamheterna är det människor som arbetar. Det är människorna ”på golvet” som möter de äldre, som möter de sjuka, som möter barnen och ungdomarna. Det är vårdpersonal, anställda i hemtjänsten och på äldreboenden, anställda på förskolor och skolor som gör jobbet. Det är dessa människor som tar hand om dom som behöver välfärdstjänsterna. Det går inte att byta ut dem mot datorer. Eller digitalisering.

Kan dessa människor effektivisera sitt arbete?

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans ställer frågan (se ”Vill vi att människor ska bete sig som maskiner?”):

”Hur effektiv kan en människa egentligen bli?”

Marcus Larsson fortsätter:

”Hur mycket snabbare kan man byta blöja på ett barn från ett år till ett annat? På hur många procent mindre tid kan man lära någon ett mattetal? Hur mycket mer volym per tidsenhet kan en anställd i hemtjänsten kissa där ute i skogen mellan besöken hos två brukare? Med hur många färre ord kan en rektor hålla sina medarbetarsamtal? Hur många fler klasser kan gymnasieläraren ha? Och behövs det alls någon som jobbar på biblioteken?”

Välfärden är beroende av att människor möter människor, att medarbetare möter medborgare. Det är som Tillitsdelegationen skriver i sitt huvudbetänkande (se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”):

”Detta möte är ”sanningens ögonblick”, det är här som värde och kvalitet uppstår.”

Människor som arbetar med vård, skola och omsorg, ”kommunens medarbetare”, kostar pengar. Och det tycks ofta som om politiker, ekonomer och administratörer, i sann New Public Management-anda, anser att människorna ”på golvet” bara är en kostnad – en kostnad som dessutom kan ”effektiviseras”. Bytas ut och ersättas med digitalisering.

Och för att kunna genomföra och administrera dessa effektiviseringar krävs det ständigt fler administratörer, kommunikatörer, konsulter och byråkrater. Så medan det offentliga Sverige drar ner på anställda inom välfärdsyrkena så växer alla dessa nya personalgrupper lavinartat. Samtidigt som de medarbetare som ska utföra själva servicetjänsterna, dvs vårdpersonal, lärare osv, mår allt sämre. Den ständiga jakten på effektiviseringar ökar hetsen och stressen och sjukskrivningstalen ökar. Sjuksköterskor, vårdare, förskollärare och lärare lämnar sina yrken.

Kommunen, eller det offentliga Sverige, kan inte fortsätta med ”effektiviseringarna” på detta sätt.

Det offentliga Sverige, och Vänersborgs kommun, måste istället utveckla ett annat system för att styra. Vi måste bort från mål- och resultatstyrningen, vi måste skära ner på alla byråkrater, konsulter och administratörer, vi måste drastiskt minska kraven på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik, vi måste sluta med alla omorganisationer. Vi måste istället ha tillit till och förtroende för de medarbetare som möter medborgarna.

En tillitsbaserad styrning och ledning av verksamheterna skulle med all sannolikhet minska kostnaderna samtidigt som servicen skulle förbättras. Men det räcker antagligen inte. Det måste säkerligen också till resurstillskott.

Staten kan höja skatterna på olika sätt, den kan bestämma vilka grupper i samhället som ska betala skatt och hur mycket. Och på vad. I kommunerna har vi en skatt, inkomstskatten. Och den kan vi inte göra t ex progressiv. Det är samma skattesats för alla inkomsttagare.

I Vänersborg vill inte de flesta partierna höja kommunalskatten. De vill istället hålla tillbaka eller sänka kostnaderna. I Vänersborg betyder det att nämnderna får samma summa pengar nästa år som innevarande år. Och det verkar ju inte som någon direkt besparing i allmänhetens ögon. Men samtidigt ökar kostnaderna för de sociala verksamheterna och utbildningen. Allt fler har behov av välfärdstjänster. Det betyder i praktiken en nedskärning av verksamheterna. Samma antal anställda ska ta hand om fler gamla och sjuka, fler barn och elever…

Jag tror att det är nödvändigt med både en inkomstförstärkning och ett annat sätt att styra vår kommun. Och också att det är nödvändigt att sluta sänka skatterna för de allra rikaste i Sverige, så att vi kan finansiera en välfärd för alla som behöver den. Vad jag förstår så innehåller inte regeringens vårändringsbudget några sådana pengar.

Kategorier:Budget 2020, NPM, styrning

Dagens sammanträde i KS (27/2)

27 februari, 2019 Lämna en kommentar

Om jag gjorde en slags debut, eller kanske snarare en comeback, i kommunstyrelsen för en månad sedan (se ”Comeback i KS”), så blev det en riktig debut idag. Vänsterpartiets ordinarie ledamot Marianne Ramm blev sjuk – och jag fick hoppa in som ordinarie. Och ställde frågor, gjorde inlägg, lämnade en protokollsanteckning, lade ett yrkande och reserverade mig – allt för första gången.

Wow!

Och som ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat så blev det mycket information.

Det började med att utvecklingsledare Linéa Stenbock och kommundirektör Pascal Tshibanda redogjorde för den omvärldsanalys som kommunstyrelseförvaltningen hade utarbetat och som utgör underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag skrev om ett avsnitt i omvärldsanalysen i bloggen ”KS onsdag: Kommunal styrning”.

På sammanträdet passade jag på att fråga om hur de såg på framtiden för tillitsbaserad styrning i Vänersborg, och om den är möjlig. Kommundirektören undrade om kommunen egentligen hade något val. Vad jag förstod så var han helt inne på att den kommunala styrningen måste förändras. Tshibanda tillade också något om att han visste att många vid bordet var intresserade av frågan och att några till och med hade skrivit om den. Det verkade som han hade läst mina bloggar om tillitsbaserad styrning. Jag tror nämligen inte att någon annan runt bordet hade skrivit om ämnet… (Se här, tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1del 2 och del 3.) Annars handlade föredragningen mycket om digitalisering. Stenbock och Tshibanda fick nämligen många frågor om just den.

Näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell berättade om ”Hållbar strandutveckling”. Det är ett projekt som har pågått i 3 år och finansierats av ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati):

”ICLD är en ideell förening. Huvudman för ICLD är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. ICLD:s verksamhet finansieras av Sida.”

Så står det på ICDL:s hemsida. Projektet, som nu är avslutat i och med den rapport som skrivits och föredragits idag, har varit ett samarbete mellan Vänersborgs kommun och Chobe District Council i Botswana. Det har varit ett spännande projekt som lett fram till många kreativa framtidsidéer för Vänersborgs stränder. Det talades bland annat om kallbadhus, Vänersborg som ”badstad” etc. (Hela rapporten finns med i kommunstyrelsens kallelse som kan hämtas här.)

Pål Castell informerade också om arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Det handlar om hur marken i kommunen ska användas och utvecklas. Arbetet med översiktsplanen är i sin linda och ärendet återkommer senare i vår till kommunstyrelsen.

Ekonomichef Thomas Sannemalm talade om budgeten för Fyrstads Flygplats AB ”inklusive flygplatsägares driftstöd”. Vänersborg betalar i år, liksom förra året, 924.000 kr till Fyrstads Flygplats för täckning av förluster under 2018. Vänersborgs andel av kostnaderna motsvarar andelen resande som är bosatta i Vänersborg.

Planeringssekreterare Lars Rudström redogjorde för Kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborgs kommun år 2030. Nämnas kan att hela tvåstadstrafiken ska elektrifieras år 2022, dvs de nuvarande dieseldrivna bussarna ska ersättas med el-bussar. Rudström talade om planerna på tätare bussturer, höjt grundutbud, snabbussar till centrum i Trollhättan och Vänersborg samt NÄL och större tydlighet i t ex linjenummer. Jag frågade om det fanns planer på gratis kollektivtrafik, men utredarna har inte fått något signaler eller uppdrag om det.

Efter att ordförande Benny Augustsson (S) berättade vad han har haft för sig sedan sist, bland annat hade han träffat Bert Karlsson på Ursand, var det dags för ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”.

Det var Morgan Larsson (MBP) och jag som yrkade på återremiss. Larsson ansåg t ex att följande formulering i förslaget var om inte förkastligt så i varje fall onödigt:

”Vänersborgs Kommun accepterar inte att en förtroendevald i sitt uppdrag utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier, hot eller våld.”

Det här vet var och en sedan barnsben menade Larsson, och händer det ändå så ska det polisanmälas. Sa Larsson med emfas. Och det ligger väl en del i det. Larsson fortsatte, stryk hela förslaget då – och behåll bara meningen:

”Respektive politiskt parti har ansvaret för att hantera frågor rörande konsekvenser av sina politiska företrädares handlingar.”

Det låg en del i det med… Själv lade jag ett yrkande utifrån det jag skrev i bloggen ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”.

Kenneth Borgmalm (S) tyckte det framlagda förslaget var bra och det tyckte Gunnar Lidell (M) också. Och då var det kört. Det blev ingen återremiss, kommunstyrelsen sa ja till förslaget. Och jag reserverade mig… Nu ska ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” till kommunfullmäktige.

Till sist så antog kommunstyrelsen ordförande Augustssons förslag till budgetramar för nämnderna och styrelserna. (Se ”KS: Budgetramar”.) S+C+MP+M+L+KD var överens. Det är svårt att tro att det var val för ett halvår sedan…

SD sa ingenting och jag fick en protokollsanteckning beviljad av ordförande. Den såg ut så här:

” Undertecknad förstår på sätt och vis anvisningarna men jag hade också önskat att ordförande hade beskrivit i förslaget att:
* nämndernas konsekvensbeskrivningar kommer att tas på allvar
* en förstärkning av den ekonomiska situationen inte ska uteslutas i den fortsatta budgetprocessen.
Det är enligt min mening mycket osäkert om socialnämnden ska kunna kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara genom att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare, men jag ser inte att några partier vill ta denna väg.
En skattehöjning på exempelvis 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. För en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden skulle det betyda en ökad skatt med 20 kr mer varje månad.
Undertecknad vill i detta skede inte ställa sig bakom ramanvisningarna, utan vill invänta nämndernas arbete under mars/april.”

Med anledning av min protokollsanteckning sa ordförande Augustsson att visst ska nämnderna hålla sig inom ramarna, men de ska också göra konsekvensbeskrivningar, i ett separat dokument. Dessa beskrivningar ska sedan tas på allvar. M+L+KD fick igenom ett tilläggsyrkande, som jag dock inte tror har någon större praktisk betydelse. Det var nog bara en liten markering att de trots allt utgör oppositionen…

Sedan var sammanträdet slut. Och återigen kan jag konstatera att ordförande Augustsson gjorde en mycket bra insats som ordförande.

Kategorier:Budget 2020, KS 2019

KS: Budgetramar

26 februari, 2019 1 kommentar

Imorgon ska kommunstyrelsen besluta om de budgetramar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser, när de under våren ska arbeta fram sina budgetar för 2020. Ramarna är ”tajta”, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Det är dock inte den slutliga budgeten för 2020 som ska fastställas. Det gör kommunfullmäktige den 19 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter håller sig inom anvisade ramar. Det spelar ingen roll om t ex socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, vilka det inte finns, så finns det inte. Socialnämnden måste lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna). Med andra ord, socialnämndens budget måste innehålla besparingar.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat på att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och kanske till och med förödande för verksamheten. Då kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Jag vet inte om kommunstyrelsen har gjort det under de senaste åren. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige den senaste mandatperioden. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag…

Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som formellt lägger fram förslaget till budgetramar. Man får väl ändå förmoda att hela den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, står bakom förslaget.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som har titeln ”Anvisningar för budget 2020. Ekonomisk plan 2021-2022”:

”Vi går mot tuffare tider”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

”Från 2019 prognostiseras högkonjunkturen övergå till att bli normalkonjunktur. Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas. Kommunerna går från en stark ekonomi till en svagare. Framöver uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader. Det kan innebära skattehöjningar och neddragningar.”

Det betonas särskilt i underlaget att antalet personer i arbetsför ålder, dvs de som betalar skatt, relativt sett minskar, samtidigt som behoven ökar inom förskola, skola och äldreomsorg därför att de yngre respektive de äldre, dvs de som inte ”lönearbetar”, ökar både i absoluta och relativa tal.

Budgetanvisningarna innehåller även en befolkningsprognos. Det kan vara värt att återge sammanfattningen:

”• Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 2 700 personer från 2018 till 2027 eller ca 1 % per år.
• De flesta åldersgrupperna ökar.
• Antalet barn och ungdomar i grupperna från 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 112 personer per år.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) har legat ganska konstant, men från år 2019 börjar också denna grupp öka.
• Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 664 personer fram till år 2027.”

Det beräknas att invånarantalet i Vänersborgs kommun kommer att uppgå till 42.304 personer år 2027. Det ska jämföras med 39.151 år 2017.

Innan jag tittar lite noggrannare på de föreslagna budgetramarna finns det en del andra aspekter som måste nämnas.

Kommunerna har inte helt fria händer att möta de ekonomiska utmaningarna. Kommunallagen reglerar vad som gäller:

”Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer.”

Det finns en del undantag från detta. Kommunerna kan t ex använda överskott från tidigare år till att täcka tillfälliga underskott i en budget. Vi pratar då om något som kallas resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborg har 50 milj kr avsatta i en sådan reserv.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. Det kan vara av intresse att också titta på våra grannkommuner. Trollhättans skattesats är 21:56, Grästorps 21:57, Uddevallas 22:16, Färgelandas 22:26, Lilla Edets 22:37 och Melleruds skattesats 22:60.

”Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas.”

Så står det alltså i handlingarna. Det betyder att skatteunderlaget faktiskt kommer att öka, men att ökningen inte blir lika snabb eller lika stor som förra året/åren.

Skatteunderlaget ökade 2018 med 3,6% och i år (2019) beräknas det öka med ”bara” 3,0%. En långsammare ökningstakt således, vilket fortsätter nästa år (2020) då ökningstakten också prognostiseras till 3,0%. Det ser faktiskt ljusare ut 2021 och 2022, ökningen av skatteunderlaget beräknas öka med 3,9% respektive 4,0%. I absoluta kronor ser det ut så här, men notera att här räknas de generella statsbidragen in i skatteintäkterna:

Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen, beräknas alltså öka med 66,9 milj kr nästa år. (Och ytterligare 74,8 milj år 2021.) Det är tämligen mycket pengar.

En viktig inkomstkälla för kommunerna är, som till viss del framgår av ovanstående, statsbidragen. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och 2018 från de sk ”välfärdsmiljarderna”. År 2019 sjunker bidraget till 44 milj kr. Det beror på att statsbidraget till en större del grundar sig på antalet invånare, tidigare viktades antalet nyanlända extra. År 2020 sjunker bidraget från ”välfärdsmiljarderna” till 38 milj och år 2021 till 27 milj kr. Det är ett stort och viktigt tapp för Vänersborgs kommun. Det är faktiskt också så, vilket kanske kan intressera, att Vänersborgs andel av invånarna i Sverige minskar, trots att kommunen ökar i absoluta tal. Det innebär att även om de totala statsbidragen ökar, så kommer Vänersborg att få en mindre andel av dem i fortsättningen.

Så här ser hela resultatbudgeten ut:

Till diskussionen om budget och budgetramar hör också lite historia.

I 2018 års bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 5,3 milj kr. Det var 3 milj kr bättre än planerat. Det ska också nämnas, och det är viktigt, att i resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj kr. Enligt de som kan detta så får inte realisationsvinster räknas in i balanskravsresultatet. Det blir då egentligen negativt, och kommunallagens krav på överskott uppnås inte.

Förra året gick nämnderna, dvs verksamheterna, med ett underskott på 20 milj kr. Och det trots att socialnämnden under året fick ett tilläggsanslag om 27 milj kr (=engångsbelopp).

I årets (2019) mål- och resursplan är kommunens resultat budgeterat till ungefär +37 miljoner. Det är mycket tveksamt om detta uppnås. Socialnämnden har redan flaggat för att den inte kan skära ner verksamheterna så att nämnden kan hålla sig inom budget. Det är även mycket tveksamt om socialnämnden klarar sig med de pengar den får för 2020… (Läs mer om detta i dagens blogg från Lutz Rininsland, V: ”När kommer nämndens begäran?”)

Det kommer inte heller barn- och utbildningsnämnden att göra. Förskolor och grundskolor, för att inte prata om personalen, går redan nu på knäna. Det ökade elevantalet, de ökade hyrorna (t ex alla moduler) gör att pengarna inte kommer att räcka till år 2020. Däremot finns det faktiskt 10 milj kr avsatta som en reserv i kommunstyrelsens förfogandeanslag år 2019. Pengar från denna reserv kan ”avropas” av barn- och utbildningsnämnden om det sker:

”en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Då får barn- och utbildningsnämnden:

”ett budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng.”

Vi får se om det blir någon elevökning i år. Det är inte säkert. BUN:s ”problem” är den elevökning som var under den förra mandatperioden. Jag har inte exakt siffra i huvudet, men det handlar om 800-900 elever de senaste 4 åren. Beslutet som gäller i år, och som är citerat ovan, betyder att BUN får ungefär 53.000 kr mer om elevökningen i år blir 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.) Det finns ingen sådan här reserv i förslaget till rambudget för år 2020.

I förslaget till budgetramar för 2020 från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avsätts alltså inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna, varken till social- eller barn- och utbildningsnämnden. Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Däremot avsätts 100 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i många andra kommuner.) Inflationskompensationen är 1% (sammanlagt ca 7 milj kr), trots att inflationsprognosen ligger högre. (Det är inte heller alla kommuner som avsätter pengar till inflationen.)

Budgetramarna kommer enligt prognosen att ge ett överskott till kommunen år 2020 på 36,2 milj kr. (En del av överskottet beror på ”teknikaliteter”, avskrivningar på investeringar räknas annorlunda än tidigare.) Det är en önskedröm. Jag skulle vilja hävda att det inte finns en chans att socialnämnden kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara, det är bara att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare etc… Om partierna vill detta förstås, de sa ju annat i höstens val, men det är ditåt det lutar med de föreslagna ramarna… I budgetbeslutet som gäller för i år (2019) finns det även en särskild passus som handlar om skolan:

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Jag har svårt att se att dessa tankar på något sätt återspeglas i ramförslaget för år 2020… (Men som jag sa i början, det är inte den slutliga budgeten som ska tas imorgon. Det är ”bara” ramarna.)

Men jag anser att det inte är ok att lägga en budget som är en ”önskedröm”, det är inte ok att gömma förväntade ”röda siffror” bakom prognosernas ”svarta”. Enligt min mening måste en budget vara realistisk och dessutom se till att verksamheterna kan fungera. Jag tror att det är svårt att undvika en skattehöjning, om man ska vara realistisk. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Det går också att använda de 50 miljoner som är avsatta i resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan måste politikerna också fundera över rimligheten att lägga t ex 20 miljoner till arenan varje år och 7 miljoner till Vattenpalatset…

Sedan kan man ju önska att den socialdemokratiska regeringen ska höja statsbidragen, men det hör nog också till önskedrömmarna.

KS onsdag: Kommunal styrning

22 februari, 2019 Lämna en kommentar

Det är fredag och sista dagen på sportlovet. Jag hade tänkt ägna dagen åt att läsa handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag (27 feb) – och inte skriva någon blogg. Handlingarna till sammanträdet är emellertid på ”bara” drygt 200 sidor denna gång, så när jag slutförde läsningen av den så kallade omvärldsanalysen ändrade jag mig. Det får bli en blogg. Anledningen var ett avsnitt i omvärldsanalysen om ”Ledning och styrning”.

Jag har i en rad bloggar skrivit om den kommunala styrningen. Flera bloggar handlade om styrsystemet NPM (New Public Management), och de stora negativa följderna av detta sätt att styra kommunerna i Sverige, inklusive Vänersborg. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”, del 1, del 2 och del 3.) Andra bloggar handlade om den statliga Tillitskommissionens utredning och betänkande om kommunal styrning. (Också i tre delar – ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”, del 1, del 2 och del 3.) Tillitskommissionens kritik av NPM var omfattande, och förödande. Den visade även på riktlinjer för en annan styrning av offentliga verksamheter.

