Hem > Budget 2020, Budget 2021, BUN 2020, personal, Skola och utbildning > Besparingar och nedskärningar i skolan

Besparingar och nedskärningar i skolan

Det såg besvärligt ut i barn- och utbildningsnämndens bokföring i våras. Siffrorna lyste röda. Och det var inte bra, så fick det inte vara. Siffrorna var tvungna att bli svarta. Det kräver kommunledningen, det står svart på vitt i Mål- och resursplanen:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. … Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”

Det är ord och inga visor. Orden är lag, till och med gentemot de riktiga lagarna. Enheterna inom barn- och utbildningsnämnden var därför tvungna att spara inför höstterminen. Och det gjorde de också.

Förvaltningschefen sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):

“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”

Arbetet med att få en “budget i balans”, som det heter på fint byråkratspråk, prioriteras i barn- och utbildningsförvaltningen. Varje enhets budget granskas enligt uppgift regelbundet och rektorerna har täta uppföljningsmöten med förvaltningen. Det verkar fokuseras mer på ekonomin än på besparingarnas konsekvenser för verksamheten…

Samma dag som förvaltningschefen intervjuades i TTELA skrev TTELA också om upprörda lärare som protesterade på Torpaskolan. (Se “Lärare protesterar mot krympande skolresurser”.) En av lärarna på skolan sa till TTELA:

“Vi riskerar ju att bryta mot skollagen i och med att vi inte kan ge eleverna den stöttning de faktiskt har rätt till. Som det är nu ska vi göra vårt jobb lika bra, helst bättre, än tidigare fast med mindre resurser.”

I en protestskrivelse med närmare 50 underskrifter bland personalen på Torpaskolan var man ännu tydligare:

“Vi kommer alltså med dessa besparingar att tvingas bryta mot skollagen i ännu större utsträckning än vi redan gör.”

Så är det, men det verkar inte vara något särskilt tungt argument för de styrande politikerna i Vänersborg… Och förresten, hur bevisar man att kommunen bryter mot Skollagen? Och vem i kommunen är i så fall ansvarig om det bryts mot lagar – lärarna? rektorerna? politikerna? Och vem polisanmäler kommunen?

Det här har jag resonerat om tidigare, se “Skollagen går före budgetföljsamhet”. För att vara tydlig, jag anser att det är kommunens politiker som är ansvariga för att förskola och, framför allt, skola inte får de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla Skollagen. (Och kanske också Arbetsmiljölagen.)

I Torpalärarnas protestskrivelse efterlyste lärarna konsekvensbeskrivningar. Det är intressant, men så vitt jag vet så är inte ordet “konsekvensbeskrivning” rätt ord. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter talas det om “riskbedömningar”.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det (se “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”

Arbetsmiljöverket utvecklar:

“De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.”

Det är helt klart och tydligt att de besparingar och nedskärningar av personal som har skett inför och under höstterminen ska ha föregåtts av riskbedömningar på varje enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att göra denna bedömning – och har den inte blivit gjord så borde facken och/eller skyddsombuden reagera. Då är det läge att anmäla arbetsgivaren. Men jag vet också att facken har efterfrågat riskbedömningar i samverkansgrupperna och faktiskt fått några. Så visst görs det riskbedömningar även i Vänersborg.

En direkt följd av personalneddragningarna är, enligt fackförbunden, den ökande mängden våld, hot, oordning och förstörelse mm i skolorna. Det är i många fall visstidsanställda elevassistenter som har stöttat dessa barn, och det är assistenter som det i första hand har dragits ner på. Facken pekar också på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver. Skolorna har inte råd.

När facken har påtalat situationen ute på förskolor och skolor för politiker i kommunledningen har de tydligen sagt sig förstå problemen – och föreslagit lösningen att skolorna måste omorganiseras för att möta behoven…

Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av året, så får alltså lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna. (Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.) Och det trots att kommunen beräknas göra ett överskott i år på 173 milj kr…

Fackförbunden som inte bara förklarade sig oeniga och protesterade i MBL i BUN förra året (budget 2020) har gjort detsamma för kommunstyrelsens förslag till budget 2021. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.) För det blir med all sannolikhet inte heller bättre nästa år, snarare tvärtom.

Behoven ökar i förskolan och skolan, allt fler barn och elever far illa och det saknas resurser för elever i behov av språkligt stöd (studiehandledare, modersmålsundervisning). Vi ser ett ökat antal tillbud i skolorna och sjukfrånvaron bland personalen ökar, osv. Trots de stora behoven bland barn och elever, och särskilt bland dom i behov av stöd av olika slag, så går de svarta siffrorna och det stora förväntade överskottet på 47 milj kr år 2021 före i de styrandes budget… Några av de mest utsatta grupperna i Vänersborg får stå tillbaka för fina siffror i olika bokföringsposter.

Det är bara Vänsterpartiet som i sitt förslag till budget för 2021 har gett barn- och utbildningsnämnden de ekonomiska medel som behövs för att förskolor och skolor ska slippa besparingar och nedskärningar nästa år. Tyvärr lär inte de andra partierna rösta på det förslaget…

Anm. Jag har i tre bloggar beskrivit situationen i kommunens skolor under pandemin, som inte är över än:

Anm. De fyra budgetförslagen för 2021 har presenterats i följande bloggar:

  1. LasseVbg
    17 november, 2020 kl. 14:41

    Om facken kan peka på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver borde det finnas bevis för att skollagen inte följs. Lärarna kan säkert ge konkreta specifika exempel på det också. Min erfarenhet är att det hjälper inte att mer allmänt säga att det inte fungerar. Konkreta exempel krävs och är betydligt svårare att komma undan.

    Jag är glad att jag inte har kvar några barn i Vänersborgs skolor…

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: