Stefan Kärvlings blogg

I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN) återigen på distans. Det blev ett ganska kort möte. Ordförande Bo Carlsson (C) upplöste församlingen redan kl 11.15.

Det blev egentligen bara diskussioner på två av ärendena. Och då var det kanske inte helt oväntat en viss vänsterpartist som framförde några kritiska synpunkter. Det var en del av de tankar som jag redogjorde för i mina två bloggar inför sammanträdet. (Se “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (1)” och “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.)

Tyvärr är inte alla politiker i nämnden speciellt diskussionslystna. Det blir ofta en diskussion mellan undertecknad och tjänstemännen. Det är inte riktigt så det ska vara, eftersom förslagen framför allt borde försvaras av politikerna i presidiet, dvs nämndens tre ordförande Bo Carlsson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Presidiet tittar ju på tjänstemännens förslag på sina presidiemöten och så att säga godkänner dom. I och med det har ju beslutsförslagen blivit politikernas, och kanske framför allt ordförandes.

Tjänstemännen har självklart en viktig funktion på nämndens sammanträden. De sitter ju inne med “expertkunskapen” och kan leverera fakta och svara på frågor. Men besluten, det är politikernas område.

Förvaltningschefen och förvaltningsekonomen föredrog delårsrapporten. Det handlade självklart en hel del om de förväntade resultaten och de olikfärgade plopparna… Nämnden fick som vanligt till sig en fördjupning.

Jag framförde tvivel på mål- och resultatstyrningen. Särskilt uttryckte jag min förvåning, och mina tvivel, över att BUN med 63 personal färre i grundskolan jämfört med året innan och otillräckliga resurser till elever i behov av särskilt stöd ändå gör ett så bra resultat. Sex av de förväntade resultaten hade markerats med gröna ploppar, dvs resultaten var uppfyllda eller prognostiserades bli uppfyllda under året, och de andra tre plopparna var gula, dvs delvis uppfyllda.

“Nåt är fel” – tror jag att jag sa.

Henrik Josten (M) tyckte inte heller att “ploppsystemet” var något bra system, medan nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) var mycket tillfreds med mål- och resultatstyrningen. Dock utan närmare förklaring. Han hoppades även att det snart skulle bli 9 gröna ploppar… Han utlovade emellertid inte mer resurser till verksamheten…

Prognosen för BUN år 2021 är ett plus/minus-noll-resultat. Förvaltningen informerade om att det hela tiden pågår:

“Ett intensivt budgetarbete på alla nivåer för att nå ett nollresultat.”

Det är ett uppdrag från kommunfullmäktige att hålla sig inom budgetramarna. Uppdraget kunde dock komma i konflikt med både Skollag och Arbetsmiljölag påpekade jag. Ingen politiker tog emellertid upp den tråden.

Tjänstemännen konstaterade unisont att det fanns stora utmaningar i verksamheten. Det nämndes språkliga utmaningar, utmaningar kopplade till trygghet, hot och våldssituationer och en ”utmaning” att få fler barn att börja i den kommunala förskolan. (Ordet “problem” används aldrig av några tjänstemän nu för tiden.)

“Vi ser ett jättestort behov t ex av tidiga insatser.”

Sa en tjänsteperson.

“Mer resurser skulle göra verkligheten så mycket bättre.”

Sa en annan. En tredje slog kort och gott fast att:

“Det behövs mer resurser.”

Som sagt, politikerna var tysta. Jag vet inte, kanske skämdes de…

Det andra ärendet som upptog en längre tid av sammanträdet var då den så kallade skolmiljarden skulle fördelas. Det skrev jag om i bloggen “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.

Förvaltningen ville fördela pengarna bland alla elever i hela grundskolan, inklusive förskoleklassen. (Eller var det politikerna i presidiet som ville det…?)

Vänsterpartiet hade synpunkter på fördelningen. Och det var egentligen helt i enlighet med den linje som Vänsterpartiet har drivit hela tiden, både i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Magnus Lilja och jag yrkade att pengarna skulle gå enbart till högstadiet. Det är bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning och det är dom som snart ska gå ur grundskolan och få sina avgångsbetyg – betyg som de ska söka till önskade program på gymnasiet med. Det är lite tid kvar för att säkra godkända betyg eller att höja dom, så att de har större chans att komma in.

Yrkandet är ganska utförligt och jag återger det i slutet av bloggen.

I diskussionen framförde jag att det vore bra om fler politiker yttrade sig, och det gav ett visst resultat.

En socialdemokrat frågade lite kritiskt om pengarna till förskoleklassen, drygt 177.000 kr, verkligen kunde komma till nytta. Henrik Josten (M) undrade om förvaltningen hade tagit reda på vilka brister det rörde sig om hos eleverna och var pengarna behövdes bäst. Gunnar Bäckman (KD) undrade hur pengarna skulle användas rent praktiskt, det var ju bara en månad kvar av läsåret.

På den sistnämnda frågan svarade förvaltningschefen att det ordnades sommarskola för högstadiet. Vilket jag tyckte var ett bra exempel på vad Vänsterpartiet menade att pengarna till högstadiet skulle användas till. Och då sa Henrik Josten (M):

“Jag håller med, ta bara bort vänsterpartiet.”

Ytterligare två socialdemokrater, inklusive 2:e vice ordförande Christin Slättmyr, begärde ordet och framförde stöd för förvaltningens (presidiets?) förslag om fördelning.

Det visade sig strax innan voteringen, som begärdes av Vänsterpartiet, att, efter fråga från ordförande Carlsson (C), det var ganska få som hade läst Vänsterpartiets yrkande. Ordförande gav då några minuter för genomläsning. Det hjälpte inte. Vid voteringen var det bara två vänsterpartister mot resten – 2-9…

De som inte hann läsa igenom hela yrkandet kan läsa igenom det här nedan. Och det har andra intresserade också möjlighet att göra. (Du kan även ladda ner yrkandet här.)

Barn- och utbildningsnämndens sista sammanträde innan sommaren är den 14 juni.

===

Vänsterpartiets yrkande

Ärende 6: Budget 2021 – Fördelning av tilläggsbudget för skolmiljarden

Förvaltningen föreslår att fördelningen av “skolmiljarden” ska beräknas utifrån antal elever i respektive verksamhet. Och det är som vi ser det inte så som staten har avsett att statsbidraget ska användas.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Statsbidraget ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna ska användas för att bekosta extra åtgärder, sådana åtgärder som kostar pengar som inte var avsatta i budgeten innan pandemin. Statsbidraget är inte tänkt för att täcka underskott och ”svarta hål”.

Och det är ju faktiskt bara högstadieeleverna som inte har fått “den utbildning de har rätt till”. Det är nämligen bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning. Det har inte några elever i 0-6 haft. Eleverna i förskoleklassen, låg- och mellanstadierna har varit i klassrummen under hela pandemin. Visst har en del elever stannat hemma, framför allt i början av pandemin, men det är alltid elever frånvarande. Och visst har fler pedagoger än vanligt varit sjuka, men det är alltid ett antal pedagoger som är sjukskrivna (precis som på andra arbetsplatser). Så det är ingen kvalitativ skillnad, “bara” en kvantitativ. Men. Det görs aldrig några särskilda ekonomiska insatser om någon lärare är sjuk. Tvärtom, det ska ju sparas in så mycket som möjligt på vikarier. Nämndens majoritet har beslutat:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Dessutom har alla elever i de yngre åldrarna ganska mycket tid kvar av sin skolgång för att ta igen förlorad undervisning. Det har inte eleverna i högstadiet och framför allt inte eleverna i åk 9. Det är många elever i de senare årskurserna som är i stort behov av extra resurser för att kompensera för distansundervisningens följder under coronan.

Utbildningsdepartementet skrev den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Vi yrkar att

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 2.880 tkr avseende skolmiljarden till grundskola årskurs 7-9.

Stefan Kärvling     Magnus Lilja
Vänsterpartiet      Vänsterpartiet