Stefan Kärvlings blogg

På måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:

Mötet börjar med lokalinformation och den kommer huvudsakligen att handla om Holmängenskolan. Projektledare från samhällsbyggnadsförvaltningen är på plats för att informera nämndsledamöterna.

På verksamhetsuppföljningen ska senaste nytt om förskola och pedagogisk omsorg 1-5 avhandlas. Två områden behandlas särskilt:

• “Projekt språkutveckling och ökat antal barn med annat modersmål”
• “Barn- och utbildningsförvaltningens rutiner och arbete med handläggning av ansökan, tillsyn samt ägar- och ledningsprövning av enskild verksamhet”

Det bordlagda ärendet från sammanträdet i september, “Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, återkommer. (Se “Några ord om BUN”.)

Det kan nog vara på sin plats att sammanfatta utredningen och ärendet:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”

Det kan väl tilläggas att även Norra skolans elever kommer att ingå i Holmängenskolan. Det ger mig fortfarande ångest att Norra skolan ska “tomställas”…  (Se “BUN! BUN! BUN!”.)

För att detta “pussel” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler på Holmängenskolan menar utredarna:

“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”

Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.

Holmängenskolan ska ju byggas i vilket fall, oavsett om en förskola ska in i lokalerna eller inte. Så den “nya” kostnaden blir utbyggnaden av Skördegatans förskola. Denna investering ökar årshyran med ca 900.000 kronor, men samtidigt försvinner hyran för modulen. Årshyran kommer därför endast att öka med ca 494.000 kr.

Med risk för att upprepa mig. Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Och, tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Vad händer då? Och även om inte lokalerna skulle behövas till grundskola just då, så är det ändå bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske trots allt vore smartast att bygga en ny förskola redan nu? 

Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren?

Det finns också några andra, mer “praktiska frågor”, som jag funderar på:

• Matsalar. Olika matsalar? Två stycken? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Fritidshemmet, har också mellanmål etc..
• Utemiljön. Finns ju inga raster på förskolan. Barnen kan vara ute jämt. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola?  Fungerar en integrering?
• Fritidshemmet. Var ska fritids vara? 
• Blir det ekonomi med förskola i skolan? Fyra avdelningar (85 barn), är det verkligen möjligt?
• Tärnan. Ska ta emot fler elever, är det bra? Hur blir det med tanke på integrering? Hur blir det med studieron och ordningen på skolan med fler elever?

Om jag får vettiga och bra svar och förklaringar, vilket jag troligtvis får, så kan jag nog lugnt rösta ja till förslaget… Tror jag.

BUN:s del av det extra tillskottet till det statliga bidraget “skolmiljarden” ska fördelas. Beslutsförslaget har följande utseende:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 713 tkr avseende skolmiljarden, utökat statsbidrag enligt följande; verksamhet förskoleklass med 43 tkr, grundskola och grundsärskola årskurs 1-6 med 417 tkr samt grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 med 253 tkr.”

Jag har haft synpunkter och “bråkat” om denna fördelning både i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, och jag har haft ett alternativt yrkande i barn- och utbildningsnämnden på sammanträdet i maj. (Se “Måndagens BUN”.) Men nu är det som det är, inga från de andra partierna lyssnar… Däremot måste jag fråga på måndag vilken undervisning förskoleklassen har gått miste om under pandemin. Dessa elever började ju faktiskt inte skolan förrän i höstas… 

Ja, kanske ska jag också citera ur ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin. 

Ur pressmeddelandet:

“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Eleverna i låg- och mellanstadierna i Vänersborg har inte haft distansundervisning en enda dag…

Fördelningen av det statliga bidraget i Vänersborg visar med all önskvärd tydlighet, anser jag, att statsbidraget används till en allmän förstärkning av skolan och inte till statens syfte att “säkerställa att alla barn och elever får en utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Det är ingen delårsrapport som ska behandlas på måndag, men däremot den sedvanliga budgetuppföljningen. Prognosen för året är ett resultat på plus/minus-noll. Och det gör naturligtvis alla ekonomiskt lagda och intresserade nöjda.

Ser man på de “olika delarna” så beräknas “nämnd och nämndsadminstration” göra att överskott på 0,5 milj kr och “förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år” ett överskott på 3,6 milj kr. Det “svarta fåret” är “förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” som beräknas gå med ett underskott på inte mindre än 4,1 milj kr. Och det trots att det går färre antal elever i fritidshem och grundskola än beräknat.

Förklaringen till underskottet är skriver förvaltningen:

“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

Det här citatet tål att läsas flera gånger, och begrundas noggrant…

Förvaltningen redovisar också antalet barn och elever i verksamheten. När det gäller “barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” så var det 2.008 platser i september – och ökningen mellan augusti och september låg på 171 platser. Antalet “skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” var i september 1.864 platser – en ökning från augusti med 233 platser. Jag undrar varifrån alla dessa barn kommer och även hur förvaltningen och framför allt rektorerna möter/”parerar” dessa fluktuationer med antalet anställda. Det blir till att fråga.

Nämnden ska också följa upp de tre privata utförare som utför arbetsuppgifter för nämnden. Det handlar om Brålandabadet, Vattenpalatset och Västtrafik. Och det som framkommit i uppföljningen är att:

“simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”

Förvaltningen har genomfört en internkontroll angående IT-säkerhet, kunskapen kring hantering av personuppgifter, säkerheten i specialsalar och om det finns omfallsplaner överallt.

Ja, det var det mesta som ska avhandlas på måndag. Det finns dock ytterligare ett ärende. Och det är ärendet om svar på Sverigedemokraternas motion om kläder till förskolepersonal. Det återkommer jag till.

Det kan bli en lång dag på måndag…