Dokumentet ”Omvärldsanalys” är ett underlag för arbetet och det kommande beslutet om budgeten för 2020. Jag vet inte vem som har författat dokumentet, det är inte underskrivet, men det är i varje fall en eller flera tjänstemän. Ansvarig för omvärldsanalysen är förvisso kommundirektör Pascal Tshibanda. Om han nu inte själv har skrivit den så är den utformad enligt hans riktlinjer och uppdragsbeskrivning. ”Årets omvärldsanalys”, som kommundirektör Tshibanda skriver i sitt förord:

”skiljer sig från föregående år både vad gäller fokus och utformning.”

Och det gör den. Omvärldsanalysen tar alltså upp frågorna kring den kommunala styrningen. (Analysen tar självklart upp många fler frågor.)

Omvärldsanalysen beskriver problemen med att attrahera, re­krytera, utveckla och behålla rätt kompetens i kommunen. Och det är nödvändigt att Vänersborgs kommun lyckas med detta:

”Bristen på kvalificerad personal är påtaglig inom hela kommunorganisationen, där de största yrkes­grupperna utgörs av sjuksköterskor, socialsekrete­rare och legitimerade lärare och förskollärare.”

Som det är nu lyckas kommunen alltså inget vidare med kompetensförsörjningen. Och de som skulle kunna vara ”ambassadörer” för kommunen, de anställda, verkar inte heller fungera så:

”Vänersborgs kommun har jämfört med riket och regionen en hög sjukfrånvaro; under 2017 kostade sjukfrånvaron kommunen ca 32,5 Mkr. Omvandlat till årsarbeten motsvarar detta nästan 72 medar­betare i heltidsarbete. … Inom de stora yrkesgrupperna upplevs flera arbetsmiljöproblem, vilket innebär att legitimerad personal väljer att byta yrke.”

Vänersborgs kommun skulle därför behöva:

”dels erbjuda alla tillgängliga förmåner, och dels fortsät­ta att arbeta med utmaningen att konkurrera genom meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet.”

Jag tror att ”meningsfulla uppdrag, frihet och flexibilitet” är nyckeln till en lyckad kompetensförsörjning i framtiden. Och då pratar vi alltså om ledning och styrning. Det verkar som om dokumentets författare också gör det:

”Framtidens styrning och ledning kräver tydligare strategiska prioriteringar och helhetstänk, och mindre detaljstyrning. … där brukarna i realiteten är ar­betsgivare – inte kunder.”

Och så ägnas ett avsnitt åt ”tillitsstyrning”, dvs idéerna från Tillitskommissionen.

Intresset för tillitsstyrning hänger samman med verksamheters ökande krav på dokumentation, minskad flexibilitet i verksamheten och fokus på rutin- och lagföljsamhet. Tillitsdelegationen star­tade 2016 för att analysera och föreslå hur styrning­en av offentlig sektor bättre kan ta tillvara medar­betares kompetens och erfarenhet. Tillitsstyrning ska minska granskningsbördan och skapa mer flex­ibla organisationer som baseras på medarbetarnas kunskap och handlingsutrymme. Det kräver därför en stor tillit till professionen och en tydlig styrning av organisationen. Att styra med tillit handlar om att vända på styr­ningen genom att lägga fokus på resultatet av styrningen.”

Det är en bra bild av tillitsstyrning som ges i omvärldsanalysen, och jag tror att ett nytt styrsystem i Vänersborg skulle kunna locka kompetent personal från t ex andra kommuner.

Omvärldsanalysen blir ännu tydligare:

”Tillitsstyrningen utgår från att de som arbetar närmast brukarna är de som vet bäst vilka faktorer som påverkar och hur dessa ska hanteras. … Att tillämpa tillitsstyrning innebär också att de­legera ansvar, och ge medarbetarna möjlighet att påverka och förändra, inte att förvalta.”

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort att förändra den kommunala styrningen. Men självklart måste ju idéerna, och ambitionerna, finnas för förändring innan den kan bli verklighet. Tjänstemännen, som har skrivit omvärldsanalysen, har uppenbarligen dessa funderingar. Och då kanske de förhoppningsvis även kan spridas till politikerna.

Om, och i så fall hur snabbt, en förändring till Tillitsbaserad styrning kommer att ske i Vänersborg vet jag inte, och förmodligen ingen annan heller.

Tjänstemännen skriver i omvärldsanalysen:

”Organisationen behöver förändras från fo­kus på enskilda arbetsuppgifter till att arbeta som en helhet med samma mål, med delat ansvar för slutresultatet.”

Och:

”Utmaningarna kopplat till denna organiserings­förändring är att skapa en organisation som stöt­tar personalens förändringsbehov, och att ge dem de nycklar som behövs för att lösa uppdraget ut­ifrån styrningens målsättning. Vid förändringar av kommunens organisering och våra arbetssätt krävs att vi som organisation behöver bli tydligare i styrningen, att prioritera och att inse att det tar tid att bygga upp en tillit, både inom och mellan verksamheter.”

Visst, en förändring kommer att ta tid och det är ingen lätt uppgift. Men det gäller att slå in på rätt väg. Förändringen i socialtjänsten, som går under benämningen ”Smart bemanning”, är t ex inte rätt väg att gå… (Se t ex ”Smart bemanning?” och ”Tankar om Smart bemanning”.)

Omvärldsanalysen nämner också något om chefskapet och då beskrivs konceptet ”Agil (smidig) ledning”. Det är en ny chefsroll kan man säga, som:

”utgår från att förmågan till anpassningsbarhet är viktigare än omfattande pla­nering. I organisationer som arbetar agilt är mak­ten över att fatta beslut överlämnat från ledningsgruppen till de medarbetare som arbetar närmast kunderna. … expertkunskapen inte är viktigast i ledarrollen.”

Jag är inte säker på att synpunkterna på och tankarna kring en ny och annorlunda kommunal styrning kommer att diskuteras på nästa veckas kommunstyrelsesammanträde, men det är oerhört positivt att det finns en beskrivning av tillitsbaserad styrning. Det påverkar förhoppningsvis några av deltagarna. För det krävs en annan styrning, om inte annat för att det behövs mer kompetent personal i kommunen – personal som borde, och måste, använda mer av sin arbetstid till ”de mellanmänskliga mötena med dem vi är till för” (citerat från omvärldsanalysen) och mindre tid för administrativa arbetsuppgifter och dokumentation.

PS. Här kan du ladda ner hela omvärldsanalysen.

Investeringar, Samhall, budget och spöken

21 februari, 2019 Lämna en kommentar

Efter gårdagskvällens grymma konsert med Ghost på Scandinavium känns det konstigt att sätta sig vid datorn igen. Även om det är skönt att sitta efter att ha stått upp i 4 timmar… (Det är tungt för gamla ben, och rygg.)

Konserten var fantastisk. Ghost körde alla sina hit-låtar, deras fans kräver det, men också stora delar av sitt senaste album Prequelle. Ghost är helt klart Sveriges hetaste och bästa hårdrockband just nu.

Nu dröjer det ända till juli innan man får se gruppen igen. Då uppträder Ghost på Ullevi som förband till Metallica. Metallica… Det är definitivt något att se fram emot…

I Vänersborg fattas det pengar. I varje fall i den kommunala kassan. Det behövs ekonomiska tillskott till både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämndernas åtagande är inte bara till stor del lagstadgade utan också det som räknas till grundbultarna i den ”svenska modellen”. Om det nu finns någon sådan modell kvar, det är väl egentligen tveksamt. Välfärden har rustats ner allt mer de senaste åren (medan de rikaste får skattesänkningar).

Och när socialförvaltningen nu senast hittade ett sätt att spara pengar så växte sig protesterna höga. Jag skriver socialförvaltningen för det är tydligen så att beslutet inte fattades av politikerna. De har bara informerats. Det handlar alltså om att förvaltningen har skrivit avtal med Samhall om att Samhall ska överta tvätt och inköp för de som har fått bistånd beviljat för detta.  (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det är P4 Väst som var först med att rapporterna om beslutet, och dess konsekvenser. Idag har P4 Väst en uppföljning med socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rubriken på inslaget är ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”. (Se ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”.) Men så säger faktiskt inte Nyberg i intervjun. Han säger:

”och jag tycker att det finns en text i det avtalet som talar för att kommunen nogsamt ska pröva frågan om inte man kan få Samhall att även teckna avtal med andra.”

Den text Nyberg hänvisar till i avtalet är:

”eftersom brukare bor över ett stort område som omfattar hela kommunen, är det av stor vikt att utföraren har väletablerade kontakter med affärer inom dagligvaruhandeln”.

Den här skrivningen tycker Nyberg att socialförvaltningen ”nogsamt ska pröva”.

Vi får se hur det går. Det vore självklart önskvärt att Samhall handlade i fler affärer, men vad jag förstår så har Samhall fått in anbud och valt Hemköp eftersom de lade det billigaste budet. Det återstår att se om Samhall faller för opinionstrycket. Å andra sidan undrar jag hur det ska gå till om, och när, Samhall ska bryta avtalet med Hemköp…

Det är inte bara social- och barn- och utbildningsnämnden som behöver pengar. Det behövs också stora pengar till investeringar i Vänersborg. Barn- och utbildningsnämnden är t ex i akut behov av en ny skola, utbyggnad av andra, renoveringar och anpassningar av ytterligare fler. Inte förskolor och idrottshallar att förglömma. Samtidigt läggs stora pengar på investeringar i andra objekt.

Jag skriver det med anledning av att Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott har beslutat att godkänna tilläggsarbeten gällande ny foajé i Vänersborgs kommunhus. Tilläggskostnaden för ombyggnaden är 5,5 miljoner kronor. Den ska dock rymmas inom budget. Men då är budgeten tämligen stor. Renoveringen av kommunhuset beräknas kosta ca 68 miljoner… Vi får se var slutnotan hamnar. (Se ”NÄRF, SD, kommunhuset och protest”.)

Upphandlingsutskottet har också avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. Jag vet inte varför, jag har inte fått ut handlingarna. Men en inte alltför vild gissning är att de 22 miljonerna, som kretsloppsparken beräknades kosta, inte räcker… Enligt säkra källor behövs det åtskilliga miljoner till…

Och under tiden händer inget med den nya idrottshallen på Sportcentrum/Idrottsgatan. Men det är inte kommunens fel, tror jag. (Har inte fått ut handlingarna för detta heller.) Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott skriver:

”Tilldelningen av idrottshall Frigg 1 blev överklagad till förvaltningsrätten. I väntan på beslut från förvaltningsrätten gick giltighetstiden för anbuden ut. Förvaltningen avbryter upphandlingen och föreslår att starta en ny anbudsprocess.”

Det innebär kris för undervisningen i Idrott och hälsa på de berörda skolorna…

Det behövs dessutom investeringar på annat håll i kommunen. Det sägs t ex att Vattenverket på Skräcklan måste ”åtgärdas”. Ryktena förtäljer att det till och med behöver byggas ett nytt. (Precis som i Trollhättan för övrigt. Trollhättan ska i framtiden ta sitt vatten från Vänern. Kanske läge för ett ”samverkansprojekt”. Se Trollhättans planer – ”Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.)

Det är svårt att se att Vänersborgs kommun ska kunna klara ekonomin framöver utan en inkomstförstärkning. För inte ska väl kommunen spara på välfärden, dvs gamla och sjuka, barn och elever?

Det föreslås dock ingen skattehöjning i det förslag till budgetramar som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lagt fram och som blev offentligt igår. Å andra sidan föreslås inte heller några mer pengar till social- eller barn- och utbildningsnämnden…

Ramförslaget ska upp till behandling i kommunstyrelsen nästa onsdag. (Vänsterpartisten Lutz Rininsland har ”filosoferat” lite kring budgetprocessen i bloggen ”Ramanvisningar – vad kan vi vänta oss?” och sedan, när han läst ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande, ”Och nu då?”.)

PS. Här kan du ladda ner ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

%d bloggare gillar detta: