Arkiv
Om BUN 20 dec
Dagen före vintersolståndet (se “Vintersolståndet”) och fyra dagar innan julafton (se “GOD JUL!”) sammanträdde Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) för sista gången år 2021.
Det blev ett längre möte än vad någon kunde förutse. Det var ju inte särskilt många ärenden (se “Årets sista BUN”), men en del information drog ut på tiden. Och det var helt ok, 
det var viktig information som egentligen tålde ännu längre diskussioner. Sammanträdet slutade kl 11.30.
Den “traditionella” lokalinformationen var ett sådant ärende. Den handlade om Holmängenskolan. Skolan ska stå klar höstterminen 2024 och inrymma 525 elever. En del av skolan ska emellertid under de första åren inrymma en förskola med 4 avdelningar och då kommer “bara” 400 elever att gå i F-6.
Så här ska Holmängenskolans huvudentré se ut (se bild nedan):
Projektledare Thomas Johnsson från samhällsbyggnadsförvaltningen var en av de som informerade. Han beskrev den blivande skolbyggnaden. Det skulle bland annat bli en fullstor idrottshall, som skulle kunna ta in ungefär 165 åskådare. Det pratades om multiverkstad, som skulle bli uthyrningsbar, ett mediatek, kallat “grottan”, som skulle bli själva hjärtat i byggnaden osv. Skolan skulle också bli möjlig att bygga ut i framtiden, och det var ju intressant.
Nedanstående ritningar visades på ett bildspel. De var omöjliga att se, men vi fick dom senare. De är lite annorlunda än de jag publicerade i en tidigare blogg. (Se “Holmängenskolan – ritningar”.)
Så här ska Holmängenskolan och skolgården se ut. (Du kan ladda ner kartan här.)
Skolans plan 1. (Du kan ladda ner ritningen här.)
Skolans plan 2. (Du kan ladda ner ritningen här.)
Det blev en hel del frågor från nämndens ledamöter, kanske mest ur pedagogiskt perspektiv. Ordförande Bo Carlsson (C) undrade varför man skulle ha så moderna och konstiga namn på salar och utrymmen. Och det var vi flera som tyckte. Det var ju en skola och i läroplanen står det om skolämnen som bild och NO – varför ska man då kalla salarna för mediatek, ateljé, multiverkstad etc?
Det stod klart att det bara skulle bli en enda NO-sal. Där skulle inte bara all undervisning i fysik, kemi, biologi och teknik förläggas, utan också bild. Hur det ska gå ihop schemamässigt förstår inte jag, men det påstod förvaltningen att det skulle gå alldeles utmärkt. Vi får se… Det hade inte heller gått att ordna med grupprum till varje klass, skolytan räckte inte till. Det var anmärkningsvärt. Det trodde jag var ett av kraven för hela bygget.
Det är nämligen så att när en utredning för något år sedan dömde ut möjligheterna för Norra skolan att bli en två-parallellig skola så var skälen bland annat att det krävdes två NO-salar på skolan och grupprum till varje klass. Och det gick inte att ordna… Men det gällde tydligen bara Norra, inte den nya Holmängenskolan.
Det var även svårt med arbetsrum till varje lärare på Norra. Nu visar det sig att varje lärare på Holmängenskolan inte kommer att få en egen arbetsplats… Det är lite förvånande kan man tycka, eftersom arbetsgivaren har utökat, och strävar efter att ytterligare utöka, lärarnas skyldighet att befinna sig i skollokalerna, på sina arbetsplatser, på dagarna. (Till skillnad från de flesta andra yrkesgrupper i samhället…)
Henrik Josten (M) och jag var som vanligt frågvisa och lite kritiska, andra var kanske bara frågvisa, till skillnad från nämndens 1:e vice ordförande. Gunnar Henriksson (L) litade nämligen fullständigt på professionen och ansåg att de frågor vi tog upp inte var politiska. Vi skulle typ inte bry oss. Jag ansåg att han hade fel. Det är huvudmannens uppgift, dvs politikernas, att ge rektorer och 
pedagoger de förutsättningar som krävs för att verksamheten ska kunna fullgöra det uppdrag de har fått av staten. I dessa förutsättningar är naturligtvis själva skolbyggnaden, den fysiska miljön, oerhört väsentlig. Jag märker att jag allt oftare inte riktigt förstår mig på Henriksson…
Jag hoppas hur som helst att jag tänker fel och att Holmängenskolan blir den kanonskola som förvaltningen och projektledaren säger att den ska bli, och som de också säger att personal och lärarfacken tror.
Under lokalinformationen fick nämnden även information om att Hallebergs förskola ska börja renoveras i maj nästa år. Barnen ska då evakueras till Vänerparken. På Skördegatans förskola är det en vattenläcka i ett tak. Barnen på avdelningen finns under reparationen på Vänerparken. Det finns få eller inga andra evakueringslokaler.
Lokalinformationen drog alltså ut på tiden, mest beroende på politikernas alla frågor och synpunkter. Det gällde även nästa ärende: “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning 2021”.
Rektorerna på högstadieskolorna informerade om verksamheten, framför allt fokuserade de kring elever i behov av särskilt stöd. Det var en information som skakade om nämnden. Själv blev jag alldeles matt. Informationen borde också ges till kommunalråden, eller varför inte till hela kommunfullmäktige.
Verksamhetschef Granat inledde med en mer allmän presentation. Han berättade att 83,8% av de avgående 9:orna i våras hade gymnasiebehörighet. Orsaken var att det fanns:
“tydliga planer på individnivå”
Det var särskilt viktigt att planerna upprättades för, vad jag förstod, de elever som bedöms vara “närmast” betyg. För nyanlända elever upprättas individuella studieplaner. Elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet får ofta läsa extra i de ämnen som de är närmast betyg i. De får en anpassad studiegång som innebär (Skollagen):
“avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen”
Utbildningen utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det innebär inte helt sällan att dessa elever enbart studerar engelska, svenska, matematik och 5 så kallade “praktisk-pedagogiska ämnen”.
Det här är helt i enlighet med Skollagen. Som gammal pedagog kan jag dock tycka att staten har en inställning till skola, utbildning och bildning som ibland handlar mer om att eleverna ska “komma igenom” och bli behöriga till gymnasiet än att de ska lära sig för livet. Som Håkan Boström skrev i en ledare i gårdagens GP (se ”Borgerligheten kan bättre än att försvara marknadsskolan”):
”Både samhället i stort och näringslivet tjänar på att befolkningen har en gedigen och varierad grundutbildning som kan ligga till grund för bildning och kritiskt tänkande.”
Det framgick av verksamhetschefens föredragning att utmaningarna för skolan var betydligt större detta läsår än tidigare. Det är många elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet, många fler än föregående läsår. Det här förhållandet innebär stora utmaningar för skolan och regleras i Skollagens 3 kap – “Barns och elevers utveckling mot målen”.
Den första åtgärden som ska sättas in för de elever som riskerar att inte:
“nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska … skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
Dessa extra anpassningar ska alltså ske inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det åligger den ordinarie läraren, och innebär ofta en utökad arbetsbörda som inte på något sätt kompenseras t ex lönemässigt. Och eftersom många vårdnadshavare utnyttjar sin rätt att klaga krävs det också att lärare dokumenterar sina åtgärder.
Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga så är det rektorns skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Och det ska också ske skyndsamt. Och:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. … Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.”
Rektorerna beskrev situationen. Antalet åtgärdsprogram ökar och det nämndes att upp mot 1/3 av eleverna har åtgärdsprogram.
Det finns numer särskilda undervisningsgrupper på alla högstadieskolor. Det är för elever som har behov av ett “mindre sammanhang”.
Som en av rektorerna sa:
“Eleverna hade inte fått betyg om de hade varit i den vanliga klassen.”
Flera elever är i behov av enskild undervisning, dvs en elev – en lärare.
Åtgärderna kostar pengar. Samtidigt har alla elever samma skolpeng, det är ett dilemma ansåg rektorerna. På högstadierna har man börjat med att inrätta större klasser, 29 elever per klass. Det är av ekonomiska skäl. De resurser som skolan sparar med större klasser går till elever i behov av särskilt stöd. 
Man skulle kunna säga, att de andra eleverna avstår resurser till de elever som är i behov av stöd. Och så ska det naturligtvis inte behöva vara. Självklart ska kommunfullmäktige se till att det finns pengar till alla elevers behov och utveckling.
De flesta högstadieskolorna, jag tror till och med att det var alla, använder mer pengar än budgeterat, dvs de går med underskott. Orsaken är att det behövs mer resurser för att möta elever i behov av stöd. Ändå är det en balansgång mellan att hålla budget och att uppfylla Skollagen.
Några av de åtgärder som är aktuella är “halvklasser” i t ex NO, slöjd, musik och hem- och konsumentkunskap, tvålärarsystem, mindre grupper med fler lärare och resurspedagoger, resurspedagoger i helklass, resurspedagoger som stöttar enskilda elever, studiehandledning osv.
Ja, det var en omtumlande föredragning som politikerna fick uppleva. Henrik Josten (M) föreslog att nämnden skulle ha en “temadag” om detta ämne under våren. Det var ett förslag som många av oss ledamöter instämde i.
De övriga ärendena gick snabbare. Det var knappt några fler diskussioner.
Trots att grundskolans högstadier går med underskott beräknas hela nämnden att göra ett överskott på 10,9 milj kr. Det har enligt uppgift köpts in en del läromedel under hösten, men överskottet är ändå stort. Ekonomer ser naturligtvis sådana här siffror med en viss tillfredsställelse, även om en riktigt beräknad budget borde göra ett plus-minus-noll-resultat. Ser man till verksamheten i förskola och grundskola är överskott en “styggelse”…
Som jag har beskrivit tidigare så har Migrationsverket gjort en omorganisation kring boenden för att spara pengar. Boenden läggs ner och de asylsökande flyktingarna flyttas till Restad Gård. Det har under hösten inneburit 33 fler barn till förskolan, 39 fler elever till låg- och mellanstadierna och 14 fler till högstadiet. Under jullovet flyttar ytterligare 12 grundskoleelever in på Restad Gård.
I slutet av sammanträdet, vid förvaltningschefens information, fick Henrik Josten (M) in en liten spontan poäng. Han gillar inte “pluppsystemet” (vem gör det?), 
utan menade att nämnden borde:
“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”
Den kommentaren tillsammans med de traditionella tillönskningarna av “God Jul och Gott Nytt År” avslutade nämndssammanträdet.
Årets sista BUN
Efter den gångna veckan kan alla kommunens politiker slänga sina gamla kalendrar och istället börja skriva in nästa års möten i de nya. Alla utom ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden. De måste behålla sina gamla kalendrar så att de inte missar sammanträdet nu på måndag – samma vecka som det är julafton. Och dagen efter 4:e advent…
Måndagen den 20 december har nämligen ordförande Bo Carlsson (C) kallat till sammanträde. Och det sker som vanligt på distans, tyvärr men nödvändigt.
Dagordningen för sammanträdet ser ut så här:
Det är inte speciellt många ärenden för barn- och utbildningsnämnden (BUN) att avhandla så här på årets sista skälvande dagar.
Mötet börjar med att ledamöterna får en uppdatering om läget för BUN:s hyrda lokaler. Antagligen kommer nämnden att få information om renoveringen av Öxnereds skola och att idrottshallen där blev klar tidigare än beräknat. (Se TTELA ”Idrottshallen vid Öxnered skola är nu färdigbyggd”.)
Nämnden kan också förvänta sig en hel del information om den blivande Holmängenskolan.
Det är, vad jag förstår, tänkt att bli en tämligen grundlig genomgång av både ritningar och tankar bakom det kommande skolbygget. Politikerna kommer också att få information om processen vid utarbetandet av dessa, t ex hur skol- och annan personal har varit involverad och även hur samverkan med bland annat personalorganisationerna har sett ut. Det är bra för det är naturligtvis viktigt att vi politiker får veta hur kommunens skolor ska se ut och varför… (Se “Holmängenskolan – ritningar”.) För övrigt är ärendet bara en informationspunkt så det är inga beslut som ska fattas.
Det blir som vanligt en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras ”Aktuellt grundskola och grundsärskola 7-9”. Det är rektorerna på högstadierna som med stöd av verksamhetschefen ska presentera läget. Det skulle vara välgörande om rektorerna var riktigt ärliga och talade klartext om de problem som finns ute i verksamheterna (om det finns några förstås…)
och vad som krävs för att lösa dom. Snart börjar ju faktiskt budgetarbetet för 2023… Och så är det ju valår, och då vet vi att politiker i betongblocken känner ett behov av att lova saker… (Även om de efter valet har en tendens att glömma sina löften…)
Rektorerna, liksom lärarna, har fått sina uppdrag av staten. Det kan vara bra att påminna om det. Den uppgift som vi politiker i kommunen har är egentligen “bara” att ge rektorerna, och lärarna, de förutsättningar som krävs för att de ska kunna genomföra det statliga uppdraget…
Det diskuteras mycket om den svenska skolan just nu. Dessutom publiceras flera undersökningar kring olika aspekter av skolan och undervisningen. Flera undersökningar talar t ex om “glädjebetyg”, särskilt nu under pandemin. Betygen i landet, liksom i Vänersborg, blir allt bättre trots distansundervisning, nedskärningar av personal i skolan och ökad frånvaro både bland lärare och elever. Det vore intressant om rektorerna kunde kommentera hur detta är möjligt och vad det kan innebära för kommande resurstilldelning…
En annan stor undersökning, som publicerades av ett av lärarförbunden i veckan, visade skrämmande siffror på hur vårdnadshavare, men även rektorer(!), försöker påverka lärare att sätta högre betyg. Är det så i Vänersborg också eller utgör Vänersborg ett undantag?
Budgetarbetet för år 2023 ska, som jag skrev tidigare, snart starta. Kommunstyrelseförvaltningen har utarbetat en tidplan för budgetarbetet och nu har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram en egen tidplan som synkar med resten av kommunen. Det ska nämnden informeras om.
Kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden tillsammans med kultur- och fritidsnämnden uppdraget att ta fram en:
“uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”
Det har arbetats med detta uppdrag. Nu har presidierna (=ordförandena inklusive vice ordförandena) i BUN och kultur- och fritidsnämnden föreslagit att:
“även kommunstyrelsen ska ingå tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden”
Det blir nog bra…
Årets sista månadsuppföljning ska presenteras. Den är för november, men det är väl så nära ett bokslut man kan komma?
Prognosen är att BUN kommer att göra ett överskott på 10,9 miljoner kronor. Det är tyvärr inga pengar som nämnden kan ta med till och använda nästa år – pengarna hamnar i kommunens överskott, och går väl antar jag till att betala tillbaka banklån, till fastighetsinvesteringar etc… Jag föreslog på förra nämndsmötet att pengarna skulle användas till inköp av läromedel, men den tanken var kanske för originell, eller orealistisk…
Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år förväntas göra ett överskott på 3,6 milj kr:
“Prognos för 2021 om 3,6 mnkr består av färre antal barn samt sjuklönekompensation under coronapandemin.”
Förskoleklass och grundskola årskurs 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år samt grundsärskola uppvisar i november ett överskott på 6,6 milj kr.
“Överskottet beror främst på färre antal elever än budgeterat, samt tillfälliga statsbidrag som inte nyttjats fullt ut. Verksamheternas prognos för 2021 uppgår till 6,7 mnkr. Ökade tillfälliga statsbidrag, färre elever än prognos samt ökade interkommunala intäkter ger ett överskott.”
Det är dock viktigt att notera att överskottet minskas på grund av:
“stora kostnader som avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Alla dessa sistnämnda grupper ökar för varje år och det måste politikerna i Vänersborg inse – och tilldela pengar därefter.
I november finansierade Vänersborgs kommun 2.061 barnomsorgsplatser, 1.813 skolbarnomsorgsplatser och 4.903 platser i förskoleklass, grundskola och särskola. Det är många barn och ungdomar…
BUN ska skriva av fordringar på nästan 100.000 kr (99.689,64 kr). Det är ärenden som har varit hos Kronofogdemyndigheten, men där utmätning inte har gett något resultat eller där gäldenären inte har kunnat delges.
På sammanträdena ingår det också att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan förra 
månadens sammanträde. Ibland har de varit med om lärorika och spännande saker, men ofta blir det en uppräkning av möten som de har deltagit i.
Och sedan vet jag precis hur årets sista sammanträde slutar – alla önskar varandra en God Jul och ett Gott Nytt År.
Skolranking 2021 (2)
Det är tradition att Lärarförbundets skolranking publiceras i november varje år. Så är det i år också, men för allra sista gången. Lärarförbundet ska sluta med undersökningen – efter 20 år:
“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst.”
Det skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i Expressen. Det skrev jag också om i en tidigare blogg – “Skolranking 2021 (1)”.
Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är riktigt aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen till viss del redan är “föråldrad”.
Det här gäller:
“Uppgifterna härrör från läsåret 2020/21 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2020. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2020 och för årsarbetare den 15 oktober 2020. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2020. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2019/2020.”
Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.
Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.
Vänersborg fick en avsevärt sämre placering än förra året, en del skulle nog kalla det för att Vänersborg rasade i skolrankningen. Vänersborg sjönk från plats 146 till plats 195.
Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:
Vänersborg placerade sig alltså på plats 195 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Uddevalla (200), Trollhättan (229) och Lilla Edet (246), men sämre än Grästorp (50), Lidköping (59), Mellerud (76) och Färgelanda (110).
I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.
Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 195 (2020-221; 2019-212; 2018-230; 2017-198). Det är ingen vidare placering, fast det är något bättre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar mindre pengar på skola och 
utbildning än 2/3 av kommunerna i Sverige. Det borde vara ganska skämmigt, särskilt för betongpartierna. S+C+MP+M+KD+L har nämligen under de tre senaste åren varit helt överens om budgeten och anslagen till förskola och skola i Vänersborg. Det kan vara bra att hålla i minnet på valdagen nästa år.
Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög. Vänersborg ligger på plats 100 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har till och med stigit något jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 103. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 10 (2020: 22). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb. Läsåret 2019/20 var bara 68 procent av lärarna i grundskolan behöriga i Vänersborg. Jag hittar just nu inga siffror på hur det var förra läsåret. (I Kolada, en databas för kommunsektorn, finns uppgiften ”lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne”. År 2020 uppgick siffran till 69,6%. Tillagt 19.35.)
När det gäller lärartätheten försämrades Vänersborgs placering inte helt oväntat. Vänersborg hamnade på plats 196 (2020-187). Jag trodde faktiskt att Vänersborg skulle sjunka ännu mer. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året trots att lönerna ökade. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019 och vad jag förstår så anställdes inte särskilt många under vårterminen 2021. Lärarförbundet lägger, som nämnts tidigare, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartätheten är oerhört viktig för elevers lärande.
I förra årets skolrankning (2020) tycktes lärarna i Vänersborg ha blivit betydligt friskare, plats 162, än året innan (2019) då lärarna hamnade på plats 226. Nu sjönk placeringen igen, lärarna i Vänersborg var sjukare än i många andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 199 i kriteriet “friska lärare”. Det kan vara svårt att tolka placeringen i denna kategori, den varierar ganska kraftigt mellan åren. Men det är naturligtvis viktigt att lärare är friska och på plats i klassrummen. Det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.
Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:
“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”
Vänersborg placerade sig på plats 96. Det var en förbättring med 6 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef fortsätter att göra ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.
Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 90 (2020-222). Det är ett bra resultat och en kraftig förbättring. Det är också ett av nämndens förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan ska öka. Att gå i förskola är en viktig förberedelse för den fortsatta utbildningen.
Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2020 det handlar om.
Vänersborg placerade sig på plats 251 (2020-163) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 249 (2020-187) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår rasat ordentligt på rankingen i de här två kriterierna sedan förra året. Den elevkull som förra årets resultat grundade sig på hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. Det kanske till viss 
del är en förklaring till årets sjunkande resultat, men knappast något försvar. Det var 63 färre anställda i grundskolan 2020 än året innan. Detta faktum skulle kunna vara förklaringen, men jag tror att neddragningen främst gjordes på hösten, dvs efter att 9:orna hade fått sina betyg.
Kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning” år det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat. Det jämför andelen gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. Vänersborg hamnar på plats 248 (2020-147). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Även här skulle det behövas en analys av orsakssammanhangen. En förklaring skulle kunna vara att eleverna fick för höga betyg när de slutade 9:an och/eller inte hade tillräckliga kunskaper med sig för att klara gymnasiestudierna. Eller är det pandemin som har haft betydelse? Jag vet inte, det skulle behövas en analys.
Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:
“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”
Och konstaterar att:
“Vänersborg tillhör landets bästa kommuner när det kommer till lärarlönerna. Även andelen barn i förskolan och lärarnas behörighet är några av kommunens relativa styrkor som skolkommun.”
Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har minskat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 43,766 förra året till 41,725. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta index konkret betyder. Men eftersom indexet har sjunkit så har uppenbarligen Vänersborg ”gått bakåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner.
Lärarförbundets ranking, som alltså är den sista någonsin, visar att Vänersborg har sjunkit 49 placeringar. Vänersborg hamnar därmed faktiskt på den sämsta tredjedelen av alla Sveriges kommuner. Och det som drar ner rankingen är de absolut viktigaste kriterierna – elevernas kunskapsresultat.
På förra veckans sammanträde med barn- och utbildningsnämnden så tog förvaltningschefen upp Lärarförbundets skolranking.
Resultaten förklarades dock inte, de bara konstaterades. Med ett undantag, Fridaskolan hade en nedgång i sina elevresultat som kanske förklarade en stor del av hela kommunens nedgång. Och visst hade Fridaskolan “sämre” resultat än vanligt. Huruvida det är hela förklaringen är jag dock inte lika säker på. Men det är svårt att orientera sig i Skolverkets statistik…
Nämnden fick emellertid det glada budskapet att skolresultaten i kommunen har gått framåt i år. Lärarförbundet grundade ju sin statistik på elevresultaten från vårterminen 2020, och de senaste resultaten, dvs från vårterminen 2021, visade en avsevärd förbättring på alla punkter. Men hur det skulle kunna förklaras, när pandemin har orsakat en förhållandevis mycket stor frånvaro bland både personal och elever, och till viss del distansundervisning, vet jag inte. Dessutom minskade personalen med 63 personer under 2020, allt fler elever behövde undervisning i mindre sammanhang och behoven av särskilt stöd ökade. Det är motsägelsefullt. De ökade kunskapsresultaten vt 2021 är i mina ögon fortfarande något som måste problematiseras och förklaras. Precis som förklaringen till årets skolranking.
Jag är helt övertygad om att all skolpersonal, hela förvaltningen osv gör allt som står i deras makt, och mer till, för att elevernas resultat ska förbättras. De brister som finns måste emellertid lyftas upp, tydliggöras och diskuteras. Detta för att de ska kunna åtgärdas. Politikerna måste involveras, det är ju de som “sitter på pengarna”. Jag kan emellertid förstå att många “på golvet” ibland är misstänksamma på politikernas vilja och förmåga…
==
OBS! Du kan läsa om socialnämndens senaste sammanträde på Vänsterpartiets hemsida – ”Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?”.
Dagens BUN (22/11)
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.
Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – “Stängning av Norra skolan”.
Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.
Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)
När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….
Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)
Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund.
Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.
“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”
Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.
Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:
“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”
Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.
Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.
Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…
Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:
“Superbifall!”
Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…
Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggen “Viktiga ärenden för BUN imorgon” (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.
Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.
Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…
Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.
Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.
Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.
Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.
“Vi tittar på detta. Vi funderar.”
Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.
De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje 
fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.
Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.
Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:
“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”
Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.
Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.
Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…
Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.
Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.
Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.
Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…
Viktiga ärenden för BUN imorgon
Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.
BUN:s dagordning har följande utseende:
Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.
Årets överskott 11 milj
Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga 
statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.
Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:
“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.
Läromedel
De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.
Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?
Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:
“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”
Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med.
Verksamhetsplan och detaljbudget
Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.
Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.
Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
- “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
- “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
- “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”
Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…
Fristående verksamheter
Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.
Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.
De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.
Extra pengar
Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.
Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…
Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:
“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”
Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.
Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.
Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:
“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”
Det görs genom att:
“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”
Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.
Förskole- och grundskoleplan
Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.
Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:
“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”
Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.
I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, 
Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?
Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.
Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.
Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…
Norra skolan
Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)
Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.
Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan. Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.
Så här står det i handlingarna:
“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”
Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.
Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)
Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!
Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…
Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.
Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…
I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:
“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”
Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.
“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”
Det står också:
“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”
I sammanfattningen av planen står det slutligen:
“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”
Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.
Till sist.
I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.
Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.
Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.
Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…
Det blir spännande imorgon.
PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.
Skolranking 2021 (1)
Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstepersoner, rektorer, pedagoger, övrig skolpersonal och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…
Vänersborg kom på plats 195. Det är en ganska rejäl nedgång sedan förra året. 2020 hamnade Vänersborg nämligen på plats – 146.
Syftet med rankningen är:
“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”
Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Men nu är det slut, årets rankning blir den sista som Lärarförbundet gör. Lärarförbundet ”ger upp”…
I dagens Expressen, den 17 november (se “Därför slutar vi utse ”Bästa skolkommun””), skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet:
“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst. Vi tror inte längre på modellen med kommuner som ansvariga för skolan. Det är dags för staten att ta över och återupprätta likvärdigheten.”
Ordförande Jaara Åstrand skräder inte på orden. I sin debattartikel framhåller hon att svensk skola inte längre är en av de mest likvärdiga i hela världen:
“Sverige har backat – rejält. Lärare, myndigheter och internationella organ som OECD larmar om att skillnaderna mellan svenska skolor växer.”
Och roten till den negativa utvecklingen beror på kommunaliseringen menar ordförande Jaara Åstrand. Och hon fortsätter. Vissa kommuner satsar på skola och utbildning, men alltför många sparar. Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för pedagogerna och mindre tid att förbereda lektioner. Det sparas in på läromedel och det saknas personal som skulle kunna bidra till att skapa studiero och trygghet i korridorer och uppehållsrum. Det avsätts för lite resurser till elever med behov av särskilt stöd, elevhälsa och speciallärare.
“Hur en elev lyckas i skolan präglar ofta individen för livet och för samhället ger varje skolmisslyckande negativa effekter som kan vara svåra att reparera. Därför är det i grunden orimligt att en så viktig samhällsinstitution som skolan ska konkurrera om att få resurser med simhallar, utegym, cykelbanor och andra kommunala frågor.”
Det finns nog inte många pedagoger i detta land som inte håller med Lärarförbundets ordförande.
I ljuset av ordförande Jaara Åstrands ord känns glädjebeskeden från barn- och utbildningsförvaltningen över de fantastiska framgångarna för Vänersborgs skolor och framför allt för avgångsklasserna något motsägelsefulla.
Jag återkommer med en presentation och analys av skolrankingens resultat för Vänersborgs del. För sista gången…
PS. Andra och sista delen kan du läsa här: ”Skolranking 2021 (2)”.
Norra skolan ska stängas
Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.
Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?
Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.
Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.
Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.
Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)
==
Motion till kommunfullmäktige
Norra skolan
I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.
Beslutsförslaget till BUN lyder:
- “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt.
Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.
Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.
Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.
Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?
Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.
Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.
Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan.
Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…
Vänsterpartiet yrkar att
– det tillsätts en utredning som får i uppdrag att
- inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
- se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.
Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet
Sammanfattning av dagens BUN
Gårdagens blogg lämnade ett stort frågetecken efter sig. Hur skulle Bo Carlsson (C) och de styrande partierna ställa sig till Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder? Och hela barn- och utbildningsnämnden? Och Vänsterpartiet? I denna blogg får du reda på svaren.
Jag beskrev barn- och utbildningsnämndens (BUN) ärenden i två bloggar innan sammanträdet, “Inför BUN 18/10 (1/2)” och “Inför BUN 18/10 (2/2)”. Där beskrev jag det mesta i faktaväg.
Dagens sammanträde blev inte den långbänk som jag befarade. Bo Carlsson (C) beordrade avstängning av MS Teams kl 12.35. Mötet fortsatte dock med ytterligare ett ärende. Det var ett sekretessärende som bara kunde avhandlas fysiskt. Därför var några ledamöter samlade fysiskt i kommunhuset. Dock inte bloggare Kärvling.
BUN fick som vanligt en lokalinformation. Nämnden fick reda på att man just nu arbetar på en bygglovsansökan för Holmängenskolan. Den beräknas vara klar i november. “Produktionen” ska sedan, förhoppningsvis, starta i februari-mars och skolan ska stå färdig ht 2024. Det ska gå att flytta in lite tidigare, i maj 2024. Prognoserna är också att budgeten håller…
Henrik Josten (M) får uppenbarligen lika stor ångest av behandlingen av Norra skolan som jag själv. Idag var det dock Josten som gav uttryck för den.
Det har inte fattats några beslut om Norra skolan, sa Josten, bara beslut som har påverkat Norra “indirekt” – och faktiskt avgjort dess öde. Josten sade lite melankoliskt:
“Norra skolan seglar iväg mot solnedgången och vi kan inte göra något åt det.”
Henrik Josten hade funderat på om inte en grupp borde bildas för att diskutera Norra skolans framtid. Kanske kunde Norra bli t ex en förskola? Josten ville diskutera detta på något sätt. Det slutade med att han lämnade följande
protokollsanteckning:
“Moderaterna anser att det hade varit bra om en utredning om Norra skolans framtid som förskola hade kunnat genomföras.”
Det verkade emellertid som om det förbereds ett beslut om Norra skolan. Det kan vara endera att BUN säger upp förhyrningen av lokalerna. (Uppsägningstiden är på 9 månader.) Eller också kan ett ärende väckas i BUN om nedläggning. Ett sådant beslut måste slutligt fattas av kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kan en sådan grupp, som Josten efterlyser, bildas innan dess.
Nämnden fick siffror på vad avvecklingen av moduler kostar. BUN har ju några sådan utplacerade lite varstans på kommunens skolor och förskolor… Det var ingen rolig information… Det var nämligen väldigt dyrt, i varje fall för de nyare modulerna.
Modulen på Tärnan tillhör de nya modulerna. Den skulle kosta nämnden totalt 720.000 kr att avveckla…
“Nästan en miljon för en avetablering? Det var en oerhört hög kostnad.”
Sa ordförande Bo Carlsson (C) och uttryckte nog vad alla tänkte. Det var en grundavgift, som stod inskrivet i kontraktet, omkoppling mm av larm och återställning av mark osv. Men som kontrast kostade det “bara” ca 194.600 kr (exklusive återställningskostnader) för att avveckla den äldre modulen vid Skördegatans förskola…
Jag fick för övrigt nöjaktiga och bra svar på mina frågor om den kommande Holmängenskolan. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förvaltningen hade tänkt på det mesta (allt?) kring att integrera förskolan i Holmängenskolan. Och tjänstemännen delade oron för befolkningsprognoserna, dvs hur tillförlitliga de egentligen är. Men de menade att de inte hade något val. Och prognoserna kan ju också slå fel på “båda hållen”. Och så är det. Man får utgå från de fakta som finns. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens förslag.
Jag fick en fråga på min första “BUN-blogg” (se här) om i vilken skola barnen på Sanden ska gå. Svaret var att det är fritt skolval och att de får gå där det finns plats.
Verksamhetsuppföljningen handlade om arbetet med, och vikten av, språklig utveckling i förskola. Det var en mycket bra och givande information. Och jag kunde inte låta bli att lite magistralt påpeka för nämnden att infon var viktig att komma ihåg inför kommande budgetdiskussioner. Det höll Bo Carlsson helt med om, och jordbrukaren Carlsson passade också på att dra en parallell till kalvarnas språkliga utveckling… ;)
Det är inte mycket att säga om fördelningen av de extra statsbidrag som kallas “skolmiljarden”. Ingen har lyssnat på vad jag hade att säga tidigare, så varför “bråka” nu igen? Jag sa vad jag hade tänkt säga och avstod sedan från att rösta. Min vänsterpartistiske kollega Magnus Lilja höll med och avstod också.
Mina funderingar kring de stora barn- och elevökningarna från augusti till september besvarades också. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förskolechefen meddelade att siffrorna till viss del gav en felaktig bild på grund av avstämningsdatum mm. Men framför allt visste förvaltningen redan innan hur många som skulle börja förskola och fritids och hann planera för detta.
Förvaltningschef Sofia Bråberg berättade att det hade kommit några hotfulla mejl från vårdnadshavare angående vaccinationen av elever för covid-19. Det är helt otroligt. Förvaltningen och rektorerna följer ju bara de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, och dessutom är vaccinationen frivillig. Det är vårdnadshavarna som bestämmer.
Ordförande Carlsson meddelade att nämnden ska diskutera skolskjutsfrågor på nästa sammanträde. Många vårdnadshavare har hört av sig till honom och förvaltningen om skolskjutsar. Det har några vårdnadshavare för övrigt gjort till mig också, och därför passade jag på att ställa en fråga. Jag undrade hur flexibel förvaltningen var om t ex en elev bodde 50 meter från “skolskjutsgränsen”, och alltså inte var berättigad till skolskjuts, och skolbussen ändå gick förbi. Enhetschefen svarade att förvaltningen alltid är flexibel och om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter så löser den detta.
Bo Carlsson (C) passade även på att informera nämnden om att jordbruk är den enda produktionen som binder kol. Det var hans medverkan på Nuntorpsdagarna (hållbarhetsveckan) som inspirerade honom till detta konstaterande. Jag kan bara hålla med honom…
Och så var det Sverigedemokraternas motion… (Se “Inför BUN 18/10 (2/2)”.)
Det blev en bra diskussion, med två ajourneringar… Det visade sig att alla var positiva till fria arbetskläder för personalen i förskola, fritidshem och för dagbarnvårdare etc. Samtidigt insåg alla att det skulle behövas ett extra tillskott av ekonomiska medel till BUN för att det skulle vara möjligt. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om extra pengar till en nämnd.
Jag frågade varför det inte fanns med ett yrkande om tilläggsanslag i beslutsförslaget till nämnden. Vilket gav upphov till ytterligare diskussion. Sverigedemokraterna passade på att yrka bifall till sin motion. Men Vänsterpartiet höll inne med hur vi tänkte rösta, men vi framförde att vi var positiva till fria arbetskläder. Vi hade bestämt att vi skulle avstå från att rösta och lämna en protokollsanteckning där vi förklarade varför. Den skulle lyda:
“Vänsterpartiet är självklart positivt till fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Vi inser emellertid att det innebär kostnader för nämnden och att en eventuell finansiering är en fråga för kommunfullmäktige. Därför avstår vi från att rösta i nämnden och återkommer vid behandlingen i fullmäktige.”
Men det sa vi alltså inte till någon…
Men så kom ett nytt beslutsförslag från S+C+MP efter ajourneringen:
- “BUN anser motionen besvarad (enligt dagens förslag)”
- “BUN tar upp frågan om arbetskläder som särskild budgetpost i budget 2023 (tilläggsförslag)”
Det var den andra beslutssatsen som var ny.
Vänsterpartiet ändrade sig, Sverigedemokraterna ändrade sig och den borgerliga oppositionen var nöjd… Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt för det nya förslaget.
Det innebär med största sannolikhet att alla arbetskläder för förskolepersonal mfl blir helt fria år 2023. Det vill mycket till för att något parti ska ändra sig och svika detta beslut – och, kanske, vallöfte…
Vänsterpartiet anser att det var ett mycket bra beslut. Och naturligtvis lämnade vi aldrig fram någon protokollsanteckning.
Om en månad sammanträder BUN nästa gång.
Inför BUN 18/10 (2/2)
Imorgon är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra blogg (se “Inför BUN 18/10 (1/2)”) beskrev jag alla nämndens ärenden utom ett, ärende 5 “Svar på motion om kläder till förskolepersonal”.
SD-motion om arbetskläder
Sverigedemokraterna har lagt en motion i kommunfullmäktige som barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig om. Motionen har rubriken “Motion om kläder till förskolepersonal”. Den är kanske inte helt genomtänkt och stringent i alla sina formuleringar, men det tycker jag egentligen saknar betydelse. Det går inte att missförstå vad motionärerna syftar till och vad de yrkar:
“att Vänersborgs kommun erbjuder arbetskläder till all förskolepersonal.”
BUN behandlade ett yttrande på motionen på sitt sammanträde i juni. Då beslutades att ärendet skulle återremitteras med motiveringen:
“med en fördjupad ekonomisk beräkning av kostnaderna med att utöka basutbudet.”
Sverigedemokraterna lade även ett tilläggsyrkande, men mitt minne säger mig att både ordförande och SD:arna glömde bort detta. Det fattades nämligen inget beslut om det. Å andra sidan är jag inte säker på att man kan ha ett tilläggsyrkande i en nämnd på en motion lagd i fullmäktige. I varje fall skrev de i yrkandet:
“Ansvaret ska inte ligga på enskilda rektorer utan på kommunen , alternativt på BUN. Detta för att få ett mer rättvist system.”
Bakgrund
Jag har vid tre tillfällen skrivit om den motion från Sverigedemokraterna som har gett upphov till ärendet:
- “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder” 21 mars
- “Morgondagens BUN (14/6)” 13 juni
- “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård” 22 juni
Motionen tar alltså upp den aktuella frågan om fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Fria arbetskläder är ett gammal krav från facket. Redan 2006 fick Lärarförbundet i Vänersborg igenom fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Det gällde dock inte kläder för inomhusbruk. Facket har fortsatt att driva frågan, men kom inte längre. Därför motionerade socialdemokraterna om detta 2012. Den motionen avslogs emellertid av kommunfullmäktige den 12 juni 2013.
Lärarförbundet har inte släppt frågan om fria arbetskläder och den har fått förnyad aktualitet de senaste åren på nationell nivå. Det visar sig nämligen att det inte är någon större diskussion om att de anställda inom typiska mansdominerade yrken får fria arbetskläder, men att detsamma inte gäller kvinnodominerande yrken som t ex inom förskolan, fritidshemmen, förskoleklassen och dagbarnvårdare.
Det finns flera kommuner i Sverige som erbjuder de anställda inom förskola, fritidshem mm fria arbetskläder. I andra kommuner pågår diskussioner. I Stockholm drivs frågan främst av Feministiskt Initiativ.
Egentligen tror jag att alla stödjer förslaget. Det är nog bara bekymret med att finansiera det hela som kan tala emot kravet.
Och nu har alltså Sverigedemokraterna i Vänersborg skrivit en motion i frågan…
Yttrandet
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit och lämnat ett yttrande om motionen. Det ska behandlas på morgondagens nämndsammanträde. Det är dock viktigt att påpeka att BUN bara ska lämna ett yttrande till kommunfullmäktige. Det är fullmäktige som slutligen beslutar om personalen ska erbjudas fria arbetskläder.
Yttrandet från ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg är i det närmaste identiskt med det yttrande som de skrev till nämndens sammanträde i juni. Det enda tillägget av ytterligare fakta är en tabell med exempel på årskostnader för arbetskläder. Och det var ju det som motiveringen till återremissen innebar.
Yttrandet börjar med att beskriva vilka arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren idag. All tillsvidareanställd personal i förskola, förskoleklass och fritidshem, som arbetar direkt med barnen, samt dagbarnvårdare har tillgång till en tre-i-ett-jacka, överdragsbyxa för utomhusbruk och ett regnställ. Visstidsanställd personal, anställda med arbetsmarknadsstöd och praktikanter kan låna begagnade arbetskläder i mån av tillgång. (Vill du veta mer om regler etc kring de fria arbetskläderna i Vänersborg kan du läsa mer i bloggen “Funderingar kring SD:s motion om fria arbetskläder”.)
I en tabell i yttrandet beräknas kostnaden för dessa kläder uppgå till 522.453 kr per år. Det är dock lite svårt att avgöra om detta är en exakt siffra och om all personal ingår. Det står t ex i förklaringen att tabellen bara gäller tillsvidareanställda inom förskola.
Sedan följer en tabell över hur mycket ytterligare kläder skulle kosta. Om varje anställd varje år skulle få 4 st t-shirt och 2 st innebyxor, termobyxa vart 5:e år, joggingskor vartannat år och kängor vart 3:e år så skulle det kosta 1.350.281 kr. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det är väl det här det kostar för arbetskläder till alla mansdominerade yrken inom t ex samhällsbyggnadsnämnden varje år… Och har gjort i flera mansåldrar…
I yttrandet till nämnden i juni så skrev ordförande och förvaltningschefen:
“Kostnaden för arbetskläder hanteras genom den budget som rektor förfogar över. Arbetskläder bekostas således av varje enhet, detta innebär att tillgången på arbetskläder kan se olika ut från enhet till enhet beroende på budgetförutsättningar. Det betyder att de förskolor som har en budget som tillåter det kan erbjuda arbetskläder även efter behov till de anställda medan enheter med sämre budgetförutsättningar inte kan erbjuda arbetskläder i samma utsträckning.”
Det här avsnittet finns inte med i yttrandet nu, men jag antar, och är ganska säker på, att det gäller även efter sommaren. Det betyder då att varje enskild rektor hanterar de ”extra” fria arbetskläderna – och kostnaderna ställs mot respektive enhets övriga kostnader. Kostnaderna för arbetskläder ställs alltså mot kostnaden av att köpa in en ny iPad eller dator, nytt pedagogiskt material, ute- och inneleksaker, västar till barnen, barnböcker osv osv.
Så kan det, vad man än tycker i sakfrågan, inte vara. All personal måste behandlas lika.
Den enda nya informationen i yttrandet är följande tabell över de totala årskostnaderna – fördelade över en sexårscykel:
Bör kommunen ta de här kostnaderna? För min del är svaret ett självklart ja. Det är överhuvudtaget inget att diskutera anser jag. När arbetskläder till mansdominerade yrken köps in utan att ifrågasättas ska samma gälla de kvinnodominerande yrkena. Det är med andra ord ett viktigt jämställdhets- och rättvisekrav. Jag håller med socialdemokraten Joakim Sjöling när han på junisammanträdet sa att frågan om fria arbetskläder borde vara en “icke-fråga”, dvs det var självklart att personalen skulle ha fria arbetskläder.
Det finns alltså en tabell med ytterligare fakta i yttrandet samtidigt som fakta har tagits bort (se ovan). I båda yttrandena dras dock samma slutsats:
“Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att medel behöver tillföras barn- och utbildningsnämnden för att köpa in både nuvarande utbud samt en utökning i enlighet med intentionen i inlämnad motion.”
Eftersom ordförande Bo Carlsson (C) också har skrivit på yttrandet antar jag att han menar att också nämnden tycker eller i varje fall borde tycka detta. Eller?
Eller inte?
I förslaget till beslut för nämnden står det att BUN:
“…föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad.”
Det står inte att nämnden anser att personalen ska få fria arbetskläder eller att nämnden yrkar på att kommunfullmäktige ska skjuta till pengar. Det står att motionen är besvarad, dvs den ska läggas till handlingarna utan åtgärd.
Så vad anser Bo Carlsson (C) egentligen…? Och BUN?
Och oavsett vad BUN anser – det står naturligtvis fritt för kommunfullmäktige att besluta som det vill.
Inför BUN 18/10 (1/2)
På måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:
Mötet börjar med lokalinformation och den kommer huvudsakligen att handla om Holmängenskolan. Projektledare från samhällsbyggnadsförvaltningen är på plats för att informera nämndsledamöterna.
På verksamhetsuppföljningen ska senaste nytt om förskola och pedagogisk omsorg 1-5 avhandlas. Två områden behandlas särskilt:
- “Projekt språkutveckling och ökat antal barn med annat modersmål”
- “Barn- och utbildningsförvaltningens rutiner och arbete med handläggning av ansökan, tillsyn samt ägar- och ledningsprövning av enskild verksamhet”
Det bordlagda ärendet från sammanträdet i september, “Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, återkommer. (Se “Några ord om BUN”.)
Det kan nog vara på sin plats att sammanfatta utredningen och ärendet:
“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”
Det kan väl tilläggas att även Norra skolans elever kommer att ingå i Holmängenskolan. Det ger mig fortfarande ångest att Norra skolan ska “tomställas”… (Se “BUN! BUN! BUN!”.)
För att detta “pussel” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler på Holmängenskolan menar utredarna:
“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”
Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.
Holmängenskolan ska ju byggas i vilket fall, oavsett om en förskola ska in i lokalerna eller inte. Så den “nya” kostnaden blir utbyggnaden av Skördegatans förskola. Denna investering ökar årshyran med ca 900.000 kronor, men samtidigt försvinner hyran för modulen. Årshyran kommer därför endast att öka med ca 494.000 kr.
Med risk för att upprepa mig. Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Och, tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Vad händer då? Och även om inte lokalerna skulle behövas till grundskola just då, så är det ändå bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske trots allt vore smartast att bygga en ny förskola redan nu?
Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren?
Det finns också några andra, mer “praktiska frågor”, som jag funderar på:
Matsalar. Olika matsalar? Två stycken? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Fritidshemmet, har också mellanmål etc..- Utemiljön. Finns ju inga raster på förskolan. Barnen kan vara ute jämt. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering?
- Fritidshemmet. Var ska fritids vara?
- Blir det ekonomi med förskola i skolan? Fyra avdelningar (85 barn), är det verkligen möjligt?
- Tärnan. Ska ta emot fler elever, är det bra? Hur blir det med tanke på integrering? Hur blir det med studieron och ordningen på skolan med fler elever?
Om jag får vettiga och bra svar och förklaringar, vilket jag troligtvis får, så kan jag nog lugnt rösta ja till förslaget… Tror jag.
BUN:s del av det extra tillskottet till det statliga bidraget “skolmiljarden” ska fördelas. Beslutsförslaget har följande utseende:
“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 713 tkr avseende skolmiljarden, utökat statsbidrag enligt följande; verksamhet förskoleklass med 43 tkr, grundskola och grundsärskola årskurs 1-6 med 417 tkr samt grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 med 253 tkr.”
Jag har haft synpunkter och “bråkat” om denna fördelning både i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och jag har haft ett alternativt yrkande i barn- och utbildningsnämnden på sammanträdet i maj. (Se “Måndagens BUN”.) Men nu är det som det är, inga från de andra partierna lyssnar… Däremot måste jag fråga på måndag vilken undervisning förskoleklassen har gått miste om under pandemin. Dessa elever började ju faktiskt inte skolan förrän i höstas…
Ja, kanske ska jag också citera ur ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin.
Ur pressmeddelandet:
“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”
Eleverna i låg- och mellanstadierna i Vänersborg har inte haft distansundervisning en enda dag…
Fördelningen av det statliga bidraget i Vänersborg visar med all önskvärd tydlighet, anser jag, att statsbidraget används till en allmän förstärkning av skolan och inte till statens syfte att “säkerställa att alla barn och elever får en utbildning de har rätt till, trots pandemin”.
Det är ingen delårsrapport som ska behandlas på måndag, men däremot den sedvanliga budgetuppföljningen. Prognosen för året är ett resultat på plus/minus-noll. Och det gör naturligtvis alla ekonomiskt lagda och intresserade nöjda.
Ser man på de “olika delarna” så beräknas “nämnd och nämndsadminstration” göra att överskott på 0,5 milj kr och “förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år” ett överskott på 3,6 milj kr. Det “svarta fåret” är “förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” som beräknas gå med ett underskott på inte mindre än 4,1 milj kr. Och det trots att det går färre antal elever i fritidshem och grundskola än beräknat.
Förklaringen till underskottet är skriver förvaltningen:
“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Det här citatet tål att läsas flera gånger, och begrundas noggrant…
Förvaltningen redovisar också antalet barn och elever i verksamheten. När det gäller “barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” så var det 2.008 platser i september – och ökningen mellan augusti och september låg på 171 platser. Antalet “skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” var i september 1.864 platser – en ökning från augusti med 233 platser. Jag undrar varifrån alla dessa barn kommer och även hur förvaltningen och framför allt rektorerna möter/”parerar” dessa fluktuationer med antalet anställda. Det blir till att fråga.
Nämnden ska också följa upp de tre privata utförare som utför arbetsuppgifter för nämnden. Det handlar om Brålandabadet, Vattenpalatset och Västtrafik. Och det som framkommit i uppföljningen är att:
“simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Förvaltningen har genomfört en internkontroll angående IT-säkerhet, kunskapen kring hantering av personuppgifter, säkerheten i specialsalar och om det finns omfallsplaner överallt.
Ja, det var det mesta som ska avhandlas på måndag. Det finns dock ytterligare ett ärende. Och det är ärendet om svar på Sverigedemokraternas motion om kläder till förskolepersonal. Det återkommer jag till.
Det kan bli en lång dag på måndag…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer